Ett särskilt dilemma

Del 20 av 20. Malins son har autism och en intellektuell funktionsnedsättning. När han kom in i puberteten ville Malin prata med hans assistenter och personal på skolan om hur de skulle förhålla sig till hans sexuella utveckling. Ingen av dem hade tidigare mött en förälder som hade ställt frågan. Malin berättar om hur hon tog sig an sin önskan att sonen skulle få ett sunt förhållande till sin sexualitet; att varken själv bli kränkt eller kränka andra.

Del 19 av 20. Livet på nätet medför fantastiska möjligheter att få kontakt med omvärlden för barn med autism och lindrig utvecklingsstörning, men det medför också risker. Hur ska man som förälder agera för att inte kränka sitt barns integritet, men samtidigt hålla tillräcklig koll? Ann-Sofie pratar med Sebastian om hur hon förhåller sig till sin tonårings liv på nätet, deras samtal om regler och om var gränsen går för när man börjar uppfattas som "konstig".

Del 18 av 20. Att ordna eget boende till ett vuxet barn med en intellektuell funktionsnedsättning innebär oftast att någon form av boendestöd krävs. Men hur gör man som förälder när man upplever att det stödet fungerar dåligt? Jonna, mamma till en vuxen son, talar med Sebastian om sina erfarenheter av att behöva kämpa för att sonen ska få det stöd han behöver.

Del 17 av 20. Vägen mot vuxenlivet kan se väldigt olika ut beroende på vilken typ av funktionsvariation ens barn har. Lars har startat "August No Stress Café" i Malmö för att ge sin son August, och andra med intellektuella funktionsnedsättningar, en meningsfull sysselsättning. I dag är August i tonåren, och Lars berättar om vad han drömmer om och föreställer sig, när det gäller Augusts vuxenliv.

Del 16 av 20. Jeanettes son är 34 år och bor fortfarande hemma. Han har en meningsfull fritid med en ledsagare som fungerar bra, en flickvän och sysselsättning som fungerar. Men Jeanettes roll i hans liv är fortfarande stor. Jeanette pratar med Sebastian om sina planer inför framtider. Hur ska hennes sons liv bli bra också den dag hon inte längre finns?

Del 15 av 20. Hanna har alltid varit en aktiv person, men när hon fick barn förändrades förutsättningarna drastiskt. Båda hennes pojkar har autism, och den äldsta har också en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Hanna samtalar med Sebastian om att förhålla sig till sin egen tid, att inte förlora sig själv och om rädslan för aldrig få ett normalt liv igen.

Del 14 av 20. Lilian och Fredrik separerade när deras son Elliot var liten, och sprickan mellan dem verkade först bara växa, inte minst eftersom Elliot förutom funktionsvariationer, hade svår epilepsi som krävde omfattande behandling. De berättar båda om sin syn på föräldraskapet och på sina konflikter. Familjerådgivare Lars Dannerup ger några tips som kan göra det lättare när skillnaderna i synen på föräldraskapet är stora.

Del 13 av 20. När Tinas lillasyster föddes så fick Tina snabbt bli väldigt stor och förståndig. Lillasystern hade både psykiska och fysiska funktionsvariationer, och Tina kände sig stolt över att hon kunde hjälpa till med så mycket. Men hon hamnade också i skymundan och har i vuxen ålder haft svårt att uttrycka sina egna behov. Hon pratar med Sebastian om hur det är att vara ett skuggsyskon.

Del 12 av 20. Jennys dotter är på en två-tre-årings nivå utvecklingsmässigt. När dottern var i femårsåldern förändrades hennes temperament. Hon blev väldigt aggressiv och började få svåra utbrott. Jenny berättar om vilka utmaningar man ställs inför som förälder när man ska handskas med ett barn som ibland kan vara farligt för omgivningen.

Del 11 av 20. Eva har en son, som hon kallar kung Hugo. Han har en autistisk diagnos och en mild intellektuell funktionsnedsättning. Eva berättar både om den stolthet hon känner över Hugo, och den sorg hon upplever när människor i Hugos omgivning inte förmår se honom som en människa, utan snarare som en diagnos.

Del 20 av 20. Malins son har autism och en intellektuell funktionsnedsättning. När han kom in i puberteten ville Malin prata med hans assistenter och personal på skolan om hur de skulle förhålla sig till hans sexuella utveckling. Ingen av dem hade tidigare mött en förälder som hade ställt frågan. Malin berättar om hur hon tog sig an sin önskan att sonen skulle få ett sunt förhållande till sin sexualitet; att varken själv bli kränkt eller kränka andra.

Del 19 av 20. Livet på nätet medför fantastiska möjligheter att få kontakt med omvärlden för barn med autism och lindrig utvecklingsstörning, men det medför också risker. Hur ska man som förälder agera för att inte kränka sitt barns integritet, men samtidigt hålla tillräcklig koll? Ann-Sofie pratar med Sebastian om hur hon förhåller sig till sin tonårings liv på nätet, deras samtal om regler och om var gränsen går för när man börjar uppfattas som "konstig".

Del 18 av 20. Att ordna eget boende till ett vuxet barn med en intellektuell funktionsnedsättning innebär oftast att någon form av boendestöd krävs. Men hur gör man som förälder när man upplever att det stödet fungerar dåligt? Jonna, mamma till en vuxen son, talar med Sebastian om sina erfarenheter av att behöva kämpa för att sonen ska få det stöd han behöver.

Del 17 av 20. Vägen mot vuxenlivet kan se väldigt olika ut beroende på vilken typ av funktionsvariation ens barn har. Lars har startat "August No Stress Café" i Malmö för att ge sin son August, och andra med intellektuella funktionsnedsättningar, en meningsfull sysselsättning. I dag är August i tonåren, och Lars berättar om vad han drömmer om och föreställer sig, när det gäller Augusts vuxenliv.

Del 16 av 20. Jeanettes son är 34 år och bor fortfarande hemma. Han har en meningsfull fritid med en ledsagare som fungerar bra, en flickvän och sysselsättning som fungerar. Men Jeanettes roll i hans liv är fortfarande stor. Jeanette pratar med Sebastian om sina planer inför framtider. Hur ska hennes sons liv bli bra också den dag hon inte längre finns?

Del 15 av 20. Hanna har alltid varit en aktiv person, men när hon fick barn förändrades förutsättningarna drastiskt. Båda hennes pojkar har autism, och den äldsta har också en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Hanna samtalar med Sebastian om att förhålla sig till sin egen tid, att inte förlora sig själv och om rädslan för aldrig få ett normalt liv igen.

Del 14 av 20. Lilian och Fredrik separerade när deras son Elliot var liten, och sprickan mellan dem verkade först bara växa, inte minst eftersom Elliot förutom funktionsvariationer, hade svår epilepsi som krävde omfattande behandling. De berättar båda om sin syn på föräldraskapet och på sina konflikter. Familjerådgivare Lars Dannerup ger några tips som kan göra det lättare när skillnaderna i synen på föräldraskapet är stora.

Del 13 av 20. När Tinas lillasyster föddes så fick Tina snabbt bli väldigt stor och förståndig. Lillasystern hade både psykiska och fysiska funktionsvariationer, och Tina kände sig stolt över att hon kunde hjälpa till med så mycket. Men hon hamnade också i skymundan och har i vuxen ålder haft svårt att uttrycka sina egna behov. Hon pratar med Sebastian om hur det är att vara ett skuggsyskon.

Del 12 av 20. Jennys dotter är på en två-tre-årings nivå utvecklingsmässigt. När dottern var i femårsåldern förändrades hennes temperament. Hon blev väldigt aggressiv och började få svåra utbrott. Jenny berättar om vilka utmaningar man ställs inför som förälder när man ska handskas med ett barn som ibland kan vara farligt för omgivningen.

Del 11 av 20. Eva har en son, som hon kallar kung Hugo. Han har en autistisk diagnos och en mild intellektuell funktionsnedsättning. Eva berättar både om den stolthet hon känner över Hugo, och den sorg hon upplever när människor i Hugos omgivning inte förmår se honom som en människa, utan snarare som en diagnos.

Del 10 av 20. Petra Björne är utvecklingskoordinator. Hon stödjer både personal och brukare i verksamheter inom LSS. Ibland händer det att brukare ringer till henne och berättar att de känner sig begränsade på olika sätt, till exempel i hur de vill leva sina liv. Vad kan hon göra då? Sebastian samtalar med Petra om hur personalen kan förhålla sig till brukarnas rätt till självbestämmande.

Del 9 av 20. Camilla Adolfsson är lärare på en gymnasiesärskola. Ibland arbetar hon med elever som har begränsade möjligheter att kommunicera. Camilla strävar efter att respektera allas rätt till självbestämmande, men ibland hamnar hon i svåra situationer. Till exempel kan en elev, som inte kan prata, uttrycka sitt missnöje genom att ta av sig alla kläder när de är på stan. Vad gör hon då? Sebastian samtalar med Camilla om makt, och hur personal inom omsorgen kan förhålla sig.

Del 8 av 20. Susanne Rosenström är verksamhetschef inom omsorgen, och ibland märker hon att brukarna blir behandlade som barn. Det är också vanligt att människor med intellektuell funktionsnedsättning jämförs med barn när man pratar om deras begåvningsnivå. Vilka konsekvenser får det, och hur ska man som chef hantera det? Sebastian samtalar med Susanne om det och delar med sig av sina egna erfarenheter.

Del 7 av 20. Anette Walter arbetar som boendestödjare, det innebär att hon gör hembesök hos brukare som har boendestöd enligt LSS. Meningen är att hon ska stödja de här personerna så att de bättre kan ta hand om sitt hem. Ibland kommer hon till hem i kaos, samtidigt som personen som bor där inte vill ta emot hjälp. Hur hanterar hon det? Sebastian samtalar med Anette om när rätten att bestämma över sitt eget hem krockar med omgivningens idéer om vad som är en bra hemmiljö.

Del 6 av 20. Jenny Nihlén arbetar som övergripande omsorgspedagog inom LSS. Hon stödjer sin personal i arbetet med hur olika regler ska se ut och tillämpas i gruppbostaden. Ibland har brukarna och personalen på boendet väldigt olika uppfattningar om det. Vilka regler ska gälla för personalen och vilka ska gälla för brukarna? Utifrån egna och andras erfarenheter samtalar Sebastian med Jenny om hur en bra regel kan se ut, och hur man får den att fungera i praktiken.

Del 5 av 20. Johan Lidbo är omsorgspedagog inom daglig verksamhet. Det händer att brukare kommer till honom och berättar att de vill skaffa barn. Och ibland vet Johan att personen ifråga inte kommer att klara av att ta hand om barnet. Sebastian, som själv är förälder, samtalar med Johan om längtan efter barn, och om hur man som personal kan hantera de svåra situationer som ibland uppstår kring detta.

Del 4 av 20. Martin arbetar som omsorgspedagog. En dag kommer en av deltagarna till sin dagliga verksamhet och är jätteglad. Hon har träffat en man som är "normalpuckad" och hon är väldigt förälskad. Men Martin är rädd att hon kommer att bli utnyttjad. Sebastian samtalar med Martin om olika situationer när den som har en intellektuell funktionsnedsättning riskerar att bli utnyttjad, och vad personal inom omsorgen kan göra för att förhindra det.

Del 3 av 20. Per Voll är kurator, han hjälper ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar att få kontaktstöd. En mamma som är orolig för sin 17-åriga son hör av sig. Hon vill att sonen ska ha någon att umgås med, någon att fika eller gå på bio med. Men problemet är att sonen själv inte vill ha någon kontaktperson. Så vad ska Per göra? Sebastian samtalar med Per om vem som egentligen vet bäst vad en tonåring i den här situationen mår bra av.

Del 2 av 20. Ingrid Savbrandt är omsorgspedagog vid en daglig verksamhet i Malmö. Ibland kommer det deltagare till henne och ber henne om hjälp så att de kan flytta hemifrån. Men när Ingrid försöker hjälpa till kan det uppstå konflikter med föräldrar som vill att deras barn ska fortsätta bo hemma. Sebastian samtalar med Ingrid om hur deltagarnas relationer till sina närstående påverkar det dagliga arbetet inom omsorgen.

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.

Del 10 av 20. Petra Björne är utvecklingskoordinator. Hon stödjer både personal och brukare i verksamheter inom LSS. Ibland händer det att brukare ringer till henne och berättar att de känner sig begränsade på olika sätt, till exempel i hur de vill leva sina liv. Vad kan hon göra då? Sebastian samtalar med Petra om hur personalen kan förhålla sig till brukarnas rätt till självbestämmande.

Del 9 av 20. Camilla Adolfsson är lärare på en gymnasiesärskola. Ibland arbetar hon med elever som har begränsade möjligheter att kommunicera. Camilla strävar efter att respektera allas rätt till självbestämmande, men ibland hamnar hon i svåra situationer. Till exempel kan en elev, som inte kan prata, uttrycka sitt missnöje genom att ta av sig alla kläder när de är på stan. Vad gör hon då? Sebastian samtalar med Camilla om makt, och hur personal inom omsorgen kan förhålla sig.

Del 8 av 20. Susanne Rosenström är verksamhetschef inom omsorgen, och ibland märker hon att brukarna blir behandlade som barn. Det är också vanligt att människor med intellektuell funktionsnedsättning jämförs med barn när man pratar om deras begåvningsnivå. Vilka konsekvenser får det, och hur ska man som chef hantera det? Sebastian samtalar med Susanne om det och delar med sig av sina egna erfarenheter.

Del 7 av 20. Anette Walter arbetar som boendestödjare, det innebär att hon gör hembesök hos brukare som har boendestöd enligt LSS. Meningen är att hon ska stödja de här personerna så att de bättre kan ta hand om sitt hem. Ibland kommer hon till hem i kaos, samtidigt som personen som bor där inte vill ta emot hjälp. Hur hanterar hon det? Sebastian samtalar med Anette om när rätten att bestämma över sitt eget hem krockar med omgivningens idéer om vad som är en bra hemmiljö.

Del 6 av 20. Jenny Nihlén arbetar som övergripande omsorgspedagog inom LSS. Hon stödjer sin personal i arbetet med hur olika regler ska se ut och tillämpas i gruppbostaden. Ibland har brukarna och personalen på boendet väldigt olika uppfattningar om det. Vilka regler ska gälla för personalen och vilka ska gälla för brukarna? Utifrån egna och andras erfarenheter samtalar Sebastian med Jenny om hur en bra regel kan se ut, och hur man får den att fungera i praktiken.

Del 5 av 20. Johan Lidbo är omsorgspedagog inom daglig verksamhet. Det händer att brukare kommer till honom och berättar att de vill skaffa barn. Och ibland vet Johan att personen ifråga inte kommer att klara av att ta hand om barnet. Sebastian, som själv är förälder, samtalar med Johan om längtan efter barn, och om hur man som personal kan hantera de svåra situationer som ibland uppstår kring detta.

Del 4 av 20. Martin arbetar som omsorgspedagog. En dag kommer en av deltagarna till sin dagliga verksamhet och är jätteglad. Hon har träffat en man som är "normalpuckad" och hon är väldigt förälskad. Men Martin är rädd att hon kommer att bli utnyttjad. Sebastian samtalar med Martin om olika situationer när den som har en intellektuell funktionsnedsättning riskerar att bli utnyttjad, och vad personal inom omsorgen kan göra för att förhindra det.

Del 3 av 20. Per Voll är kurator, han hjälper ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar att få kontaktstöd. En mamma som är orolig för sin 17-åriga son hör av sig. Hon vill att sonen ska ha någon att umgås med, någon att fika eller gå på bio med. Men problemet är att sonen själv inte vill ha någon kontaktperson. Så vad ska Per göra? Sebastian samtalar med Per om vem som egentligen vet bäst vad en tonåring i den här situationen mår bra av.

Del 2 av 20. Ingrid Savbrandt är omsorgspedagog vid en daglig verksamhet i Malmö. Ibland kommer det deltagare till henne och ber henne om hjälp så att de kan flytta hemifrån. Men när Ingrid försöker hjälpa till kan det uppstå konflikter med föräldrar som vill att deras barn ska fortsätta bo hemma. Sebastian samtalar med Ingrid om hur deltagarnas relationer till sina närstående påverkar det dagliga arbetet inom omsorgen.

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.