Podcasts about utifr

F.d. brottsutredaren Luay Mohageb är aktuell med boken Fallet Rusher. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radio Play.Före detta brottsutredaren Luay Mohageb hittade en krypterad chatt med en ny grupp ungdomar som sökte sig till kriminalitet. Utifrån chatten har han skrivit boken "Fallet Rusher". Han pratar även om en av ungdomarna i boken, influerande av gangsterrap och vad föräldrar bör göra om deras barn hamnar i kriminalitet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in coachen, yogaläraren och författaren Louise Strömberg. Louise har gästat mig tidigare och vi har pratat om hennes inspirationsböcker och hennes romaner i Arkösundsserien, en serie på 6 delar, som är inspirerad av Louise egna liv och hennes egen resa mot välmående. Louise stora passion i livet är att hjälpa människor att börja leva hållbart och helhjärtat, att våga ta plats med hela sitt modiga hjärta och känna kärleken till sig själv.Inför det här samtalet har vi bett lyssnare och följare att komma med önskemål om vad de vill att vi ska prata om. Och det landade i frågor som både Louise och jag brinner för – Modet att gå sin egen väg, känna tillit till den inre rösten och kraften som manar på, och utifrån den våga utforska hur man vill leva, bortom tvivel och ideal. Vi kommer överlag att prata om själens resa med allt vad det innebär.Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Ni hittar Louise Strömberg på hennes hemsida: https://www.louisestromberg.se/ Här är Louise Strömbergs Instagram@louisestromberg.seÄldrekontakt (Föreningen/Organisationen som Louise nämner i avsnittet):https://www.aldrekontakt.se/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjalmar Ekström rymdes inte inom kyrkans ramar. Maria Küchen reflekterar över mystikerns kamp mellan djupaste djup och högsta höjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Utifrån sett är den religiösa mystiken kanske bara mystisk, i bemärkelsen obegriplig.Mystik är flum, säger religionskritikern. Den är ett sätt att slippa bevisa saker man påstår.Mystik är sinnesförvirring, kan en psykiatriker hävda. Den hävdar att det finns en osynlig verklighet som bara mystiker har sett.Och psykologer har definierat den mystika erfarenheten som en krisreaktion – tillvaron blir så olöslig att psyket uppfinner en annan, högre tillvaro för att uthärda.Så ser den rationella samtiden på mystiken. Men vad säger mystikern själv?”Jag hade ju kommit fram till 16-årsåldern”, skriver den skånske skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, ”då efter ångest och kamp och förtvivlan om mig själv, Guds strålglans plötsligt bröt igenom och uppenbarade för mig att jag befann mig i en helt och hållet ny och förut blott anad tillvaro, och att jag redan länge befunnit mig där, fast i mörker och trängsel.”Detta hände julen 1901. Tonåringen Hjalmar Ekströms liv var hårt. Han studerade på nätterna och arbetade i sin fars skomakarverkstad i Helsingborg på dagarna – som äldst i en stor syskonskara måste han bidra till familjens försörjning. Ofta var han ute på ensliga promenader. Under en av dem blev alla ting och människor plötsligt genomskinliga, ”liksom genomstrålade av gudomligt ljus. Guds rike spirade fram och blomstrade mitt genom sten och bråte; allt blev levande, ja, fullt av liv, och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga.”Han skriver detta tjugo år efter ”genombrottet”, som han kallar det. Extasen varade i tre år, och hans Gudsmöte gav honom en stark vilja att hjälpa medmänniskor. Så Hjalmar Ekström blev diakon. Men i ett brev till en vän, översättaren Eric Hermelin, skrev han 1922: ”Jag har förut stått i svenska kyrkans tjänst men åtnjuter tjänstledighet på grund av att jag funnit det ytterst svårt att tjäna kyrkan, 'kyrkans herrar', till lags.”Mystiker klarar ofta inte att inordna sig i religiösa system. Visst finns det de som fungerar inom institutionerna – biskopen Martin Lönnebo till exempel, som har belyst Ekström i tidskrifter och böcker. Men mystikerns tro växer ur ett direkt gudsmöte, unio mystica, inte ur studier av dogm och lära. Det gör många av dem till andliga rebeller.För att kvala in som mystiker räcker det inte med ett genombrott som det Hjalmar Ekström upplevde år 1901. Gudsmötet förändrar livet för gott. Det får en riktning som det annars inte skulle ha haft. Hjalmar Ekström följde till sist i pappas fotspår och blev skomakare för att kunna försörja fru och barn, men djupast sett gick hans liv ut på att ge människor själslig hjälp.Det gjorde han i brev. Tusentals finns bevarade. Mystikforskaren Anton Geels, professor i religionspsykologi i Lund i 20 år, återfann större delen av dem när han på 1970-talet skrev sin doktorsavhandling om Ekström.Geels perspektiv är den rationella forskarens, men han ser på mystiken med nyfikenhet och värme. I han bok ”Medvetandets stilla grund”, konstateras att alla trossystem har mystiken som en gemensam nämnare.Utifrån kan mystik alltså kritiseras som flum, sinnesförvirring eller krisreaktioner. Inom religionerna är den tvärtom attraktiv. Vem vill inte vara med om direkta gudsmöten? Särskilt i vår tid och västvärld, där individens lustupplevelser står högt i kurs, lockar mystiken mer än dogmerna. Men att vara mystiker är inte bara härlig extas. Tvärtom.”Inget ligger varandra så nära som det djupaste djup och den högsta höjd”, skriver Hjalmar Ekström på 1920-talet i tidskriften Den fördolda livet. ”O du ensamme som känner dig härjad av stormar som ett träd på en öde strand, du ödelagda och härjade – fårad och plöjd av många lidanden – salig är du, ty aldrig är du så nära himlen som i detta djup du ropar ur!”Människan måste avklä sig allt eget – vilja, begär, förnuft – för att lämna plats för Guds verk. I ett av sina många brev beskriver Ekström vad som krävs: ”Sinnenas död där de utvärtes tingen […] försvinna. [… ] Den invärtes döden, då alla människans inre förnimmelser tagas från henne.” Och i människans andes död, där hon ”fråntages allt det goda som hon förut haft till stöd”.Vägen till salighet i Gud, i Jesus efterföljelse, är med andra ord smärtsam. Den som tror att mystik kan vara enbart lustfyllt, är lika vilse som den som söker världens bekräftelse. Poeten Vilhelm Ekelund tyckte att vännen Ekström borde bli författare, han skulle göra succé – och visst, den andlige skomakaren hade ett stort litteraturintresse och författardrömmar. ”Men intet var Hjalmar Ekström mera främmande än att göra succé”, står det i förordet till det urval själavårdande brev som kom ut strax före hans död år 1962.I övrigt under sin livstid gav han bara ut två böcker – en diktsamling när han var 27 år som han senare tog avstånd från, och en utläggning om Höga Visan på 1930-talet. Han förblev bokstavligen vid sin läst. Han sulade skor och skrev brev. Betraktelserna i Det fördolda livet publicerade han anonymt. Tidskriften gavs ut av en vän till honom, Henrik Schager, som liksom han själv tillhörde Flodberg-kretsen – en samling människor som under början av förra seklet sökte Gud tillsammans.Flodberg själv var en lågutbildad värmlänning och lykttändare i Gamla stan, en stadsdel som på denna tid var eftersatt och fattig. Schager var tulltjänsteman och Hjalmar Ekström alltså skomakare. Kring dem samlades vanligt folk med en själslig längtan.Hjalmar Ekström inspirerades av en annan skomakare, självlärd teolog och protestantisk mystiker – tysken Jakob Böhme, som verkade i skiftet mellan 15- och 1600-tal. Det var Eric Hermelins översättningar av Böhme som fick Ekström att kontakta honom i början av 1920-talet. Gripande skriver han till Hermelin: ”För övrigt har jag en obegriplig känsla av att liksom alltid hava känt Eder, det är liksom om ni uppväckte några oförgätliga minnen inom mig; detta är märkvärdigt, jag förstår det icke och kan ej heller rå för det.”Vackrare kan själsfrändskap knappast beskrivas. Den mystika erfarenheten är just bara obegripligt mystisk för de flesta, som inte har varit med om den och inte kan relatera. Så desto viktigare för en mystiker att ha vänner som fattar. Hermelin blev en sådan vän till Ekström.Däremot hade han inte kontakt med sin tids centrala namn i kulturlivet och kyrkan. Drivkraften för en mystiker är att bli ett med Gud, inte att göra karriär. Hjalmar Ekström, om han levde idag, skulle knappast ta plats i medierna som kristen kändis. Men en människa i själslig nöd skulle kunna skriva ett personligt mejl till denne skomakare, och få ett långt djupt svar och kanske en vän.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturAntoon Geels: Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) – liv och lära. Artos, 1996.Hjalmar Ekström: Den fördolda verkstaden – Själavårdande brev. Artos, 2003.Hjalmar Ekström: Den stilla kammaren – brev. Artos, 1988.

När Andreas Rixers dotter Saga diagnostiserades med den dödliga sjukdomen Sanfilippo typ C förändrades allt. Sjukdomen leder till en gradvis nedbrytning av hjärnans funktioner. Tillsammans med sin fru Lisa startade Andreas föreningen Krama era barn för att sprida kunskap och hjälpa till att stötta forskningen av Sanfilippo.

Politikens favoritsport tycks vara att framställa invandrare som en belastning för samhället. Men Tony Johansson, doktor i ekonomisk historia, har räknat på det och kan visa på hur inget kunde vara längre från sanningen. Utifrån hans rapport "Vinsten med invandring" samtalar han, Lisa Pelling, chef på tankesmedjan Arena Idé och Elinor Odeberg om hur samhällsekonomin gynnas av invandring. Men den stora frågan kvarstår: varför ska just invandrare räknas i kronor och ören?    Tonys rapport här: https://www.katalys.se/publikation/vinsten-med-invandring/  Arena Idés tidigare rapport om invandringens samhällsekonomiska vinster: https://arenaide.se/rapporter/900-miljarder-skal-att-uppskatta-invandring/ 

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

Vi startar i en välbekant röst, gulsparv. Utifrån den nystar vi upp ett gäng närbesläktade arter, från sävsparv till tre riktiga exklusiviteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångmagister: Mats OttossonFågelinspelningar från xeno-canto.org av Lars Edenius, Patrik Åberg och Tomas Berg

1 april. Utifrån Lena Anderssons nya roman ”Män och kvinnor” pratar Mattias Svensson med författaren om teman från boken som är talande för ”en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i”. Bland annat om islamism, västerlandet och tillståndet i akademin.

Sirius kickar snart igång sin nionde raka allsvenska säsong, podden gör därför sitt för att försöka bena ut vad den kan innebära. Utifrån värvningarna, träningsmatcherna och känslorna i supporterled diskuterar Viktor och Eskil tillsammans med Jonatan och Tryggve om vad en försäsong egentligen betyder, den upptrissade kravbilden och var i tabellen Sirius slutar. Dessutom om liknelsen mellan hur det är att upptäcka bandet Kiss och Sirius försäsong, hur man uttalar Robbie Ure och är det här vår bästa trupp någonsin?Röster i avsnittet: Eskil Höglund, Viktor Tullgren, Tryggve Pederby och Jonatan Pinheiro Diamant.

I en tid då det är viktigt att de stora institutionerna utgör bastioner för demokrati och yttrandefrihet diskuterar Erik och Jesper hur det verkar gå. Utifrån två exempel från medie- respektive universitetsvärlden går det att ställa frågan: hur väl står institutionerna och de som under de senaste åren framträtt som yttrandefrihetsaktivister upp för grundläggande principer?  

Pastor Simon Holst från Bet:L i Skövde gästar dagens avsnitt och med utgångspunkt i hans senaste text i Tidningen Dagen samtalar han med Magnus om missiologi för vår tid. En negativ värld behöver inte vara något negativt för kyrkan, utan kan bli tvärtom bli till en guldålder för de kyrkor som vågar stå för och predika ett frimodigt evangelium, lyder Simons spaning. Utifrån tre tids epoker som i texten kallas för positiv värld, neutral värld och negativ värld diskuterar Magnus och Simon hur kyrkan kan finna ett lämpligt och gångbart föredöme i profeten Daniel som verkade i Babylon.  

Den unga döden skapar teologiska problem, samtidigt dras vi till korta konstnärliga liv. Michael Azar funderar över livets och dödens längd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi vet inte, säger kyrkofader Augustinus, varför goda människor så ofta rycks bort av en förtidig död, medan de som inte alls borde ha fått födas tvärtom får leva ett långt och behagligt liv.Nej, konstaterar han. Vi människor kan aldrig riktigt förstå varför så är fallet. För Gud däremot finns det en mening bakom allt – också med det som för människorna framstår som grymt och orättvist. Utifrån den evige och allvetande gudens blickpunkt finns det nämligen ingenting sådant som en nyckfull död. Ingen träder in i dödsriket utan att Han vet om det. Det tycks rentav följa ur Guds själva väsen att han inte bara har förutsett, utan också förutbestämt hur och när var och en av oss ska lämna jordelivet.För Augustinus finns det uppenbarligen någonting trösterikt i tanken att döden inte slår blint, utan lyder som ett viljelöst redskap under den Evige Faderns nådiga plan. Ändå kan kyrkofadern inte undvika att – här och var – uttrycka sin oro över alla de svårigheter som en sådan gudsbild ger upphov till. Om Gud verkligen är allsmäktig och allvetande framträder ju människan som inte mer än en simpel marionett, utan fri vilja och förmåga att bestämma över sitt liv, sin död och sitt postuma öde.Så här skulle den engelske 1600-tals poeten John Milton säga om en sådan slutsats: ”Må jag hamna i helvetet för det, men en sådan Gud kan aldrig vinna min aktning”.Den som inkallar Gud som ett värn mot döden hamnar förr eller senare i frågan om hur vi istället ska skydda oss mot den makt som håller döden i sin hand. Man kan förvisso undra vad det finns för poäng med att tro på en Gud som låter till synes oskyldiga spädbarn gå bort i de mest plågsamma sjukdomar – medan skoningslösa tyranner får leva friska, tills de blir mätta på både dagar och nätter.Den inflytelserike muslimske tänkaren Abu al-Hasan al-Ashari – verksam i Irak några hundra år efter Augustinus – är inte lika pessimistisk vad gäller människans förmåga att förstå Guds avsikter. När Gud låter barn och ynglingar gå ur tiden, så är det i själva verket för att rädda dem från ett än värre öde.”Låt oss föreställa oss”, säger han, ”ett barn och en vuxen som båda dog i den sanna tron – men att den vuxne fått en högre plats i himlen än barnet.Barnet kommer därför att fråga Gud: 'Varför gav du den mannen en högre plats?' 'Han har gjort många goda gärningar', kommer Gud att svara.Och då kommer barnet att upprört invända: 'Men varför lät du mig dö så tidigt att jag hindrades från att göra gott?'På vilket Gud i sin tur kommer att svara: 'Jag visste att du skulle växa upp till en syndare; det var därför bättre att du dog redan som barn.'” Det är inte så att man direkt avundas Guds arbetsbörda. Tänk att behöva räkna ut det moraliska värdet av alla människors ännu inte genomförda synder – och sedan med alla upptänkliga medel, inklusive barmhärtighetsmord, försöka säkerställa att dessa synder inte ytterligare belastar våra skuldkonton.Abu al-Hasan al-Asharis resonemang för tankarna till en rad berömda exempel från västerlandets kulturhistoria. Jag tänker till exempel på kung Oidipus som uttryckligen förbannar den fåraherde som räddade Oidipus från döden när han var ett spädbarn. Om han hade låtit mig dö, klagar Oidipus, hade jag ju sluppit det fruktansvärda öde som väntade mig i livet.Men vad för slags tröst – om man nu inte nöjer sig med de himmelska makternas – kan vi annars uppbåda när vi står inför dem som ryckts ifrån oss i blomman av sin ålder?Jag tänker kanske särskilt på dem som vi idag betraktar som mänsklighetens befrämjare på grund av de djupa avtryck de satt i de sköna konsternas historia. En Masaccio, en Caravaggio, en Mozart, en Edith Södergran eller en Charlie Parker.Sorgen över deras alltför tidiga bortgång handlar inte bara om att de aldrig fick möjligheten att skapa allt det som de fortfarande bar inom sig när döden stal deras lyra från dem. Utan också om att många av dem tvingades lämna världen med känslan att deras namn var skrivna i vatten, ovetande som de ofta var om den enastående betydelse de skulle komma att få för eftervärlden.Somliga finner viss tröst i ett estetiskt perspektiv på dödens verk. Som när den danske tonsättaren Carl Nielsen skriver att Mozart ”måste dö tidigt, för att bilden av honom skulle kunna fullkomnas”. I en sådan vision är det just det intensivt levda och hastigt utbrända livet som möjliggör den förevigade skönheten. I samma anda har många säkert svårt att tänka sig Alexander den store, Arthur Rimbaud, James Dean, Janis Joplin, Che Guevara eller Bob Marley som gamla, modfällda och kraftlösa.Likt Akilles måste de möta den svarta gudinnan just när de befinner sig på höjden av sin skaparkraft.Eller tänk bara på den förkroppsligade – och mycket unga gudom – som Augustinus ständigt sjunger lovsånger till. Hur skulle vi ha förhållit oss till Jesus om han i stället hade dött på korset i samma höga ålder som den Job som lämnade jordelivet som 140-åring?En variation på samma tema finner vi i föreställningen om det så kallade romantiska geniet. Här antas den förmodade genialiteten just vara intimt förbunden med den snabbt framskridande liemannens gärningar. Varken Novalis, Schubert, Lord Byron, Keats, Shelley, Chopin, Stagnelius eller systrarna Brontë hann fylla fyrtio innan ödesgudinnorna klippte av deras livstrådar. Genikulten tillåter oss kanske att för ett ögonblick glömma deras dödsvåndor. Genikulten tillåter oss för ett ögonblick att glömma deras dödsvåndor. Livet må vara kort, men bara på villkor att konsten är lång – eller som det ibland heter: evig.”Den som gudarna älskar dör ung”, säger Lord Byron mot al-Ashari.Kanske är detta rentav en ganska vanlig fantasi bland unga musiker, skalder och konstnärer. Det sägs till exempel att Kurt Cobain redan i barndomen såg framför sig att han en dag skulle bli medlem i den så kallade ”Club 27” – det vill säga, att han skulle dö i samma unga ålder som till exempel Brian Jones, Jim Morrison, Jimi Hendrix och Janis Joplin.Det var tragiskt nog en föraning som kom att besannas.Så stark är den estetiska myten om den ungdomliga dödens skönhet, att den en dag också lyckades infiltrera mitt eget medvetande. För det var med all säkerhet den som låg bakom min förvåning när jag en dag vaknade och insåg att jag fortfarande var vid liv, trots att jag hade hunnit fylla hela fyrtio år. Mitt i glädjen över att ha fått leva så länge, kunde jag faktiskt ana en obehaglig strimma av narcissistisk missräkning.Det var som om min nyvunna ålder förvandlats till ett hånfullt tecken på att jag hade gått miste om chansen att höra till de unga dödas utvalda skara – som om jag hade låtit livet segra till priset av förlorad odödlighet.Michael Azaridéhistoriker och författareMusikMy my hey hey (akustisk) samt Hey hey my my av Neil Young med Crazy Horse, från ”Rust never sleeps”, 1979.

Äntligen får vi avslöja att Andrea är en av deltagarna i Robinson 2025!! Ni kommer såklart få höra allt och lite till om det i podden under våren, hoppas ni är taggaaaadeeee!!! Preimär 28 mars på Tv4 Play!!Förutom Robinson så pratar vi om att Mathilda bott ensam hemma i veckan och upptäckt mindre bra beteenden hos sig själv. Vi diskuterar om det är synd att man aldrig bott själv, är det fel att sörja det lite? Andrea har varit på hockeymatch och blivit både inspirerad och... rädd? Utifrån det Andrea berättar så tycker Mathilda att rymden känns mer begriplig än supporterkultur. Andrea gick förbi gamla gymnasieskolan och blev påmind om saker man brann för då, som man knappt kommer ihåg idag. Varmt välkomna till avsnitt 510, vi hörs igen på fredag (alltså inget avsnitt på tisdag denna vecka). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det femte avsnittet inom temaserien WeTime om kön och könens transformation fortsätter vi att reflektera över mörkret och ljuset utifrån de dagsaktuella händelserna i världspolitiken. I oroliga tider när vi inte vet vad vi vaknar upp till på morgonen, känns det tryggt att luta sig mot Martinus texter, se alla ljusa tecken i världen och träna oss på att finna tillit i bönen och i vårt Gudsförhållande. Vi fördjupar oss också denna gång i hur vi kan sätta in världshändelserna i ett övergripande andligt utvecklingsperspektiv. Martinus kosmiska analyser visar oss ständigt att könens transformation är av helt avgörande betydelse för allt som sker, såväl i våra privata liv som i samhället och världspolitiken. I dag ser vi en ”stark man” på världsscenen som uttalar att det endast finns två kön och därmed utesluter alla HBTQI-människor som identifierar sig som transsexuella, icke-binära, eller andra variationer.  Vi hör också auktoritära makthavare som propagerar i starkt negativa ordalag mot homosexualitet. Utifrån Martinus analyser om polförvandlingen är detta dock ett tecken på okunnighet om människans inre organiska utveckling. Det är i verkligheten helt omöjligt att försöka stoppa eller upphäva vår transformationsprocess mot ett gemensamt tredje kön – det är en förvandling som pågår inom oss alla nu, och som kommer att fortsätta många liv framöver. Som vi har talat om i tidigare avsnitt, beskriver Martinus att allt som sker är ett led i en stor invigning som leder människan fram till fred och nästakärlek. Han visar också att alla väsen har en mission att fylla i denna process, och ingen är mer värdefull än någon annan. De kosmiska analyserna kan här ge ett stort stöd för den som kanske blir missmodig och tappar hoppet om människans framtid. Vi delar också personliga erfarenheter om bönens stora betydelse för att få stöd och inspiration i vardagen. Poddtips: I avsnittet talar vi om en aktuell dansk podcast, UFOklarligt, vars redaktör Martin Kleist nyligen intervjuade Solveig Langkilde om ”Martinus & UFO'er. Det kosmiske verdensbillede og bevidsthed. Du kan lyssna till avsnittet här. I avsnittet nämner vi följande citat ur Martinus verk: Mörkret skall avlägsnas, men inte med mörker. Det enda sätt på vilket man verkligen avlägsnar något, är genom att låta det utleva sig självt. Mörkret är i sig självt en energivåg, en brand som måste brinna färdigt, innan ljuset kan utvecklas helt. I dag är människorna över hela jorden inställda på att ljuset skall råda och går alltså på sätt och vis alla i samma riktning, men denna riktning kan ha fler eller färre avvikelser. Och det är i själva verket dessa vägar som man kämpar om i dag. Den ena parten menar att hans väg är den bästa, den andra att det är hans som är det. Ur: ”Julstjärnan”. Utdrag ut en artikelbearbetning av föredrag som Martinus höll år 1941. Hela artikeln kan läsas i tidskriften Kosmos nr 10/2007. Den kan också läsas online på danska  här … övertron att den demokratiska regeringsformen har gjort konkurs och att endast diktaturen är att föredra. Man menar således att endast en "stark man" kan råda bot på misären, bringa nationen på fötter och ge personlig frihet och välfärd åt alla. Så hyllar man den "starke mannen". Och så börjar - inte människornas frigörelse, utan en väldig jakt på skalper och huvuden, en jakt på alla och envar som vågar ha en annan mening eller tanke än diktatorns. Ur: Den andliga vetenskapens nödvändighet, kap. 16. Publicerad i småbok nr 23, De levande väsendenas odödlighet. (1947) Boken kan köpas på Världsbild förlag. Den kan också läsas fritt online på danska på martinus.dk. Och den stora nya kosmiska världsimpulsen från sekelskiftet har befordrat mänskligheten in i en fabelaktig, ja, en rent av explosionsartad utveckling. Den mörka karmautlösningen har kommit in i en utvidgad frigörelse. Människan har fått tillåtelse till att befordra alla sina icke färdiga naturer fram i ljuset, för att få dem övervunna och bli mottagliga för Guds ande. Citat från Martinus brev till Vígnir Andrésson, den 17 maj 1970 (brev-id 30252). Citatet är översatt av Sören Grind. Hela brevet kan läsas på danska i Martinus Instituts historiska databas här. Kristus säger att människorna alltid borde be och inte förtröttas. Jag ber många, många gånger om dagen. Men det är inte så att jag ligger på knä eller något sådant. Nej, jag kan be här medan jag talar, jag kan be när jag talar med andra människor. Jag kan be mitt i en stor församling, och jag kan också be i en ensam kammare. Man kan be överallt och när man ber om hjälp om att förlåta och förbättra sitt medvetande, om hjälp för att nå fram till att bli högre utvecklad, så blir man bönhörd.  Ur: ”En ny världsepoks födelse, Martinus tacktal på 87-årsdagen”, 1977. Hela artikeln kan läsas i tidskriften Kosmos nr 7/2009. Den kan också läsas online på danska här. Vi nämner också Martinus symbol nr 1, ”Guds ande över vattnet”, som du kan se på Martinus Instituts svenska hemsida här. På samma hemsida kan du också läsa Martinus huvudverk Livets Bog samt ett antal andra böcker gratis online på svenska. ************ Om WeTime – vår nya temaserie inom Kosmologipodden Medverkande: Solveig Langkilde och Pernilla Rosell Läs mer om denna poddserie i vårt första avsnitt: Könens upplösning Sänd in era reflektioner! Vi är glada om ni har lust att dela med er av era personliga erfarenheter och ge oss feedback. Hör gärna av er antingen i kommentarsfältet nedanför varje avsnitt på vår hemsida: kosmologipodden.se, eller till Pernilla via e-post, så läser vi era kommentarer inför varje avsnitt (pernilla@martinus.dk). Musik: Lars Palerius.  Foto: Marie Rosenkrantz Gjedsted.

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. Agendan och resolutionerna handlar om att bygg ett mer jämställt samhälle i grunden, för att det är det som ger fred. Utifrån det perspektivet finns det mycket kvar att göra här i Sverige för att få in kvinnors perspektiv i försvarspolitiken. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Veckans avsnitt: Malin Lindner & Maria Torén i ett samtal om att starta eget utan ett tydligt mål men en stark längtan efter att få äga sin egen tid och leva mer utifrån sina värderingar, att tänka om och lära nytt, vinbondehus i Frankrike och att förstå vad som är meningen med ens liv.   Vem är Maria: Maria är marknads- & kommunikationschefen som sadlade om, utbildade sig till sommelier och startade eget företag. Hennes passion: mat, vin och Frankrike är numera något hon kallar arbete.   Här hittar du Maria: Instagram: @sommelier_maria    Om Malin: Malin Lindner arbetar som fotograf, författare och coach. På hennes hemsidor kan du läsa mer om hur du och hon kan arbeta tillsammans. Där hittar du även hennes böcker och information om workshops.   Workshops, böcker, coaching: www.malinlindner.com Fotografering: www.fotografmalinlindner.com   Kontakt: malin@malinlindner.com Instagram Malin Lindner Linkedin https://www.linkedin.com/in/malinlindner/  

Skolprat borrar i skolans demokratiuppdrag tillsammans med grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson. De arbetar båda i Järva-området och berättar om den praktiknära forskningsstudie, som de just nu genomför.

Relationen mellan sanning och nåd står i centrum i gudstjänsten, som utgår från Psaltarens böner. Pastor André Jakobsson samtalar, sjunger och spelar med inbjudna gäster i Sävaråkyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. André Jakobsson, kyrkoledare i Region Nord i Equmeniakyrkan, har bjudit in tre gäster - Samantha Davage, Anna Jakobsson och David Davage, till en gudstjänst i Sävaråkyrkan i Sävar utanför Umeå. Utifrån psaltarpsalmer samtalar de om förundran, övergivenhet och trygghet i den mörkaste dal. De står också för sång och musik i gudstjänsten.- I Psaltaren finns det böner för hela livet. Här finns det stor tacksamhet och glädje över allt det goda som livet faktiskt ger. Här finns också plats för djup sorg och smärta. Men här finns också plats för vrede, känslor av hämnd, avundsjuka och känslor som inte alltid är så angenäma och som jag ofta skäms för. Men här – mitt i bibelns bönbok – får alla dessa känslor och tankar plats, säger André Jakobsson i gudstjänsten.TexterPsaltaren 8Psaltaren 22Psaltaren 23MusikVi tror på dig (M J Johnson)Jag vill sjunga om din storhet (A Jakobsson efter Psaltaren 145)Psaltaren 22 (Bibeln, A Jakobsson)Den Gud som bär (D Davage, J Gniste)You restore my soul (S Davage)Sjung lovsång alla länder (Bibeln, J Berthier)Psaltaren 44 (Bibeln, A Jakobsson)Tacka Herren (Bibeln, J Berthier)Välsignelsen (K Jobe, C Carnes, S Furtick, Ch Brown, C Stenqvist, F Larsson, J Alfredsson, D Davage)MedverkandeAndré Jakobsson – gudstjänst- och samtalsledning, sång, gitarr och pianoSamantha Davage – textläsning, reflektion, samtal, bön, sång och gitarrAnna Jakobsson – textläsning, samtal och sångDavid Davage – textläsning, reflektion, samtal, bön, sång och pianoProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.seTekniker: Björn NitzlerSveriges radio Västerbotten

Utifrån ser den röda skåpbilen helt ordinär ut, där den står parkerad på en tvärgata i Köpenhamns nöjeskvarter. Men på britsen i lastutrymmet säljer stadens gatuprostituerade sex, medan köpare står utanför och väntar på sin tur. Bakom projektet finns unga aktivister som vill ge de allra mest utsatta kvinnorna ett säkrare alternativ till gatan. Men är det rätt väg att gå? Programledare: Simon Campanello. Gäst: Hanna Grosshög, reporter på DN. Producenter: Måns Mosesson och Emma Lukins.

I veckans avsnitt får vi träffa Anna Havsjö som är fysioterapeut och vi pratar om vad som egentligen krävs av hästen för att bära en ryttare. Vi börjar att titta lite på hästen från marken och sedan berättar Anna vad som händer när man sätter sig på hästen. Utifrån det pratar vi om hur vi kan lära hästen att använda sin kropp på rätt sätt. Vi kommer också in på vad som inte är så fördelaktigt arbete och vi resonerar om vad vi som ryttare eller hästmänniskor behöver kunna och tänka på för att hjälpa hästen på bästa sätt.Vi hinner också i slutet att prata lite om när det blivit fel med rehab som följd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt får vi träffa Anna Havsjö som är fysioterapeut och vi pratar om vad som egentligen krävs av hästen för att bära en ryttare. Vi börjar att titta lite på hästen från marken och sedan berättar Anna vad som händer när man sätter sig på hästen. Utifrån det pratar vi om hur vi kan lära hästen att använda sin kropp på rätt sätt. Vi kommer också in på vad som inte är så fördelaktigt arbete och vi resonerar om vad vi som ryttare eller hästmänniskor behöver kunna och tänka på för att hjälpa hästen på bästa sätt.Vi hinner också i slutet att prata lite om när det blivit fel med rehab som följd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu i juletider kändes det lämpligt att återbesöka temat favoritkänslor och vad vi kan göra för att skapa mer av dem i vår vardag. Utifrån tesen att vi längtar efter det vi längtar efter för att vi vill känna på ett visst sätt börjar vi med att identifiera dessa känslor och sedan skapa förutsättningar för att känna dem nu, oavsett förutsättningar. Jag delar med mig av min egen process och hur jag skapar mina favoritkänslor runt jul och alla dagar. Just nu får du 20% rabatt på alla mina onlinekurser med koden "love" fram till 31 december. Haka på Hejdå 2024, Välkommen 2025! Testa Mindfully gratis i 30 dagar. Beställ dagboken Mitt inre skifte. Signa upp dig för mina love letters. Följ mig på Instagram.

I detta avsnitt av Elektrikerpodden lyfter vi fram elektrikerns avgörande roll i att skydda Sveriges elförsörjning mot moderna hotbilder. Utifrån Svenska kraftnäts rapport om antagonistiska hot diskuterar vi hur elektriker kan bidra till att stärka säkerheten, från att förebygga cyberattacker och säkra kritisk infrastruktur till att hantera risker på plats. Tillsammans med experter och branschfolk utforskar vi konkreta åtgärder, utbildningsbehov och varför din kompetens som elektriker är en nyckel i arbetet för ett tryggt och stabilt elsystem. Till rapporten: Öppen antagonistisk hotbild för svensk elförsörjning⁠ " Gäster: Michael Strand, Falbygdens Energi Petter Johansson, Svenska Elektrikerförbundet Tack till våra samarbetspartners! ⁠⁠⁠⁠⁠Garo Entity - marknadens säkraste laddbox!⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠Lokalt producerade kablar från Nexans® → stora nog att påverka, lokala nog att bry oss!⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠Schneider Electrics nyhetsbrev ⁠⁠⁠⁠ - få senaste om produkter och lösningar! Följ oss på Youtube

Vilka faktorer är viktigast i investeringslandskapet inför 2025? Och vilket konjunkturscenario är det mest sannolika? Utifrån vår nya strategirapport resonerar makroekonomen Helena Haraldsson och omvärldsstrategen Henrik von Sydow om hur investerare bör positionera och strukturera sina tillgångar på tröskeln till det nya året. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Detta avsnitt är ett "utbildningsavsnitt" med vår programledare Leonardo Johansson som fokuserar på hur du kan öka din hit rate i säljprocesserna.Utifrån en analys på över 700 svenska företags säljprocesser identifierades 9 fallgropar, saker säljare gör fel idag, när de försöker stänga fler affärer. En av de största fallgroparna var att man agerade på fel sätt när man ville påverka fler beslutsfattare i säljprocesserna.Flertalet misstag avslöjas men även flera konkreta tips som har för avsikt att ta din hit rate till nästa nivå.Trevlig lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag om tre olika koncept, som också hänger ihop. Vikten av att veta vad du vill, att verkligen lyssna in till dina behov och din vilja. Att kunna fatta beslut och vikten av att kunna bestämma om dig, när du behöver. Att vi kan välja att släppa taget om det vi inte längre vill ha längre i våra liv och därmed kunna välja nytt. Jag pratar också om vikten av att välja att vilja ha det du redan har, då kan vi känna en nöjdhet och tillfredställelse med det vi redan har. Utifrån det konceptet, när vi känner oss nöjda och belåtna med det vi har, så kan vi samtidigt skicka ut vår önskan och vision för framtiden. Vad längtar jag efter nu, vad mer är möjligt. Då skickar vi ut vår vision, utifrån en känsla av att redan vara tillfredsställd, inte från en känsla av brist. Det är en stor och viktig skillnad. För ingen av oss vet hur mycket tid vi har kvar. Så att leva i tillfredsställelse i att vilja ha det du redan har, samtidigt som du alltid kan bestämma om dig och göra nya visioner för framtiden. Det är det bästa sättet att både vara nöjd, tillfreds och belåten med det liv du har just nu, samtidigt som du öppnar upp för din egen utveckling och framtiden, att sträva mot din vision och din längtan. Så varmt välkommen till ett inspirerande avsnitt. Mini Retreat 30/11 I Stockholm, Möt dig själv och bli mer duOm du känner igen dig i att kanske inte riktigt veta vad du vill, vad du behöver släppa taget om och bestämma om dig kring. För att kunna skicka ut din längtan inför nästa år. Kom då och var med på min Mini Retreat. Här får du via olika mindfulnessövningar möta dig själv och ditt sanna jag. Här får du möjlighet att lyssna in till din längtan. Läs mer och anmäld dig här: https://www.ingridthorngren.se/miniretreat Varmt välkommen.Så tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän, dig själv, Hej så länge,/Ingrid

I del 3 om strypsex och strypvåld har vi bjudit in rättsläkaren Daniel Krona för att prata om vilka skador som kan uppstå vid strypning oavsett om det sker i en våldssituation eller i samtycke. Daniel Krona arbetar just nu med ett regeringsuppdrag som handlar om att öka kunskapen om strypvåld där även strypning i sexuella sammanhang ingår. Vad händer i kroppen och vad är de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av strypning? Vilka tecken ska vi inom hälso- och sjukvården leta efter när vi möter personer utsatta för strypvåld och hur bör vi dokumentera?  I avsnittet förekommer beskrivningar av plågsamma och oetiska både djur- och människoförsök. Daniel Krona

En dag får Anna veta en mörk hemlighet. Hennes lillasyster, som är i tonåren, säljer sex via annonser på nätet. Nu börjar storasyster en kamp för att försöka rädda henne bort från sexköparna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lillasyster säljer sex mot sin viljaAnnas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster. - Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan. Sex kan fungera som självskadebeteendeCecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast.- Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position.Fler åker fast för prostitutionÅr 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år.Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus ArvidsonEtt program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Har det gått inflation i diagnos-humor? Sista helgen i augusti gick Lund Comedy Festival av stapeln, Lunds Fontänhus deltog och vi tog tillfället i akt att prata om hur relationen humor och psykisk ohälsa ser ut. Utifrån ett panelsamtal funderar vi på om stand-up-scenen har blivit alltför bekväm med att

Den fantastiska komikern Johannes Finnlaugsson har gjort en föreställning som heter "Malmö". Utifrån den pratar Johannes och Emil om olika sorters humor, Stockholm vs. Malmö, att röka på scen och August Strindberg. Ursäkta ljudet! Stötta podden: https://www.patreon.com/c/MedArvasicentrum Se Jofis show: https://underproduktion.se/jofistandup @arvas4 @johabbed

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.Programledare är Karin Gyllenklev.

Den mänskliga utvecklingen är en mer lekfull historia än vi föreställer oss. Det menar Johan Landgren, som guidar oss genom den moderna skogsträdgårdsrörelsen och dess uråldriga rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På ena sidan staketet – en skog. På den andra – en trädgård. Den första: vild och fri. Ibland magisk. Men också potentiellt farlig. Inte sällan beskriven som en motsats till det mänskliga. Den andra: strukturerad och nyttomaximerad. Inhägnad. Tuktad, klippt och vattenkammad. Men på senare år har den skarpa uppdelningen mellan dem börjat luckras upp. Allt fler har börjat intressera sig för ett mellanting: skogsträdgården. Jag är en av dem.Och när jag nuförtiden vandrar genom odlingarna här hemma på gården är det inte, för att låna ett uttryck från Hermans Hesses Stunder i trädgården, så mycket som ”trädgårdens herre och vaktman”. Istället går jag allt oftare med en känsla av förundran, som liknar den jag känner i skogen. Förundran över hur många olika, sinnrikt konstruerade insekter, som sökt sig hit. Förundran över blomningen, som pågår från tidig vår till en bra bit in på hösten. Och förundran över växtkraften i skogsträdgårdens olika skikt – under jord, krypande längs marken, slingrande på störar och stammar, hängande från trädens grenar. Om vartannat växer här lungrot, rankspenat, bitterkrassing. Oregano och mynta. Blåbärstry, smultron, bärhäggmispel. Piplök, gräslök, kantlök, skogslök. Plommon, persika och päron.Samtidigt börjar ett larm ljuda i mitt inre. Idyllradarn närmar sig tydligen ohälsosamma nivåer. Dags att skapa lite ordning, säger jag högt. Allt för att överrösta mina ivriga följeslagare, historiens alla herdediktare och romantiker. Vilket får mig att tänka på den ursprungligaste av idyller. I första Moseboken står det att läsa: ”Herren Gud planterade en trädgård österut, i Eden” där han ”lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av”. Vilka var människorna som levde i detta paradis? De som sägs ha tagit ett bett av kunskapens frukt och därefter förvisats ut ur det. Och vilken kunskap var det egentligen de fick smak för?Ungefär 3000 år efter att denna berättelse nedtecknas, uppstår i västra England den moderna skogsträdgårdsrörelsen. Det är här Robert Hart, under 1980-talet, börjar odla mat med inspiration av lövskogen som ekosystem. Odlingsformen sprider sig snart till andra entusiaster. Till Sverige kommer den på allvar 2004, när Esbjörn Wandt och Arne Jansson anlägger Holma Skogsträdgård, i centrala Skåne.Men samtidigt som skogsträdgårdsrörelsen på många sätt är ny, är idéerna bakom uråldriga. Hart, som myntade begreppet ”forest gardening”, var till exempel tydlig med att han hämtade sin inspiration från småskaliga odlingar i de tropiska och subtropiska zonerna. Det vill säga från Afrika, Asien och Sydamerika. Han menade också att skogsträdgården har mycket gemensamt med mänsklighetens första odlingsförsök, i Mesopotamien, landet mellan floderna. Alltså floderna Eufrat och Tigris. Vilka av en händelse också är två av de floder som i första Moseboken utgör gränsen för Edens trädgård.Harts tankar bekräftas av David Graeber och David Wengrow i Början på allt: en ny historia om mänskligheten. I boken, som utgår från decennier av arkeologisk och antropologisk forskning, visar de att människans utvecklingshistoria, från att vara jägare och samlare till att driva industrijordbruk, inte varit fullt så rätlinjig som vi ofta föreställer oss. Istället för lagbunden utveckling från det enkla till det mer komplexa beskriver de en flertusenårig historia av lekfullhet, kreativitet och nyfiken pluralism, såväl gällande människans relationer till varandra som till odling.Fynden är tydliga: Det raka snitt i historien, som skildringen av Adams och Evas förvisning ur paradiset kan sägas gestalta, har inget vetenskapligt stöd. Men kanske kan det ändå finnas spår av sanning i berättelsen? Det är nämligen fullt möjligt att en plats som påminner om Edens trädgård en gång existerat, och att det var på denna plats som människan började odla. Men då inte odling som vi tänker på det idag, utan med vad Graeber och Wengrows kallar ”ett väldigt lättsamt sätt att odla grödor, där naturen får sköta det mesta av arbetet”.Det nya med skogsträdgårdar är alltså inte odlingsformen i sig, utan att erfarenheter från tropiska förhållanden nu också överförs till den tempererade zon där vi bor. Men hur fungerar det i praktiken? Idén bakom är enkel. Den utgår från frågan: Hur kan vi återskapa naturliga ekosystem som samtidigt ger ett överskott av ätliga växter och andra nyttoväxter? I det första stora verket på svenska, Philip Weiss och Annevi Sjöbergs Skogsträdgården: odla ätbart överallt, beskrivs hur detta kan ta sig uttryck:En skogsträdgårdsodlare börjar med att undersöka den lokala platsens förutsättningar, med fokus på sådant som vattentillgång, jordmån, temperaturskillnader och ljusmängd. Utifrån detta väljs vilka växter som planteras in. Viktigt att tänka på är att växterna inte ska konkurrera med varandra, utan istället dra nytta av varandras växtsätt. Därför anläggs skogsträdgårdar i upp till sju skikt, från rotväxter och lågväxande marktäckare till buskar och högväxande träd.Förutom kortsiktiga vinster, som mat, främjar skogsträdgården ett antal långsiktiga: ökad biologisk mångfald, minskad vattenåtgång och ökad kolinlagring. Till skillnad från konventionell odling, där jorden ofta ligger i full sol, samt vänds och harvas, lämnas skogsträdgårdens jord till största delen orörd. Det minskar risken för uttorkning, samt gör att rötter, svampar och mikroliv frodas. Vilket i sin tur leder till att mer av den koldioxid som fångas upp av växtligheten forslas ned under jord, där den blir kvar.Nu kanske du tänker: Borde inte alla skogar och trädgårdar då omvandlas till skogsträdgårdar? Riktigt så enkelt är det tyvärr inte. Världen behöver såväl de förra som de senare. Men utrymmet däremellan kanske inte med nödvändighet behöver bestå av hårdgjorda ytor eller höga stängsel. De skulle kanske istället, som i den agrara människans barndom, kunna ses som en lekplats? Där nya och gamla föreställningar om människans relation till varandra, andra arter och sina omgivningar får utmanas. En plats där vi kan mötas och tumla runt.När jag vandrar genom skogsträdgården här hemma på gården, är det just den känslan som överväldigar mig. Inte de enskilda detaljerna i anläggningen, utan helheten. Den organiska mångfalden. En upplevelse av att något pågår. Ett myllrande skapande.Och jag föreställer mig att det också var vad de första odlande människorna kände. De var inte enväldiga härskare över naturen, utan jämbördiga med den. Med allt som ovan och under jord var vid liv. Adams och Evas misstag var kanske inte att de åt av kunskapens frukt, utan att de bara fick smak för en sorts frukt – den som separerade dem från allt annat levande. I en skogsträdgård uppstår inte det problemet. Där dignar kunskapens frukter i varje skrymsle och vrå.Johan Landgrenpoet och litteraturvetare LitteraturDavid Graeber & David Wengrow: Början på allt: en ny historia om mänskligheten. Översättning av Ulrika Junker Miranda. Volante, 2022.Herman Hesse: Stunder i trädgården - en idyll. Översättning av Hans Levander. FIB:s lyrikklubb, 1969.Robert Hart: Forest Gardening: Rediscovering Nature and Community in a Post-Industrial Age. Green Books, 1991.Philip Weiss & Annevi Sjöberg: Skogsträdgården: odla ätbart överallt. Hälsingbo Skogsträdgård HB, 2018.

Emmys teorem beskriver upprepningsbarheten i naturen. Utifrån begreppet undersöker Julia Ravanis vad det är som formar våra idéer och gör oss till de vi är. Vad det är som ger oss energi att ta oss någonstans och håller balansen i tillvaron. Julia Ravanis i samtal med Elisabeth Hjorth, professor i litterär gestaltning Göteborgs universitet. Medarrangör Natur & Kultur

Gudstjänst från Hope Church Vetlanda med pastor Patrik Olofsson. Söndag 22 september 2024.

Går det att forma en verksamhet som möjliggör både elitperspektiv och breddperspektiv inom idrotten? Hur skapar vi förutsättningar för att individer ska ha roligt, utvecklas i sin takt och samtidigt möjliggöra för de som vill bli så bra som möjligt att kunna bli det? I det här avsnittet träffar vi Per-Göran (PG) Fahlström, lärare och idrottsforskare vid Linnéuniversitet i Växjö. Utifrån sin forskning är PG övertygad om att det inte måste finnas någon motsättning mellan att jobba med bredd och elit samtidigt, om fokus istället ligger på att så många som möjligt ska vilja hålla på med idrott över längre tid och får förutsättningar att utvecklas.

Utifrån frågor från er som lyssnat på programmet har vi spelat in ett avsnitt som handlar om allt från drakmyter till kopplingen mellan sex och andlighet. Det här är det första av flera avsnitt baserat på lyssnarfrågor. 

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 2 augusti 2019 blir författaren Dmitri Plax son mördad av en jämnårig skolkamrat. Faderns sorgebok Peter har nu blivit pjäsen Peter. Tid på Orionteatern i Stockholm. P1 Kultur får besök av Dmitri Plax och regissören Jacob Hirdwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Peter. Tid” är en krisberättelse om en fader som vägrar acceptera vad som hänt, eftersom acceptans leder bort från sonen. Det finns ingen egentlig tid i berättelsen, bara minnena som fadern (spelad av Andreas Liljeholm) frammanar av sin son. Genom att försöka minnas varje samtal, försöker han hålla liv i Peter.KSENIA PEDAN GÖR ABSTRAKT KONST AV SORGEN UTIFRÅN KRIGET I UKRAINAKsenia Pedan är aktuell med utställningen ”Forming the Culture of a Dormant Brain” på Bonniers konsthall. Pedan föddes i Charkiv, Ukraina, 1986. Utifrån kriget i Ukraina skapar hon abstrakt konst med måleri, skulptur och interiöra detaljer. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat henne.LORAN BATTI ÅTERVÄNDER TILL GOTTSUNDA I NY DOKUMENTÄR: ”INGEN FÖDS OND”Möt Loran Batti som gjort den bioaktuella dokumentären ”G – 21 scener från Gottsunda”. Filmen är Lorans avsked till Gottsunda, men han slits mellan sitt nya liv och lojaliteten till barndomsvännerna som lever gängrelaterade liv. Parallellt med biopremiären repeterar Loran Batti pjäsen ”Låt mig bara gå” på Riksteatern i Hallunda.FILMINSTITUTET SKÄR NED – HUR MÅR SVENSK FILM?I går kom beskedet att Svenska filminstitutet varslar om en nedskärning med 20 tjänster. Orsaken är att Filminstitutet brottas med dålig ekonomi. Men hur mår svensk film egentligen? P1 Kulturs filmreporter Emma Engström kommenterar läget.ESSÄ: ANTON BRUCKNERS STORA SÅRBARHETI dag skulle den österrikiske tonsättaren Anton Bruckner ha fyllt 200 år. Han skrev framför allt symfonier och sakral vokalmusik, men är också känd för sin egenhet att arbeta om sina verk, ofta flera gånger. Detta har lett till en röra av olika versioner och ibland är det omöjligt att lista ut vad tonsättaren egentligen menade. Dramaturgen Tor Billgren gör ett försök i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten. För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska. Reporter: Mattias Berg.Producent: Mårten Arndtzén.

Hösten 2023 inträffar flera våldsdåd på kort tid i Nyköping. Vem eller vilka som ligger bakom, och varför, är fortfarande oklart men flera av de misstänkta unga utförarna har något gemensamt de kommer alla från samma ort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 27 augusti 2023 är en 30-årig man på väg ut från sitt hem, när han går mot sin bil avlossas skott – han träffas men överlever. Det här blir början på några våldsamma veckor i staden. ”Det är ju helt exceptionellt, något sådant här har aldrig funnits i Nyköping tidigare”, säger Sune Asp, kriminalinspektör vid polisen i Nyköping.Motivet, eller motiven, bakom de här händelserna och vem eller vilka som eventuellt ligger bakom är fortfarande oklart. Däremot har polisen lyckats bättre när det gäller att få tag i de misstänkta utförarna. I förra veckan kom den första domen efter höstens dåd, mordförsöken på 27-åringen och 30-åringen. Den 16-årige kille, som stått åtalad, friades för mordförsöken men dömdes för grovt vapenbrott. Våldsdåden i Nyköping är ett tydligt exempel på när unga utförare plockas in utifrån. I alla de här händelserna finns misstänkta, samtliga är från andra orter. Den nu dömde 16-åringen är från Strängnäs, liksom ytterligare fem misstänkta. Under rättegången berättade 16-åringen att han tagit på sig att utföra uppdrag för att betala av en skuld. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi Lundegård Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Fredrik snackar med Johan Haleby om hans öppna källkod, event sourcing, och om att börja använda Kubernetes 2015. Vi börjar med att prata om Powermock - ett ramverk man helst inte ska använda - för att sedan diskutera Rest assured och Awaitility. Därefter diskuteras Occurrent och event sourcing. Vad innebär event sourcing? Johan tyckte att event sourcing borde kunna vara enklare och innehålla mycket mindre magi. Det har sina kostnader att släppa saker som öppen källkod. Och det är inte lätt att fördela sin tid på bästa möjliga sätt. Det kan lätt gå väldigt mycket tid på saker som visar sig inte ge så mycket till slut. Utifrån sett kan alla öppna projekt verka ungefär lika stora - oavsett om det egentligen är ett storföretag bakom det ena och en ensam utvecklare i Skåne bakom det andra. Fredrik får lära sig om ADR och får en ahaupplevelse. Sist men inte minst berättar Johan om hur det var att börja med Kubernetes 2015 - hur man gick tillväga för att välja det och vilka fallgropar och problem man sprang på längs vägen. Kom på Kodsnackskväll hos Net Insight i Stockholm 21 februari! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Johan Parkster Domändriven design Event sourcing Johans öppna källkods-bibliotek Powermock Statiska metoder i Java Easymock och Mockito Eclipse Resst assured Awaitility Occurrent Audit logs Integrationsevents Pure functions Cloudevents CNCF - Cloud native computing foundation GDPR CQRS - command query responsibility separation Spring ADR - architecture decision records Verktyg för ADR Kubernetes Varför Parkster valde Kubernetes ECS - Amazons elastic container service Docker swarm Mesosphere DC/OS Tutum - numera Docker cloud Service discovery Tomcat (Gamla) Kubernetesfallgropar och vägar runt dem Titlar Dogfooding där också All svart magi man kan tänka sig En stor matris Här kan jag kanske bidra med någonting Dyrt personligen Dina förändringar som rådata Större event Integrationsevent Mycket magi Utan att det smutsar ner din befintliga kod Queries mot eventströmmen En dålig fråga Plåster och silvertejp Jag har inte 24/7-support Utifrån sett blir alla projekt lika stora Skevt på ett fascinerande sätt Som tur var, i efterhand Så lite fancy som möjligt

Den här veckan handlar avsnittet om hur vår hjärna påverkas av oro och rädsla. Och jag har bjudit in Anna Tebelius Bodin som har sjukt bra koll på det då hon både skriver böcker och föreläser om hjärnan. Jag kände att jag hade ett behov av att förstå hur hjärnan reagerar i dessa tider när vi påverkas så mycket av oro omkring i världen. Och jag är också nyfiken på vad vi själva kan göra för att minska oron så vi inte utsätter hjärnan och vårt nervsystem för överbelastning och därmed kan ha svårt att agera och fokusera på rätt saker i dessa tider. Nu har Anna nyligen kommit ut med en bok som heter “Motivation-hur svårt kan det vara” och det vill jag också lära mig mer av, hur hjärnan ska utsöndra rätt substanser när vi vill hitta motivationen och därmed hjälpa oss att hitta riktning och drivkraft. Så missa inte veckans avsnitt!

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst är den underbara socionomen, psykoterapeuten och sexologen Malin Drevstam som efter sin succé bok 'Lust och Olust' nu är aktuell med hennes bok 'Män och sex'.  Utifrån hennes bok som grund går vi i veckans avsnitt in på vikten av att ta reda på motivet till att du och den du är intim med, har sex, vilken roll anknytningen har på lusten och nyfikenheten och massor av intressant däremellan. Mina frågor tycktes aldrig ta slut eftersom Malin är så sanslöst grym och intressant att lyssna på - så det blev ett extra långt avsnitt denna veckan. Glad lyssning! Malins böcker hittar du här ERBJUDANDE - Få 30 dagars gratis användning av Mindfully och upptäck lugnet inom dig SPANA IN - Nya Relate Matchmaking - en ny matchmaking tjänst ämnad att inkludera alla HITTA KÄRLEKEN - För dig som värderar en mer diskret väg att hitta kärleken är du välkommen till att ansöka till vårt nätverk - helt gratis - på Lemarc Thomas Matchmaking Gillar du vad den här podden handlar om? Följ då med i jakten på bättre relationer genom att prenumerera på avsnitten samt via Instagram @elinribjer Podden drivs av Elin Ribjer och görs tillsammans med den värderingsbaserade relationsappen Relate & Lemarc Thomas Matchmaking.

"Sex utifrån anknytningsstil" innebär att man utforskar och förstår hur ens anknytningsmönster, som formas under uppväxten, påverkar ens sexuella relationer och intimitet som vuxen. Det innefattar att analysera hur ens tidigare erfarenheter av nära relationer kan påverka ens sexuella preferenser, känslomässiga närhet och förmåga att hantera intimitet. Det handlar om att förstå hur olika anknytningstyper, såsom trygg, undvikande eller ambivalent, kan påverka ens attityder, beteenden och förväntningar i sexuella sammanhang. Att reflektera över sin anknytningsstil kan ge insikt i hur man närmar sig sexuella relationer och hur man skapar en mer tillfredsställande och hälsosam intim miljö baserat på ens tidigare erfarenheter och mönster. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elin Nejne i Umeå och Åsa Lindstrand, chefredaktör på Samefolket diskuterar och reflekterar kring DN:s och andra tidningars ledartexter, och hur de påverkar i och utanför Sápmi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023: Hanne Kjöllers två ledartexter i DN beskriver renägare som en slags adel. Genom exempel på händelser som inte är fullständigt beskrivna, påstås samebyarna snart ha makten att ”kontrollera halva Sveriges yta”. Liknande ledare har synts allt oftare på sistone, till exempel i tidningen Affärsvärlden som ifjol skrev i en ledare: ”Rennäringens oerhörda privilegier sätter käppar i hjulet för många mycket viktigare verksamheter så som kraftförsörjning, gruvor och transport.”I detta avsnitt av Sameradiopodden gästas vi av Elin Nejne, som sitter i Umeå kommunfullmäktige för Socialdemokraterna och Åsa Lindstrand, chefredaktör för tidningen Samefolket. Utifrån sina respektive perspektiv analyserar de DN.s ledartexter, diskuterar hur de påverkar Sápmi och samer samt reflekterar över varför det blir allt vanligare med denna sortens texter på rikstidningarnas ledarsidor.

Den här veckan är vi så glada över att få dela det här samtalet med er, tillsammans med Klas Bergling. För 5 år sedan förlorande han sin son Tim i suicid och vi är nog många som minns den där dagen när nyheten om att Avicii tyvärr gått bort, nådde oss. Ett otroligt viktigt och berörande samtal om hur det är att som förälder förlora sitt barn. Om interventioner, oro och en känsla av maktlöshet. Idag driver Klas stiftelsen Tim Bergling Foundation som arbetar med förebyggande insatser för ungas välmående och psykiska hälsa. Utifrån ungas tankar, önskemål och behov genomför de själva, eller i samarbete med andra, projekt och aktiviteter för att unga ska må bra och få en bättre dag, i skolan, på fritiden eller i mötet med musiken. Avslutande låt: Avicii - Addicted to you Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det bara spritter i Jessica nu, precis hemkommen från en av sina favoritstäder: Paris. Hon berättar bland annat om när hon och sonen Dylan var på en fotbollsmatch som de aldrig kommer att glömma och om upplevelsen när de såg THE ORIGINAL Ronaldo på öppen gata! Lovisa berättar om hur hon funderat på träning och varför hon tränar, eller varför “folk” tränar: Är det för att bli snygg, må bra eller kanske både och? Hur mycket påverkas egentligen kroppsidealen av sociala medier, speciellt med tanke på alla filter som idag kan få en person att se ut som en tonåring igen? Är det rimligt att låta sig fortsätta matas av detta och dessutom föra det vidare till nya generationer? Jessica har en spaning relaterad till det här, då en stor världsskändis nyligen valde att radera alla sina sociala medier, just i syfte att minimera kroppsångest. Kan detta möjligtvis vara början på en ny våg av en realistisk kroppsuppfattning? Både Jessica och Lovisa delar med sig av hur de personligen känner när det handlar om att dela med sig av sin spegelbild på sociala medier och hur mycket de påverkas av andra profiler, konton och samhällsideal. Förbered er, för nu är det dags för även er lyssnare att granska er spegelbild. - Utifrån, men framför allt inuti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.