Podcasts about utifr

I avsnitt 236 av Påjobbetpodden gästas Maria och Tobias av Emma Thorp, CEO för Publicis Groupe Sverige och Danmark. I en tid då många verksamheter kämpar med lönsamhet och osäkerhet har Publicis lyckats vända negativa siffror till stark tillväxt. Hur har de gjort?   I avsnittet berättar Emma om sitt ledarskap med människan i centrum och hur man bygger en kultur präglad av tillit, inkludering, kommunikation och gemensamma mål. Vi pratar om turnaround-arbete, tvärfunktionella team, integration mellan verksamheter i Sverige och Danmark samt hur organisationer kan navigera den AI-drivna transformation som påverkar alla branscher.   Vad kan andra ledare lära av Publicis framgångsresa? Hur skapar man en kultur med högt i tak och starkt engagemang? Och kan snällhet faktiskt vara en konkurrensfördel?

Hämnden är farlig och ociviliserad. Men det gäller också brotten och systemen som inte ger kvinnor upprättelse, konstaterar Maria Andersson Vogel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en tid sedan besökte jag Aten för första gången. Det visade sig vara omöjligt att befinna sig där utan att förhålla sig till Akropolis, den klippa i centrala Aten där Parthenon, templet som tillägnades gudinnan Athena, Atens beskyddare, tronar allra högst. Vart man än vänder sig i staden är templet och de andra ruinerna synliga, något som förstärks om kvällen då mörkret lägger sig över bebyggelsen men inte över Akropolis som lyses upp av enorma strålkastare.Egentligen var jag där för att gå på konferens, men tanken på att åka hem från Aten utan att ha bestigit den där klippan var otänkbar. Eftersom det var mycket varmt gick jag en morgon upp extra tidigt och promenerade uppåt genom stadens gränder. Utanför ingången till tempelområdet var det redan fullt av människor trots att klockan ännu inte slagit åtta. När grindarna öppnade vallfärdade jag tillsammans med de andra uppåt längs slingrande stigar, andäktig.Och så, på den södra sidan av klippan, i en dal nedanför, bredde Dionysosteatern ut sig. Åsynen av den fick det att svindla i mig. Där hade, för mer än två tusen år sedan, människor samlats för att bevittna uppföranden av de tragedier som nu är en helt självklar del av vår kultur. Dramer, myter och karaktärer som vi alla refererar och förhåller oss till, ibland utan att vi ens är medvetna om det.Men när vi ser en modern uppsättning av dessa klassiker är det ofta en ofullständig rest. Tragedierna var från början mer eller mindre sammanhängande trilogier, och bara en har överlevt med alla delar intakta – Aischylos ”Orestien” från 458 före Kristus. Det är berättelsen om kung Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia för att kunna segla och kriga mot Troja, men som vid hemvändandet möts av hustrun Klytaimnestras mödravrede och hämnd. Den blodiga familjekonflikten trappas upp av att Orestes, sonen, i sin tur hämnas mordet på fadern genom att döda sin mor.I den sista delen av trilogin jagas han av Erinnyerna, hämndgudinnorna som i allmänt tal är mer kända under sitt romerska namn, Furierna. Men dramat tar en annan vändning när Athena kliver in och ställer Orestes inför en jurydomstol, i vilken han frikänns. De fruktade hämndgudinnorna förlorar sin rättskipande makt och blidkas genom att Athena utnämner dem till stadens skyddsgudinnor.Det är en episk berättelse om hämnd och rättvisa, och den brukar tolkas som en gestaltning av civilisationens triumf, av övergången från blodshämnd till ett rättskipande system. Men är det hela sanningen?Den amerikanska professorn i klassiska studier, Emily Wilson, menar att vad Orestien mer än något annat handlar om är kvinnlig vrede och förlust. Till skillnad från många andra läser hon inte dramat som en triumf för ett mer civiliserat rättssystem, utan som en berättelse om hur det manliga politiska systemet förtrycker det kvinnliga. Genom att pacificera Furierna pacificeras också den kvinnliga vreden.Finns det en särskild kvinnlig vrede, och en specifikt kvinnlig hämnd? Den frågan har jag grubblat över ett tag nu. Egentligen tror jag ju inte att kön har så mycket med saken att göra. Varför skulle kvinnors ilska över oförrätter vara annorlunda än mäns? På samma sätt är det svårt att förstå varför kvinnors hämndlystnad skulle vara väsensskild.Men skälen till att vreden börjar koka, de händelser som väcker hämndlystenheten, de tycks mig ibland vara specifika. Och ofta, såväl i litteraturen som i verkligheten, vara förknippad med patriarkalt våld – mot kvinnorna och deras barn. För rättskipande system som bygger på argumentation istället för våld i all ära, men när systemet inte ger de utsatta upprättelse, vad gör man då?Den amerikanska journalisten Elizabeth Flock tar sig an den frågan i sin bok betitlad just ”The furies” – Furierna. Hon följer tre kvinnor som alla tagit saken i egna händer. En av dem är Brittany i USA, som under en natt utsätts för grov våldtäkt och till sist dödar sin förövare i vad hon menar är självförsvar. Här finns också Angoori i Indien, en kastlös kvinna som får hus och mark konfiskerade och startar ett kvinnoseparatistiskt gäng med syfte att hjälpa andra utsatta. Och vi har Cicek i den kurdiska delen av Syrien, som tar till vapen och ansluter sig till YPG och kampen för ett fritt Kurdistan.Gemensamt för berättelserna är hur samhällssystemen brustit både när det kommer till skydd mot våld och möjligheten till upprättelse. De tre kvinnornas våldsamma motstånd är rakt igenom intimt sammantvinnat med mäns våld och patriarkalt förtryck. Det är stundtals omöjligt att skilja trådarna som spinner fram ett offer från de som spinner fram en förövare.Där Brittany ställs inför rätta för mordet på sin förövare, liksom i ett flertal av amerikanska stater, finns en lagstiftning som tillåter våldsamt, också dödligt, motstånd om du blir attackerad. För kvinnor i Brittanys situation hjälper den dock föga. Lagen stammar från 1800-talet med ett ursprungligt syfte att tillåta män skydda sin egendom, i vilken kvinnor och barn vid den tiden ingick. Inte heller dagens lagstiftning är utformad för att omfatta den verklighet som Brittany delar med alltför många kvinnor. Amerikanska forskare pekar på hur lagen är skapad utifrån ett manligt perspektiv med fokus på hot utifrån medan den ignorerar våld i hemmet, vilket kvinnor oftare utsätts för. Med ens är det som att vi är tillbaka vid Dionysosteatern, där det manliga politiska systemet vann och den kvinnliga vreden tystades.Det är talande att Athena, som i Aischylos drama har utslagsrösten, inte hänvisar till neutralitet eller det allmänna bästa när hon friar Orestes, utan till att hon är född ur Zeus huvud, och inte av en mor, sätter mannens rätt framför kvinnans.Men gör vi rätt att som Elizabeth Flock använda epitetet furier för dagens kvinnor som, när samhällets system brister, möter förtryck med våld? Utifrån en traditionell tolkning av Aischylos drama innebär epitetet att deras vrede och försök till upprättelse blir något förhistoriskt och förlegat, ett agerande som med förnuftig blick kan avfärdas som barbariskt. Kanske är frågan felställd. För inte är det i första hand kvinnornas strategier för upprättelse som bör tolkas som barbariska, utan det systematiska våld de utsätts för, av såväl enskilda individer som samhällssystem?Parallellt med att jag läser Orestien arbetar jag med ett intervjumaterial med unga kvinnor i och omkring den så kallade gängmiljön. Utsattheten är så omfattande att det stundtals är svårt att andas, samtidigt som gränsdragningarna mellan offer och förövare ibland är helt utsuddade. De unga kvinnornas berättelser är fulla av sexuellt våld, men få berättar om hjälp till upprättelse. Några har istället tagit saken i egna händer. Givetvis är det ingenting att uppmuntra, men där jag sitter med flödet av berättelser om våldsutsatthet är det omöjligt att fördöma.Så länge de rättskipande systemen inte klarar av att ge kvinnor som utsätts för barbariskt våld, just för att de är kvinnor, skydd och upprättelse hoppas jag att furierna stannar. Inte för att legitimera våldsam hämnd, men som en garant för att kvinnors rättmätiga vrede får ta plats. Det är inte de utsatta som bör pacificeras, det är våldsutövarna.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete LitteraturAischylos: Orestien – Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna. Översättning av Emil Zilliacus. Geber, 1929– 1930.Flock, Elizabeth (2024). The furies. Three women and their violent fight for justice. Penguin Books.Light Caroline, Thomas Janae, Yakubovich Alexa (2023). Gender and Stand Your Ground Laws: A Critical Appraisal of Existing Research. J Law Med Ethics, 51 (1): 53-63.Naffine, Ngaire (2020). Criminal Law and the Man Problem. Bloomsbury Publishing.Wilson, Emily (2020). Ah how miserable! London Review of Books, 42 (19).

Kairos Future hjäIper företag och organisationer att inte bara förstå utan också forma framtiden. I detta andra avsnitt i serien om ledarskap i en snabbföränderlig värld vänds därför fokus till konsten att få saker att hända. Gäst är Klara Adolphson, grundare av Innovation Leadership Group, med en bakgrund från Vinnova, Doberman, PWC såväl som Ledarna, där Klara startade Framtidens kvinnliga ledare. Utifrån sin stora erfarenhet delar Klara konkreta handfasta råd och förhållningssätt till alla som vill få idéer att bli verklighet. Perspektivet präglas av design thinking som sätter målgruppens behov och önskemål i centrum. Allt i ett dynamiskt och temperamentsfullt samtal med Framtidsstudions Fredrik Torberger. Välkommen!Du som vill stärka ditt innovationsledarskap, på Kairos Future Academy finner du kommande kursdatum. Första avsnittet om ledarskap i snabbföränderlig värld är #84. Coachande ledarskap med gästen Jonas Mosskin, organisationspsykolog. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet handlar om hur avgörande din miljö är för din utveckling och vem du blir. Utifrån tiden i Spanien reflekterar du över hur mycket vår omgivning påverkar vad vi tror är möjligt, hur vi tänker och vilka liv vi vågar föreställa oss.Du pratar om att miljö inte bara handlar om inspiration, utan om normer – vilka samtal som förs, vad som känns rimligt och hur människor runt oss lever. Din purpose formas inte bara inifrån, utan också av det du exponeras för.Om du är i en miljö där ingen lever sitt kall känns det orealistiskt – men i rätt miljö blir det plötsligt naturligt. Avsnittet lyfter också vikten av att våga byta miljö för att expandera sina referensramar och öppna upp för ett större liv.Kom på mitt RETREAT: VILD OCH FRI: https://www.pleasurehabits.se/retreat

Ingemar och Nelly i samtal om det aktuella läget i fält. De går igenom hur utvecklingen ser ut i olika delar av landet, vad veckans mätningar i Skåne visar och hur vädret påverkar utvecklingen framåt. Utifrån detta lyfter de Yaras aktuella rekommendationer kring huvudgivan och hur du kan tänka i olika bestånd. Lyssna på podden för en snabb lägesbild och våra råd just nu!

I det här avsnittet av Yada Yada pratar Carin Falk och Fanny Ekstrand om en av vuxenlivets mest laddade frågor: att skaffa barn eller att inte göra det. Utifrån en påsk i Åre där barn plötsligt verkar finnas överallt, börjar de prata om vänskaper som förändras, känslan av att ett livsskede tar slut och den märkliga sorg, oro och förvirring som kan uppstå när omgivningen går in i familjeliv medan man själv står kvar och undrar vad man egentligen vill. Det blir ett ärligt samtal om barnlängtan, barnfrihet, normer, rädsla, identitet och hur svårt det kan vara att orientera sig i frågan utan att känna sig fel, sen eller utanför. Ett avsnitt om vänskap, livsval, barnfrågan och den märkliga tid i livet när allt runt omkring en verkar förändras samtidigt.

Utifrån den osäkra omvärldssituationen håller nu Sveriges militära försvar på att återuppbyggas. Något du kan höra om här i Trygghetspodden. Men det här gäller inte bara det militära försvaret, utan även det civila försvaret håller på att återuppbyggas. I mitten av den stora spindelväven av aktörer finns Myndigheten för civilt försvar. Från och med nyår i år ändrades namnet till just det, från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I det här avsnittet hör du generaldirektören Mikael Frisell berätta om myndighetens tydligare inriktning på just det civila försvaret, hybridhotet i form av bl.a. cyberattacker, statusen gällande skyddsrummen runt om i landet, hur man förbereder sig inför hotet om militära angrepp på kritisk infrastruktur som till exempel energiförsörjningen, vilka erfarenheter han tar med sig från sin tidigare militära karriär, liksom hur bl.a landets företagare ska tänka när det gäller det civila försvaret. Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

BOPOLPODDEN | Varför ser den svenska bostadsmarknaden ut som den gör och varför är den så svår att reformera? Författaren och ekonomihistorikern Jan Jörnmark gästar Bopolpodden för ett samtal om den kollapsade staden, tröga planprocesser och en bostadspolitik som enligt honom alltför ofta missar hur bostadsmarknaden faktiskt fungerar. Utifrån sina två senaste rapporter beskriver han hur planregler, riksintressen och miljöprövningar har gjort stadsbyggandet långsamt, dyrt och oförutsägbart – och varför det får stora konsekvenser för både byggandet och rörligheten. Programledare: Anna Bellman. Expertkommentator: Viktor Mandel.

Vad händer egentligen när vi verkligen lyssnar på en annan människa? I det här avsnittet delar jag mina tankar och erfarenheter kring aktivt lyssnande – och varför det kan vara en av de viktigaste nycklarna till både närvaro, djupare relationer och känslan av att vara älskad. Utifrån forskning om lycka, bland annat av psykologiprofessorn Sonja från University of California, pratar jag om hur våra samtal påverkar hur vi mår – och hur vi kan skapa mer kärlek och lycka i våra liv genom att förändra sättet vi lyssnar på. Jag delar också från min egen resa och mitt arbete som samtalsterapeut, coach och kursledare – där jag varje dag ser vilken kraft det finns i att bli sedd, hörd och bekräftad i närvaro. I avsnittet får du:

När vi låter Jesus lyfta av religiösa bördor och sätta oss fri från de masker och fasader vi gömmer oss bakom, läks vi i vårt inre. Då blir vi fria att leva utifrån det fördolda livet med vår himmelske Fader. Genom att vi låter oss älskas av honom, finner vi både nytt liv, en trygg identitet och kan leva det liv vi är kallade till! Här hittar du min podd En Kaffe med Martin: https://open.spotify.com/show/2kOmfKomW78FWlAo8o4q6M?si=815c031348074641 Här kan du köpa mina böcker: www.amazon.com/stores/Martin-Re%C3%A9n/author/B0B34JVCRP?ref=ap_rdr&store_ref=ap_rdr&isDramIntegrated=true&shoppingPortalEnabled=true https://www.adlibris.com/se/sok?q=martin+re%C3%A9n

I veckans avsnitt gästar entreprenören Olga Engvall podden för ett samtal om dejting, makt och hur vi egentligen möts i en digital tid.Efter en lång relation började Olga själv använda dejtingappar och reagerade snabbt på hur möten mellan människor ofta reduceras till profiler, swipes och snabba omdömen. Men vad gör det med våra relationer – och med oss själva?Vi pratar om varför dejting kan kännas som ett heltidsjobb, hur kvinnor ofta lämnas ensamma med ansvaret för trygghet i dejtinglivet och hur designen bakom appar faktiskt formar vårt beteende.Samtalet handlar också om något större: hur riktiga möten och sammanhang kan skapa mer jämlika relationer.Utifrån sin bakgrund inom UX-design har Olga utvecklat ett nytt sätt att tänka kring dejting – där människor möts genom aktiviteter och gemensamma intressen i stället för genom profiler och swipes.Ett samtal om normer, ensamhet, jämställdhet och varför relationer kanske behöver mer tid, mer sammanhang – och mindre scrollande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin “utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lyssna om du vill få grepp om… Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild. Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering. VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt. Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig! Du når Petter Anders enklast via LinkedIn eller via hans bolag www.homerun.cx Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lars Dahlberg [00:01:18]: Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson. Petter Andersson [00:01:27]: Hej. Stort tack för att jag fick vara med. Lars Dahlberg [00:01:30]: Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation. Petter Andersson [00:01:49]: Det stämmer. Lars Dahlberg [00:01:50]: Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd. Petter Andersson [00:02:07]: Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med. Lars Dahlberg [00:02:09]: Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson? Petter Andersson [00:02:19]: Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande. Lars Dahlberg [00:03:20]: Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv. Petter Andersson [00:03:55]: Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal. Lars Dahlberg [00:04:48]: Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga? Petter Andersson [00:05:31]: Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter. Lars Dahlberg [00:06:49]: Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på. Petter Andersson [00:06:59]: Precis. Lars Dahlberg [00:07:00]: Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här. Petter Andersson [00:07:12]: Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan. Petter Andersson [00:07:51]: Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade. Petter Andersson [00:08:27]: Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör. Lars Dahlberg [00:09:01]: Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in. Petter Andersson [00:09:19]: Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp. Lars Dahlberg [00:10:05]: Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra. Petter Andersson [00:10:25]: Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen. Petter Andersson [00:11:10]: Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på. Lars Dahlberg [00:11:40]: Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur? Petter Andersson [00:11:51]: Ja. Lars Dahlberg [00:11:51]: Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem. Petter Andersson [00:11:56]: Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då. Lars Dahlberg [00:12:53]: Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då? Petter Andersson [00:13:02]: Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen. Lars Dahlberg [00:14:04]: Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag. Petter Andersson [00:14:10]: Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats. Lars Dahlberg [00:15:04]: Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här. Petter Andersson [00:15:38]: En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst. Lars Dahlberg [00:16:10]: Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre. Petter Andersson [00:16:35]: Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite. Lars Dahlberg [00:17:04]: Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant? Petter Andersson [00:17:12]: Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer. Lars Dahlberg [00:18:37]: Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om? Petter Andersson [00:18:56]: Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på… Petter Andersson [00:19:46]: kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande. Lars Dahlberg [00:20:29]: Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där. Petter Andersson [00:20:40]: Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika. Lars Dahlberg [00:21:13]: Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga. Lars Dahlberg [00:21:56]: Många har som förebild inom B2B på olika sätt. Petter Andersson [00:22:00]: Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen. Petter Andersson [00:22:53]: Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app. Lars Dahlberg [00:22:58]: Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man Petter Andersson [00:23:14]: vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det. Lars Dahlberg [00:24:07]: Just det. Petter Andersson [00:24:08]: Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt. Lars Dahlberg [00:24:55]: Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig? Petter Andersson [00:25:07]: Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia. Petter Andersson [00:26:08]: Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund. Petter Andersson [00:27:03]: Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare. Lars Dahlberg [00:27:24]: Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling. Petter Andersson [00:27:34]: Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen. Lars Dahlberg [00:28:40]: Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast? Petter Andersson [00:29:13]: Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball. Lars Dahlberg [00:29:33]: Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det Petter Andersson [00:29:56]: är jag som ska tacka. Jättekul. Lars Dahlberg [00:29:59]: Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.

I veckans tipsavsnitt gästar Olga Engvall podden och delar tre tankeväckande perspektiv på hur vi bygger relationer i en digital tid.I dag sker många av våra möten genom skärmar, profiler och snabba omdömen. Men vad gör det egentligen med hur vi ser på varandra och på oss själva?Utifrån sina erfarenheter reflekterar Olga över hur tekniken påverkar våra relationer, varför så många möten i dag präglas av prestation och utvärdering och hur vi kan skapa mer jämlika och genuina möten mellan människor.Hon delar tre konkreta tips för hur vi kan använda tekniken som en bro mellan människor, snarare än en ersättning för det verkliga mötet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. Kriget mot Iran och folkrätten USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.Franska kärnvapen i Sverige? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias RensmoKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Heinz Wennin Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

I detta avsnitt delar Angelica ett samtal från ett av månadsmötena i INSIDAN, där en medlem ställer en fråga som många kan känna igen sig i: Varför känns det som att jag saboterar för mig själv – precis när allt börjar flyta och jag känner närvaro och lugn?Utifrån samtalet visar Angelica hur det vi ofta kallar “självsabotage” egentligen inte är ett aktivt val. Det är inte något vi gör mot oss själva. Det är gamla mönster och programmeringar som dyker upp igen – ofta just när vi är redo att släppa ett nytt lager. När vi faller tillbaka i gamla tankespår är det lätt att den inre kritiken tar över. Vi börjar ifrågasätta oss själva och tror att vi har misslyckats. Men Angelica pekar på något avgörande: om vi kan se att vi är i “labyrinten”, då är vi redan inte helt fast i den. Det finns alltid en del av oss som ser.I avsnittet fördjupas skillnaden mellan ansvar och skuld. Vi är hundra procent ansvariga för det som pågår inom oss – men vi är inte skyldiga. Vi är oskyldiga i hur våra mönster har formats. När vi möter det som dyker upp med kärlek istället för självdömande sker transformationen naturligt. Avsnittet är en mjuk men kraftfull påminnelse om att du inte förstör för dig själv. Du är mitt i en process. Och varje gång något “stökigt” dyker upp kan det vara ett tecken på att nästa lager är redo att släppas.INSIDAN – Medlemsportalen:https://angelica-almqvist-974f.mykajabi.com/insidan Rettreat på frötuna i mars 2026:https://angelicaalmqvist.com/retreat-frotuna-20-22-mars-2026/Följ Angelica på sociala medier:Youtube: https://www.youtube.com/@AngelicaAlmqvistInstagram: https://www.instagram.com/angelica_almqvist/TikTok: https://www.tiktok.com/@angelica_almqvistFacebook: https://www.facebook.com/Angelicaalmqvist.aa/ Onlinekurs: ”Den direkta vägen – kom hem till ditt sanna jag”:www.angelicaalmqvist.com/kurs Hemsidan:www.angelicaalmqvist.com Varmt välkommen att mejla:angelica@angelicaalmqvist.com Har du kanske någon fråga, något ämne/ämnen, eller någon du vill att jag kontaktar för att ha med i podden? Hör jättegärna av dig! Är du intresserad av TransformativaSamtal, medlemssidan eller boka mig till ditt företag eller för en grupp? Skicka ett mejl så kan vi boka ett förutsättningslöst möte och se ifall vi kan hitta ett upplägg och kanske jobba tillsammans Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

GÄST: Kalle NorwaldSex. Samtycke. Lust. Gränser...Och den eviga frågan: hur pratar vi egentligen med barn och unga om det här utan att det blir konstigt, pinsamt eller laddat? Ett samtal med psykoterapeuten, sexologen och författaren Kalle Norwald. Utifrån hans bok Före, under, efter – din guide till sexdebuten pratar vi om när samtalen behöver börja, hur vi kan skapa ett öppet klimat utan skam och press och varför det kanske viktigaste vi kan ge unga inte är svaren, utan förmågan att känna efter vad de faktiskt vill.

Veckans spanare är Jessika Gedin, Niklas Källner och Jonathan Lindström. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans panel 30 januari 2026Jonathan Lindström - kalla en spade en spadeNiklas Källner vet vad Macrons solglasögon säger om vår tid Jessika Gedin - nu ska man dejta utifrån udda intressenProgrammet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta Myrstener, Agneta Karlsson Tekniker: Sussi MatssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Många har grubblat över existensens själva existens. Helena Granström ansluter sig skaran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om man ska tro filosofen Arthur Schopenhauer, erbjuder universum en lika pockande som gäckande gåta för varje tänkande person: ”Ju lägre stående en människa är i intellektuellt avseende, desto mindre förbryllande och mystisk ter sig själva existensen för henne.” Det vill säga: Har man bara något bakom pannbenet, så inser man att tillvaron är obegriplig: inte bara till sin natur, utan i det att den alls finns.Ska man tro honom? Tja, den som önskar belägg för hans tes kan i alla fall utan svårighet finna en uppsjö av intellektuellt ambitiösa personer som upptagits just av bryderier över existensens själva existens.1700-talstänkaren Gottfried Wilhelm Leibniz, till exempel, som efter att ha fastslagit sin berömda princip att varje sakförhållande också kan ges en fullständig förklaring, konstaterade att den första fråga som därpå infann sig var: ”Varför finns det något, snarare än ingenting?”En formulering som drygt två sekler senare ekade hos hans tyske kollega Martin Heidegger som också han ansattes av frågan: ”Varför är överhuvudtaget något varande, och inte snarare intet?”Han man väl låtit sig upptas av denna undran, bleknar alla andra gåtor bort i dess bländande sken. Som ett annat högstående intellekt vid namn Ludvig Wittgenstein formulerat det är det mystiska ”inte hur världen är, utan att den är”.Och varför är den då?Det visar sig att frågan har minst lika många svar som den har möjliga invändningar mot de givna svaren – som den har möjliga underkännanden av själva frågan.Till att börja med kan man ju undra hur ett tillfredsställande svar skulle kunna se ut? Vilken orsak till världens existens skulle inte i sin tur kräva en orsak, så att man i slutändan inte hade åstadkommit något alls?Leibniz själv tyckte sig kunna besvara frågan så snart han ställt den: Orsaken till världens existens är Gud.Jaha. Men vad är i så fall orsaken till att Gud finns?Jo, svarar Leibniz, det är Gud.Vilket är det som i Leibniz mening skiljer Gud och universum åt: Universum hade lika gärna inte kunnat existera, och därför kräver dess existens en förklaring. Gud, däremot, utgör sin egen nödvändighet: I Guds identitet, ingår egenskapen att han existerar. Orsaken till att Gud finns är Gud.Ett besläktat argument är det som går under det arabiska namnet Kalam, och som gör gällande att universum behöver förklaras eftersom det en gång har uppstått, medan Gud är ett tidlöst väsen som alltid har funnits, och som sådant kan förbli oförklarat.Utifrån ett sådant resonemang kan den kosmologiska teorin om världsalltets födelse i Big Bang för knappt 14 miljarder år sedan med en del god vilja betraktas som belägg för en övernaturlig varelses inblandning. Men å andra sidan kan man invända att de flesta varianter av Big Bang-modellen gör gällande att tiden uppstod först i och med ursmällen, så att universum faktiskt visst alltid har existerat, om man med alltid menar ”vid alla ögonblick i tiden”.Och därmed har man gett sig in på fysikernas försök att besvara den uppenbarligen svårbesvarade frågan om orsaken till världens existens. Varför något snarare än intet? Vad sägs om svaret: ”Därför att ett instabilt vakuum uppstod som en fluktuation i den absoluta intigheten, som i fysikaliska termer kan beskrivas som en sluten fyrdimensionell rumtid med radien noll. Detta vakuum genomsyrades av kvantfält vars fluktuationer i sin tur sådde fröet till det universum vi ser idag”?Ja, det får åtminstone mig att undra om allt ståhej kring frågan om existensens orsak åtminstone till viss del är ett resultat av de högtstående intellektens tendens att intellektualisera lite för mycket?För hur mycket har det intet som enligt Heidegger gör sig påmint i stunder av bottenlös förtvivlan eller oförstörd lycka, egentligen att göra med den teoretiska fysikens bild av ett universum som ännu inte finns? Kanske faktiskt nästan – intet?Men en sak kan man i alla fall säga om fysikernas rumtid utan utsträckning: Den är verkligen intet, mer intet än en tom rumtid, mer intet än ett tomt rum utan tid, mer intet än – ja, det mesta. Det enda som måste sägas ha funnits från början i denna modell är de naturlagar som tillåter ett kvantfält att tunnla fram ur detta totala intet. Men på vilket sätt fanns i så fall de?Frågan om varför det finns något för oss alltså oförhappandes vidare till frågan om huruvida fysikens lagar existerar inte bara oberoende av den mänskliga tanken, utan till och med oberoende av att det finns någon fysikalisk tillvaro som de kan beskriva. Och där har vi hamnat utan att vad det verkar ha kommit så särskilt mycket närmare ett svar på frågan om varför något existerar alls.Och ju mer man tänker på saken, desto mindre uppenbart tycks det att upptagenheten vid denna fråga är tecken på intellektuell finess. Är den i själva verket inte, som redan Immanuel Kant ville göra gällande, bara en effekt av att ha utvidgat idén om orsak och verkan längre än vad som är rimligt? Oavsett hur naturlig kausaliteten ter sig för oss, finns det nämligen mycket som tyder på att den inte gäller på de minsta partiklarnas kvantmekaniska nivå, och att universums födelse var en händelse då kvantmekaniken spelade roll har vi mycket goda skäl att tro. Och dessutom: Om tiden uppstod först i och med den stora smällen, hur är det möjligt att tala om en orsak som föregår den? Är det något som behövs för att orsakssamband ska kunna upprättas är det väl tid.För den som vill gå ännu djupare i sin kritik av frågan om varför något istället för intet, finns inte heller några hinder. Varför tycker vi exempelvis att existensen av något behöver motiveras, men inte existensen av intet? Varför ska intigheten på detta vis betraktas som ett naturligt grundtillstånd? Enligt filosofen Adolf Grünbaum är det ingen slump att frågan började ställas först i den moderna eran: De gamla grekerna upptogs inte av den, och inte heller antika indiska tänkare. Skälet? De var inte fostrade i den kristna tro som postulerar en skapelse ur intet, ex nihilo. Först i och med den kristna läran om en allsmäktig gud som häver existensen upp ur intet och därefter oupphörligt verkar för att upprätthålla den, skulle vi inte vara så övertygade om att varje avvikelse från intigheten kräver en förklaring. Detta alltså enligt Grünbaum. Som matematiker är jag också frestad att inflika att det finns många fler sätt att existera på, än det finns att inte existera på, vilket väl i sig är en sorts statistiskt argument för någontinget. Kanske är frågan om varför världen är i själva verket ett skenproblem?Ja, vem vet. Men hur som helst finns det också, vad Schopenhauer än påstod, tänkande personer som intar en helt annan hållning till problematiken än den djupsinnigt grubblande. Som exempelvis filosofen Sidney Morgenbesser, som när den eviga frågan ställdes till honom helt sonika snäste ifrån: ”Äsch! Även om det fanns intet skulle ni säkert inte vara nöjda ändå!”Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematikLitteraturJim Holt – Why does the world exist? (Liveright, 2012) Niayesh Afshordi och Phil Halper – Battle of the big bang (University of Chicago Press, 2025) Thomas Hertog – Om tidens uppkomst (Fri Tanke, 2023) Philip Goff – Meningen med universum (Fri Tanke, 2025)

I årets första avsnitt summerar Jenny Westman och Patric Friberg de mest nedladdade avsnitten från föregående år. Utifrån fyra återkommande teman lyfter de två konkreta och praktiska insikter per område. Fokus ligger på hållbarhet, realism och hur vanor faktiskt fungerar i vardagen – över tid.Avsnittet fungerar både som en årskrönika och som en praktisk guide för hur man kan tänka kring vikt, energi, vanor och stress när ett nytt år tar sin början.

Utifrån hur man säger fraserna “är det här Sverige?” och “det här är Sverige” kan man få reda på någons politiska hemvist, och även vid vilken sorts tillfälle frasen yttrades. Lägger man till adverb som “också” eller “verkligen”, blir bilden ännu tydligare. Stolthet, uppgivenhet och ilska – allt kan uttryckas med samma fras. Om detta pratar vi i dagens Under all kritik.Dessutom om Riksrevisionens svidande kritik av skolmyndigheterna: varken Skolverket, Skolinspektionen eller SPSM vilar på vetenskaplig grund. Vi går igenom hur små kvalitativa studier blåsts upp till generella utsagor, hur ingen vet hur kvalitetskriterierna för att bedöma skolor togs fram, och varför myndigheterna inte mäter elevernas kunskaper, utan lärares ideologiska efterlevnad. Läs Anna-Karins text om Riksrevisionens granskningsrapport.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En fredag i september försvinner 13-årige Milo, några dagar senare hittas han ihjälskjuten. Han blir det yngsta dödsoffret under det som kommit att kallas svarta september 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det här mordet är så mörkt som det kan bli. Vi har ett så ungt barn som inte får leva sitt liv, som blir mördad i en helt vansinnig gängkonflikt”, säger åklagaren Lisa dos Santos. En fredag i början av september försvinner 13-årige Milo. Han ska sova över hos en kompis men är sedan spårlöst borta. Några dagar senare gör en man på promenad en fasansfull upptäckt, i ett kärr ligger 13-åringen död. Han har blivit ihjälskjuten. En stor polisinsats dras igång för att utreda mordet. Mordet är fortfarande ouppklarat och väntas snart bli ett kallt fall. Milo blev det yngsta offret under våldsvågens ”svarta september” 2023. ”Utifrån det som har framkommit så är det svårt att se att det skulle ha funnits något annat motiv än att statuera ett exempel”, säger polisen Robert Skoglund. I det här avsnittet hör du polisens utredare Robert Skoglund och Camilla Fredin, gruppchef på grova brott, Stockholm syd samt åklagaren Lisa dos Santos. Inför det här avsnittet har vi varit i kontakt med målsägandebiträdet till Milos föräldrar, varken hon eller föräldrarna har velat medverka men de har godkänt att vi publicerar Milos namn och bild.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Detta är det första avsnittet i en serie där Blodad Tand delar med sig tankar från olika ledare som driver svensk tandvård idag där vi kommer att fokusera på Tiotandvården I detta avsnitt för ni möta Helena Håkanssson Forthmeijer- Ordförande i  Tandläkare egen verksamhet- TEV   Vi diskuterar saker som: Vad är din organisations övergripande syn på tiotandvårdsreformen? Hur har din organisation arbetat för att påverka under remissrundan? Utifrån det vi vet idag: Vad har du för tips till tandläkare om hur vi ska förbereda oss, och hur vi ska kunna bedriva bästa möjliga tandvård inom reformens ramar? Hur tror du att reformen kommer att påverka svensk tandvård framöver? Vad har din verksamhet för planer för att stötta era medlemmar i detta? Om ni vill gå in och läsa den nyligen utkomna propositionen så finns den här: https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/10/proposition-om-ett-forstarkt-hogkostnadsskydd-for-tandvard/ Innehållet skall lyssnas på med reservation för att ändringar i reformförslaget kan ha skett sedan avsnittet spelades in 4/10.  Trevlig lyssning!  

Det här programmet handlar om taoismen. Att välja intelligens framför styrka. Att hitta humor och enkelhet. Att kunna skratta åt livets vedermödor. Utifrån ett föredrag av Alan Watts samtalar Per och Eric om hur vägen till frid och fred kan se ut.

Forum görs i samarbete med tidskriften Flamman. Bli prenumerant på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠flamman.preno.se⁠⁠⁠⁠Forumhösten 2025 är igång. Utifrån en nyutkommen diktsamling om att göra slut och humoralpatologi pratar Myrna om sitt favoritämne, kvinnlig självdestruktivitet. Saga har sett familjefilmen "Nunnan – 25 år i kloster", en dokumentär om en katolsk klosterorden men där det mest daterade är Maud Nycanders världsuppfattning. Plus: lite konsumentupplysning!Böcker vi läst till avsnittet:Jämte grönet – Emilia Hasselquist Langefors

I detta avsnitt utgår vi från frågeställningen vi ser att många små och medelstora företag har - när vågar vi använda AI som robust och bärande del av vårt skarpa system? Alltså på riktigt implementera AI-lösning där vi med stor säkerhet kan lita på att saker görs på det sätt vi vill i vår verksamhet?Utifrån begreppet AI-agenter och en skala mellan automation och autonomi diskuterar vi hur man kan orientera sig i hur redo företag är att implementera skarpa lösningar.

Det har sprungits lopp med vacklande mentalt sinne. Stockholm Halvmarathon blev ett orosmoment inför kommande utmaningar och vi bryter ner allt som gick fel. Ljuset i mörkret är Krilles fasansfulla intervallpass. Utifrån bristerna läggs en panikartad plan och en aggressiv marathonförberedelse i äkta click bait-anda - ”Hur man blir redo för en sub-3-mara på bara 5,5 vecka”. Dessutom ska Krille på bio.

I detta avsnitt predikar Samuel Jacobsen om temat Brinnande i Anden. Utifrån Romarbrevet 12:11–12 får vi en kallelse att leva med iver, uppfyllda av den helige Ande, tjäna Herren helhjärtat och hålla fast i hopp, bön och uthållighet.Predikan ”Brinnande i Anden” med Samuel Jacobsen tar avstamp i årets tema Bered väg för Herren och fokuserar på Romarbrevet 12:11–12: ”Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.”Samuel undervisar om hur vi kan bereda plats för Gud i våra liv genom att ta bort hinder som synd, stolthet och modlöshet, och i stället leva fyllda av den helige Ande. Med praktiska och bibliska exempel får vi en inbjudan att låta vår tro bli levande, att brinna i anden, tjäna Herren helhjärtat, leva glada i hoppet, stå fasta i lidandet och vara uthålliga i bönen.Detta är ett budskap som utmanar och uppmuntrar oss till att vara en församling och ett folk som brinner för Jesus och gör honom känd.

I en förändrad medieekologi har också möjligheterna och riskerna för organisationer att skapa överdrivna förväntningar ökat. Utifrån ett par exempel diskuterar Erik och Jesper hur detta kan innebära gynnsam uppmärksamhet men också hur det kan utmynna i antiklimax och besvikelse.

Stöd mitt arbete med skrivarpodden genom att swisha till 0722-093 789 eller bli patreon här: https://www.patreon.com/kerstinonnebo   Om du ha mitt stöd i ditt skrivande så kör jag igång två program i min kursplattform Skrivarhjärtat i höst: Skrivarstarten, för dig som inte har något romanprojekt än:  https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSeQ5kon8g-Eq5f5_2OMUJe1JlzpNErP8hxyIxgd6XJqVIpTZw/viewform?usp=sharing Skrivarprogrammet, för dig som har ett romanprojekt igång:  https://forms.gle/SeSucmPv43dHte946 Skrivarfrågan, öppen och gratis frågestund med Kerstin Önnebo 8 augusti 2025:  https://forms.gle/78cB3YSJvpLdXtYD7   Skrivarpodden görs av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling

Det här är ett bonusavsnitt som jag har gjort tillsammans med Emma Frans och Clara Wallin från podcasten A-kursen. Idén bakom A-kursen bygger på en dröm som många delar: att bli ekonomiskt oberoende och resten av livet ägna sig åt att gå A-kurser på universitetet. I A-kursen intervjuas experter inom vitt skilda fält, och den har fått mig att bredda min allmänbildning. Utifrån vårt gemensamma intresse för bildning samtalar vi i det här avsnittet om vad bildning kan vara, varför den är viktig – och hur man kan bli mer allmänbildad.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

F.d. brottsutredaren Luay Mohageb är aktuell med boken Fallet Rusher. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radio Play.Före detta brottsutredaren Luay Mohageb hittade en krypterad chatt med en ny grupp ungdomar som sökte sig till kriminalitet. Utifrån chatten har han skrivit boken "Fallet Rusher". Han pratar även om en av ungdomarna i boken, influerande av gangsterrap och vad föräldrar bör göra om deras barn hamnar i kriminalitet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in coachen, yogaläraren och författaren Louise Strömberg. Louise har gästat mig tidigare och vi har pratat om hennes inspirationsböcker och hennes romaner i Arkösundsserien, en serie på 6 delar, som är inspirerad av Louise egna liv och hennes egen resa mot välmående. Louise stora passion i livet är att hjälpa människor att börja leva hållbart och helhjärtat, att våga ta plats med hela sitt modiga hjärta och känna kärleken till sig själv.Inför det här samtalet har vi bett lyssnare och följare att komma med önskemål om vad de vill att vi ska prata om. Och det landade i frågor som både Louise och jag brinner för – Modet att gå sin egen väg, känna tillit till den inre rösten och kraften som manar på, och utifrån den våga utforska hur man vill leva, bortom tvivel och ideal. Vi kommer överlag att prata om själens resa med allt vad det innebär.Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Ni hittar Louise Strömberg på hennes hemsida: https://www.louisestromberg.se/ Här är Louise Strömbergs Instagram@louisestromberg.seÄldrekontakt (Föreningen/Organisationen som Louise nämner i avsnittet):https://www.aldrekontakt.se/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjalmar Ekström rymdes inte inom kyrkans ramar. Maria Küchen reflekterar över mystikerns kamp mellan djupaste djup och högsta höjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Utifrån sett är den religiösa mystiken kanske bara mystisk, i bemärkelsen obegriplig.Mystik är flum, säger religionskritikern. Den är ett sätt att slippa bevisa saker man påstår.Mystik är sinnesförvirring, kan en psykiatriker hävda. Den hävdar att det finns en osynlig verklighet som bara mystiker har sett.Och psykologer har definierat den mystika erfarenheten som en krisreaktion – tillvaron blir så olöslig att psyket uppfinner en annan, högre tillvaro för att uthärda.Så ser den rationella samtiden på mystiken. Men vad säger mystikern själv?”Jag hade ju kommit fram till 16-årsåldern”, skriver den skånske skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, ”då efter ångest och kamp och förtvivlan om mig själv, Guds strålglans plötsligt bröt igenom och uppenbarade för mig att jag befann mig i en helt och hållet ny och förut blott anad tillvaro, och att jag redan länge befunnit mig där, fast i mörker och trängsel.”Detta hände julen 1901. Tonåringen Hjalmar Ekströms liv var hårt. Han studerade på nätterna och arbetade i sin fars skomakarverkstad i Helsingborg på dagarna – som äldst i en stor syskonskara måste han bidra till familjens försörjning. Ofta var han ute på ensliga promenader. Under en av dem blev alla ting och människor plötsligt genomskinliga, ”liksom genomstrålade av gudomligt ljus. Guds rike spirade fram och blomstrade mitt genom sten och bråte; allt blev levande, ja, fullt av liv, och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga.”Han skriver detta tjugo år efter ”genombrottet”, som han kallar det. Extasen varade i tre år, och hans Gudsmöte gav honom en stark vilja att hjälpa medmänniskor. Så Hjalmar Ekström blev diakon. Men i ett brev till en vän, översättaren Eric Hermelin, skrev han 1922: ”Jag har förut stått i svenska kyrkans tjänst men åtnjuter tjänstledighet på grund av att jag funnit det ytterst svårt att tjäna kyrkan, 'kyrkans herrar', till lags.”Mystiker klarar ofta inte att inordna sig i religiösa system. Visst finns det de som fungerar inom institutionerna – biskopen Martin Lönnebo till exempel, som har belyst Ekström i tidskrifter och böcker. Men mystikerns tro växer ur ett direkt gudsmöte, unio mystica, inte ur studier av dogm och lära. Det gör många av dem till andliga rebeller.För att kvala in som mystiker räcker det inte med ett genombrott som det Hjalmar Ekström upplevde år 1901. Gudsmötet förändrar livet för gott. Det får en riktning som det annars inte skulle ha haft. Hjalmar Ekström följde till sist i pappas fotspår och blev skomakare för att kunna försörja fru och barn, men djupast sett gick hans liv ut på att ge människor själslig hjälp.Det gjorde han i brev. Tusentals finns bevarade. Mystikforskaren Anton Geels, professor i religionspsykologi i Lund i 20 år, återfann större delen av dem när han på 1970-talet skrev sin doktorsavhandling om Ekström.Geels perspektiv är den rationella forskarens, men han ser på mystiken med nyfikenhet och värme. I han bok ”Medvetandets stilla grund”, konstateras att alla trossystem har mystiken som en gemensam nämnare.Utifrån kan mystik alltså kritiseras som flum, sinnesförvirring eller krisreaktioner. Inom religionerna är den tvärtom attraktiv. Vem vill inte vara med om direkta gudsmöten? Särskilt i vår tid och västvärld, där individens lustupplevelser står högt i kurs, lockar mystiken mer än dogmerna. Men att vara mystiker är inte bara härlig extas. Tvärtom.”Inget ligger varandra så nära som det djupaste djup och den högsta höjd”, skriver Hjalmar Ekström på 1920-talet i tidskriften Den fördolda livet. ”O du ensamme som känner dig härjad av stormar som ett träd på en öde strand, du ödelagda och härjade – fårad och plöjd av många lidanden – salig är du, ty aldrig är du så nära himlen som i detta djup du ropar ur!”Människan måste avklä sig allt eget – vilja, begär, förnuft – för att lämna plats för Guds verk. I ett av sina många brev beskriver Ekström vad som krävs: ”Sinnenas död där de utvärtes tingen […] försvinna. [… ] Den invärtes döden, då alla människans inre förnimmelser tagas från henne.” Och i människans andes död, där hon ”fråntages allt det goda som hon förut haft till stöd”.Vägen till salighet i Gud, i Jesus efterföljelse, är med andra ord smärtsam. Den som tror att mystik kan vara enbart lustfyllt, är lika vilse som den som söker världens bekräftelse. Poeten Vilhelm Ekelund tyckte att vännen Ekström borde bli författare, han skulle göra succé – och visst, den andlige skomakaren hade ett stort litteraturintresse och författardrömmar. ”Men intet var Hjalmar Ekström mera främmande än att göra succé”, står det i förordet till det urval själavårdande brev som kom ut strax före hans död år 1962.I övrigt under sin livstid gav han bara ut två böcker – en diktsamling när han var 27 år som han senare tog avstånd från, och en utläggning om Höga Visan på 1930-talet. Han förblev bokstavligen vid sin läst. Han sulade skor och skrev brev. Betraktelserna i Det fördolda livet publicerade han anonymt. Tidskriften gavs ut av en vän till honom, Henrik Schager, som liksom han själv tillhörde Flodberg-kretsen – en samling människor som under början av förra seklet sökte Gud tillsammans.Flodberg själv var en lågutbildad värmlänning och lykttändare i Gamla stan, en stadsdel som på denna tid var eftersatt och fattig. Schager var tulltjänsteman och Hjalmar Ekström alltså skomakare. Kring dem samlades vanligt folk med en själslig längtan.Hjalmar Ekström inspirerades av en annan skomakare, självlärd teolog och protestantisk mystiker – tysken Jakob Böhme, som verkade i skiftet mellan 15- och 1600-tal. Det var Eric Hermelins översättningar av Böhme som fick Ekström att kontakta honom i början av 1920-talet. Gripande skriver han till Hermelin: ”För övrigt har jag en obegriplig känsla av att liksom alltid hava känt Eder, det är liksom om ni uppväckte några oförgätliga minnen inom mig; detta är märkvärdigt, jag förstår det icke och kan ej heller rå för det.”Vackrare kan själsfrändskap knappast beskrivas. Den mystika erfarenheten är just bara obegripligt mystisk för de flesta, som inte har varit med om den och inte kan relatera. Så desto viktigare för en mystiker att ha vänner som fattar. Hermelin blev en sådan vän till Ekström.Däremot hade han inte kontakt med sin tids centrala namn i kulturlivet och kyrkan. Drivkraften för en mystiker är att bli ett med Gud, inte att göra karriär. Hjalmar Ekström, om han levde idag, skulle knappast ta plats i medierna som kristen kändis. Men en människa i själslig nöd skulle kunna skriva ett personligt mejl till denne skomakare, och få ett långt djupt svar och kanske en vän.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturAntoon Geels: Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) – liv och lära. Artos, 1996.Hjalmar Ekström: Den fördolda verkstaden – Själavårdande brev. Artos, 2003.Hjalmar Ekström: Den stilla kammaren – brev. Artos, 1988.

När Andreas Rixers dotter Saga diagnostiserades med den dödliga sjukdomen Sanfilippo typ C förändrades allt. Sjukdomen leder till en gradvis nedbrytning av hjärnans funktioner. Tillsammans med sin fru Lisa startade Andreas föreningen Krama era barn för att sprida kunskap och hjälpa till att stötta forskningen av Sanfilippo.

Vi startar i en välbekant röst, gulsparv. Utifrån den nystar vi upp ett gäng närbesläktade arter, från sävsparv till tre riktiga exklusiviteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångmagister: Mats OttossonFågelinspelningar från xeno-canto.org av Lars Edenius, Patrik Åberg och Tomas Berg

1 april. Utifrån Lena Anderssons nya roman ”Män och kvinnor” pratar Mattias Svensson med författaren om teman från boken som är talande för ”en tid som man kan stå oförstående inför men är dömd att leva i”. Bland annat om islamism, västerlandet och tillståndet i akademin.

Äntligen får vi avslöja att Andrea är en av deltagarna i Robinson 2025!! Ni kommer såklart få höra allt och lite till om det i podden under våren, hoppas ni är taggaaaadeeee!!! Preimär 28 mars på Tv4 Play!!Förutom Robinson så pratar vi om att Mathilda bott ensam hemma i veckan och upptäckt mindre bra beteenden hos sig själv. Vi diskuterar om det är synd att man aldrig bott själv, är det fel att sörja det lite? Andrea har varit på hockeymatch och blivit både inspirerad och... rädd? Utifrån det Andrea berättar så tycker Mathilda att rymden känns mer begriplig än supporterkultur. Andrea gick förbi gamla gymnasieskolan och blev påmind om saker man brann för då, som man knappt kommer ihåg idag. Varmt välkomna till avsnitt 510, vi hörs igen på fredag (alltså inget avsnitt på tisdag denna vecka). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utifrån ser den röda skåpbilen helt ordinär ut, där den står parkerad på en tvärgata i Köpenhamns nöjeskvarter. Men på britsen i lastutrymmet säljer stadens gatuprostituerade sex, medan köpare står utanför och väntar på sin tur. Bakom projektet finns unga aktivister som vill ge de allra mest utsatta kvinnorna ett säkrare alternativ till gatan. Men är det rätt väg att gå? Programledare: Simon Campanello. Gäst: Hanna Grosshög, reporter på DN. Producenter: Måns Mosesson och Emma Lukins.

En dag får Anna veta en mörk hemlighet. Hennes lillasyster, som är i tonåren, säljer sex via annonser på nätet. Nu börjar storasyster en kamp för att försöka rädda henne bort från sexköparna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lillasyster säljer sex mot sin viljaAnnas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster. - Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan. Sex kan fungera som självskadebeteendeCecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast.- Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position.Fler åker fast för prostitutionÅr 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år.Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus ArvidsonEtt program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Ett temaprogram om ålen. Om dess märkliga levnadssätt, varför det finns så mycket färre ålar nu för tiden och vad som görs för att hjälpa den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En gång var den europeiska ålen troligtvis vår allra vanligaste insjöfisk, i alla fall om man räknar i biomassa. Visst finns det fortfarande ål, men den har minskat så kraftigt att den numera är akut hotad, både i Sverige och internationellt.Vi ägnar hela programmet åt ålen, denna mytiska fisk som föds i Sargassohavet, förs till Europa med havsströmmarna, vandrar upp i vattendrag i exempelvis Sverige, förvandlas tre gånger under sin livstid och, om den klarar alla utmaningar den möter, till slut simmar tillbaka till Sargassohavet för att leka och sedan dö.Morgonens fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på Torsö i Vänern tillsammans med fiskaren Boris Åström. Den ål han får upp får åka lastbil nedströms för att sedan kunna släppas ut närmare havet. Det kallas trap and transport och är ett sätt att hjälpa ålen förbi de hinder som finns i vattendragen, och görs inom ramen för projektet Krafttag ål. På plats på Torsö är också ålforskaren Olle Calles från Karlstad universitet. Han ger insikt i hur ålen lever i sina olika livsstadier och varför den en gång i tiden var så framgångsrik.Josefin Sundin på SLU Aqua ger oss de senaste ålsiffrorna – hur många ton blankål finns det i Sverige? Och berättar om de största hoten mot ålen – fiske, vattenkraft, miljögifter och parasiter, bland annat.Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet, forskar om hur ålens vandring kan underlättas. Vi följde med honom ut i Säveån där olika utformning av ålyngelledare testas.Sverige har sedan 2009 en ålförvaltningsplan som vilar på fyra ben: minskat fiske, utsättning av ålyngel, minska dödligheten i turbiner och öka kontrollen av fisket. Nästa år ska en ny plan antas. Och inför det har forskare från helt andra delar av världen kopplats in i en internationell utvärdering. Anders Clarhäll, projektledare för utvärderingen, berättar att forskarna blev förvånade när de såg hur Sverige jobbar med ålen. Utifrån deras råd tror Anders på flera förändringar inför nästa plan.Vi hör också om hur det kan komma sig att alla ålar är så genetiskt lika, oavsett om de lever sitt liv i Nordafrika eller i en älv i Nordnorge. Och så har vi frågat Naturmorgons lyssnare om särskilt minnesvärda ålmöten.Programledare är Karin Gyllenklev.

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Systrarna Nylund har i tjugo år arbetat med Nattfestivalen i Korpilombolo. Nu belönas de av kungen för sina insatser för kulturlivet i Tornedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nattfestivalen i Korpilombolo är ett årligt evenemang med filosofi, litteratur, musik och konst i mörkaste december. I år firar det 20 år och Karin, Linnéa och Märta Nylund har varit med sedan starten. För P1 Kultur berättar de nu om festivalens märkliga ursprung. Om den colombianske poeten León de Greiff, som härstammade från Sverige och hade anknytning till Korpilombolo och älskade natten och nattlivet - och byggde en drömsk filosofi utifrån det. Utifrån detta, och att en colombiansk litteraturvetare som studerade de Greiff kom till Korpilombolo 2004, startade ”European Festival of the Night” som dess internationella namn lyder.Systrarna Nylund berättar också om hur festivalen nuförtiden spänner över hela året. Om mongoliska strupsångare och ett projekt om färdvägar, som identifierat inte mindre än 90 byar utanför Korpilombolo som mötesplatser. Dessutom står de alla tre tillsammans bakom Sveriges första lärobok i meänkieli, tornedalska. Reporter: Mattias Berg.Producent: Mårten Arndtzén.

Fredrik snackar med Johan Haleby om hans öppna källkod, event sourcing, och om att börja använda Kubernetes 2015. Vi börjar med att prata om Powermock - ett ramverk man helst inte ska använda - för att sedan diskutera Rest assured och Awaitility. Därefter diskuteras Occurrent och event sourcing. Vad innebär event sourcing? Johan tyckte att event sourcing borde kunna vara enklare och innehålla mycket mindre magi. Det har sina kostnader att släppa saker som öppen källkod. Och det är inte lätt att fördela sin tid på bästa möjliga sätt. Det kan lätt gå väldigt mycket tid på saker som visar sig inte ge så mycket till slut. Utifrån sett kan alla öppna projekt verka ungefär lika stora - oavsett om det egentligen är ett storföretag bakom det ena och en ensam utvecklare i Skåne bakom det andra. Fredrik får lära sig om ADR och får en ahaupplevelse. Sist men inte minst berättar Johan om hur det var att börja med Kubernetes 2015 - hur man gick tillväga för att välja det och vilka fallgropar och problem man sprang på längs vägen. Kom på Kodsnackskväll hos Net Insight i Stockholm 21 februari! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Johan Parkster Domändriven design Event sourcing Johans öppna källkods-bibliotek Powermock Statiska metoder i Java Easymock och Mockito Eclipse Resst assured Awaitility Occurrent Audit logs Integrationsevents Pure functions Cloudevents CNCF - Cloud native computing foundation GDPR CQRS - command query responsibility separation Spring ADR - architecture decision records Verktyg för ADR Kubernetes Varför Parkster valde Kubernetes ECS - Amazons elastic container service Docker swarm Mesosphere DC/OS Tutum - numera Docker cloud Service discovery Tomcat (Gamla) Kubernetesfallgropar och vägar runt dem Titlar Dogfooding där också All svart magi man kan tänka sig En stor matris Här kan jag kanske bidra med någonting Dyrt personligen Dina förändringar som rådata Större event Integrationsevent Mycket magi Utan att det smutsar ner din befintliga kod Queries mot eventströmmen En dålig fråga Plåster och silvertejp Jag har inte 24/7-support Utifrån sett blir alla projekt lika stora Skevt på ett fascinerande sätt Som tur var, i efterhand Så lite fancy som möjligt

Kalmarunionen var ett grunden omöjligt politiskt projekt att genomföra. Utan den danska drottning Margaretas (1353-1412) långa erfarenhet i skuggan av män och hennes politiska geni hade sannolikt kaoset i Norden fortsatt.Efter digerdödens härjningar i mitten på 1300-talet kom årtionden av kaos och maktvakuum i Norden. Utifrån denna anarki lyckades drottning Margareta skapa ordning genom personalunionen Kalmarunionen. På pappret var styvsonen Erik unionskung, men det var Margareta som styrde.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit böckerna Kalmarunionen och Sveriges medeltid.Drottningen Margareta var dotter till Valdemar Atterdag och bortgift som tioåring till den norska kungen Håkan Magnusson. Hon blev en av de mäktigaste personerna som funnits i Norden som styrde över Sverige, Norge samt Danmark.Kalmarunionen etablerades år 1389 och bestod av Norge, Danmark och Sverige med Finland. Formellt etablerades trestatsunionen först vid unionsmötet i Kalmar 1397 och levde vidare med vissa avbrott till Gustav Vasas val till svensk kung år 1523.Före Kalmarunionen fanns en personalunion från år 1319 mellan Norge och Sverige, 1332–60 även omfattande de östdanska landskapen, och mera direkt den union mellan Danmark och Norge som etablerades 1375, när Olof, son till Håkon VI Magnusson i Norge och drottning Margareta, valdes till dansk kung.Trots att Olof dog redan 1387 resulterade Margaretas målmedvetna dynastiska politik i en samlad nordisk union, sedan en svensk adelsfraktion i opposition mot kung Albrekt genom Dalaborgstraktaten 1388 erkänt henne som rikets ”fullmäktiga fru och rätta husbonde”. Maktkampen avgjordes genom slaget vid Falköping (Åsle) 1389, även om det dröjde innan Sverige i sin helhet kom i Margaretas händer.Lyssna också på avsnitt 83 Kalmars historia från skyltfönster till provinsstad och avsnitt 47 När digerdöden hotade att utplåna Europa.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst är den underbara socionomen, psykoterapeuten och sexologen Malin Drevstam som efter sin succé bok 'Lust och Olust' nu är aktuell med hennes bok 'Män och sex'.  Utifrån hennes bok som grund går vi i veckans avsnitt in på vikten av att ta reda på motivet till att du och den du är intim med, har sex, vilken roll anknytningen har på lusten och nyfikenheten och massor av intressant däremellan. Mina frågor tycktes aldrig ta slut eftersom Malin är så sanslöst grym och intressant att lyssna på - så det blev ett extra långt avsnitt denna veckan. Glad lyssning! Malins böcker hittar du här ERBJUDANDE - Få 30 dagars gratis användning av Mindfully och upptäck lugnet inom dig SPANA IN - Nya Relate Matchmaking - en ny matchmaking tjänst ämnad att inkludera alla HITTA KÄRLEKEN - För dig som värderar en mer diskret väg att hitta kärleken är du välkommen till att ansöka till vårt nätverk - helt gratis - på Lemarc Thomas Matchmaking Gillar du vad den här podden handlar om? Följ då med i jakten på bättre relationer genom att prenumerera på avsnitten samt via Instagram @elinribjer Podden drivs av Elin Ribjer och görs tillsammans med den värderingsbaserade relationsappen Relate & Lemarc Thomas Matchmaking.

Elin Nejne i Umeå och Åsa Lindstrand, chefredaktör på Samefolket diskuterar och reflekterar kring DN:s och andra tidningars ledartexter, och hur de påverkar i och utanför Sápmi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023: Hanne Kjöllers två ledartexter i DN beskriver renägare som en slags adel. Genom exempel på händelser som inte är fullständigt beskrivna, påstås samebyarna snart ha makten att ”kontrollera halva Sveriges yta”. Liknande ledare har synts allt oftare på sistone, till exempel i tidningen Affärsvärlden som ifjol skrev i en ledare: ”Rennäringens oerhörda privilegier sätter käppar i hjulet för många mycket viktigare verksamheter så som kraftförsörjning, gruvor och transport.”I detta avsnitt av Sameradiopodden gästas vi av Elin Nejne, som sitter i Umeå kommunfullmäktige för Socialdemokraterna och Åsa Lindstrand, chefredaktör för tidningen Samefolket. Utifrån sina respektive perspektiv analyserar de DN.s ledartexter, diskuterar hur de påverkar Sápmi och samer samt reflekterar över varför det blir allt vanligare med denna sortens texter på rikstidningarnas ledarsidor.