Podcasts about Ingen

Snak-Lytter Cem kaldte Star Maker “storslået, tidskrævende, men mindblowing”. Han havde ret på alle tre punkter. Storslået? Absolut. Syret? Uden tvivl. Men også en rigtig hård mundfuld at komme igennem. Fra lyngbakke til galaktisk bevidsthed Bogen starter forbløffende jordnært. En unavngiven englænder sidder en aften i 1937 på en bakke og betragter stjernerne, mens han tænker på sit liv og sit ægteskab. Hans kone sidder inde i det oplyste hus. Men så sker der noget radikalt: Hans bevidsthed løsriver sig fra kroppen, og pludselig kan han se gennem jorden – gennem klipperne, gennem planetens kerne – og ud i kosmos. “Looking down, I seemed to see through a transparent planet, through heather and solid rock, through the buried graveyards of vanished species, down through the molten flow of basalt, and on into the earth’s core of iron. But our home had vanished with the whole suburb, and the hills too, and the sea.” Her begynder den mest ekstreme kosmiske rejse i science fiction-historien. Først tilbringer hovedpersonen lang tid alene i det tomme rum, deprimeret og ensom. Men så opdager han The Other Earth – en planet befolket med menneskelignende væsener, der har lange ben, flade hoveder, og som lugter gennem hænderne. De har ikke meget musik, men til gengæld har de duftradio, hvor man kan opleve andres seksuelle oplevelser gennem lugten. Ja, det er præcis så syret, som det lyder. “In compensation, scent and taste developed amazingly. These beings tasted not only with their mouths, but with their moist black hands and with their feet. They were thus afforded an extraordinarily rich and intimate experience of their planet.” Hovedpersonen opdager, at han kan glide ind i de fremmedes hoveder. Han bosætter sig i kraniet på en halskør filosof ved navn Bvallthu, og gradvist smelter de sammen til en fælles personlighed. Fra denne sammensmelting vokser noget langt større. Hive minds, intelligente stjerner og kosmisk teambuilding Stapledon stopper ikke ved én planet. Nej nej. Vores hovedperson møder plantemennesker, insektlignende sværme (hvor enkeltindividet er dumt, men sværmen udgør en intelligens), symbiontiske krabber og edderkopper. Og – naturligvis – intelligente stjerner, der ikke bare kredser om den galaktiske kerne, men faktisk danser og kommunikerer med hinanden i kosmisk poesi. Hele tiden udvides den kollektive bevidsthed. Først én planet. Så flere. Så hele galakser. Stapledon bruger disse møder til at reflektere over civilisationers cykliske udviklinger. Igen og igen ser vi samfund, der når et vist niveau af udvikling, hvorefter det hele bryder sammen i konflikt og krig, og de må starte forfra. Stapledon – filosof, pacifist og ambulancefører under Første Verdenskrig – havde tydeligvis nogle meninger om 1930’ernes Europa. Duftradio-beskrivelserne lugter af propaganda-kritik. Men alle disse civilisationer, alle disse møder, peger mod ét mål. Mødet med den kolde skaber Bogens klimaks er mødet med Star Maker – universets skaber. Men det er ikke et kærligt, varmt møde med en omsorgsfuld gud. Nej, Star Maker betragter sit kosmos med den kliniske interesse, en kunstner har for sit værk. Han noterer fejlene. Føler ingen stolthed. For det her kosmos er bare ét eksperiment i en lang række. Star Maker er stadig i udvikling – fra baby-starmaker, der lavede legetøjsuniverser (ét univers bestod kun af musik uden rumlige dimensioner!), til mester-starmaker, der skaber stadigt mere komplekse kosmosser. Vores univers? Meh, et mellemstadie med “irrevocable flaws”. “For I had been confronted not by welcoming and kindly love, but by a very different spirit. It seemed to me that he gazed down on me from the height of his divinity with the aloof though passionate attention of an artist judging his finished work, calmly rejoicing in its achievement, but recognizing at last the irrevocable flaws.” En teologisk vision, både fascinerende og foruroligende. C.S. Lewis hadede den så meget, at han kaldte den “amoralsk” og skrev sin Space Trilogy som modsvar. Men Arthur C. Clarke elskede den og kaldte den den mest indflydelsesrige bog i sit liv. Efter mødet vender vores hovedperson tilbage til bakken, til lyngen, til konen i huset. Men nu med et radikalt ændret perspektiv på menneskehedens plads i kosmos. Og hans kone? Hun må have været bekymret. Han har været væk i milliarder af år – selvom der kun er gået et øjeblik. En bog der ikke er en bog Stapledon skriver selv i forordet, at bogen “by the standards of the novel, is remarkably bad. In fact, it is no novel at all.” Og han har ret. Intet plot. Ingen karakterudvikling. Ingen dialog. Bare en filosofisk meditation, en kosmisk traktat, en 300 siders stream of consciousness. Sproget er tungt – næsten 100 år gammelt og tit vanskeligt at følge. Som Anders siger: “Det føltes som en bog, der var skrevet 100 år før den faktisk blev skrevet.” Gang på gang beskriver Stapledon nye planeter, nye racer, nye samfund – som alle gennemgår de samme cyklusser. På et tidspunkt begynder man at skimme. Anders indrømmer blankt, at han “skimmede 10-20 sider ad gangen” gennem store dele af bogen. Men den er også fuld af idéer, som formede science fiction: Hive minds, galaktiske imperier, intelligente stjerner, telepatisk kommunikation, multivers-teorier. Kim Stanley Robinson sagde det bedst: “Every few pages contain all the material of an ordinary science fiction novel, condensed to something like prose poetry.” Vurderingen Jens: ⭐ (én stjerne). “Jeg havde ikke læst den færdig, hvis det ikke var for Sci-Fi Snak. Det er simpelthen killeren på en bog. Jeg kan godt se, at der ligger kvaliteter i den, men den er utrolig træls og langsomt skrevet. Jeg havde absencer, mens jeg læste.” Anders: ⭐⭐ (to stjerner – men med et spaltet sind). “De første 100 sider var smukke og poetiske. Den 17-årige hippie Anders indeni mig blev vakt til live af den kropsløse bevidsthedsrejse i kosmos. Men så blev det repetitivt. Jeg var tæt på at forsvinde helt ud af bogen.” En bog for alle? Næppe. “Hvis ikke jeg var 100% sikker på, at Henning allerede havde læst den, så ville jeg nok anbefale den til Henning,” griner Anders. Men hvis du er forfatter og leder efter idéer? Så er Star Maker en idébank uden lige. Arthur C. Clarke, Asimov, Le Guin og Kim Stanley Robinson lod sig alle inspirere. Og hvis du vil have en special science fiction-oplevelse – lidt spirituel filosofi, lidt mind-blowing kosmisk vision, lidt Iron Man læseoplevelse – så kan Star Maker være noget for dig. Jens og Anders har SCIFI SNAKKET Star Maker. Shownotes til episoden om Star Maker Siden sidst Jens Er totalt gået i Mick Herron-læsemode og læser spionthrillers Ser Pluribus på Apple TV – “Jeg er så glad for den, jeg næsten kan finde på at stå lidt tidligere op fredag morgen for at se et afsnit” Anders Har læst Dream Hotel af Laila Lalami – en bog om predictive policing og AI-drevne drømmeanalyser Hovedpersonen bliver tilbageholdt på et “opbevaringshotel” for folk, der måske vil begå forbrydelser i fremtiden (kafkask, men underholdende) Har læst Quantum of Menace af Vaseem Khan – en thriller om Q fra James Bond-universet Ser også Pluribus – “Den er crazy god” Lytternes input Fra Goodreads: Steen spørger om lydbogstjenester til bilkørsel. E-reolen og Libby har gratis biblioteksmaterialer (danske og engelske). Mofibo har et stort sci-fi-katalog. Og så er der selvfølgelig Audible. Julerabat fra Science Fiction Cirklen: Lise tilbyder en decemberrabat på den danske udgave af Stjernemageren – 200 kr. i stedet for 298 kr. Det er faktisk ret fedt, at den findes på dansk! (sciencefiction.dk) Rettelse: David Mondrup, som anbefalede Zoi, er ikke Jane Mondrups mand – de er fætter og kusine. Undskyld, David! (Episode 99 af LæsDen! handler i øvrigt om Zoi) Mail fra Søren Bjørn-Hansen: Søren skrev fra sit sygeleje, hvor Sci-Fi Snak var “en tryg favn når febervildelserne raser”. Han gav input om Arthur C. Clarke og geostationære satellitter – Clarke skrev om kommunikationssatellitter i Wireless World i 1945 og forudså atomdrevne raketter inden for 20 år. Sådan gik det ikke helt. Søren foreslog også, at vi læser James Coreys The Mercy of Gods (den nye bog fra teamet bag Expanse-serien). Næste gang Anders vælger: Naomi Aldermans The Future (2023) – en nærfremtids-thriller om tech-milliardærer, der får en advarsel fra deres predictive software: apokalypsen er på vej, og de skal ned i deres hemmelige bunkere. Samtidig følger vi Lai Zhen, der pludselig bliver jagtet af en lejemorder og kun overlever takket være mystisk software på hendes telefon. Margaret Atwood kalder den “gripping”. Lauren Beukes: “A little Atwood, a little Gibson, all Alderman, it’s brilliant.” Alistair Reynolds: “A rollicking, fun-packed thriller.” Vi håber på en page-turner efter Stapledons filosofiske sejtrækker. Bonus-anbefaling: Se Guillermo del Toros nye filmatisering af Frankenstein på Netflix – der skulle være ret bognær. Måske vender vi tilbage til det senere.

Då fröken Sophia säger Andras lycka bör väl glädja oss? replikerar herr Styrbjörn Ni får inte säga så, det skär mig ända in i inälvorna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Andras lycka, välgång och välstånd bekommer herr Styrbjörn illa! Han river sitt hår och förbannar sitt eländiga liv. Ingen må vara rikare än herr Styrbjörn. Ingen må stå högre i rang än herr Styrbjörn. Ingen må vara skönare, klä sig vackrare, ha bättre vinkällare än herr Styrbjörn. Ty då blir han olycklig.En burlesk komedi och 1700-talssatir i en inspelning från 1961.Den avundsjuke av Olof von DalinI rollerna: Den avundsjuke Styrbjörn – Gunnar Olsson, Baron Philip – Tord Stål, Baron Adolph, Baron Philips son, kär i Augusta – Bernt Callenbo, Sprätthöken Herr Kalf – Lars Elwin, Greve Conrad, nyss hemkommen från sina resor, Augustas bror och Sophias fästman – Göte Fyhring, Drängen Nisse – John Harryson, Fru Ramborg, Styrbjörns hustru – Märta Dorff, Fru Ramborgs syster Sophia, kär i greve Conrad – Inga Landgré, Styrbjörns fosterdotter Fröken Augusta, kär i baron Adolph – Helena Brodin, Fröken Augustas piga Brita – Lena SöderblomMusik: Thomas Birth som också spelar luta.Ljudtekniker: Rolf HigerInspicient: Bo KarlssonProducent: Horst LuxRegi: Per Verner-CarlssonOvan text är saxad (och redigerad) ur Röster i radio 16 mars 1961.

I årets sista avsnitt sammanfattar vi ett händelserikt börsår och blickar framåt mot 2026. Vad lärde oss turbulensen, vilka trender tar vi med oss och hur ser förutsättningarna ut inför det kommande året?Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I årets sista avsnitt sammanfattar vi ett händelserikt börsår och blickar framåt mot 2026. Vad lärde oss turbulensen, vilka trender tar vi med oss och hur ser förutsättningarna ut inför det kommande året?Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Från och med nu och hela januari ut får du som blir prenumerant på våra premiumavsnitt 50% rabatt på första månaden. Ingen bindningstid!!! God jul! Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.Wikimedia Common, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen kultur er oprindelig. Alt menneskeligt liv er blanding, udvikling og udveksling. En episode om kultur som et dynamisk designfelt, der konstant omformulerer sig selv. Gæst: Morten Grønborg Vært: Kristina May Produceret af Yours Only

Hallå alla kära lyssnare där ute i stugorna. Vilket 2025 det varit... och inte mindre en milstolpe att köra över 4 raka år utan att missa en enda fredag... Från Sockerbruket i Majorna till Drottninggatan i city, med en jäkla massa omvägar på bra golfbanor med underbara människor.Men nu kommer vi ta ett andetag och ta ett uppehåll. Ladda batterierna, tänka framåt med nästa steg och helt enkelt se vart det kommer landa framöver.Ingen nämnd ingen glömd, men stort tack till alla sponsorer som gjort detta möjligt... Framförallt Cobra Puma Golf och Golfstar.Ha en fantastisk lyssning som avslut på året så ska ni se att vi säkert ses igen framöver!

Er det greit å droppe julegavene til barna? 80-tallet er på vei tilbake og vi snakker med Lene som gav sjefen sin en skikkelig teit julegave. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Årets sista hela börsvecka fylls med viktig makrostatistik och centralbanksbesked. Portföljchef Peter Nelson gästar podden för en uppdatering och summering av trender på börsen som kan hålla i sig in i 2026. Med bara några få börsdagar kvar på året – väntar ett ”tomterally” på aktiemarknaden? Denna podcast är utgiven av DNB Carnegie Private Banking inom DNB Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. DNB Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Jens Ganman är författare, musiker och satiriker. Hans senaste bok Folkets hjälte finns i bokhandeln och hans texter finns att läsa på Substack. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Lund Madsen har søgt ind på syv forskellige studier, da han endelig kommer ind på Journalisthøjskolen i 3. og sidste forsøg. Han ved stadig ikke, hvad han vil, men han ved, at hans forældre forventer, at han får en uddannelse. På Ekstra Bladet lærer han, at pinlighed kan være godt og efter at være blevet udstillet foran den samlede verdenspresse under OL i Atlanta, er han aldrig længere nervøs, når han er på arbejde. Det kan aldrig blive værre end det. I midten af 90'erne begynder han at lave tv, og det bliver indgangen til en tilværelse som et offentligt ansigt. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

For fem år siden spekulerede jeg oprigtigt på, hvordan det mon ville gå med håndtrykket. Ingen gav hånd. Nogle hyldede det. Andre var kede af det. Uanset hvad man mente om det, virkede det i nogle måneder som om, at håndtrykket kunne være fortid. Coronapandemien havde slettet noget af det mest almindelige, et simpelt håndtryk. På en måde uhyggeligt, at noget så simpelt og indgroet kunne forsvinde så let. Men det kunne det så heller ikke alligevel! Pist væk var bekymringerne. Håndtrykket var tilbage. Og ingen tænker over det. Var det spild af tid at tænke over det håndtryk? Kan vi gøre andet end at forhold os intenst til nutiden, selvom den kan vise sig at være komplet ligegyldig? Lyt til tidligere Brikser om samme emne: Farvel 2024 og velkommen 2025 - Holdt Svend, Lea og Vincents forudsigelser stik? Farvel 2020 og velkommen 2021 - Et nærmest komisk genhør med fortiden. Gæster: Lea Korsgaard medstifter og ansvarshavende chefredaktør Zetland og Vincent Hendricks professor i formel filosofi ved Københavns Universitet. Vært: Svend Brinkmann. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Från romerska pestvågor till spanska sjukan har samhällen reagerat, förändrats och ibland kollapsat under trycket från smittsamma sjukdomar. Pandemier har satt djupa spår i allt från demografi och ekonomi till krig, religion, vetenskap och politik.Den mest ikoniska pandemin i europeisk historia är digerdöden, som svepte över Europa mellan 1347 och 1352. Länge antogs att upp till hälften av Europas befolkning – cirka 50 miljoner människor – dog i pesten. Men ny forskning visar att delar av Centraleuropa och Östeuropa fortfarande hade växande jordbruk efter 1350.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.Pandemier tenderar att påskynda redan pågående trender – som urbanisering, migration eller maktförskjutningar – snarare än att skapa helt nya utvecklingslinjer. De fungerar också gång på gång som påminnelser om mänsklighetens sårbarhet och vikten av att bygga robusta samhällsstrukturer.Pandemiernas historia i Europa inleds med den så kallade atenska pesten. Under Peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förlorade Aten uppåt hälften av sin befolkning i en farsot som snabbt spreds i den tättbefolkade staden. Katastrofen underminerade det politiska ledarskapet och försvagade Atens ställning i kriget mot Sparta.Romarriket drabbades av två stora epidemier under kejsartiden: den antoninska pesten (165–180 e.Kr.) och den cyprianska pesten (249–262 e.Kr.). Båda tros ha orsakats av smittkoppor. Effekterna var förödande: metallproduktionen minskade, vilket har dokumenterats genom isborrkärnor från glaciärer, och ett urholkat skatteunderlag försvårade försvaret av rikets gränser. Cyprianska pesten har till och med beskrivits som början till slutet för Västrom.År 541 slog den justinianska pesten till – den första pandemin som med säkerhet kopplats till pestbakterien Yersinia pestis. DNA-analyser har i modern tid bekräftat bakterien i massgravar. Pesten orsakade omfattande avfolkning kring Medelhavet och ledde till minskad handel och återförskogning. I kombination med kraftiga vulkanutbrott under 530-talet, som orsakade global nedkylning, blev konsekvenserna förödande för samhällena i södra Europa och delar av Asien.Digerdöden (1347–1352) sägs ha utplånat upp till hälften av Europas befolkning. Men ny forskning, särskilt baserad på pollenanalyser och arkeologi, nyanserar denna bild. I en omfattande studie av 1 634 pollenprover från hela Europa har forskare visat att dödligheten varierade kraftigt regionalt. Medan västra Europa – bland annat Italien, Frankrike och Skandinavien – drabbades hårt, fortsatte befolkningen att växa i stora delar av Central- och Östeuropa.Bild: Dödens triumf (ca. 1562) av Pieter Brueghel den äldre visar en apokalyptisk scen där döden härjar obarmhärtigt över människan. Målningen ingår i Museo del Prados samling.

Statsministerens kontor har nylig utgitt "Regjeringens Plan for Norge 2025-2029", en ti-siders trykksak med fem visjoner som alle starter med ordet "Trygghet": 1. Trygghet for økonomien; 2. Trygghet for arbeidslivet, 3; Trygghet for barn og unge; 4. Trygghet for helsa; og 5. Trygghet for landet.Femårsplanen strør om seg med honnørord; styrken i de små forskjellene, den høye tilliten, de sterke fellesskapene.Slik beskriver Det nye Norge seg selv. Det gamle Norge hadde ikke behov for selvros og høytale; som et gjennomsiktig, homogent samfunn hadde det reell tillit trygghet, utover nesten ethvert annet samfunn i verdenshistorien.Programleder Lise Sørensen har invitert Kjell Erik Eilertsen, som tar for seg femårsplanen, med utgangspunkt i sitt imponerende tallmateriale fra arbeidet med ‘Innvandrerregnskapet', og med seg i studio har de Christian Borchsenius.

Ingen bryr sig om din musiksmak och sen dör du. Men några är vi som inte kan lämna året bakom oss förrän någon form av bokslut gjorts. 2025 lider mot sitt slut och vi tar oss an denna uppgift med entusiasm och pepp. Vilka är våra favoritalbum från de senaste 12 månaderna? Vilken konsert var bäst? Vilka album håller våra lyssnare också Discord-entusiaster högst? Och framförallt, vilket album hade vi valt om Mass Worship-Claes hade hållit våra barn som gisslan (i år igen). Hoppas ni glider in i 2026 lika traumatiserade som vi. Gott nytt skitår! Låtlista:Sarcator - The Deep Ends (Swarming Angels And Flies / Century MEdia)Crippling Alcoholism - Bedrot (Camgirl / Portrayal Of Guilt)Teitanblood - Enter The Hypogeum (From The Visceral Abyss / Norma Evangelium Diaboli)Dax Riggs - Even The Stars Fall ( 7 Songs For Spiders / Bright Shadow)Deathhammer - Nocturnal Windz Of Fire (Crimson Dawn / Hell's Headbangers)Coroner - Symmetry (Dissonance Theory / Century Media)Century - Necromancer (Sign Of The Storm / Electric Assault)Deafheaven - Magnolia (Lonely People With Power / Roadrunner)Katatonia - The Liquid Eye (Nightmares As Extensions Of The Waking State / Napalm)Ghost - Lachryma (Skeletá / Universal)Sphynxs - Cryptic Death (Dawn Of Egypt / Necro Invest)King Yosef - Doomtown (Spire Of Fear / Bleakhouse)Anna Von Hausswolff - The Iconoclast (Iconoclasts / Year0001)Structure - Will I Deserve It (Heritage / Self-released)Paradise Lost - Salvation (Ascension / Nuclear Blast)Havukruunu - Havukruunu ja Talvenvarjo (Tavastland / Svart)Ethel Cain - Tempest (Willoughby Tucker, I'll Always Love You / Daughters Of Cain)

Jens Ganman är författare, musiker och satiriker. Hans senaste bok Folkets hjälte finns i bokhandeln och hans texter finns att läsa på Substack. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fra juleafløser i en boghandel til direktør i Gyldendal. Hanne Salomonsen har gjort karriere The American Way. Men faktisk var det slet ikke det, hun sigtede efter. Nu skal hun have forretning og kunst til at gå hånd-i-hånd. Vært: Anders Hvass Klipper og producer: Kathrine Wismann Musik: Christian Schødts-Sørensen Programmet er produceret af R*******k Productions for Lederstof.dk, som udgives af Lederne. Læs mere på www.lederstof.dk

Våre medier og politikere har investert så mye i det flerkulturelle samfunn at de kvier seg for å erkjenne at det er voldelig på en helt annen skala enn det homogene som nå er en saga blott.De ansvarlige vil gjerne behandle hendelser isolert, men det skal bare et minimum av hukommelse til så står det klart at vi er inne i en voldsspiral.Bondy Beach er ikke enestående. Bataclan opplevdes som et vannskille. President Francois Hollande sa: -Vi er i krig. Men lot ikke handling følge ord.Det er bare noen måneder siden et ungt jødisk par ble drept av en palestinaaktivist utenfor det jødiske museum i Washington. Det voldsomme engasjementet for Gaza gjør at mediene ikke vil ta volden mot jøder inn over seg. De ønsker ikke at jøder skal få for mye sympati. Det kan svekke oppslutningen om palestinerne.Ingen palestinere er drept i Vesten fordi Hamas drepte og dreper jøder.Et illevarslende tegn det er lett å overse er at også kristne drepes fordi de er kristne og det gjelder ikke bare Nigeria.I USA regnes skytingen av de to nasjonalgardistene i Washington nylig som et angrep på det kristne Amerika. Afghaneren hadde kjørt tvers over hele kontinentet for å drepe.Liberale medier nekter å anlegge den vinkelen. De er anti-kristne og anti-nasjonale. Men den innfødte befolkningen tar budskapet.Dermed åpnes noen store kløfter innad i våre samfunn.Venstresiden har alliert seg med islam og fører krig mot Trump. Bak Trump står 77 millioner velgere og titalls millioner kristne uregistrerte velgere.De liberale mediene reiser bust bare ved tanken på at Huntingtons sivilisasjonskrig er en realitet.Men det er den.Disse perspektivene skremmer vannet av politikere og medier som selv har brakt oss til randen av stupet.En faktor er at mediene og politikerne sammen har løyet så mye og lenge av en del av befolkningen ikke tror dem lenger.Det var ingen kameraer ved inngangen og i korridorene på Brown University på Rhode Island. Det tok fire timer før det ble offentliggjort et dårlig filmklipp. Publikum spør seg selv hvorfor.Det samme så vi ved Charlie Kirks drap. Det skal svært lite til før publikums mistanke blir vakt.De stoler ikke lenger på det de blir fortalt. Denne skepsis til det offisielle narrativet er voksende.Med oss har vi Merete Skar som kjenner USA og hvor Demokratene har gått til krig mot lov og orden.Helena Edlund kan reflektere over Sverige som er et stort fremtidslaboratorium. 12-åringer fengsles for kontraktdrap.Sverige er på mange måter i fritt fall.

Vi hade kunnat bli VD på Skanska och bada i pengar. I stället sitter vi här och undrar om någon HR någonsin kommer anställa oss igen – särskilt efter det Afrodite "råkade" säga om HR. I det här avsnittet avslöjas det en och annan graviditet, varför vissa arbetsintervjuer känns mer som förhör än samtal och hur “kultur” ibland bara är ett annat ord för toxic. Ett ärligt (och något bitterljuvt) snack om karriär, makt, och allt som aldrig står i platsannonserna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

Viss stiltje i nyhetsflödet under denna landslagshelg. Vi konstaterar i alla fall att Sverige är obesegrat i Euro Hockey Tour efter tre nya segrar i Schweiz. HV71 har plockat in ny keeper och kanske snor de också vår egen panelist Dick Axelsson. Sen blickar vi in i framtiden där vi siar kring vad som kommer hända under den andra halvan av SHL. Där tror vi bland annat på att en hel del rekord kommer slås, ligans fixstjärna kommer klättra i poängligan och så är det inte helt otänkbart att HV får göra ett kvalhattrick. Under den sista delen av morgonens program får vi lyssna till ett längre samtal med Frölundas trotjänare Nicklas Lasu. Han får prata om succéstarten på säsongen, hur Robert Ohlsson är som tränare och om Färjestads rekord från 2018 kommer att slås av göteborgarna. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus, Christopher Heino-Lindberg & Jonathan Knekta Gäst på länk: Nicklas Lasu

I denne juleedition af Fordi Film skruer Jesper og Lars op for både julestemningen og filmnørderiet. Vi snakker Die Hard i biografen, vender barndommens Alene Hjemme, og diskuterer om First Blood faktisk kan kaldes en julefilm.Dagens hovedfilm er den norske kultklassiker “Død Snø”, som lander lige midt i julefilmenes gråzone: snefyldte fjelde, hyttehygge og klassisk musik – men også… nazizombier.Som altid: Ingen snobberi. Ingen sure opstød. Kun filmlækkeri – nu med julekrymmel.Find os på sociale medier:Vi er på Instagram, TikTok og Facebook!Instagram: https://www.instagram.com/hosfilmhulen/Facebook: https://www.facebook.com/FilmHulenTikTok: https://www.tiktok.com/@filmhulenHvis du har en nyhed eller andet, du synes vi skal tage en snak om, så send os en besked på enten Facebook, Instagram eller på mail filmhulen@gmail.com

OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

Den här veckan är temat "Bana väg för Herren" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet 3:1-15. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Denna vecka håller Liselotte J Andersson, författare och pastor inom Equmeniakyrkan andakten.

Anomalier är återkommande mönster som avviker från vad effektiva marknader förutsätter. Trots att all information antas vara inprisad uppstår rörelser som inte kan förklaras av klassiska modeller. Det är just dessa fenomen vi fokuserar på idag.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Detta är ett avsnitt från vår true crime podd Blodspår som vi tror kan intressera er som lyssnar på Konspirationsteorier.På mindre än en minut förvandlas en nästan tom tunnelbanevagn till en omöjlig brottsplats. Vittnena är säkra: Ingen går in eller ut. Kvinnan sitter helt ensam - ändå hittas hon med ett dödligt knivhugg i halsen. Vem är hon? I detta avsnitt av Blodspår får du höra om lönnmördare, spioneri och sanningen som finns mellan två stationer.Mer material finns på vår Instagram Blodspår och Facebook-grupp Blodspår - EftersnackFölj oss på:Blodspår - FacebookBlodspår - InstagramKontakt:Instagram- @leviviannInstagram - @aidaengvallSamarbete - viviochaida@gmail.comInformation som presenteras i avsnitten bygger på material från befintliga källor, vilka anges i källförteckningen: https://rb.gy/w244dyWe Tell Stories står inte för den ursprungliga rapporteringen. Informationen som presenteras i avsnitten baseras på offentliga handlingar. Alla uppgifter har verifierats i största möjliga mån och källorna finns länkade i avsnittsbeskrivningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anomalier är återkommande mönster som avviker från vad effektiva marknader förutsätter. Trots att all information antas vara inprisad uppstår rörelser som inte kan förklaras av klassiska modeller. Det är just dessa fenomen vi fokuserar på idag.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Vi har besøg af en god ven af huset - Ingen ringere end Alexander Ripley fra ScandiMate! Det er blevet til en podcast om at tage på eventyr og finde sin hylde. Tak fordi I lytter med!Find ScandiMate herPodcasten indeholder reklame. Tak til vores samarbejdspartnere:OK Oktan 100.Engel Workwear.Aros Forsikring.Hydro Precision TubingWiley X

Noll julkänsla, 80's Miami-vibe hemma, märkliga män, katastrofdater och funderingen: finns det ens normala killar kvar eller får man bara manifestera och hoppas?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Yoga Mishaps and Gingerbread Dreams: Elsa's Holiday Surprise Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-12-10-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Mitt i vinterlandskapet, där snön täckte tallarnas grenar som florsocker, låg en andlig retreat.En: In the middle of the winter landscape, where the snow covered the branches of the tallar like powdered sugar, lay a spiritual retreat.Sv: Inne i centret, där värmen från eldstaden skapade en inbjudande atmosfär, doftade det svagt av ingefära och kanel.En: Inside the center, where the warmth from the fireplace created an inviting atmosphere, there was a faint scent of ginger and cinnamon.Sv: Detta kombinerades med ljuset från stearinljusen som fladdrade mjukt i hörnen.En: This was combined with the light from the candles that flickered softly in the corners.Sv: Elsa, en entusiastisk kvinna i trettiårsåldern, hade kommit hit med en tydlig målsättning: att lära sig bygga det perfekta pepparkakshuset.En: Elsa, an enthusiastic woman in her thirties, had come here with a clear goal: to learn how to build the perfect gingerbread house.Sv: Julen var nära, och hon drömde om att imponera på familjen med sina nya färdigheter.En: Christmas was near, and she dreamed of impressing her family with her new skills.Sv: Men en liten förbistring i schemat skulle snart ändra hennes planer.En: But a small mishap in the schedule would soon change her plans.Sv: När Elsa klev in i rummet, förväntade hon sig att se bord fyllda med pepparkaksbitar och glasyr.En: When Elsa stepped into the room, she expected to see tables filled with gingerbread pieces and icing.Sv: Istället upptäckte hon att golvet pryddes av yogamattor och deltagare iklädda bekväma kläder.En: Instead, she discovered that the floor was adorned with yoga mats and participants dressed in comfortable clothing.Sv: Förbi förvirringen förstod hon att hon hamnat i en yogaklass istället för en baklektion.En: Past the confusion, she realized she had ended up in a yoga class instead of a baking lesson.Sv: Rummet var tyst, förutom det mjuka sorlet av deltagare som andades djupt.En: The room was quiet, except for the soft murmur of participants breathing deeply.Sv: "Var är pepparkakorna?"En: "Where are the gingerbread cookies?"Sv: tänkte Elsa, men bestämde sig för att stanna.En: Elsa thought, but decided to stay.Sv: Kanske kunde en stunds avkoppling göra henne gott mitt i all julstress.En: Perhaps some relaxation could do her good amidst all the Christmas stress.Sv: Hon rullade ut en tillfällig matta och försökte följa med.En: She unrolled a makeshift mat and tried to follow along.Sv: När klassen började med några grundläggande andningsövningar, försökte Elsa förstå vad "trädet" och "hunden" hade med julpyssel att göra.En: As the class began with some basic breathing exercises, Elsa tried to understand what "the tree" and "the dog" had to do with Christmas crafts.Sv: Snart kom det förvirrande ögonblicket när hon ska försöka sig på "trädet".En: Soon came the confusing moment when she was to attempt "the tree."Sv: Hon förlorade balansen i sitt försök och lyckades riva ner flera yogamattor och kuddar.En: She lost her balance in the attempt and managed to knock over several yoga mats and cushions.Sv: Rummet fylldes av skratt istället för den tidigare meditativa tystnaden.En: The room filled with laughter instead of the previous meditative silence.Sv: Ingrid, instruktören, var en vänlig och lugn själ.En: Ingrid, the instructor, was a kind and calm soul.Sv: Hon kom fram till Elsa med ett leende och sa: "Ingen fara!En: She approached Elsa with a smile and said, "No worries!Sv: Det här händer ibland.En: This happens sometimes.Sv: Låt mig hjälpa dig upp."En: Let me help you up."Sv: Elsa log, lite generad men tacksam för den avslappnade stämningen.En: Elsa smiled, a little embarrassed but grateful for the relaxed atmosphere.Sv: Efter klassen, när alla började samla ihop sina saker, gick Ingrid fram till Elsa.En: After the class, when everyone began to gather their belongings, Ingrid approached Elsa.Sv: "Jag hörde att du letade efter pepparkaksverkstad istället för yoga."En: "I heard you were looking for a gingerbread workshop instead of yoga."Sv: Hon skrattade lätt.En: She laughed lightly.Sv: "Vill du ha en privat lektion?En: "Would you like a private lesson?Sv: Jag är en ganska bra bagare också."En: I'm a pretty good baker too."Sv: Elsa sken upp.En: Elsa beamed.Sv: "Det skulle jag verkligen vilja!En: "I would really like that!"Sv: ", svarade hon med entusiasm.En: she replied enthusiastically.Sv: Så blev det att Elsa inte bara lärde sig att på bästa sätt bygga ett pepparkakshus, utan även upptäckte en ny uppskattning för yoga och den frid det medförde.En: Thus, Elsa not only learned how to best build a gingerbread house but also discovered a new appreciation for yoga and the peace it brought.Sv: Hon åkte hem med både en pepparkaksmodell och en ny vänskap.En: She went home with both a gingerbread model and a new friendship.Sv: Elsa insåg att livet kunde vara en rad av oväntade glädjeämnen och att det fanns något vackert i att omfamna det okända.En: Elsa realized that life could be a series of unexpected joys and that there was something beautiful in embracing the unknown.Sv: Och så, denna vintriga jul, kom Elsa inte bara ihåg traditionerna hon älskade, utan också de överraskningar som gjorde högtiden ännu mer minnesvärd.En: And so, that wintry Christmas, Elsa not only remembered the traditions she loved but also the surprises that made the holiday even more memorable. Vocabulary Words:retreat: retreatscent: doftginger: ingefäracinnamon: kanelflickered: fladdradeenthusiastic: entusiastiskmishap: förbistringschedule: schemaadorned: pryddesconfusion: förvirringmurmur: sorlrelaxation: avkopplingmakeshift: tillfälligbalance: balanscushions: kuddarmeditative: meditativaappreciation: uppskattningfragrance: doftunexpected: oväntadejoys: glädjeämnenembracing: omfamnaunknown: okändatraditions: traditionernasurprises: överraskningarmemorable: minnesvärdbranches: grenarworkshop: verkstadlesson: lektiongather: samlainstructor: instruktören

«Everything» has become political – what you eat, what you wear, where you work, what you dream of. Political engagement permeates society, and movements like Occupy Wall Street, the Yellow Vests, and Fridays for Future emerge and create headlines, before disappearing just as quickly. Yet this politicization does not lead to real social change, only to disillusionment and frustration.This is how Belgian historian Anton Jäger defines our times in his book Hyperpolitics: Extreme Politicization without Political Consequences. Jäger describes how we are caught between continuous politicization and political apathy, where the focus has shifted from institutions to short lived movements and social media.Torbjørn Røe Isaksen is the political editor in the business newspaper E24, and he has read Jäger's book with great interest. In addition to his long experience as an MP and from various ministerial positions in government for the Norwegian conservative party Høyre, he is the author of several books, including Ingen tror på nåtiden (No one believes in the present) from 2023. He joined Jäger during the Festival of Non-Fiction 2025 for a conversation about our hyperpolitical present, and what to do about it. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

«Alt» er blitt politisk i dag – hva du spiser, hvilke klær du har på deg, hvor du jobber, hva du drømmer. Politisk engasjement gjennomsyrer samfunnet, og bevegelser som Occupy Wall Street, Gule vester og Fridays for Future blusser opp og skaper overskrifter, før de forsvinner like raskt. Likevel fører ikke denne politiseringen til reelle samfunnsendringer, bare avmakt og frustrasjon.Slik beskriver den belgiske idéhistorikeren Anton Jäger tiden vi lever i nå i boken Hyperpolitikk. Ekstrem politisering uten politiske konsekvenser (til norsk ved Eivind Lilleskjæret). Jäger viser hvordan vi står fanget mellom allestedsnærværende politisering og politisk avmakt, der engasjementet har forflyttet seg fra institusjoner til kortlevde bevegelser og sosiale medier.En som har lest Jägers bok med interesse, er samfunnsredaktør i næringslivsavisen E24, Torbjørn Røe Isaksen. I tillegg til å ha lang erfaring som politiker og statsråd for Høyre, er han også forfatter av flere bøker, sist samfunnsdiagnosen Ingen tror på nåtiden. Han møttes Jäger til samtale under Norsk Sakprosafestival om vår hyperpolitiserte nåtid og hva vi kan gjøre med den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En cirkus kommer till Skänninge år 1806. I en av vagnarna står ett exotiskt djur med snabel. Ingen har sett något liknande och snart utbryter kaos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är den fransk-preussiska cirkusdirektören Jean Baptiste Gautier som tillsammans med sitt cirkussällskap kommer till Sverige, med kungligt tillstånd. Under flera år har de rest land och rike runt, men nu har de landat i Svea Rike. Bland alla djur de har med sig, finns ett som är väldigt speciellt. Nämligen en elefant. Det ska komma att bli den första levande elefanten som sätter sina fötter på svensk mark.Under två år stannar de i Stockholm och visar upp sina djur, men när intresset dalar, ger de sig av på turné i resten av landet.I augusti 1806 anländer de till Skänninge, i Östergötland, för att medverka på den anrika marknaden som hålls årligen. Väl framme, tvingar de in elefanten i rådhuset, upp till andra vången, där förevisningarna ska äga rum.Men ganska snart efter att de anlänt blir det bråk och stök och en dag full med förväntningar, förvandlas snart till ett rent helvete.När dagen väl lider mot sitt slut, finns inte ett enda helt fönster kvar på rådhuset där elefanten håller till.Förevisningarna har slutat i ett stort upplopp.Medverkande:Gunnar Nirstedt - författareErik Petersson - historiker och författareThorbjörn Andersson - Skänninge GuideföreningFilip Lindqvist - pedagog på Ekonomiska Museet i StockholmAnnonser och dagboksanteckningar inläst av Carl Cederbom och Lovisa Björnsdotter.Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Rikard Benny LiljegrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Dagens lucka tar oss till Christoffers hemby, Holmsund & hur en båt från Holmsund försökte rädda en dansk båt som kapsejsade utanför Luleå. Ingen kom att överleva men man höll en gudstjänst i Holmsund efteråt, och då var Christoffers morfar 5 år så självklart ringer vi upp och ser om morfar Harry kommer ihåg detta!   Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com  

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Richard Sörman är programledare på Riks och docent i romanska språk. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Episode SummaryEver found yourself staring at your screen on a Wednesday afternoon wondering, "Why does this organisation even exist? What am I actually doing here that matters?" You're not alone. In this episode, Dr Austin Tay dives deep into the crisis of meaning at work, unpacking two groundbreaking research papers that finally explain what's missing when work feels meaningless—and more importantly, what makes organisations genuinely matter.Learn the five-characteristic framework that helps you distinguish between organisations with a genuine purpose and those just performing it. By the end of this episode, you'll know exactly how to audit your workplace, assess your alignment, and decide your next steps.What You'll Learn

Der findes ingen stor designer bag universet efter Big Bang. Alligevel opstår form, mønstre og kompleksitet gennem kombinatorik og emergens. En episode om, hvordan verden kan se designet ud – uden at nogen har designet den. Gæst: Morten Grønborg Vært: Kristina May Produceret af Yours Only Media

Carl-Oskar Bohlin är minister för civilt försvar, moderat politiker och riksdagsledamot sedan 2010. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet berättar Malin Eklund öppet om sina tre förlossningar – alla genom planerade kejsarsnitt. Programledaren Nina Campioni guidar samtalet, och barnmorskan Gudrun Abascal finns med för att svara på frågor och ge professionell trygghet längs vägen. Ett avsnitt för dig som är nyfiken på hur ett planerat kejsarsnitt kan gå till, eller vill höra en personlig och ärlig förlossningsberättelse.

Er rotteplagen i Oslo et endetidstegn, budsjett - the best a man can get. Med Anders Giæver, Astrid Meland, Frøy Gudbrandsen, Hans Petter Sjøli og Hanne Skartveit. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Danmarks bedste sladdermagasin er tilbage i public service-regi. Vært Ditte Okman taler ugen igennem med sit yndlingshold af hæmningsløse sladdertasker. Politikere, kendte og kongelige kommer under kærlig behandling. Ingen bliver skånet, og intet forbliver usagt. Lyt med live hver fredag klokken 14 - 16 i radioen eller eksklusivt i RADIO IIII's app (og søndag på alle andre platforme). Sladder som aldrig har hørt før.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Viktor är politisk kommentator i Expressen och driver poddkanalen Politikrummet. Han har tidigare skrivit för bland annat DN. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt får vi äntligen veta vart det mystiska och mytomspunna Atlantis ”tog vägen”. Samtidigt får vi lära oss en mycket gammal läxa om hur det kan gå när hybrisen tar över (ganska bra).Dessutom blir det självklart Emmas egna frågor och vi hinner även med att avhandla Flashbacks ideér till nya tv-format, pony play och lite Rock ´n´ROLL!Väl bekommet och givetvis tack till Patronerna på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTråd:https://www.flashback.org/t134915 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ruud Koopmans är en nederländsk sociolog och forskar om migration och integration genom bland annat fältundersökningar i Europa och Mellanöstern. Han är professor vid Humboltuniversitetet i Berlin och aktuell med Halvmånens fall, där han sammanfattar sin forskning om islamistisk fundamentalism och dess konsekvenser i världen.(Ange koden “måltiden20” hos Fri Tanke förlag så får du 20% rabatt på boken) OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.