Podcasts about Ingen

Support the channel:Patreon: ⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠Donation: (Paypal):⁠ https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=KG22H9FPVG22N⁠Buy muy new book "Learn Norwegian with Norse Mythology": ⁠https://buy.stripe.com/bIYdT7dCM1wLeVGdQQ?locale=en&__embed_source=buy_btn_1QhRZFLUx0JXaC0N4FoHRjI1⁠More information about "Learn Norwegian with Norse Mythology": ⁠https://laernorsknaa.com/shop-butikk/⁠Email: Laernorsknaa@gmail.comWebsite: https://laernorsknaa.com/ingen-i-trondheim-ville-ha-det-nye-navnet/

Fyringen af Novo Nordisk-direktøren Lars Fruergaard lander som en overraskelse og et mysterie for de fleste. Det hele virker pludseligt og planløst. Og mysteriet bliver kun større af, at beslutningen er truffet af en anden Lars - den tidligere Novo-direktør og nuværende formand for Novo Nordsik Fonden, Lars Rebien. Ingen forstår tilsyneladende, hvad Lars Rebien har gang i - hvorfor ville Lars af med Lars? Det spørgsmål vender vi med DR's erhvervsjournalist, Ole Hall. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 22. maj 2025.

”I rymden kan ingen höra dig skrika” är en av filmvärldens mest kända taglines. När Ridley Scott 1979 tog oss med på rymdskeppet Nostromo och släppte loss sin blodtörstiga Xenomorph skapade han filmhistoria. Idag är den klaustrofobiska skäcken en etablerad skräckgenré. James Cameron byggde ut världen med sin uppföljare Aliens och fansen har därefter suktat... Read more »

Den store kompositören Burt Bacharach har upplevt hur hans finessrika melodier färdats i tid och rum, och fått ny mening. Hur de omtolkats av det svarta Amerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Walk on by” var en hit med Dionne Warwick 1964. Efter mordet på Martin Luther King lyfte en förbittrad Isaac Hayes numret från cocktailpartyt ner på gatan.Ingen hade väntat sig att upprättelsen skulle komma i form av en mörk orkestrering av en smekande, förförisk och tragisk kärlekslåt. Förklädd till något lugnt och trösterikt med kallsvetten och ilskan vilande under ytan. 2023 förvandlade Doja Cat ett parti från samma låt i listettan ”Paint the town red”.Tidlösheten i Burt Bacharachs vindlande melodier är slående. Unga lyssnare söker sig till hans låtskatt. Inte för att få kontakt med det förflutna, en annan värld, utan bara för att uppleva skönheten. Du får Bacharach, som avled 2023 94 år gammal, i ett varmt samtal om livet och låtarna, medan hans främsta uttolkare, sångerskan Dionne Warwick, berättar för Mats Nileskär om resan från en tid då hon trotsade rådande samhällsnormer och förenade människor oberoende av ålder, klass och etnicitet.

Vi spiller brætspil i usikre tider – men hvad betyder amerikansk told og tariffer for brætspilsbranchen? Papstinenser har tjekket op på, hvad status er i maj 2025, og ikke mindst, hvad de store og små spilfirmaer har meldt ud omkring handelskrigen mellem USA og resten af verden, og hvilken betydningen det kan få for branchen. Ingen af podcastværterne er økonomer eller analytikere, men lyt alligevel med, når vi dykker ned i Trump, tariffer og også lige får vendt favoritterne, når det kommer til politiske spil. Derudover er det også første episode med Jens Bernth Neumann bag en Papstinenser-mikrofon – vi lover, at han får mere taletid i fremtidige episoder :) Nævnt i denne episode: Twilight Struggle Junta John Company: Second Edition Secret Hitler Diplomacy Freedom: The Underground Railroad Watergate Stock Bubbles

I dagens avsnitt möter vi entreprenören och influencern Alice Stenlöf för ett djupt och ärligt samtal om personlig utveckling, relationer och modet att lyssna inåt.Alice delar insiktsfullt med sig av hur det är att leva som introvert och högkänslig i ett brusigt samhälle – där egentid och tydliga gränser blivit avgörande för hennes välmående. Alice reflekterar över hur hon hanterar andras energier, vilket har lett henne till att undvika vissa miljöer till förmån för tystnad och närvaro. Vi pratar också om kärleken till partnern, vikten av att våga vara sårbar i en relation och om hur Alice tränar på att inte koppla sitt värde till prestation.Som grundare av klädmärket A-DSGN berättar Alice om allt från ekonomiska risker och hållbarhetsutmaningar till att bygga ett inkluderande varumärke från grunden.Det blir också ett samtal om kroppsideal, psykisk ohälsa och det ansvar som följer med att vara en offentlig röst. Alice sätter ord på det många känner – och inspirerar till att möta sig själv med både ärlighet och mjukhet.Ett avsnitt för dig som söker djupare relationer, ökad självinsikt och vill skapa mer balans i vardagen.Följ Alice Stenlöf på Instagram.Följ Alice Stenlöf på YouTube.Handla A-DSGN här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt möter vi entreprenören och influencern Alice Stenlöf för ett djupt och ärligt samtal om personlig utveckling, relationer och modet att lyssna inåt.Alice delar insiktsfullt med sig av hur det är att leva som introvert och högkänslig i ett brusigt samhälle – där egentid och tydliga gränser blivit avgörande för hennes välmående. Alice reflekterar över hur hon hanterar andras energier, vilket har lett henne till att undvika vissa miljöer till förmån för tystnad och närvaro. Vi pratar också om kärleken till partnern, vikten av att våga vara sårbar i en relation och om hur Alice tränar på att inte koppla sitt värde till prestation.Som grundare av klädmärket A-DSGN berättar Alice om allt från ekonomiska risker och hållbarhetsutmaningar till att bygga ett inkluderande varumärke från grunden.Det blir också ett samtal om kroppsideal, psykisk ohälsa och det ansvar som följer med att vara en offentlig röst. Alice sätter ord på det många känner – och inspirerar till att möta sig själv med både ärlighet och mjukhet.Ett avsnitt för dig som söker djupare relationer, ökad självinsikt och vill skapa mer balans i vardagen.Följ Alice Stenlöf på Instagram.Följ Alice Stenlöf på YouTube.Handla A-DSGN här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Efter månader av turbulens kommer nu tecken på lättnader i tullkonflikter och vi ser att centralbanker öppnar upp för räntesänkningar. Men trots börslyftet finns fortfarande risker som kan överraska investerare. Goldman Sachs delar sin syn på hur du bäst navigerar detta osäkra klimat.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Det ska bli förbjudet att utföra sexuella handlingar mot betalning – även på internet. Om regeringen får som den vill träder förbudet i kraft i sommar. Men detta rör sig om en ogenomtänkt morallag som dessutom leder till att prostitutionen ökar. Det skriver åtta kvinnor som själva säljer sexuellt innehåll på plattformen Onlyfans. Av Swedish Jennifer m fl Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Hör Rysslandskännaren om spelet mellan presidenterna. Åklagaren: Ingen koppling mellan misstänkt UD-anställd och Medin. Israels “Mr. Eurovision” om varför landet vägrar dra sig ur tävlingen. Och han knivhögg Salman Rushdie – nu får han sitt straff. Programledare: Nathalie Rothschild.

Det är en mörk höstkväll i Texas, oktober 2012. Sjuttonårige Jake Evans sitter ensam i sitt rum, men han är inte ensam i sina tankar. De har förföljt honom i veckor – en skrämmande, återkommande idé. Han ska döda sin familj.Jake har sett Rob Zombies remake av Halloween flera gånger. Han är fascinerad av den unga Michael Myers – hur lätt han mördar sin familj, hur oberörd han verkar. Jake börjar undra… skulle han själv kunna göra samma sak? Skulle han känna samma eufori?Men när han till slut står där, efter att ha avlossat skotten som tystat hans egen familj, känner han ingen triumf. Ingen befrielse. Bara en iskall insikt: Han är inte Michael Myers. Han är bara en pojke som just har begått en ofattbar handling – en handling han genast ångrar.Hör alla avsnitt av denna säsong redan nu i podplay-appen eller på podplay.seKällor: NBC NewsNBS 5 Dallas-Fort WorthANC NewsCBS NewsSky NewsPodcast: Murder in America – 135 Texas – Teenager Killer Jake Evans

Studsen på börsen i april blev en stabil återhämtning – närmast ett rally. Samtidigt fortsätter amerikanska långräntor uppåt och negativa nyheter om tullpåverkan kan lura runt hörnet. Har börsen gått från översåld till överköpt? Vad ska börsfokuserade privata investerare tro och hur bör de agera? DNB Carnegies aktiechef Karl Hedberg reder ut i samtal med Henrik von Sydow. Denna podcast är utgiven av DNB Carnegie Private Banking inom DNB Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. DNB Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Med brask og bram og papp-plakater lanserte Donald Trump den 2. april høye tollsatser for en lang rekke land og sa at det ikke ville bli noen unntak. Akkurat …I ukens episode av Finansredaksjonen, en podkast som lages av oss i DN, snakker vi om Trumps overraskende tilbaketrekking fra en toll på 145 prosent på kinesiske varer mandag. Det nye tallet er 30, hvor 20 prosent er tilknyttet Kinas rolle i fentanyl-produksjon. I Kina feires resultatet av forhandlingene i Genève i helgen – som egentlig var tenkt som kun en samtale mellom landenes finansministre for å bedre relasjonen mellom Kina og USA – som en seier. Det er forståelig. Kinas eksport til USA har nesten bremset helt opp i perioden etter 2. april. Nå kan containerne fylles og skipene gå fra kinesiske havner til amerikanske igjen. Men hvem vet for hvor lenge. Det er jo bare ellevilt hvordan Donald Trump gikk høyt på banen med sin feiring av «Liberation day» i april, for så å gi unntak etter unntak i ukene etterpå. Usikkerheten han har skapt har allerede gjort skade.Men ingen kan si at tollsatsene kommer overraskende. Børskommentator Thor Christian Jensen har fått et tilsendt et klipp fra et intervju Donald Trump gjorde med talkshowdronningen Oprah Winfrey på 90-tallet, hvor han bruker mye av den samme argumentasjonen for å innføre toll som nå. I ukens episode snakker vi om Trump, reaksjonen til aksjemarkedene, USAs første finansminister Alexander Hamilton og gir deg råd om hva du bør gjøre med investeringene dine. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren Hans Palmstierna varnade tidigt för det som nu kallas PFAS-ämnen. Om man lyssnat på honom hade historien kring evighetskemikalier i Sverige varit en annan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Toxikologen Mattias Öberg har hittat dokument från slutet av 1960-talet där Hans Palmstiernas varningar blir tydliga. Men Palmstierna togs inte på allvar och det skulle dröja till millennieskiftet innan riskerna med PFAS blev kända för allmänheten.Hade vi kunnat lyfta de här problemen i Sverige under 70-talet så hade vi sluppit skandaler som dem vi har sett i Uppsala och Ronneby, menar Mattias Öberg som skrivit boken Ingen anledning till oro om PFAS.Klotet berättar historien om PFAS, från atombomb till att finnas i alla människors blod. Och om den framsynta svenska forskaren som försökte varna för följderna.I Klotet hörs: Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet och författare, Daniel Värjö, reporter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Tisdag! Det blir allt mellan död och röv. Mycket nöje! Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet3:45 - Ingen puls10:00 - Rör ingenting14:10 - Ensam hemma med sin fantasi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne sesongen av White Lotus tar gjestene inn på et luksuriøst «buddhist-ish» velværehotell i Thailand. Ingen vil være den samme etter oppholdet, sies det. Kanskje viser sesongen oss først og fremst hva som skjer når religion blir kommersialisert? Karma bites back! I studio sitter prest Ingrid Riibe-Nyhus, prest i Areopagos Jo Hegle Sjøflot og forlegger Arne Christian Konradsen. Abonner på Areopagos' nyhetsbrev: https://areopagos.no/bli-med/abonner-nyhetsbrev Musikk: David Pollen / Doydank og David Pollen og Kjetil Jerve, også kjent som Everhaunt.

Ingen kukk er hardere enn livet

Förbundskanslern Friedrich Merz: Skärpta gränskontroller. Ingen påve i första omröstningen. Sverigekurs för nyanlända föreslås. Ny rapport visar brister i polisens arbete mot relationsvåld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt reder vi ut vilka som är vinnarna på Teslas kräftgång. Vi hör om den uteblivna lågpris-Teslan och så tätnar självkörningskampen när Waymo hittar oväntad sängkamrat. Dessutom reder Anders ut vad som händer när 3G-nätet släcks ner och så hör vi om plötslig exorcism på Teslas spökstationer. Stöd podden genom att bli plusprenumerant. För 29 kronor i månaden får du senaste avsnittet i förväg, slipper reklam och tillgång till alla avsnitt. Klicka på prenumereraknappen i Apple podcaster, sök upp Bilar med sladd+ på Spotify eller följ denna länk om du använder någon annan poddspelare: https://plus.acast.com/s/bilarmedsladd. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans spanare är Josefin Sonck, Björn Edgren och Katarina Barrling. Programledare Per Sinding-Larsen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 2 maj 2025Josefin Sonck - Dagen flyr, natten gryr!Björn Edgren - Det uppmärksamhetslösa samhället Katarina Barrling - PiggvisanProgrammet görs av:Programledare: Per Sinding-LarsenProducent: Märta MyrstenerTekniker: Brady JuvierMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

FCK og FCM i for længst færdige i Europa. Men det ser bedre ud for vores nordiske naboer, hvor både Bodø/Glimt og Djurgården skal spille kæmpemæssige semifinaler torsdag aften. Så hvor rangerer de danske klubber egentlig blandt Nordens bedste hold? I den fineste fodboldturneringer er der ingen nordiske klubber tilbage. Til gengæld er PSG på vej mod finalen efter en årrække med mislykkede forsøg. Stjerner som Messi, Mbappé og Neymar er fortid i klubben, og måske er det netop opskriften på succes i CL. Håndbolden har udviklet sig så hurtigt, at dommerne har svært ved at følge med. Mathias Gidsel tager både tre, fire og fem skridt inden sine scoringer, og det er umuligt for det blotte øje at følge med. Så hvordan håndhæver man en så essentiel regel, der bliver brudt gang på gang? Vært: Emil Schiønning. Medvært: Kresten Mosbæk. Gæster: Mikkel Bischoff, Andreas Kraul og Jørn Møller Nielsen.

Omar kontaktar utomjordingar. Ashkan drömmer om China Town. Mustafa fantiserar om Rambo. Chang vill knipsa upp hänglås. Hanif är skeptisk.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 25 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Agnes Matsdotter Gäster: Carin Sollenberg, Clara Kristiansen, David Asp, Robin Berglund STORY HOTEL Alla lyssnare får 30% rabatt på standard rate: Gå in på hyatt.com och välj destination, Stockholm eller Malmö. Ange ”Corporate or Group Code”: 165414 (Giltig fram till 31 augusti 2025) Patrons får 50% rabatt med en kod som du hittar här: https://www.patreon.com/posts/story-hotel-50-94462700?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=postshare_creator&utm_content=join_link För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter: Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Gå på Robin Berglunds turné ”Soliga Hälsningar” Använd koden ”SOLIGRABATT” för 50kr rabatt! https://robinberglund.se/ Pre-savea Agnes nya låt ”Ingen Spelar Svår” https://link.ninetone.com/mklddny Relevanta länkar: …Längtan till landet https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4ngtan_till_landet …Blinka lilla stjärna https://sv.wikipedia.org/wiki/Blinka_lilla_stj%C3%A4rna …hönan eller ägget? https://www.tv4.se/artikel/6nAH3XXi37NTUJPISWILKg/hoenan-eller-aegget-forskare-har-loest-gatan-om-vad-som-kom-foerst …dödsdoula https://www.dodsdoulan.se/ …doulabedragerskan https://www.bbc.co.uk/sounds/brand/w13xtvq7 …AI-seriemördaren https://x.com/creepydotorg/status/1732807806007275861 …Kissamajan https://www.facebook.com/photo?fbid=1438263364180205&set=pcb.1438263397513535 https://omni.se/forskare-samlar-in-20000-liter-kiss-pa-valborg/a/wgj2qP …uringödsel https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-gar-det-till-nar-urin-blir-godsel https://atl-cms-production-storage.s3.eu-north-1.amazonaws.com/images/origin/1649847344612_25fd5f7204.jpeg …den kvinnliga urinoaren https://www.cleannet.se/article/view/673855/urinoar_for_kvinnor_maste_ocksa_stadas …ymnighetshorn https://sv.wikipedia.org/wiki/Ymnighetshorn https://static.wikia.nocookie.net/thehungergames/images/9/98/Cornucopia1.png/revision/latest?cb=20120424211206 …Tjabo https://www.adlibris.com/se/bok/tjabo-9789180660037?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=AR:+BOK+-+pMAX+Shopping+-+Generic+-+B%C3%B6cker&gad_source=1&gad_campaignid=17340209662&gclid=Cj0KCQjw8cHABhC-ARIsAJnY12wwkzHFrGzDG7xH-5a0VYRpUhhE6It5hiZInm7ITv9SpVohnNOl-7YaAqlFEALw_wcB https://www.kungahuset.se/images/18.60e267be17efcad424858e/1644961114625/1967-HMK-flottan.jpg …Carl Philip https://www.instagram.com/carl_philip13/p/CsLYQ8YO68U/ …Ciara med knuff https://omni.se/ciara-polisanmaler-mans-zelmerlow-for-relationsvald/a/dR9Ego https://www.svt.se/kultur/mans-zelmerlow-erkanner-kokainmissbruk …racketkillen https://www.svt.se/sport/tennis/corentin-moutet-slog-sonder-racketen-infor-svenske-domaren-och-brot-matchen …nya Wallander https://www.dn.se/kultur/gustaf-skarsgard-blir-nya-wallander-min-polisfigur-genomgar-en-inre-hardsmalta/ Låtarna som spelades var: Ingen oro, tjabo! - Håkan Hellström Blazing Arrow - Blackalicious Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Det har varit val i Kanada, och Liberalerna fortsätter att regera. Ingen cyber-attack bakom strömavbrottet i Spanien. Ny konstutställning på daglig verksamhet i Karlstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit val i Kanada, och Liberalerna fortsätter att regera. Ingen cyber-attack bakom strömavbrottet i Spanien. Ny konstutställning på daglig verksamhet i Karlstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Paulina Neuding är en svensk journalist och jurist. Hon har tidigare varit chefredaktör för magasinet Neo och Kvartal, samt webbtidningen Bulletin. Idag är hon verksam på Svenska Dagbladets ledarsida. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 59 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Da Novo Nordisks aktiekurs toppede i juni 2024, var selskabet nærmest uovervindeligt. Selskabet definerede en ny kropskultur med sit altdominerende fedmemiddel og tjente så meget, at Novos betydning for Danmark blev sammenlignet med Nokias for Finland i 90'erne. Ingen i medicinalbranchen kunne nærmest hamle op med selskabet fra Bagsværd. Ti måneder senere kæmper selskabet for at overbevise investorerne om potentialet i fremtidens pipeline. Aktiekursen er mere end halveret, og ærkerivalen har givet Novo Nordisk baghjul på de fleste parametre. Lyt til denne uges udgave af Finans Weekend og hør, hvorfor det går så brat ned ad bakke for en af landets vigtigste virksomheder. Hvad skal eller kan Novo gøre for at rejse sig - eller er selskabet i virkeligheden ramt af den perfekte storm uforskyldt? Gæst: Nick Sturm, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Kasper Søegaard. Husk, at du som noget nyt kan abonnere direkte på din yndlingsudsendelse derinde, hvor du normalt finder dine podcast - f.eks. på Apple Podcast, på Spotify eller andre lignende tjenester.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kina stiller hårde krav til forhandlinger med USA. Fragt mellem Kina og USA står til at styrtdykke. 71 pct. af danske virksomheder venter påvirkning af handelskrig, men få har en plan. Guldprisen er i højeste niveau nogensinde målt grundet usikkerhed. Skrotkomet rammes af millionkrav. Coop får overskud grundet ejendomssalg. Alphabet slår forventninger og står til aktiehop. Intel frygter fyringer og besparelser. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)

En ny analyse fra Dansk Industri viser, at 51% af kvinder går fra fuldtid til deltid efter de har fået deres første barn, mens tallet for mænd kun er 17%. Men er den store kønsforskel et problem? Det dykker CEPOS' ekspertpanel ned i i denne uges afsnit af Bag Om Nyhederne. Panelet består denne gang af vært Jes Brinchmann, Line Andersen, Mia Amalie Holstein og Otto Brøns-Petersen.Ugens emner:   - ‎Er det et problem, at kvinder oftere er på deltid end mænd efter børn?- ‎Oprustning og reformer (skattelettelser)? Hvorfor den store modstand?- Ingen enighed om klimaafgift på skibsfart - er det et stort problem?- Ugens Lyspunkt og skævert Links: https://www.danskindustri.dk/arkiv/analyser/2025/4/langt-flere-kvinder-end-mand-gar-ned-i-arbejdstid-nar-de-bliver-foraldre/   https://nyheder.tv2.dk/samfund/2025-04-20-hver-anden-kvinde-paa-fuld-tid-gaar-ned-i-arbejdstid-efter-foerste-barn https://cepos.dk/artikler/venstreflojens-godhed-for-andres-penge-er-for-letkobt/https://cepos.dk/artikler/told-mere-end-ophaever-effekt-af-manglende-co2-afgift-pa-skibsfart/ https://borsen.dk/nyheder/baeredygtig/kan-told-blive-et-vaben-i-skibsfartens-klimakamp-her-er-eksperters-budhttps://www.berlingske.dk/politik/df-med-opsigtsvaekkende-melding-stemmer-nej-til-at-haeve-pensionsalderen  https://politiken.dk/debat/debatindlaeg/art10383197/Morten-Messerschmidt-Bureaukratiet-vokser-mens-nedslidte-arbejdere-kæmper-for-værdig-pension  https://www.altinget.dk/artikel/marie-bjerre-europas-fremtid-skal-ikke-gaa-tabt-i-papirnusseri-og-paragrafrytteri 

Ingen gillar gårdsförsäljningen – hur blev det egentligen så här? Och exakt hur stor blir Magdalena Anderssons regering? Daniel Ingmo och Viktor Barth-Kron sammanfattar politikveckan.

Våld i nära relationer förknippas ofta med kvinnor, ändå löper män en högre risk för att bli utsatta för icke-fysiskt våld. Forskaren Caroline Hansén menar att våldet osynliggörs av manligheten.

22 april. Ingen vinstutdelning de första fem åren. Det är ett av förslagen från utredningen om vinster i friskolesektorn. Dessutom ska det nu bli möjligt att bättre följa elevernas skolpeng i redovisningen. Kommer det lösa de problem som sektorn anses lida av? Andreas Ericson intervjuar utredare Joakim Stymne.

Sömnlöshet, ångest, dåligt minne och yrsel. SvD har intervjuat fem personer som fått svåra symptom när de trappade ned sina antidepressiva. Ingen av dem informerades om att deras upplevelser var vanliga.

Fredrik snackar med Daniel Raniz Raneland om att skapa och hålla presentationer. Ämnen finns överallt bara man börjar se dem, och man ska inte göra det svårt för sig. Att berätta hur man själv lärt sig något blir en alldeles utmärkt presentation. Skulle du kunna skriva en bloggpost om något? Då kan du också göra en presentation av det, du behöver bara anpassa formen lite. En presentation behöver vara lite mer av en resa och ge lite mer av en kontext. Du vet inte vilken kunskap du sitter på som är vardagsmat för dig men ett guldkorn för någon annan! Våga hålla en presentation! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Raniz Factor10 Besöket i Varberg - då avsnitt 609 spelades in Softhouse Raniz blogg Jfokus TDD Kodkata Parprogrammering Sessionize Seecfp - mejllista Devoxx We are developers Berlin Raniz Øredevpresentation 2024 - Pipeline patterns and antipatterns Swetugg Slidev - koda dina presentationer i Markdown, HTML, och CSS Mermaid Magic code Stöd oss på Ko-fi! En version av Raniz Java på AWS lambda-presentation Papercall Martin Fowler Myconf - konferens i Varberg i maj Devopsdays i Zürich NDC Titlar Myndig på mjukvaruutveckling Vad gör ni här? Jag skriver abstrakt Alldeles för höga förväntningar En väldigt bra struktur En chans att dra sig ur Slutsatsen i början Prata väldigt fort istället 22 minuter inspelat material Ingen presentation är den andra lik En konferens i födelsedagspresent Broar som leder vidare

The Lost World? They've only found it. How do you follow up a groundbreaking blockbuster that rewrote the rules of action cinema with a t-rex and three velociraptors? With TWO t-rexes and SIX velociraptors of course. The lads at InGen remember they left a massive island full of dinosaurs on simmer when a child's face is eaten, so they convince the world's premier open-shirted mathematician to return and ineffectually tell everyone that chaos will ensue. Chaos ensues. Join us as we discuss whether this is rubbish!Join the Redshirt Cinema Club! Support us at patreon.com/redshirtcinemaclub to receive two bonus episodes every month as well as our newsletter, The Civilian Observer.You can also follow us at x.com/redshirtcinema and get in touch at redshirtcinemaclub@gmail.com. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Kinnunen är riksdagsledamot och Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För en reklamfri upplevelse: www.perfectdaymedia.se/perfectdayplus

Peter Springare är före detta polis och tidigare förundersökningsledare hos Örebropolisen och medgrundare till Örebropartiet. I februari 2017 skrev Peter ett inlägg på Facebook som kom att förändra hans liv för alltid.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 40 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thea koker over og må ventilere med dere. Hva skjedde i hjemmefødselsdebatten? Hvorfor hører ikke folk etter? Hvorfor skal man få folk til å skjønne at verden er større og mer kompleks enn det de selv opplever? Med programleder Thea Klingenberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snyggbonde™ från Twitter/X gästar gänget. Per-Ola är bonde och ledarskribent på allehanda tidningar. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oppositionen säger att folk och företag behöver hjälp från staten. / Ingen brist på ägg inför påsk. / Många byter till sommardäck nu. / Hasselnötter ska odlas i Sverige på försök. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Spring till air ups hemsida för att kolla in deras senaste nyhet https://airup.link/ursäkta och med rabattkoden URSÄKTA får ni 10% rabatt på hela sortimentet. Koden är giltig tom 11e maj. Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten

Ingen gillar en gnällspik brukar det heta, men hur kommer det sig då att vi så ofta ägnar oss åt det? I veckans avsnitt: De inte alltid så självklara orsakerna till gnäll, och hur man får bukt med eget och andras dränerade klagande. Lina & Björn minns egna gnällepisoder, gnällare med Rosa Parks-komplex, jobb på arbetsplatser med riktig gnällkultur och semester med en gravt ocharmig mästergnällare.Klipp:10:44 Black Christmas(1974) - the moaner17:18 Kindergarten Cop come-on-stop-whining31:25 Gnäll Måns · Barnens favoriterRedigering: Peter MalmqvistKontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hanif är orolig för Liberalerna. Chang har fått nog av samer. Mustafas rötter hinner ikapp honom. Omar har sett en tv-serie. Ashkan gillar Kramer mer än George. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yves Saint Laurent brukade kalla Betty Catroux för sin tvillingsjäl. I år fyller hon 80 och fortsätter att inspirera med sin stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.

Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och forskar inom kunskapsteori, internetanvändning och akademisk frihet. Han har grundat Academic Rights Watch och är just nu tillsammans med Catharina Grönqvist Olsson aktuell med boken Den mjuka staten - Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige ska låna 300 miljarder till försvaret. / Ingen stor coronasmitta under vintern. / Svenska företag använder mindre farliga kemikalier. / Klara tar med sina kaniner till äldreboenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Alla måste tjäna 20 000 kronor för att bli svenska medborgare. / Ingen längre misstänkt för mordet på Momika. / Det blir billigare att renovera och bygga om. / Kent har konsert igen ikväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.