POPULARITY
Konsthanverkspodden besöker anrika Handarbetets Vänner på Djurgården i Stockholm grundat 1874. Verksamheten inrymmer, både utbildning, galleri och ateljé för textil konst. Vi får ta del av arbetet i ateljén där man utför en mängd olika textila tekniker och uppdrag, så som monumentala vävar, renoveringar av kyrkotextilier och nytillverkning av fanor. De som hördes i avsnittet är Ea Montelius, Anna Eriksson, Malou Andersson, Hanna Sköld, Lina Lindh och Carolin Jansson. Konsthantverkspodden görs av Ida Netterberg, Lisa Maria Pettersson, Petter Rhodiner och Evelina Dovsten. I samarbete med Konsthantverkscentrum, och med stöd av Kulturrådet. Ljud: Umami produktion. Musik: Karin Fjellman Dovsten.
Under kalla kriget planerade Sovjetunionen att ockupera Sverige vid ett krigsläge. Hotet gjorde att regeringen 1949 startade en hemlig organisation som skulle evakuera nyckelpersoner till Storbritannien och organisera motståndet mot ockupationsmakten om det värsta skulle hända.Den svenska motståndsrörelsen, med kodnamnet Metro, var redo att slå tillbaka om kriget kom. Högt uppsatta politiker, direktörer och fackföreningsledare samarbetade i det fördolda för att säkra Sveriges självständighet – med stöd från både kungahuset och regeringen.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Wennström, statsvetare och forskare vid Försvarshögskolan, om Sveriges hemliga motståndsrörelse under kalla kriget. Han är aktuell med boken Sveriges sak var vår där vi får en samlad och väldokumenterad bild av den hemliga svenska Stay Behind-rörelsen.Sveriges motståndsorganisation Metro – i folkmun kallad Stay Behind – organiserades i strikt hemlighet från 1949 och framåt, med uppdrag att verka i det tysta efter en eventuell sovjetisk invasion. Dåvarande statsminister Tage Erlander utfärdade i juni 1949 fyra hemliga fullmakter för att planlägga en motståndsrörelse. Fullmakterna gavs till högt uppsatta personer inom näringslivet och militären – bland dem försäkringsdirektören Alvar Lindencrona och arméchefen Carl August Ehrensvärd. Verksamheten legaliserades formellt 1955 genom ett tidigare okänt konseljbeslut.På Fleminggatan 17 i Stockholm, bakom en anonym dörr märkt ”Driftbyrån”, dolde sig under kalla kriget en av Sveriges bäst bevarade hemligheter. Här utbildades utvalda svenskar i sabotage, konspiration och överlevnad – inte för att anfalla, utan för att göra motstånd vid en framtida sovjetisk ockupation.Organisationen var strikt hierarkisk, uppbyggd enligt principen om ”vertikal kontakt” – medlemmarna kände endast till sina närmaste över- och underordnade. Under täcknamn fick de utbildning i sabotage, spaning och hantering av cyanidkapslar, ofta i isolerade bås där de inte ens såg varandra.Forskaren Johan Wennström avfärdar övertygande att den svenska motståndsrörelsen inte var en NATO-filial. Till skillnad från andra europeiska Stay Behind-nätverk var den svenska rörelsen självständig, även om det fanns vissa kontakter med väst. Organisationen förberedde flyktvägar till Norge och Storbritannien, planerade för ett exilhögkvarter i England och tränade för sabotage- och partisankrig.En unik aspekt av Metro var samarbetet över klassgränser. Både LO:s ordförande Arne Geijer och SAF:s ledare Curt-Steffan Giesecke deltog i rörelsens ledning. Samarbetet speglade den så kallade Saltsjöbadsandan – ett svenskt försvar byggt på samförstånd snarare än konflikt.Organisationen finansierades med statliga medel och bidrag från näringslivet fram till 1992, men lades aldrig formellt ned. Under 1990-talet tog general Robert Lugn över ledarskapet – därefter blir spåren allt mer otydliga. Ingen vet säkert om rörelsen fortfarande existerar.Musik: The Last Stand av Jon Presstone, Storyblock Audio.Bild. Broschyren Om kriget kommer från 1952 från Kungliga Civilförsvarstyrelsen. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På sin allra sista arbetsdag som koncernchef gästar Daniel Kjørberg Siraj Bopolpodden för ett öppet samtal om beslutet att lämna Obos efter tio år. Han berättar varför tidpunkten känns rätt, om modiga beslut som drivit expansionen i Sverige och om lärdomarna från de senaste årens tuffare marknadsklimat. Energi, samhällsansvar och viljan att våga ta risk är teman som återkommer flera gånger under samtalet – liksom insikten att man inte får fastna i långa diskussioner: ”Ibland behöver någon bara ta ett beslut och säga; så gör vi”. Anna Bellman programleder precis som vanligt och dagens expertkommentator är Kent Persson.
I Tyresö kommun finns landets enda digitala undersköterska Natalie Simander. Det har nu gått ett år sedan hon fick en unik internationell utmärkelse och i dagens program berättar hon för programmakare Lena Hjelmérus om det året 2024 . Verksamheten har vuxit med 50 % och lämnat projektstadiet. I september fick hon mottaga diplom och blommor från drottning Silvia vid en stor cermoni på slottet. Programmet innehåller även nyheter om digital träffpunkt och om hälsosamtal.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I detta avsnitt diskuteras hur AI kan effektivisera arbetsuppgifter och minska administrativa processer. Genom konkreta exempel och en demonstration av AI-verktyg utforskas hur företag kan spara tid och resurser genom att implementera AI-lösningar.
Hos Lottie & Alex på Skout känner du dig som hemma direkt, du blir välkomnad med leenden och en genuin service. Lottie, som vi får möta i detta avsnitt driver butiken Skout, en inredningsbutik som ligger så fint placerad på Rådhusgatan, en av Vaxholms bästa gator för inspiration, vilket du verkligen får när du besöker denna butik. Vackra ting, möbler & secondhand kläder som har valts ut med omsorg. Verksamheten har flera ben och förutom butiken så snickras det möbler, hyrs ut cyklar(under sommartid) och säljs granar (under juletid), du kan också delta på mysiga events för att komma i stämning inför t ex julen som nu står för dörren. I detta juliga avsnitt får vi lära känna affärskvinnan Lottie som berättar om sin uppväxt i Västerås, en bakgrundshistoria som verkligen berör, sin lite brokiga väg fram till den multitalang hon är idag, hennes bakgrund inom media, TV och inredning som gett henne den träffsäkra förmågan att skouta rätt, vilket märks så väl när du besöker Skout. Lyssna in
Har du inte hängt med i vad som hänt i techsfären den senaste veckan? Lugn! I Breakit Podcast får höra om allt du måste ha koll på. (01:08) AI-kommissionen varnar – Sverige halkar efter i racet: “Falsk trygghet” (04:26) Hon fick lämna nya toppjobbet på Matsmart – efter bara tre månader: "Name of the game på tillväxtbolag"(11:49) Fem snabba nyheter från veckan:# De ska hjälpa Northvolt – för 55.000 kronor för en halv dags arbete# Många e-handlare dissar hajpade reaveckan # Försäkringskassans AI-system pekar mest ut mammor som fuskare # Klarna visar korten: “Verksamheten har pinnat på”# Triton i blåsväder – trögt att få in kapital efter avslöjande(14:15) Apotea tågar mot börsen – här är Breakits analys av nätapotekets kliv in i finrummet Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi har träffat författarna till något så ovanligt som en ny guidebok på svenska om Tokyo. Boken heter “Tokyo - staden, adresserna” med text av Kjell Fornander och bilder av Stefan Öjersjö. NYHETER:För första gången hittills har en kärnkraftsreaktor fått underkänt och nekats starttillstånd av den japanska motsvarigheten till Kärnkraftsinspektionen. Reaktorn som är nummer 2 i kärnkraftverket Tsuruga på den japanska västkusten ligger så nära en förkastning att det enligt myndigheten inte kan uteslutas att den skulle skadas vid en eventuell jordbävning. Operatören, Japan Atomic Power, skickade in ansökan redan 2015, men prövningsprocessen har dragit ut på tiden eftersom myndigheten menar att viktiga dokument saknats eller data rapporterats på ett felaktigt sätt. Samtliga kärnkraftsreaktorer stängdes strax efter Fukushima-katastrofen 2011, men sedan dess har flera av startats upp igen efter att ha genomgått säkerhetsprövningar. Vad som nu kommer att hända med reaktor 2 i Tsuruga är oklart, men operatören kan sannolikt begära att beslutet omprövas. —---------Stödet för premiärminister Shigeru Ishiba och hans nya regering har ökat något sedan tillträdet för en dryg vecka sedan, men ligger fortfarande under 30 procent, vilket anses vara en riskabel nivå. Enligt den opinionsundersökning som nyhetsbyrån Jiji genomförde i början på veckan svarade dessutom att närmare 40 procent av de tillfrågade att dom inte stöder den stöder den nya regeringen. Premiärminister Ishiba själv är på väg till Sydamerika där han först ska delta i toppmötet för APEC, alltså Asia Pacific Economic Cooperation Forum i Peru och därefter i G20-ländernas toppmöte i Brasilien. Eventuellt kommer Ishiba även att resa till USA för överläggningar med den tillträdande presidenten Donald Trump. - - - - - - Den senaste utvecklingen i turerna kring ett eventuellt uppköp av den japanskägda jourbutikkedjan Seven-Eleven visar på att företagets styrelse har ansökt om att få lägga ett bud på verksamheten. Det var i somras som det stod klart att kanadensiska Couche-Tard var intresserade och hade lagt ett bud på motsvarande 420 miljarder svenska kronor. I och med att styrelsen nu signalerat för ett högre bud på närmare 600 miljarder kronor, bland annat med stöd av medlemmar i ägarfamiljen, kan detta innebära att verksamheten också fortsättningsvis kommer att vara i japansk ägo. Seven-Eleven är den största jourbutikkedjan i världen med 84 000 butiker, varav drygt 21 000 enbart i Japan. —--------Polisen i Tokyo har gripit ytterligare personer i en liga som specialiserat sig på så kallade “yami-baito” eller svarta jobb på svenska. Därmed har mer än 50 personer gripits i tillslag den senaste tiden. Dock säger man sig inte kommit åt någon av de misstänkta ledarna. Verksamheten organiseras via annonser om att tjäna snabba pengar på välbetalda jobb och annonsernas läggs ut på anonyma internetforum. Den som svarar uppmanas att infinna sig på en särskild plats vid ett visst klockslag och först då informeras om att jobbet går ut på göra inbrott eller råna personer som ligan kartlagt i förväg. Av de som gripits är de flesta i 20-årsåldern och flera fall har rånen urartat i grov misshandel och även mord. Polisen har gått ut i en nationell kampanj för att varna ungdomar för att svara på annonser om “yami-baito”. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com
Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men som kan ruva på oupptäckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i maj 2018. Vi ser – på avstånd – en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga. – Ursäkta, var ligger Arkadien? – Det beror på vem du frågar. – Vem är du? – Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning – den som vi just nu betraktar – syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå – jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats – den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän ”Nordiskt Arkadien” vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, ”samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros' sång”. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen ”Ekeby trafikförening”, och i ”Namnet på Sapfos dotter” från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de ”examensuppgifter” författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin. Anna Blennow, latinforskare och skribent Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 2015–2016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta – ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien
Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten 20240618 by Nyhemsveckan
IKEA anställer folk att stå i deras butik - i populära onlinespelet Roblox! Vilka fler företag hänger på virtuella plattformar och hur ska Christopher söka jobb på möbelvaruhuset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I veckans avsnitt blir det fokus på Purefun Group. En aktör främst känd som en e-handlare inom sexuellt välbefinnande och kanske främst varumärket Vuxen.se. Bolaget har dock även produktion av glidmedel och massageoljor samt investerar i onoterade e-handelsbolag. Värderingen är låg och vi tycker att det känns intressant. Initiativ för tillväxt och stärkt lönsamhet samt option på förvärv gör det hela mer upphetsande (00:39:05). Men innan det så blir det lite snack om Fractal Gaming (00:05:17) och deras nya produktsläpp. Lyckas Fractal få traction inom de nya produktkategorierna kan det bli väldigt spännande framgent. Fler produktsläpp lär komma och 2025 spås bli ett stort uppgraderingsår för hårdvara inom Gaming. Vi försöker oss på en spaning om GameStop, men hoppar över det. Efter detta blir det som vanligt iGaming (00:18:11). Vi snackar lite skatter i USA, EVO vs L&W, GiG:s förvärv och annat smått och gott. Purefun Group (00:39:05) kommer som sagt efter detta och blir avsnittets main event. I veckans volley rekar Markus dåligt väder och Erik glädjer sig åt att ha hittat två nya case att spana mer ingående på. Skriv gärna till oss på: gotttjotomaktier@gmail.comTwitter/X: @GottTjotAktier, @MarkusGedda och @aktiehesten.-(00:05:17) - Fractal Gaming(00:15:28) - Nyhetssvep(00:18:11) - iGaming-nyheter (00:18:25) - USA (00:21:02) - EVO vs L&W (00:24:32) - GiG (00:27:06) - Holland (00:29:41) - Entain (00:32:10) - Next IO (00:34:00) - Latinamerika (00:37:01) - AI (00:39:05) - Veckans case: Purefun Group (00:44:20) - Verksamheten (00:52:33) - Varumärken (00:58:44) - Förvärv (01:01:15) - Marknaden (01:11:59) - Finansiella mål (01:20:17) - Ägarlistan(01:38:53) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Goda krafter gör skillnad! För att lyfta och bygga den vilja som finns i våra utsatta områden krävs vår närvaro menar Heidi Wetell som är ny verksamhetsledare i Portalen och gäst i det här avsnittet. Verksamheten drivs i partnerskap med Hyresbostäder, Svenska kyrkan Norrköping, Norrköpings kommun, ABF och Marieborgs Folkhögskola och syftar till att stötta människor från utanförskap till innanförskap genom framför allt arbetssysselsättning. Där individen själv frivilligt driver sin resa. Hör om Heidis engagemang och det goda arbete som görs där just nu. En viktig motvikt till den negativa utveckling vi sett på sistone med bland annat våldsbrott. Men så får vi veta mer om hur Heidi hamnat där hon är idag och vad som motiverar henne. Och hur hon ser på att alla som vill kan göra en förändring. Lyssna gärna!
Den svenska knarkhandeln på Darknet är värd miljarder. När handelsplatsen ”Flugsvamp 3” dök upp blev den snabbt störst i klassen. Verksamheten styrdes av en ljusskygg figur som enbart var känd som ”admin”. Efter flera års jakt på den anonyme grundaren fick polisen till slut ett genombrott. Spåren ledde inte till den vanliga grova organiserade brottsligheten. Istället ledde de till en tidigare ostraffad småbarnspappa i 40-årsåldern. När de slog till mot hans lägenhet på Östermalm hittade man bevisen som så småningom skulle leda fram till en fällande dom. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson
I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången fortsätter vi med försvarsinriktningen och möter Annika Liljemark, koncernsäkerhetschef på SAAB, som är i en stark tillväxtfas. Nyfikenhet, närhet och nätverk. Det är tre viktiga ledord för Annika Liljemark, koncernsäkerhetschef på SAAB med funktionellt ansvar att leda säkerheten i hela koncernen globalt tillika linjechef för koncernstabsfunktionen, Group Security, och säkerhetsskyddschef för SAAB AB. SAABs vision är allas människors rätt att känna trygghet, något som inte bara hela bolaget bottnar i, utan även Annika själv. Hon berättar att hon känner sig stolt över sitt arbete men framför allt bolagets arbete i stort. SAAB verkar i 100 länder och har ungefär 22 000 anställda men är också i en tillväxtfas. Verksamheten omfattar allt från stridsflygplan till u-båtar och rymdresor. I fjol landade omsättningen på 51 miljarder kronor. Bolaget består av de fyra områdena Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Säkerhetsorganisationen består av en central organisation, fyra arbetsområden med egna säkerhetsfunktioner och verksamhet i ett antal länder varav vissa har egna säkerhetsfunktioner. Annika Liljemark har arbetat på SAAB i 10 år, efter totalt 23 år inom polisen, varav 17 på olika positioner på Säpo. Det mest stimulerande i det nuvarande arbetet tycker hon är att det händer saker hela tiden i den starkt reglerade branschen, som har både hög och allvarlig hotbild. Hon beskriver arbetet som ”svårt, utmanande, roligt och stimulerande” och vill arbeta proaktivt och analysdrivet och gärna med nulägesbilder för att skapa bör-bilder. Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet och sprids i samverkan med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet.
Några korta meningar på en papperslapp lämnas över i ett trapphus i Kristianstad, det blir början på en stor polisutredning om sexhandel. Lappen är ett rop på hjälp från en av de anställda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt i centrala Kristianstad pågick sexhandel på en thaimassagesalong. Kvinnorna som arbetade där har vittnat om att ägaren tvingade dem att sälja sex. Om de sa nej fanns hot om att bli uthängd på nätet och i vissa fall har hoten också blivit verklighet. Nyligen dömdes den kvinnliga ägaren till fängelse för grovt koppleri. Verksamheten ska ha pågått i flera år – och 250 män misstänks ha köpt sex där. Polisen bedömer att det pågår sexhandel på upp till 80 procent av alla thaimassagesalonger i Sverige. Och det fanns varningssignaler om salongen i Kristianstad redan för flera år sedan men det var först 2023 som polisen slog till – tack vare att en av de anställda kvinnorna larmade. I veckans P3 Krim berättar kvinnan, som vi kallar för Nan, om tiden på salongen. ”Jag har ju jobbat på bra massagesalonger, det här är den första jävliga salongen, den har förstört mitt liv”, säger hon. Tiden efter att Nan larmat blir tuff. Hon är glad att hon vågade anmäla men hon känner sig också rädd och ledsen. Den kvinnliga ägaren har nekat till att hon skulle ha tvingat någon av de anställda att sälja sex och även hoten. Hon medger dock att hon själv sålt sex, eftersom hon var i behov av pengar. I samband med domen nyligen fick den här historian dessutom efterverkningar som ingen hade kunnat förutse – en lista med kunder som swishat sin betalning till salongen blev offentlig. En privatperson hade lyckas få bort maskningen på listan och lade ut den i sin helhet på nätet. ”Det känns väldigt märkligt att domstolarna hanterar det på ett sådant sätt som de har gjort, det känns inte så proffsigt om man nu säger så”, säger en man som står med på listan till P3 Krim – mannen förnekar dock att han köpt sex.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi LundegårdLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
I Tyresö har det nu öppnats en särskild butik för att köpa och sälja begagnade hästgrejer. Verksamheten heter Second Horse och ligger på Radiovägen 3. Ann Sandin-Lindgren träffar Emma Nordström och Marie Frond Fred som berättar om hur det fungerar.Eero Lepp som äger fastigheten tror på tjejerna.
Gröna Rehab är en verksamhet inom Västra Götalandsregionensom vänder sig till nyanställda inom Västra Götalandsregionen som har en stressrelaterad ohälsa. Marja Abrahamsson, sektionsledare och Emelie Rödström, psykoterapeut berättar om Gröna Rehab. Verksamheten är arbetslivsinriktad och bygger på den forskningsbaserade kunskapen om trädgårdens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion i kombination med etablerade behandlingsmetoder inom fysioterapi och arbetsterapi samt terapeutiska samtal i grupp.
Dagens samtal: Nina Eriksson LP-verksamheten - Måndag 19 Juni by Nyhemsveckan
Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten - Torsdag 22 Juni by Nyhemsveckan
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.
Gäst i veckans podd är Fredrik Bergman, chef för den ideella och oberoende organisationen Centrum för rättvisa. Verksamheten arbetar för att skydda enskilda individers fri- och rättigheter i rättsprocesser mot stat, kommun, fack och arbetsgivarorganisationer. Varför är det så svårt för människor att göra sina rättigheter gällande i praktiken? Går det att köpa rättvisa? Hur utvecklar vi rättsstaten med utgångspunkt i folkets vilja och samtidigt värnar om domstolarnas självständighet och legitimitet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt pratar vi om hur man kan arbeta med hållbarhet i den egna byrån. Och varför det egna hållbarhetsarbetet kan vara viktigt när man sedan ska hjälpa sina kunder att komma igång med sitt hållbarhetsarbete. I studion: Carina Hedrum, godkänd revisor och auktoriserad redovisningskonsult samt byråchef på PBAB redovisning och revision. Antti Niemi, auktoriserad revisor och vd på Revideco. Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR. Samtalet leds av Pernilla Halling, kommunikationschef på FAR.
Visual Art som sedan starten 1997 har varit en drivande kraft inom digitala ytor. Verksamheten renodlades under hösten 2019 då den del av företaget som förmedlade digitala annonsytor avyttrades till Ocean Outdoor. Idag fokuserar de helt på mjukvara, hårdvara och produktion växer så det knakar då digitala ytor har blivit en alltmer självklar del av mediemixen. Vi har med deras underbara CMO Monika i studion för att diskutera och lära oss mer om framtidens digitala kommunikationsytor. Glöm inte prenumerera på podden och följ oss på instagram
I detta avsnitt träffar vi Joanna Järf från träningskedjan Form Gotland. Form Gotland är Gotlands största privata aktör inom gym och träning med tre anläggningar i Visby och ett brett utbud av träningsaktiviteter samt även en padelanläggning. Verksamheten ägs av entreprenören Timmy Skinner och platschef är Joanna, som tidigare själv drivit eget gym i Eskilstuna i närmare 20 år. Häng med i ett samtal kring hur det är att driva verksamhet på Gotland, gruppträningsutmaningar och möjligheter, deras framgångsrika arbete med Milon-konceptet, framtiden för Form Gotland och Joannas egna trendspaning. . . . Form Gotland på Instagram: @formgotland Form Gotland på webben: formgotland.se . . . Sweaty Business: Brian van den Brink: Linkedin: @brianvdb eller Instagram: @thebrianvdb Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Web: sweatybusiness.se
Tuffa tider och många arbetsplatser behöver hålla hårt i kostnaderna, hålla igen och anpassa kostymerna för att överleva. I dagens avsnitt möter vi Anna Mölller, grundare av PeopleProvide som är expert på vad man behöer tänka på när man behöver bromsa tillvaron. Anna lär oss allt om hur vi behöver tänka vid nedskärningar och hur vi hanterar både de som behöver lämna och de som blir kvar. Missa inte detta! // Jan Blomström, Affärspsykolog
De förtroendevalda revisorerna ska biträdas av sakkunniga. I avsnittet har vi ett samtal om den kommunala revisionen, som ofta kallas ett lokalt, demokratiskt kontrollinstrument. Medverkande: Tutti Johansson Falk, ordförande för revisionen i Landskrona kommun, Lena Salomon, sakkunnig på PwC samt Anna Eklöf, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR
Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende. TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj. Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel. Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där. Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.
En av Malmös mest kända näringslivsprofiler går ofta under epitetet IT-miljardären. Man skulle också kunna kalla honom Konsultkungen. Men själv kallar han sig entreprenör. Dan Olofsson har ägnat sig åt konsultverksamhet hela sitt liv. Idag har verksamheten förgrenat sig i flera olika bolag som vilar i familjeföretaget Danir. Sammantaget omsatte koncernen runt tio miljarder kronor i fjol. Verksamheten drivs i dotterkoncerner med cirka 80 bolag och 11 500 anställda i 19 länder. I den koncernen finns även Sigma som han grundat, börsnoterat och avnoterat. Via Danir investerar man i bolag utan tanke på exit. Men vad är planen framåt? Genom livet har Dan Olofsson utvecklat ett starkt samhällsengagemang – och precis som i affärslivet finns det både i Sverige och i andra delar av världen. Under årens lopp har han också figurerat på löpsedlar för ett par uppmärksammade mål. Hur ser han på det idag? Helene Rothstein åkte hem till Dan Olofssons våning i Stockholm.
I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Vi vänder oss till alla som brinner för säkerhet och trygghet. I det här avsnittet träffar Mikael Hellqvist, koncernsäkerhetschef på Jula AB – som inte bara har varuhus att hantera! Mikael Hellqvist blev i princip handplockad till tjänsten som koncernsäkerhetschef på Jula för 16 år sedan, då han var fraud manager på Vodafone. Här berättar han om Julas stora spännvidd – det handlar inte bara om de stora och välkända varuhusen runt om i olika länder, utan också om fyra hotell, logistikanläggningar, handelsplatser, fastigheter, järnvägstransporter, räddningstjänst och flyg! Jula har också kontor i bland annat Kina, Vietnam och Indien. Totalt arbetar 4 500 människor på familjeföretaget med bas i Skara. Verksamheten lockar såväl kungliga- som ministerbesök. Mikael drivs av ett rättspatos, en inre nyfikenhet och en stark vilja att både utveckla sig själv och andra. Som chef vill han vara inkluderande och coachande och han understryker vikten av att som säkerhetschef förstå verksamhetens affär och de riskbilder som finns. Han är också säkerhetsansvarig i Svensk Bandy och utbildar i säkerhetsfrågor där. Själv är han ständigt på jakt efter nya rön, eftersom han anser att det är viktigt att vara på tå för att kunna stötta sin organisation. Han har bland annat studerat vid Coventry University och Dublin City University. Podden produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet.
Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten (2022) by Nyhemsveckan
Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Advokat Peter Zeijersborger har 20 års erfarenhet som advokat och är grundare av Zeijersborger & Co. Verksamheten har vuxit till en av landets mest heltäckande advokatbyråer och arbetar uteslutande med privatjuridik. Peters arbetsområden innefattar allt som enskilda personer kan behöva hjälp med juridiskt; från barn och familj till biträde och försvar. Utöver att arbeta som ombud har Peter också en lång erfarenhet av att föreläsa. Han utbildar jurister till duktiga ombud och sprider kunskap om vardagsjuridik till en bredare publik.
Co-working har blivit en stor global trend under de senaste åren. Men varför stanna där? Milad Barosen och hans bolag Allihoop vill nyttja stadens resurser på ett betydligt mer effektivt sätt, genom att erbjuda samboende – co-living – med gemensamma ytor för matlagning, träning och socialisering. Verksamheten växer redan kraftigt i Stockholmsområdet, och fler städer lär följa. Är det här ett välkommet och disruptivt sätt att lösa bostadskrisen samtidigt som man kan utnyttja uppkomsten av allt fler tomma kontorsfastigheter? Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag till ditt företag!
Fredrik Rågmark gästar podden och berättar om Medicovers utveckling från början av 1990-talet till idag. Medicover är en specialiserad leverantör av diagnostik och vårdtjänster i Central- och Östeuropa, och även på senare tid i Indien. Verksamheten bedrivs genom två divisioner – Diagnostic Services och Healthcare Services. Med bara 3500 aktieägare hos exempelvis Avanza är detta lite av en oupptäckt juvel bland privatinvesterare.
Nyheterna Radio 15.00
I detta avsnitt träffar vi Christoffer Johansson, en Ehandelsveteran som idag leder däckskiftarnas digitala resa. Christoffer har lång erfarenhet från e-handel och digital marknadsföring. Deras fokus är däckskifte ute på temporära stationer där de under 18 veckor per år erbjuder diverse tjänster. Centralt har de året runt en e-handel där kunder kan boka tjänster samt köpa däck och fälgar online för att få dem hemlevererade eller få dem skickade till en station för upphämtning eller montering. Verksamheten har en extrem digital komplexitet med många parter, flöden och tjänster som ska synkroniseras och optimeras. Kunden i fokus Däckskiftarna har en modell med lokala franchisetagare där bokning och försäljning sker centralt online eller vid drop-in ute på stationerna. Kunden är den som avgör var tjänsten ska levereras och de lokala franchisetagarna leverera sedan den slutliga kundupplevelsen. Totalt sett är det över 300 000 kunder som sammanförs i den centrala verksamheten där allting kartläggs och styrs för att ge kunden rätt information vid rätt tillfälle. Med insikten om vem kunden är och vilken bil de har kan den digitala upplevelsen skräddarsys efter varje individ. Detta har visat sig vara ett riktigt framgångsrecept och företaget förväntas under 2021 totalt sett omsätta nästan 250 miljoner kronor. Medverkande: Christoffer Johansson, Digital Chef Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel
Intervju: Nina Eriksson (LP-verksamheten 2021) by Nyhemsveckan
Ewa Skoog Haslum har som Sveriges marinchef tagit sig till toppen i en av de mest mansdominerade organisationerna. Försvarsmakten står just nu dessutom inför en stor upprustning. Verksamheten måste kunna anpassas till mycket snabba händelseutvecklingar och samtidigt balansera ett långsiktigt perspektiv. För Ewa är ledarskapet en mycket viktig ingrediens för den tillväxt som ska ske inom försvaret. Allmänhetens förtroende för Försvarsmakten är avgörande och hon ser att hela samhället kan dra nytta av det militära ledarskapet. Hur leds en organisation som är i ständig beredskap för oväntade händelser? Hur ska marinen utvecklas framåt? Hur bygger man en sund och inkluderande kultur? Och vilket råd ger hon till andra chefer som vill lyfta kvinnor i sin organisation? Lyssna på Ewa Skoog Haslum i Miller möter ledare. Avsnittet spelades in den 19 maj 2021.
Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman "På spaning efter den tid som flytt" är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning. Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam. Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket. Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet Le temps retrouvé var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut. 15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten. Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik. Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn? Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust. Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft. I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda dagstidningar, böcker och teaterföreställningar blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform. I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet. Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott. Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin. Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet. Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer. När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna: Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem. Vincent Flink Amble-Naess
Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman På spaning efter den tid som flytt är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning. Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam. Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket. Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet – Le temps retrouvé – var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut. 15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten. Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik. Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn? Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust. Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft. I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda – dagstidningar, böcker och teaterföreställningar – blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform. I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet. Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott. Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin. Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet. Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer. När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna: Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem. Vincent Flink Amble-Naess
Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman "På spaning efter den tid som flytt" är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning. Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam. Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket. Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet Le temps retrouvé var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut. 15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten. Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik. Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn? Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust. Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft. I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda dagstidningar, böcker och teaterföreställningar blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform. I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet. Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott. Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin. Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet. Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer. När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna: Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem. Vincent Flink Amble-Naess
Samir Cherif tar oss med på en hisnande resa där han blandar känsla och mjuka värden med ett entreprenörskap som fokuserar på lönsamhet. Nyckeltal och tydliga mål lägger en god grund för att kunna delegera ansvar. Men ännu viktigare är att omge sig med personer som tänker på samma sätt. Sedan är det bara att satsa och ha uthållighet! I detta avsnitt är det Lars som samtalar med Samir
https://citynetwork.se/podcast Idag gästas vi av Johan Magnusson - docent, chef, forskningsledare och forskare inom effektivitet och innovation i styrningen av digitalisering. Häng med och ta del av Johans tankar kring hans egen forskning, digitalisering och styrning i stort, CIO-rollen, AI, riskerna efter pandemin och många andra ämnen som vi fick chansen att diskutera. Om Johan Johan Magnusson är docent vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet, chef för informatikavdelningen och chef för SCDI Göteborg. Han tog sin doktorsexamen i företagsekonomi (redovisning) vid Göteborgs universitet 2012 efter sin licentiatexamen i informatik 2005. Johans forskning rör balanseringen av effektivitet och innovation i styrningen av digitalisering. Han arbetar nära chefer för att ge insikter om hur styrning kan utformas för att förbättra digital kapacitet i stora organisationer, både i sin forskning och i ledarskapsutbildning. Han är också mycket aktiv inom industrin, med återkommande föreläsningar och framträdanden i meda för att öka användningen av forskningsresultat. Han är huvudforskare i forskningskonsortiet Digital Government, där forskarna arbetar med en forskningsbaserad modell för digital mognad för att stödja digitaliseringen av den offentliga sektorn. Mycket mer information om Johan, hans forskning, framträdanden och projekt som han är involverad i hittar du här: https://scdi.se/researchers/johan-magnusson/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message
Returprocessen inom e-handeln är trasig. Detta försöker Giab göra något åt genom att sälja returer i sin egen butik Returhuset och reparera reklamerade produkter för att sedan sälja dem. Det finns e-handlare som slänger returer under ett visst ordervärde eftersom de saknar rutiner och system för en effektiv returhantering. Här har GIAB i Staffanstorp hittat en nisch att hantera stora e-handlares returer och reklamationer. Oavsett om en e-handlare använder logistikpartners som utnyttjar förnyelsebara bränslen eller sätter upp solfångare på sina lagerlokaler är i det i slutändan tillverkningen av produkterna som står för den största miljöpåverkan. Därför är oerhört viktigt vilka produkter vi väljer att sälja och att returen inte blir början på en resa till soptippen. I avsnitt 176 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Matilda Jarbin som är COO hos GIAB som har hittat ett nytt mer hållbart sätt att hantera stora e-handlares returer. Förra året omsatte GIAB 202 miljoner kronor. Verksamheten står på två ben, dels hanterar de skadeärenden åt försäkringsbolag där de kan erbjuda försäkringskunderna en reparerad telefon när de exempelvis tappat telefonen i toaletten. Den andra delen av verksamheten är att hantera returer och reklamationer åt större e-handlare som Cdon. Giab kan reparera en reklamerad produkt för att sedan sälja den i sin egen nätbutik Returhuset, på Tradera eller Blocket. Nästa steg för GIAB är att etablera sig i hela Norden och sedan Tyskland. De är mycket optimistiska om Tyskland eftersom landet är känt för sina höga returgrader.
Ant Group dementerar uppgifter om att man undersöker möjligheterna för Jack Ma att lämna bolaget, TF-bank har lämnat rapport och Bitcoin har återhämtat sig något efter ras i helgen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse har uppmärksammats mycket under de senaste månaderna. Uppdrag granskning har gjort ett reportage, regeringen har lämnat uppdrag till både SiS, Statskontoret och IVO, och frågan om hot, våld och säkerhet på institutionerna har debatterats flitigt i olika media. Hur ser Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS, på myndighetens uppdrag? Och hur vill hon förändra verksamheten? Socialtjänstpodden görs av Akademikerförbundet SSR, Sveriges ledande fackförbund för samhällsvetare. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist. Foto: Statens institutionsstyrelse.