Podcasts about verksamheten

Hos Lottie & Alex på Skout känner du dig som hemma direkt, du blir välkomnad med leenden och en genuin service. Lottie, som vi får möta i detta avsnitt driver butiken Skout, en inredningsbutik som ligger så fint placerad på Rådhusgatan, en av Vaxholms bästa gator för inspiration, vilket du verkligen får när du besöker denna butik. Vackra ting, möbler & secondhand kläder som har valts ut med omsorg. Verksamheten har flera ben och förutom butiken så snickras det möbler, hyrs ut cyklar(under sommartid) och säljs granar (under juletid), du kan också delta på mysiga events för att komma i stämning inför t ex julen som nu står för dörren. I detta juliga avsnitt får vi lära känna affärskvinnan Lottie som berättar om sin uppväxt i Västerås, en bakgrundshistoria som verkligen berör, sin lite brokiga väg fram till den multitalang hon är idag, hennes bakgrund inom media, TV och inredning som gett henne den träffsäkra förmågan att skouta rätt, vilket märks så väl när du besöker Skout.  Lyssna in

Har du inte hängt med i vad som hänt i techsfären den senaste veckan? Lugn! I Breakit Podcast får höra om allt du måste ha koll på. (01:08) AI-kommissionen varnar – Sverige halkar efter i racet: “Falsk trygghet” (04:26) Hon fick lämna nya toppjobbet på Matsmart – efter bara tre månader: "Name of the game på tillväxtbolag"(11:49) Fem snabba nyheter från veckan:# De ska hjälpa Northvolt – för 55.000 kronor för en halv dags arbete# Många e-handlare dissar hajpade reaveckan # Försäkringskassans AI-system pekar mest ut mammor som fuskare # Klarna visar korten: “Verksamheten har pinnat på”# Triton i blåsväder – trögt att få in kapital efter avslöjande(14:15) Apotea tågar mot börsen – här är Breakits analys av nätapotekets kliv in i finrummet Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har träffat författarna till något så ovanligt som en ny guidebok på svenska om Tokyo. Boken heter “Tokyo - staden, adresserna” med text av Kjell Fornander och bilder av Stefan Öjersjö. NYHETER:För första gången hittills har en kärnkraftsreaktor fått underkänt och nekats starttillstånd av den japanska motsvarigheten till Kärnkraftsinspektionen. Reaktorn som är nummer 2 i kärnkraftverket Tsuruga på den japanska västkusten ligger så nära en förkastning att det enligt myndigheten inte kan uteslutas att den skulle skadas vid en eventuell jordbävning. Operatören, Japan Atomic Power, skickade in ansökan redan 2015, men prövningsprocessen har dragit ut på tiden eftersom myndigheten menar att viktiga dokument saknats eller data rapporterats på ett felaktigt sätt. Samtliga kärnkraftsreaktorer stängdes strax efter Fukushima-katastrofen 2011, men sedan dess har flera av startats upp igen efter att ha genomgått säkerhetsprövningar. Vad som nu kommer att hända med reaktor 2 i Tsuruga är oklart, men operatören kan sannolikt begära att beslutet omprövas. —---------Stödet för premiärminister Shigeru Ishiba och hans nya regering har ökat något sedan tillträdet för en dryg vecka sedan, men ligger fortfarande under 30 procent, vilket anses vara en riskabel nivå. Enligt den opinionsundersökning som nyhetsbyrån Jiji genomförde i början på veckan svarade dessutom att närmare 40 procent av de tillfrågade att dom inte stöder den stöder den nya regeringen. Premiärminister Ishiba själv är på väg till Sydamerika där han först ska delta i toppmötet för APEC, alltså Asia Pacific Economic Cooperation Forum i Peru och därefter i G20-ländernas toppmöte i Brasilien. Eventuellt kommer Ishiba även att resa till USA för överläggningar med den tillträdande presidenten Donald Trump.  - - - - - - Den senaste utvecklingen i turerna kring ett eventuellt uppköp av den japanskägda jourbutikkedjan Seven-Eleven visar på att företagets styrelse har ansökt om att få lägga ett bud på verksamheten. Det var i somras som det stod klart att kanadensiska Couche-Tard var intresserade och hade lagt ett bud på motsvarande 420 miljarder svenska kronor. I och med att styrelsen nu signalerat för ett högre bud på närmare 600 miljarder kronor, bland annat med stöd av medlemmar i ägarfamiljen, kan detta innebära att verksamheten också fortsättningsvis kommer att vara i japansk ägo. Seven-Eleven är den största jourbutikkedjan i världen med 84 000 butiker, varav drygt 21 000 enbart i Japan.  —--------Polisen i Tokyo har gripit ytterligare personer i en liga som specialiserat sig på så kallade “yami-baito” eller svarta jobb på svenska. Därmed har mer än 50 personer gripits i tillslag den senaste tiden. Dock säger man sig inte kommit åt någon av de misstänkta ledarna. Verksamheten organiseras via annonser om att tjäna snabba pengar på välbetalda jobb och annonsernas läggs ut på anonyma internetforum. Den som svarar uppmanas att infinna sig på en särskild plats vid ett visst klockslag och först då informeras om att jobbet går ut på göra inbrott eller råna personer som ligan kartlagt i förväg. Av de som gripits är de flesta i 20-årsåldern och flera fall har rånen urartat i grov misshandel och även mord. Polisen har gått ut i en nationell kampanj för att varna ungdomar för att svara på annonser om “yami-baito”.  This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men som kan ruva på oupptäckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i maj 2018. Vi ser – på avstånd – en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga. – Ursäkta, var ligger Arkadien? – Det beror på vem du frågar. – Vem är du? – Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning – den som vi just nu betraktar – syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå – jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats – den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän ”Nordiskt Arkadien” vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, ”samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros' sång”. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen ”Ekeby trafikförening”, och i ”Namnet på Sapfos dotter” från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de ”examensuppgifter” författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin. Anna Blennow, latinforskare och skribent Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 2015–2016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta – ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien

Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten 20240618 by Nyhemsveckan

IKEA anställer folk att stå i deras butik - i populära onlinespelet Roblox! Vilka fler företag hänger på virtuella plattformar och hur ska Christopher söka jobb på möbelvaruhuset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt blir det fokus på Purefun Group. En aktör främst känd som en e-handlare inom sexuellt välbefinnande och kanske främst varumärket Vuxen.se. Bolaget har dock även produktion av glidmedel och massageoljor samt investerar i onoterade e-handelsbolag. Värderingen är låg och vi tycker att det känns intressant. Initiativ för tillväxt och stärkt lönsamhet samt option på förvärv gör det hela mer upphetsande (00:39:05). Men innan det så blir det lite snack om Fractal Gaming (00:05:17) och deras nya produktsläpp. Lyckas Fractal få traction inom de nya produktkategorierna kan det bli väldigt spännande framgent. Fler produktsläpp lär komma och 2025 spås bli ett stort uppgraderingsår för hårdvara inom Gaming. Vi försöker oss på en spaning om GameStop, men hoppar över det. Efter detta blir det som vanligt iGaming (00:18:11). Vi snackar lite skatter i USA, EVO vs L&W, GiG:s förvärv och annat smått och gott. Purefun Group (00:39:05) kommer som sagt efter detta och blir avsnittets main event. I veckans volley rekar Markus dåligt väder och Erik glädjer sig åt att ha hittat två nya case att spana mer ingående på. Skriv gärna till oss på: gotttjotomaktier@gmail.comTwitter/X: @GottTjotAktier, @MarkusGedda och @aktiehesten.-(00:05:17) - Fractal Gaming(00:15:28) - Nyhetssvep(00:18:11) - iGaming-nyheter (00:18:25) - USA (00:21:02) - EVO vs L&W (00:24:32) - GiG (00:27:06) - Holland (00:29:41) - Entain (00:32:10) - Next IO (00:34:00) - Latinamerika (00:37:01) - AI (00:39:05) - Veckans case: Purefun Group (00:44:20) - Verksamheten (00:52:33) - Varumärken (00:58:44) - Förvärv (01:01:15) - Marknaden (01:11:59) - Finansiella mål (01:20:17) - Ägarlistan(01:38:53) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Goda krafter gör skillnad! För att lyfta och bygga den vilja som finns i våra utsatta områden krävs vår närvaro menar Heidi Wetell som är ny verksamhetsledare i Portalen och gäst i det här avsnittet. Verksamheten  drivs i partnerskap med Hyresbostäder, Svenska kyrkan Norrköping, Norrköpings kommun, ABF och Marieborgs Folkhögskola och syftar till att stötta människor från utanförskap till innanförskap genom framför allt arbetssysselsättning. Där individen själv frivilligt driver sin resa. Hör om Heidis engagemang och det goda arbete som görs där just nu. En viktig motvikt till den negativa utveckling vi sett på sistone med bland annat våldsbrott. Men så får vi veta mer om hur Heidi hamnat där hon är idag och vad som motiverar henne. Och hur hon ser på att alla som vill kan göra en förändring. Lyssna gärna!

Den svenska knarkhandeln på Darknet är värd miljarder. När handelsplatsen ”Flugsvamp 3” dök upp blev den snabbt störst i klassen. Verksamheten styrdes av en ljusskygg figur som enbart var känd som ”admin”. Efter flera års jakt på den anonyme grundaren fick polisen till slut ett genombrott. Spåren ledde inte till den vanliga grova organiserade brottsligheten. Istället ledde de till en tidigare ostraffad småbarnspappa i 40-årsåldern. När de slog till mot hans lägenhet på Östermalm hittade man bevisen som så småningom skulle leda fram till en fällande dom. Gäst: Fredrik Sjöshult, kriminalkrönikör på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången fortsätter vi med försvarsinriktningen och möter Annika Liljemark, koncernsäkerhetschef på SAAB, som är i en stark tillväxtfas. Nyfikenhet, närhet och nätverk. Det är tre viktiga ledord för Annika Liljemark, koncernsäkerhetschef på SAAB med funktionellt ansvar att leda säkerheten i hela koncernen globalt tillika linjechef för koncernstabsfunktionen, Group Security, och säkerhetsskyddschef för SAAB AB. SAABs vision är allas människors rätt att känna trygghet, något som inte bara hela bolaget bottnar i, utan även Annika själv. Hon berättar att hon känner sig stolt över sitt arbete men framför allt bolagets arbete i stort. SAAB verkar i 100 länder och har ungefär 22 000 anställda men är också i en tillväxtfas. Verksamheten omfattar allt från stridsflygplan till u-båtar och rymdresor. I fjol landade omsättningen på 51 miljarder kronor. Bolaget består av de fyra områdena Aeronautics, Dynamics, Surveillance och Kockums. Säkerhetsorganisationen består av en central organisation, fyra arbetsområden med egna säkerhetsfunktioner och verksamhet i ett antal länder varav vissa har egna säkerhetsfunktioner. Annika Liljemark har arbetat på SAAB i 10 år, efter totalt 23 år inom polisen, varav 17 på olika positioner på Säpo. Det mest stimulerande i det nuvarande arbetet tycker hon är att det händer saker hela tiden i den starkt reglerade branschen, som har både hög och allvarlig hotbild. Hon beskriver arbetet som ”svårt, utmanande, roligt och stimulerande” och vill arbeta proaktivt och analysdrivet och gärna med nulägesbilder för att skapa bör-bilder. Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet och sprids i samverkan med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet. 

Några korta meningar på en papperslapp lämnas över i ett trapphus i Kristianstad, det blir början på en stor polisutredning om sexhandel. Lappen är ett rop på hjälp från en av de anställda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mitt i centrala Kristianstad pågick sexhandel på en thaimassagesalong. Kvinnorna som arbetade där har vittnat om att ägaren tvingade dem att sälja sex. Om de sa nej fanns hot om att bli uthängd på nätet och i vissa fall har hoten också blivit verklighet. Nyligen dömdes den kvinnliga ägaren till fängelse för grovt koppleri. Verksamheten ska ha pågått i flera år – och 250 män misstänks ha köpt sex där. Polisen bedömer att det pågår sexhandel på upp till 80 procent av alla thaimassagesalonger i Sverige. Och det fanns varningssignaler om salongen i Kristianstad redan för flera år sedan men det var först 2023 som polisen slog till – tack vare att en av de anställda kvinnorna larmade. I veckans P3 Krim berättar kvinnan, som vi kallar för Nan, om tiden på salongen. ”Jag har ju jobbat på bra massagesalonger, det här är den första jävliga salongen, den har förstört mitt liv”, säger hon. Tiden efter att Nan larmat blir tuff. Hon är glad att hon vågade anmäla men hon känner sig också rädd och ledsen. Den kvinnliga ägaren har nekat till att hon skulle ha tvingat någon av de anställda att sälja sex och även hoten. Hon medger dock att hon själv sålt sex, eftersom hon var i behov av pengar. I samband med domen nyligen fick den här historian dessutom efterverkningar som ingen hade kunnat förutse – en lista med kunder som swishat sin betalning till salongen blev offentlig. En privatperson hade lyckas få bort maskningen på listan och lade ut den i sin helhet på nätet. ”Det känns väldigt märkligt att domstolarna hanterar det på ett sådant sätt som de har gjort, det känns inte så proffsigt om man nu säger så”, säger en man som står med på listan till P3 Krim – mannen förnekar dock att han köpt sex.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmReporter: Naimi LundegårdLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I Tyresö har det nu öppnats en särskild butik för att köpa och sälja begagnade hästgrejer. Verksamheten heter Second Horse och ligger på Radiovägen 3. Ann Sandin-Lindgren träffar Emma Nordström och Marie Frond Fred som berättar om hur det fungerar.Eero Lepp som äger fastigheten tror på tjejerna.

Gröna Rehab är en verksamhet inom Västra Götalandsregionensom vänder sig till nyanställda inom Västra Götalandsregionen som har en stressrelaterad ohälsa. Marja Abrahamsson, sektionsledare och Emelie Rödström, psykoterapeut berättar om Gröna Rehab. Verksamheten är arbetslivsinriktad och bygger på den forskningsbaserade kunskapen om trädgårdens och naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion i kombination med etablerade behandlingsmetoder inom fysioterapi och arbetsterapi samt terapeutiska samtal i grupp. 

Dagens samtal: Nina Eriksson LP-verksamheten - Måndag 19 Juni by Nyhemsveckan

Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten - Torsdag 22 Juni by Nyhemsveckan

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

​​Gäst i veckans podd är Fredrik Bergman, chef för den ideella och oberoende organisationen Centrum för rättvisa. Verksamheten arbetar för att skydda enskilda individers fri- och rättigheter i rättsprocesser mot stat, kommun, fack och arbetsgivarorganisationer. Varför är det så svårt för människor att göra sina rättigheter gällande i praktiken? Går det att köpa rättvisa? Hur utvecklar vi rättsstaten med utgångspunkt i folkets vilja och samtidigt värnar om domstolarnas självständighet och legitimitet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi om hur man kan arbeta med hållbarhet i den egna byrån. Och varför det egna hållbarhetsarbetet kan vara viktigt när man sedan ska hjälpa sina kunder att komma igång med sitt hållbarhetsarbete. I studion: Carina Hedrum, godkänd revisor och auktoriserad redovisningskonsult samt byråchef på PBAB redovisning och revision. Antti Niemi, auktoriserad revisor och vd på Revideco. Yvonne Jansson, auktoriserad redovisningskonsult på FAR. Samtalet leds av Pernilla Halling, kommunikationschef på FAR.

Visual Art som sedan starten 1997 har varit en drivande kraft inom digitala ytor. Verksamheten renodlades under hösten 2019 då den del av företaget som förmedlade digitala annonsytor avyttrades till Ocean Outdoor. Idag fokuserar de helt på mjukvara, hårdvara och produktion växer så det knakar då digitala ytor har blivit en alltmer självklar del av mediemixen. Vi har med deras underbara CMO Monika i studion för att diskutera och lära oss mer om framtidens digitala kommunikationsytor. Glöm inte prenumerera på podden och följ oss på instagram

I detta avsnitt träffar vi Joanna Järf från träningskedjan Form Gotland. Form Gotland är Gotlands största privata aktör inom gym och träning med tre anläggningar i Visby och ett brett utbud av träningsaktiviteter samt även en padelanläggning. Verksamheten ägs av entreprenören Timmy Skinner och platschef är Joanna, som tidigare själv drivit eget gym i Eskilstuna i närmare 20 år. Häng med i ett samtal kring hur det är att driva verksamhet på Gotland, gruppträningsutmaningar och möjligheter, deras framgångsrika arbete med Milon-konceptet, framtiden för Form Gotland och Joannas egna trendspaning. .   .   . Form Gotland på Instagram: @formgotland Form Gotland på webben: formgotland.se .   .   . Sweaty Business: Brian van den Brink: Linkedin: @brianvdb eller Instagram: @thebrianvdb Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Web: sweatybusiness.se

Tuffa tider och många arbetsplatser behöver hålla hårt i kostnaderna, hålla igen och anpassa kostymerna för att överleva. I dagens avsnitt möter vi Anna Mölller, grundare av PeopleProvide som är expert på vad man behöer tänka på när man behöver bromsa tillvaron. Anna lär oss allt om hur vi behöver tänka vid nedskärningar och hur vi hanterar både de som behöver lämna och de som blir kvar. Missa inte detta! // Jan Blomström, Affärspsykolog

De förtroendevalda revisorerna ska biträdas av sakkunniga. I avsnittet har vi ett samtal om den kommunala revisionen, som ofta kallas ett lokalt, demokratiskt kontrollinstrument. Medverkande: Tutti Johansson Falk, ordförande för revisionen i Landskrona kommun, Lena Salomon, sakkunnig på PwC samt Anna Eklöf, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR 

Det finns särskilda behandlingsfamiljer som gör att unga kriminella inte lika lätt återfaller i brott jämfört med om de hamnar på institution. Men ges den till alla som behöver den? I november 2021 gick Socialstyrelsen för första gången ut med rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga att återfalla i brott.En metod lyfts fram: Istället för att placera ungdomar på institution rekommenderas att unga ska få komma till en behandlingsfamilj. Där ska ett helt team av vuxna finnas till hands runt den unga. Metoden kallas Treatment Foster Care Oregon, TFCO. Den har visat sig ha effekt på att minska det som kallas normbrytande beteende, alltså kriminalitet eller destruktivt beteende. TFCO för tonåringen i ett årLotta Höjman är biträdande chef på ett SiS-boende i Hässleholm. Där har metoden använts sedan 2005 som en utslussningsmetod, men också istället för boende på institution. På ett år ska tonåringen få så mycket hjälp att den kan återgå till ett fungerande liv med skolgång i sin vanliga familj. Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet, menar att metoden är effektiv eftersom den riktar in sig på ett barn i taget.Experter stödjer när det går felDet finns ett stort vuxennätverk runtomkring den behandlande familjen. De biologiska föräldrarna måste också gå i terapi en gång i veckan. Tonåringen har en expert som den ska ringa så fort problem uppstår i skolan. Behandlingsfamiljen ska hela tiden ge ungdomen positiv återkoppling. Experterna stödjer tonåringen när det går fel. Få erbjuds hjälp bort från kriminalitetenMen det är få utbildade i metoden i Sverige. Verksamheten växer lite grand. Men de inblandade menar att det är viktigt att expansionen sker långsamt. Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där. Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

En av Malmös mest kända näringslivsprofiler går ofta under epitetet IT-miljardären. Man skulle också kunna kalla honom Konsultkungen. Men själv kallar han sig entreprenör. Dan Olofsson har ägnat sig åt konsultverksamhet hela sitt liv. Idag har verksamheten förgrenat sig i flera olika bolag som vilar i familjeföretaget Danir. Sammantaget omsatte koncernen runt tio miljarder kronor i fjol. Verksamheten drivs i dotterkoncerner med cirka 80 bolag och 11 500 anställda i 19 länder. I den koncernen finns även Sigma som han grundat, börsnoterat och avnoterat. Via Danir investerar man i bolag utan tanke på exit. Men vad är planen framåt? Genom livet har Dan Olofsson utvecklat ett starkt samhällsengagemang – och precis som i affärslivet finns det både i Sverige och i andra delar av världen. Under årens lopp har han också figurerat på löpsedlar för ett par uppmärksammade mål. Hur ser han på det idag? Helene Rothstein åkte hem till Dan Olofssons våning i Stockholm.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Vi vänder oss till alla som brinner för säkerhet och trygghet. I det här avsnittet träffar Mikael Hellqvist, koncernsäkerhetschef på Jula AB – som inte bara har varuhus att hantera! Mikael Hellqvist blev i princip handplockad till tjänsten som koncernsäkerhetschef på Jula för 16 år sedan, då han var fraud manager på Vodafone. Här berättar han om Julas stora spännvidd – det handlar inte bara om de stora och välkända varuhusen runt om i olika länder, utan också om fyra hotell, logistikanläggningar, handelsplatser, fastigheter, järnvägstransporter, räddningstjänst och flyg! Jula har också kontor i bland annat Kina, Vietnam och Indien. Totalt arbetar 4 500 människor på familjeföretaget med bas i Skara. Verksamheten lockar såväl kungliga- som ministerbesök. Mikael drivs av ett rättspatos, en inre nyfikenhet och en stark vilja att både utveckla sig själv och andra. Som chef vill han vara inkluderande och coachande och han understryker vikten av att som säkerhetschef förstå verksamhetens affär och de riskbilder som finns. Han är också säkerhetsansvarig i Svensk Bandy och utbildar i säkerhetsfrågor där. Själv är han ständigt på jakt efter nya rön, eftersom han anser att det är viktigt att vara på tå för att kunna stötta sin organisation. Han har bland annat studerat vid Coventry University och Dublin City University. Podden produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet.  

Intervju: Semias Schenberg LP-verksamheten (2022) by Nyhemsveckan

Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Advokat Peter Zeijersborger har 20 års erfarenhet som advokat och är grundare av Zeijersborger & Co. Verksamheten har vuxit till en av landets mest heltäckande advokatbyråer och arbetar uteslutande med privatjuridik. Peters arbetsområden innefattar allt som enskilda personer kan behöva hjälp med juridiskt; från barn och familj till biträde och försvar. Utöver att arbeta som ombud har Peter också en lång erfarenhet av att föreläsa. Han utbildar jurister till duktiga ombud och sprider kunskap om vardagsjuridik till en bredare publik. 

Co-working har blivit en stor global trend under de senaste åren. Men varför stanna där? Milad Barosen och hans bolag Allihoop vill nyttja stadens resurser på ett betydligt mer effektivt sätt, genom att erbjuda samboende – co-living – med gemensamma ytor för matlagning, träning och socialisering. Verksamheten växer redan kraftigt i Stockholmsområdet, och fler städer lär följa. Är det här ett välkommet och disruptivt sätt att lösa bostadskrisen samtidigt som man kan utnyttja uppkomsten av allt fler tomma kontorsfastigheter? Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och beställ boken Nu fattar jag till ditt företag!

Fredrik Rågmark gästar podden och berättar om Medicovers utveckling från början av 1990-talet till idag. Medicover är en specialiserad leverantör av diagnostik och vårdtjänster i Central- och Östeuropa, och även på senare tid i Indien. Verksamheten bedrivs genom två divisioner – Diagnostic Services och Healthcare Services. Med bara 3500 aktieägare hos exempelvis Avanza är detta lite av en oupptäckt juvel bland privatinvesterare.

Nyheterna Radio 15.00

I detta avsnitt träffar vi Christoffer Johansson, en Ehandelsveteran som idag leder däckskiftarnas digitala resa. Christoffer har lång erfarenhet från e-handel och digital marknadsföring. Deras fokus är däckskifte ute på temporära stationer där de under 18 veckor per år erbjuder diverse tjänster. Centralt har de året runt en e-handel där kunder kan boka tjänster samt köpa däck och fälgar online för att få dem hemlevererade eller få dem skickade till en station för upphämtning eller montering. Verksamheten har en extrem digital komplexitet med många parter, flöden och tjänster som ska synkroniseras och optimeras. Kunden i fokus Däckskiftarna har en modell med lokala franchisetagare där bokning och försäljning sker centralt online eller vid drop-in ute på stationerna. Kunden är den som avgör var tjänsten ska levereras och de lokala franchisetagarna leverera sedan den slutliga kundupplevelsen. Totalt sett är det över 300 000 kunder som sammanförs i den centrala verksamheten där allting kartläggs och styrs för att ge kunden rätt information vid rätt tillfälle. Med insikten om vem kunden är och vilken bil de har kan den digitala upplevelsen skräddarsys efter varje individ. Detta har visat sig vara ett riktigt framgångsrecept och företaget förväntas under 2021 totalt sett omsätta nästan 250 miljoner kronor. Medverkande: Christoffer Johansson, Digital Chef Podcastvärd: Jonny Rosengren Producent: E-commerce Recruit - rekrytering inom e-handel

Intervju: Nina Eriksson (LP-verksamheten 2021) by Nyhemsveckan

Ewa Skoog Haslum har som Sveriges marinchef tagit sig till toppen i en av de mest mansdominerade organisationerna. Försvarsmakten står just nu dessutom inför en stor upprustning. Verksamheten måste kunna anpassas till mycket snabba händelseutvecklingar och samtidigt balansera ett långsiktigt perspektiv. För Ewa är ledarskapet en mycket viktig ingrediens för den tillväxt som ska ske inom försvaret. Allmänhetens förtroende för Försvarsmakten är avgörande och hon ser att hela samhället kan dra nytta av det militära ledarskapet. Hur leds en organisation som är i ständig beredskap för oväntade händelser? Hur ska marinen utvecklas framåt? Hur bygger man en sund och inkluderande kultur? Och vilket råd ger hon till andra chefer som vill lyfta kvinnor i sin organisation? Lyssna på Ewa Skoog Haslum i Miller möter ledare. Avsnittet spelades in den 19 maj 2021.

Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman "På spaning efter den tid som flytt" är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning. Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam. Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket. Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet Le temps retrouvé var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut. 15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten. Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik. Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn? Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust. Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft. I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda dagstidningar, böcker och teaterföreställningar blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform. I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet. Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott. Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin. Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet. Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer. När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna: Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem. Vincent Flink Amble-Naess

Kan man finna livets mening i en bok? Marcel Prousts roman "På spaning efter den tid som flytt" är visserligen inte en utan sju böcker, men att de kan bära en människa genom krig och fångenskap visar Vincent Flink Amble-Naess i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. År 1924 reste den polske konstnären Jósef Czapski till Paris. Några år tidigare hade hans familjeförmögenhet exproprierats av den nybildade Sovjetunionen, men det gjorde honom inget. Han var en ung man, och bohemlivet passade honom utmärkt. Han var välutbildad och behärskade fyra språk flytande, däribland franska. Den tid han inte ägnade åt konstnärligt arbete gick därför åt till läsning. Medan han botaniserade i en av stadens boklådor fick han syn på en volym med titeln À la recherche du temps perdu, På spaning efter den tid som flytt, av Marcel Proust. Han köpte boken, och började läsa. Språket var alltför konstlat, tyckte han, och handlingen var alldeles för långsam. Det var inte förrän tre månader senare, då han plågades av olycklig kärlek, som Jósef plockade upp boken igen. Nu var han mottaglig för dess budskap: huvudpersonens förälskelse i den unga flickan Albertine, hans ansträngningar för att ta reda på var hon befann sig och hans svartsjuka som emellanåt tycktes angränsa till galenskap. Den sommaren insjuknade Czapski i tyfoid feber, och blev sängliggande i veckor. Under konvalescenstiden lät han sig uppslukas av verket. Vid tillfället för Czapskis upptäckt hade romanen ännu inte uppnått sin klassikerstatus. Bara två år tidigare hade författaren gått ur tiden, och det sista bandet Le temps retrouvé var ännu inte utgivet. När Czapski återvände till sitt hemland blev han den förste att presentera Prousts författarskap för en polsk publik. Intresset för romanen skulle kvarstå livet ut. 15 år senare utbröt krig mellan Tyskland och Polen. Året var 1939, och Czapski var 43 år gammal. Han och ett hundratal andra var satta att försvara en befästning vid staden Lwów från den tyska invasionen. Czapski hade knappt hållit i ett vapen, men eftersom han var adelsman fick han tjänstgöra som officer. Tids nog dök fienden upp, men det var inte bara Wehrmacht som angrep posteringen, utan även röda armén. Några månader tidigare hade Molotov-Ribbentrop-pakten trätt i kraft, som delvis i hemlighet hade slutits av Tysklands och Sovjets utrikesministrar. Stormakterna hade delat upp Polen mellan sig, och nu stod barbarerna vid porten. Enligt avtalet skulle tyskarna få landets fotsoldater att använda som slavar i sina läger, medan Sovjet skulle samla officerarna och avrätta dem. Mellan den 5 april och 5 maj år 1940 mördades över 20 000 män. Kropparna grävdes ner och täcktes med åkerjord. För att hemlighålla morden lät man plantera granar över massgravarna. Enligt vittnen var det inte nog för att dölja stanken av lik. Czapski och de andra officerarna Lwów tillfångatogs och förflyttades till ett övergivet kloster utanför den ryska staden Grjazovets. Av någon anledning avrättades de inte utan skulle hållas fångna där ändå tills alliansen mellan Stalin och Hitler slutligen sprack, och den polska armén återbildades för att tjäna kommunismen. Männen tvingades arbeta från morgon till kväll, i 40 graders kyla och i snöstorm. De fick inte veta något om omvärlden: Hade Warszawa fallit? Var deras kamrater vid liv? Skulle de få återse sina barn? Snart kom officerarna på en idé. För att hålla sig vid liv skulle de ägna kvällarna åt att föreläsa för varandra. De flesta av männen hade haft andra yrken innan kriget, och alla hade något att berätta. I den spartanskt inredda matsalen hölls föredrag om arkitekturhistoria, geografi och den europeiska folkvandringstiden. För Czapski var ämnesvalet enkelt. Han skulle berätta om Marcel Proust. Medan han tillfrisknade från en sjukdomsperiod fick Czapski tillåtelse att hålla sig inomhus och skrubba golven. Under arbetet började minnesbilderna från Prousts romanvärld sakta återvända. Han såg skådespelerskan Bermas pudrade ansikte, med ögonen som gnistrade som marmor; hertiginnan de Guermantes i sin röda aftonklänning och det blänkande rubinhalsbandet; författaren Bergotte med handen över bröstet, när han avlider i hjärtinfarkt framför Vermeers mästerverk Vy över Delft. I frånvaro av den förströelse som livet i frihet hade att erbjuda dagstidningar, böcker och teaterföreställningar blev minnet av romanen mera levande. Förvecklingarna i berättelsen framstod som mera verkliga för Czapski än både lägret och fångenskapen. Han dikterade sitt manuskript för en medfånge, som skrev ner det på papperslappar. Efter kriget gavs de ut i bokform. I sina föreläsningar målar Czapski upp bilden av Proust som ett ensamt geni. Författaren tillbringade 15 år till sängs i ett sovrum med väggar av kork. Han offrade sitt liv för skrivandet, liksom munken offrar sitt liv för Gud. Romanens handling presenteras i sammandrag, även om den mest kända passagen är utelämnad, den om madeleinekakan och lindblomsteet. Texten har en detaljrikedom som gör det svårt att begripa att Czapski saknade tillgång till ett bibliotek. Långa passager ur romanen är citerade ordagrant, och händelser i författarens liv är återgivna med exakta datum. De litterära jämförelser som görs med Dostojevskij, Tolstoj, och Pascal ger intryck av att Czapskis minne, också vad gäller dessa författare, var osedvanligt gott. Medan Czapski talade satt officerarna hopträngda på pallar framför honom, med frost i skägget och med rufsigt hår. Deras uniformer hade stulits, och istället var de klädda i den ryska fångdräkten fufaika, en form av bomullssärkar, som täckts med snöslask och gyttja under den långa arbetsdagen. Ovanför dem hängde porträtt av Lenin, Marx och Stalin. Verksamheten betraktades som kontrarevolutionär, och somliga av Czapskis vänner deporterades till följd av sina föredrag. Ändå fortsatte berättandet. Kanske frågade sig Czapski emellanåt vad det var för mening med hans tillvaro i Grjazovets. Lidandet som hade drabbat honom var knappast begripligt. Barbarerna hade slutit pakt och ville förgöra inte bara honom och hans kamrater, utan hela den polska civilisationen. Landets västra delar skulle bli en del av det nationalsocialistiska Tyskland, och få sina ortsnamn germaniserade. De östra delarna skulle inlemmas i den kommunistiska maktsfären, och förvandlas till en lydstat under Kreml. Mot detta ställde Czapski Marcel Proust: den perfekta symbolen för allting de totalitära ville utrota; en sjuklig, homosexuell och judisk man som ägnade sitt liv åt att skriva en roman om sig själv, full av bilder och associationer. När vi tvekar på meningen med livet är det inte en rationell förklaring vi söker, utan en lindring av plågorna. Sådan lindring står att finna i Czapskis föreläsningar. Man behöver bara läsa mellan raderna: Vi är slagna i bojor och tvingade att arbeta. Vårt hemland är erövrat, och vi är förödmjukade. Men skönheten är evig, och undgår förstörelse. Den är svaret på lidandets problem. Vincent Flink Amble-Naess

Samir Cherif tar oss med på en hisnande resa där han blandar känsla och mjuka värden med ett entreprenörskap som fokuserar på lönsamhet.    Nyckeltal och tydliga mål lägger en god grund för att kunna delegera ansvar.  Men ännu viktigare är att omge sig med personer som tänker på samma sätt.  Sedan är det bara att satsa och ha uthållighet!    I detta avsnitt är det Lars som samtalar med Samir

https://citynetwork.se/podcast Idag gästas vi av Johan Magnusson - docent, chef, forskningsledare och forskare inom effektivitet och innovation i styrningen av digitalisering. Häng med och ta del av Johans tankar kring hans egen forskning, digitalisering och styrning i stort, CIO-rollen, AI, riskerna efter pandemin och många andra ämnen som vi fick chansen att diskutera. Om Johan Johan Magnusson är docent vid Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet, chef för informatikavdelningen och chef för SCDI Göteborg. Han tog sin doktorsexamen i företagsekonomi (redovisning) vid Göteborgs universitet 2012 efter sin licentiatexamen i informatik 2005. Johans forskning rör balanseringen av effektivitet och innovation i styrningen av digitalisering. Han arbetar nära chefer för att ge insikter om hur styrning kan utformas för att förbättra digital kapacitet i stora organisationer, både i sin forskning och i ledarskapsutbildning. Han är också mycket aktiv inom industrin, med återkommande föreläsningar och framträdanden i meda för att öka användningen av forskningsresultat. Han är huvudforskare i forskningskonsortiet Digital Government, där forskarna arbetar med en forskningsbaserad modell för digital mognad för att stödja digitaliseringen av den offentliga sektorn. Mycket mer information om Johan, hans forskning, framträdanden och projekt som han är involverad i hittar du här: https://scdi.se/researchers/johan-magnusson/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som drivs av Statens institutionsstyrelse har uppmärksammats mycket under de senaste månaderna. Uppdrag granskning har gjort ett reportage, regeringen har lämnat uppdrag till både SiS, Statskontoret och IVO, och frågan om hot, våld och säkerhet på institutionerna har debatterats flitigt i olika media. Hur ser Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör på SiS, på myndighetens uppdrag? Och hur vill hon förändra verksamheten? Socialtjänstpodden görs av Akademikerförbundet SSR, Sveriges ledande fackförbund för samhällsvetare. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist. Foto: Statens institutionsstyrelse.

Returprocessen inom e-handeln är trasig. Detta försöker Giab göra något åt genom att sälja returer i sin egen butik Returhuset och reparera reklamerade produkter för att sedan sälja dem. Det finns e-handlare som slänger returer under ett visst ordervärde eftersom de saknar rutiner och system för en effektiv returhantering. Här har GIAB i Staffanstorp hittat en nisch att hantera stora e-handlares returer och reklamationer. Oavsett om en e-handlare använder logistikpartners som utnyttjar förnyelsebara bränslen eller sätter upp solfångare på sina lagerlokaler är i det i slutändan tillverkningen av produkterna som står för den största miljöpåverkan. Därför är oerhört viktigt vilka produkter vi väljer att sälja och att returen inte blir början på en resa till soptippen. I avsnitt 176 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Matilda Jarbin som är COO hos GIAB som har hittat ett nytt mer hållbart sätt att hantera stora e-handlares returer. Förra året omsatte GIAB 202 miljoner kronor. Verksamheten står på två ben, dels hanterar de skadeärenden åt försäkringsbolag där de kan erbjuda försäkringskunderna en reparerad telefon när de exempelvis tappat telefonen i toaletten. Den andra delen av verksamheten är att hantera returer och reklamationer åt större e-handlare som Cdon. Giab kan reparera en reklamerad produkt för att sedan sälja den i sin egen nätbutik Returhuset, på Tradera eller Blocket. Nästa steg för GIAB är att etablera sig i hela Norden och sedan Tyskland. De är mycket optimistiska om Tyskland eftersom landet är känt för sina höga returgrader.

Ant Group dementerar uppgifter om att man undersöker möjligheterna för Jack Ma att lämna bolaget, TF-bank har lämnat rapport och Bitcoin har återhämtat sig något efter ras i helgen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt pratar vi om skillnaderna mellan att vara anställd och att driva eget. Varför är det så inne att starta eget? Det är några utav alla frågor vi tar upp. Podcasten görs av Pato Pooh & Daniel Tobar från NBL NATION Pato Pooh Instragram: @patopooh Email: pato@nblsound.com Daniel Tobar Instagram: @danieltobar Email: daniel@nblsound.com www.nblnation.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fjärde generationens potatisodlare nu har de börjat göra chips! Så går det till. Och vi gör chips själva i mikron och ugnen. Elin Berg tar emot på Skedevi gård i Östergötland. Hon och sambon Anton Pettersson (fjärde generationen på gården) har precis börjat göra chips. Antons pappa Claes Pettersson odlar potatisen. - Vi åkte till en gård i Wales och en utanför London, berättar Elin. De gör chips på egen potatis. Men det var i mycket större skala, som riktiga fabriker. Två års research, planering och inköp krävdes innan de kunde börja fritera. Rätt sorts potatis med högre stärkelseinnehåll sattes av Claes i våras. Elin och Anton har provfriterat i hemmaköket och bestämt sig för vilka smaker de ska ha. Salt, lök, vitlök och örter och kantarell blev det till att börja med. Verksamheten är så hantverksmässig att påsarna fylls för hand. Men redan funderar de på att bygga ut. Vi testar i redaktionsköket att göra egna chips. Dels i mikron och dels i ugnen. Resultatet blir riktigt bra! Kolla på filmen från tillverkningen! Och klicka fram till receptet!

Verksamheten på de särskilda ungdomshemmen som bedrivs av Statens Institutionsstyrelse, SiS, har debatterats flitigt på senare tid då boende och personal vittnar om våld och övergrepp på hemmen. Hur beskriver personalen själva våldet och vad behöver göras? Möt Peter Andersson, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, som har skrivit sin avhandling om hur anställda på SiS-hemmen påverkas av att arbeta nära våld. Peter Andersson är i grunden socionom och legitimerad psykoterapeut och har själv jobbat bland annat som avdelningsföreståndare på ett särskilt ungdomshem. Läs hans avhandling "Hot, våld och emotionellt arbete på de särskilda ungdomshemmen: Personalens berättelser" här: https://bit.ly/3dkwRgg. Programledare: Fredrik Hjulström. Producent: Sanna Rundqvist.

Nyheterna Radio 09.00

Nya dimensioner av den starke ledaren uppenbarar sig när vi idag samtalar om vilken nytta en riktigt stark ledare kan ha av en inre nihilist. Vilken roll spelar finansieringen och ägandet i verksamheten och om man kan välja ledare, politiker eller styrelsemedlemmar genom lottning? Med oss i samtalet har vi Hugi Asgeirsson som gör sitt andra avsnitt i PåJobbetpodden. Hugi är en kreatör, producent, forskare, utvecklare och samhällsbyggare och har vuxit upp i den distribuerade och digitala organiseringens tidevarv så häng med till Hugis värld!

Gäst: Linn Leneklint, IT-chef på Basalt AB. Frågeställningar i detta avsnitt:Vilken nytta och vilka effekter kan du förvänta dig?Vilka mätbara fördelar är vanligt att se?Hur mäter du effekten av CMDB?

MARDRÖMSLOTTNING och vad fan är Panoptikon och vad har det med MFF att göra? Granada är ett bra lag på att filma och skaffa sig fördelar i Europa. Sortin i Europa gör utlåningarna helt plötsligt klockrena. Vi redogör för vilka jävla skitgäng som Sverige slår ut i Europa och även vilka jubelidioter som jublar åt att UEFA inför en Conferense League för förlorare. Stockholmarnas offerkoftor och darrande läpparna när dom får mardrömsmotstånd varje gång.

Bröderna Strugatskijs "En miljard år före världens slut" från 1976 är en absurd, men ändå en besynnerligt vardaglig sci fi-roman med många bottnar. Nu ges den ut på svenska! Kulturredaktionens mångåriga medarbetare och författaren Göran Sommardal gästar dagens P1 Kultur för ett samtal om det sovjetryska brödraparet Arkadij och Boris Strugatskij. De gav ut romaner tillsammans från slutet av 50-talet fram till 80-talet, då Arkadij Strugatskij avled. De skrev "realistisk" science fiction som blev allt mörkare med åren deras roman "Picknick vid vägkanten" hör till världslitteraturens klassiker och låg till grund för Tarkovskijs berömda film "Stalker". BELARUS I DAG Protesterna mot president Lukasjenka, regimen och polisvåldet fortsätter med oförminskad kraft, men vad händer med oppositionsrådet där Nobelpris-författaren Svetlana Aleksijevitj ingår? Kulturredaktionens Fredrik Wadström - för dagen programledare i P1 Kultur - följer upp händelseutvecklingen i Belarus och intervjuar översättaren Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja. OVANLIG KONSTHALL I DE VÄRMLÄNDSKA SKOGARNA Denna pandemisommar har publiken mer än gärna sökt sig till konstupplevelser som går att hitta bortom allfartsvägarna. Konsthallen "Alma Löv Museum of Unexp. Art" i Östra Ämtevik är en sådan plats. Verksamheten drogs igång 1988 av konstnären Marc Broos, i dag drivs den av dottern Stella Broos. Men, hur är det att ha ett ambitiöst konstcentrum så långt från storstadsregionerna? Hör Lars Hermanssons reportage i dagens P1 Kultur. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ I spåren av coronakrisens inställda utlandsresor har det talats mycket om hemester och Svemester i år, som om det naturliga vore att resa långt bort. Men om man tänker efter så är det nog de korta resorna som kännetecknar människan och nya studier av hur folk reste i den romerska antikens Egypten antyder att det varit så länge. Latinforskaren och poeten Anna Blennow reflekterar över resandets betydelse förr och nu. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Tjänstedesign handlar om att utveckla tjänster och verksamhet genom att öka sin förståelse för sammanhanget man befinner sig i. Grundtanken är att man måste förstå de olika aktörerna, behov och förutsättningar i den kontext man verkar i för att kunna komma med bra lösningar. Caroline Enevold, chef på kundutvecklingsenheten på Kronofogden och Susanne Lundmark, rådgivare inom tjänstedesign och behovsdriven utveckling samt medgrundare till Savvy design collaborative gästar podden och berättar om sina erfarenheter att arbeta med tjänstedesign. Samtalsledare är Robert Cloarec.

I det sista avsnittet för säsongen gästar Hugi Asgeirsson som sitter i ledningen för Edgeryders. Verksamheten beskrivs som ett företag och ett community där människor möts för att lösa problem för aktörer som t.ex EU-kommissionen och Världsbanken. I avsnittet diskuteras kulturen kring decentraliserade organisationer och distansarbete. Hur mycket frihet, komplexitet och osäkerhet klarar vi människor av ur ett arbetsperspektiv? Vilka för- och nackdelar finns med att jobba på distans? Vilka utmaningar ställs man inför när man jobbar med organisationer som inte jobbar på distans?

Travel News träffar Rosa bussarnas ägare och grundare Anders Eriksson på Hagagatan i Stockholm för en podcast-intervju. Kontoret är en rosa hippie-dröm med leopard-soffa, överbelamrade skrivbord, en rejäl kristallkrona och två romerska ringar i taket. Anders Eriksson är trots sina 77 år en synnerligen energisk person som pratar oavbrutet och när han tröttnat på att sitta bakom sitt rosa skrivbord häver sig upp i sina romerska ringar eller gungar fram och tillbaka i dem. Verksamheten började 1969 med en bussresa till Indien och har sedan dess rullat på mycket framgångsrikt. 2018 sålde han resor för 34 miljoner kronor. De senaste tre åren har han tagit ut 2 Mkr ur bolaget. När andra researrangörer kämpar för att klara att betala tillbaka för pengar för inställda resor under corona, betalar Anders Eriksson Travel AB tillbaka pengarna direkt med en procents ränta. 2018 blev vinsten blott 600 000 kronor, året innan var han uppe på 5 miljoner i ren vinst. Vill du höra alla Anders historier ska du lyssna på hela podcasten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det sista avsnittet med intervjuer från Future Lab Scenen på riksstämman 2019 kommer här.  Missa inte denna chans att lyssna på det ni missade eller lyssna igen på det ni tyckte var lite extra intressant! Intervjuare i detta avsnitt är: Hans Sandberg, Andreas Cederlund, Pernilla Larsson Grahn och Maria Von Betzen.

Merparten av kommunerna i Finland kämpar med ekonomin och att få budgeten att gå ihop kan vara besvärligt - särskilt om skatteintäkterna visar sig landa på helt andra summor än vad som planerats. Samtidigt kan kommunerna inte pruta på lagstadgad verksamhet. Börjar det vara dags att se över inte bara kommunernas finansiering utan också uppdrag? I Slaget efter tolv hör du kommunforskaren Siv Sandberg från Åbo Akademi, Kristinestads stadsdirektör Mila Segervall och koncernförvaltningsdirektör Jari Karjalainen vid Vasa stad. Filip Stén leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Rektorn Markus Brunfelt berättar hur lärarna på hans skola arbetar med praktiknära forskning.

Ida Englund är synonym med Fröken Funkis. Ett välkänt inslag i Vetlandas stadskärna. Verksamheten startade med försäljning på Tradera och 2013 slog butiken på Bibliotekstorget upp portarna. Men varför ett namnbyte till Firma Fanfar? Hur är det med den så kallade butiksdöden? Är butikerna i Vetlanda bittra konkurrenter, vilka är kunderna och vem är egentligen Jansson?Vi får även höra näringslivsutvecklare Cecilia Hjort Athlers tankar om stadens centrum och så presenteras rykande färska siffror från Fastighetsägarna på att Vetlandas stadskärna faktiskt blomstrar. Välkomna till Vänliga hälsningar Vetlanda.   Programledare: Angelica Wilhelmsson Ek och Nicklas Carlsson Reporter: Johan Knutsson Producerat av: Kommunikationsenheten i Vetlanda kommun Kontakt: kommunikation@vetlanda.se

Helene Kugelberg: Spa-drottningen ska bli hotellmagnatHon förvandlade anrika Sturebadet till en vinstmaskin. Efter tio år med Stockholms mest kräsna badgäster ska hon nu ta Vi invest till nästa nivå. Vi invest är från början ett krogbolag, men är idag en av Stockholm mindre hotellägare med totalt 300 rum på tre hotell.Men just nu bygger man ett nytt hotell i Ulriksdal med 223 rum. Verksamheten ska drivas som en franchise med AC Marriott. Förhoppningen är att fler hotell, i bästa fall per år. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Britta Jonsson Lindvall och hennes make hade kunnat starta hotell någonstans där det redan fanns turister. Men de valde att satsa i Harads. Det har gått nio år sedan invigningen av trädhotellet i det lilla samhället Harads, några mil ifrån Boden. Verksamheten har utökats sedan dess, både med rum och fler anställda. Vi var fyra, fem stycken som jobbade i början. Vi är femton i dag, så jag tror vi är tredje största arbetsgivaren i byn, säger Britta Jonsson Lindvall. Sedan hotellets etablering har fler företagare satsat på besöksnäringen i Harads; nu finns det taxi, flera aktivitetsföretag och en mindre anläggning med hotellrum. En av företagarna är Kim Jonsson som kör turister i hundspann med sina Alaskan Huskies. Han har tidigare arbetat i området kring Kiruna, men säger att han trivs bättre i Harads där besökarna, än så länge, är färre.  Här är det mycket mindre grupper, på gott och ont. Det blir inte lika mycket pengar i slutänden. Men å andra sidan är det kul att hålla på med det. Britta Jonsson Lindvall säger att hon är stolt över att ha bidragit till att det finns jobb och framtidstro i hennes hemtrakter. Vi hade inga aktivitetsföretag här tidigare, ja vi hade inget hotell förresten heller. Så det betyder jättemycket. Anton Bennebrant anton.bennebrant@sverigesradio.se

Krinolinflickor, Disneyfigurer och Hjalmar Brantingbyster ja det är några typer av gipsföremål som tillverkades i den italienska konstgjutaren Gervasio Bernardis fabrik i Göteborg. Men vem var han? Du har säkert sett prydnadsföremålen av gips någong gång, kanske hos någon äldre släkting eller i ett dammigt hörn av loppisen. Om du tittar noga, har vissa av dem stämpel från "Bernardi Konst GB" eller "G. Bernardi Konstjuteri". Verksamheten började förmodligen redan 1911, men firman registrerades 1923. När samlaren och loppiskonnässören Maria Snare Johnsson fick reda på att hon är släkt med gipsgjutaren Gervasio Bernardi, sporrades hon att ta reda på så mycket hon kunde om honom. Vem var han. Hur kom han hit? Och vem köpte hans gipsprydnader? Fram till och med 1960-talet sålde de nämligen bra. I säsongens sista Loppmarknadsarkeologerna berättar vi historien om gipset, italienarna, Göteborg, Disney-figurinerna och arbetarklassens billiga, men vackra pynt.  Programledare: Maja Åström och Tommie Jönsson Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio.

I det sjätte avsnittet pratar vi med VGR:s personaldirektör Marina Olsson om digitalisering, och får hennes och HR:s syn på vad det är och vem som gör vad. Marina har en lång bana inom vård på olika positioner. Vi pratar om vad digitalisering är enligt HR, vem det gäller och hur det kan gå till. 

John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp. De sex männen anser sig vara helt vanliga svenssons som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han. Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.   Programmet är gjort 2017 av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Vi samtalar om lokal lönebildning och avtalet RALS-T tillsammans med Ken Jonsson (f.d. biträdande förhandlingschef Arbetsgivarverket) och Ylva Eriksson (biträdande förhandlingschef Jusek och representant för Saco-S). Parterna bakom avtalet diskuterar hur den lokala lönebildningen och dialogen mellan chef och medarbetare, kan stödja verksamhetsutveckling och lönen som styrmedel. Samtalsledare är Robert Cloarec.

Klas Ljungkvist, förra årets CIO i Sverige, berättar om IT-avdelningens förändringsresa. Gränsen mellan verksamhet och IT på SBAB har upphört. Det är den första insikten man behövde göra. Sedan “Var vill vi vara riktigt duktiga?”. T ex kundmöten och kundservice - andra delar i kundprocessen köper vi in. Slutligen formera team efter de kundresorna. Snabbhet är ett måste idag. Gamla system ska ut, nya byggas och exponeras löpande. Som att byta ut motor och hjul medan man kör! Del för del i olika, oftast processorienterade, team. “Väntan är hastighetens värsta fiende.” Hela bolaget måste vara medvetet om att snabbhet är ett vinstrecept. Kolla på hur exempelvis Amazon skalar snabbhet. Verksamheten och IT måste vara del av samma team, styra mot gemensamma mål och göra kontinuerliga förbättringar. Produktionssätta så små grejer som möjligt så ofta som möjligt. Testa och dra tillbaka om det blev fel. “Vi tittar på våra behov - eller snarare kundens - och ser om vi kan automatisera, kanske använda AI. Och när vi gör det mäter vi effekten.” Lugn i ledarskap och speed i leveransen. Klas Ljungkvist, Jonas Jaani (19:28) PRENUMERERA – podcast EffekteniPhone, Android, Spotify, e-post Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns för dig som är beställare, konsult eller är intresserad av den pågående digitaliseringen.  Aktuella poddavsnitt: Digital marknadsföring, machine learning, AI, gigekonomi, ux, digitaltransformation. Alla avsnitt Prenumeration (vi finns även där du hittar dina övriga poddar tex Spotify och CastBox)

Eduardo tjänar pengar på surrogatmödraskap och har själv fått barn på det sättet. Verksamheten har kallats för människohandel, men det tycker inte Eduardo att det är. Själv drivs han av en vilja att hjälpa dom ofrivilligt barnlösa.

I detta avsnitt av UFO-Sveriges Radio berättar Clas Svahn om vad UFO-Sverige gör för att nå ut till allmänheten men framför allt till ufointresserade. 

I vårt fjärde avsnitt pratar vi med Västra Västra Götalandsregionens IT-direktör Göran EjbyFeldt. Göran har ju utsetts (lyssna på avsnitt 3!) till digitalsieringsdirektör i VGR och med det kom en del intern kritik. Göran bemöter kritiken och ger sin syn på varför verksamhet och IT måste jobba tillsammans för att digitaliseringen ska lyckas. Vi får också klart för oss #digidirrens roll och hur andra regioner hanterar liknande situationer.

Fyra essäer om lyriska bilder som kan uppfattas som klichéer men som kan ruva på oupptäckta hemligheter. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen i maj 2018. Vi ser på avstånd en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga.   Ursäkta, var ligger Arkadien? Det beror på vem du frågar. Vem är du? Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning den som vi just nu betraktar syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress.  Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän Nordiskt Arkadien vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros sång. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen Ekeby trafikförening, och i Namnet på Sapfos dotter från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de examensuppgifter författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin.  Anna Blennow, latinforskare och skribent   Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 20152016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.

Del 1 av 20. Madeleine Arle arbetar som aktivitetshandledare vid en daglig verksamhet som driver ett café. Verksamheten är frivillig för brukarna, och ibland händer det att de inte dyker upp. Det ställer till problem för Madeleine för då måste hon själv ta hand om alla beställningar. Sebastian pratar med henne om hur hon ska göra för att motivera brukarna, och vilka krav hon kan ställa på att de ska ta ansvar.

Niclas Wennerlunds liv ställdes på sin spets när hans andra dotter, Melina, kom till världen. Det visade sig att hon har en kognitiv funktionsvariation, som gör att hon lever med ständiga epilepsianfall och är i behov av personlig assistans dygnet runt. Idag driver Niclas den ideella föreningen Bara Vanlig med fokus på hälsa för personer med funktionsvariationer. Verksamheten föddes ur viljan att sprida information och kunskap kring tolerans, acceptans och funkofobi. Niclas engagemang hyllas i form av nominering till Årets eldsjäl och Barnidrottspriset 2019. 

Nu har vår verksamhet kommit igång, i Villa El Salvador i Lima.

Hälsa lyfter både individen och verksamheten, men hur räknar vi på lönsamheten? Här får du konkreta tips. Med modellen KASAM "känsla av sammanhang" som grund kan vi beskriva hälsa på jobbet som att vilja gå till jobbet och göra sitt jobb, att veta sin roll och ha kunskap om det man behöver för att utföra det samt att klara av arbetet både fysiskt och mentalt. Det skapar både hälsa och lönsamhet! Läs gärna mer om KASAM här. Men det kan vara svårt att få gehör för hälsoinvesteringar. Många gånger är det avgörande att kunna definiera hur det bidrar till affären. Här kommer lite hjälp på traven. Börja med de här frågorna som utgår från verksamheten Vad är det som kostar hos oss när våra medarbetare inte mår bra och/eller inte trivs? Hur påverkar vår tänkta hälsosatsning verksamheten? Hur kan vi räkna på det? Kundnöjdhet är också hälsa En självklar parameter är sjukfrånvaro. Men ofta är det även andra faktorer och områden som påverkas och som kan vara mer relevanta att räkna på ur ett verksamhetsperspektiv. Det kan vara kundnöjdhet, antalet returer och klagomål. Personalomsättning, antalet ansökningar och orsaker till att medarbetare väljer att sluta. Vidare kan det vara hur det ser ut i våra medarbetarundersökningar: Vad tycker man om ledarskapet och hur ser man på organisationens värderingar? Från hälsoundersökningar kan man också utläsa mer om medarbetares mående är och få svar om till exempel låga konditionsvärden sänker förmågan att genomföra arbetet. Några av dessa parametrar är lätta att omvandla till ekonomiska värden, andra svårare. Men att definiera procent, antal eller andelar man vill förändra är viktigt för att kunna mäta den insats man vill göra. Ord och begrepp spelar roll I en verksamhet där inte hälsoarbetet har en naturlig förankring i organisationen kan det ibland vara svårare att få gehör för en hälsosatsning med argument som "Vi har inte tid, vi måste fokusera på verksamheten". Här kan de ord och begrepp man väljer att använda spela stor roll. Att föreslå en förbättring av effektivitet och kundnöjdhet kan få fler öron att lyssna än ett förslag för att öka välmåendet. Krasst men sant! Räkneexempel - hälsoinvestering Här följer ett enkelt räkneexempel som kan vara ett sätt att komma igång. En tillförlitlig schablon på kostnad för korttidssjukfrånvaro är att den kostar 10% av månadslönen per dag. En månadslön på 30.000 kr kostar således 3.000 kr per dag. Ponera att ett företag med 100 anställda där genomsnittslönen är 30.000 kr  har problem med återkommande korttidsjukfrånvaro vilket i detta fall också orsakar vikariekostnader. Med hjälp av medarbetarundersökning och intervjuer får man bilden att det beror på låg teamkänsla och att medarbetare upplever låg autonomi, alltså svårigheter att påverka sin arbetssituation. Man kommer fram till ett förslag på en insats som både riktar sig till chefer och till medarbetare med workshops och även vissa inköp till kontoret såsom bättre fika en dag i veckan samt utrustning för att utföra pausgympa tillsammans. Investeringen med workshops, veckofika samt utrustning beräknas kosta 100.000 kronor. Hur många sjukdagar behöver satsningen spara in för att den ska vara lönsam? Vad är det kritiska värdet, alltså där investeringen "går runt"? Investering: 150.000 kr Kostnad per sjukdag: 3.000 kr Det kritiska värdet är således 150.000 kr/ 3.000 kr = 50 sjukdagar. Om antalet korttidssjukfrånvarodagar minskar med 50 stycken har investeringen burit sig. Notera att vi då inte tagit in i beräkningen insparade vikariekostnader samt  de andra fördelar som troligtvis kommer av en sån här satsning som ökat engagemang, bättre varumärke, nöjdare kunder med mera. Med Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg kan du få hjälp att räkna på kostnaden för den psykiska ohälsan på er arbetsplats. Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många organisationer arbetar geografiskt utspridda. Antingen har man kanske många kontor globalt och nationellt eller så har man helt enkelt en organisation där medarbetarna sitter ute hos kund. Samtidigt har HR som ofta driver dessa initiativ både ont om tid och ibland snäv budget. Samtidigt är kunskapen om kopplingarna mellan välbefinnande och produktivitet stor och man vill gärna skapa effekt på detta. Twitch Health har erfarenhet av att det i dessa typer av fall kan fungera väldigt bra med ett digitalt hälsoprogram som baseras på en evidensbaserad process. Flertalet digitala program har haft en deltagandegrad på 90% av medarbetarna vilket resulterat i god kollektiv effekt som ökad fysisk aktivitet, minskat stress, ökat upplevd hälsa hos medarbetare. Om ni är intresserade av en enkel, effektiv och globalt skalbar lösning är det bara att gå in på www.twitchhealth.se och skicka en kontaktförfrågan så får ni den hjälp ni behöver!

Arkadien är ett landskap i Grekland. Men också någonting mer. Latinforskaren Anna Blennow ger sig ut på jakt efter platsen, tillståndet och utopin Arkadien. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vi ser på avstånd en oljemålning med pastoralt motiv. Några herdar har samlats i skuggan av ett träd, kring ett förvittrande gravmonument. De försöker tyda den latinska inskriften: Et in Arcadia ego. Vad händer här? Vad är det här för plats? Vänta, där kommer någon vi kan fråga.   Ursäkta, var ligger Arkadien? Det beror på vem du frågar. Vem är du? Jag är döden. Jag finns också i Arkadien. Landskapet Arkadien är beläget i det bergiga inlandet av den grekiska halvön Peloponnesos. Denna plats med sin vilda natur ansågs under antiken vara guden Pans hemvist. Den grekiske författaren Polybios, själv född i Arkadien, har påpekat att invånarna där hade särskild talang för musik och sång. Men ändå verkar det inte vara i Grekland som Arkadien ligger. Ty inte bara döden, utan också vitt skilda personligheter som Johann Wolfgang von Goethe och Fritiof Andersson finns i Arkadien. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, I Nicolas Poussins 1600-talsmålning den som vi just nu betraktar syns de typiska ingredienserna i ett arkadiskt landskap: herdar i antikiserande dräkt med diktens lagerkransar kring pannan. Nymfer, fauner och flockar av får och getter syns visserligen inte på bilden, men väntar runt hörnet. Livet verkar lätt i Arkadien. Det verkar inte finnas ett moln på himlen. Men var är vi? Vissa hävdar att Arkadien uppfanns på trettiotalet före vår tideräkning. Det var då den romerske poeten Vergilius författade sina tio pastorala poem, de så kallade Eklogerna. Redan i den första dikten definieras platsen: Tityrus, du ligger utsträckt i skuggan under ett bokträd, där du spelar skogens sång på ett tunt litet vasstrå jag har lämnat mitt fädernesland och de ljuvliga fälten jag har flytt mitt land, men Tityrus, där i skuggan, lär du skogen sakta besjunga din Amaryllis. Den som talar är Meliboeus, en fattig romersk herde som förlorat sin mark. Vergilius herdar befinner sig alltså i Italien. Ändå visar det sig att deras hemvist kallas Arkadien. Och herdarnas liv är enkelt, men ändå utsökt. Kärlek och äpplen, skogsgudar och sång. Framför allt sång. Så fort en lämplig glänta öppnar sig med mjukt gräs, sval skugga och en glittrande bäck, glömmer herdarna sina hjordar, sätter sig och sjunger växelsång med varandra, och spelar på en pipa en låt av gryningsluft. Men de mörka hoten mot det enkla livet väntar strax bortom skogsbrynet. Den vackre herden Daphnis, älskad av både kvinnor och män, dör och blir besjungen. Meliboeus har blivit av med sina ägor i det romerska inbördeskrigets efterföljd, medan Tityrus besök i Rom har gett honom friheten åter genom den gudomlige kejsar Augustus. Vergilius egen samtid blandar sig in i versens skogar. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress.  Men med tiden ska till och med själva döden komma att stryka på foten. Renässanspoeternas Arkadien blir till kärlekens landskap snarare än diktens. Författare som Torquato Tasso och Jacopo Sannazaro använder de antika pusselbitarna för att planlägga en utopisk, sorglös tillvaro, och den behagliga gläntan i skogen genererar erotik snarare än poesi. Landskapet är en idyllisk kuliss. Fåren har blivit lamm och går i sidenband. Arkadien blir samtidens och verklighetens antites, ett drömspel dit dåtidens bildningsaristokrati kunde ta sin tillflykt. Att vara medborgare i Arkadien innebar inte längre bara att vara diktare och herde, utan snarare att vara i exil från någonting annat. Och Arkadiens ständigt föränderliga geografi kunde nu placeras till och med mitt inne i staden. Den litterära akademin Arcadia instiftades i Rom i slutet av 1600-talet, och hade drottning Christina som sin musa. Valet av beskyddarinna var högst arkadiskt: drottningen var såväl landsflyktig som poetiskt orienterad. Verksamheten kretsade kring diktning och språkets renhet, och de som upptogs i den arkadiska kretsen fick ett eget herde- eller herdinnenamn. Ja: även kvinnor var välkomna i den arkadiska akademin, så länge de kunde dikta. Trots sin grekiska födelseattest kom Arkadien nu att få Italien som alltmer permanent adress. Auch ich in Arkadien! utropade Goethe i sin italienska resedagbok. Också jag får vara i Arkadien! Dödens hotande närvaro ersätts med individens jag, som återföds i närkontakt med den klassiska marken. Och i Italien upplever en rad författare detsamma under det reseintensiva 1800-talet, från Madame de Staël till Lord Byron. Arkadien var inte längre bara verklighetsflykt. Det var inkörsporten till ett återvunnet paradis och ett nytt liv, och dess soldränkta entré, prydd av vinrankor och flankerad av citronträd, fanns strax söder om Alperna. Och återigen måste vi fråga oss: Är Arkadien en plats eller ett tillstånd? Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Göran Printz-Påhlson skrev en gång att poesin är den enda litterära genre som saknar en geografisk plats. Poesins värld är den inre. Tid och rum finns inte där. Med ett undantag: den pastorala poesin och dess Arkadien. Men platsen är ändå inte plats den är en utopi, en metafor, en förlorad värld. Printz-Påhlson pekar på att Arkadien ofta är just förlorat, barndomens och ursprungets landskap: det personliga Arkadien där vi alla en gång var prinsar och prinsessor. Dikten och berättelsen om platsen blir hemkomsten. Och ofta smälter generella bildningsideal samman med den individuella, självbiografiska upplevelsen. Författaren Vilhelm Ekelunds alldeles egna Arkadien låg i Skåne. Där var han uppvuxen, i trakten av Stehag. Det skånska landskapet var för honom vägen till tanke och dikt. I essän Nordiskt Arkadien vandrar han vid Kullaberg i nordvästra Skåne, medan havet stormar nedanför i klart solsken, samma ljusa storm som strålar och susar i rytmerna af sången som jag läser, i Pindaros sång. Den eufori som den grekiska poesin väckte hos honom planterades i landskapets och havets dramatik i ett dubbelt medborgarskap mellan ordlöst ursprung och inlärd bildning. En poet som på samma sätt väver samman plats, minne och bildning är Jesper Svenbro. I sina senaste diktsamlingar har han förankrat sina arkadiska bopålar djupt i den skånska myllan. Och hela det klassiska entouraget har han med sig. Sapfo tar bussen från Landskrona i diktsamlingen Ekeby trafikförening, och i Namnet på Sapfos dotter från 2017 blir Svenbros egen studietid spelplats för en utopisk värld där antikens Grekland flyter samman med skånskt 1960-tal i de examensuppgifter författaren uppmanas genomföra. De idealiserade studierna blir för Svenbro den arkadiska startmotor som skapar dikt och som löser de poetiska problemen. Arkadien börjar få tydligare konturer. Det är en plats och ett tillstånd. Arkadien är den plats där dikten blir till, och där vi blir till. Den magiska glänta där tiden upphör och vi plockar versrader från den blommande marken. En tillflykt, men också en flygplats för minnet och tanken, där vi kan försonas med förlusten. Men såväl frånvaron som den intensiva, behagliga närvaron är bara början på den röda matta som rullas ut framför våra ögon: Välkommen! Detta är vägen till poesin.  Anna Blennow, latinforskare och skribent   Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien. Inspelad i Milano i oktober 1937. Litteratur Vilhelm Ekelund, Antikt ideal / Båge och Lyra, Liber Förlag 1983. Jonas Ellerström, Vilhelm Ekelund: Landskap och tanke, Bokförlaget h:ström 2017. Göran Printz-Påhlson, När jag var prins utav Arkadien. Essäer och intervjuer om poesi och plats, Bonniers 1995. Stefano Fogelberg Rota, Poesins drottning. Christina av Sverige och de italienska akademierna, Nordic Academic Press 2008. Iacopo Sannazaro, Arcadia, 1504. Jesper Svenbro, Ekeby trafikförening, Albert Bonniers förlag 2015. Jesper Svenbro, Namnet på Sapfos dotter. Enskilt arbete läsåret 20152016, Albert Bonniers förlag 2017. Torquato Tasso, Aminta ett herdedrama [1573], svensk översättning av Ingvar Björkeson, Natur & Kultur 2011. http://www.accademiadellarcadia.it Musik Evert Taube: Fritiof i Arkadien

Gudstjänst 2018-05-06 Denna söndag firar vi gudstjänst med besök från LP-verksamheten. Lp jobbar med människor i olika missbrukssituationer – i gudstjänsten kommer vi få höra om hur människors liv blir förvandlade av Jesus genom detta arbetet. Hans Wikström, som är LPs verksamhetsledare predikar. Du kan läsa mer om LP genom att gå till följande länk: http://www.lp-verksamheten.se/stoed-oss/

Gudstjänst 2018-05-06 Denna söndag firar vi gudstjänst med besök från LP-verksamheten. Lp jobbar med människor i olika missbrukssituationer – i gudstjänsten kommer vi få höra om hur människors liv blir förvandlade av Jesus genom detta arbetet. Hans Wikström, som är LPs verksamhetsledare predikar. Du kan läsa mer om LP genom att gå till följande länk: http://www.lp-verksamheten.se/stoed-oss/

Att prata IT är inte intressant längre. Verksamheten och nyttorna är det som nu är det centrala. Jan Stenwall och jag pratar om detta i podden Effekten. Här får du en del av intervjun. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jaani/message

På Larsviken driver Bitte och hennes bror Bertil med familjer lantbruk. Larsviken ligger i Viken strax norr om Helsingborg. Bitte och Bertil är sjunde generationen på Larsviken och de förvaltar en landareal på ca. 70 hektar, så ni kan tro det finns mycket erfarenhet och kunskap på denna gård. Verksamheten står på många ben - gårdsbutik, webbutik och så odling av potatis förstås, som är deras stora passion. Men det ligger också mycket fokus på kretsloppet så de föder upp djur och odlar andra grödor för att stötta växelbruket. De odlar hela 550 sorter potatis här och mycket av den går just nu till chipsproduktionen. Larsviken är det enda “chipseri” i Sverige som har full kontroll på hela värdekedjan, från odling till färdigpackad chips. Samtalet kommer mest handla om potatisodling, vi talar om de olika faserna i odlingen men också hur olika sorter kan skilja sig avsevärt från norr till söder.

Hur ska IT-avdelningen hantera att verksamheten köper IT-tjänster själva? Jan Persson, verksamhetskonsult med bakgrund från båda världarna resonerar kring situationen. Verksamheten och IT måste arbeta närmare varandra, fungera som en enhet. De måste tillsammans beskriva verksamhetens behov, inte att den ena säger Skype och den andra Office 365, utan lämna verktygen till nästa steg, när man diskuterat verksamhetens underliggande behov av digital arbetsplats. Verksamhetsutvecklingens Varför måste besvaras före ITs Hur. Låter lätt när vi pratar om det, men allt för ofta glöms användarna bort i vardagen, eftersom de helt enkelt befinner sig på en annan våning än IT-avdelningen... Jan Persson, Jonas Jaani (11:29) PRENUMERERA – podcast Effekten iPhone, Android, e-post Jan Persson Direktlänk till detta avsnitt: https://www.effekten.se/verksamheten-koper-it/

John drog sin sambo i håret och hotade henne till livet. Det slutade med ett stryptag innan han polisanmäldes. Nu möter han, varje onsdag, andra män som liksom han frivilligt sökt hjälp. De sex männen anser sig vara helt vanliga svenssons som har insett att det en dag kanske går över gränsen och gör något det får ångra resten av livet. Man skulle kanske kunna beskriva det som att det blir helt svart, och det är inte synen då som blir helt svart utan tänket, säger John när han försöker beskriva känslan innan ett våldsutbrott. Du agerar i ren impuls bara. Idag går John på gruppterapi på Utväg Skaraborg. En gång i veckan träffar han män i samma situation som han som vill bli fri från sin aggresivitet. Programmet är gjort av Anna Hammarén. Johns röst är utbytt i programmet och han heter egentligen något helt annat i verkligheten. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Sebastian skrek och hotade ofta sina barn och så en dag, efter ett långt bråk med mycket skrik och slag i väggar, kastade han in dem i duschen. "Jag ska duscha er i kallvatten!" skrek han. Sebastian växte upp i en familj med mycket hot och våld och när han själv fick barn blev han allt mer aggressiv mot sina barn. Den äldsta sonen triggade igång mig och då började jag gapa och skrika, säger Sebastian. Jag utövade fysiskt våld mot min fru men i backspegeln ser jag att det också var mycket psykiskt våld, berättar Niklas. Både Sebastian och Niklas går idag på gruppterapi på Utväg Skaraborg. Där får de stöd av varandra och för att hitta strategier att undvika psykiskt och fysiskt våld.   Programmet är gjort av Anna Hammarén. Utväg Skaraborg är en verksamhet som arbetar mot våld i nära relationer och som samverkar med polis, social tjänst, sjukvården, kriminalvården och åklagarmyndigheten.  Och alla som sökt sig dit är där frivilligt. Verksamheten finansieras av kommunerna i Skaraborg och Västra Götaland regionen. Utväg Skaraborgs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga som upplever eller har upplevt våld.

Monica Krenchel, med basen i Östersund, har flera roller parallellt: hon är kompetenscoach, digital coach och förändringssamordnare. I rollen som förändringssamordnare ingår Monica i ett nätverk för införande av nyheter från de projekt som bedrivs inom vår myndighet. Införande av nyheter är något som kräver ny kompetens och kring det samtalar jag med Monica. Vad är en ”lärande organisation”? Det försöker det pedagogiska perspektivet ge svar på.  

Digitalisering har blivit ett av de hetaste begreppen på allas läppar, men det är också ett av de mest missförstådda begreppen. I detta avsnitt. I detta avsnitt får ni några konkreta tips på hur ni ska tänka när det gäller digitaliseringsarbetet. Denna Podcast riktar sig till alla som strävar efter att bli mer framgångsrik i sin ledarroll och leds av Kelly Odell, svensk-amerikanen som av Veckans Affärer utsetts till en av Sveriges mäktigaste invandrare. Med chefspositioner hos bland annat Telia Mobile, Whirlpool och Volvo Personbilar delar Kelly med sig av sina erfarenheter. Alla kan känna igen sig i de historier och minnen som Kelly frikostigt delar med sig av från sitt eget liv.

Gudstjänst 2016-08-21 Besök av Bosse Eriksson (Regionssamordnare Mälardalen) m.fl. från LP - "Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet". För mer information om LP och deras arbete se http://www.lp-verksamheten.se/om-oss/

Gudstjänst 2016-08-21 Besök av Bosse Eriksson (Regionssamordnare Mälardalen) m.fl. från LP - "Lewi Pethrus Stiftelse för filantropisk verksamhet". För mer information om LP och deras arbete se http://www.lp-verksamheten.se/om-oss/

Att prata om småbarnspedagogik i stället för dagvård är någonting som många insiktsfulla pedagoger föredrar idag. Daghemsvistelsen även för de allra minsta, borde vara mer än enbart vård, mat och vila. Verksamheten ska bygga på en medveten pedagogik som utgår från barnets behov och delaktighet, säger daghemsföreståndarna Mirjaleena Enkenberg-Kuisma och Dan Engström. Men vad innebär en insiktsfull småbarnspedagogik i praktiken och vad står högst på föräldrarnas önskelista när det kommer till ett bra bra dagis? Redaktörer: Annika Sylvin-Reuter och Nina Sederlöf.

I detta avsnitt tar Kelly Odell upp moral och etik i verksamheten. Denna Podcast riktar sig till alla som strävar efter att bli mer framgångsrik i sin ledarroll och leds av Kelly Odell, svensk-amerikanen som av Veckans Affärer utsetts till en av Sveriges mäktigaste invandrare. Med chefspositioner hos bland annat Telia Mobile, Whirlpool och Volvo Personbilar delar Kelly med sig av sina erfarenheter. Alla kan känna igen sig i de historier och minnen som Kelly frikostigt delar med sig av från sitt eget liv.

(Proleadpodden hette när det här avsnittet spelades in Affärspsykologen möter...) I första avsnittet av Jan Blomströms podd Affärspsykologen möter…, berättar VD Anders Roxström vid NÄRA Personlig assistans hur han använder byggstenar som styrmedel för att få organisationen att dansa fågelbalett. Som lyssnare får man ett oerhört skönt avsnitt där Anders ger ett prestigelöst porträtt på såväl ett ledarskap som ett sätt att se medarbetare på som andas 2016.

Det är Skolinspektionen som ska säkra kvaliteten i den svenska skolan. Men hur väl fungerar deras kontroll? Kaliber i P1 är tillbaka efter sommaruppehållet och i samarbete med Utbildningsradions Skolministeriet granskar vi i skolinspektionen - myndigheten som skolministern menar ska agera vakthund mot oseriösa aktörer och dålig kvalitet. I det första programmet möter vi skolinspektörer som ifrågasätter systemet och eleven Nora som inte känner att hon fått den skolgång hon blivit lovad. – Musiken är ju mest så, eftersom jag kommer ihåg… jag gick ju en stund kvar i min gamla skola, i nian, typ hela augusti och lite av september, och bara på den korta stunden så märkte jag hur mycket jag lärde mig ändå… du vet slavarna, musikens tid… alltså vi lärde oss mycket om historien om musiken och toner och gitarr och piano och allt det där… Nora går i nian på den nystartade Deltaskolan i Haninge utanför Stockholm. Det är en liten friskola, här går runt 80 elever. Jag träffar henne en dag i maj, och trots att det bara är några veckor kvar till skolavslutningen så har Nora ännu inte fått någon musik- eller franskaundervisning. Även undervisningen i andra ämnen har varit svajig och problemkantad, berättar hon. – Och allt det har de lärt sig och vi kommer inte ha lärt oss nånting om musik. Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger Nora Jag är på Noras skola för att vara med när Skolinspektionen gör en tillsyn här idag. Skolan har varit igång under nästan ett helt läsår, men det här är första gången som Skolinspektionen gör ett fysiskt besök för att kolla hur den nya skolan fungerar. Deltaskolan har sina lokaler inne i ett större kontorskomplex, en senapsgul byggnad i förortens centrum. Deltaskolan marknadsför sig som en skola för livet, och Visionen är att alla elever ska få godkänt i alla ämnen.  Hur bra fungerar kontrollen? Med skolpeng, aktiebolagsdrivna skolor och en i stort sett fri etableringsrätt har Sverige ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. I teorin kan vem som helst starta en skola. Men för att alla elever ska få en god och likvärdig skolgång, har vi sen 2008 Statens skolinspektion, en myndighet som ska se till att alla skolor – kommunala och fristående – håller måttet. Och tilltron till Skolinspektionen som grindvakt är stor. Utbildningsministern Jan Björklund har sagt att Skolinspektionen ska vara en vakthund mot dålig kvalitet. När det under senare år har rapporterats om problemskolor och oseriösa skolhuvudmän, när skolor gått i konkurs och elever och lärare lämnats vind för våg, så har svaret från politiskt håll ofta varit högre kvalitetskrav – och mer och bättre kontroll. Kaliber i samarbete med Skolministeriet från UR ställer frågan: hur bra fungerar den här kontrollen egentligen? Kan Skolinspektionen leva upp till så höga förväntningar? Och vad släpper man igenom? Och varför har Nora inte haft någon franska eller musik? – Sen kommer vi att intervjua rektorn, i en och en halv timme. Och i princip vad vi gör är att vi intervjuar rektorn utifrån ett strukturerat underlag. Vi kommer göra lektionsobservationer, sen kommer vi ha en intervju med eleverna i årskurs 8 och 9, säger inspektören från skolverket. Det är bara fristående skolhuvudmän som måste söka tillstånd och gå igenom en etableringskontroll för att få starta en ny skola. Den som vill starta en friskola fyller i en blankett och skickar in olika dokument till Skolinspektionen. De gör sen en prövning som nästan helt grundar sig på de inskickade dokumenten. När ansökan är godkänd så går den nya skolan igenom en etableringskontroll innan man startar. När Skolinspektionen gjorde en sån etableringskontroll för Deltaskolan på våren inför skolstarten förra året, så hittade man flera brister:  -      Verksamheten bedrivs inte av den huvudman som har godkännande för utbildningen -      Huvudmannen har inte tillgång till elevhälsa vid skolenheten -      Huvudmannen har inte lokaler för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas -      Huvudmannen har inte anställt en rektor som uppfyller behörighetskraven i skollagen -      Huvudmannen har inte rekryterat behöriga lärare i samtliga ämnen som erbjuds vid verksamheten Skolhuvudmannen, Mia Lundberg enskild firma, fick då skicka in papper för att visa hur hon tänkte komma tillrätta med bristerna. Men Skolinspektionen såg att några brister fanns kvar. Det handlade om lärare som saknade behörighet, att det saknades lärare i vissa ämnen och att det inte fanns någon skolkurator. Men i juni 2013, inför skolstarten till hösten, fick Deltaskolan ändå klartecken för att starta och ta emot elever. Skolinspektionen förutsatte att huvudmannen skulle rätta till bristerna före terminsstart. Så långt har det mest varit fråga om en skrivbordskontroll. Det är alltså först nu i maj, när skolan har funnits i nästan ett år, som man tar reda på vad det har blivit av det hela, i verkligheten. "Viljan inte världens största" De två inspektörerna, en jurist och en pedagog, har suttit med på några lektioner under morgonen. Och nu har det blivit dags för ett samtal med skolans rektor Thomas Borg. –  Hur förmedlar ni till eleverna vad det är de ska lära sig och hur kursplanerna ser ut och så där? – Ja, alltså jag kan säga direkt att det som kan göra mig besviken ibland det är att det finns inte världens största engagemang. Om man så att säga ska demokratisera och låta eleverna delta i undervisningen. Så är det ju. Utan de är ju präglade att –planera det där, sköt det där. Viljan är inte världens största eller världens bästa, säger Tomas Borg   – Hos eleverna? – Ja just det, precis.                 Inspektörerna frågar om skolan har skolsköterska och skolkurator. De ställer frågor om bibliotek och utrustning, och de vill veta hur skolan jobbar med särskilt stöd. Det blir snart tydligt att allt inte är på plats, att mycket på skolan inte fungerar, något som rektorn själv medger. – Jag ser ju hellre att en elev går ut härifrån och kan läsa, skriva och räkna, prata engelska än att man kan…ha viss förståelse, förstå mig rätt. – Mm. Sen är det ändå många som har behov av musiken för att förstå engelska. Det får man inte glömma. – I know. Jag vet det. – Jag menar inte…det är inte som så att jag vill sätta det ämnet mot ett annat. Jag menar bara som så här att kan du få över pengar genom att göra så, och kunna anställa två mattelärare istället, eller två språklärare, så tycker jag att det är mer funktionellt. – Mm, jag förstår. Du vi pratade ju lite om lärarnas, och vi har bett om att få en lista och så vidare, men har alla lärare idag… har alla lärare pedagogisk utbildning idag, som jobbar här? – Både ja och nej. Alltså, en del har ju…alla har ju inte pedagogisk utbildning från lärarhögskolan. En del har ju en pedagogisk utbildning från idrottsrörelsen, till exempel. En har jobbat som polis i 20 år, som jag tycker också har en väldigt bra pedagogisk utbildning. Så är det. – Men alla har inte idag formell behörighet? --Nej. Det är riktigt, svarar Deltaskolans rektor Många skolinspektörer ifrågasätter systemet Vi ville veta hur inspektörer på Skolinspektionen själva ser på sina möjligheter att se till så att bara skolor som håller måttet får starta. Vi har fått kontakt med 116 inspektörer, som svarat på frågan om de tycker att kraven som ställs på nystartade skolor är tillräckliga? Och 40 av de uppger att de inte, eller delvis inte, tycker att kraven räcker. ”Bedömning görs utifrån dokument. Svårt att bedöma avsikten med att starta skolan, om de bakom har rätt kompetens mm. Svårt att säga hur det ska bli i verkligheten. Vissa huvudmän är kända som dåliga men får ändå tillstånd att starta nya skolor.” ”Huvudmän startar skolor utan att ha en plan eller veta ens hur man ska se till att eleverna får det de har rätt till. Även vid förstagångstillsyner där skolan uppger att de påbörjat arbete med många olika områden men sen visar det sig att inget gjorts på skolan sedan den startade. Det är inte en skola man bedriver utan en social inrättning för elever med trasslig skolbakgrund och där anställs även lärare som inte är utbildade.” Flera av inspektörerna vittnar om att det är svårt att bedöma om en huvudman är seriös eller ens vet vad det innebär att bedriva en skola. De berättar om uppstartsproblem och att de vanligaste bristerna de ser är att det saknas kompetenta lärare och lämpliga lokaler. Några av inspektörerna ställer också upp på intervjuer med oss mot att de får vara anonyma. Vi har därför låtit andra personer ersätta deras röster. Så här beskriver en av dem hur svårt det kan vara att komma åt olämpliga huvudmän: – Dels är det svårt att få kunskap om en huvudman om man aldrig haft en skolverksamhet innan, dels vet vi att det är många problemhuvudmän eller huvudmän med problem sen tidigare som ändå får tillstånd för att det är juridiskt väldigt svårt att… sätta dit dem eller liksom stoppa dem från att få tillstånd. Det ser vi gång på gång. Det är inte så lätt att komma åt. Det ska ganska mycket till också, det här med bevisbörda. Hon förklarar att även om man upptäcker brister redan i etableringskontrollen så kan det bli svårt att anmärka på bristerna, rent juridiskt, eftersom det är tidskrävande att samla in bevis som ska hålla i domstol - tid som inte alltid finns. Och då väljer man lätt den enklaste vägen. – Vi släpper det, vi låter det gå. Vi kollar det sen i förstagångstillsynen. Vi orkar inte sätta ner foten här heller, för det tar för mycket tid och resurser och det är jobbigt. – Och vad kan man hitta vid de här förstagångstillsynerna?   – Ja, men till exempel så kan man väl redan i förväg ibland se att det här kommer de inte att fixa, de kommer inte att ha kompetenta lärare vid skolstart. De säger att de kommer att ha den här lokalen i ordning och sen när de väl startar… vi kollar ju inte till exempel hur ska ni ge eleverna särskilt stöd. Det gör vi inte i etableringskontrollen. Det finns bara ett visst antal punkter vi kollar på eftersom verksamheten inte är igång. Flera av inspektörerna menar att kraven på nystartade skolor inte är tillräckligt högt ställda, att det inte går att stoppa oseriösa eller dåliga huvudmän så länge de har alla papper i ordning, och att skolorna som tillåts starta kan vara halvfärdiga. Och bilden av en halvfärdig skola är också vad Nora och andra elever på Deltaskolan, målar upp för oss. – I september började jag här… – Och hur tycker du att det har funkat på den här skolan? – Inte så jättebra. Om jag ska vara ärlig så ångrar jag litegrann att jag började här. Den är inte riktigt klar. – Skolan menar du? Hur då? – Det har varit lite sådär med lärare, typ vi har haft tre olika bildlärare. Kafeterian är inte fixad, vi har inga böcker, vi har inga skåp där vi kan lägga våra kläder…ja det är litegrann sådär. Jag tycker inte att den är riktigt förberedd. – Vilka andra ämnen bekymrar dig? Både när det gäller din kunskapsnivå när du ska börja gymnasiet, men också nhär det gäller betyg och så? – Det är musik, det är teknik, sen så är det…vad är det mer? SO… SO också. Det är ungefär de ämnena. Geografi…har vi haft geografi?  (Elever i bakgrunden: – Nä) Vi har inte haft geografi heller… – Har du mycket kamrater på andra skolor så du kan jämföra och höra med dem? – Ja… de tycker att den här skolan är väldigt dålig. Och när jag hör hur mycket de lär sig så mår man själv lite dåligt för jag känner man vill ju inte verka dum sen när man börjar på gymnasiet. – Vad var det som gjorde att du ville byta skola till att börja med? – Det lät så bra, det lockades, rektorn pratade så bra, alla var jättenöjda i början, men sen så började man märka lite grann att den inte var så bra. De får det att låta så bra, så man blev lite lurad, kan man säga. Jag frågar en annan av inspektörerna som vi har pratat med, också hon vill vara anonym och har fått sin röst utbytt, jag frågar om hon tycker att det är rimligt att elever får gå på en skola där allt inte är på plats och kanske förlora en termin eller två. – Nä, nä, absolut inte. Det är det, man är för snäll egentligen och det är väl inte förrän nu man har börjat utarbeta någon form av att man hellre ska fälla än att fria, för egentligen är det tvärtom från vår sida. Det handlar ju om att man måste vara insatt i att det är från dag ett som man ska ha en bra utbildning. Inte att ”vi håller på att göra det här” och ”vi ska fixa”. Om man tänker på vilka som ska gå i de här skolorna, så är det ju för deras skull man ska kunna vara hårdare och stoppa på en gång. Riksrevisionen hittar brister Redan 2012 tittade Riksrevisionen på hur Skolinspektionens kontroller av nystartade friskolor fungerade. Nina Gustafsson Åberg, är utredare på Riksrevisionen och hon menar att Skolinspektionen har svårt att leva upp till den roll man fått i det svenska skolsystemet. – Skolinspektionen har en väldigt viktig roll i det här systemet, för att få hela systemet med fristående friskolor att fungera så behöver man ha en myndighet som släpper in rätt aktörer. Och i den meningen så tycker vi att Skolinspektionen behöver utveckla sin prövning. Riksrevisionen såg i sin granskning att Skolinspektionen hittade brister hos två tredjedelar av alla nystartade skolor när man gjorde en förstagångstillsyn på skolorna. Många av bristerna var återkommande, å det handlade ofta om lärare som inte var behöriga och dålig uppföljning av elevernas kunskaper. Prövningen för att få starta skolor handlar mer om att huvudmannen ska svara rätt på en blankett, säger Nina Gustafsson Åberg: – Och då är frågan lite grann vad prövningen faktiskt lyckas fånga? Man måste komma ihåg att det är en jättekomplex verksamhet… alltså, en majoritet i riksdagen vill ha fristående skolor och man vill att de ska vara bra från dag ett och samtidigt har den här myndigheten ett uppdrag att granska en verksamhet som inte finns. Och det är jättesvårt. Och den här paradoxen, att man fått i uppdrag att granska en verksamhet som inte finns, väcker frågan vad man egentligen kan förvänta sig av Skolinspektionens granskning. – Alltså, vad kan vi ha för förväntningar egentligen på den här prövningen, vad kan man tro att den kan leda till? Det kanske är så att den här prövningen kan sålla bort de allra, allra värsta exemplen och den sållar ju bort väldigt många, det måste man komma ihåg. Men det är samtidigt så som vi också såg att det finns problem med lärare och det finns problem med lokaler och finns ett antal problem som ofta återkommer. Så om man fördjupar prövningen av de områden så kommer man eventuellt de problemen lite tidigare i alla fall. Eller kan se varningstecknen ännu tydligare så att man kanske kan fatta ett annat beslut helt enkelt, säger Nina Gustafsson Åberg. Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen måste bli bättre när de gör sin prövning, men de påpekar också att politikerna har gett Skolinspektionen en svår uppgift, att granska en verksamhet innan den startar. Skönt att lämna skolan För Nora och några av hennes skolkompisar är skadan redan skedd, men hon tycker ändå det ska bli skönt att gå ut nian, trots att hon fortfarande inte vet hur det blir med betyg och ämnen hon inte haft någon undervisning i hittills. – Men det känns skönt ändå, vi ska sluta nu, jag gick bara här i ett år, min brorsa gick här i sjuan, min mamma tog ut honom direkt, och jag ville inte att han skulle gå här för tre år… att gå här, det känns som att han skulle tappa så mycket kunskap som andra lär sig på andra skolor. Om ni kollar runt så märker ni: det är som en fritidsgård. Man gör lite grann hur man vill, man kommer när man vill, man går när man vill. Man har ingen respekt för tiderna och sånt där. Deltaskolans huvudman, Mia Lundberg, har fått chansen att bemöta kritiken från eleverna, men hon hänvisar till rektorn Thomas Borg. Han medger att de haft problem med lokaler och lärare i praktiska och estetiska ämnen, och också när det gäller språkundervisningen. Men trots att han tidigare stolt berättat att skolan är bra på att locka till sig elever, tycker han inte att allt är skolans fel. Noras känsla av att ha blivit lurad, och att skolan är som en fritidsgård, avfärdar han. Och han menar att det är svårt att garantera att eleverna får all undervisning som de har rätt till. – Alltså, det stora problemet är ju vår årskurs 9 där vi inte lyckats med alla bitar. En anledning är ju då att om man byter skola, och byter man skola efter jul, sista terminen som är kvar, det är ju svårt för oss att reparera nånting som man har… man har flytt från nånting va, man hoppar från en tunna till en annan, men vår ambition är att när de går ut så ska de ha betyg i alla ämnen som de har rätt till innan de går ut, säger Thomas Borg. – Det är inte så långt kvar av terminen, hur ska man göra då ? Hur ser du på det? – Först och främst är det så här att, jag har försökt få in antalet timmar som de haft i musik tidigare, och delvis på grund av den timplanslösa skolan så är det svårt att veta hur många timmar musik de haft. – Du har ju ansvar för din skola och för de elever som går här och i det ansvaret ligger ju att ta reda på hur mycket timmar de har gjort i ett visst ämne för att kunna ge den undervisning de har rätt till? – Men alltså, det är klart att jag har ett ansvar för det, men det är ju ganska svårt när man börjar här och har en skolbakgrund där man har bytt skola två eller tre eller fyra eller kanske ännu fler gånger.   fria skolvalet, men en klar nackdel är faktiskt den biten att man kan byta. Man kan hoppa från tunna till tunna när man får problem eller är besviken eller inte är nöjd med betygen, då byter man skola. Och någonstans på resans gång så tappar man information och man tappar nettotid, och det kan ju inte vara som så att den som står sist i produktionskedjan, i det här fallet vi, att skulden enbart ska hamna på oss. Vi har kunnat berätta att Skolinspektionen – kontrollinstansen som ska se till att bara skolor som håller måttet får starta, att de ändå släpper igenom skolor som inte är färdiga. Vi har hört inspektörer som själva berättar om krav som är för lågt ställda. Och när Riksrevisionen undersökte hur bra Skolinspektionens etableringskontroller fungerar, så såg de att två tredjedelar av skolorna som fått starta hade brister när de senare följdes upp. Kanske rättar skolorna till problemen med tiden. Men konsekvenserna – i form av knackig skolgång, uteblivna betyg och osäkerhet inför framtiden, får de elever ta som har oturen att vara först att välja en sådan skola, en skola som trots att den har blivit godkänd av en myndighet, inte kan ge dem den undervisning de har rätt till. Skolinspektionens generaldirektör svarar Är det rimligt att elever som valt en nystartad skola med en massa förhoppningar, att de ska behöva finna sig i att saker inte finns på plats och att undervisningen inte fungerar - under en termin, under ett helt läsår? Nej, det tycker inte den person som är högst ansvarig för kontrollmyndigheten: – Det är naturligtvis inte alls rimligt att elever går i en verksamhet som inte uppfyller lagstiftningens krav och här har ju huvudmannen ett mycket mycket tydligt ansvar, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. – Men man måste också komma ihåg, i det system som finns, de politiska partierna är överens om att det ska finnas fristående skolor och kommunala skolor. Det ska finnas en möjlighet för nya fristående skolor att etablera sig. Då tror jag att man ska vara medveten om att det finns en uppbyggnadsfas för skolorna, precis som det kan finnas stora fördelar i en helt nystartad skola. Men systemet ser ut så att vi har fristående skolor, vi har ett ansökningsförfarande och ansvaret för att bedriva skolan det ligger hos kommunen och de fristående skolhuvudmännen. Och vi ska granska och peka på brister och nödvändiga utvecklingsområden för att eleverna ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd, fortsätter Begler. Ann-Marie Begler är tydlig med att Skolinspektionens verksamhet inte ska ses som någon garant för att skolor som startar verkligen håller måttet. – Nej, och det är ju så att våran etableringskontroll liksom våran tillsyn det skapar ju inga garantier, utan ansvaret för skolverksamheten det ligger ju hos huvudmannen som, när det gäller fristående skolor äger skolan, eller hos de kommunala huvudmännen. Där ligger det, liksom, absolut tydliga ansvaret. Det vi kan göra med vår etableringskontroll det är att se: finns de grundläggande förutsättningarna på plats? Kraven som ställs på nystartade skolor är inte tillräckliga, enligt många av de inspektörer som vi har frågat, men det, menar Ann-Marie Begler, är inte något myndigheten kan rå över. – Man kan naturligtvis ha olika uppfattning om kraven är tillräckliga. Vi följer ju de kraven som lagstiftningen ställer. Man kan ju liksom ha lagstiftning som anger andra typer av krav. Men vårat uppdrag här, det är ju inte att hitta på någon egen verksamhet utan det är att följa de kraven som Sveriges riksdag har beslutat om ska gälla vid etablering av en skola. – Många av inspektörerna säger då att det är svårt att kontrollera vissa saker, alltså huvudmannens intentioner, seriositet eller kompetens att faktiskt bedriva skolverksamhet, och att det är lätt att missa, alternativt att man inte kan komma åt saker fast man ser dem…hur ser du på er roll i det här? – Jo, naturligtvis är det ju så att vissa saker är ju hemskt hemskt tydliga för oss, och det kan man ju också se i våra beslut. Det finns andra saker som är väldigt mycket svårare att kontrollera där vi är hemskt beroende av att få information från elever, från föräldrar och också från lärare. Så att det är ju alltid en problematik i tillsyn och i granskning. Det som vi har gjort då för att förbättra vårt underlag i vår tillsyn det är att vi frågar elever, vi frågar personal och vi frågar föräldrar inför vår tillsyn hur de ser på sin skola. Och då får vi ett väldigt rikt material. – Den myndighet som ska vara en vakthund mot dålig kvalitet måste alltså kompromissa med elevers rättigheter, för att det ska finnas en möjlighet för nya skolor att etablera sig. Det är så systemet ser ut. Och ansvaret för att ge alla elever en god och likvärdig skolgång har samhället överlåtit åt var och en av de aktörer som verkar på skolmarknaden. Vad kom då Skolinspektionen fram till efter tillsynsbesöket på Deltaskolan i maj? I somras, den 27 juni, kom beslutet: ”Skolinspektionen konstaterar att det fortfarande saknas rutiner och strukturer på många områden. Det saknas exempelvis rutiner för att säkerställa att eleverna får ta del av utbildningens mål och att de ges möjlighet att utöva inflytande över utbildningen …” (ljudet tonar ut) Beslutet mynnar ut i ett föreläggande om 11 punkter. Det betyder 11 konkreta brister som Deltaskolans huvudman måste komma tillrätta med. Kritiken handlar om att alla lärare inte är behöriga eller har utbildning för det de undervisar i. Att det saknas specialpedagogisk kompetens och skolkurator. En annan kritikpunkt är att skolan inte alltid gör klart för elever vad målet med utbildningen är, vilka krav som ställs på dem och vilka rättigheter de har. Och det här bekräftar mycket av Noras kritik mot skolan. Deltaskolan säger till oss att de inte håller med om Skolinspektionens kritik i alla delar. Men senast den 30 september måste de redovisa för Skolinspektionen att de har rättat till bristerna. Då är Nora någon annanstans, men i hennes och klasskamraternas gamla skolbänkar sitter en ny uppsättning elever, som kanske har samma förhoppningar och förväntningar som Nora hade. Och hur gick det då för Nora till slut? Hon erbjöds en nödlösning med franskan som hon inte var nöjd med och tackade nej till, men musiken tog skolan igen genom att de två sista veckorna före skolavslutningen ägnades helt åt musik. – Han fixade ju det de två sista veckorna tror jag det var, så det var ju bra att vi fick musik men det var lite klantigt att fixa det de två sista veckorna när man nästan slutat skolan. – Hur var det, vad gjorde ni på de här veckorna? – Vi lärde oss spela piano några låtar, sjöng, spela trummor… vi hann ändå med ganska mycket för att vi gick ju varje dag i två veckor. – Men tror du att du lärde dig lika mycket som om… – Nä, det tror jag inte eftersom de andra niorna, eller skolorna gick i musik i ett helt år… och man läser ju också på musiken om historien om musik, det gjorde inte vi. Vi hann inte det. Den skolan, Deltaskolan hade behövt ett år till. Den var inte riktigt klar. Man kände det. Reporter: Maya Abdullah UR  maya.abdullah@ur.se Producent: Karl Brodin UR karl.brodin@ur.se Exekutiv producent: Andreas Lindahl andreas.lindahl@sverigesradio.se Nästa vecka fortsätter Kalibers granskning av Skolinspektionens möjligheter att hålla ordning i den svenska skolan.  Då handlar det om hur fasaderna putsas upp när skolinspektionen kommer på besök. 

Det finns några yrkesgrupper i det gamla Sverige som är lättare att både identifiera och spåra i våra arkiv än andra. En sån grupp är smederna som arbetade på landets många järnbruk genom århundraden. Det är lätt att tänka att smeder är lika med valloner, men de flesta smederna var faktiskt inte valloner utan kom från svenska och också  tyska smedssläkter. När Ulf Spennare i Jörlanda räknar 12 generationer bakåt i rakt led på farssidan så hamnar han hos Mats Hansson Spännare, som var mästersmed på Ängelsbergs bruk i Västmanland. I sitt sökande efter uppgifter om Mats Spännare hittade han plötsligt en anteckning i ett gammalt rättegångsprotokoll. Mats Hansson Spännare återfinns i Ängelbergs bruks rullor första gången 1718.  Då, samma år som Karl den tolfte dog borta i Norge, jobbade den 16årige Mats som kolgosse. Han arbetade sig uppåt i smedshierakin och blev till slut , 1735, hammarsmedmästare. Det är tre år senare, den 11 april 1738, som rättegången hålls, som hans ättling Ulf läst om. Den som är anklagad är Mats Spännares egen dräng Erik Månsson. Han hade stulit en järnstång ur ett förråd från sin bruksherre, kapten Söderhielm. Med järnet i handen smög han över ån till  grannsmedjan, Stabäcks hammare, och där hade han bett en smed att kröka till järnet. Att stjäla järn var ett allvarligt brott, och inte alldeles enkelt att genomföra heller eftersom det dyrbara järnet var ordentligt inlåst. Men drängen Erik fann på råd. - Han hade sågat ett litet hål i ytterväggen och dragit ut sin tång genom det. Att han ville ha det krökt berodde nog på att det på så sätt skulle bli lättare att transportera. - Det var väl lite knepigt att få ner det i plånboken, skrattar Ulf. Det berättas att Erik behövde ha pengarna han kunde få för stången till att betala en gästgivarskjuts. Att skilja en bit järn från en annan låter ju som en knepig uppgift, men var i själva verket ganska enkelt. Järnet var stämplat så att man visste vilken smedja och vilken mäster som gjort det, men det fanns också andra sätt att förstå skillnaden på järn och järn. - De kunde se på järnets finhet varifrån det kom, berättar Ulf Spennare. Just det här järnet var fyrkantigt trekvartstum, och det gjorde att man visste att det tillhörde kapten Söderhielm på Ängelsbergs bruk. Under Rättegången försöker man finna en förklaring till varför drängen Erik gick till Stabäcks hammare för att kröka järnet. Man försökte leda i bevis att det inte var så konstigt, där var det nämligen ingen ordning på sakernas tillstånd. Det påstods att där tillverkades brännvis olagligt, och att det var allmänt rörigt och i oordning där. Kanske var det ändå inte så illa ställt med ordningen på Stabäcks hammare, för det verkar som att järnet förblev okrökt, trots allt. Mats Hansson Spännare blir inkallad till rätten som vittne, men han säger sig inte veta någonting om saken, men till slut blir ändå smeddrängen Erik Månsson dömd för stölden. I första skedet döms han till ett gatlopp, men straffet mildras senare till 4 par spö, dvs åtta piskrapp. Det var tillräckligt för att slå sönder en rygg. Ändå var det ett mildare straff än det som först utfärdades, då Erik Månsson dömdes enligt 49:e punkten i 1649 års järnbergsordning till gatlopp i ett varv. Ulf Spännares fru Marie är den som har gjort den mesta forskningen i de gamla dokumenten, och hon tycker sig se att Erik, trots det hårda straffet får en rättvis rättegång:, han är inte dömd på förhand. Vad som sedan händer med Erik vet de inte. Ulf Spennare har också hittat material i arkiven som gör att han varit tvungen att omvärdera sin egen bild av hur en smed på den här tiden såg ut. - Marie har hittat foton på senare män i släkten och de ser alla ut som jag – det är ganska små, seniga, starka envetna gubbar, skrattar han. Så bilden av den stora starka svartmuskiga smeden, den har jag fått göra upp med. Hammartingen Ulf Spennares ana vittnade i Hammartinget vilket var den rättsliga instans som fanns till just för smeder och andra som arbetade och levde inom bruken. Hammartingen är en viktig källa för den som vill veta mer om smeder. Ulf Berggren från Föreningen för smedsläktsforskning tycker att de här protokollen är en av de viktigaste källorna för den som vill forska om smeder. - Hammartingen var en speciell domstol för bergshanteringen. ”Bergstingen” var en mer generell term, som handlade om gruvhanteringen och liknande, men den del som handlar om smederna och bruken de hette Hammarting, berättar Ulf Berggren. - Man förde böcker över hammartingen i två exemplar vilket gör att det oftast finns åtminstone någon bevarad, fortsätter han. Det ena exemplaret finns idag på Landsarkiven och det andra finns på Riksarkivets i Bergskollegiums arkiv  i Stockholm. Det senare finns tillgängligt på nätet via SVAR, som är riksarkivets web-institution. - Där finns dels vanliga domstolshandlingar, ganska ofta handlar det om smeder som sålde järn olovlig, men det är också mycket tvister mellan smeder och deras bruksägare, till exempel vid flyttningar. Reglerna sa att den nye brukspatronen skulle betala smedens gamla skulder när han flyttade, men det var inte alltid han hade berättat om sina skulder. - Det kunde givetvis ha legat i vägen så att han inte skulle få den nya anställningen, säger Ulf Berggren. Men hammartingsprotokollen är också en slags skråhandlingar där det skrivs in hur enskilda personer tar sig uppåt i hierarkin och får nya och viktigare positioner, ända upp till mästersmed och ålderman. Utbildningsgången var lång och därtill en smula hemlighetsfull, berättar Berggren. - Det var inte vem som helst som fick reda på hur det gick till att smida, utan ofta skrev de in släktingar. Yrket gick ju ofta i arv, så därför finns det ju stora smedssläkter, inte sällan med släktnamn, Allmogen vid den här tiden använde så kallade patronymikon, det vill säga, om far hette Anders fick sonen heta Andersson och dottern Andersdotter, men bland smedssläkterna var namnskicket ett annat. Man tog sig ett namn som sedan gick i arv till både söner och döttrar, ett släktnamn helt enkelt. Men bruket att tala om vem som var ens far det levde ofta kvar. Inte sällan ser man en blandning av båda namnskicken. Ulf Spännares anfader, till exempel, som vi hörde berättas om i början av programmet, hette ju Mats Hansson Spännare. För släktforskare idag innebär smedernas släktnamn att det ofta blir betydligt lättare att forska i arkiven. Ulf Berggren, från föreningen för smedsläktforskning tror att det finns flera förklaringar till att smedernas valde att ta sig särskilda släktnamn. Smedjorna var ju stora arbetsplatser som gjorde att det kunde bli svårt att skilja på folk, precis som förhållandet var inom armén. - Men sen var de också säkert inspirerade av vallonerna som ju hade släktnamn med sig när de kom till Sverige på 1600-talet, tror Ulf Berggren. Privata bruksarkiv Alla som arbetade på bruket bokfördes noggrant. I stora liggare skrev man in hur mycket de hade arbetat, vad de fick i ersättning och vad de hade tagit ut i form av mat och varor. Men bruken var privata och därför kan man idag inte vara säker att arkiven är bevarade eller öppna för allmänheten. I Surahammar får Släktband möjligheten att gå ner i ortens bruksarkiv tillsammans med Christina Sirtoft Breitholtz som är arkivchef från Arkiv Västmanland. Hon har fått låna nycklarna till källaren där alla gamla handlingar finns. Arkivet är ännu inte öppet för allmänheten och det finns hyllmeter efter hyllmeter av arkivmaterial som samlats under flera hundra år. - Det här är en skatt för de som vill hembygds- eller släktforska, och det vi jobbar på nu är att få det här arkivet tillgängligt för så många som möjligt, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. De som jobbade på ett bruk, som ju är en industri, har stora möjligheter att hitta många dokument eftersom de skapade väldigt många noggranna handlingar för sin administration, berättar Christina Sirtoft Breitholtz. - Varje person som jobbade på bruket har på något sätt ett konto, och därför kan man hitta ett uppslag där det står vad exempelvis en smed fick i lön, vad han gjorde för att få lönen och vilka matvaror de hämtade ut. De äldsta handlingarna i Surahammars arkiv är troligtvis från 1700- talet. Christina Sirtoft Breitholtz tror att det kan finnas många arkiv som inte är tillgängliga och dolda likt det i Surahammar. Smedsforskaren Brage Lundströms anfader Nils Andersson Flodström    En av de som ägnat många timmar i bruksarkiven är Brage Lundström från Västerås. Hans anfader Nils Andersson Flodström startade sin karriär som smed bara några mil norr om Surahammar. Nils var en ganska typisk smed både när det gällde den gängse karriärvägen men också för att han flyttade från bruk till bruk.  - Hammarsmederna flyttade väldigt ofta. Jag kan tänka mig att det är ungefär som rekryteringen av en attraktiv yrkesman eller yrkeskvinna, säger Brage Lundström. Samuel Gustaf Hermelin startade ett bruk utanför Luleå som hette Selets Bruk. - Han rekryterade många smeder och masmästare från bruk i södra Sverige, och antagligen lyckades han intressera Nils att flytta upp till Luleå. De första som kom dit var masmästarna. Troligtvis var resan dit strapatsrik, berättar Brage Lundström, som försökt rekonstruera hans resväg. - Han måste ha endera på Arbogaån eller med häst och skjuts till Arboga. Därifrån tog de en Mälarjakt till Stockholm där de bytte till större fartyg, segelfartyg, upp till Luleå vilket tog en vecka eller så, berättar Brage Lundström. - Sen tog de sig längs Luleälven till bruket som ligger ett par mil från själva Luleå. Kan man då genom dokumenten se hur Nils var som person? Ja, han fick ofta gratifikationer för väl utfört smide, berättar Brage Lundström. - Och då var jag en gång till Uppsala för att forska och se om Nils var duktigare än de flesta andra smeder, så att jag skulle kunna skryta. Men det lyckades jag inte uttyda. Men det fanns en smed som fick väldigt lite pengar. - Jag tänke att han måste ha varit en dålig smed eller kanske lat. Men när jag tittade i Bruksinspektorns handlingar fann jag en post där 1 Riksdaler skulle betalas ut till den här smeden för sprit till "den sjuke smeden". Det visade sig alltså att han varit sjuk och fått sprit som medicin. Brage funderar och tänker att smederna nog på sätt och vis var livegna. - Men samtidigt var nog många av patronerna angelägna om att behålla personalen. Nils var gift med en tysk kvinna. Det som skiljer tysksmederna åt från vallonerna var att tysksmederna kom först. Gustav vasa rekryterade duktigt arbetsfolk från Tyskland som skulle kunna utbilda svenskarna. Den smidestraditionen kallas för Tysksmide och bruken var lite mindre, berättar Brage Lundström. När vallonerna kom senare var det en annan smidesmetod, bland annat var bruken mycket större och fanns framfrallt i Uppland och Värmland. Brage som forskat om smeder i många år tycker att, om bara arkivet finns kvar, är det intressantare att läsa om vad de tillverkade och vad de tog ut i mat osv. Bruksdisponenten och riksdagsmannen Lorichs från Bernshammar skriver; Befolkningens föda var även under normala år både enkel och enformig. Vad man stödde sig på var rågbrödet. Det var den grundläggande födan, och kunde något däröver anskaffas av så kallad sovel, så var det mycket bättre. Av trädgårdsprodukter voro rovor och rötter de vanligaste. Därnäst kom fläsket. Slaktgrisen har sedan långliga tider tillbaka varit en av de dyrbaraste tillhörigheterna i ett hushåll. Kött förekom även, måhända minst i bondehemmanen, som icke hade råd att avstå från förtjänsten av en eller annan försåld ko. Mjölk var däremot oumbärlig, men både grädde och smör voro lyxartiklar, likaså socker och kaffe, men dessa båda varuslags betydelse ökades år från år i stegrad progression. Däremot dröjde det ett gott stycke fram på det nittonde seklet, innan potatisen vann någon nämnvärd popularitet. Rättaren Ryd på Bernshammar berättade att det var svårt att få de gamle att äta potatis, som de misstrodde. De föredrog rovorna.  - Det är svårt idag att sätts sig in under vilka förhållanden de levde. De bodde nästan hela veckorna i smedjorna och arbetade i skift. Verksamheten var i gång från måndag morgon till lördag eftermiddag. Nils blev 86 år gammal och i dödboken finns en notering om att han dog fattig.  Träskoadeln Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. Och de kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. Trots de hårda villkor som de allra flesta smederna levde under, anar man deras stora stolthet över sitt arbete. De kallades till och med för träskoadel. Namnet kom från de träskor de använde och som skyddade mot heta föremål på golvet i smedjan. Det berättar Ulf Berggren. - Träskoadeln, det var ett namn som sprang ur deras stolthet. De ansågs lika stolta som adeln trots att de gick i träskor – det var ju det enda de kunde ha på fötterna i de varma smedjorna, säger han. Smedjorna var inga ofarliga arbetsplatser. Framför allt var det många som brände sig, och som hade syn- och hörselskador. Många av dem fick lite pengar ur ämbetslådan. Det uppstod ofta konflikter mellan smederna och bruken om betalningen, berättar Ulf Berggren. Det var meningen att smederna skulle få ut minst en tredjedel av sin betalning i reda pengar, en summa som i bruksvärlden kallades för ”tredje”. Resten av betalningen fick han i varor, men Ulf Berggren har ofta sett i bruksarkivens avräkningsböcker att det blir lite si och så med de kontanta medlen.  I avräkningsböckerna där man kan se om smeden och hans familj gick på plus eller minus. -Det är inte säkert att han själv alltid visste hur det låg till. Bruken skulle egentligen göra av avräkning varje år, men slarvade ofta med det, och då blev det svårt att veta hur mycket pengar varje smed hade gjort slut på. Arkivtips Jernkontorets bibliotek har gott om litteratur som handlar om verksamheten i gruvor och bruk. I biblioteket finns också en hammarsmedsordning från 1766 som noggrant berättar om hur hammarsmedjorna var organiserade.   

Vi kan vara väldigt effektiva som individer, men för att lyckas ta företaget dit vi vill, behöver vårt goda, strukturerade arbetssätt hänga ihop med verksamhetens övergripande struktur. Idag handlar Klart! om fem överensstämmelser som gör verksamheten mer harmonisk.