Podcasts about ibland

Var tog barndomsvännen vägen, varför flyttar inte de som klagar på kylan och vad hade hänt om inte? Avsnittet handlar om frågorna vi återvänder till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland undrar vi över de personer som vi under en period i livet delade precis allting med, men sen försvann de av olika anledningar i väg någon helt annanstans. Vi återvänder till den obesvarade frågan om vad som hände sen.Men det ryms mer under rubriken. Det kan vara så konkret som om varför man inte får till en maträtt trots att man följer receptet till punkt och pricka. Eller varför vi inte oftare säger vad vi vill. Saker borde väl bli enklare då? Och den ständiga ”Sliding door-frågan” vad hade hänt om inte...?Olof Wretling om våra obesvarade frågorRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

Att ensam bära allt ansvar. Om det handlar andakten med Anne Simonsson, präst i Luleå domkyrkoförsamling. Den sändes första gången i augusti 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I andakten berättar Anne om den gång hon inte hade möjlighet att hjälpa en församlingsbo, och lättnaden när någon annan ryckte in.- Ibland förblindas jag att tro att de uppdrag och åtaganden jag har är mina; att jag ensam bär ansvar för det ena eller andra i livet. Jag glömmer bort att jag är en del av ett vi: en del av en familj, ett arbetslag, grannskap, kyrka, vänkrets, förening., säger Anne Simonsson i andakten.TextHebreerbrevet 10:24MusikUnder the heavens – Tony Anderson Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

När tog du ett beslut som var helt ditt eget och struntade i vad andra skulle tycka? Hör om stunderna när lyssnarna valde sin egna väg! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Du tar en omväg bara för att det är vackert. Du tackar nej utan förklaring. Du gör plats för något du längtat efter. Ikväll vill vi höra om de där besluten som kanske ser små ut – men som betyder mycket.Ibland handlar frihet om att säga ja. Ibland om att säga nej. Har du brutit ett mönster, lämnat något bakom dig, bytt riktning – eller bara bestämt dig för att sluta ursäkta dig? Vi pratar om att stå upp för sin vilja.Vad gjorde du – och vad hände sen?Då gör jag som jag vill med Pia HerreraRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Ändra format.Blindranka svenska ryttare.GHS Helgen är igång.Och Mycket mer 

Röstmanipulatören J.I.D är ordvrängande, halsbrytande och tvivlande med en lika matematisk som själfull inställning till rap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gåtfull förnyare som blir allt mer inflytelserik. Sverigeaktuelle J.I.D's album ”God does like ugly” tillhör 2025-års bästa. Stallkollegorna Earthgang talar i tungor ena stunden, och flyter lugnt om global uppvärmning och ett Amerika på fallrepet den andra, samtidigt som duon svävar ut ljud och stilmässigt. Ibland blir det spöklik, psykedelisk boombap, ibland Goodie Mob i traptiden. Jord och rymd. Tidlöshet och futurism.I avsnittet möter du även bland andra Leon Bridges, Brick, Ol Dirty Bastard, Hiatus Kaiyote, Trinidad James, Waka Flocka Flame, Cee Lo Green(Goodie Mob), Rico Wade(Organized Noize), Grip, D'Angelo, Lil Jon, TI, Shop Boyz och Young Jeezy.

Migrationsministern om tonårsutvisningarna, utvisningarna av människor med arbete, och om förslaget att ändra permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De uppmärksammade tonårsutvisningarna visar på ett problem i lagstiftningen, menar migrationsminister Johan Forssell (M). ”Det är uppenbart att det finns någonting som skaver här”, säger han, och fortsätter:”Jag vill att det ska gå bra för människor som kommer till Sverige och jag vill att den som arbetar och anstränger sig, och gör allting rätt ska ha möjlighet att stanna här.”De uppmärksammade tonårsutvisningarna kommer dock inte att stoppas i närtid, men migrationsminister Johan Forssell (M) vill göra det möjligt för den här gruppen att slutföra sina gymnasiestudier. ”Framför allt är det väl så att elever som går på gymnasiet ska gå på gymnasiet, och slutföra det. Det är väl egentligen det jag tycker är ”glitchen” i systemet. Då har vi bett om ett förslag som vi nu tittar på och arbetar med, som man kan säga egentligen ger den gruppen lite längre möjligheter att just slutföra gymnasiet.” De så kallade tonårsutvisningarna rör unga personer som kommit till Sverige med sina föräldrar, men inte hunnit få egna permanenta uppehållstillstånd innan de fyllt 18 år. Efter 18-årsdagen räknas de som vuxna, och om de får uppehållstillstånd eller ej ska då prövas utifrån deras egna skäl att vistas i landet.Johan Forsell vill att den här gruppen ska få möjlighet att slutföra gymnasiet, och först efter det ska deras egna skäl att stanna i Sverige prövas. Men det kommer dröja innan den lagstiftning han vill se finns på plats. "Jag är angelägen om att hitta en lösning för den här gruppen skötsamma unga vuxna så att de ska kunna gå klart gymnasiet (...). Men det kräver ny lagstiftning och vi arbetar för högtryck med den här frågan”, säger han. Den nya lagstiftningen kan inte vara på plats förrän tidigast i början av 2027. Ska de här tonårsutvisningarna pågå fram till dess? ”Vi arbetar för högtryck med frågan. Jag är angelägen om att hitta en lösning och vi kommer att återkomma så fort vi har ett beslut. Självfallet vill jag också att en ny lagstiftning ska börja gälla så fort det bara är möjligt. Men jag är också angelägen om att det ska ske på rätt sätt”, säger Johan Forssell (M).Kritiserade utvisningar av människor med jobbSedan i april kan de som fått nej på en asylansökan inte längre istället ansöka om uppehållstillstånd för arbete, det som kallas spårbyte. Ändringen gäller också personer som redan gjort precis så, vilket medfört att människor med arbete nu utvisas. Varför ska de här människorna utvisas? ”Vi slopar det här spårbytessystemet för att det är ett system som har skapat väldigt stora problem i Sverige. Dels utsattheten, utanförskapet, vi ser skenanställningar, vi ser fusk, vi ser svartjobb. Vi ser hur människor har farit illa på grund av detta och hur det har utnyttjats,” säger Johan Forssell (M).På frågan om varför det inte finns några övergångsregler för dem som har arbete och betalar skatt, och inte har missbrukat systemet, svarar migrationsminister Johan Forsell (M) att han då tror att fusket skulle fortsätta. ”Men det finns också möjligheter framåt för den här gruppen att ansöka om ett arbetstillstånd precis som alla andra”, säger han. De här utvisningarna har kritiserats av ett flertal moderater. Exempelvis det moderata oppositionsrådet Håkan Jansson i Norsjö anser att många av dem som drabbas gjort precis vad moderater efterfrågar, att utbilda sig, lära sig svenska och skaffa arbete. Vad säger du till de moderaterna? Det finns ett antal som menar att så här var det väl ändå inte meningen att det skulle bli? ”Då vill jag peka på möjligheten för den här gruppen skötsamma, för de finns här”, säger Johan Forsell (M) och fortsätter att de är välkomna att söka arbetstillstånd om man uppfyller kraven: ”Ibland låter det som om det nästan finns något förbud, men så är det inte. Jag lägger själv som migrationsminister en väldigt stor del av min tid på just att Sverige ska bli bättre kring högkvalificerad arbetskraftsinvandring och det finns goda möjligheter att ansöka om ett sådant tillstånd”, säger Johan Forssell (M).Ändra permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsadeEtt utredningsförslag om att göra det möjligt att i efterhand kunna omvandla permanenta uppehållstillstånd till tillfälliga, har i veckan skapat oenighet inom Tidöpartierna.Enligt SD:s partiledare Jimmie Åkesson har Tidöpartierna tidigare varit överens om att gå vidare med utredningens förslag, men att de övriga tre partierna inte delar den uppfattningen.Vad är ni överens om? ”Vi är överens om att man ska utreda det, och det har vi gjort. Det här är en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna. Det vet ju alla, och vi bereder den frågan tillsammans. Men det är klart att för att kunna lägga fram lagförslag, då vill det till att utredningen tittar på alla de frågor som finns. En sådan fråga vi har lyft är till exempel kostnadsaspekten av detta där det finns olika uppfattningar”, säger Johan Forssell (M).Kommer det hinna genomföras före valet? ”Vi får se. Vi bereder den här frågan precis just nu”, säger Johan Forssell (M).En av huvudinvändningarna har varit att återkalla de permanenta uppehållstillstånden retroaktivt inte är förenligt med rättsstatens principer, att gynnande beslut inte kan rivas upp. Vad tycker du? ”Den frågan har utredningen tittat på. Där är det nog så att det finns inga lagliga, det bryter inte mot lagen att göra det”, säger Johan Forssell (M). Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in den 13 februari 2026.

Ibland kan vi nästan glömma bort att det är en hästpodd vi har men även våra beteenden behöver ses över. Elsa går i terapi och det väcker händelser som utspelat sig i våran vänskap. Ingen relation är fläckfri, det värdefulla är vad man gör när det skaver.  Såklart även hästsnack, Johanna får bakläxa på språngets 5 faser men det redde vi sedan ut och hur vi ser lite olika på detta. Men landar ändå i att alla hästar är individer.  Trevlig lyssning så kanske vi ses i Göteborg! 

Ibland träffar man människor som kliver in i ett rum och allt förändras. Energin skärps. Närvaron blir tydlig. Man lyssnar lite mer. Känner lite mer. I årets första avsnitt av PratSmart har vi träffat just en sådan person, nämligen the one and only, Stefan Sauk.Han är en av Sveriges mest karismatiska och kompromisslösa skådespelare. Med en karriär som spänner över film, tv, teater och hundratals ljudböcker är han en röst som bokstavligt talat etsat sig fast hos generationer. Men bakom meriterna finns något ännu mer intressant: en obändig energi och en vägran att spela en roll i livet.Det här samtalet är levande, rakt, roligt och stundtals brutalt ärligt. Vi pratar om ensamhet och överlevnadsinstinkt, om varför så många av oss tar på oss en “chefs-väst” så fort det blir skarpt läge, och varför nyckeln alltid är densamma: var exakt den du är. Inte mer. Inte mindre.Stefan delar med sig av sina erfarenheter från scenen, vad man kan göra när nervositeten slår till och kroppen låser sig, hur han arbetar med chefer och ledare som vill nå fram. Men vi pratar också om mötet mellan människa och AI, och om när hans egen röst plötsligt kunde kopieras. Vad är egentligen äkta när tekniken kan låta som du? Och varför kommer det riktiga mötet bara bli viktigare?Det här är ett avsnitt som ger energi och som påminner om att mod inte handlar om att vara perfekt, utan om att våga stå rak i ryggen utan att ta på sig någon annans väst. Det är för dig som vill stå stadigare när du ska säga något som betyder något och för dig som vill nå fram på riktigt. 

Vad behöver du egentligen ta hänsyn till när det kommer till träning, rörelse och hälsa under din graviditet? Är det bara att köra på i samma tempo som vanligt, eller finns det specifika saker man absolut bör undvika för kroppens skull?Så fort graviditeten är ett faktum händer något – inte bara fysiskt i din egen kropp. Plötsligt blir du också en måltavla för en oändlig ström av råd och pekpinnar. Ibland kommer de från välmenande nära och kära, och ibland från "gurus" som genom skrämseltaktik vill sälja på dig specifika metoder. Allt detta skapar ofta en onödig stress och förvirring under en tid som redan är omtumlande.För att rensa i djungeln av myter har vi bjudit in den främsta experten vi vet: Mia Fernando. Mia är fysioterapeut och specialist inom obstetrik, gynekologi och urologi, med ett brinnande fokus på just kvinnohälsa och "baking babies".I veckans avsnitt går vi på djupet med:Kroppens förändringar: Vad händer egentligen med leder, muskler och flås?Puls och intensitet: Hur ska man tänka kring maxpuls och hård träning?Kontrollförlusten: Hur hanterar man känslan av att inte längre känna igen sin egen kropp?Förberedelse inför förlossningen: Är det avgörande att vara fysiskt vältränad för att orka föda barn?Det här är det första avsnittet av två i en miniserie om träning och att föda barn. Vi lägger grunden under graviditeten idag, och nästa vecka är Mia tillbaka för att prata om den viktiga återhämtningen och vägen tillbaka efter att bebisen har kommit.Missa inte detta fullmatade avsnitt!Vill du ha mer kunskap från Mia? Följ henne på Instagram under namnet @bakingbabies.-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista för mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa.Som prenumerant på VIP-listan kommer du vara först att få reda på vi när vi fyller på lagret och släpper nya produkter.Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple Podcastshttps://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness/id1515785181Spotifyhttps://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCs?si=-UZFV2niQQmVzCbj6CH14wFölj oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

I veckans andakter möter vi Clara Vennman, som är aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Jag, min man och vår tre barn, är del av en matgemenskap. Vi är tre familjer, som träffas i varandras hem och äter middag tillsammans en gång i veckan.När vi startade för drygt 10 år sedan, så var vi tre par som längtade efter en vardagsgemenskap. Ett sammanhang som inte krävde så mycket av oss, utan dit vi kunde komma som vi var och sätta oss vid ett dukat bord. Så vi började laga mat till varandra en gång i veckan. Och sedan dess gemenskapen uthålligt hängt i, och burit oss genom sju barn, flyttar, jobbyten och livets upp- och nedgångar.Ibland har det varit genomtänkta middagar och sena kvällar, och ibland har det varit makaroner och alldeles för hög ljudnivå. Vissa gånger har vi fört samtal som har stannat kvar, och andra gånger sitter vi mest tysta med varandra. Men vi har fått öva oss i principen att dyka upp och dela gemenskap, oavsett hur lätt eller svårt livet känns den dagen.Och nu kan jag konstatera, att vi behöver vår matgemenskap för att både bära och bäras. Och att det inte längre är vi som bär rytmen av att ses varje vecka, utan att det är rytmen som bär oss.Text: ApostlagärningarnaMusik:A Thousand Years av Christina Perri & David Hodges med Joel GraingerProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Tiden. Ibland står den still och segar sig fram genom stickning av enfärgade ärmar. Eller så går den fortare ju äldre man blir och inser hur mycket man fortfarande vill hinna sticka. I det här avsnittet gör vi varsin bucket list för vårt stickande. Vi går igenom, kommenterar och undrar samma sak: hur ska vi hinna allt? Tips emottages tacksamt.  Och vad skulle stå på din lista?

Ibland blir livet inte riktigt som man tänkt sig. Utöver ytliga komplex, jämförelser, och hets på sociala medier så är det ens familj, vänner, och välmåendet som spelar roll. There is so much more to life and we are all here for it! Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Att ställa rätt frågor kan göra större skillnad än vi ofta tror. Ibland räcker själva reflektionen för att något ska hända: en ökad känsla av lugn, mening, tacksamhet eller klarhet. Ibland leder svaren vidare till en insikt om att något faktiskt behöver förändras.I det här avsnittet av Health for Wealth vill jag därför skicka med dig just frågor. Frågor som stärker din känsla av sammanhang – KASAM.Känsla av sammanhang består av tre delar som hänger tätt ihop:Begriplighet – att förstå vad som händer, vad som förväntas och hur saker hänger ihopHanterbarhet – att uppleva att jag har resurser, stöd och inflytande nog att klara det som krävs och det jag villMeningsfullhet – att det jag gör känns viktigt, engagerande och värt min kraftDet här är förstås ingen quick fix. KASAM är dynamiskt och det som skapar mening, begriplighet och hanterbarhet förändras över tid – med livet, rollen, sammanhanget och det som händer runt omkring oss. Därför behöver vi regelbundet stanna upp och reflektera för att hitta de svar vi behöver för att både känna och agera.Frågor som stärker begriplighetFör tydlighet, klarhet, sammanhang och förutsägbarhet.Hur märks det i kroppen eller i ditt beteende när förväntningarna på dig är otydliga?Om någon tog över din roll i morgon – vad skulle den personen ha svårast att förstå?Vilka delar av din arbetsvardag förväntas du “bara acceptera”, men som du aldrig riktigt har fått förklarade för dig?– Vilken fråga skulle du behöva ställa för att få mer tydlighet här?Finns det något du ofta tänker: ”Det är nog bara jag som inte fattar”?(Ledtråd: det är det väldigt sällan.)Om ditt arbete var en karta – vilka skyltar saknas?Riktning? Prioritering? Tempo? Gränser?Att våga säga “det här har jag inte riktigt förstått” har en enorm inneboende potential – inte bara för dig, utan för många runt omkring dig.Frågor som stärker hanterbarhetFör resurser, handlingskraft och motståndskraft.Vad i ditt arbetsliv kräver idag mer energi än det ger tillbaka?– Är det något som ändå är värt energin, eller något som behöver justeras, avlastas eller tas bort?Om du fick ta bort en sak – utan att behöva kompensera för det – vad skulle det vara?Vem eller vad är din tydliga eller dolda säkerhetslina på jobbet?– Vad händer om den personen eller funktionen försvinner?När du känner dig överhopad eller negativt stressad – kan du se vilka handlingar, beslut eller händelser som ledde fram dit?– Finns det ett mönster?Om du var tvungen att be om hjälp med en sak på jobbet – och en privat – utan att det belastade någon annan, vad skulle du be om hjälp med?Många av oss är rädda för att belasta andra. Samtidigt vet vi att de flesta faktiskt tycker om att få hjälpa till. Och genom att be om hjälp kan du också bidra till att någon annan får känna sig betydelsefull.Frågor som stärker meningsfullhetFör motivation, riktning och engagemang.Vilken del av ditt arbete skulle du sakna allra mest om den försvann?När upplever du att tiden går fort – på ett bra sätt?Gärna både i jobbet och privat.Vad i din vardag gör dig stolt, även om ingen annan ser det?Om du fortsätter exakt som du gör nu i tre år till – känns det meningsfullt?Det som engagerar dig och känns viktigt – hur delar du med dig av det till dina kollegor eller din chef?Att sätta ord på vad som känns meningsfullt hjälper andra att förstå vad som är viktigt för dig – och ökar också chansen att du faktiskt får ägna mer tid åt just det.Så kan du använda frågornaDu kan ta med dig dem på en promenad och reflektera själv. Skriva ner tankar. Återkomma till dem över tid. Men de fungerar minst lika bra tillsammans med andra: i team, på möten, på konferenser eller runt fikabordet. Klipp isär dem, dra en fråga var, och se vad som händer i samtalet.Min förhoppning är att någon – eller några – av de här frågorna stärker just din känsla av sammanhang. På Kasam på jobbet kan du hitta fler reflektionsfrågor som hjälper dig och er att stärka er KASAM. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet är det fart från start! Vi snackar om allt vi (och ni!) stör er på, från små vardagsgrejer till riktigt störiga beteenden.Plus att vi firar att podden fullkomligt exploderat på sistone – TACK för att ni lyssnar!Det här vill ni inte missa, ett fullmatat, stökigt och roligt avsnitt med riktigt bra surr!

Ja, kära lyssnare. Ibland kommer livet emellan. Kvällens program blir en kortis då privata händelser lagt krokben för en regelrätt poddinspelning. I kvällens program får ni nöja er med en recension av den kommande biofilmen Cold Storage som vi fått möjligthet att förhandstitta på . I den filmen hittar vi Liam Neeson, mannen med certain sets of skills, Joey Keery, känd från Stranger Things och Georgina Campell från Barbarian.  I COLD STORAGE försöker ett muterat virus hitta sin väg ut från ett gammalt bortglömt militärområde som numera är ett sk. Self-storage för folk som vill magasinera sina saker. Vi får splatter, komedi och skräck i en härlig blandning från ett manus skrivet av David Koepp.  COLD STORAGE har svensk biopremiär den 6:e februari. Detta är så klart en spoilerfri recension. Stort tack till Scanbox Entertainment som ordnat så vi kan tävla ut biobiljetter till denna film.  Så det blir ett litet avsnitt denna gång. Litet men naggande gott. 

En tidigare klient till Maria Dupal hörde av sig för att berätta vad som hänt efter regressionen hon gjorde 2024 – vilka upplevelser, insikter och förmågor som successivt har vaknat sedan dess och det ledde till ett möte hemma hos Maria Dupal i mellandagarna.När Maria Dupal börjar minnas just den regressionen blir det tydligt hur unik den var. Sessionen tog en oväntad vändning när klienten, Maria Forssell, spontant fördes in i ett själsligt tillstånd mellan liven på Jorden. De bilder, tillstånd och portaler som öppnades där kom att förändra allt.Sedan dess har något varit i ständig rörelse. Ett språk hon burit inom sig började flöda – först stilla, sedan allt starkare. Ibland bubblar det upp så intensivt att det inte längre går att hålla tillbaka. Det måste få komma ut.Portaler är ett återkommande tema i Maria Forssells berättelse, inte minst genom spirituell konst. Hon nämner bland annat mötet med konstnären på HarmoniExpo som målar just portaler – ett starkt igenkännande som väcker djupare lager av minne och mening. Kika gärna in på Catrin Skotts bilder: Catrin SkottVi vill också nämna att mikrofonen tyvärr inte fungerade optimalt under delar av inspelningen. Vi beklagar den bitvis sämre ljudkvaliteten, men hoppas att innehållet och berättelsen ändå får ta plats och nå fram.För kontakt med Maria Forssell:https://sinnesro.careE-post: maria@sinnesro.careIntervjuare: Maria DupalFör mer information om regressioner: maria.dupal.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Tron kommer inte alltid när jag försöker som mest. Ibland kommer den när jag tar emot. När jag dras med. När jag plötsligt märker att jag sjunger med - innan jag hunnit förstå varför.Det är också därför den gemensamma sången har en sådan kraft. I kyrkans liv har man länge levt med insikten att tron inte bara bärs av tankar, utan av kroppar.Inte bara av förståelse, utan av rytm och rörelse. Vi andas tillsammans. Vi säger samma ord. Vi bär varandra. Ibland är det den enda tron jag har för stunden: att stå kvar i rummet. Att sjunga med. Att låta någon annans ord bli mina.Text:Joh 1:14Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan möter vi prästen Joakim Hagerius. Temat för veckan är tro som gåva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:För en tid sedan tog en man kontakt med mig. Han ville tala om tro.Han beskrev sig själv som sökande, nyfiken och intellektuellt engagerad. Han läste böcker om kristen tro och om ateism, lyssnade på poddar och följde debatter där argument ställdes mot argument. Han gjorde ett seriöst arbete.Men ändå sa han: Jag kommer inte riktigt vidare.Det som slog mig var inte hans tvivel, utan hans uthållighet. Trots att han inte landade i några klara slutsatser försvann inte längtan. Han kunde inte säga att han trodde – men han kunde heller inte släppa frågan. Något höll honom kvar i sökandet.Jag möter allt oftare sådana berättelser. Inte fientlighet inför tro, inte likgiltighet – men ett slags mellanrum. Ett ärligt arbete med tanken, där ändå något saknas. Ibland behöver vi hjälp att förstå vad tro är – och vad den inte är.Text:Luk 24:32Musik:Happiness Does Not Wait av Olafur ArnaldsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Andakterna den här veckan hålls av prästen och psykoterapeuten Albin Tanke från Malmö. Veckans tema är Livets källa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:”Var kommer jag ifrån och vart är jag på väg?” Sådana tankar har jag grubblat mycket på genom åren. ”Varför finns universum? Vem är Gud? Varför finns det överhuvudtaget liv?”Vissa tider har grubblerierna varit mer intensiva, andra tider har de knappt funnits alls. Men visst ligger de där i bakgrunden och utgör en slags fond till livet. Plötsligt så snurrar de upp för mig på nytt: ”Varför finns just jag? Varför blev jag inte någon annan?” Och så vidare.Någon gång har jag delat några av de här tankarna och frågeställningarna med mina vänner. Och då har de sagt: ”Men sluta grubbla sådär”, ”slappna av och lev”. Kanske har de rätt? Ibland låter jag tankarna slå knut på mig själv. Det är lite grann som att inte se skogen för alla träd. Att konstruera grubblerier som inte leder till nyfikenhet, kunskap eller kreativitet utan istället håller tillbaka och kanske till och med ger bränsle åt rädslan – nä, det vill jag ju inte fastna i.Såklart avspeglar dessa tankar också hur jag ibland tänker om Gud. Tankar som gör Gud till något främmande. Som om Gud är ett objekt som jag på distans måste förhålla mig till. Något som jag måste parera eller på olika sätt hitta till eller kanske till och med försöka uppnå? Som om jag är här och Gud är där – och kontakten mellan oss sval och kravfylld, tyngd, distanserad eller helt enkelt bara väldigt svåruppkopplad.Text:Apostlagärningarna 17:27-28Musik:The day before you came av Björn Ulvaeus och Benny Andersson med Benny AnderssonProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Är du en mäklare som vill prestera på topp OCH samtidigt leva familjeliv? Eller bara vill bli bättre på struktur och effektivitet? Vi gästas av Linn Thyrestam Grape från Widerlöv i Uppsala som har varit höggravid och ändå vunnit priser, haft bebis och vunnit priser. Ibland har hon till och med varit föräldraledig och ÄNDÅ sålt så pass mycket att vissa inte ens fattat att hon varit just föräldraledig. Vi tar reda på hur det gått till! Hemnet är med oss i form av veckans spaning där vi får höra om lanseringen av "sälj först, betala sen". Stort tack till Hemnet som gör podden möjlig!

Kanske fick du plötsligt veta att du är adopterad eller har ett okänt syskon. Kanske upptäckte du en oanad talang som gav en ny karriär eller fann en meteorit i potatislandet. Om stora upptäckter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är vi med om omvälvande upptäckter och vi undrar vilken din är? Fick du i vuxen ålder reda på att din pappa inte är din biologiska pappa eller att du har flera syskon? Hittade du en meteorit i ett grustag eller en u-båt utanför din sommarstuga. Var du i åttonde månaden när du förstod att du var gravid, fann du ett hemligt bergrum eller räddades ditt liv tack vare att hunden nosade så mycket på ditt ben att du gick till doktorn som upptäckte en tumör.Ikväll undrar vi vilken din största upptäckt är.Ring oss på 020-22 10 30. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare: Li SkarinProducent: Helene Almqvist

Anuaar Athahb reflekterar, utifrån sin muslimska tro, kring begreppet lataif om andliga lager. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur Andakten: ”I den muslimska traditionen finns ett djupt och återkommande citat: “Man ya'arafa nafsahu faqad yaʿarafa rabbahu”. Den som känner sig själv, känner sin Gud. Det har följt med mig genom livet som något jag återvänder till, som en sanning jag hela tiden växer in i. Ibland känns det som en påminnelse och ibland som en dörr jag ännu inte öppnat helt.”Text:Muslimskt citatMusik: Ouj-e-Asman (instrumental) - Mohammed EsfahaniProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Ibland kan man inte tro sina ögon vi hör några av lyssnarnas exempel! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Inger minns tillbaka till Rhodos och den stora grisfesten där hon mötte fyra sällskap från Fryksdalen, Amandas nyköpta kondompaket var helt tomt och Anders tåg blev inställt fyra gånger!Vi ringer också upp Håvard Lie, sportsligt ansvarig för backhoppning på svenska skidförbundet, för att prata om backhoppningsdräkter. I extramaterialet kan vi inte sluta tänka på grisfester, är det kanske dags för en ny Kvällspasset-tradition?

Säsong 8, Avsnitt 1Välkommen till en ny säsong.I det här avsnittet pratar jag om att börja året på ett annat sätt – utan hets och krav. Om vad som händer när man biter ihop för länge, prioriterar bort det man vet att man mår bra av och bara fortsätter köra.Jag berättar också om min nya ljudbok, som släpps i dag. En bok för män som har det tufft på insidan, men som inte riktigt vet hur man ska börja prata om det. Ibland är det inte prat som är första steget – ibland räcker det att lyssna.Ett avsnitt om att ta sig upp på hästen igen, hitta ett annat tempo och fokusera på det som faktiskt gör livet lite lättare att bära. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland glömmer vi bort att saker behöver få landa. I det här avsnittet delar jag med mig av mina erfarenheter av integrering – och hur den visar sig i relationer, i kroppen och i vardagen.

Och varför lämnar folk konserter och teatrar precis innan slutet? Andrev Walden svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulla har länge funderat över den tomhet som kan infinna sig efter att man fått det man har längtat mycket efter. Ibland kan hon även känna ett lätt obehag. Hur kan det komma sig?Nu för tiden har Emma noterat att allt fler lämnar en teater eller konsert minuterna innan det är slut. De stannar inte kvar och visar sin uppskattning genom att applådera. Vad är det som de har så ofantligt bråttom till, undrar Emma.Varför är filmtrailers idag så vansinnigt långa och detaljrika, undrar Johanna. När hon såg en trailer för 15-20 år sedan så var det en ”teaser” av vad filmen handlade om. Idag får hon känslan efter att sett en trailer att hon redan sett filmen. Hör Andrev Walden svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Ibland kan man känna att det man ger inte är tillräckligt eller att man bidrar med för lite. Men det lilla kan växa och bli något stort.

Lena Nordlund jagar efter ett perfekt julkort att skicka till Iggy Pop och pratar om småtomtar med författaren Klas Östergren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ett märkligt ljus som uppstår en kort stund i midvinterskymningen. Ibland kan man se det på gamla julbonader där man ofta ser en gråklädd småtomte blicka ut över en röd stuga i snön. Om detta pratar Klas Östergren med Lena Nordlund, som också är på jakt efter ett passande julkort att posta till den barbröstade rocksångaren Iggy Pop.

Tjenare gott folk!Jag hoppas att ni alla har det fint och är omringade av familj, vänner och en massa kärlek oavsett om och vad ni firar. Podden kommer att ta en paus på två veckor och är tillbaka igen den 8 januari med väldigt intressanta gäster och ämnen som MDMA- och psykedelika-assisterad terapi, att vara ung kvinna inom svensk hiphop, övergrepp på SiS-boenden och mycket mer.Eftersom det har tillkommit en hel del nya lyssnare senaste tiden, vilket jag är oerhört tacksam för, så tänkte jag säga några ord om vad Yoshi's Podcast är för något och om mina tre grundprinciper som genomsyrar både den här podden och allting annat jag gör: Fred, Yttrandefrihet och Respekt. Eftersom jag är usel på att sitta själv och prata in i kameran så kommer jag att läsa innantill, jag hoppas att ni har överseende med det.Jag startade podden för att jag ville ha fler samtal i mitt liv. Min ambition är inte att bli känd eller att tjäna pengar på podden. Skulle det råka hända att jag i framtiden kan tjäna en slant på den så toppen, men jag gör i dagsläget ingenting aktivt för att uppnå det. Det enda jag är ute efter är att ha samtal med intressanta människor. Alla gäster som jag bjuder in bjuder jag in för att jag tycker att de verkar intressanta och för att jag tror att jag skulle ha ett givande samtal med dem. Jag blir glad om folk lyssnar och uppskattar samtalen, men ärligt talat är inte det min primära drivkraft. Om jag skulle välja gäster baserat på vad jag tror andra kommer att gilla så hade den här podden blivit något annat än det jag vill att den ska vara. Även om ingen lyssnade skulle jag fortsätta, för det är just samtalen i sig som driver mig - folks uppskattning är en välkommen bonus.Jag gör allt som har att göra med podden själv. Bokar, spelar in, redigerar, publicerar, klipper videor till sociala medier och så vidare. Jag gillar att ha det så, men det innebär en hel del jobb när man publicerar ett avsnitt i veckan som jag nu har gjort i snart tre år. Av den anledningen behöver jag också ha några avsnitt på lager för att kunna upprätthålla det schemat. Därför går det i regel några veckor mellan att ett avsnitt spelas in och att det publiceras. Det är en balansgång då man varken vill att det spannet ska bli för långt eller för kort så att det blir stressigt att fixa allt, men det har väl mestadels gått bra hittills.Som nämnt är det just samtal jag är ute efter, inte intervjuer. Jag förbereder inte specifika frågor eller mallar, utan låter samtalet föra oss framåt och anser att ingenting är tabu att prata om. Ibland har jag gäster med kontroversiella åsikter, idéer eller bakgrunder. Det finns skilda tankar om hur sådant bör hanteras. Vissa tycker att det är mitt ansvar att tillrättavisa eller ta avstånd från någon som uttrycker en osmaklig åsikt i min podcast. Min inställning är en annan. Jag vill förstå hur personen landat i sina åsikter, oavsett hur hemska de må vara i andras, eller mina egna, ögon. Jag tror att respektfulla samtal blir ännu viktigare ju större våra meningsskiljaktigheter är, för alternativet när vi inte pratar med dem vars åsikter vi ogillar är att vi istället löser konflikter på andra, mer destruktiva, sätt. Min inställning är inte för alla och det respekterar jag till fullo. Som tur är finns det många olika poddar att lyssna på.Tack för att du väljer att lyssna på just min!Nu några ord om mina tre grundprinciper.FredIngenting är viktigare än fred. Fred är grundförutsättningen som krävs för att konst, vetenskap, kärlek, filosofi, naturvård och allt annat vi håller kärt ska kunna frodas. Krig är det lägsta tillstånd ett samhälle kan sjunka till. Det tar oss tillbaka till en tid då ordet civilisation inte ens gick att yttra, en tid före ordet i sig. Som ett primitivt djur agerar människan i krig på sina instinkter för att överleva, för att hålla sina barn vid liv. Kriget får oss att bli något mindre än människor, något mycket farligare. Än mer skrämmande är att det bland oss finns de som suktar efter detta tillstånd, ser det som en frigörelse där de får leva ut sina fantasier på sina bröders och systrars bekostnad. Ingenting är viktigare än fred. De mörka avgrunderna i vår natur som kriget exponerar - motvilligt i vissa, med iver i andra - är något vi med allt vi förmår måste hålla borta från att se dagens ljus.Krigets kostnader mäts inte enbart i döda kroppar, förflyttade gränser och förstörd infrastruktur. Det för även med sig misstro och generationer av förgiftade relationer, varaktig ekonomisk avveckling i de drabbade länderna och påfrestande migration till icke drabbade länder, samt osynliga psykologiska och relationella följder som drabbar även de lyckligt lottade som överlever och tar sig till säkerhet. Min familj undvek det värsta när vi flydde från Jugoslaviens kollaps under 90-talet och anlände till Sverige som flyktingar. Mamma, pappa, min bror och jag. Jag är evigt tacksam för att vi som familj fick en ny chans i ett fantastiskt nytt land samtidigt som våra närmaste släktingar överlevde. Vårt släktträd bestod, men kriget slet loss dess grenar och planterade dem som sticklingar på andra sidan kontinenten eller till och med andra sidan Atlanten. Vi har aldrig kunnat samlas för att fira varken jul eller någon annan högtid tillsammans och kommer aldrig att göra det, utan vi är glada om vi lyckas träffa några släktingar i taget en gång om året. Vår berättelse är inte unik och, återigen, en förhållandevis lycklig sådan. Jag kan inte föreställa mig hur det är att vara ett av de stackars barn vars hela släkt utrotas av fallande bomber, som sedan ska navigera resten av livet utan någon anhörig som kan hjälpa, vägleda och älska dem. Vem kan klandra barnet om det växer upp till att hata de skyldiga och slänga nya bomber som fortsätter krigets onda spiral?Ingenting är viktigare än fred. Glöm inte bort det när representanter för en vinstdrivande krigsindustri, ambitiösa politiker och blodtörstiga kommentatorer i media försöker få dig att tro något annat. För det sista vi vill är att få lära oss den hårda vägen hur sant det är.YttrandefrihetJag har tidigare beskrivit yttrandefriheten som något vi människor har hittat på, men jag har sedan dess kommit att ändra min uppfattning. Vi föds med en total yttrandefrihet som vi har fått av gud, universum, naturen eller vad du än väljer att tro på. Det finns inga naturlagar som stoppar oss från att yttra vilka ord vi än vill. Det är endast vi människor som sätter begränsningar för vad vi tillåter oss själva och varandra att yttra.En del begränsningar är kloka, så som förbud mot hot och förtal, men inga begränsningar på vår naturliga yttrandefrihet bör införas utan ordentlig eftertanke eller tas lättsamt. Det fria ordet, och garantin om att inte straffas för att man yttrar det, är bland det vackraste och viktigaste vi har. Från denna frihet mynnar alla andra. Stryp yttrandefriheten och se de övriga raseras. Yttrandefriheten är vår trygghetslina, vårt sätt att hålla tyranni borta. Vi är bortskämda efter decennier av makalös frihet i vår del av världen och har glömt bort att tyranni står för en överväldigande del av vår historia. Vi tror att vi kan tumma på yttrandefriheten utan att falla tillbaka. Vi har fel.Västvärldens respekt för det fria ordet och fri journalistik är idag i ett sorgligt skick. Nya inskränkningar av press- och yttrandefriheten införs med i princip totalt stöd från både regering och riksdag, oavsett färg på slipsen, från utlandsspionerilagen till förbud mot förolämpning av tjänsteman. Inskränkningar som säljs in med ståtliga ord om rikets säkerhet eller skydd av minoriteter, men som riktas mot avsiktligt vagt definierade “förbrytare” och som inom kort börjar användas av de med makt mot alla som utmanar dem. Om vi ger våra ledare makten att tysta oss, så ger vi dem makten att begå vilka brott de vill, som många exempel från vår historia vittnar om.Men vi har något idag som vår historia saknar. Modern teknologi har gjort det fria ordet svårare att kontrollera än någonsin tidigare. Det är anledningen till att så många av dessa lagändringar sker nu. Det är ett fallerande etablissemangs spasmiska försök att kontrollera det vi säger, skriver och tänker. Försök som kommer att misslyckas, men som kommer att orsaka lidande längs vägen och som kräver att vi motverkar dem. Om du som jag värnar om att vi ska få yttra våra tankar, även när de går emot konsensus eller är obekväma, låt dig inte svepas med i hysterin om desinformation och censur - för ingen individ eller grupp kan ha makten att avgöra vad som får och inte får sägas utan att missbruka den. Du föddes med total yttrandefrihet. Tänk väldigt noga innan du tillåter någon annan att begränsa den.RespektIngen kan kräva att du älskar alla dina medmänniskor lika mycket. Ingen kan förvänta sig att du ärligt tycker exakt lika mycket om varje etnicitet, sexuell läggning, religion, ideologi eller annan kategori som vi så flitigt lyckas dela in oss själva i. Det är svårt, om inte omöjligt, för de flesta av oss att göra det. Men att behandla alla människor vi möter med värdighet och respekt är inte svårt. Det är inte svårt att titta en person i ögonen och se individen i stället för kategorin. Tyck vad du vill tycka om de yttre skiljelinjer som separerar oss, men behandla dina medmänniskor med den respekt som våra inre samhörigheter förtjänar, vår delade strävan efter liv, hopp och kärlek. Det är inte för mycket begärt. En vacker dag kan du själv tillhöra fel kategori i din betraktares ögon. När den dagen kommer hoppas jag att ni båda redan har lång erfarenhet av att inte låta det styra hur ni agerar mot varandra.Tack för att du har lyssnat. Jag tar inte för givet en enda sekund av din tid som du väljer att lägga på mig och min podcast.God jul, gott nytt år, glad vad du än firar och vi ses igen 2026! This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Vi kan researcha i veckor innan vi köper en ny pryl. Men när det gäller välgörenhet är det vanligt att ta något på gatan. Så hur mycket skiljer det egentligen mellan olika organisationer om man verkligen ha valuta för pengarna? Ibland hundrafalt, menar Sanna Wendt, marknadsansvarig på Ge Effektivt, som fördelar sina insamlade medel till de mest effektiva organisationerna inom kategorierna Global hälsa, Klimat och Djurvälfärd.Så hur gör Ge Effektivt och deras betrodda analyspartners för att utvärdera och sålla bland tusentals aktörer över hela världen? Och hur kan man tänka kring sin karriär om man vill göra så mycket gott som möjligt?Detta pratar vi om i avsnitt 630!Programledare: Christian von Essen Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

I det här avsnittet om stress och ilska. När julen står för dörren så prövas mångas tålamod. Lyssnarna om när det blivit riktigt stressigt och vad dom gjorde då. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julen står för dörren och det kan ju innebära en viss stress. Ibland skapar det nästan komiska situationer, åtminstone i efterhand. Kanske drabbas du av så kallad road rage i jultrafiken? För att inte tala om när knäcken kokar över eller att du glömt köpa viktiga julklappar och stressen ökar. Lyssnarna delar med sig av kära (?) stressminnen och hur dom hanterar stress.Gerhard Stenlund om stressRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Det här är första delen i en serie om sexuella övergrepp mot barn. I det här avsnittet hör du poliserna som arbetar med att försöka identifiera hittills okända offer i övergreppsmaterial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi analyserar bilderna. Kan man se någonting på bilden som man kan identifiera? Ibland så kan det vara att man hittar en chipspåse. Vad kommer den här ifrån? Vilket land kommer den ifrån”, berättar utredaren Jonas Edin. Han är knuten till ISÖB – polisens avdelning för it-relaterade sexualbrott mot barn och ingår också i det nationella expertteamet som startades 2024. Två gånger om året samlas teamet för att hjälpas åt att identifiera okända barn som förekommer i övergreppsmaterial, och som man inte har lyckats hitta i det löpande arbetet ute i polisregionerna. ”Då kan man få hjälp av oss helt enkelt. I och med att vi har ett större kontaktnät, både nationellt och internationellt, att jobba och identifiera”, säger Jonas Edin. Anmälningarna som gäller våldtäkt mot barn har ökat med drygt 75 procent de senaste 10 åren. Sociala medier är den vanligaste brottsplatsen för det polisanmälda sexuella våldet mot barn, enligt Brottsförebyggande rådet. ”Barn som utsätts via sociala medier far illa, riktigt illa, många gånger. De kommer också gå och dras med känslan av att tänk, vem kommer att få se mina bilder”, säger Jonas Edin. I avsnittet hör du också Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på ISÖB vid NOA, polisens Nationella operativa avdelning. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Fanny Hedenmo och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi tar upp ett dilemma som handlar om att tappa bort sig själv när livet pågår. Ibland behöver man bara skita i att ta sitt egna ansvar och tänka på sig själv. Sen var det det där med världens bästa tips också. Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en högljudd debatt har Svenska kyrkan under hösten kritiserats för att inte inkludera en präst som sagt farväl till Bibelns Gud. Men i själva verket är det desto fler av kyrkans företrädare som lämnar för att de vill ha mer av Gud, inte mindre. – Ibland kändes det som ett vinstdrivande företag, säger Inger Appelgren, en av alla präster som avkragat sig i tysthet. Av Jenny Strindlöv Inläsare: Jenny Strindlöv

Ibland påstås det att svenskar och framför allt unga har börjat bli mer religiösa igen. Men det är en myt som inte har stöd i fakta menar Martin Kolk, docent i demografi. Andreas Ericson intervjuar honom och Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, om religion och sekularisering.

Den har allt. Du kan sitta i den, sova i den, äta i den och umgås i den. Ibland kan du även hitta spännande saker i den. Vi pratar om våra älskade soffor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Lindas illrar gömde mat under soffan, soffälskaren Edward har haft fem soffor under loppet av 1,5 år och Marja efterlyste en kökssoffa i P4 Dalarna och fick kärleken och musiken på köpet!I extramaterialet pratar vi sms-taktiker, hur man hittar den rätta soffan, Sarits koppling till Oliver Strige och Erikas koppling till Ed Sheeran!

Ibland sker det som inte får ske, barnet dör innan det föds. Den värsta mardröm som sätter skräck i alla gravida.Docent och förlossningsöverläkare Karin Pettersson har ägnat mycket forskning åt IUFD, hon är uppmärksammad för sina insatser och för att öka kunskapen runt fosterdöd.I avsnittet pratar vi förlossningssätt, utredning, eftervård, uppföljning, bemötande, stöd och upprepningsrisk. Avsnittet är i samarbete med FRIDADu kan även lyssna till avsnittet "Infektioner - en orsak till sent missfall eller fosterdöd?" HÄRHÄR i databasen INFPREG kan du läsa mer om infektioner under graviditet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dessa dagar, i oredans tidevarv, kan det ibland kännas fullkomligt överväldigande att slå på teven eller öppna en tidning. Ibland vill man bara låta bli eller nöja sig med att scrolla runt lite och få sin egen världsbild bekräftad. Men hur påverkar det oss om vi går miste om möjligheten att ta in flera perspektiv och se flera sidor av saken? Vad förlorar man på det – inte bara samhället, utan även jag som individ? Det tar Lina och Björn reda på i dagens avsnitt som är ett samarbete med Flera Sidor, ett initiativ från Tidningsutgivarna. Vilka är egentligen fördelarna med att hålla sig informerad – för individen och för samhället? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gudrun, känslostorm eller en släktmiddag 2003, vilken storm minns våra lyssnare bäst och varför? Lyssna här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stormar eller orkaner kan komma i olika skepnader. Ibland faktiska stormar som för med sig förödelse i sin väg. Liknande stormar kan vi uppleva på det det emotionella planet, inom oss själva eller när vi har att göra med andra. Vilken storm minns våra lyssnare och du bäst?Stormigt med Hanna SihlmanRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen”, så svarar jag på frågor som kommit in. Ibland kommer jag att ha den här typen av avsnitt där ni som lyssnar på podden får svar på frågor ni skickar in till kontakt@såinisjälen.se Avsnitten är något kortare än vanligt. Väldigt fina frågor som kommit in och jag är så tacksam för dem. Jag är säker på att svaren kommer att tala till alla. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Få reklamfria avsnitt tidigare på Supercast: https://sainisjalen.supercast.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Inläst: Var fjärde patient som läggs in på sjukhus kan ha drabbats av misstänkta biverkningar. En av sju 75-plussare tar över tio läkemedel samtidigt. ”Man tar mer eller mindre livet av patienter”, menar en kritisk äldreforskare.

Jennys nya vän är inte sen med att påpeka hur usel hon är – ändå bär Jenny den med sig varje dag. Hennes varning: en "smart-ring" är inte alltid så smart för den som gillar att ha kontroll. Ibland får det roliga faktiskt gå före det viktiga.Victoria har ännu inte gått i terapi för sin scenskräck, men hon har haft sin egen variant av egenterapi. Nu förbereder hon sig inför hur det kan bli när de ska ut och prata om boken. Kanske blir humorn hennes vapen? Göteborgsvitsarna har hon redan övat på.Veckans ämne: Bokashi på vinternLyssnarfrågorna handlar om hur man förbättrar jorden med bokashi, plantering av det exotiska silkesträdet Albizia ‘Summer Chocolate', klätterhortensians chans att ta fäste på en gammal tallstam – och växttips till en pergola där både barn och blommor ska trivas.Dessutom blir det en nyvaken narciss, naturens eget sömnmedel och en peruk åt vänster.Hör gärna av dig till oss på rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är höst och viss stillsamhet har infunnit sig hos våra hjältar. Ibland är de glada och sätter vitlök, ofta komposterar de. Stämning god. Men blommar det? - Jajjamen, pyttelite. 

Ibland är det inte kursrörelserna som avgör om du vinner eller förlorar på börsen, utan tiden. När marknaden står still kan just tiden bli din största tillgång. Medan andra stirrar sig blinda på index som inte rör sig, finns här en strategi som låter dig tjäna pengar - på att vänta. Men det stannar inte där, du kan även blanda in rörelser och riktning på ett smart sätt och på så vis skapa ännu fler möjligheter. En strategi för alla - oavsett om du tror på stillhet eller rörelse. I det här avsnittet visar vi hur du gör och hur tiden faktiskt kan besegra börsen.

Vi hör ofta att barn är så bra på språk. Ibland kan det kännas omotiverande - “är jag för gammal för att lära mig?”. Men är det verkligen sant att barn lär sig språk bättre än vuxna? Det ska vi prata om i det här avsnittet! --- Transkript Har du tänkt tanken att barn lär sig språk bättre än vuxna? Ja, det är många som tror att barn lär sig språk bättre än vuxna. Är det verkligen sant? Stämmer det verkligen? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Välkommen till Simple Swedish Podcast och innan vi börjar så ska jag tacka Jing, Vivian, Mari och Elke för att ni stödjer den här podden genom att bli patrons och gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt. Okej, så som sagt, många människor tror att barn lär sig språk bättre, snabbare, mer effektivt än vuxna. Och det kanske kan kännas lite omotiverande. Man kanske tänker att barn är språkgenier, jag kan inte lära mig så bra som ett barn, barn lär sig språk automatiskt bara genom att vara runt det. Så det kanske gör att man blir lite omotiverad, men är det verkligen sant? Okej, så först och främst, hur lär sig barn? och vi pratar kanske specifikt om ens första språk. Så hur lär sig barn sitt första språk? Jo, först och främst, man har ett konstant språkbad 24/7. Alltså, man är i språket hela, hela tiden. Man har sina föräldrar där och de pratar med dig hela tiden, de pratar med dig, de leker med dig, de tar hand om dig, de guidar dig, de är där hela tiden och kommunicerar med dig på det här språket. En annan faktor är att du har bara ett språk, så om du vill ha nånting så måste du använda det språket för att kommunicera. Så du har inget val, du måste prata på det språket för att få det du vill ha. ...för hela transkriptet, klicka här

Dagens avsnitt är det första av en ny typ av podd som jag kommer börja med här på Rak höger. Ofta har jag velat få ut en snabbare kommentar eller analys i samband med någon nyhetshändelse, på ungefär samma sätt som när jag blivit inbjuden till Aktuellt, TV4 eller Studio Ett för att kommentera eller debattera. Varför inte göra det i mina egna kanaler, har jag tänkt. Det kommer jag börja med nu framöver, i både ljud och bild, men tyvärr utan tv-sminkning så ni som tittar får tyvärr stå ut med min likblekhet. Eftersom jag en gång valde att kalla publikationen Rak höger kommer dessa kortare kommentarer kallas “Jabb”, i stället för något mer generiskt som “Extra”. Ibland kommer jag kommentera själv, ibland med en gäst, och ofta då en gäst jag känner lite bättre. Avsnitten kommer att vara kortare än de vanliga, och ha en mer informell karaktär. Mer av samtal, mindre av en intervju.Ivar ArpiFörst ut som medpassagerare, eller medkapten, på denna jungfruresa är Per Lindgren som bland annat driver podden God ton ihop med Hanif Bali. Han är också skribent, bland annat här på Rak höger. Gå gärna in och läs hans senaste text på Kvartal, om när han och Hanif Bali skulle intervjua Tommy Robinson i samband med Unite the Kingdom-demonstrationen i London. I dag pratar vi om reaktionerna på mordet på Charlie Kirk, om avskedandet av talkshowvärden Jimmy Kimmel, och hur en del av MAGA-högern nu börjat låta som cancelkultursvänstern. Per har skrivit en hel del om detta på X och fått skarpa reaktioner från svenska högerkonton, vilket förvånat honom. Vad är det som händer?Om detta handlar dagens Jabb. Sprid vidare om ni tycker att fler borde höra!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nivå: A2/B1 Hallå där! Nu ska vi prata om jantelagen. Den skandinaviska "lagen" som säger: Du ska inte tro att du är något. Är det en riktig lag? Varifrån kommer den? Hur används den? Vad säger den om skandinavisk kultur? Stöd podden för 5€ i månaden och få transkript till alla avsnitt :) Klicka här Transkript Du ska inte tro att du är något! Du ska inte tro att du är bättre än någon annan! Ja, så lyder jantelagen och det är jantelagen som vi ska prata om idag. Så. Välkommen till Simple Swedish Podcast! Jag heter Fredrik och jag sitter som vanligt här i Valencia. Det är väldigt varmt dessa dagar. Jag har börjat använda AC:n för att det är helt enkelt jobbigt att sova när det är 30 grader. Så jag hoppas att elräkningen inte blir för hög! Jag vet fortfarande inte hur mycket det kostar att ha AC:n på varje dag. Jag hoppas att jag kanske inte behöver ha den på varje dag men just nu så. Känns det som att jag behöver det för att fungera. Och jag har också börjat stiga upp klockan halv sju på morgonen. Så ja, det är för att min flickvän har börjat jobba tidiga morgnar, så hon började stiga upp klockan halv sju och då tänkte jag, okej, jag ska ta det här tillfället i akt och börja stiga upp tidigt jag också. Att ta tillfället i akt betyder att man liksom, ehm, att man passar på att göra någonting. Man, eh, en situation uppstår och man liksom tar.. man utnyttjar den situationen man, man, ja vad ska man säga? Ja, ni förstår säkert. Så. För att det känns som att man blir lite mer produktiv när man startar dagen tidigt. Och det känns väldigt bra, måste jag säga, att komma upp lite tidigare. Ibland blir man lite trött också såklart. Men i alla fall, idag ska vi prata om jantelagen som är en intressant aspekt av svensk och skandinavisk kultur. Först ska jag tacka tre nya patrons. Det är Marcus, Laura och Martijn. Jag tror jag uttalade det rätt. Så, jantelagen. ...för att få hela transkriptet - klicka här