Podcasts about ibland

Vi pratar om sorg i Karlavagnen och delar med oss av våra erfarenheter om hur man tar sig ur den på bästa sätt. Vid micken finns Sofia Rågenklint. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Någon man älskar kan ha dött, eller någon man aldrig riktigt fick den där relationen med som man hade önskat. En skilsmässa. En vänskap som runnit ut i sanden. Ofrivillig barnlöshet eller sjukdom. Varje sorg är ju unik och vi sörjer på olika sätt. Många vill prata om hur man mår medan andra blir tysta. Ibland håller vi tillbaka våra känslor av rädsla för att belasta nån annan. Så hur tar vi oss ur sorgen på bästa sätt? Vad är din erfarenhet och dina goda råd? Sofia Rågenklint finns här för att lyssna på dig men även för att berätta om sina egna erfarenheter om att ta sig ur en sorg.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

Planera, planera, planera... Ibland blir det enligt plan - och ibland blir det precis tvärtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det enda vi kan vara säkra på här i livet är att det aldrig blir riktigt som det var tänkt. All planering till trots, livet har för vana att spela oss alla ett spratt då och då.Du räknade med förlust, men ett kryss i slutminuten kammade hem segern.Du trodde det var solsäkert, men regnstormarna rev sönder semestern.Du bjöd ut Affe, men gick hem med Roger.I detta avsnitt pratar programledare Jonas Karlsson med lyssnare som delar med sig av sina egna historier - som inte blev riktigt som de först tänkt sig. Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

Hej Somna. Hit är du välkommen, till mig. Avsnitt 831, eller egentligen stämmer det inte. Det har blivit fel med räkningen på avsnitten när jag flyttade till Acast och nu är vi snart uppe i tusen avsnitt. Sen finns det flera avsnitt som inte längre går att lyssna på, som vissa extraavsnitt. Ibland säljer jag även personliga avsnitt. Har bland annat gjort det till några kända svenskar och då kände jag mig som en sån där person som kändisar går till för att få service. Som en kändisfrisör.Jag har faktiskt varit kändisfrisör en gång i tiden. Det här var långt innan var och varannan människa var kändisfrisör. Jag klippte alla som var något. Jag var nio år gammal med en salong på Biblioteksgatan. Den hette Salong Kalufsen med Z och sloganen var "En dalafrisör vet vad han gör." En liten dalmas med fallenhet för kalufser. Alla kändisar hängde på nattklubben Alexandra, och ibland gick jag ut på dansgolvet med saxen och klippte folk i komplett beckmörker medan de rörde sig till popmusik. Ofta märkte folk det inte förrän de gick in på toaletten och såg sig i spegeln.Jag tjänade väldigt mycket pengar. Jag jobbade som frisör tills jag var 15 år, sen flyttade jag hem. Mina föräldrar tänkte att det skulle börja sticka i ögonen på folk om jag visade hur mycket pengar jag tjänat, så jag fick sluta åka med min privatchaufför och börja ta bussen till skolan. Visste du att jag tog studenten två gånger? Mina föräldrar satte in mina miljoner på ett lönekonto och sa att jag kunde ta ut dem när jag fyllde 18. När dagen kom visade det sig att de hade festat upp alltihop. Min privatchaufför hade kört dem till Stockholm och tagit dem till olika nattklubbar och de hade blivit beroende av kändisfrisörer. När jag fick min bankbok var det minus 55 öre. När jag började scenskolan blev jag coolast i klassen eftersom jag var kändisfrisör. Jag öppnade eget och blev klassens kung. Efter det blev jag munk. Det var ju egentligen dit jag var på väg hela tiden. Och det var först när jag avsade mig mina löften nu i förrgår som jag bestämde mig för att ta det här med podcastandet på allvar. Så allt jag har berättat under alla år i Somna med Henriks historia, det måste du nu sy ihop med det faktum att jag också har varit, och är, en av Sveriges mest kända kändisfrisörer.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filmklassiker, B-filmer och kultfilmer restaureras med kristallklar bildkvalitet och säljs sen i lyxiga utgåvor till samlare världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bland filmälskare utmanas nu scrollandet på streamingtjänster av en trend där lyxiga specialutgåvor av film på fysiska utgåvor som DVD, BluRay och Ultra HD 4K blivit allt populärare.Ibland kan de till och med säljas för tusentals kronor på begagnatmarknaden och P1 Kulturs Joakim Silverdal har själv blivit biten av den växande trenden.Medverkar i programmet gör:Joakim Silverdal, reporterLiam Lång, samlareJonas Andersson, lektor vid Södertörns högskolaSusanne Nylund Skog, etnolog vid Institutet för språk och folkminnenJanne Widmark, filmskapare och samlare

Gemenskap är temat på dagens andakt med församlingsmusiker Lisa Tilling från Norrköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Gemenskap är en känsla av tillhörighet med andra människor på olika sätt. Vi samlas kring en eller flera gemensamma nämnare.För mig är det något mer än själva känslan av samhörighet. Det blir en gemenskap först när vi interagerar med människor konkret.Att i ensamheten fundera över att vilja tillhöra en grupp ger ju ingen gratisbiljett in till gemenskapen. Jag behöver vara aktiv och välja den och sen kan jag i ensamma stunder känna en sann och god känsla i att veta att jag tillhör en gemenskap. Ibland är det svårt att ensam söka upp en gemenskap. Vi är rädda för att tränga oss på, inte passa in och så väljer vi tryggheten att slippa utsätta oss för detta och avstår. Jag vet dom gånger jag känt precis så och då har någon som redan ingår i gemenskapen stått på sig och så småningom har jag lättat på stegen och följt med.Text:Apostlagärningarna 2:42-44, Hebreerbrevet 10:24-25Musik:From The Lit Sea Beneath av och med Fredrik TörnvallProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Ibland är det inte stormen som är läskigast utan ens egen hjärna som skickar en tillbaka in i den gungande båten efter ett par AirPods. Bella berättar om natten i Kroatien som slutade med bröd på en restaurang klockan tre och barn som blev upplockade av främmande män på bryggan. Och så en son som växte flera centimeter av att våga tänka själv om vad han faktiskt tror på.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland imponerar vi på oss själva, och det gjorde vi definitivt idag för vi lyckades ta oss igenom allt vi hade utan att behöva stryka en enda sak! Det vi lyckades snacka om är alla anledningar till varför Ferrari har en chans på mästerskapet, vilka stallen vill byta Ocon med, Kevin Magnussens bravader i Nascar, vad som hände Hulkenberg och Albon i Spanien, hur vi tror att det kommer gå på Red Bull Ring, och vi hann läsa en transkribering av den fantastiska insatsen den arabiska kommentatorn gjorde sista varvet på Barcelona!Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

Veckans avsnitt går i nödlösningarnas tecken. Ibland är det genialt, ibland är det panik, och ibland är det bara en tallrik hummus utan bröd.Vi får höra om gästen som anmält avvikande kost i god tid men ändå fick exakt samma fiskrätt två gånger, sällskapet som trodde att de beställt in ett helt bord med smårätter men där en person fick börja middagen med en ensam portion hummus, och livsmedelskontrollen som mitt under ett 40-årsfirande fick se en råtta springa rakt in i köket och genast slog om till yrkesläge.Dessutom blir det brandlarm med felaktigt använd nödutgång, kaffe som blir för starkt hur mycket mjölk man än häller i, ett trasigt bord som räddas med mänsklig bordspelare, en ginbeställning på passagerarfartyg som går exakt så bra som man tror, och historien om hur man kan bryta fingret med hjälp av torkad frukt.Kort sagt: nödlösningar, nödsituationer och några tillfällen där alla inblandade nog hade behövt ta ett djupt andetag innan de fortsatte. Mycket nöje!Tack alla ni som skickat in veckans historier: Fredrik Johansson, Anna Loeb, Jenny Andersson, Lotta Lindvall, Maja Rudbäck Runnfors (extra på Patreon), Simon Forsman, Anja Evelina, Martin Höglund, Linus Persson och Stefan ElingsOch extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: Martina Jansson x10(!), Johan Noring x9 David Burman x7, Sören Asp x5, Michael Katsaras x4 Malin Gille x3, Magdalena Rickardsson x2, Johanna Nyholm x2, Jon Andri Zogg x2, Kerstin Roslin, Tomas Stenbäck, Alexandra Grins, Adam Kullberg, Ellen Thompson, Yvonne Eidenbrant, , Magnus Häggström, Eden Ljunghager, Markus Erlandsson, Marcus Lind, Martin Schori, Katja Lomarker, Sebastian Löfwrnhamn, Elin Bergman, Oscar Petersson, Katrin Andersson, Elina Fröjd, Magnus Granmyre, Dennis Jansson, Alexandra Grins, Astrid Ericson, Jim Jonsson, Simon Roshagen, Johanna Nyholm, Edward Eriksson, Emelie Forsblom, Nerima Ouma, Oscar Pettersson, Magnus Foss, Philip Tisting, Cilla Jarminde, Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni! Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Henrik Olsen, Agnes Fällman, Patrik Tapper.Stöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: agnes@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeManu Chao - Bongo BongMichael Jackson - Smooth CriminalLjud ifrån:Radio 1 - Aschberg Redaktör: Jesper BorgenstrandProducent: Henrik OlsenFoto: Leo Josefsson / Light Box Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en källare utanför Borås bevaras taxen Bertil och kaninen Gullan för eftervärlden. Men varför vill man egentligen stoppa upp sitt husdjur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland plockar Lasse Diding fram sin hund Bertil ur frysen. Det kan vara vid årsdagen av Bertils död, på någon festlig tillställning – eller när Lasse intervjuas i Söndagsintervjun i P1.Men den djupfrysta taxen har blivit en källa till stor konflikt. Lasses familj vill begrava honom och gå vidare – Lasse vill att Bertil ska finnas kvar, som uppstoppad.”Ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul”Emelie Möller är taxidermist, zoologisk konservator. I sin källarverkstad i Fritsla utanför Borås jobbar hon med att stoppa upp djur. Vid sidan av jakttroféer får Emelie också förfrågningar från folk som vill stoppa upp sina fyrbenta familjemedlemmar.– Det är ändå ganska vanligt. Tamfåglar, hundar och kaniner, säger Emelie.Som kaninen Gullan, som Bella är där för att hämta. För Bella handlade uppstoppningen om att bearbeta ett trauma.Folklivsforskaren Susanne Nylund Skog studerar bland annat människans förhållande till djur. Hon tror att det kommer bli mer kulturellt accepterat i framtiden att stoppa upp sina husdjur.– Men det kommer ändå att vara någonting som bara de med pengar kan göra. För ett dåligt uppstoppat husdjur är inte kul, säger Susanne Nylund Skog.Uppstoppad hund är en P1 Dokumentär från 2026 av Bo Sjökvist.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henke HenrikssonVill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot under barnets första år? Hur farliga är dom? Och varför fortsätter vi bekämpa sjukdomar som inte finns längre i Sverige? Det här är den andra av tre kortare poddar om vaccin. Barnpsykologen Malin Bergström får svar på grundläggande frågor av barnhälsovårdsöverläkaren Lina Schollin Ask. Läs mer: Läkemedelsverket: Vaccin och vaccination Folkhälsomyndigheten: Barnvaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten: Vilka sjukdomar erbjuds vissa barn vaccination mot? Folkhälsomyndigheten: Om sjukdomarna i vaccinationsprogrammet för barn Folkhalsomyndigheten - vaccin funkar: Tema: Mässling Lyssna också på: BVCpodden 187: Vaccin (1 av 3): Därför funkar det BVCpodden 189: Vaccin (3 av 3 - efter ett års ålder): "Det finns bara ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund" BVCpodden 175: Vaccin/Rotavirus: "Det är ett säkert och effektivt vaccin" BVCpodden 174: Vaccin/RS-virus: "De yngsta barnen kan bli allvarligt sjuka" BVCpodden 113: Vaccin: "De sprider felaktig och farlig information" BVCpodden 65: Resa med små barn: "Vi kan inte vaccinera oss mot trafikolyckor och drunkning" BVCpodden 54: Hjälp, mitt barn är rädd att ta spruta! BVCpodden 12: Vaccin - vem ska jag lita på? BVCpodden 11: Vaccin - därför är det så viktigt

Den här veckan möter vi Joanna Kölsch, präst i Askims församling i Göteborg. Idag handlar det om Guds sändebud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:På mitt piano hemma ligger en ensam änglavinge i keramik, jag har köpt den i Berlin. På lockets insida står ”för att kunna flyga måste vi omfamna varandra”.Ja, kanske är det du och jag som är kallad till att vara änglar för varandra, kanske bär vi bara en vinge. Och för att flyga behöver vi krama varandra.Förr i tiden trodde man att om man såg en flygande fjäder så var det ett tecken på att en ängel flugit förbi och fångade man den fick man önska sig något.Text:2 Mos. 23: 20, Luk 2:13-14Musik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Empati är kommunikation i flera dimensioner, baserat på förståelse och förmåga att sätta sig in i en annan människas liv. Ibland möter vi personer som har ingen eller mindre empati och det påverkar kommunikationen - tror vi. Hur visar vi empati? Är det att alltid bli bekräftad eller få medhåll? Vad tycker du – hör av dig med dina kommentarer info@ceciliagranquist.se eller ingrid.hogstrom@ilhmarknad.com.  

Somna, vad glad jag är att du är här, och vad glad jag är att jag är här. Att jag hoppade på Somna med Henrik-tåget för åtta år sedan, trots att folk ifrågasatte. Jag tror att jag är en sådan som hoppar på saker när de presenteras för mig. Kärlek, jobb, kontorslösningar och samarbeten. Något i dem har en liten del som är lockande, och sen hoppar jag. I det stora hela tror jag att det är bra.I det här avsnittet kör jag "Dong, Dagens Boktips", en lek jag och min vän hittade på baserat på barnprogrammet med samma namn. Det är en improvisationslek där man säger den första boktiteln man kommer på, följt av ett påhittat författarnamn. Man får inte förbereda sig, utan bara säger det första man kommer på. Det blir bäst om man inte försöker allt för mycket.Jag berättar också om när jag gick scenskolan och vi jobbade med clownmetoden. Uppgiften var att skapa en clown utan att bestämma någonting innan man gick ut på scenen. Jag förberedde mig. Det blev en flopp. Nästa dag förberedde jag mig inte alls, och det gick bra. Det är lite som med den här podden. När jag kastar mig ut och inte bestämmer allt för mycket innan, så blir det bäst.Så jag är glad att jag hoppade på Somna med Henrik. Att jag lyssnade på den där känslan. Även om magkänslan inte alltid har rätt. Ibland blir det fel, om det nu finns något som är fel. Sov gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vallningar, hjärndimma och att inte riktigt känna igen sig själv. Lyssnarna delar med sig av sina erfarenheter av att själv vara i, eller nära någon som är i klimakteriet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimakteriet är sällan något som bara händer en person – det påverkar ofta hela livet runt omkring. I dagens program handlar det om din relation till klimakteriet, både om du själv är i det och om du står bredvid: som partner, vän, kollega, vuxet barn eller nära anhörig.Ibland märks det mest i det lilla: trötthet som aldrig släpper, kortare tålamod, en kropp som känns annorlunda, en natt med stökig sömn. Och för den som är nära kan det väcka frågor, eller kanske en vilja att förstå men inte riktigt veta hur man ska göra. Sex av tio kvinnor i Sverige i åldrarna 40–60 år rapporterade klimakteriesymtom under det senaste året. Bland de kvinnor som sökt vård upplevde mindre än hälften av kvinnor i åldrarna 40–44 år att de fått adekvat hjälp, berättar Folkhälsomyndigheten i en ny undersökning.Hur har klimakteriet ditt liv? Dela med dig av din historia i Karlavagnen.Klimakterieterfarenheter i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40

I det här avsnittet pratar jag om hur du hittar tillbaka till motivationen när livet går i 180, utan att pressa dig själv ännu hårdare. För ibland handlar det inte om att du behöver mer disciplin, fler rutiner eller ännu en strategi. Ibland behöver du bara stanna upp, komma tillbaka till din energi och minnas varför du ens började.

Noaks ark - det handlar dagens andakt om med prästen Joanna Kölsch, från Askims församling i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Har du varit på havet någon gång när det varit storm? Hur kändes det?Ibland lutar det rejält, ibland måste man kryssa, när man seglar mot vinden, båten rör sig i sicksack mot vinden och när seglet byter sida kallas det att seglet slår. När man istället har vinden bakom sig kan seglet byta sida med en riktigt kraftig smäll. Då måste man akta sig noga så man inte får bommen i huvudet.Ibland stormar det ju i våra liv också. Vi kan tycka att vi inte riktigt har fast mark under fötterna. Vi längtar efter att gå i land. Vi längtar efter sol i våra liv, vi längtar efter fredens duva och guds regnbåge i våra liv.Noa visste att regnet skulle komma som skulle översvämma jorden. Han försökte varna folket men de skrattade bara åt honom. Ingen ville följa med i den stora båten.Text:Psalm 814, 1 mosMusik:Reiseslått av och med Gjermund LarsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Anton Fagerstedt predikar.DET FINNS MERHon kunde inte svenska, nunnan som en gång besökte S:ta Clara kyrka i Stockholm. Ändå hade hon lärt sig några få, noggrant utvalda ord. Med glimten i ögat sa hon på bruten svenska: ”Det finns mer.” Hennes enkla hälsning bar på ett djupt budskap. Vi är inte kallade att slå oss till ro. I livet med Jesus finns alltid mer att upptäcka, mer att erfara, mer att växa in i.Bibeln påminner oss om att Kristus “verkar i oss med sin kraft och förmår göra långt mer än vi kan begära eller tänka” (Ef 3:20). Under maj och juni vill vi i Filadelfia tillsammans utforska vad detta kan betyda i våra liv. Tänk om det verkligen är sant – att det finns mer, långt mer, än vi hittills har kunnat föreställa oss?Oavsett om vi har vandrat länge med Jesus eller är helt nya i tron har vi något gemensamt: vi har bara börjat upptäcka djupen i Gud. Ibland öppnas nya perspektiv när vi lyssnar till andras berättelser som väcker tro och längtan. Ibland upptäcker vi mer när vi stilla väntar inför Gud. Och ibland är det först när vi vågar släppa taget och ta ett modigt steg som vi inser att det finns mer.Tänk om vi hittills bara sett en glimt av allt som ryms i livet med Gud? Tänk om Gud är närvarande just där vi minst anar det? Tänk om han redan viskar drömmar och ord för en ny tid? Under de här veckorna vill vi komma med öppna händer och öppna hjärtan. Vi vill ta emot vad Gud vill göra i oss – och genom oss. Vi har redan anat kraften i hans närvaro. Vi har redan skymtat vidden av hans kärlek. Men en sak kan vi vara säkra på: Det finns mer.

Går drömmar i uppfyllelse? Ibland! En fantastisk kväll på Bio Aspen där vi först såg filmen och direkt efter får vi en intervju med Daniel Fridell samt Q&A med publiken. Fantastisk kväll och stort tack till alla som tog sig ut. Jag går på semester nu och är tillbaka den 17:e, samma gäller för podden. Puss! Supporta Kult: Patreon.com/branne  Min Special "Har jag Fel?" https://www.youtube.com/watch?v=rI07ehmgU3o&t=5s  En Torpeds Bekännelser Redux https://www.youtube.com/watch?v=JZQCSRvukQ8 Kommande filmer:  You got Served

Det blåser medvind i opinionen. Men vad får Sverige för politik om Socialdemokraterna vinner valet 2026? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTELSE: I en tidigare version av programmet uppgav vi felaktigt att det var LO - Landsorganisationen - som grundade Socialdemokraterna. Rätt är att det var fackföreningsrörelsen som grundade partiet. Många i partiet talar om visioner, vad partiet en gång var, vad det har blivit och vart det är på väg. Socialdemokraterna säger sig vilja ha en ny riktning för Sverige – men vad är det för riktning?– Under stora delar av socialdemokratins historia har det varit uppenbart vad rörelsen har strävat efter. Ibland har det varit det klasslösa samhället, ibland har det varit folkhemmet. I dag skulle jag säga att den här tydliga målbilden inte är lika tydlig, säger Payam Moula, chefredaktör på tankesmedjan Tiden. Interna kritiker efterlyser djärvare idéer och tycker att partiledningen är för försiktig. Samtidigt talar Magdalena Andersson hela tiden om breda samarbeten, gärna med borgerliga partier.Men med vilka ska Socialdemokraterna samarbeta? Och vad vill partiet egentligen?Vad vill Socialdemokraterna? är en P1 Dokumentär av Pontus Mattsson och en del av Sveriges Radios bevakning av valåret 2026. I januari sändes dokumentären Uppförsbacken som handlar om Moderaterna.Pontus Mattsson är reporter på Sveriges Radio och har bevakat svensk politik i mer än 20 år.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes CasselEtt program från 2026.Vill du ha koll på de senaste dokumentärerna från Sveriges Radio? Då kan du anmäla dig till vårt nyhetsbrev här.

Ibland gör vi specialprogram och denna gång är den Grammisnominerade rapstjärnan John ”Shazaam” Landenfelt vår fantastiska gäst!Lyssna in!Avsnittet presenteras av www.houseofcomedy.se

Om den där gången lyssnarna överträffade sig själva mot alla odds. Hör lyssnarnas berättelser här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hanna har sprungit Stockholms marathon! I dagens program handlar det om när du gjorde något du inte trodde att du kunde, trotsade en rädsla eller lyckades mot alla odds. Ibland händer det där som förändrar självbilden, man gör något man länge trott att man inte skulle våga eller kunna. Det kan vara att trotsa en rädsla, ta ett steg som känts omöjligt, eller lyckas med något mot alla odds och plötsligt stå där och tänka: ”Det där gjorde jag.”Vad var ditt ögonblick? Dela med dig av din historia i Karlavagnen.Om att göra något en trodde inte var möjligt med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Ibland får vi gå genom tuffa tider och Bibeln beskriver dessa jobbiga passager som en dödskuggans dal. Jesus, vår herde, vandrar med oss genom dessa tuffa tider och hans närvaro tröstar och styrker oss. Jesus dukar ett bord för oss i våra fienders åsyn, han smörjer vårt huvud med fräsch olja och låter vår bägare flöda över. Han omsluter oss med sin godhet och nåd! Här hittar du min podd En Kaffe med Martin: https://open.spotify.com/show/2kOmfKomW78FWlAo8o4q6M?si=815c031348074641 Här kan du köpa mina böcker: www.amazon.com/stores/Martin-Re%C3%A9n/author/B0B34JVCRP?ref=ap_rdr&store_ref=ap_rdr&isDramIntegrated=true&shoppingPortalEnabled=true https://www.adlibris.com/se/sok?q=martin+re%C3%A9n

Hej Somna. Hej. Hej. Hej. Idag ska jag bara säga "hej" i en timme. Ibland kommer det fram folk till mig och föreslår idéer till podcasten. Att jag ska läsa upp bruksanvisningar, eller IKEA-katalogen. Då säger jag tack, det ska jag verkligen fundera på, och så går jag hem och biter väldigt argt i kudden. Det gjorde jag faktiskt när jag var liten, på riktigt, när jag var arg eller ledsen. Ibland bet jag så hårt att jag tyckte synd om kudden.I dagens avsnitt ska jag försöka tråka ut mig själv. Jag ska prata om något jag tycker är väldigt tråkigt: att gå i matbutiker. Det är en bortskämd syn på saken, det vet jag, så ta det med en nypa salt. Jag går omkring där och letar efter saker, och trots att jag har handlat i butiken i flera år så hittar jag aldrig något. Jag tänker på när man stänger en matvarubutik och allt bara står kvar, väntandes på att någon ska komma och ta dem dagen efter. Om jag hade fått välja hade jag varit där själv, strosat mellan hyllorna, plockat det jag vill ha, blippat och betalat själv. Sen cyklat hem. Häromdagen köpte jag två par jeans jag inte behövde för att jag inte vågade säga nej till säljaren.I matbutiker kan jag få panik av känslan att så länge jag lever måste jag fortsätta fylla på med mat. Det är inte så att jag inte gillar mat, jag älskar mat. Jag älskar att äta. Men jag är inte gjord för att gå och tänka på vad jag ska äta till lunch. Är det inte lite stört hur fixerade vi är kring mat? Den där hetsen efter att maximera livet, prova nya recept, hitta rätt restaurang, fylla varje ögonblick med något Instagram-vänligt.Det kanske inte blev så tråkigt. Sov gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samhället har en krypgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man kan falla ner genom ett hål, man kan råka öppna en dörr och gå ut, man kan finna sig själv där ingen annan finns och har funnits på mycket länge. Ibland försvinner människor mitt i samhället och inget vet vad som hänt. Eller? I veckans avsnitt av Creepypodden har vi några förslag.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.00:01 Vännen på gymmet10:15 Husbilen 29:00 Rösten i natten

I veckans avsnitt sitter vi åter igen i skiten. Ibland bildligt talat, ibland tyvärr väldigt bokstavligt.Vi får höra om praktikanten som plötsligt ska laga lunch till ett helt snöstormsstoppat flygplatskaos, privatkocken som åker på ukrainskt maffiabröllop i Montenegro och råkar bli både kock, chaufför, bankombud och diplomat, samt brunchcaféet där en norsk gäst lämnar ett diarréspår genom halva restaurangen som en traumatisk vuxenversion av Hans och Greta.Det blir dessutom biktbås med oväntat innehåll, grodlår som förvandlas till “kycklingwok” åt en amerikansk rockgrupp, en konferensmiddag där alla vid samma bord heter Anders, hembränt som brandsläckare i Arvika och en livräddare som kanske borde ha valt en annan kväll att göra mun mot mun.Patrik kör även sitt segment Super-ettan, där han ännu en gång dyker ner i Sveriges mest upprörda enstjärniga krogrecensioner.Mycket nöje!Tack alla ni som skickat in veckans historier: Ossian, Leo Andersson, Rutger Muhr, Mette (extra på patreon), Sofie, Mette, Dennis "kattovisch" Olsson, Leo Forsberg (extra på Patreon) och Tilde.Och extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: Martina Jansson x9, Johan Noring x8 David Burman x7, Sören Asp x4,Michael Katsaras x3 Malin Gille x3, Magdalena Rickardsson x2, Johanna Nyholm x2, Jon Andri Zogg x2, Tomas Stenbäck, Alexandra Grins, Adam Kullberg, Ellen Thompson, Yvonne Eidenbrant, , Magnus Häggström, Eden Ljunghager, Markus Erlandsson, Marcus Lind, Martin Schori, Katja Lomarker, Sebastian Löfwrnhamn, Elin Bergman, Oscar Petersson, Katrin Andersson, Elina Fröjd, Magnus Granmyre, Dennis Jansson, Alexandra Grins, Astrid Ericson, Jim Jonsson, Simon Roshagen, Johanna Nyholm, Edward Eriksson, Emelie Forsblom, Nerima Ouma, Oscar Pettersson, Magnus Foss, Philip Tisting, Cilla Jarminde, Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni! Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Henrik Olsen, Agnes Fällman, Patrik TapperStöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: agnes@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeMelody Club - BabyNino Rota - The Godfather main themeHåkan Hellström - Kom igen LenaLjud ifrån:Eddie Meduza - PunkjävlarRedaktör: Jesper BorgenstrandProducent: Henrik OlsenFoto: Leo Josefsson / Light Box Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden!Ibland blir det fel...Ibland ångrar man sig...Dags att fixa till det med lite retcons!Gå gärna med i vår discord kanal!https://discord.com/invite/5JptCTxKEt

Den 24 maj är det religionstraumadagen, en dag att bryta tystnaden om erfarenheten av religionstrauma.En tystnad som jag själv erfarit och som jag också tänkt mycket kring är den tystnad som omger pastorer som väljer att avsluta sin tjänst och lämna. Ibland lämnar de kyrka och tro på ett sätt som andra kan följa, men alltför ofta försvinner de ut i det privata och man får aldrig riktigt en chans att veta vad som hände sedan.En som vet rätt mycket om den erfarenheten är Anders Nordmark, han utbildade sig till pastor via Metodistkyrkans pastorsutbildning och var sedan ordinerad pastor i över tio år innan han slutade sin tjänst och gick vidare.Anders lämnade såväl pastorstjänst som kyrka och tro för 35 år sen och blev ledarskapsutbildare istället. ”Det var som att kliva över gärdsgården runt lilla ängen och ge sig ut på de vidsträckta fälten. Det var både befriande och läskigt”. Numera bor han mitt på vida fältet på Österlen och funderar över vart livet tog honom.Hela mig - en existentiell podcast görs av Josefin Lennartsson genom Kontemplativ Praktik, Sverige.  www.kontemplativpraktik.se

Ibland är det en enda grej som avgör. En morgon när man orkar gå upp fast kroppen säger nej. Eller helt vanlig onsdag som plötsligt blir minnesvärd, för att någon höll upp dörren, skickade ett hur är det? eller ringde precis när det behövdes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvällens Karlavagnen handlar det om det som varit viktigast för lyssnarna just den här veckan. Kanske var det ett besked du väntat på, ett bråk som blev uppklarat, ett barn som somnade i tid för första gången på länge, ett träningspass du trodde du skulle hoppa över men genomförde ändå. Kanske var det att du tog dig ut i skogen och kände att du kunde andas igen, eller att du lagade en rätt som smakade hemma – hemma som i barndom, som i en annan stad och i ett annat land.Det behöver inte vara det mest dramatiska som är viktigast. Ofta är det det där lilla som gör det. Hör vad det var för just Karlavagnens lyssnare.Veckans viktigaste i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, runt klockan 23:07.

Är det framtiden, relationerna, jobbet, hälsan, världen, eller något som hände hemma vid köksbordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är det de små sakerna som tar över tankarna: ett samtal, en kommentar, en räkning, en blick på bussen. Kanske var det en mening som fastnade, ett besked du väntar på, en människa du saknar eller en glädje som bubblar. I dagens avsnitt låter vi tankarna få ta plats. Ring och berätta vad du bär på just nu.Om dagens tankar med Hanna Sihlman i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 23:07.

Ett farväl som förändrade allt från förskolehejdå till stora avsked. Hör lyssnarna berätta om sin nya början! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland är ett hejdå bara en snabb kram i hallen. Ibland är det ett avsked som skakar om allt – och som, mitt i sorgen eller lättnaden, också öppnar dörren till något nytt.Kanske handlar det om första gången du lämnade ditt barn på förskolan. Kanske om att ta farväl av någon du älskar, eller att säga hejdå till en plats, ett jobb, en relation eller en dröm som inte blev som du tänkt. Ibland väljer vi avskedet själva. Ibland blir vi tvungna.Om att säga hejdå med Pia Herrera i KarlavagnenRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar ca kl. 21:40.

Ibland måste man byta ut, skaka om och starta på nytt för att allt ska bli bra. Inspirerad av sin odlingskurs har Amanda precis trätt in i sin "förbättrings- och vård-era" som handlar om personlig och materiell förnyelse. Hannah adderar till ämnet genom att dela med sig av vilka hinder som står i vägen för att förverkliga sina idéer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Jag är inte bitter. Dagens avsnitt ska handla om att kämpa sig upp för en backe. Eller nej, det ska det inte alls. Vilket tråkigt tema. Det handlar om att jag har svårt att säga nej. Jag köpte merch i fel storlek för att jag inte klarade av att stå i kassakön och inte köpa någonting. Jag giggade på en Finlandsfärja med höggravida Nina, ingen loge, en bakfull ljudtekniker som konsekvent presenterade mig som Markus, och en publik som till stor del inte förstod svenska. På taxfreen var jag den sekunden ifrån att köpa en whiskyflaska som kostade 30 000 kronor, för jag ville inte säga nej.Ibland känner jag att jag har slösat bort mina unga år. Men sen tänker jag: jag vill faktiskt inte bli ung igen. Jag har kämpat mig hit. Att behöva börja om utan den verktygslåda jag har idag, det låter inte lockande.Min morfar förstod sig nog inte riktigt på mig. Jag lekte så mycket, och det gjorde inte han. Han hade arbetarhänder fast att han jobbade i restaurangvärlden, och han hade gärna berättat för mig hur jag skulle leva mitt liv. Han var väldigt noga med att man skulle göra rätt för sig. Min mormor var 100 & närvarande i mitt liv. Det var hon fram tills den dagen hon dog, när jag var 28 år. Jag lovade mig själv att aldrig börja röka. Jag håller fortfarande det löftet.Tack Somna för att du finns.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen tillbaka Somna. Det är kul att du är här. Det är faktiskt kul varje gång. Jag vet att det kanske inte känns som att det är sant. Men det är det. Vi sitter ihop en stund, du och jag.Till sin natur är livet en lat process. Det är alltid det närmaste som gäller, det som kräver minst energi. Det är närheten som avgör, inte det som är bäst. Om du tänker tillbaka på ditt liv, är det inte så då? Att du valt det som är nära.Ibland fastnar tankar i huvudet. Jag kan inte riktigt varför det fastnar. Som ett litet frö som har börjat växa i en spricka. Jag pratade med en svamp som heter Ture. Han sa en sak som fastnade. Det vi ser när vi ser en svamp är inte svampen, det är dens fruktkropp. Hela svampen ligger under jord. De kommunicerar med varandra under skogens golv. Alltid som när man pratar med en svamp, så började vi prata om Japan. Ture har sedan han var 20 år velat åka till Japan.Jag har också velat åka till Japan. Jag har längtat till Japan. Har varit lite bitter på mig själv att jag inte åkt dit när jag var yngre och mer formbar. Nyligen insåg jag att jag inte vill åka till Japan längre, för då tvingas jag ge upp det Japan jag har inom mig. Den versionen av Japan är perfekt. Det finns en frihet med de inre platserna som man har på insidan som små skatter. En frihet som de riktiga platserna inte kan ge. Riktiga platser har en skyldighet mot sin egen komplexitet. Det är både fult och fint. I platserna inom oss kan vi välja ut allt det fina. Mitt Japan har inga oglamorösa ögonblick. I verkligheten är det inte som man har tänkt sig. Det är platt, tråkigt och fult.Jag tänker på en framtid där turismen är borta. Ersatt av VR-styrda robotar som besöker platser åt oss. För att de ska smälta in bland lokalbefolkningen ger man dem mänskliga ansikten och bygger proteser.Någon gång ska jag åka till Japan. Först måste jag göra mig av bilden jag har. Det handlar inte om att jag rätt att bli besviken, jag är ointresserad av att förstöra min fina bild.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

Människan har i alla tider fascinerats av berättelser om andra världar. Ibland för att de mer svartvita sagorna kan te sig mer begripliga, ibland bara för att få vara hjälte och uträtta stordåd. Men handlar det om att fly eller om att förstå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den här veckan pratar vi om hur berättelser och virtuella världar kan hjälpa oss att hantera känslor och tankar – men också om när det går för långt. Vi möter Anna som gärna söker sig in i spelvärldar där hon själv får vara hjälten och Mars och hens vänner där spelet är ett sätt att umgås. Vi frågar oss också vad det egentligen är vi lämnar när vi stiger in i en ny värld. Medverkande: Sven Rollenhagen, socionom och författare, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan i Väst, Annika Hofstedt, doktorand vid Sahlgrenska akademin och enhetschef på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Anna Erlandsson och Mars.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Mattias Lindgren

Hej Somna. Sedan Boöte dök upp har det kommit väldigt mycket post. Mail, kommentarer, meddelanden. Lite rörande, faktiskt, att så många hört av sig om en puma de inte visste att de saknade förrän han dök upp. Det här är del tre i berättelsen om Boöte, en puma som bor i en stad han inte känner sig hemma i, jobbar på ett företag som sakta äter upp honom inifrån och bär på ett tomrum han inte riktigt minns hur det uppstod. Jag improviserar mig igenom en halvfärdig bokidé och du behöver som vanligt inte lyssna.Vi börjar morgonen efter. Boöte cyklade hem från Lova sent på natten, och nu ligger han i sin egen säng och lyssnar på kranen som droppar i ojämntakt. Det är skönt. Det var hans tak, hans ljud, hans ingenting som bestämt sig ännu. Vi återvänder också till praktikant-geten, hon som ingen visste vad hon hette.På buss 14 satt en klisterlapp i dragspelsdelen. Dra åt helvete. Ingen förklaring.Somna, hur kan man veta vad som gäller när det inte står? Ibland måste man lita på det som gäller även om det inte står. Även för pumor med ett tomrum i bröstet.Inne på kontoret kallade chefen Magnar in honom. En väldig älg som fyllde rum utan att egentligen vara stor nog att göra det. Han ville ge Boöte en större roll. Boöte sa ja. Ja, två bokstäver. Ingen ansträngning.Det är lätt att läsa Boöte som en tragisk figur. Det är lätt för oss att tänka på vad han borde göra. Men det är ett av privilegierna med att lyssna, Somna. Vi är utanför berättelsen. Bara då kan man veta vilket val som är rätt. Det var det, du kan sova nu. Sov gott. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej och välkommen hit, till en timme av okvalificerat hobbytänkande. Jag tänker som hobby, och det har råkat bli mitt jobb också. Ibland drar jag mig för att göra det, som idag när jag skulle spela in. Det finns ett litet motstånd. Jag tänker att inspirationen ska komma, men det gör den aldrig. Till slut bestämmer jag mig bara för att köra ändå. Det är inget särskilt med det här eller med mig.Jag pratar om en liten äldre man, i 60-årsåldern. Tio år äldre än jag och lite rund om magen, med glasögon. En sån där som man ser i kön någonstans, som på Ica. Han heter Kent Auren. Han lever ett helt vanligt liv. Han är pensionär nu och är gift och har två barn. Han har sommarstuga i Sörmland, kör Volvo och har en grill.Har du försökt summera ditt liv, Somna? Jag försöker summera mitt liv, om det har varit bra eller dåligt. Det har funnits dåliga stunder. Samtidigt har allt jag drömt om hänt. Kanske inte precis i den form som jag ville från början, men det har hänt. Det får man aldrig glömma bort.Tillbaka till Kent Auren. Han har levt ett bra liv, men som för alla finns det smärtpunkter. För Kent handlar det om en person som han träffade i lumpen. Där träffade han en kille i sin egen ålder, en ganska kraftig person som hette Linder. Linder hade en självklar pondus och närvaro, som om livet föll sig enkelt för honom. I jämförelse kände sig Kent liten och lite fjompig, men det var Linders vänskap som fick tiden i lumpen att gå. Linder såg Kent för den han var. Det här är historien om deras tid i lumpen och deras vänskap.Lumpen tog slut och livet gick vidare. Kent träffade en kvinna, gifte sig och fick barn. Barnen växte upp, åren gick. En dag fick han, på omvägar, veta att Linder hade gått bort. Det väckte fler känslor än han var beredd på. Det blev en vändpunkt i Kent Aurens liv och det skapade ett tomrum i honom.Godnatt. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna, vad roligt att du är här. Jag har bara känt en person som heter Frej i hela mitt liv. Känner du någon Frej, Somna?Har du koll på verkligheten, Somna? När fick du bekräftelse på att det du upplever faktiskt är en objektiv bild av vad som pågår, att det du upplever är verkligt? Igår fick jag bekräftelse på att jag hade fattat ett bra beslut. Jag sjunger en sång om Frej; jag tror att jag har sjungit den i podden tidigare. Jag minns inte var den kommer ifrån, kanske Djurens brevlåda. I sången sjunger de om “konterfej”, sånna små porträtt som soldater hade av sina älskade, som de kunde titta på under kriget. Det finns egentligen ingen riktig motsvarighet i vår uppkopplade tid till att vara ifrån varandra i ett helt år och bara kunna skriva brev. Jag har alltid tyckt att det varit svårt att vara ihop innan jag träffade Nina. Jag har känt att jag ångrat mig, och det har funnits en känsla av att jag var fast. Att jag var fast i någonting.Men jag kan tycka att det är lite tröttsamt, det där med att skrika “länge leve kärleken” som ett svar på allting. För det vi fastnar för är ju den där romantiska kärleken, och den, om jag ska vara helt krass , den dör. Hur funkade det förr när man var trolovad med någon som man inte känner? Undrar om man någonstans på vägen där börjar känna att "Jag vet ju inte vem den här människan är som jag är trolovad med”. Vi får bara historierna med längtan och den sanna kärleken. Jag tänker på mina egna föräldrar. Jag publicerade ett inlägg om deras bröllopsdag för några veckor sedan. Mina föräldrar är två individer som har valt att gå tillsammans genom livet. Ibland aktivt, och ibland för att de måste. Det är inte en historia om att kärleken övervinner allt. Det är inte så det funkar. Somna vi kanske inte måste tänka på framtiden så mycket hela tiden, inte behöver oroa oss om allt som händer imorgon. Jag tycker att det finns för få som säger ”Mon Dieu” i det offentliga rummet. Jag ska börja säga det när får negativa besked. Som om någon sa till mig att allt som hänt det senaste året bara var en dröm. Om du fick backa tiden, skulle du göra det? Jag tror inte att jag hade gjort det, vad jobbigt att behöva leva om. Varken framtiden eller det förflutna existerar.Mon Dieu. Sov gott. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland hamnar man i konstliga situationer och det har vi gjort i detta avsnitt där Vivi ställt en fråga till en vilt främmande människa som hon aldrig trodde hon skulle ställa. Vidare pratar vi om konstiga företeelser som man har för sig i andra länder samt konstiga vanor vi har i Sverige som kan te sig märkliga. Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karlavagnen om hur det är att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som t ex ADHD eller autism. Om man känner sig annorlunda och om vad det svåraste och bästa med en sådan diagnos är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning förkortas NPF och idag är det NPF-dagen och apropå det så undrar vi ikväll hur din NPF-diagnos påverkat ditt liv? Att ha en sådan diagnos behöver inte sätta stopp för ett fantastiskt liv, för att man ska kunna jobba, bo, leva med andra och uppfylla sina drömmar. Men det kan göra det lite tuffare att komma dit. Ibland.Har du alltid känt till att du har ADHD, ADD, autism? Eller har du upplevt det som att din hjärna inte fungerar som andras utan att veta varför? Kanske tog det väldigt lång tid innan du till slut fick genomgå en NPF-utredning och då gavs beskedet att du har någon av de här diagnoserna. Hur kändes det att få veta svart på vitt?Och så undrar vi vad det jobbigaste - och bästa - med att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är?Om NPF-diagnoser i Karlavagnen med Åsa IvarsdotterRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21:00 och programmet startar kl 21:40.

I dag gästas jag av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi, som de senaste åren blivit en välkänd profil i frågor om bostadspolitik, arbetsmarknad och migration. Han är aktuell med boken Utvisad (Timbro), där han skriver om människor som har bott länge i Sverige, arbetat, gått i skolan och byggt sina liv här, men som ändå riskerar att utvisas när reglerna har ändrats. Det är också där vårt samtal rör sig: i skärningspunkten mellan arbetskraftsinvandring, tonårsutvisningar och frågan om vad staten egentligen är skyldig dem som redan har hunnit rota sig här.Han argumenterar för en sorts integrationsamnesti för dem som har hamnat i skarven mellan det gamla regelverket och det nya. Vi pratar om det, om pullfaktorer, om vad en fungerande integrationspolitik skulle kunna vara – och om varför han inte längre kallar sig höger.Fredrik Kopsch och jag är inte särskilt överens i flera av de frågor vi diskuterar i dagens avsnitt. Men jag tror att det är bättre att höra sina meningsmotståndares bästa argument. Ibland upptäcker man att skiljelinjerna ser annorlunda ut än man trodde, ibland att de är djupare, och ibland att man faktiskt är överens om mer än man väntat sig.Om ni tycker att det Kopsch säger i podden är intressant, tror jag också att ni skulle tycka att hans bok Utvisad är det.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Var tog barndomsvännen vägen, varför flyttar inte de som klagar på kylan och vad hade hänt om inte? Avsnittet handlar om frågorna vi återvänder till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland undrar vi över de personer som vi under en period i livet delade precis allting med, men sen försvann de av olika anledningar i väg någon helt annanstans. Vi återvänder till den obesvarade frågan om vad som hände sen.Men det ryms mer under rubriken. Det kan vara så konkret som om varför man inte får till en maträtt trots att man följer receptet till punkt och pricka. Eller varför vi inte oftare säger vad vi vill. Saker borde väl bli enklare då? Och den ständiga ”Sliding door-frågan” vad hade hänt om inte...?Olof Wretling om våra obesvarade frågorRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 21:40.

Röstmanipulatören J.I.D är ordvrängande, halsbrytande och tvivlande med en lika matematisk som själfull inställning till rap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En gåtfull förnyare som blir allt mer inflytelserik. Sverigeaktuelle J.I.D's album ”God does like ugly” tillhör 2025-års bästa. Stallkollegorna Earthgang talar i tungor ena stunden, och flyter lugnt om global uppvärmning och ett Amerika på fallrepet den andra, samtidigt som duon svävar ut ljud och stilmässigt. Ibland blir det spöklik, psykedelisk boombap, ibland Goodie Mob i traptiden. Jord och rymd. Tidlöshet och futurism.I avsnittet möter du även bland andra Leon Bridges, Brick, Ol Dirty Bastard, Hiatus Kaiyote, Trinidad James, Waka Flocka Flame, Cee Lo Green(Goodie Mob), Rico Wade(Organized Noize), Grip, D'Angelo, Lil Jon, TI, Shop Boyz och Young Jeezy.

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Tiden. Ibland står den still och segar sig fram genom stickning av enfärgade ärmar. Eller så går den fortare ju äldre man blir och inser hur mycket man fortfarande vill hinna sticka. I det här avsnittet gör vi varsin bucket list för vårt stickande. Vi går igenom, kommenterar och undrar samma sak: hur ska vi hinna allt? Tips emottages tacksamt.  Och vad skulle stå på din lista?

Ibland blir livet inte riktigt som man tänkt sig. Utöver ytliga komplex, jämförelser, och hets på sociala medier så är det ens familj, vänner, och välmåendet som spelar roll. There is so much more to life and we are all here for it! Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Ibland kan man inte tro sina ögon vi hör några av lyssnarnas exempel! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Inger minns tillbaka till Rhodos och den stora grisfesten där hon mötte fyra sällskap från Fryksdalen, Amandas nyköpta kondompaket var helt tomt och Anders tåg blev inställt fyra gånger!Vi ringer också upp Håvard Lie, sportsligt ansvarig för backhoppning på svenska skidförbundet, för att prata om backhoppningsdräkter. I extramaterialet kan vi inte sluta tänka på grisfester, är det kanske dags för en ny Kvällspasset-tradition?