#Datapodden

I dagarna kom boken "Spotify Teardown" ut i bokhandeln, där två forskare lyfte på locket i Spotifys algoritmer. En annan fascinerande sak som inte är lika känt är att utvecklarna byggde en alldeles egen webbläsarmotor från grunden i de tidigaste versionerna av Spotify-klienten, som sedan skrotades 2015 när de gick över helt till Chromium-baserad Spotify-klient. I de allra tidigaste versionerna av Spotify-klienten som byggdes av Ludvig Strigeus byggdes en speciell renderingsmotor för det grafiska gränsnittet från grunden. Istället för att använda sig av Chromium, så byggde utvecklarna en alldeles egen webbläsarmotor, som blandade influenser från Mozilla XUL med HTML fast i en förvrängd form. Den hypersnabba tekniken - "Spider" som den också kallades på forum, har under tio år fascinerat mig starkt.

Idag handlar #Datapodden om hur jag gick nära och undersökte speldjävulen inpå sin bara kropp för två år sedan då jag en dag våren 2016 testade att ett antal kasinon (testa ALDRIG det!) för att försöka förstå hur algoritmerna bakom spel fungerar. Jag provade att spela på ett antal nätcasinon med bara bonuspengar och avslutade sedan kontot när dessa var förbrukade, och kunde då ana ett mönster, att spelen har någon form av datastruktur och algoritm, index som får det att se ut som att spelaren kommer att vinna i början, men som sedan progressivt avtar, så att mer pengar måste sättas in allteftersom för att spelet ska komma nära vinst, så kallad "såddning". Jag avråder andra programmerare att göra det jag gjorde, för att risken för att hamna i speldjävulens klor är extrem, att jag lyckades gå nära den och fly utan väcka att hamna i klorna var bara en ren tur...

I premiäravsnittet pratar jag om en idé där HTTP inte fanns utan istället bestod av en enda gigantisk REDUX-store, ett globalt objektträd där varje entitet har ett eget objekt med en unik nyckel som kan bestå av UPC koder (om det är produkter) och som lagras i en blockchain, där ändringarna lagras som block, och på så sätt uppdateras all information direkt. Webbsidor finns inte, istället består nätet av olika "Reducers" som filtrerar ut och formaterar datan från objektträdet, och prenumerar på den globala dispatchen. En fördel är att man då kan spåra varje ändring och information som kolliderar, och därmed kunna värdera information enklare på internet. I detta avsnitt behandlar jag bara konceptet, inte de juridiska eller tekniska aspekterna såsom databas, kommunikation, laency eller GDPR, utan bara själva idéen kring ett internet som består av ett global objektstore lagrat i en blockchain där varje förändring lagras istället för redundant data.