Podcasts about JAG

May 9-16, 1998 This week Ken welcomes comedian behind the new comedy LP "Beach Brain", Andy Woodhull. Ken and Andy discuss being live via sattellite, coast to coast, refusing to partake in daylight savings time, having never read a TV Guide, having a stand up bit that never works but you refuse to dump it, when fonts are too small, growing up in Indiana, refusing reality, supper, even uglier Jerry Seinfeld, Jerry Seinfeld dating a teenage girl, your dad buying a Playboy for your teenage friend (when your dad isn't Jerry Seinfeld), Jenny McCarthy, when Seinfeld ended, how Michael Jordan was so famous that even cardboard cutouts of him got ad deals, graduation speeches, how milk chocolate is for children, Jerry Seinfeld picking up teenagers in Central Park, Regis, claiming change is bad, Beetlejuice, Dunkaroos, Saturday Morning Cartoons, how the Babe movies fit into the Mad Max universe, David Ducovney 's music career, not buttoning shirts, America's Funniest Home Videos, being a part of the Vin De Bona family, hosting Totally Funny Animals, Daisey Fuentes, ska remake of theme songs, Matlock, JAG, Jag offs, The Good Wife being watched by your wife, unexpected character deaths, Tony Clifton, seeing your friend prosecute a terribly disturbing case in court, avoiding Miss Universe, Home Improvement, sitcoms based on stand up acts, Geriatric indecent proposals, shows we pitched that never went, divorces, TeenBeat, Mad About You, having the juice to make your TV show commercial free, learning the word "epiphanic", Paul Reiser, the death of Chris Farley, Just Shoot Me, the original voice of Shrek, auditioning for the part of Robin in Batman, T2, people hating the Seinfeld finale, Police Squad, loving The Naked Gun, why Ken should avoid the Lord of the Rings movies, how Andy rewatches the LOTR series every year, Airplane, 30 Rock, and not asking for a short history of bullsh*t.   

Intervju med NYABs VD Johan Larsson. Hur snabbt och lönsamt kan ett kapitaleffektivt ("asset light", motsatsen till kapitalintensivt) projektledarföretag växa?Syding gör denna vecka en soloflygning för att förstå värdeskapande och risker i den här hybriden av teknikkonsult och byggföretag.Besök Finanskursen.se om du tar ditt investerande på allvar. Nästa omgång börjar 7 september 2025. Sök i god tid. ---------------------------------OBS: Det här avsnittet utgör inte en investeringsrekommendation, eller ens en analys av NYAB. Det är bara ett försök att förstå och presentera bolagets verksamhet så konkret som möjligt.(nej, det är inte ett betalt samarbete) ----------------------------------Du lyssnar på 25 MINUTER. Den här veckan är det dags för en intervju.– i ett intressant bolag med en billig aktie. Det påstår i alla fall min före detta kollega Mr X gäller NYAB. Dagens kurs den 22 maj 2025 är 5,75 kr.Efter avsnittet kommer du veta vad NYAB gör och hur Johan och bolaget skapar värde till aktieägarna.Jag fokuserar på värderingen, dvs vilket pris marknaden kommer sätta på de vinster NYAB redovisar. Johan får berätta vad NYAB gör och varför Johan är rätt man för detta.----------Alla vill bli rika snabbt, eller hur? Fucking Åmål-principen: man vill ha kul nu, inte om 18 år.----------25 MINUTERS målgrupp är investerare, dvs, ambitiösa personer som drivs av att skapa sig ett meningsfullt liv, genom seriösa, värdeskapande insatser. -----Du kan stänga av direkt, om du är ett marshmallowbarn. 25 MINUTER kan bara erbjuda motsatsen till omedelbar hedonism – dvs klokt och långsiktigt arbete nu, och en garanterat bekväm pension.-----RULE OF ARTON: 18% om året i 18 år blir 18x, dvs en miljon blir till arton

Vi vill höra om det stället som du åkte till men som inte riktigt föll dig i smaken! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Linbanan i Skule åker Susanne aldrig till igen, Marie undviker helst att cykla runt Vättern och Saffan kommer nog inte att besöka den kusliga gården utanför Ramsele igen.I extramaterialet påminner Rasmus och den tionde upplagan av Kvällsdoppet som går av stapeln 28 maj, och dessutom vill Anna uppmana alla om att vårda sina fötter.

Författaren Melody Farshin, aktuell med romanen GOAT, skriver om människor och miljöer vi hör om så gott som varje dag i nyheterna men som ofta riskerar att fastna i stereotypa bilder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I P1 Kultur berättar Melody Farshin om romanfigurerna i hennes nya bok GOAT, vad skönlitteraturen kan lära oss om gäng kriminella och varför det är så viktigt att hela samhället ryms i litteraturen. Programledare: Eskil Krogh Larsson

Om sammanhang som stänger världen ute pratar Liza L Lundkvist i andakten. Hon är präst i Ålidhems församling i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag infaller Religionstraumadagen, en dag som uppmärksammar sammanhang där tro blir begränsande och för vissa människor skadlig. I dagens andakt berättar Liza L Lundkvist om ungdomens stängda kyrkfönster.- När jag så småningom lämnade kyrkan blev det utmanande att utforska världen. Jag kände mig ofta otrygg i den. Men i det enklaste sökte kärleken mig. Som ett öppet köksfönster en vårmorgon, säger Liza L Lundkvist i andakten.Liza L Lundkvist är också sångerska, låtskrivare och poet och hon inleder andakten med en av sina egna dikter.TextHöga visan 2:10-14MusikSur le fleuve – Anouar Brahem Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

”Du kommer hit till min ort och visar inte respekt, va? Jag är Hundra, din horunge!” sade min gamle vän medan han skar upp ansiktet på främlingen. Daron Karaki, som själv växte upp i ett utsatt område, skriver om en i det gamla kompisgänget som alltid ställde upp för ”orten”, och som för varje nytt brott har släppts ut för att sprida skräck igen. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Möt Tarik Saleh som tävlar om en Guldpalm i Cannes med nya filmen Eagles of the Republic, och cineasternas älskling, skådespelaren Fares Fares Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tarik Saleh och Fares Fares intervjuas på Cannes Filmfestival av Björn Jansson, P1 Kultur.

Coenzym Q10, kallas även för livselixir för sina energigivande egenskaper. Men detta vitaminliknande ämne är svårabsorberat, så hur gör man för att tillgodose kroppens behov? Hur gör jag? Försnack om AI och behovet av alltmer energi samt Noccos hälsopåståenden. Jag pratar även om Mikki Willis senaste film, Follow the silenced. https://followthesilenced.com/

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Jag pratar i detta avsnitt med filmnörden och DVD-samlaren Joakim om den kanske mest kontroversiella filmen som någonsin skapats. Sex, bajs och tortyr i en salig antfascistisk röra som inte lämnar någonting till fantasin. En film som fascinerar och äcklar än idag. Följ Joakim på instagram. Stötta Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj  Följ mig på instagram, Letterboxd och BlueSky Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm eller är på besök här. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Quizen är på engelska. Följ mig på instagram för regelbundna uppdateringar om quizdatum och eventuella avvikelser. Loggan är designad av Ante Wiklund Vinjetten är av Kalle Scherman och Gustav Ramsby

Jag har jobbat en del och vilar upp mig

Henriette Steenstrup berättar om att skapa karaktären Pörni, om föräldraskapets utmaningar och varför hon trivs bäst i bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jag och Glenn skall börja podda igen på riktigt. Under tiden så får ni ett smakprov på podcasten RÅTT MEN HJÄRTLIGTGod lyssningMicke målarn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stellan Skarsgård är het just nu, han kan ses i Star Wars-serien Andor, och är dubbelt aktuell på Cannes Filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stellan Skarsgård är med i norske regissören Joachim Triers Guldpalmstävlande film ”Sentimental Value”, och presenterar en satsning på en ny svensk barndeckare, ”Dante” i Cannes.Och det är leken i skådespelet som lockar honom:”Jag undviker att bli vuxen i min inställning till skådespelet, för barnets nyfikenhet behöver man ha kvar”, berättar Stellan Skarsgård för P1 Kulturs reporter Björn Jansson.

1967 fick Pia Degermark en guldpalm på filmfestivalen i Cannes för sin roll i Bo Widerbergs kärleksfilm Elvira Madigan. Då var hon 17 år och sjuk i anorexi. Nu är hon tillbaka på röda matta: Äntligen kan jag känna det jag inte kunde då. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentärfilmen ”I huvudet på Bo” av Jon Asp och Mattias Nohrborg får världspremiär i klassikersektionen på filmfestivalen i Cannes. P1 Kulturs reporter Emma Engström träffade skådespelaren Pia Degermark, som slog igenom i Bo Widerbergs ”Elvira Madigan”. Nu är hon tillbaka i Cannes som medverkande i nya dokumentären.”I huvudet på Bo” får svensk biopremiär den 17 oktober.

Skådespelaren och kocken Edvin Bredefeldt älskar kebab. Svensk kebab. Och gör den på en vanlig spis. Sonen Ossi, 1 år, hjälper till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske har du sett Edvin Bredefeldt skådespela. T ex i rollen som Benny Andersson i filmen om Ted Gärdestad. Eller i tv-serierna Top dog och Knutby, eller i två Beck-filmer. Han bor i Kalmar och tillhör också den fasta ensemblen på Byteatern Kalmar länsteater.Dessutom är han kock och gästspelar med sin kebabgrill på olika restauranger sedan flera år.– Jag är väldigt svag för alla former av kött i bröd. Bahn mi, hamburgare, bao buns, taco.– Jag älskar kebab och har alltid gjort det.Att det blev fokus på kebab handlar om en förkärlek för de smakerna: persilja, citron, tahini.Som turnerande skådespelare har han noterat att kebab finns över hela Sverige, också på mindre orter.Alla kebaber Edvin ätit har med tiden blivit till de optimala recepten, som nu hamnat i hans bok Kebab — gör det själv. Som det kycklingrecept han lagar i programmet. Med ett enkelt kryddsalt. Med kycklinglårfilé som marinerats i yoghurt och steks i en stekpanna. Och sedan servas med en tahini- och yoghurtsås, couscoussallad och bröd.I framtiden vill Edvin Bredefeldt kombinera skådespelandet med professionellt matlagande i någon form, kanske en egen restaurang.

Vardagsfilosofiska rummet med Arja Saijonmaa. Sång, moral, bastu och Eurovision! Samir om kontroverserna kring nya GTA-trailern där det ser ut som att ett barn är med. Vår musikreporter Jonas David direkt från Basel med senaste inför Eurovision. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi & Hanna Hellquist

"Hej. Hej!"Där satt de två. De heliga hejen. Utan dem störtar hela bygget som ett kyrktorn i motvind. Men oroa dig inte, Somna – de är här nu, och vi kan börja.I detta avsnitt famlar jag mig fram i människoformad skam, försöker klippa en katts klo, tappar ansiktet i byggvaruhus och svär en ed som ingen kan hålla. Jag rotar runt i rollen som man, som far, som inköpare av fräsgångjärn – men mest av allt som den jag är när jag inte vet ett dugg och ändå måste stå där och se ut som att jag gör det.Vi pratar om svaghet som styrka, om blåögd ödmjukhet och om det där barnet i dig som ville bli som mamma eller pappa när det fick följa med till jobbet. Alltihop inlindat i en varm filt av förvirring, fjäderlätta filosofier och en liten, liten längtan efter någon som bär oss till kassan.Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.Sov gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USASaab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa.”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson.Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson.Sälja vapen till diktaturerUnder förra året var Förenade Arabemiraten det största exportlandet av svenskt krigsmateriel enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Orsaken är att landet köpte två luftburna radarsystem, Global Eye, av Saab till ett värde av drygt sex miljarder kronor. Hur försvarar Micael Johansson att Saab säljer krigsmateriel till en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter?”I grunden måste man förhålla sig till en FN-konvention, att alla har rätt att försvara sig och alla har rätt att ha ett försvar. Sen får man bedöma utifrån ett utrikespolitiskt perspektiv vilka länder vi ska kunna samarbeta med. Det värderas via myndigheten ISP med ett antal kriterier för om vi ska exportera till det här landet. Men i grunden handlar det om en viktig sak. Om det stöttar svensk förmåga att ha egen förmåga i vårt land genom att vi exporterar, så väger det väldigt tungt. I det här fallet handlar det främst om Global Eye som är ett övervakningssystem som Sverige sen har en möjlighet att just nu få upphandla och använda i ett nordiskt och ett NATO-perspektiv som vi annars inte hade haft”, säger Micael Johansson.Gäst: Micael Johansson, vd för Saab Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fredrika BruniusIntervjun spelades in fredag den 9 maj 2025.

Fredag! Det blir en del tåg, nordens fransmän, the hound, konspirationsteorier och lite episkt. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet12:05 - Det är coolt att åka tåg20:11 - Min pappa – Den ofrivillige knarklangaren26:30 - Singelmamman och alkisen30:14 - Jag bokade en taxi, men fick ett TED talk från en annan dimension 39:00 - Camping i Hamburg45:25 - Numret till jourhavande präst 54:00 - Gud hör bön56:55 - Tågrim1:00:40 - Alexanders stora önskan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

This week's guests are Nick Dane and Jaime Rowland of Citizens State Bank, who now lead ROYAL, the Young Professionals group within the Royal Oak Chamber of Commerce. They walk us through how the group has grown since the pandemic and what's made that growth possible. We hear about how they were tapped as young leaders within Citizens State Bank (a proud Chamber member!) to help rejuvenate ROYAL and how that responsibility has aligned with their professional strengths—Nick in finance and lending, and Jaime in marketing and outreach.Nick shares how his career took him from Michigan to a high-stakes finance job in New York before COVID shifted his priorities and brought him back home. Jaime reflects on how her passion for community-building and her role at CSB make her a natural fit for this kind of work. They both agree that the group has evolved quickly, learning on the fly, and seeing great results—monthly meetings are drawing strong attendance, and new faces regularly become familiar ones. Word-of-mouth momentum is strong, with people attending events without much promotion.We also learn about the demographics of the group—primarily entrepreneurs, small business owners, salespeople, and Royal Oak professionals looking to expand their networks and give back. Events like the upcoming “Pitch and Mingle” baseball mixer (June 25) and the May 22 HopCat after-hours show how ROYAL mixes fun with networking. ROYAL is inclusive, welcoming, and easy to join. You don't need a perfect pitch—just show up and plug into the network.Throughout the conversation, we get a personal feel for Nick and Jaime—whether it's Jaime missing her adult ninja gym days or Nick's family legacy of competitive croquet. We end on a playful note with a zombie apocalypse question, where Nick leaves Jaime hanging!Outside the apocalypse, though. these two are a team, committed to building a space for young professionals to grow, connect, and thrive in Royal Oak.To get involved, email our guests:Nick Dane: ndane@miscb.comJaime Rowland: JRowland@micsb.com Learn more about the Royal Oak Chamber of Commerce: https://www.royaloakchamber.com/Connect with our hosts:Jon Gay from JAG in Detroit Podcasts - http://www.jagindetroit.com/Lisa Bibbee from Century 21 Northland - http://soldbylisab.com/

Smörgåstårtan. En svensk klassiker. Älskad och inte så älskad. Bakprofilen Emma Brink Rask tar den in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag älskar smörgåstårta!Emma Brink Rask är bakprofilen som är känd för sina söta och ytterst vackra bakverk, men hon tycker också mycket om smörgåstårta.– Jag förstår också dem som inte tycker om smörgåstårta, jag ser vad de ser. Leverpastej, bostongurka, tonfisk och en hög mimosasallad på en och samma tårta. Men det måste inte vara så.Emma själv vill baka sådant som är vackert och där passar smörgåstårtan in. Men den behöver renodlas:– Man behöver inte blanda havet och bondgården på samma tårta. I Meny gör hon en tårta fylld med räkor, ägg, brynt smör och färska örter. Dekorationen består av ett helt lass med färska räkor, några rädisor, gurkor och sirliga ärtskott som ett staket längs med kanterna. Andra goda smaker man kan testa: taco, rotfrukter i olika kombinationer eller varför inte asiatiskt?– Man kan ha samma fyllning i hela tårta, säger Emma. Man känner ändå inte skillnaden när man äter.Ett viktigt tips: Se till att vispa krämen till fyllningen med elvisp innan du brer den på tårtan. Annars kan den bli för rinnig. Emmas kräm består av majonnäs och crème fraîche som hon smaksätter på olika vis.Gustav Bergström, känd som Rävjägarn på sociala medier, älskar också smörgåstårta.– Jag blandar ofta, säger han. Jag kan ha kött i fyllningen och dekorera med skaldjur. Kanske lite förbjudet, men det är gott.Han har också tjock béchamelsås med senap och hackat ägg. Och han fuktar tekaksbottnarna med sockerdricka, som hans moster brukade göra.

In this episode of the Around Town podcast, Mayor @ColaMayor Daniel Rickenmann speaks with LaTonya Jackson, JAG Specialist at Columbia High School, about the transformative impact of the Jobs for America's Graduates (JAG) program in Richland One schools. LaTonya shares how JAG equips students with life skills, leadership training, career readiness, and emotional support from 9th grade through their first year after graduation.From resume writing and mock interviews to fine dining etiquette and college tours, this program is building confidence and creating real opportunities for students who need it most.To learn more, partner, or get involved, contact LaTonya Jackson at latonya.jackson@richlandone.org or 803-238-5980.

Ibland snubblar man på mållinjen därför undrar vi när vann du nästan och vad hade du vunnit om du tog guldet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Amy blev Miss Holland i en wet T-shirt-tävling, Maria fick en budapestlängd istället för en resa till Bahamas och Anders gjorde en blodig entré när han skulle ta emot sin tredjeplats i maskeradtävlingen.I extramaterialet pratar vi om hur man gör det perfekta riset, röktävling och vikten av att välja glädjen!

Urban ska köpa nya löparskor. Han får rådet att också investera i fotinlägg, något som kommer få ödesdigra konsekvenser för hans fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit covid och löpträningen har kommit av sig. Urban vill komma igång igen och unnar sig riktigt bra och nya löparskor. När han provar ut dem får han höra att hans fotvalv har sjunkit ihop och att han behöver inlägg i skorna. Han lyssnar på rådet och köper flera par. Det här blir början på en rad vårdbesök. Till slut har han så ont i fötterna att han inte kan gå. Och läkaren säger att det enda som kan hjälpa är en operation som kommer få honom att tappa känseln i tårna. - Jag blir inte förvånad. De som jobbar i de här affärerna har inte rätt utbildning. De försöker laga något som inte är trasigt, säger Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH.Medverkande: Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH, Paul Lundgren, fotortoped på Södertälje sjukhus, Pernilla Ekroth, ortopedingengör, David Felhendler, sjukgymnast, Cecilia Elam, fysioterapeut, Urban Björstadius motionär som ville börja springa igen. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Gustav Asplund och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Hanna har levt som om inget ont kan drabba just henne. Men nu, ihopkrupen på en toalett med främmande män som bryter sig in, krossas illusionen av odödlighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Caroline Mathiasen.Producent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

I tisdagens avsnitt hör du historierna om när vi själva var i en final. Berättelserna kring spänningen, ögonblicken och dramatiken när allt ska avgöras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finalfirande i vita jeans i Luleå och det är en dryg vecka till finalen i Eurovision Song Contest. Våren är finalernas tid för det känns som de avlöser varandra nu innan sommaren tar vid. Men hur var det när just du var i final, var det med kören, med laget, på dansgolvet eller kanske i köket?Olof Wretling om att vara i finalRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl. 22.12

Nivå: A2-B1 #280 - Electricity and power cuts Måndagen den 28 april hände den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Jag bor i Spanien och upplevde det personligen. Jag blev inspirerad att göra ett avsnitt om elektricitet, strömavbrott och om min egen upplevelse. Är du intresserad av Language Lock-in Boot Camp? Klicka här, ansök för att se om du är en bra match, och säkra din plats innan de tar slut! --- Transkript --- Ja, men hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast! Och idag ska det handla om elektricitet. Eller som vi säger på svenska, el. Så om du hör någon prata om el, då vet du att de pratar om elektricitet. Okej, så vi kan säga el eller elektricitet, det är exakt samma sak. Så. Innan vi börjar så ska jag tacka några patrons. Det är Barbro, Spiros, Alfonso, Pratyasha och Nikolai. Så tack för att ni stödjer den här podden och ja. Alla som stödjer podden får ju transkript till alla avsnitt på min Patreon www.patreon.com/swedishlinguist. Och ja, jag blev inspirerad till det här avsnittet på grund av något som hände i måndags. Så alltså, måndagen, vad blir det, den, måndagen den tjugoåttonde april, för då hände det största strömavbrottet i Spaniens historia. Så jag bor i Valencia i Spanien och i måndags så blev hela landet och inklusive Portugal, delar av Frankrike, vi blev utan ström, alltså utan elektricitet. Så det var en kollaps av elnätet på hela den Iberiska halvön. Så vi hade ingen ström, alltså ingen elektricitet, i kanske.. från klockan ett till åtta nånting eller åtta, nio, vad blir det? Typ åtta timmar! Och det är alltså som sagt den största kollapsen av elnätet i Spaniens historia. Så jag tänkte det var intressant att göra ett avsnitt om det och om elektricitet generellt. Så, först och främst, som sagt, vi har ordet el som är samma som elektricitet och det är ju en form av energi. Och vi pratar också om ström, ström är liksom själva flödet av elektricitet, vi kallar det ström. ....för resten av transkriptet klicka här!

I veckans avsnitt sitter jag på andra sidan micken. Jag möter Hanna och Rebecka från podcasten ”Tänk om” och jag delar mina perspektiv på bland annat autenticitet, sårbarhet och intima relationer. Lyssna på ”Tänk om” här: https://open.spotify.com/show/4FMGXBFMsfwmY6FtQOV69O?si=e11a663f6ed04f3d JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

I veckans avsnitt pratar jag om en av de personer som påverkat mitt sätt att sälja allra mest – Art Sobczak. Han är kungen av telefonförsäljning och mannen bakom konceptet Smart Calling. Jag delar med mig av mina 10 bästa tips jag tagit med mig från honom, allt från hur du får bort nervositeten innan samtalet, till varför Smile and Dial faktiskt funkar. In och lyssna, nu kör vi! 

For today's conversation, Assistant Directors Robert Scott and Kevin Koster reminisce about their time on “JAG”, the long-running legal drama that aired 10 seasons from 1995 to 2005. Robert was there for Season 1, which aired on NBC, and Kevin joined the AD team for Season 2, when CBS picked up the show. Both ADs were there at the end, and have stories to share about the various studios that hosted production, how the show's relationship with the military evolved over the years, and the overlapping seasons when the “NCIS” spinoff was waxing ascendant. Also some namedropping and a lot of laughs along the way.

Hej Somna.Detta är fortsättningen. Du vet, den där berättelsen om Vim och Vindel som började som ett romantiskt infall i Gamla stan och sen växte till ett helt epos med fäktning, kastanjer, kastanjekyssar och en baron som luktar vinbål. Det är alltså del två. Och ja, jag kanske gick lite... all in.Vi får följa hur Vim och Vindel famlar sig fram fram över klassgränser, passionerade blickar och nattliga räddningsaktioner. Bellman dyker upp, som någon slags romantikens ande, och dikter flyger som förälskade fjärilar. Det blir sabelstrid i kyrkan, droppande blod, kunglig intervention och kanske – bara kanske – ett lyckligt slut.Jag vet inte. Det blev stort. Men ibland måste man bara följa vågen bakom ögonen.Sov gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Odlingssäsongen är här! I norr förodlas i köken, i söder är plantorna i jorden. Men det finns annat att odla, vänskap, sitt inre, skägg. Vad odlar du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att odla har blivit alltmer populärt i Sverige och säsongen för odling börjar snart eller har redan börjat. I norra Sverige förodlar man i köket i väntan på att tjälen ska gå ur jorden eller på att det ska bli tillräckligt varmt på balkongen, i söder har man redan börjat plantera.Vi odlar blommor i trädgården, tomater på balkongen, potatis på lantstället och ärtväxter på kolonilotten, en del kanske som krisberedskap. I broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skickade ut ifjol nämns just odling.Men det det finns även annat att odla. Vänskap, sitt inre, kunskap, skägg och vi undrar vad du odlar nu. Grönsaker, relationer, mustasch eller något annat? Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm.Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag.”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon.Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen.”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal.När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter. Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag.”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal.Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så?”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal.Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”.Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu.”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal.Gäst: Kristina Alvendal, industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors NybergKommentar: Pär Ivarsson, Ekonomiekot Producent: Maja LagercrantzTekniker: Erik RunesonIntervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025

HAHAHAHA ni trodde att jag för uträknad, men ack så fel ni hade!!!! MOAHAHAHAHAHA! Hej allihopa efter en lååååååååång period av tystnad! Podden är tillbaks och i detta årets första avsnitt så pratar jag om 2024 med Filmsnacket!  Ett par saker: 1, Jag tänkte lägga upp detta efter Oscarsgalan, så den gala jag pratar om i början är inte en kommande gala...  2, Detta spelades in innan nyår och har dröjt enormt pga min okunskap när det kommer till mixning bland annat. Men det blev ett enormt trevligt snack med mycket trevliga och duktiga filmälskare! Tack så mycket för att ni tog er tid Adrian och Tobbe och hoppas att vi kan korsa strålarna fler gånger!    

SCRIPTWRITING TALK AND MORE! Welcome To Plotpoints Podcast! Mark Sevi and Guests Show Notes May 02, 2025 Episode #308 This is Plotpoints Podcast! www.plotpoints.com GO HERE FOR INFO ON SCRIPTWRITING CLASSES and SEMINARS SHAMELESS PROMOS:   Final Draft – Articles by Mark Sevi for Final Draft and A Scriptwriting Manual for All Writers! On AMAZON SHOW DETAILS R.I.P Val Kilmer #valkilmer 00:00:00 INTRO Podcast theme music by Mark Sevi, Interstitial Music by Maxko 00:00:00 USELESS CHATTER! Seminars and Classes 00:6:00 WHAT HAVE YOU BEEN WATCHING? #you #jag #greatestamericanhero #coach 00:00:00 WHAT HAVE YOU BEEN WORKING ON? #article #script 00:08:00 TOP 1980's TV on AMAZON PRIME #JAG #moonlighting #greatestamericanhero #co...

Tjänster som Microsoft office, Google drive, Apples icloud och Metas Facebook och Instagram kan i värsta fall bli förbjudna inom EU efter att Trump sparkat medlemmar i det tillsynsråd som ska övervaka att européernas data skyddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Väntar på besked”I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.Men för att det ska bli så krävs det att EU fattar beslut om att USA inte längre lever upp till den överenskommelse som finns. Och frågan är om EU är villigt att ta det steget. ”Man kan inte blunda för problemet hur länge som helst. Och jag skulle inte heller utesluta att EU-domstolen kan ta upp frågan”, säger korrespondent Andreas Liljeheden.Många är oroligaJust nu tar Integritetsskyddsmyndigheten emot många frågor från oroliga företagare och andra som undrar hur de ska tänka kring situationen. ”Vi tycker att man ska följa utvecklingen och hålla sig uppdaterad kring vad som händer”, säger Elisabeth Jilderyd på IMY.Bricka i handelskrigetSamtidigt finns det även en oro för att Trump-regeringen kan sätta käppar i hjulet för teknikjättarnas verksamheter i Europa. Något som Microsofts vice ordförande Brad Smith säger skulle bemötas med ”alla juridiska medel som finns”.Tusentals miljarder på spel”Jag tror att techjättarna är väldigt stressade av det här”, säger Carl Heath. För dem står enorma värden på spel. Men även för europeiska bolag, myndigheter och enskilda personer som använder tjänsterna.Börsbolagens vd:ar har helt olika synMen medan vissa bolagschefer här i Sverige arbetar aktivt med frågan är andra inte ett dugg oroliga för att amerikanska moln kan bli oanvändbara. ”Det är något som vi varken planerar eller förbereder oss för”, säger till exempel Scanias vd Christian Levin.EU letar alternativNu pågår ett febrilt arbete för att hitta europeiska alternativ till de amerikanska jättarna. Hör hur du som enskild person ska tänka kring frågan.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl Heath, senior forskare RISEAndreas Liljeheden, Sveriges radios korrespondent i BrysselUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenJoe Biden, fd president USAJD Vance, vicepresident USAElisabeth Jilderyd, tf enhetschef IMYFelix Björklund, reporter Ny TeknikBrad Smith, vice ordf MicrosoftJens Henriksson, vd SwedbankJohan Torgeby, vd SEBMicael Johansson, vd SaabHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsChristian Levin, vd Scania och Traton ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Amazing message from Pastor Bill Winston. Jag, Tedi, and I thank you for tuning in and SHARING!

Spanien och en radda grannländer blev av med strömmen i flera timmar. Här berättar lyssnare om deras mest minnesvärda strömavbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mobilnät, lokaltrafik, flygplatser och miljontals hushåll slogs ut och konsekvenserna blev bland annat trafikkaos och svårigheter att köpa mat och vatten. Sverige drabbades senast 2003 av ett riktigt stort strömavbrott och det blir väldigt tydligt hur beroende av el vi faktiskt är i en sådan situtation.Här berättar lyssnare om när de drabbades av strömavbrott och vad som hände då! Då blev det strömavbrott med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 23:07.

Hej Somna.Jag var i Gamla Stan och blev förälskad. Inte i någon särskild, utan i själva idén om romantik. Så jag bestämde mig för att dikta upp en episk kärlekshistoria från 1700-talets Stockholm – du vet, hästspillning, ärtsoppa och träskor mot kullersten. En stad där tystnaden ännu kunde höras.Det här avsnittet, Somna, är början på berättelsen om Vindel och Vim – han från Södermalm, hon från salongerna på Djurgården. Det blir ett avsnitt i två delar, för jag gick kanske lite... in i det. Som både Vindel och Vim samtidigt, i ett kärleksrus av fjäderpennor och ögonkast. Det är höst i berättelsen, och det är höst i mitt hjärta.Och du vet vad? Det gör inget om det blir lite dåligt. Det finns höjd för att vara dålig. Ibland är det det vackraste som finns.Sov gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi undrar: vilken replik, vilket citat eller visdomsord glömmer du aldrig? Dessutom har vi med oss Kulturlabbets Poporkester som hjälper oss att vrida upp fredagsfeelingen ytterligare! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Astrid Lindgrens citat flödar, det blir dansparty och skönsång i vanlig ordning! Fredagskänslan är MAXAD!

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Vid Almösunds Marina på Tjörn börjar båtsäsongen lida mot sitt slut. På varvet inne i marinan håller två anställda på att reparera en båtmotor när de lägger märke till en segelbåt som befinner sig utanför hamnen. Den åker i cirklar och verkar ha problem att ta sig in till bryggorna. De instruerar föraren att hon ska lägga växeln i friläge och styra in mot bryggan. Snart kan de ta emot en tamp och hjälpa henne lägga till. Kvinnan skakar i hela kroppen och är blodig om händerna. ”Jag har haft ihjäl min man”, säger hon. ”Och nu är det ingen som kommer tro mig. Jag kommer åka fast för mord”.

YouTubes första video fyller 20 år och därför pratar vi om vad det sjukaste lyssnarna fångat på film är! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Roliga rävar, frierier och måsen Mozart är några av de fanatiska filmer som lyssnarna berättar om!I extramaterialet spelar Anna upp guldkorn från sin skolfilm ”Bad boys” och så öppnar Sarit ett oväntat paket!

Med dödsquiz och linjal hittas livets deadline med Maja, Jonathan blickar mot månens glansdagar och Jessika ifrågasätter det perfekta - på vers! Långfredagens spanare: Maja Aase, Jonathan Lindström och Jessika Gedin. Programledare Kattis Ahlström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 18 april 2025Maja Aase - Länge leve linjalen.Jonathan Lindström - Jag älskar månen.Jessika Gedin - Perfekt imperfekt.Programmet görs av:Programledare: Kattis AhlströmProducent: Anna-Karin IvarssonTekniker: Erland von HeineMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Tony and Ken are joined by Jag from Claim the Past. East coast relic hunting with the next generation in our hobby. Check out the social media of this bright young man:Youtube: https://www.youtube.com/@claim_the_pastTikTok: https://www.tiktok.com/@claim_the_pastInstagram: https://www.instagram.com/claim_the_past/RELICS RADIO is live via video broadcast on the 5280 Adventures YouTube channel and Adventures In Dirt YouTube channel every Wednesday night at 8:00 pm (Eastern) and is available for download wherever you get your podcasts. See links below to catch us live.DK's LINKS:All Ken's Links Here: https://linktr.ee/adventuresindirtAdventures in Dirt on YouTube: https://www.youtube.com/adventuresindirtAdventures in Dirt Facebook Group page: https://www.facebook.com/groups/AdventuresInDirtTONY's LINKS:5280 Adventures on YouTube: https://www.youtube.com/c/5280adventures5280 Adventures on Facebook: https://www.facebook.com/5280adventures5280 Adventures on Instagram: https://www.instagram.com/5280.adventures/Thanks yall for spending your night with us. Appreciate you all!