Podcasts about idag

Idag handlar det om Zon 2-träning, efter att vi fått in en lyssnarfråga på ämnet.Har du också en fråga, synpunkt, fundering?Maila oss!kalle@crossfitmedis.seoskar@crossfitmedis.seEller skriv på Instagram:crossfitmediscrossfitsickla---Best Fitness Friend podcast - nya avsnitt varje måndag!

Välkommen till "Film till fikat"!Där vi varje vecka diskuterar en ny film vi sett, på ett lättsamt sätt till en fika i glada vänners lag.Säsong 6, avsnitt 48:Dagens film blir idag genomgång av ett franchise...Vi ska ta en första titt på agenten 007 aka James Bond.Idag blir det första delen av två om filmerna med Roger Moore som agenten med rätt att döda!Följ oss på Facebook, Instagram

God söndag, kalenderbitare! Idag dundrar BerntJournalen ut en guldlockig sändning fylld av tunga KISS-nyheter. Vi firar ett massivt 30-årsjubileum som bjuder på ett förlorat Japan-spår och ett helt unikt, självlysande samlarmynt. Dessutom gräver vi i kulisserna till Songwriters Hall of Fame – varför fick Paul Stanley ta emot de prestigefyllda statyetterna helt ensam, och vad är hemligheten bakom hans 50-åriga samarbete med Gene? Vi gläds också åt Bruce Kulicks efterlängtade comeback efter hjärtoperationen, avslöjar historien bakom en skrotad KISS-låt och hänger med när Tommy Thayer chockade festivalpubliken i Tjeckien. Avslutningsvis tipsar vi om vårt nya avsnitt av 'Bakom strängarna', där vi med hjälp av modern AI-teknik helt har klätt av solona i "Black Diamond" för att blottlägga den nakna sanningen om bandets fem gitarrister. Häll upp kaffet – nu kör vi!

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Bordsdukningstrender har kommit och gått genom historien. Idag spelar maten huvudrollen, inte dekorationerna men så har det inte alltid varit. Hur påverkas gästerna av ett kurerat bord, och hur hittar man självförtroendet att duka som man vill? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Aurora kjent under navnet Liora på tik tok. Vi snakker om Pride og om hvordan det var å vokse opp uten at det var normalt å like jenter. Aurora ønsker svært gjerne å like den hun ville, men ble mobbet fordi enkelte mente det var helt feil at hun likte noen av samme kjønn. Idag har hun datet flere jenter og hatt flere kjærester og idag kan hun endelig elske den hun vil, nemlig kjæresten sin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag dömdes Poya Shafie, 30, till livstids fängelse för flera grova brott. Han har spelat en central roll i gängkriget mellan Foxtrotnätverket och Dalennätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Poya Shafie misstänks ha organiserat stor del av Foxtrots dåd i början av våldsvågen 2023. Hösten 2025 deporterades han till Sverige – från Irak där han suttit fängslad. P3 Krims programledare Petra Berggren gästade idag P4 Extra för att berätta om Poya Shafies roll och domen. Producent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

P1 Kultur möter Margaret Atwood författaren som sagts ha förutspått Trump-eran, vi fångar upp böckerna alla kommer att läsa i sommar och vi pratar om den animerade filmens utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. SÅ BLEV FÖRFATTAREN MARGARET ATWOOD TRUMP-ERANS PROFETNär Margaret Atwoods dystopiska roman "Tjänarinnans berättelse" från mitten av 80-talet blev tv-serie som "The Handmaid's Tale" samtidigt som Donald Trump blev vald till president sågs Atwood av många som en profet – och det stora breda genombrottet var ett faktum. Själv menar hon att hon snarare än att besitta en förmåga att se framåt i tiden, tittat bakåt för att se mönster och förstå samtiden. Reporter Lina Kalmteg har träffat Margaret Atwood, just nu aktuell med memoaren Livsboken.LITTERATURVÅRENS HÖJDPUNKTER – ATT LÄSA IKAPP I SOMMARLitteraturvåren är till ända – vilka böcker är hittills 2026 års lägerelds-romaner, alltså de där som lästs, pratats om och har störst chans att leva kvar efter årets slut? Kort sagt: vilka böcker ska du läsa ikapp i sommar? Samtal med litteraturredaktör Lina Kalmteg.PREMIÄR FÖR TOY STORY 5 – 30 ÅR EFTER FÖRSTA FILMENNär den animerade filmen Toy Story kom 1995 var den banbrytande både estetiskt och inte minst på det sätt den kunde appellera till både barn och vuxna samtidigt. Nu 30 år senare kommer den femte filmen om leksaksfigurerna Woody och Buzz och den animerade filmen har tagit ytterligare många kliv. Samtal med filmkritiker Joakim Silverdal om den tecknade filmens modernisering.HANTVERKET: DOCKMAKAREN Hur ger man en docka liv? Serien Hantverket låter kulturens praktiker kliva fram ur kulisserna och berätta om sina knep, specialverktyg och nördiga passioner. Idag möter vi dockmakaren Sara Bohman Marionetteatern i Kulturhuset i Stockholm. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Idag blir det tyvärr ingen video, det är Claras fel men hon är också bara en liten tjej som försöker sitt bästa och det måste man komma ihåg. Simon och Dessi är här och vi pratar om Office Depots huvudkontor, att stötta sina vänner, romans- och yoghurtbedrägerier och vad Martin Kellerman gör nuförtiden. Följ Godmorgon på Instagram: ⁠https://www.instagram.com/godmorgonpodd/⁠

I det här avsnittet återförenas Isabella Löwengrip och Alexander Pärleros för att prata ut om vad som egentligen hände under deras omtalade medverkan i Förrädarna. Vad var det som gick fel? Vilka misstag kostade dem spelet? Och varför tror Isabella att hon faktiskt hade passat utmärkt som sektledare?Samtalet tar snabbt en personlig vändning när Isabella berättar om livet idag. Efter år av extrem press beskriver hon sig själv som genuint lycklig och trygg. Den senaste tiden har hon levt ett fritt "tonårsliv" med sena utekvällar, spontana middagar, shopping och fokus på att bara njuta av tillvaron.Vi pratar också om kontrasten mellan då och nu. Isabella blickar tillbaka på tiden då hon levde ett av Sveriges mest omtalade liv, med en lyxvilla på Lidingö, privatjet, kockar och livvakter. Utåt såg allt perfekt ut, men bakom kulisserna växte känslan av att leva i en verklighet som inte längre var hennes egen. Idag väcker den perioden mer känslor av ångest än nostalgi.Samtalet rör sig vidare till entreprenörskap, politik och samhällsutveckling. Isabella berättar om sin investering i miljardbolaget Natural Cycles, men också om varför hon valt att ta ett steg tillbaka från den politiska debatten. Ett varmt, ärligt och underhållande samtal om framgång, identitet, lycka och modet att välja ett helt annat liv än det man en gång trodde att man ville ha.Följ Isabella härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet återförenas Isabella Löwengrip och Alexander Pärleros för att prata ut om vad som egentligen hände under deras omtalade medverkan i Förrädarna. Vad var det som gick fel? Vilka misstag kostade dem spelet? Och varför tror Isabella att hon faktiskt hade passat utmärkt som sektledare?Samtalet tar snabbt en personlig vändning när Isabella berättar om livet idag. Efter år av extrem press beskriver hon sig själv som genuint lycklig och trygg. Den senaste tiden har hon levt ett fritt "tonårsliv" med sena utekvällar, spontana middagar, shopping och fokus på att bara njuta av tillvaron.Vi pratar också om kontrasten mellan då och nu. Isabella blickar tillbaka på tiden då hon levde ett av Sveriges mest omtalade liv, med en lyxvilla på Lidingö, privatjet, kockar och livvakter. Utåt såg allt perfekt ut, men bakom kulisserna växte känslan av att leva i en verklighet som inte längre var hennes egen. Idag väcker den perioden mer känslor av ångest än nostalgi.Samtalet rör sig vidare till entreprenörskap, politik och samhällsutveckling. Isabella berättar om sin investering i miljardbolaget Natural Cycles, men också om varför hon valt att ta ett steg tillbaka från den politiska debatten. Ett varmt, ärligt och underhållande samtal om framgång, identitet, lycka och modet att välja ett helt annat liv än det man en gång trodde att man ville ha.Följ Isabella härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till Martinson Möter, podden som drivs av fadderbarnsorganisationen Compassion.Idag skall ni få träffa en entreprenören som byggt ett av Norges största livsstilsvarumärken. Influencern som inspirerar hundratals människor varje vecka. Designern bakom egna kollektioner och en poddprofil med både humor och hjärta. Fyrabarnsmamman som jonglerar familjeliv, företagande och vardag tillsammans med maken Chris.Men vem är egentligen Monica Nyhus bakom kameran, klänningarna och de sociala medierna?I det här avsnittet av Martinson Möter följer vi med Monica till Kenya, där möten med barn, familjer och kyrkor genom Compassions arbete kom att beröra henne på djupt. Henne och hela hennes familjs kära möte med tre av sina fadderbarn satte djupa spår och hela resan blev en påminnelse om vad som är viktigt på riktigt - och om hur hopp kan växa även där förutsättningarna är som svårast.Vi pratar om entreprenörskap, sociala medier, familjeliv, tro och kallelse. Om att våga använda sin plattform för något större än se själv. Och så försöker vi förstå hur man egentligen får ihop livet när man både driver företag, spelar in podd, designar kläder och samtidigt är mamma till fyra barn.Det blir skratt, eftertanke, starka berättelser från Kenya och några oväntade insikter om vad som faktiskt får följa med hem i resväskan.Välkommen till ett varmt och inspirerande Martinson Möter i ett spännande samtal med Monica Nyhus! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får vi finbesök av inga mindre än våra egna toppencoacher Hanna och Jossan, som Kalle tar sig en pratstund med efter att tjejerna nyligen lyckats med den YTTERST fina bedriften att bli CrossFit Level 3 Trainers - något som endast ett tjugotal personer i hela landet är.De pratar om det hårda jobb som ligger bakom, vilka nya perspektiv och lärdomar utbildningen resulterat i och vad det i praktiken innebär för dem - men även för våra medlemmar som tränar hos oss.---Best Fitness Friend podcast - nya avsnitt varje måndag!Frågor, funderingar, synpunkter?Maila gärna till oss:kalle@crossfitmedis.seoskar@crossfitmedis.seEller skriv till oss på Instagram:crossfitmediscrossfitsickla

Idag resenserar Marcus och Andereas om Mistress Kanan is Devilishly Easy handlar om en demon tjej som blir föräskad i en mäniska men inte vet hur kärlek är.

I dagens avsnitt av Morronrock blir det snack om galna cyklister i Vätternrundan, Carolas tand har gått av och om du är intresserad av getingar så ska du verkligen lyssna på dagens avsnitt. Idag blir Nöjesnytt med Linda Fyrebo där du får höra om Kiefer Sutherland, ett fejk band och om Michael Jackson. Allt detta och mycket mer galenskap blir det såklart i Morronrock med Jonas, Hasse och Linda!!

P1 Kultur bjuder in nominerade artister till kvällens Denniz Pop Awards för att prata om framtidens musik, vi besöker Umeå och Arctic Arts Summit och utvärderar brexit 10 år efter omröstningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ARVET EFTER DENNIZ POP – ROOKIES PÅ GRÄNSEN TILL GENOMBROTTNär stjärnproducenten Denniz Pop gick bort 1998 lämnade han ett stort hål efter sig i det som kallats ”det svenska musikundret” och i den globala populärmusiken i stort. Varje år prisas nu några av hans unga arvtagare på Denniz Pop Awards där årets rookies prisas. Möt de tre nominerade i kategorin Årets artist: Olga Myko, Bellvie och Engla Li.SÄKERHETSPOLITIK, KLIMAT OCH URFOLKS RÄTTIGHETER I FOKUS PÅ ARKTISKT TOPPMÖTEJust nu pågår det kulturpolitiska toppmötet Arctic Arts Summit i Umeå – en mötesplats för kulturen i det cirkumpolära norr. P1 Kultur är på plats för att träffa Maria Utsi, som leder arbetet med urfolksfestivalen Arctic Arts Summit, sångaren, jojkaren och artisten Katarina Barruk och konstnären Carola Grahn.BREXIT 10 ÅR SENARE – SÅ HAR KULTUREN PÅVERKATSI dagarna har det gått 10 år sedan britterna folkomröstade sig ut ur EU. Vad har brexit inneburit för kulturen? Och vart är den forna kulturella stormakten Storbritannien på väg? Samtal med Elin Norqvist, kulturråd i London.HANTVERKET: STRÅKMAKARENI serien Hantverket får kulturens hantverkare träda fram ur kulisserna. Idag möter reporter Nina Asarnoj stråkmakaren Hans-Peter Rauber i hans verkstad i Motala. Där bygger han unika stråkar till världens främsta musiker men byter också tagel på löpande band på musikskolans elevstråkar.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Sara Ek och Eskil Krogh Larsson

Idag är det dags för Frankrike att ställas mot sin tidigare koloni Senegal. Den 6 oktober 2001 spelas en annan laddad match, den mellan Frankrike och Algeriet, och i centrum av allt stod Zinedine Zidane.Detta är urklipp från avsnitten 224. Zinedine ZIdane (2/3). För att få hela berättelsen. Lyssna på avsnitten i sin helhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag kommer domen mot Marius Borg Høiby, Linneas ASMR och alla hatar stockholmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Starka känslor för Sverige denna morgon efter succépremiären för herrlandslaget i fotbolls-VM! Vi ringer upp vår sportreporter Samir Yosufi som befinner sig på plats i USA och har följt matchené från andra sidan Atlanten. Otrolig stolthetskänsla – David har äntligen lyckats. P3 Nyheters Matilda Rånge om att på fredag ska USA å Iran skriva på en avsiktsförklaring för att få slut på kriget och idag kommer domen mot de 40 brott som norska bonusprinsen Marius Borg Høiby står åtalad för. Hur firas VM på krogen i Sverige? P3 Nyheters reporter Michael Lindgren är på plats och tar tempen ute på VM-febern i krognatten. Axel Ström drack mjölk under sin student istället för alkohol och beroende på vart i landet du bor – desto mer killgissningar. Linneas svinläskiga dokumentärtips: Maternal Instinct. Vad är det jantigaste du har hört? Tejp över loggor i Public Service ger mer reklam. "Pappa missade skolavslutning"-känsla över att Zlatan nobbade Sveriges premiärmatch i VM – valde UFC vid Vita huset istället. Medel- och långdistanslöparen Andreas Almgren slår rekord efter rekord och är nyss hemkommen från Oslo där han sprang sitt näst bästa lopp någonsin – men hur mår hans kropp egentligen?Tidpunkter i avsnittet:02.06 Samir Yosufi: På plats i USA efter Sveriges premiärkross.13.40 Nyhetsfördjupning: USA & Iran överens om avtal.20.26 Michael Lindgren: Tar tempen på VM-firandet på krogen.37.23 Nyhetsfördjupning: Idag kommer domen mot bonusprinsen Marius Borg Høiby.01.02.14 Andreas Almgren.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Idag gästar grymma Sara Kappelmark, Co-CEO på Norrsken Foundation. Vi pratar om hur entreprenörskap kan användas för att lösa några av världens största utmaningar, varför impactbolag behövs mer än någonsin och vilka områden som kan skapa nästa generations stora klimat- och samhällsinnovationer. Sara berättar också om sin nya roll som jurymedlem i Startup 4 Climate, innovationstävlingen från Ellevio och GodEl som varje år delar ut två miljoner kronor till entreprenörer som driver energi- och klimatomställningen framåt. Vi diskuterar vad som kännetecknar de mest lovande bolagen, varför fler borde våga söka och vilken typ av innovationer som kommer vara avgörande för framtidens energisystem. "Entreprenörskap är ett av våra starkaste verktyg för att skapa positiv förändring i världen." Glöm inte prenumerera på podden och följ oss på instagram

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I avsnitt nummer 140 av Soccerberoende, Sveriges kanske enda podcast om nordamerikansk fotboll, gästar italienaren Matteo Gasperoni. Idag jobbar Matteo som assisterande tränare för herrlaget på Florida International University, men när han var aktiv som spelare representerade han t.ex. Cesenas och Atalantas akademier, diverse italienska U-landslag, Florida International University och University of San Diego. Musik i avsnittet: USA:s nationalsång, framförd av United States Navy Band. Licens: Public Domain.

Storytime podden är tillbaka! Idag berättar jag en skräckhistoria om en familj som låser in sig i sin underjordiska bunker under pandemin, men efter tre månader kommer ett nödanrop och det står klart att någonting har gått väldigt fel där nere.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag pratas det styrka och vad det faktiskt innebär.Hur mäter man styrka? Vad är det för skillnad på muskelmassa och funktionell styrka?Best Fitness Friend podcast - nya avsnitt varje måndag!---Synpunkter, funderingar eller frågor?Maila oss på:kalle@crossfitmedis.seoskar@crossfitmedis.seEller skriv på Instagram:crossfitmediscrossfitsickla

Glad sommar på er, kära lyssnare! Idag dyker Niclas Berg från Spelledarpodden och Trotsa Fara upp i Spelhyllan och berättar om Dungeon World!Dungeon World är ett spel i PbtA-familjen, som fokuserar mer på spelets drama och karaktärer än på bokföring av exakt antal facklor och att räkna räckvidd i strid. Mer att uppleva en historia än att vinna ett äventyr. Men hur funkar det i praktiken? Kom och lyssna!Dessutom tips på en synnerligen aktiv server på Discord, proppfull med rollspel och rollspelare. Rollspelsmenyn heter den. In och ha åsikter om rollspel!

Idag fyller Konsthistoriepodden 6 år!Det vill vi förstås fira tillsammans med er! Vi startade podden mitt under pandemin, när museer, konsthallar och andra kulturinstitutioner höll stängt. Idag är det nästan svårt att föreställa sig, men då var det en verklighet som präglade hela kulturlivet. Att kulturinstitutionerna skulle stänga sina dörrar kändes lika otänkbart då som det gör nu. Mitt i den tiden föddes Konsthistoriepodden.För att uppmärksamma födelsedagen släpper vi idag ett nytt Samtal pågår: Årets tågluff. På midsommarhelgen tar vi oss till Palermo för att därifrån tågluffa hem genom Europa, med många stopp längs vägen. Självklart får ni följa med på resan! Mer om våra planer berättar vi i dagens avsnitt.Och när vi ändå är på väg vill vi passa på att tipsa om några tidigare avsnitt som knyter an till vår färd genom Italien, Österrike, Tjeckien och Tyskland:— Avsnitt 25: Artemisia Gentileschi, Judith halshugger Holofernes
— Avsnitt 31: Laokoongruppen
— Avsnitt 41: Michelangelo, Yttersta domen
— Avsnitt 20: Gustav Klimt, Adele Bloch-Bauer I
— Avsnitt 28: Rafael, Sixtinska madonnan
— Avsnitt 43: Oskar Schlemmer, BauhaustrappanVi vill också passa på att rikta ett varmt tack till er alla som tar er tid att lyssna på oss. Vi vet att många av er har varit med ända sedan starten och följt oss på våra konsthistoriska upptäcktsfärder genom åren. Det är tack vare er som Konsthistoriepodden finns och fortsätter att utvecklas.Utan er – ingen Konsthistoriepodden.Nu ser vi fram emot nya avsnitt. Vi hörs snart!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den italienska 1300-talsförfattaren Francesco Petrarca levde i en brytningstid, med en fot i medeltiden och en i renässansen. Latinforskaren Anna Blennow följer honom under några av hans många resor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-06-08.”Jag befinner mig mycket långt från alla böcker för tillfället, och det är mitt enda bekymmer på den här resan.” Orden är Francesco Petrarcas, hämtade ur ett brev till en vän som frågat om var Thule egentligen låg, platsen som utpekades av antika författare som världens ände. Petrarca beklagar att han inte kan svara utförligt, eftersom han är på resande fot och inte omges av de böcker han brukar samtala med. Och eftersom ingen talar latin där han befinner sig, har han inte ens någon att prata med: ”Mitt enda sällskap är mitt minne”, skriver han. Året är 1337.Brevet ingår i boken ”Överallt främling”, åtta brev av Petrarca på temat resor, nyöversatta från latin till svenska av Lars-Håkan Svensson. Petrarcas latin kan vara invecklat och en aning uppstyltat, men Svenssons översättning är elegant och lättläst. Bokens titel anspelar på de latinska ord, peregrinus ubique, som Petrarca använder för att beskriva sig själv. Alltsedan familjens tidiga exil från Florens, följd av uppväxt i Avignon och vistelser i bland annat Bologna, Vaucluse och Parma, hade han en känsla av att varken höra hemma i tid eller rum. ”Jag har till och med rest mer än Odysseus”, skriver han.Petrarca föddes 1304, och är främst känd för sin italienska poesi och sin sonettkonst, men han författade under sitt 70-åriga liv också en hel del på latin, inklusive en mängd brev till vänner och bekanta. Han var djupt influerad av den klassiska antiken, och på alla resor han företog var det först och främst det förgångna han sökte. Många resor hade som mål att spåra upp antika handskrifter i bibliotek och arkiv, som länge fallit i glömska men som nu, under den begynnande renässansen, skulle återfinnas, beundras och noggrant kopieras.Petrarca ses ofta som en av de första humanisterna. Men tydliga gränsdragningar mellan epoker är bedrägliga i övergångsperioder som 1300-talet. Petrarca är snarare ett slags tvehövdad Janus-gestalt med ansiktet vänt både mot medeltiden och den stundande renässansen. Samtidigt är han i resebreven märkligt frånvarande i sin egen samtid. Detaljerade beskrivningar av 1300-talets Europa skymtar sporadiskt. Petrarca befinner sig oftast någon helt annanstans: i böckerna och i historien.Och det var Petrarca som i Verona 1345 hittade en handskrift med Ciceros sedan länge förlorade brev, något som skulle inspirera honom att själv samla sin korrespondens enligt antikt mönster. Nu kunde han som den förste på sekler läsa Ciceros brev till Atticus, Brutus och Quintus. Han blev djupt besviken. Hur kunde Cicero, som han föreställt sig som en upphöjd, vis filosof, blotta så mycket tvivel och tvekan i sina brev?Också på det praktiska planet vållade fyndet problem i denna tid före boktryckarkonstens revolution. Petrarca skrev själv av de omfångsrika brevvolymerna, eftersom han hyste en ständig misstro mot samtidens senfärdiga kopister. I ett brev till poeten Boccaccio beklagar han att det gått tio år sedan han utlovade ett exemplar av sin senaste bok till en vän, men att han ännu inte fått den kopierad. En kopia av Iliaden som han får med posten måste han först skriva av och sedan returnera till avsändaren.Petrarcas nära förhållande till antiken genomsyrar brevet till mecenaten och vännen Giovanni Colonna, där han erinrar sig deras gemensamma vandringar i Rom. ”Vi strövade tillsammans runt i denna stora stad som i förhållande till sin utsträckning förefaller folktom”, skriver han. 1300-talets Rom måste ha varit en ödslig syn. Påven residerade i Avignon och i Rom rasade maktstrider mellan adelssläkter, som omvandlat de antika monumenten till fästningar medan staden förföll. Roms alltför stora antika kostym föll samman runt den lilla återstoden av liv i staden. Giovanni Colonna tillhörde just en av dessa släkter, som nyligen byggt in sig i Augustus mausoleum.Men Rom självt är knappast synligt i Petrarcas beskrivning, trots att han redogör för varje steg han tar: ”Här tog sig Remus över muren – här störtade sig Lucretia på svärdet – här triumferade Caesar.” Det låter som om Petrarca läser ur en historiebok snarare än beskriver verkligheten, vilket är typiskt för medeltidens anekdotiska topografi – vilken ruin som helst kan bli bärare av de antika historierna, som alltmer förvandlas till legender. Kontakten med antiken hade nu ovillkorligen brutits, såväl fysiskt som kunskapsmässigt. ”Vem är nuförtiden okunnigare om romersk historia än romerska medborgare? Ingenstans vet man mindre om Rom än i Rom,” klagar Petrarca.Men plötsligt bränner närvaron till när han påminner vännen om hur de ofta brukade stanna till vid Diocletianus termer, trötta efter sina vandringar. Där klättrade de upp på de höga ruinvalven i det jättelika antika badhuset, och luften var frisk och sikten fri. Men istället för att begrunda och beskriva utsikten över 1300-talsstaden, försjunker de genast i historiska drömmerier. Renässansens noggranna måttstudium av antikens fysiska lämningar är ännu inte här. Blicken vänds inåt, bortåt.Det berömda brevet till Petrarcas biktfader Dionigi erbjuder också ett ögonblick av direktkontakt. Han skriver: ”Idag besteg jag, enbart av lust att se en plats berömd för sin exceptionella höjd, traktens högsta berg.” Berget är franska Mont Ventoux, antikens Mons Ventosus, ”det blåsiga berget”. För stunden glömsk av historia bestämmer han sig för att tillsammans med sin bror bestiga berget som han så ofta sett på avstånd under uppväxten i Avignon. Den mödosamma vandringen, den lätta luften och den vida utblicken på bergets topp gör Petrarca bedövad av sinnesupplevelse: molnen långt därnere, Italiens himmel långt därborta.Men så slås han av existentiella betänkligheter, och plågas av det förgångnas felsteg och framtidens ovisshet. Och Petrarca söker svar där han brukar – i en bok som han bär med sig. Han hade lämnat överflödiga persedlar hos en herde halvvägs upp på berget, men kopian av Augustinus ”Bekännelser” var för viktig för att vara utan. I boken beskriver Augustinus hur han i ett centralt ögonblick slår upp Bibeln på måfå, och finner de vägledande orden för sin religiösa omvändelse. Och tusen år senare söker Petrarca efter råd genom att slå upp Augustinus bok. Och han hittar dessa ord: ”Men människorna går ut för att förundras över bergstoppar … sig själva lämnar de.” Omvärlden och samtiden försvinner åter. Petrarca besteg berget med renässansens upptäckarlust, men nedstigningen blir ett återfall i medeltidens tankevärld, där verkligheten blott är allegori för det andliga, och svaren finns i det inre, inte i det yttre.Är det verkligen resebrev som Petrarca skriver? Han förflyttar sig visserligen i geografin, till Paris, Aachen, Köln. Men hans verklighet består av böcker, tankar och förgångenhet. ”En lång resa berövar oss den tröst som böckerna ger”, skriver han. Ständigt längtar han till sitt bibliotek, och det är till böckerna hans tanke alltid vandrar, vad han än upplever. Och hur var det nu med frågan om Thule? Petrarca svarar: ”Låt oss inte lägga ner för mycket möda på att söka denna plats som vi kanske skulle vilja lämna så fort vi hittade den.”Anna Blennow, doktor i latin och skribent LitteraturFrancesco Petrarca: Överallt främling – åtta brev om resor. Översättning Lars-Håkan Svensson. Bokförlaget Faethon, 2017.

Vad händer när vi hittar nya verktyg för att uttrycka våra erotiska jag, och känner fullkomlig makt inte bara över vilka vi vill vara, utan också över andras blickar på oss och vem som blir inbjuden att vara med? Hur är det att jobba i grenlösa trosor och är dyrt alltid sexigast? Idag pratar jag med Linn som vill berätta om hur det har påverkat hennes relation till sin sexualitet att bygga upp en garderob av underkläder och kläder som kontrasterar mot hennes vanliga med klassiska stil, genom att vara erotiskt kodade på olika sätt, från en diskret slits som går att visa precis lagom mycket lår med (och lite till om hon får lust), till betydligt med explicita kreationer. Vad händer när hon tar makt över och leker med sina sexuella uttryck genom just kläder? Det ska hon få berätta för oss idag. Privat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyresöradions redaktör Ann Sandin-Lindgren tar chansen att återigen sommarprata, fast denna gång utan musik. Hon har under hela sitt liv funderat på var ”makten” finns. Vem bestämmer i ett land eller i en kommun. När hon var ung hade vi stor tillit till alla de auktoriteter vi hade som präster, läkare och lärare. Idag med internet tror vi alla att vi vet bättre. Vem bestämmer i Tyresö kommun? Är det de politiker vi valt eller är det de tjänstemän som sitter på ”expertkompetensen”? Eller är det EU som styr över hälften av alla beslut? Vilken roll har media, filmer och andra aktörer som vill påverka hur vi tänker?

Del 2. Bjarne Vifell berättar vidare hur han lyckades växa som människa när han gjorde lumpen och senare fick jobb på en larmfirma i Tyresö. Om hur han larmade alla skolor, förskolor och andra lokaler i kommunen och även byggde egna system för larmcentral och överfallslarm till socialsekreterarna i Tyresö kommun. Han berättar också historier från vattentornet där Tyresöradion sänds ut, om Grottan under Bollmora Centrum och andra installationer han varit med om. Om hur han hamnade tillbaka i Tyresö där han bosatte sig 2014 och sedan blev aktiv i Sverigedemokraterna på kommunal nivå. Programledaren Ann Sandin-Lindgren diskuterar med Bjarne hur tonläget och debattklimatet har ändrats under åren. Idag tycker Bjarne att det blivit mycket bättre i kommunfullmäktige i Tyresö. Här kan man lyssna på del 1.

Johan Romin är en svensk journalist, TV-producent, fotograf, författare, historiker och har även varit moderat politiker och pressekreterare åt kulturminister Parisa Liljestrand. Han växte upp på Sikvägen och i Krusboda men bor idag i Ystad där Ann Sandin-Lindgren fick möjlighet att göra en intervju med honom över telefon. Hur ser han på Tyresö där han ibland gör små inslag i sin kanal Historia Med Johan Romin på Facebook med 21 000 följare. De samtalar om Public Service där båda har arbetat under många år. Skildrar journalister verkligheten eller har de en egen agenda? Hur lyckas svenska journalister skildra konflikten mellan Israel och Palestina? Johan som besökt Gaza och intervjuat Hamas-ledare berättar vad han tycker. Idag skriver Johan för tidskriften Fokus där han under våren skrev om Granängsringen i artikeln Vad händer när ett område klassas som utsatt? Han hoppas kunna göra fler inslag från Tyresö som ligger nära hans hjärta.

Från Songwriters Hall of Fame till en demonisk köttyxa i köket! Välkommen till Berntjournalen – podden där vi gräver ner oss i de absolut nördigaste KISS-nyheterna. Idag firar vi Gene och Pauls historiska inträde i finrummet, synar den galna miljonstämningen efter en bilolycka på Sunset Boulevard och avslöjar den bisarra musikvideon där Mark St. John möter David Hasselhoff i tysk plast-pop. Dessutom ger vi er glädjebeskedet om hur det inställda jättekisseventet har räddats, kollar in nästa generations psykedeliska pop och reser till 2012 för att slakta eller hylla KISS sista studioalbum Monster. Häll upp kaffet och spänn fast er – nu kör vi!

Han var i många år Sveriges största och i vissas ögon också mest kontroversiella komiker! Idag är det kontroversiella som bortblåst men han behåller sin status som en av dom största vi har i detta land! Och i veckans torsdags-bonus-special så bjuder vi på Nemos spännande och mycket intressanta samtal med Mr. Betnér från i vintras! Smaklig spis!

Tjoho! Nu kör vi ett till avsnitt från Beijer i Bromma. Idag har vi ett kanonavsnitt med ”saltmästaren” Ambjörn och trädgårdsmästaren Axel. Vi får höra otroligt varierade historier om allt från GPS-trassel och pirater till elallergiker och total förvirring kring hur träd funkar. Då var vi igång! 

Redan stenåldersmänniskorna trodde att himlafenomenen påverkade tillvaron på jorden. Solens betydelse är ju självklar och månen gav människorna en tydlig rytm som med tiden gav oss kalendrar. Det är först i Mesopotamien som planeterna drogs in när astrologin utvecklas.Idag tror inga vetenskapsmän på astrologi – trots att de borde skicka de tidiga astrologernas sin tacksamhet för utvecklandet av den vetenskapliga metoden och för naturvetenskapens framgångar.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jonathan Lindström om astrologins uppkomst och dess märkliga dubbelroll i historien: som både omstridd trosföreställning och som drivkraft för observationer, tabeller och den sorts systematik som så småningom bidrog till vetenskaplig metod. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria. Föreställningen att himlafenomen påverkar livet på jorden är äldre än de första städerna. Solens makt över värme, växtlighet och dygn är fysisk och självklar. Men månen – den närmaste himlakroppen – gav något minst lika viktigt: en tydlig rytm. Den blev en naturlig klocka för jakt, vandringar, tidräkning och riter. Där, i månens återkomst, föddes tanken att himlen inte bara lyser – den talar.Månmånaden återkommer med sådan regelbundenhet att den tidigt blev grund för kalendrar. Och där det finns mönster uppstår frågor. När kommer nästa fullmåne? När är det bäst att så? Varför försvinner månen i en förmörkelse? Sådana frågor gör människan till observatör – och observationen är första steget mot systematik.Det avgörande språnget kom när samhällen blev mer komplexa: jordbruk, städer, skatter, administration – och kungar som ville veta om framtiden bar goda eller dåliga tecken. Då räckte inte minnet eller muntlig tradition. Man behövde register. I Mesopotamien – området mellan Eufrat och Tigris – utvecklades en kultur där skrivkonst, tempeladministration och kungamakt knöts samman. Och där himlen blev ett arkiv av tecken som kunde samlas, jämföras och läras ut.Den tidiga mesopotamiska astrologin var i grunden omenbaserad: himlafenomen tolkades som gudomliga varningar eller löften, framför allt om kollektiva frågor – kungens hälsa, krig, skördar och väder. Under andra årtusendet f.Kr. kodifierades detta i enorma samlingar. Den mest berömda är Enūma Anu Enlil, en serie på cirka 68–70 lertavlor med uppskattningsvis 6 500–7 000 omen kopplade till himmelska och atmosfäriska fenomen.Omenläran var inte vetenskap – men den krävde noggrann observation, klassificering och återanvändbara referenser. Prästlärda blev specialister som skrev ned, jämförde och försökte hitta återkomster. Det liknar, på ett avlägset men verkligt sätt, embryot till en metod: samla data, se mönster, dra slutsatser.I Babylonien utvecklades så småningom en mer beräkningsbar himmel. Den uniforma zodiaken – indelningen av ekliptikan i tolv lika stora delar om 30 grader – växte fram i slutet av 400-talet f.Kr.. Det blev ett avgörande steg mot ett koordinatsystem som gjorde tabeller och prognoser möjliga. Ungefär samtidigt skiftar fokus från statens öde till individens: det äldsta bevarade horoskopet för en enskild person dateras till 410 f.Kr.När babylonisk kunskap rörde sig västerut – via erövringar, handel och översättningar – mötte den grekisk filosofi och matematik. I den hellenistiska världen blev astrologi inte bara en konst att tyda tecken, utan något man försökte motivera som en ordnad lära om hur kosmos hänger ihop.Bild: Titelbladet till den tyska utgåvan av De scientia motus orbis (1504), en astronomisk skrift tillskriven Māshā'allāh (ca 730–815). Illustration av Albrecht Dürer, Wikimedia Common. Public domain.Musik: And Spring Awakes av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från att bygga upp och sälja Borg Owilli till att hitta sig själv efter exiten, och börja om på nytt. Idag gästar äntligen Mike Owilli återigen, flera år efter sitt första besök. Vi pratar om entreprenörskapets olika faser, livet efter en exit, investeringar, styrelsearbetet i Haglöfs och hur han bygger bolag mellan Stockholm, Málaga och Kenya. Ett samtal om identitet, varumärken, tillväxt och att våga starta nästa kapitel när det förra blivit en framgång. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Änkan Birgitta, 77: Jag blev blåst av en oärlig mäklare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 77-åriga Birgitta är nybliven änka och svårt plågad av bältros när hon mitt i sorgen efter sin man ringer en mäklare på måfå för att sälja bostadsrätten som hon ärver från honom. Idag känner hon sig lurad.Mäklaren säljer lägenheten för drygt 2,9 miljoner, men bostadsrättsföreningen reagerar på att den säljs under radarn – utan annonser och öppna visningar. När de anmäler händelsen till Fastighetsmäklarinspektionen uppger de att sex andra mäklare har värderat tvåan till upp emot fem miljoner kronor, vilket är nära summan den senare säljs vidare för.”Ja, vad tänker man? Man vill sjunka genom jorden” säger Birgitta.P4 Stockholm har sökt mäklaren som inte vill ställa upp på intervju. Via mejl nekar han till att lägenheten skulle ha sålts för billigt. Fastighetsmäklarinspektionen har fortfarande inte utrett händelsen.

Studentflaken dånar fram på gatorna, svindyra studentmössor kastas i luften och tappas förhoppningsvis inte bort. Vi är mitt i studenttider och pratar studentminnen. Pinfärska och gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kanske har du just tagit studenten och det blev precis som du hoppades - eller tvärtom. Kanske har din studentmössa några år på nacken men du minns fortfarande den där komiska, fina, konstiga grejen som hände när ni åkte flak. Eller är du en av alla de som skulle ha tagit studenten 2020, men det ”bidde” inget för Covidpandemin satte stopp och vad gjorde du då?Idag vill vi höra allt om dina studentminnen. Om champagnefrukosten, utspringet, den svettiga studentmottagningen med släkten, om den alternativa bal du ordnade för alla som inte hade råd att skaffa en dyr festblåsa - eller om hur det kändes att stå där bredvid alla lyckliga klasskamrater som hade massor av nallar och medaljer runt halsen medan du inte hade en enda för att ingen kom och firade dig.Ring oss på 020-22 10 30 och berätta om dina bästa, jobbigaste, roligaste studentminnen. Telefonslussen öppnar 21.00 och programmet börjar 21.40. Du kan även skriva till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Programledare Li Skarin sänder direkt från Piteå.Producent: Helene Almqvist

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Bajsnedsprutat hus, Sveriges Jas-gåva till Ukraina och första Bellmanvitsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Första dagen på juni och växtligheten horar ut sig. Davids mammas makaronsallad, igen. Sverige har donerat sex JAS Gripen stridsflygplan till Ukraina och soldaterna har fått ett nytt poängsystem. Vi ringer upp radions Ukrainakorre Lubna El Shanti för att prata om det. Parets hus nedsprutat med bajs och gå inte fram till mannen i kepsen. Det ligger så lätt i mun att säga "Paris Saint-Germain". P3 Nyheters Agnes Cohn om att SL tampats med tunnelbaneproblem hela helgen och att två kvinnor i Göteborg har startat det nya nätverket "Cougars and lamm" där äldre kvinnor kan träffa yngre killar. Idag handlar allt om Linnea. VM-försnack med David och vi pratar inte om VM-matchen mot Senegal 2002. Vad är egentligen ett immateriellt kulturarv och varför är listan på Sveriges så konstig med allt från Bellmanvitsar till tegelhantverk? Nordiska museumets etnolog Jonas Engman berättar. Tidpunkter i avsnittet:09.51 Nyhetsfördjupning: SL:s mardrömshelg verkar inte ta slut.14.03 Sveriges JAS-gåva till Ukraina.35.29 Nyhetsfördjupning: GBG:s nya dolda nätverk: "Cougars and lamm".01.00.57 Sveriges immateriella kulturarv.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Fredag och det betyder bonusasvnitt. Idag diskuterar vi vad vi egentligen tycker om alla VM låtar och Anis konsertupplevelse hos Akon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De senaste 20 åren har EMV ökat kraftigt i svenska butiker. Varför? Och vad får det för konsekvenser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Idag står EMV för knappt 30 procent., säger Christian Jörgensen.Han är nationalekonom på Agrifood economics centre i Lund och har skrivit en rapport om EMV:s utveckling och ställning i Sverige.Sedan 2004 finns det officiell statistik för försäljning av handelns egna märkesvaror, räknat i värde. Under dessa drygt 20 år har EMV ökat med runt 20 procentenheter.En stor ökning kom för 15 år sen när butikskedjorna lanserade mjölk som EMV. Till en början var priset betydligt lägre, men idag, när EMV-mjölken har häften av marknaden, har prisgapet minskat.Christian Jörgensen berättar hur Sverige förhåller sig till andra länder när det gäller EMV.Han förklarar också vad det får för konsekvenser för oss konsumenter, för handeln, livsmedelsproducenterna och jordbrukarna.EMV är inget nytt, utan har funnits i Sverige i över 100 år.

I veckans avsnitt gästas vi av Felicia, grundaren av initiativet Wake up brother. För flera decennier sedan träffade hon mannen som till slut skulle försöka ta hennes liv. Men vägen dit var inte spikrak; det var en gradvis infasning i en destruktiv relation kantad av manipulation, normalisering och en djup inre konflikt. Under herrans massa år bar Felicia på konsekvenserna av våldet i tystnad, tyngd av skam och sorg över sig själv.Idag har hon brutit tystnaden. Genom att sätta ord på sina upplevelser ord som dissociation, femicid och freeze förändrades allt. Men Felicia är tydlig: problemet handlar inte bara om enskilda "onda" män. Det handlar om en struktur. Vi pratar om den porrifierade kulturen: Hur hänger unga mäns porrkonsumtion ihop med grovt våld mot kvinnor? Och den konservativa nätvågen: Vad riskerar vi att odla fram för unga män i en tid som domineras av figurer som Andrew Tate och en extrem sexuell objektifiering?Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej. Hej. Hej. Idag ska jag bara säga "hej" i en timme. Ibland kommer det fram folk till mig och föreslår idéer till podcasten. Att jag ska läsa upp bruksanvisningar, eller IKEA-katalogen. Då säger jag tack, det ska jag verkligen fundera på, och så går jag hem och biter väldigt argt i kudden. Det gjorde jag faktiskt när jag var liten, på riktigt, när jag var arg eller ledsen. Ibland bet jag så hårt att jag tyckte synd om kudden.I dagens avsnitt ska jag försöka tråka ut mig själv. Jag ska prata om något jag tycker är väldigt tråkigt: att gå i matbutiker. Det är en bortskämd syn på saken, det vet jag, så ta det med en nypa salt. Jag går omkring där och letar efter saker, och trots att jag har handlat i butiken i flera år så hittar jag aldrig något. Jag tänker på när man stänger en matvarubutik och allt bara står kvar, väntandes på att någon ska komma och ta dem dagen efter. Om jag hade fått välja hade jag varit där själv, strosat mellan hyllorna, plockat det jag vill ha, blippat och betalat själv. Sen cyklat hem. Häromdagen köpte jag två par jeans jag inte behövde för att jag inte vågade säga nej till säljaren.I matbutiker kan jag få panik av känslan att så länge jag lever måste jag fortsätta fylla på med mat. Det är inte så att jag inte gillar mat, jag älskar mat. Jag älskar att äta. Men jag är inte gjord för att gå och tänka på vad jag ska äta till lunch. Är det inte lite stört hur fixerade vi är kring mat? Den där hetsen efter att maximera livet, prova nya recept, hitta rätt restaurang, fylla varje ögonblick med något Instagram-vänligt.Det kanske inte blev så tråkigt. Sov gott. Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag börjar det djupt och slutar… någon helt annanstans. Vi pratar om varför en dålig dag faktiskt får finnas, dyker ner i lymfsystemet och akut LPG, och landar i en härligt ärlig diskussion om fillers, sockervaxning och konsten att känna sig perfekt. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej och hallå. Hur mår du idag? Är det bra, dåligt eller mellan? Jag är på brasidan idag. När man går till val pratar man ofta om jasidan och nejsidan, men jag tycker det pratas alldeles för lite om brasidan. Jag kände efter ordentligt nu när jag sa det. Jag tror faktiskt att det kommer bli bra, och det är en väldigt fin känsla.Idag vill jag prata om en konstig idrott. Jag tänker prata om fotboll, kanske till och med undervisa dig lite. Jag är ju bra på att prata en timme utan manus, och jag kan en hel del om fotboll. Det handlar bland annat om geniförklarade textförfattare som ska skriva hejaramsor men råkar transkribera sina familjebråk, vilka skickas direkt till klacken utan att någon korrlyssnar. Som du förstår kan det bli väldigt konstigt.Jag tänker också sticka ut hakan lite och berätta att jag har varit på Kristallen-galan några gånger. Det är, om man frågar mig, kanske den vulgäraste av alla galor. Inte alls lika kul som det ser ut på TV. Många berusade människor och sårade själar som inte vann priset de var nominerade till. Jag delar med mig av mitt fulaste Kristallen-minne. Bolibompadraken var nominerad till bästa tv-personlighet. Jag var rösten till draken, och draken beställde två flaskor vin. Som den inte kunde dricka upp... Jag blev mycket berusad och mycket ledsen. På vägen hem grät jag tyst i baksätet och kände mig som en sån loser.Sen är vi tillbaka till fotbollen. Den hette egentligen bollfot från början. Det var ett danskt öknamn på en lite älgest person som bodde i en by vid namn Rödskrökan, och vars ena fot hade svullnat upp ordentligt efter att han blivit överkörd av en skogstraktor. Godnatt.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.