Podcasts about idag

Ifrågasatte dokument och sågade medier. Relationen mellan Danmark och USA är slut. Sexbrottslingar döms till arbete med barn. Och Mohamsson kritiserar Anderssons uttalande. Programledare: Nathalie Rothschild.

Presidentens alternativ efter hotet mot mullorna. Nya krav på L-ledaren efter bottensiffra. Därför är det kaos i USA:s centralbank. Och Kirunas badhus blir dyrare – igen. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Ivar Arpi: ”Ompröva inte – avskaffa lagen”. Uppgifter: 12 000 döda i Iran. Politiker i rätten efter flyktingvägran. Nu avgörs Le Pens framtid. Och bakverk i centrum i italiensk bedrägerihärva. Programledare: Nathalie Rothschild.

”Var är alla feminister?”. Foxtrot-topp gripen i Irak. Oro i Huskvarna efter rånvåg mot äldre. Fed-chefen slår tillbaka mot Trump. Fetmaexpert dömer ut RFK jr:s kostråd. Och Sverige står redo att ställa upp med vad helst Danmark önskar, säger Ebba Busch. Programledare: Magnus Thorén.

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Margot Wallström: ”Hamnar bland skurkstaterna””. Hoppet väcks om demokratiskt Iran. USA kan styra Venezuela i flera år. Och reporter i snöbollskrig i direktsändning. Programledare: Nathalie Rothschild.

Absurda kriser är vardag i Danmark. Panik och kaos i Venezuela. Efter morden – fler kvinnor beväpnar sig. Och göteborgare tog skidor till jobbet i snövädret. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Detta talar för att regimen i Venezuela får sitta kvar. Kris på Jämställdhetsmyndigheten. Misstänkt spion gripen i Stockholm. Storbritannien stoppar skräpmatsreklam. Och ett nytt samarbete mellan personbilar och Trafikverket ska förhindra trafikkaos när snöoväder drar in. Programledare: Magnus Thorén.

Alex hookar upp med Fredrik Age för att prata om vad träningen betyder i dagsläget. Hör mer om hur han ser på bryggningen idag, och hur hans fokus mot balans har förändrats de senare åren. Träningen och livet idag med Fredrik Age: 00:01:54 – Fredrik in 00:50:36 – Fredrik ut Mer från Tyngre Radio Avslutningsvis – du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värdarna blir glada.  

Välkommen till dagens poddavsnitt! Idag samlas vi tre glada samtalspartners – Lena, Lars och Mats – för att tillsammans dyka ner i ett ämne som är både aktuellt och avgörande för alla som arbetar med strategi och ledarskap: omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Vi reflekterar över varför det är så viktigt att förstå vad som händer runt omkring oss, och hur man konkret kan arbeta med att analysera omvärlden. Med utgångspunkt i personlighetstyper, egna erfarenheter och klassiska verktyg som PEST-analysen, diskuterar vi hur företag och organisationer kan hålla örat mot rälsen och snabbt anpassa sina strategier när världen förändras – vare sig det handlar om teknikskiften, pandemier eller nya trender. Du får konkreta tips, historiska exempel och tankar om hur AI kan hjälpa till att hålla koll på omvärlden. Oavsett om du sitter i en styrelse, ledningsgrupp eller projektteam hoppas vi att du inspireras till att jobba mer strukturerat och regelbundet med omvärldsanalys. Så luta dig tillbaka, häng med oss och låt dig inspireras till att ta din omvärldsbevakning till nästa nivå! #Omvärldsanalys #Omvärldsbevakning #Strategi #Ledarskap #PESTanalys #affärsutveckling

Ett nytt år är här och det är en inbjudan att stanna upp, vända blad och skapa vanor vi faktiskt mår bra av. En livsstil som stöttar oss, där vi lyssnar på kroppen, jobbar tillsammans med kroppen och där vi njuter mer av vardagen.Mitt mission för 2026 är att leva med mer intention och välja det som får mig att må bra — inifrån och ut. Och jag hoppas att du vill göra detsamma.Idag startar också vårt nyårsprogram 20 minuter om dagen i 20 dagar. Ett program som hjälper dig skapa hållbara vanor och att dagligen checka in med kropp och själ, så att du lättare kan känna hur du mår och vad du behöver.Haka på programmet du med - Bli medlem i appen här: https://bodysoulcare.se/Jag hoppas att det här avsnittet ger dig en mjuk och fin start på året — och att vi ses i appen.Love,Josefin

Den 1 januari är en av de dagar på året då flest människor tar sitt liv. Idag gästas vi av författaren och poeten Niklas Rådström och har ett djupt, stillsamt och smärtsamt viktigt samtal om självmord, sorg och det som blir kvar hos dem som överlever. Niklas förlorade sin barndomsvän Bengt i suicid när Bengt var 23 år gammal. I boken En handfull regn skriver han fram deras vänskap, de existentiella samtalen året innan Bengts död och tystnaden, ilskan och skulden som följde efteråt.Hur lever man vidare när någon man älskar tar sitt liv? Vad gör det med minnet av de sista samtalen, de sista mötena? Går det att förstå eller är det just oförståelsen som måste få finnas? Niklas berättar om den långsamma vägen fram till att våga skriva om självmordet, om vreden som kan riktas både utåt och inåt, och om den desperata viljan att hålla kvar livet i dem vi älskar.Samtalet rör också dödens närvaro på ett annat plan: Niklas egen erfarenhet av att bli svårt sjuk i cancer, att förlora sitt ”medborgarskap bland de friska” och vad det gör med synen på liv och mening. Om du eller någon du känner behöver hjälp: Självmordslinjen: 90 101 Läs mer på mind.se Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag har Ina kastat sig huvudstupa in i den ljuvliga internetsubkulturen "gooning". Det snackas goon caves, goon buds, emergency goon kits och inte minst goonerals. Utöver det blir det lite nyårstips för er som tänker ha fest, och så försöker vi ta reda på vad tjejer egentligen tycker om att bli lyfta.Det största tacket till våra underbara patroner på: https://www.patreon.com/FlashbackForeverLänkar:https://www.flashback.org/t3599011https://www.flashback.org/t3624099https://www.reddit.com/r/RomanceBooks/comments/1b7p97p/looking_for_a_romance_with_painful_knotting/https://www.vice.com/en/article/enter-the-goon-cave-where-porn-and-masturbation-is-all-that-exists/https://harpers.org/archive/2025/11/the-goon-squad-daniel-kolitz-porn-masturbation-loneliness/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett kort extraavsnitt om mordet på en 25-årig kvinna under julhelgen. Idag häktades en 26-åring på sannolika skäl misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25-åriga kvinnan är på väg hem efter att ha varit ute med vänner i Stockholm på juldagen. Hon ses senast vid Rönninge station, söder om Stockholm, men kommer aldrig hem. På kvällen den 27 december grips en 26-åring, som idag har häktats på sannolika skäl misstänkt för mord och grovt gravfridsbrott. Den misstänkta personen har erkänt gravfridsbrott men nekar till mord. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmenEfter snart fyra år av fullskaligt krig står Ukraina inför en djup demografisk kris, där många dödats, skadats eller tvingats fly. Nu försöker man på olika sätt få fart på befolkningstillväxtenSedan 1624 har danska Postnord delat och tagit emot brev från danskarna. Men från och med den 30 december upphör det att gälla. Vi ställer frågan vad som händer med oss när breven inte längre når oss på samma sätt som det har gjort förr.Idag håller militärer i Myanmar ett val för att lämna över makten till sig själva, om man frågar kritikerna. Vår korrespondent Axel Kronholm har tittat närmare på ett val som hålls i en minoritet av landet, under brinnande inbördeskrig, och helt utan opposition.Lotta Lundbergs krönika om vad en röda lykta kan betyda.Panelen tittar på året som gått.I andra timmenNetanyahu besöker Trump, och det är bland annat Iran och Gaza som står på mötesagendan.Radioskuggan med en satirisk tillbakablick på året 2025.Sveriges hittills längsta rättegång går mot sitt slut. I processen mot två representanter för det svenska oljebolaget Lundin Oil prövas för första gången i svensk domstol frågan om ett företags ansvar för medhjälp till folkrättsbrott. Och det kan ha betydelse även för andra rättegångar.Är dagens unga extra nostalgiska kring 90- och 00-talet, och var den tiden runt millennieskiftet så magiskt glittrande som den ibland porträtteras idag?Efter en omskriven skivdebut 1989 har Toni Holgersson rört sig mellan succé och tragedi, en romantiker och en luffare. Nu är han tillbaka igen med en samling hyllade sånger som hyllats för sin sårbarhet och uppriktighet.I Augustin Erbas kåseri är han rädd att han kan ha hamnat i klimakteriet.Programledare: Åsa FuruhagenProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

Och varför lämnar folk konserter och teatrar precis innan slutet? Andrev Walden svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulla har länge funderat över den tomhet som kan infinna sig efter att man fått det man har längtat mycket efter. Ibland kan hon även känna ett lätt obehag. Hur kan det komma sig?Nu för tiden har Emma noterat att allt fler lämnar en teater eller konsert minuterna innan det är slut. De stannar inte kvar och visar sin uppskattning genom att applådera. Vad är det som de har så ofantligt bråttom till, undrar Emma.Varför är filmtrailers idag så vansinnigt långa och detaljrika, undrar Johanna. När hon såg en trailer för 15-20 år sedan så var det en ”teaser” av vad filmen handlade om. Idag får hon känslan efter att sett en trailer att hon redan sett filmen. Hör Andrev Walden svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind intervjuas av Staffan Dopping. Det politiska samtalet får inte upphöra och därför får vi inte låta hatet flöda, säger Amanda Lind om det svenska samtalsklimatet. Hon berättar om sin syn på en brottslighet där 12-åringar tar på sig morduppdrag, om makten som språkrör, om Greta Thunberg och om vad grön ideologi innebär konkret. Dessutom: varför får Vänsterpartiet alltid fler röster än Miljöpartiet?

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind intervjuas av Staffan Dopping. Det politiska samtalet får inte upphöra och därför får vi inte låta hatet flöda, säger Amanda Lind om det svenska samtalsklimatet. Hon berättar om sin syn på en brottslighet där 12-åringar tar på sig morduppdrag, om makten som språkrör, om Greta Thunberg och om vad grön ideologi innebär konkret. Dessutom: varför får Vänsterpartiet alltid fler röster än Miljöpartiet?

Bröd och spannmål har länge varit en viktig del av vår kost. Förr åt vi ett kilo bröd om dagen. Och till jul fick alla en egen julhög med bröd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Historiska källor visar att man på medeltiden åt ett kilo bröd om dagen. Idag äter vi ett kilo i veckan. Då var brödet basen i maten, säger Karin Gerhardt, som är spannmålshistoriker, bagare och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.Det äldsta svenska fyndet, som visar på vårt brödätande, kommer från 400-talet. – Bröd bryts ner, så det är inte så ofta som man hittar bröd. 2023-2025 ledde Karin Gerhardt projektet Svenska bröd tillsammans med flera andra bagare och forskare för Norrtälje naturcentrum. De ville ta reda på mer om vår brödhistoria och samla in information om olika traditionella bröd som bakats i Sverige. I slutet av projektet sammanställde de en hemsida med recept på utvalda traditionella bröd – mjuka, hårda, tjocka, tunna, halvtjocka och till och med blodbröd.Vill man uppmärksamma vår brödhistoria kan man skapa sig en traditionell julhög. Julhögen var vanlig under 1700- och 1800-talet.– En julhög är en hög med bröd som alla i ett hushåll fick vid jul. Även pigor och drängar, berättar Karin.Olika bröd staplades till ett torn som kröntes av en lussekatt och ett rött äpple. Julhögen låg sen på bordet när man skulle äta sin julmat. Och bröden skulle räcka i flera veckor.Den som är intresserad av ursprungliga brödrecept hittar information på projektets hemsida svenska bröd.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag går vi igenom en av de största explosionerna i mannaminne, kollisionen med det norska fartyget SS Imo och det franska SS Mont Blanc som var fullastad med explosiva ämnen. Explosionen används än idag som måttstock för att jämföra andra explosioner  

De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

Idag ska vi bege oss in i filmens och sagornas värld för att titta närmare på hur man klär sagofigurer för bästa effekt. Inte minst de häxlika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I fantasyfilmmusikalen ”Wicked”, och uppföljaren, ”Wicked: For Good” har man inte sparat på krutet, utan tittarna bombarderas med den ena extravaganta och färgsprakande utstyrseln efter den andra.Även de som inte sett filmerna har antagligen inte kunnat undgå att se de två huvudrollsinnehavarna, Ariana Grande och Cynthia Erivo, posera på bilder under olika PR-evenemang för filmerna. För de har varit spektakulärt klädda, eller utklädda. Alltid i plagg som anspelar på deras karaktärer i filmerna, så kallad ”method dressing”.Och den konsekventa stilen har gett resultat. Inte minst i form av ökat intresse för de modehus som står bakom deras olika klänningar – som Schiaparelli, Thom Browne, Ralph Lauren, Versace, Prada och Givenchy.Häxans stil är en look som formats, förändrats och återskapats sedan skrockens begynnelse. Sanna Nyström har arbetat som kostymdesigner i 20 år och har bra koll på karaktärsbyggande genom kläder.Den moderna häxan hör inte bara hemma i populärkulturen och fiktionens värld. Hella Nathorst-Böös är författare och fotograf – och häxa. Hon håller bland annat kurser, leder stadsvandringar och ceremonier, med en tydlig mission: att sprida kunskap och inspiration om magi, häxhistoria och läkeväxter.Häxan Elphaba i Wicked kan kännas igen på sina långa och häxlika naglar, även skådespelaren bakom rollen, Cynthia Erivo, har uppmärksammats i intervjuer, och på röda mattan, för sina –om ännu mer – spektakulära nagelkreationer. Vi pratar med nagelkonstnären Danielle Lundgren om de långa naglarnas status i samtiden.

”Mörk turism” växer som industri. Bevisen mot Sting Engström räcker inte. Ödesmöte för Ukraina i Bryssel. Och RFSL kritiserar polisens uniformsstopp. Programledare: Nathalie Rothschild.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statsminister Petteri Orpo ber om ursäkt till asiater. Mordmisstänkt 12-åring var på rymmen. Man som våldtog 100-åring utvisas inte. Och australiska judar ”svikna” av politiker. Programledare: Nathalie Rothschild.

Somna, idag glömmer jag nästan bort mina egna varor i kassan och bestämmer mig sedan, helt rimligt orimligt, för att inte förstå någonting alls. Världen får bli en gröt. Ljuset genom persiennerna är bara en form. Golvknarr är bara svängningar i luft. Hej är bara ett ljud, lika märkligt som en kråkas skrik.Vi pratar om stirrblicken, den där skräckfilmsminen som dyker upp när man fastnar i sin egen hjärna, och om Flingan i duschkabinen, ugnsvantarna, bajset och den traumatiska lektionen i personlig hygien. Skuld, skratt, och katten som aldrig mer gjorde samma misstag.Sen går vi ut i världen och skruvar loss namnen från allting. Kaffet slutar vara kaffe. Grannen slutar vara granne. Barnröster blir bara ljud. Stan blir en märklig scen av former som rör sig i olika riktningar. Vi leker med tanken att stanna mitt i flödet, på en gata, i ett anonymt ögonblick, och zooma in tills allt bara är en enda stor medvetenhetskula i handen.Vi pratar speglar, självbild, hur det är att försöka se sig själv som “en människa bara” och inte huvudrollen i sitt eget kaos. Och någonstans där, i tomheten, i gröten, i allt som håller andan, går det plötsligt att ana en sorts stilla lyckokänsla. Bara för att det finns. Bara för att du finns.Det är som det är. Det som händer, händer. Och just nu finns ingenting som vi kan göra åt det. Nu börjar vi.Sov Gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör arkitekten bakom planen för de frysta ryska miljarderna. SD: Döm gängkriminella till livstil. Bondiskytten har vaknat ur kom. Slutrapport om Estonia klar. Programledare: Kristian Åström.

Kakao har använts som medicin sedan tusentals år. Idag förknippas choklad kanske mest med njutning och sötsug, men vad gör den med dig och din kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från början var det en lyxvara som bara de rika hade råd med. Kakao såldes på apotek eller som dryck på kaffehusen. På 1800-talet uppfanns en fast form av choklad. Vi fick chokladkakor och konfektyr och den tog plats på julbordet.Förutom att det smakar gott och är festligt kan choklad påverka hur du mår. Den kan sänka ditt blodtryck. Att äta eller dricka choklad kan vara ett sätt att ta hand om sig, att bli lugn och njuta. Om du inte äter den av fel anledning.Veckans avsnitt djupdyker i vårt förhållande till den tusenåriga traditionen att inta kakaobönan i olika former.Medverkande: Isak Lindstedt, läkare specialist på blodtryck o kärlsjukdomar Johan Swahn, forskar om smak- och sinnesupplevelser vid Restaurang- och hotellhögskolan i ÖrebroRichard Tellström, måltidshistorikerTherese Fröman, psykologProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Politiker kräver hårda tag efter terrorattacken i Sydney. S pressar opolitiska föreningar i Malmö. Toppmötet i Berlin avgörande för Ukraina. Vargjakten stoppas. Programledare: Nathalie Rothschild.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad händer med oss om måltiderna slutar locka och inte längre blir samma självklara mötesplats? Och hur förändras samhället i stort i den medicinska revolutionen av fetmaläkemedel som samtidigt räddar många människoliv? Idag hålls presidentval i Chile. Allt pekar på att ytterhögerkandidaten José Antonio Kast vinner. Vem är han och varfös väntas Chile göra den här högersvängen?Reportage om bakgrundsmusiken som är en hel vetenskap och kan göra större skillnad än vad många säkert tror.Krönika Katarina BarrlingPanelen: Linda Jerneck, Expressen, Arvid Hallén, Oikos, Lisa Pelling, Dagens Arena.Intervju med 80-åriga Gadi Moses, frisläppt gisslan från Gaza och den äldste av de kidnappade som överlevde.Estoniakatastrofens slutrapport presenteras nästa vecka. Hör samtal om svårläkta nationella trauman och vad som formar våra kollektiva minnen.Satir med RadioskuggaTre månader efter skyfallen i Västernorrland - möt fembarnsfamiljen vars hus översvämmades Protesterna i Bulgarien tilltog i veckan och trycket blev tillslut för hårt mot regeringen som i torsdags lämnade in sin avgångsansökan. Hör reportage från Sofia och landet som nu kan komma att präglas av politisk kris inför euro-inträde vid årsskiftet.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Christian Barter

Idag pratar jag om 10 gamla tortyrmetoder från förr! Känsliga lyssnare varnas. Vill du se hur tortyrredskapen såg ut kan du titta på detta avsnitt på min Youtube-kanal.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet ska vi prata om jul i Sverige! Kort om historien bakom, men mest om hur traditionerna är just nu. Vi lär oss en massa vokabulär också, såklart! En spellista med svenska julsånger - här. För att bli patron och stödja podden - klicka här.   Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om julen och hur vi firar jul i Sverige. Så det kommer bli prat om olika jultraditioner. Och ni kommer lära er lite julrelaterat vokabulär. Så jag har gjort avsnitt om julen förut och jag kommer att nämna de här i avsnitten lite senare under avsnittets gång. Så först ska jag tacka några nya patrons. Det är Tábata, Aneta, Parmis och PèiXuán och, ja, det var dem. Tack till er för att ni stödjer den här podden. Så ja, vi ska prata om jul i Sverige, helt enkelt. Julen i Sverige är en kristen högtid. Men det var inte alltid en kristen högtid. För vi har länge firat omkring det här datumet. Det är för att det är den mörkaste tiden på året. Vi har.. jag vet inte exakt vilket datum det är men runt jul så är det den mörkaste dagen på året och människor har alltid haft någon form av firande då. Och jag tror man bestämde någon gång.. alltså de kristna bestämde att den 25 skulle vara datumet som Jesus föddes, men egentligen så vet man inte när Jesus föddes. Utan man bestämde att det var den 25e, så därför firar vi jul den 25e. Men vi ska prata mest om hur vi faktiskt firar jul och vad som händer på jul och så.   ..för hela transkriptet - klicka här

Det känns som att alla i vår familj får cancer. I släkten finns en genmutation. Har jag den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet publicerades för första gången 2018.Karin Bromander var sex år när hennes mamma dog i äggstockscancer. Idag, 25 år senare, undersöker Karin och hennes systrar risken om också de kommer att drabbas av ärftlig cancer.– Jag tror inte jag tänkte i termer av att jag ärvt nåt i mina gener, mer att jag typ är dömd på nåt sätt, säger lillasyster Mia.– Jag visste ju att det var 50 procents risk, men rent psykologiskt kändes det som att ha 100 procents risk, säger storasyster Sara.– Generation efter generation av kvinnor har drabbats av cancer i vår släkt. Det känns som om vi har en dom över oss, säger Karin.– Måste det verkligen vara så att också vi drabbas?Reporter: Karin BromanderProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Janne Waldenmark

Kräver åtgärder efter våldtäktslarm. Ronneby har lägst tillit i Sverige. Fredspristagaren: Venezuela är redan invaderat. Och därför finns det julkalendrar för allt. Programledare: Nathalie Rothschild.

Ny rapport ifrågasätter den vanliga förklaringen. Därför pekar Danmark ut USA som ett hot. Vad är riskerna med stablecoins? Och hör australiska barns sista Tiktok-post. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Tobias och Staffan fortsätter att titta på två av världshistoriens mest kända statsmannamord, med utgångspunkt från Staffans bok Kaninhålet. Idag har turen kommit till Palmemordet.Medverkande:Staffan H Westerberg – journalist och författareTobias Henricsson – programledareSponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.comKöp boken Kaninhålet här: https://www.adlibris.com/sv/bok/kaninhalet-9789181016321 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Partierna överens efter mötet i Strängnäs. 18 år för mord på ambulanssjukvårdare. Lågpresterande elevers resultat sjunker. Ufo-hysteri i USA. Svärmor frias från inblandning i hedersmord. Och Federico Moreno om hur gängkriminaliteten har ätit sig in i de svenska småkommunerna. Programledare: Staffan Dopping.

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Så reagerar svenska politiker på Trumps plan. EU säger ja till asylcenter utanför Europa. Fyra döms efter misshandel på Lundsberg. SHK: Bilder visar att föraren var medvetslös när tre dog i busskrasch. Ett fräckt biblioteksrån chockar konstvärlden. Och svenskar är strängast i världen när det kommer till småprat på bio. Programledare: Magnus Thorén.

Idag för 50 år sedan dog Spaniens diktator Francisco Franco. Erik Cardelús berättar om Spaniens väg till demokrati via sin släkt och sina minnen. Inläsare: Magnus Thorén

Liubov Tsybulska intervjuas av Magnus Thorén. Hon var med och grundade Ukrainas statliga organisation CSCIS med uppgift att skydda landet mot rysk propaganda. Idag beskrivs hon ofta som en av Ukrainas främsta experter på rysk informationskrigföring. Hur ser ryska taktiken för att försvaga och förvirra Ukrainas befolkning ut idag? Hur slår man tillbaka för att skada Kreml och vad borde Sverige och Väst dra för lärdomar av det som sker i ukrainska sociala medier och Telegramchattar?

Liubov Tsybulska intervjuas av Magnus Thorén. Hon var med och grundade Ukrainas statliga organisation CSCIS med uppgift att skydda landet mot rysk propaganda. Idag beskrivs hon ofta som en av Ukrainas främsta experter på rysk informationskrigföring. Hur ser ryska taktiken för att försvaga och förvirra Ukrainas befolkning ut idag? Hur slår man tillbaka för att skada Kreml och vad borde Sverige och Väst dra för lärdomar av det som sker i ukrainska sociala medier och Telegramchattar?

Idag uppmärksammas Red Wednesday för förföljda kristna i världen, men ingen svensk stad eller kyrka finns med på listan med deltagare. Våldet i Nigeria, som liknats vid ett krig i slow motion, relativiseras i svenska och utländska medier, skriver Jacob Rudenstrand från Svenska Evangeliska Alliansen. Inläsare: Staffan Dopping

Experter vet inte längre varför. SD-politiker avgår efter nazi-samling. Utvisade ska inte längre få bidrag. Och Israels framtid i Eurovision avgörs. Programledare: Nathalie Rothschild.

Försvarar dokumentären om Joakim Lundell. Problem i utsatta områden missas. USA:s förhandlare rundar Nato och EU. Och hör AI-låtarna som toppar listorna. Programledare: Nathalie Rothschild.

Stark kritik mot biståndsorganet. AiP Medias chefredaktör lämnar uppdrag. Ljuger Joakim Lundell om övergreppen? Ryska idrottare tillåts tävla i OS. UD avråder från resor till Venezuela efter USA-attackerna. Och Luay Mohageb är ny profil på Kvartal. Programledare: Staffan Dopping.

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tidenMen nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet vill jag berätta att jag har förlovat mig, och passa på att lära dig en massa bra ord på temat förlovning och att gifta sig, och även hur traditionerna skiljer sig mellan Sverige och andra länder. Hoppas du gillar avsnittet! Du kommer lära dig ord som: att förlova sig, att gifta sig, en vigsel, ett bröllop, ett äktenskap, att lova, att fria, och många fler! Nytt! Jag öppnar för privat språkcoachning för första gången! Om du vill veta mer - skriv till fredrik@swedishlinguist.com (väldigt begränsade platser!)   Transkript   Hallå där kära lyssnare! Idag har jag väldigt glada nyheter som jag tänkte berätta för er om i det här avsnittet. Men först av allt ska jag såklart tacka några nya patrons och det är Leticia, Aneta, Jake, Eva, Amandine, Uta, Paula, Ana, Mary och John. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Alla patrons får ju transkript till alla avsnitt. Och det finns också lite andra planer. Så om du är patron redan, håll utkik efter några nyheter. Men. På tal om nyheter, vad är det för glada nyheter som jag vill berätta?   ..för hela transkriptet, klicka här!