Podcasts about aldrig

Et kommende blockbuster-håb og et nyt skidt resultat. Mandag tog Novo et ordentligt dyk på børsen, og selvom tirsdag var bedre, var den stadig blodig. Årsagen skal findes i et nyt studie, der viser, at Novos kommende fedmehåb Cagrezema underpræsterede i forhold til konkurrenten Eli Lillys Zepbound. Spørgsmålet for Novo må snart være, hvornår den uendelige kaskade af dårlige nyheder synes at stoppe, og hvad Novo kan gøre for at vende den nærmest uendelige nedtur. Få svarene i denne Finans lyn-analyse. Gæst: Nick Sturm, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Thomas Lekfeldt:See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bodø/Glimt besegrade Inter för andra gången - först hemma, nu på San Siro. Lilla norska laget bland Europas 16 bästa efter att ha slagit City, Atletico och Inter. Hemligheten? Långsiktighet och tålamod - det svenska klubbar saknar. "AIK borde säga: Vi försöker inte vinna SM-guld i år. Vi bygger i fem år" men otålighet och korta leveranser förstör.Håland doppar croissant i kaffe - får mer likes än Panenka-straff. "Tillgängligheten har dödat mystiken" - Maradonas maffiaträffar var okända, men vet vi vad Håland äter till frukost. "Vi vill ha dem tillgängliga men när de blir det framstår de som ospännande."Prestiani avstängd innan Real Madrid-Benfica - mycket märkligt beslut från UEFA. Graham Potter kanske lämnar Sverige för Celtic. "Om han skiter i matcherna i mars var allt snack om Sverige tomma ord."

Han var rik. Respektabel. Obehaglig. Och hans fruar försvann en efter en. Blåskägg är inte en saga om magi det är en berättelse om kontroll, makt och en dörr som aldrig fick öppnas. I det här avsnittet av Universums hemligheter granskar vi den ursprungliga versionen och vad Charles Perrault egentligen ville varna för. Vad händer när nyfikenhet inte är farlig… utan nödvändig?

“Snart.”“Næste år.”“Når der er mere ro på.”“Inden længe.” I dette afsnit taler vi om future faking – en manipulationsstrategi, hvor der bliver talt om en smuk fælles fremtid, men uden at der nogensinde følger reel handling med. Future faking handler om at holde dig følelsesmæssigt investeret i relationen ved at give dig håbet om det, der kommer. Problemet er bare, at det ikke kommer.En ægte fremtid bliver bygget på handling, konsistens og en tydelig tidsramme. Future faking bliver bygget på ord, vaghed og mangel på handling. Og imens lever du i idéen om relationen – i stedet for den relation, der faktisk er. Det er derfor, du måske ender med at acceptere blandede signaler, manglende respekt, forsvindinger og undskyldninger. Du holder ud, fordi du vil beskytte den fremtid, du tror, I har sammen.Og læg særligt mærke til dette:Hvis de store løfter dukker op præcis i det øjeblik, du er ved at trække dig – så er det ofte en reset-knap i et mønster, der gentager sig. Du vil videre. Han/hun lover. Du bliver. Intet ændrer sig.Hvis du sidder fast i “nærved og næsten”-fasen, er det måske tid til at stoppe med at håbe – og begynde at bygge den kærlighedsfremtid, du faktisk ønsker dig.For kærlighed skal kunne mærkes i nutiden. Ikke kun loves i fremtiden.------------------------------------------------------------Værter:Louise Taarnhøj - indehaver af Lula mediaMarie-Louise Bregendahl - indehaver af RecreateYouHvis du kan lide Kærlighedens Labyrint, så abonner endelig på den, så du får notifikationer så snart der er nye afsnit. Giv os endelig også en anmeldelse. Har du spørgsmål, som vi anonymt skal vende i et afsnit, så skriv til: @kaerlighedenslabyrint eller på:ml@recreateyou.dk Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/kaerlighedens-labyrint--4126010/support.

Hør et eventyr, som du med garanti aldrig har hørt før: Eventyret om Kragen og mundharmonikaen! _ _ Det her er en gratis episode fra GoLittle PLAY - Danmarks bedste lydunivers til børn. Vil du høre flere historier om alt fra dyr og videnskab til godnathistorier, Mars og Messi, så hent GoLittle PLAY-app'en i App Store eller Google Play og lyt lige så meget, du vil - det koster 49 kr. om måneden. Go’ fornøjelse!See omnystudio.com/listener for privacy information.

De så kallade tonårsutvisningarna är överallt i nyhetsflödet just nu. Tidöpartierna pressas både inifrån och utifrån. Socialdemokraterna likaså. Kritikerna kräver snabba besked: en ventil, ett undantag, en amnesti. Men vad handlar det egentligen om? Vad ligger bakom att det syns just nu?I dag pratar jag med Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Vi går igenom regelverket och incitamenten – och om det är rimligt att göra undantag för just den här gruppen. Dessutom pratar vi om vad som faktiskt kan reformeras på EU-nivå.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vi tror att Törnrosa handlar om en kyss och ett lyckligt slut. Men i den ursprungliga berättelsen av Giambattista Basile finns ingen romantik bara makt, övergrepp och en drottning som planerar.. I det här avsnittet av Universums hemligheter gräver vi fram den brutala versionen som föregick Disney, och som avslöjar vad sagor egentligen handlade om innan de blev barnvänliga. Det här är historien om Talia. Och den är mörkare än du tror. Glöm inte prenumerera på podden!

Kvart i bold – Optakt: OB vs FC KøbenhavnFCK tager til Odense i en periode, hvor alt føles som et mentalt game. Vi kommer direkte fra træningsanlægget, vender Neestrups signaler, OB's udvikling under Zorniger og hvad FCK skal ramme for at få en tiltrængt sejr.I udsendelsen:“Aldrig højere odds på FCK-guld” – og hvad det siger om krisenTop 6: tror vi på det – og hvorfor?OB som modstander: styrker, svagheder og hvorfor de kan få problemer mod intensitet/fysikFalk-gensyn i Odense (men fokus er på FCK's overlevelse)Taktisk nøgle: højt pres, boldvindinger – og bedre beslutninger i afslutningerneBud på start-11 og de store dilemmaer (midtbane/9'er/kant)Resultatbud + første målscorerPartner: Punkt 1 Søtorvet og UnibetUdsendelsen findes også på Youtube0:00 Odds-chok: Hvor højt står FCK til mesterskabet?3:42 OB i fokus: Hvor gode er de – og hvorfor frygter vi kampen?7:14 Taktisk nøgle: Pres, genpres og FCK's manglende “konvertering”10:49 Zorniger & OB: Mere pragmatisme – men stadig “ud over stepperne”14:13 Hvis du var Neestrup: Hvad ændrer du taktisk lige nu?17:29 Vi sætter startelveren29:04 Resultatbud33:38 Optimismens kupon: Triple-bet, weekend-scenarier og outro/tak Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvart i bold – Optakt: OB vs FC KøbenhavnFCK tager til Odense i en periode, hvor alt føles som et mentalt game. Vi kommer direkte fra træningsanlægget, vender Neestrups signaler, OB's udvikling under Zorniger og hvad FCK skal ramme for at få en tiltrængt sejr.I udsendelsen:“Aldrig højere odds på FCK-guld” – og hvad det siger om krisenTop 6: tror vi på det – og hvorfor?OB som modstander: styrker, svagheder og hvorfor de kan få problemer mod intensitet/fysikFalk-gensyn i Odense (men fokus er på FCK's overlevelse)Taktisk nøgle: højt pres, boldvindinger – og bedre beslutninger i afslutningerneBud på start-11 og de store dilemmaer (midtbane/9'er/kant)Resultatbud + første målscorerPartner: Punkt 1 Søtorvet og UnibetUdsendelsen findes også på Youtube0:00 Odds-chok: Hvor højt står FCK til mesterskabet?3:42 OB i fokus: Hvor gode er de – og hvorfor frygter vi kampen?7:14 Taktisk nøgle: Pres, genpres og FCK's manglende “konvertering”10:49 Zorniger & OB: Mere pragmatisme – men stadig “ud over stepperne”14:13 Hvis du var Neestrup: Hvad ændrer du taktisk lige nu?17:29 Vi sætter startelveren29:04 Resultatbud33:38 Optimismens kupon: Triple-bet, weekend-scenarier og outro/tak Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det skulle bli en roman om den eviga dumheten, men Thomas Steinfeld misstänker att de lustiga figurerna Bouvard och Pécuchet lyckats lura sin skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I augusti 1879 satt den franske författaren Gustave Flaubert i sitt hus ovanför floden Seine, tretton mil väster om Paris, och skrev på romanen som han trodde skulle bli hans bästa. Femton år tidigare hade han författat det första utkastet, fem år tidigare hade han börjat skriva, mer än ett tusen femhundra böcker hade han läst innan han på allvar kom igång. ”Det är som att vilja hälla en ocean i en flaska”, skrev han denna sommardag. När Flaubert dog, knappt ett år senare, hade han hunnit med tio kapitel. Om resten finns bara några anteckningar. Man vet hur han hade tänkt sig finalen, men hur många kapitel han hade behövt för att nå slutet – förmodligen två – det kan bara anas.Få romaner från 1800-talet lyckas fortfarande fängsla en större krets av läsare. Gustave Flaubert har skrivit två av dem: Debutromanen Madame Bovary, från 1856, som skildras hur en romantisk förhöjning av livet förstör inte bara hjältinnan, utan också hennes familj. Och Hjärtats fostran från 1869 – en bildningsroman där bildningen framför allt består av en oändlig följd av små misslyckanden. Han skrev flera andra böcker, de flesta halvt glömda idag. Men så är det den där sista romanen. Få har läst den, men den överlever som ett rykte: För oceanen som skulle hällas i en flaska, den skulle bestå av enbart dumheter.”Bouvard et Pécuchet” heter den i original och den berättar om två ensamstående medelålders män från Paris, under 1800-talets första hälft. De har samma yrke – de är kopister, skrivare, och sådana behövdes innan skrivmaskinen och karbonpappret uppfanns, i varje förvaltning, på alla statliga institutioner. De trivs dock inte med sitt jobb. De vill inte kopiera längre, de vill inte bara anteckna vad andra människor har tänkt, de vill skriva själva – och det ska inte vara litteratur, utan vetenskap. En slump för dem samman, de tycker om varandra, de utvecklar sina drömmar i otaliga samtal. Och så får den ene ett arv, medan den andre äntligen får ut sin pension; tillsammans köper de ett stort hus med en tillhörande liten bondgård långt ute på landet, i Normandie för att vara exakt, inte alltför långt från Gustave Flauberts bostad vid floden Seine.Och så sätter de igång. De börjar med jordbruk och trädgårdsodling, de fortsätter med kemi och geologi, de går vidare till litteratur och konst, de sysslar med statskunskap och historia, de vill ta reda på sanningen om kärleken och gör pedagogiska experiment, de ägnar sig åt ockultism och hamnar i konflikt med alla människor runt omkring sig. Men vad de än gör, så går det snett. De har läst all den relevanta facklitteraturen – men salladen skjuter i höjden, laboratoriet exploderar, ett försök att möta kvinnan slutar med en könssjukdom. De tar ett djupt andetag, och så fortsätter de på ett annat håll. Varje nederlag blir början på ett nytt företag. De må ge upp den ena vetenskapen efter den andra, de må förtvivla över filosofins eller moralens brister. Men i sin tilltro till lärdomen i all allmänhet är de oförbätterliga.När Gustave Flaubert skrev ”Bouvard et Pécuchet” arbetade han samtidigt på en encyklopedi som skulle utgöra ett fullständigt register över den mänskliga dumheten: ”L'Encyclopédie de la bêtise humaine”. Också den förblev ett fragment, även om man på nätet kan bläddra genom flera tusen sidor anteckningar till projektet. De båda verken var uppenbart tätt besläktade med varandra. Dumheten, trodde Flaubert – och så trodde de flesta av hans läsare – skulle vara länken mellan romanen och encyklopedin. Att romanens svenska översättning från 2006 bär titeln Den eviga dumheten hänger samman med denna historia.Men frågan är hur dumma de båda männen egentligen är. Med dumhet menar man vanligtvis ett beteende genom vilket en människa mot sunt förnuft skadar sig själv eller andra. Men Bouvard och Pécuchet skadar ingen, inte ens sig själva, bortsett från att experimenten kostar dem en del av förmögenheten. Snarare än om dumhet borde man därför tala om ett milt vansinne eller en förblindelse som alltför väl passar in i 1800-talets gränslösa vördnad för vetenskapen. När upplösningen av alla världens gåtor väntas inträffa i morgon – senast i övermorgon – måste en skildring av en ofantlig tro på vetenskapen vara ett samhällsporträtt, inte en berättelse om dårskap. En övning i lönlöshet vore därför en bättre beteckning för vad romanen handlar om än en övning i dumhet.Att kalla någon annan för dum är en fruktlös gärning. Människan är aldrig så dum som man vill ha henne. Att inte se hennes motiv är blindhet, att inte vilja se dem är arrogans. Och hon lär sig inget av att bli kallad dum. Enligt de anteckningar Gustave Flaubert lämnade om romanens slut, skulle Bouvard och Pécuchet till sist orsaka revolt i sin lilla by, de skulle hamna i fängelse – för att äntligen lära sig något av alla sina misslyckanden: de skulle nämligen gå tillbaka till sin gamla sysselsättning: Att kopiera, denna gång vid ett dubbelt skrivbord. Aldrig mer skulle de försöka ändra världens gång, aldrig mer komma med nya infall och uppfinningar. Ett ofantligt lugn skulle sänka sig över deras värld. Ett sådant slut skulle inte vittna om dumhet – inte alls – utan om en uppgivenhet av filosofiska mått.Och så finns det ett motiv till som motsäger alla teorier om att detta ör en dumhetens roman: vänskapen. Från det första ögonblicket, när Bouvard och Pécuchet råkar sätta sig bredvid varandra på en bänk i Paris, fram till att återgången till kopiering av andras texter, är de förtjusta i varandra. De är vänner, och ju oftare de misslyckas, desto högre reser sig vänskapen över allt som kan kallas dumt eller inskränkt eller banalt. De är i grunden anständiga karlar – egendomliga måhända – men de saknar varken snille eller empati, och de är trogna. I vänskapen överskrider de båda alla gränser som deras författare hade satt upp för dem när han ville skapa en bok om den oändliga dumheten.Med ”Bouvard och Pécuchet” avsåg Flaubert skriva en grym och kall roman, en uppgörelse med det vardagliga vansinnet i alla dess former. Och så blev det kanske också. Men samtidigt blev den – måhända mot författarens vilja – någonting annat: en bok om tröst och lindring. Förstånd, kunskap och insikt är ju inte allt man kan ha här i livet. Det gäller också att ha varandra.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskapLitteraturGustave Flaubert: Den eviga dumheten: berättelsen om Bouvard & Pécuchet . Översättning av Monika Lundgren. Bokförlaget H:ström, 2006.

En mand, der går ind for stening af kvinder, der har begået utroskab, og en imam, der gav en ‘hyldest-begravelse’ til terroristen Omar Hussein. Det er tydeligt for enhver, at disse mænd har holdninger, der på ingen måde er forenelige med et liberalt demokrati. Alligevel har begge mænd fået tildelt dansk statsborgerskab inden for de seneste 10-15 år – vel at mærke efter, at de offentligt har ytret sig i overensstemmelse med sharia. På X har debattør Christian Marcussen gjort sig den ulejlighed at fremhæve nogle af dem, ‘der aldrig burde have fået statsborgerskab’. I dagens afsnit gennemgår vi nogle af dem, og så spørger vi: Hvad er den bedste løsning, når det kommer til at tildele statsborgerskaber? Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Christian Marcussen, debattør og skribent Journalist: Maria Asmine Dam Producer: Teis Zacho og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Med den absolut största delen av rapportperioden bakom oss ska vi i dagens Börslunch försöka dra några slutsatser om kvartalet som gått, och hur det blir framåt. Vilka blev kvartalets vinnare, hur ser värderingarna ut och vart är vi på väg? Med oss för att svara på detta har vi Peter Malmqvist, fristående analytiker och Victor Ihrman, kundansvarig på Montrose.

Pojken som kan flyga. Ön där ingen blir vuxen. Äventyret som aldrig tar slut. Men i J.M. Barries originalbok från 1911 är Peter Pan inte den lekfulla hjälte vi minns. Han glömmer dem han älskar. Han förstår inte död. Och när barn börjar växa upp… försvinner de. I det här avsnittet av Universums hemligheter går vi tillbaka till källan och undersöker den mörkare versionen av berättelsen kopplingarna till Barries barndomstrauma, symboliken kring evig barndom och teorin om Neverland som en plats mellan liv och död. Är Peter Pan en symbol för frihet? Eller är han barnet som frystes i tiden?

Hun er fra Venstre. Han er fra Radikale. Begge har vundet DM i debat – og lever af at få ret. Og så er de kærester. I anledningen af valentinsdag fortæller Sofie Mosgaard og Jakob Skyggebjerg, hvordan de finder kompromiser i sofaen, selv om de aldrig bliver politisk enige.Gæster: Sofie Mosgaard, medlem af borgerrepræsentationen i Odense og folketingskandidat for Venstre, Jakob Skyggebjerg, medlem af borgerrepræsentationen i København for Radikale. De har vundet DM i debat i henholdsvis 2024 og 2025, som afholdes af PolitikenVært: Caroline Tranberg, podcastredaktør på Altinget AjourFå Altinget Privat resten af livet – med 30 % rabat: Altinget.dk/podcasttilbud Et abonnement til dig, som følger politik med personliginteresse og ønsker grundig politisk journalistik uden skjulte dagsordener. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jokkmokks-Jocke har återvänt från de vindpinade vidderna och Magnus funderar över ett par byxor. Skolfoton tas upp, likaså floppen med sjöfart i allmänhet och handskar av säl. Det blir veckans tävling och annat trams. Vore kul om du lyssnade. Trevlig helg! Vill du stödja poddens framtid? Vi behöver din hjälp – det är tack vare donationer från Dig som lyssnar som vi kan fortsätta göra Till den det berör. Så lyssnar du men ännu inte donerar en liten liten peng varje månad, se till att göra det – så hörs vi även nästa vecka. Så klicka gärna in på vår Patreon-sida, svinga lädret och ta del av lite gött extramaterial på köpet! Eller så stöttar du genom att köpa en go tischa eller ett fräsigt ölglas. Dessa hittar du i vår shop här! TACK! Inlägget Det här med båt kommer aldrig att slå! dök först upp på Till den det berör.

I veckans avsnitt: ✔ Resumés nya reporter Jonathan Bylund får svara på Proust-formuläret. ✔ Redaktionens favorit ur årets Super Bowl-kampanjer. ✔ Så tog Bad Bunny tillvara på megautrymmet som är Super Bowls halvtidsshow. ✔ Det säger Sydney Sweeneys nya underklädesvarumärke om samtiden. ✔ Därför pratar alla helt plötsligt om klimakteriet. Medverkande: Amanda Törner, Alicia Price och Jonathan Bylund. Producent: Julia Siwertz. Ansvarig utgivare: Andreas Rågsjö Thorell. Podden görs av: Resumé och Bonnier News.

Gabriel har gjort ett misstag som Åsskar påstår blivit till världshistoriens främsta uppfinning. Men Gabriel håller inte riktigt med honom... Istället presenterar han dagens tema: Safer Internet Day! Åsskar undrar vad det är för skillnad på internet och fiskenät och funderar på om fiskar kan surfa på nätet. Gabriel berättar om internets historia och hur det egentligen funkar när man tittar på en youtubevideo. Det blir även massor av skojiga skämt innan dom berättar superbra tips som handlar om trygghet på internet och vart man kan höra av sig om man behöver hjälp!  KONTAKTA ECPAT: https://dittecpat.se Telefonnummer: 020-110 100 Om rättigheter på internet: https://mediemyndigheten.se/barn-och-unga/for-barn/ Tips från UMO.SE: https://www.umo.se/karlek-och-vanskap/relationer-pa-natet/tips--nar-du-umgas-pa-natet/ BRIS: https://www.bris.se/   Trygghetstips från ECPAT: 1. Du kan alltid stänga av 2. Prata med en vuxen 3. Du måste aldrig göra något du inte vill 4. Skärmdumpa det som har hänt 5. Blockera användaren 6. Anmäl till polisen Och kom ihåg: det är ALDRIG ditt fel om du blir utsatt och du behöver aldrig skämmas över något som hänt.   Dagens ord: internet, atopiskt eksem Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se  

I höstas blev Birros bromance med kocken Tom Sjöstedt under tiden i Förrädarna en stor snackis. Båda gick hela vägen till The End Game där de dock fick se sig besegrade av förrädaren Ahmed Berhan.I dagens avsnitt träffas Tom och Birro igen och vi snackar om Birros kärlek var lika intensivt besvarad, hur det egentligen var under tiden på slottet i Förrädarna och så avslöjar den gode Tom saker om inspelningen vi aldrig hört förut. Men det handlar också om hans yrke som kock på restaurang Lilla Ego, passionen för för matlagning, hur allt startade när han blev skickad till sin faster i Tyskland under skolåren eftersom han var så stökig.Vi försöker också lista ut varför han inte uppskattar det italienska köket, speciellt Carbonara, och så snackar vi om hur han ser på sin roll i offentligheten.Intervjua kan vem som helst göra. Vi bjuder hellre in till ett samtal där det ges och tas.Missa inte veckans avsnitt av 24 Frågor.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Erik LindströmFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Der er noget særligt ved at læse i vintermånederne, hvor vi går i hi og bliver introspektivt optagede af livets mystik. Og netop derfor føles det helt rigtigt at læse en bog, der er så asketisk i sin form som romanen ’Jeg som aldrig har kendt mænd’ af Jacqueline Harpman. Romanen udkom i 1995 og har i årtier har levet et stille liv i den litterære understrøm, men er pludselig, tre årtier senere, blevet et globalt følelseschok på Booktok, fælleskabet på de unges sociale medie TikTok. Det er en roman, der på overfladen er kort, næsten nøgen. Men den åbner et rum af eksistentiel rædsel, søgen, frihed og en kvindelig erfaring, der bliver siddende i kroppen, længe efter man har slugt bogen. I denne fjerde udgave af bogklubben skal vi tale om, hvorfor man kan holde ud af at læse en bog, der giver så lidt håb til læseren og tvinger os til at give slip på det meningsfulde. Men vi diskuterer også, om bogen faktisk er så dyster, som den udgiver sig for at være. Dette afsnit af Poptillægget er optaget live i Politikens Boghal den 4. februar 2026. PANEL Ditte Engels Hermansen, litterær oversætter, journalist og bookstagram’er. Felix Thorsen Katzenelson, journalist og forfatter. Amalie Langballe, journalist og forfatter. Vært: Lucia Odoom. REDAKTION Lucia Odoom og Jonas Bach-Madsen. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den som är i fertil ålder får ofta finna sig i framfusiga frågor om huruvida man inte ska börja skaffa smått så småningom. För den som är ofrivilligt barnlös och verkligen längtar efter barn svider varje kommentar ordentligt. Barnlösheten kan bli en så känslig sak att man hellre helt undviker sociala sammanhang, och så ska det ju inte behöva vara! Många berörande och frustrerande historier landade i Relationspoddens brevlåda den här veckan.

Velkommen februar, måneden hvor nytårsmotivationen måske er forsvundet, og mange mister momentum. I denne episode har jeg min accountability partner, iværksætter og podcast vært Kristin Assaad med som gæst, til en ærlig snak om, hvordan du bygger vaner, der holder længere end januar, og hvordan du skaber struktur og rutiner, der støtter dine mål. Vi deler konkrete hacks vi selv bruger for at blive ved, også når motivationen ikke er på sit højeste, for spoiler alert, det er ikke motivation der skal drive din indsats. Hvis du vil have 2026 til at være året, hvor du faktisk opnår dine mål og skaber nye vaner for dig selv, så er den her episode til dig!Nævnt i episoden:Level Up PodcastThe Power of HabitDreaver løbebånd (spar 10% med koden TERESE10)Følg Her Moment på Instagram @hermomentpodcastFølg Terese på Instagram @tereseask Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea av autoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Bildtext: En amerikansk infanterist tröstas av en kamrat efter att hans vän stupat i strid nära Haktong-ni under Koreakriget den 28 augusti 1950. I bakgrunden märker en sjukvårdare stupade soldater. Foto: Sfc. Al Chang, U.S. Army. Public Domain (PD-USGov-Military), via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 13 september 2026 är det dags för svenskarna att gå till valurnorna. Kultur är något som nästan alla värderar högt, men ändå hamnar den långt ner när väljarna får ange sina viktigaste politiska frågor. I undersökningsföretaget Novus senaste väljarbarometer landar kulturfrågorna på plats 23 av 28 – ett mönster som går igen i tidigare valrörelser. Varför ser det ut så här? Vad innebär detta för partiernas prioriteringar? Och hur gör man för att få upp kulturen högre upp på den politiska dagordningen?   Med oss i studion: Anna Troberg, DIK:s förbundsordförande Torbjörn Sjöström, vd för Novus

Vilka händelser i kändisvärlden glömmer vi ALDRIG? Otrohet, åldersskillnader och break ups som fastnat permanent i våra minnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om rockbandet vars raka gitarriff är så stilbildande att det nästan inte går att inspireras av dem utan att låta som en ripoff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En varm vind blåser genom de höga björkarna och från dansbanan Cortina i halländska Vinberg hörs livemusik och sorl. Det är en lördagkväll i juli 1976 och utanför står raggarna lutade mot sina bilar och dricker bärs och viftar bort mygg.Framför scenen inne på området står 15-årige Ulf Ahlberg och hans polare. Alla tre lika långhåriga. De slitna jeansjackorna har de slängt över axeln. De flesta som är här ikväll har kommit hit för att dansa pardans till det populära dansbandet Jigs. Men Inte Ulf. Det är istället pausunderhållningen som lockar. Ett för honom helt okänt rockband från Australien. När dansbandet till slut går av scenen tar sig Ulf och hans gäng allra längst fram. Det här ska de se på nära håll.Fem killar, lika långhåriga som Ulf själv, stegar ut på scen. Sångaren greppar micken. Han har bar överkropp och bär väst. Leadgitarristen är klädd i full skoluniform.Sångaren åmar sig och flirtar med tjejerna i publiken. Leadgitarristen kastar sig på golvet och snurrar runt med gitarren i luften. Ljudet är öronbedövande. Ulf bara gapar. Han har varken sett och hört något liknande tidigare. Och det är då det händer. Gitarristen vänder sig om, drar ner skoluniforms-shortsen och böjer sig fram. Ulf Ahlberg befinner sig mindre än en meter från gitarristens nakna röv. – Vi ser ju direkt att de kommer att bli världsberömda.Medverkande: Anders Tengner, Thomas Johansson och Ulf Ahlberg.Programmet gjordes och programleddes av Siri Hill hösten 2025Producent Robin JonssonExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är P1 Specialprogram När AC/DC kom till byn (2021).Ljudklippen i programmet kommer från: Lola da Musica (2001), ABC:s Countdown (1975, 1976, 1977), Arte TV (2017), AXS TV (2024), In The Studio (2024), BBC (1980), SVT: Rapport (1984), SVT:s Svar Direkt (1984), AFN Europe (1984), 60 Minutes Australia (2010, 2020), 7 News Australia (2025) samt Youtubekontona Ben Lamanis (2016) och Live Maniacs (2025).

"Aldrig mere i krig for USA". Sådan lyder ordene fra Enhedslistens politiske ordfører Pelle Dragsted på det sociale medie X, efter at Donald Trump i torsdags sagde, at NATO-allierede ikke har gjort nogen særlig indsats, når USA har haft brug for dem. Trine Pertou Mach, der er forsvarsordfører for partiet, forklarer, at det på nuværende tidspunkt er ekstremt svært at forestille sig, at Danmark nogensinde igen skulle gå i krig for USASee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det skandaleramte robotfirma Shape Robotics har muligvis haft mere end svært ved at tjene penge. Men det har ikke haft svært ved at belønne sin topchef rumænske Mark Abraham med nogle særdeles bemærkelsesværdige og lukrative vilkår. Vilkår der helt basalt sår tvivl om hans reelle ansættelsesvilkår. Flere eksperter slår øjnene op, og dette er blot seneste kapitel i en lang række, der fortæller hvorfor det børsnoterede selskab er havnet i så store problemer. Få detaljerne i den seneste afsløring af Shape Robotics i denne Lyn-analyse fra Finans. Gæst: Jesper Kroer Høberg, chef for afslørende journalistik, Finans. Vært: Mads Ring. Foto/grafik: presse/Anders Thykier.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Som alla vet vid här laget genomförde USA en operation där Nicolás Maduro greps i Venezuela. Samtidigt pratar Donald Trump om att USA ska ”äga” Grönland. Frågan blir större än enskilda utspel: finns det egentligen en regelbaserad världsordning, eller är det en europeisk berättelse vi levt i eftersom den varit bekväm?Om detta pratar jag med Johan Ingerö, tidigare bland annat partisekreterare och även policyansvarig hos Kristdemokraterna och i dag seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. I en text på 100% argumenterar han för att den regelbaserade världsordningen alltid har varit något av en myt. Att regler alltid kräver att man har makt nog att upprätthålla dem, att normer därför ofta tillämpas olika beroende på styrkeförhållanden.Läs Johan Ingerös text här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Drottning Silvia upplevde några skräckfyllda timmar när ett flygplan hotade att krascha ner på den olympiska stadion. Aldrig tidigare har hon pratat om händelsen. Vi diskuterar även prins Williams nyanställda krisexpert och berättar allt om när furstinnan Grace tröstade en gråtande prinsessan Diana inne på damtoaletten. Med Jenny Alexandersson och Maria Bjaring Producent: Jessica Johansson Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

Surrealistisk! Aldrig har det ord været mere på sin plads. Vi debatterer nu, om danske soldater skal åbne ild mod amerikanske soldater, hvis Trump skulle finde på at overtage Grønland med militær magt. Det mener dagens ene gæst, at de danske soldater skal. Dagens anden gæst spørger modsat, om Danmark skal fortsætte med at investere milliarder i forsvaret af Grønland og samtidig risikere danske soldaterliv for et grønlandsk folk, der dybest set ikke ønsker at være en del af Danmark. Vi tager diskussionen i dagens afsnit, hvor vi spørger: Skal vi dø for Grønland? Vært: Joachim B. Olsen, debatredaktør på B.T. Gæst: Jarl Cordua, kommentator og skribent i Berlingske Niels Jespersen, veteran og chefredaktør på netavisen Pio Journalist: Maria Asmine Dam og Josefine Buhl Brinckmann Producer: Teis Zacho og Maria Asmine Dam Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakkeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vi står midt i et kæmpe skifte, hvad angår synet på kvinders sundhed. Man kan faktisk nærmest tale om, at der er opstået en ny bevægelse. En bevægelse, der kæmper for, at kvinders sundhed skal prioriteres. Og 1. januar meldte statsministeren sig for alvor ind i kampen. Det nuværende manglede fokus på kvindekroppen og dens særlige biologi gør kvinder syge. Og gør kvinders liv dårligere, end de behøver være. Og står man og mangler et økonomisk argument, kan dansk økonomi hente 31 milliarder kroner. Hvis sundhedsvæsnet lærer at forstå kvindekroppen bedre. En af dem, der sad og så statsministerens nytårstale 1. januar, er Signe Thomsen. Hun er sundhedsjournalist på Politiken og har de seneste år udelukkende skrevet om kvinders sundhed. I det her afsnit fortæller hun om et dansk sundhedsvæsen, der er bygget på … ulighed.See omnystudio.com/listener for privacy information.

När USA griper Venezuelas president Nicolás Maduro gör de något historiskt. Aldrig tidigare har landet gått in militärt i Sydamerika för att störta en president. Nu ska Maduro ställas inför rätta i en federal domstol i USA samtidigt som Vita huset kräver att Venezuelas regim samarbetar. Vad kommer nästa steg bli?Programledare: Sebastian Nowacki. Med DN:s Latinamerikakorrespondent Henrik Brandão Jönsson. Producent: Måns Mosesson.

Vores kollega Sarah Skarum inviterer mange mennesker på mad flere gange om året. Men det er langt fra alle, der gør det. Og faktisk bliver vi færre og færre. Er vores forventning til os selv blevet for voldsomme? Eller vil vi gerne værne om vores hjem, som et sted, hvor vi kan gemme os for verden? Politikens Annemette Grundtvig blev nysgerrig efter at vide, hvordan det står til med vores middagsinvitationer, og i dagens afsnit fortæller hun om resultaterne af en undersøgelse, hun var med til at sætte i gang. Og Sarah Skarum fortæller om, hvad hun får ud af at leve liv fuldt af mad, gæster og oprydning. See omnystudio.com/listener for privacy information.

VEM: Karin MagnussonYRKE: Journalist/programledare/författareAVSNITT: 712OM: Livet i SVT:s morgonstudio, uppstigningen 02.50, stressfria direktsändningar, varför hon undviker krystade övergångar, bred kunskap, självkritik efter sändning, 90-talet i Stockholms elitiska medievärld, kärleken till radioprogrammet P3 Flipper, romandebuten Stockholmsvitt, målaren Stefan som huvudkaraktär, klass, småstadens låsta positioner, erfarenheten av självmord i familjen och givetvis en hel om del om huruvida hon skulle göra bra ifrån sig i På Spåret – men inte tillåts ställa upp, av SVT. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebbas pappa gästar! Julklappen du ALDRIG får ge! Emilias drömjulklapp! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Succéår eller skitår? Louise håller inte hemlisar, Julia dricker orimliga mängder oboy och är tydligen en prinsessa.Tack till Under your skin (kod LJ20), Vibes (kod LOUISEJULIA) och HelloFresh för veckans poddspons!

Gör det möjligt för kloka vuxna att göra sitt jobb i skolan. Det är ovärderligt för de elever som tillbringar större delen av sin vakna tid där, under avgörande år. Tove Lifvendahl läser sin text "En läxa jag aldrig glömmer", publicerad i SvD 2025-12-21.

Hvor meget er du i julestemning på en skala fra 1-10? Det taler vi om i dagens afsnit, når vi også diskuterer, hvorvidt det er okay selv at købe noget fra sin ønskesky uden at sige det. Kan du tale sproget i filmen Avatar og hvad synes du om motivationscitater i træningscenteret? Det kan du måske lige nå at høre, i dagens afsnit, hvis du altså ikke er sent på den.Vi lyttes ved!

Dagens ämnen: 0:00 Intro 5:02 Truecaller 9:42 Yubico 11:58 Coffee Stain 14:40 Eutelsat 16:15 AI 30:28 Råvaror 39:45 Index 43:24 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack @savr! www.savr.com  Tack Virtune! www.virtune.com 

Nyheten om den inställda punkfestivalen i Karlskoga kan få oss att tänka på händelser i livet då det kändes som att vuxenvärlden helt var ute och cyklade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst kan vi alla känna igen oss i känslan av att bli lite lite överkörd av att någon annan vet bättre, speciellt när vi var unga? Sen ska vi med handen på hjärtat också erkänna att de vuxna kanske inte alltid var så fel ute. Men visst kunde det vara frustrerande?Vill du läsa mer om nyheten som gav upphov till tisdagskvällens ämne så finns den är här Pia Herrera om när vuxna tror sig veta bästRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21.Programmet startar kl. 21:40.

Kunstig intelligens (AI) har et kæmpe potentiale til at ændre vores samfund og levere en markant værdiskabelse. Samtidig kan den også have store ulighedsskabende effekter og medføre store dilemmaer. Derfor har det aldrig været vigtigere, at eje aktier end det er lige nu. Det mener dagens gæst i Millionærklubben Henrik Sparup, der står bag investeringsforeningen Snowball Invest. Han folder sit perspektiv ud, og kommer med sit bud på, hvordan man bedst positionerer sig til potentialet. Derudover vender Millionærklubben som vanligt dagens nyheder fra finansverdenen, som blandt andet byder på udskiftning i C25-indekset og en heftig nøgletalsuge. Her byder klubbens tekniske analytiker veloplagt ind. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Den ryske statsvetaren och journalisten Fjodor Lukjanov intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Samtidigt som en slags trevande fredsförhandlingar pågår sprids ofta bilden av ständiga ryska bakslag och en desperat Putin. Fjodor Lukjanov gör varje höst en lång intervju med den ryske presidenten och beskrivs i västliga medier som ”nära Kreml”. Numera står han också på EU:s sanktionslista. Analysen från hans ryska perspektiv skiljer sig förstås från det vi oftast får höra här. Hur beskriver den ryske statsvetaren Rysslands mål med det krig som kostat länderna så mycket och vad menar han är nyckeln till ett slut på det?

Våra influencer roman empire international edition är tillbaka! Vilka händelser på sociala medier glömmer vi ALDRIG? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Män i kris, sågningar av kostnojor, överjag och självoptimering. Elitismen inom löpningen, alkohol, disciplin, vildmark och utvecklingen mot "we fix you"-industrin. Och att Malin nog var spejare i ett tidigare liv. Att löpning är flykt och promenad är frakt. Plus mycket, mycket mer som alltid när forna tävlingsgångaren och filosofen Alexander Bard är igång. Tack för att du lyssnar!Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet innehåller reklam för O'Keeffe's Working Hands - https://www.apotekhjartat.se/search?q=ok Andrea och Gustav är oense efter en visningshelg och det känns jobbigt. Mathilda och Oskar har börjat sitt letande men är inte glada på sin bank. Andrea har sett ett sjukt beteende från Mathilda och undrar hur detta egentligen går till i praktiken. Vilka ansikten tycker vi borde sitta på Arlanda? Vem hade fått gästa ”mardrömsgästen” om vi hade den podden? Vilka varor håller tjejerna utkik efter under Black Week? Välkomna till avsnitt 585! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.