A look back at a week of Manx Gaelic programmes.
Ayns Abbyr Shen Reesht y cheayrt shoh ta paart jeh skeeal ass chaglym ny Braaraghyn Grimm va ry chlashtyn ayns Claare ny Gael. In Abbyr Shen Reesht this time there's part of a story from the collection of the Brothers Grimm that was to be heard in Claare ny Gael.
Hoshiaght, ta Phil Gawne lhaih magh shenn raa creeney ayns 'Goll as Gaccan', as eisht ta chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeeal ferrish ny Braaraghyn Grimm ass 'Claare ny Gael'.First, Phil Gawne reads out an old wise saying in 'Goll as Gaccan', and then there's a translation into Manx of a fairy story of the Brothers Grimm from 'Claare ny Gael'.
Shoh Daniel Quayle lesh 'Kiaull as Cooish'; va Ruth Keggin Gell ny goaldagh marish Phil Gawne ayns 'Goll as Gaccan'; as ta tooilley veih ny skeealyn ferrish Grimm ass 'Claare ny Gael'.Here's Daniel Quayle with 'Kiaull as Cooish'; Ruth Keggin Gell was the guest with Phil Gawne in 'Goll as Gaccan'; and there's more from the Grimms' fairy tales from 'Claare ny Gael'.
Caa dy chlashtyn reesht meeryn 'sy Ghaelg ass 'Shiaght Laa', cooishyn Daniel Quayle ass 'Kiaull as Cooish', as paart jeh skeeal ferrish ny Braaraghyn Grimm ass 'Claare ny Gael'.An opportunity to hear again pieces in Manx from 'Shiaght Laa', Daniel Quayle's cooishyn from 'Kiaull as Cooish', and part of a fairy tale of the Brothers Grimm from 'Claare ny Gael'.
Ta meeryn cheet er Oie Voaldyn as Laa Boaldyn as obbyr Treisht Bea-Feie Vannin ass 'Shiaght Laa', as ass 'Claare ny Gael' ta chyndaays 'sy Ghaelg veih ny Braaraghyn Grimm.There are pieces referring to May Eve and May Day and the work of the Manx Wildlife Trust from 'Shiaght Laa', and from 'Claare ny Gael' there's a translation into Manx from the Brothers Grimm.
Lurg meer ass 'Shiaght Laa', she Daniel Quayle t'ayn lesh 'Kiaull as Cooish'. Ta Phil Gawne aa-loayrt paart dy arrane ayns 'Goll as Gaccan' as ta chyndaays 'sy Ghaelg jeh Skeealyn Ferrish Grimm ayns 'Claare ny Gael'. After a piece from T'Shiaght Laa', it's Daniel Quayle with 'Kiaull as Cooish'.Phil Gawne recites some lyrics in 'Goll as Gaccan' and there's a Manx translation from Grimm's Fairy Tales in 'Claare ny Gael'.
Ta Maralyn Crellin chebbal 'Shiaght Laa' as ta shin clashtyn Daniel Quayle ayns 'Kiaull as Cooish'. Veih 'Goll as Gaccan' ta shin clashtyn y cor, Un Choraa, as ta skeeal ferrish Grimm ry chlashtyn veih 'Claare ny Gael'.Maralyn Crellin presents 'Shiaght Laa' and we hear Daniel Quayle in 'Kiaull as Cooish'. From 'Goll as Gaccan' we hear the choir, Un Choraa, and there's a Grimms' fairy tale to be heard from 'Claare ny Gael'.
Ta shin clashtyn 'Shiaght Laa' marish Fiona McArdle as ny cooishyn ass 'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle, as ta shin clashtyn skeeal 'sy Ghaelg ass 'Claare ny Gael'.We hear 'Shiaght Laa' with Fiona McArdle and the conversational parts of 'Kiaull as Cooish' with Daniel Quayle, and we here a story in Manx from 'Claare ny Gael'.
Ta shin clashtyn Daniel Quayle ayns 'Kiaull as Cooish' as Phil Gawne ayns 'Goll as Gaccan', as ta meer elley ass skeeal ferrish ny Braaraghyn Grimm ayns 'Claare ny Gael'.We hear Daniel Quayle in 'Kiaull as Cooish' and Phil Gawne in 'Goll as Gaccan', and there's another excerpt from a fairy tale of the Brothers Grimm in 'Claare ny Gael.
Ta meeryn ayns shoh ass 'Goll as Gaccan' as paart jeh skeeal 'sy Ghaelg ass 'Claare ny Gael'.There are excerpts here from 'Goll as Gaccan' and part of a story in Manx from'Claare ny Gael'.
Ta Daniel Quayle ry chlashtyn lesh ny cooishyn echey ass 'Kiaull as Cooish', as ayns 'Claare ny Gael' ta chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeealyn ferrish va clouit ec Jacob as Wilhelm Grimm.
Meeryn ass daa chlaare y cheayrt shoh, lesh ny va Daniel Quayle dy ghra ayns 'Kiaull as Cooish', as chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeealyn ferrish ny Braaraghyn Grimm ayns 'Claare ny Gael'.Pieces out of two programmes this time, with whath Daniel Quayle had to say in 'Kiaull as Cooish', and a translation into Manx of the fairy tales of the Brothers Grimm in 'Claare ny Gael'.
Ta shin clashtyn meeryn ass 'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle, bit beg liorish Phil Gawne ass 'Goll as Gaccan' as chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeealyn ferrish ny Braaraghyn Grimm ass 'Claare ny Gael'.
Ta queig clareeyn Radio Vannin as meeryn 'sy Ghaelg ry chlashtyn ayndaue, agh cha nel agh kiare jeu goll kiart nish, as magh ass yn chiare jeu t'ayn ta shin clashtyn Daniel Quayle lesh cooishyn ass y chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as ta shin clashtyn meeryn jeh skeealyn ferrish ny Braaraghyn Grimm ayns chyndaays 'sy Ghaelg ass 'Claare ny Gael'.
Ta shin clashtyn Daniel Quayle 'sy chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as paart elley jeh skeeal ass 'Claare ny Gael'. We hear Daniel Quayle in his programme, 'Kiaull as Cooish', and another part of a story from 'Claare ny Gael'.
Podcast as meeryn 'sy Ghaelg ayn ass 'Kiaull as Cooish' as 'Claare ny Gael' y cheayrt shoh.A podcast with pieces in the Manx Gaelic from 'Kiaull as Cooish' and 'Claare ny Gael' this time.
Ta shin clashtyn paart dy raaghyn cochianglt rish yn earish ry heet, as faaishnys er shen veih'n earish er laghyn er-lheh cochianglt rish nooghyn, as ta shin clashtyn raaghyn elley jeh shenn chliaghtaghyn cochianglt rish yn eaillere neesht, as shen veih Phil Gawne ayns 'Goll as Gaccan'. Ayns 'Claare ny Gael' ta meer ass fer jeh ny skeealyn ferrish s'lhiurey ayns chaglym ny Braaraghyn Grimm mychione Y Chaillin Ghuoiee.We hear some saying associated with the weather to come, with a forecast about that from the weather on special days connected with saints, and we hear other sayings from old customs associated with the calenda as well, and that's from Phil Gawne in 'Goll as Gaccan'. In 'Claare ny Gael' there's an extract from one of the longer fairy stories in the collection of the Brothers Grimm about The Goose Girl.
Ta meeryn ass daa chlaare ry chlashtyn 'sy phodcast shoh y cheayrt shoh. Hoshiaght ta shin clashtyn Daniel Quayle as y chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as eisht ta shin clashtyn chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeealyn ferrish ass chaglym ny Braaraghyn Grimm, as shinyn jeeaghyn er y lioar shen ayns 'Claare ny Gael'.There are pieces out of two programmes to be heard in this podcast this time. First we hear Daniel Quayle and his programme, 'Kiaull as Cooish', and then we hear a translation into Manx of fairy stories from the collection of the Brothers Grimm, and we're looking at that book in 'Claare ny Gael'.
'Sy phodcast shoh ta shin clashtyn meeryn 'sy Ghaelg ass shiartanse dy chlaareyn Radio Vannin, as y cheayrt shoh ta daa chlaare er-nyn-son. Hoshiaght ta shin clashtyn Daniel Quayle as ny cooishyn echey ayns 'Kiaull as Cooish', as eisht ta shin clashtyn 'Claare ny Gael', lesh meer elley jeh skeeal ayns chyndaays 'sy Ghaelg ass Skeealyn Ferrish ny Braaraghyn Grimm.In this podcast we hear pieces in the Manx Gaelic from certain Manx Radio programmes, and this time there are two programmes for us. First we hear Daniel Quayle and the bits of chat in 'Kiaull as Cooish', and then we hear 'Claare ny Gael', with another part of a story translated into the Manx from the Fairy Tales of the Brothers Grimm.
Ta shin clashtyn Daniel Quayle as ny cooishyn ren eh loayrt mychione ayns 'Kiaull as Cooish', agh gyn y chiaull 'sy chummey podcast shoh. Va Annie Kissack marish Phil Gawne son 'Goll as Gaccan' as ta shin clashtyn ny neesht jeu. Ren ny Braaraghyn Grimm chymsaghey ny va sleih gra roo skeealyn ferrish, agh t'ad quaagh dy liooar lesh mooarane raghlid as treihys ny keayrtyn - myr ta shin clashtyn ass 'Claare ny Gael'.We hear Daniel Quayle and the cooishyn he talked about in 'Kiaull as Cooish', though without the kiaull in this podcast format. Annie Kissack was with Phil Gawne for 'Goll as Gaccan' and we hear both of them. The Brothers Grimm collected what were called fairy stories, but they're strange enough with plenty of violence and misery at times - as we hear from 'Claare ny Gael'.
Ta shin goaill toshiaght lesh ny cooishyn ass 'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle, as eisht ta shin clashtyn meeryn ass 'Goll as Gaccan', as marish Phil Gawne y cheayrt shoh va Annie Kissack, as v'ad cheet er cliaghtaghyn yn imbagh.
Ta shin clashtyn Daniel Quayle ass yn chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as eisht ta skeeal ain ayns chyndaays 'sy Ghaelg ass chaglym ny Braaraghyn Grimm, as shoh ass 'Claare ny Gael'.We hear Daniel Quayle from his programme, 'Kiaull as Cooish', and then we have a story in a translation into Manx from the collection of the Brothers Grimm, and this is from 'Claare ny Gael'.
Gow shiu my leshtal - va mee smooinaghtyn dy row shoh jeant aym hannah, agh hooar mee magh nagh row! Agh fy yerrey, shoh caa diu clashtyn ooilley ny cooishyn ec Daniel Quayle 'sy chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as eisht ta shin clashtyn chyndaays 'sy Ghaelg jeh skeealyn ny Braaraghyn Grimm ass 'Claare ny Gael'.
Ta shin clashtyn Daniel Quayle as ny cooishyn ass 'Kiaull as Cooish', but not the kiaull. Ayns 'Goll as Gaccan' ta Phil Gawne aa-loayrt ny fockleyn jeh daa arrane as eisht bannag, daan vees cochianglt rish y Nollick as y Vlein Noa. Ta shin goll back gys seihll ny Braaraghyn Grimm ayns 'Claare ny Gael' ayns chyndaays 'sy Ghaelg jeh fer jeh ny skeealyn oc.We hear Daniel Quayle and the cooishyn from 'Kiaull as Cooish', but not the kiaull. In 'Goll as Gaccan' Phil Gawne recites the words of two songs and then a bannag, a rhyme associated with Christmas and the New Year. We return to the world of the Brothers Grimm in 'Claare ny Gael' in a translation into Manx of one of their tales.
She Maralyn Crellin vees chebbal y chlaare s'jerree 'sy strane dy chlaareyn enmyssit 'Shiaght Laa'. Ta shin clashtyn ny cooishyn ass 'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle, as shen goaill stiagh faaishnys ny hemshyr. Va faaishnys ny hemshyr ry chlashtyn ayns 'Goll as Gaccan' neesht, agh gyn meer er-lheh elley 'sy Ghaelg, ga dy row kuse dy enmyn buill as fockle ny ghaa elley va Phil Gawne as David Kinley loayrt mychione. Lesh jerrey currit nish er Dracula liorish Bram Stoker 'sy chyndaays 'sy Ghaelg, ta mee er n'ghoaill toshiaght er lhaih skeealyn ferrish ny Braaraghyn Grimm. Skeealyn quaagh dy liooar myr t'ad dy mennick, ta shin clashtyn skeeal ghiare as eisht toshiaght skeeal elley.
Ass 'Shiaght Laa' ta shin clashtyn ny cooishyn v'ec Maralyn Crellin, as eisht ta shin clashtyn meeryn ass y chlaare vees enmyssit 'Kiaull as Cooish'. Reesht she ny cooishyn ta shin dy chlashtyn, agh gyn y chiaull ta Daniel Quayle loayrt mychione son y chooid smoo 'sy chlaare. Gyn meer er-lheh 'sy Ghaelg ass 'Goll as Gaccan', aynjee she David Kilgallon va goaldagh Phil Gawne y cheayrt shoh, ta shin goll dy jeeragh gys 'Claare ny Gael', as yn un veer ta er-mayrn ain jeh'n chyndaays 'sy Ghaelg ain jeh Dracula liorish Bram Stoker.
She Fiona McArdle ta chebbal 'Shiaght Laa' er-nyn-son, claare vees goll er skeayley-magh fastyr Jerdein, as eisht ta shin clashtyn cooishyn haink Daniel Quayle er 'sy chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', fastyr Jeheiney - agh gyn kiaull erbee. Lurg shen ta shin lheimmey er nyn doshiaght gys fastyr Jedoonee as 'Goll as Gaccan' marish Phil Gawne, as aynjee ta shin clashtyn meeryn 'sy Ghaelg ass docmad politickagh. As myr shoh gys fastyr beg yn Doonee, as 'Claare ny Gael', lesh episode elley ass Dracula liorish Bram Stoker.
Rish tammylt va ny noteyn shoh liauyr dy liooar er yn oyr dy row transcript jannoo seose ayrn jeu, agh t'eh er jeet magh dy vel shen ro liauyr, myr shoh cha nel shoh agh dy insh diu dy vel shin clashtyn:-cooinaghtyn jeh laa dy row ayns Nerin ass y chlaare, 'Shiaght Laa';cooishyn Daniel Quayle (agh gyn kiaull) choud's t'eh chebbal 'Kiaull as Cooish;Phil Gawne as skeeal ghiare hooar eh veih Ian Cottier, as va ry chlashtyn ayns 'Goll as Gaccan';as episode elley ass chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker, as meeryn ry chlashtyn ayns 'Claare ny Gael'.
Shoh diu y podcast, Abbyr Shen Reesht, lesh meeryn 'sy Ghaelg ass kuse dy chlaareyn Radio Vannin er yn chiaghtin shoh chaie. Ta shin goaill toshiaght lesh 'Shiaght Laa', as she Fiona McArdle va chebbal y chlaare shen.SHIAGHT LAAFiona McArdle as 'Shiaght Laa', vees ry chlashtyn fastyr Jerdein ec 5.30pm.Ta 'Kiaull as Cooish' ny claare vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin, as she Daniel Quayle ta dy chebbal. Shoh dooin Daniel as ny cooishyn v'echey 'sy chlaare, agh gyn kiaull erbee.KIAULL AS COOISH'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle. Va David Kinley marish Phil Gawne ayns 'Goll as Gaccan' fastyr Jedoonee eddyr 4.00pm as 6.00pm, as ren ad jeeaghyn er kuse dy ockleyn 'sy Ghaelg as er shiartanse dy enmyn buill, agh cha row meer er-lheh 'sy Ghaelg son y phodcast shoh.Fastyr beg Jedoonee ec 6.00pm ta 'Claare ny Gael' goll er skeayley-magh, as va episode elley er-nyn-son ass Dracula liorish Bram Stoker. Choud's ta'n Chiarn Godalming as Jonathan Harker faagail y baatey liauyr oc dy varkiagh er-mooin cabbil, as choud's ta Quincey Morris as yn Fer-lhee John Seward er-mooin cabbil hannah, as ooilley jeu fo raad gys Cashtal Dracula, ta'n Olloo Van Helsing er n'aagail Mina Harker coadit ayns kiarkyl Casherick as t'eh goll ny lomarcan stiagh 'sy chashtal.CLAARE NY GAELMemorandum yn Er-lhee Van Helsing. 5 Mee Houney, fastyr.—Ec y chooid sloo ta mee er my cheeayll. Booise da Jee son y vyghin shen er chor erbee, ga dy row prowal shen er ve agglagh. Tra ren mee faagail y Ven-seyr Mina ny cadley çheusthie jeh'n chiarkyl Casherick, ren mee goll roym gys y chashtal. Va oard y ghaaue doo ren mee goaill 'sy charriads veih Veresti ymmydoil; ga dy row ny dorryssyn ooilley foshlit ren mee brishey ad veih ny jeushanyn mergagh, er aggle dy jinnagh drogh-chiarail ny drogh-haghyrt ennagh dooney ad, myr shoh lurg dou goll stiagh ayn foddee nagh beign abyl dy chosney magh ass. Va keeayll chionnit harroo Jonathan cooney lhiam ayns shoh. Lesh cooinaghtyn aym er y lioar-laa echey ren mee feddyn y raad aym gys y çhenn chabbal, er y fa va fys aym dy row ayns shoh va'n obbyr aym ny lhie. Trome-ghroamagh va'n aer; v'eh jeeaghyn dy row torcan sulphuragh ennagh ayn, va ny keayrtyn cur orrym ve thollaneagh. Edyr va buirrooghey ayns my chleayshyn ny ren mee clashtyn foddey voym y gull jeh moddee oaldey. Eisht ren mee smooinaghtyn er my Ven-seyr Mina veen, as va mee ayns cront agglagh. Va mee goit eddyr yn daa ghoilleeid. Ish, cha b'lhoys dou cur-lesh stiagh 'sy voayl shoh, agh daag mee ee sauçhey veih'n Sooder Folley 'sy chiarkyl Casherick shen; as ny yeih eer ayns shen veagh y moddey oaldey! Ta mee reaghey dy vel yn obbyr aym ny lhie ayns shoh, as bentyn da ny moddee oaldey shegin dooin injillaghey shin hene, my vees aigney Yee eh. Aghterbee cha row eh agh baase ny seyrsnys çheu-hoal jeh shen. Myr shen ren mee reih er-e-son. Dy beagh eh er ve agh er-my-hon ynrican veagh yn reih er ve ny sassey, va beeal y voddey oaldey ny share dy ve ny lhie ayn na oaie yn Sooder Folley! Myr shoh ren mee reih dy gholl er lesh my obbyr.... Va fys aym dy row three oaiaghyn ec y chooid sloo dy gheddyn—oaiaghyn as ta fir ayndaue; myr shoh ta mee ronsaghey, as ronsaghey, as ta mee geddyn fer jeu. V'ee ny lhie 'sy saveen eck jeh Sooder Folley, cha lane dy vioys as dy aalid miandagh dy vel mee er creau myr dy beign er jeet dy yannoo dunverys. Ah, cha nel mee dooyteil ayns ny shenn laghyn, tra va reddyn jeh'n lheid ayn, dy ren ymmodee deiney ren goll rhymboo dy chooilleeney lheid yn churrym as v'aym, feddyn magh fy yerrey dy row eh e chree failleil, as eisht y daanys echey. Myr shoh t'eh cumrail, as cur shaghey, as cur shaghey, as cur shaghey, derrey vees eer aalid as cleayn y Neu-varroo rouanagh er chur eh fo phishag; as t'eh tannaghtyn foast ayn as foast ayn, derrey ta'n lhie-ghreiney çheet, as ta saveen yn Sooder Folley ec kione. Eisht ta sooillyn...
Ta meeryn ass three claare er-nyn-son ayns Abbyr Shen Reesht, lesh yn chied chlaare 'sy strane noa jeh shen ta shin gra ree 'Shiaght Laa', fastyr Jerdein ec 5.30. Myr shoh, lhig dooin goaill toshiaght lesh shen.SHIAGHT LAA'Shiaght Laa', ren goaill toshiaght reesht Jerdein yn 24 Jerrey Fouyir.As nish gys fastyr Jeheiney eddyr 5.00pm as 6.00pm er Radio Vannin AM1368, as claare vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin. Shen 'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle, as veih'n chlaare shen ta shin clashtyn ny vees Daniel dy ghra mychione y chiaull, nagh vel shin clashtyn ayns shoh.KIAULL AS COOISHDaniel Quayle as cur magh elley jeh 'Kiaull as Cooish'. Ga dy row fockleyn as enmyn buill 'sy Ghaelg ry chlashtyn ayns 'Goll as Gaccan' fastyr Jedoonee eddyr 4.00pm as 6.00pm, cha row drane ny skeeal ny red erbee jeh'n lheid shen er-nyn-son, myr shoh ta shin goll er nyn doshiaght gys fastyr beg Jedoonee ec 6.00pm, as shen yn traa ta 'Claare ny Gael' goaill toshiaght, as meer ass yn chyndaays ain 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker. Ta'n Olloo Van Helsing er choadey Mina Harker as eh hene cheusthie jeh kiarkyl casherickit lesh meeryn jeh'n Oalan t'eh er chur-lesh. Ta ny cabbil goaill aggle roish red ennagh, as t'eh er yn Olloo goll dy chiunaghey ad reesht as reesht. Shoh ass Memorandum ta'n Olloo er naarlaghey son yn Er-lhee John Seward, dy insh yn skeeal er aggle nagh jean eshyn as Mina cheet bio veih. T'eh er jeet nish gys oor s'feayr ny hoie.CLAARE NY GAELMemorandum liorish Abraham Van Helsing da'n Er-lhee John Seward 'Syn oor feayr ren yn aile goaill toshiaght er mooghey, as va mee goll roym dy chur fuygh er, son nish ren y sniaghtey çheet ayns skeabyn etlagh as lesh kay feayr. Eer 'sy dorraghys va soilshey jeh sorçh ennagh, myr vees rieau ayn harrish sniaghtey; as v'eh jeeaghyn myr dy beagh ny cassaghyn sniaghtee as ny slonganyn dy chay goaill orroo cummaghyn jeh mraane lesh eaddeeyn farbylagh. Va ooilley ayns tostid marroo groamagh er-lhimmey jeh ny cabbil va shutternee as creutçhal, myr dy beagh ad goaill aggle jeh'n sorçh smessey. Ren mee goaill toshiaght er goaill aggle—aggleyn graney; agh eisht ren çheet dou keeayll sauçhys 'sy chiarkyl shen ayn va mee my hassoo. Ren mee goaill toshiaght, neesht, er smooinaghtyn dy row ny sheiltynyssyn aym jeh'n oie, as jeh'n vurgeeaght, as jeh'n neu-aash va mee er hurral, as ooilley yn imnea atçhimagh. V'eh myr dy beagh my chooinaghtyn jeh slane keeayll chionnit ghraynoil Jonathan jannoo faghid jeem; son ren ny floagyn sniaghtee as y chay goaill toshiaght er cassey as goll mygeayrt ayns kiarkil, derrey dod mee cur shilley scadooagh myr dy beagh eh er ny mraane shoh va geearree cur paag da. Ash eisht ren ny cabbil creutçhal ny sinshley as ny sinshley, as ren ad soghal slane agglit ass myr ta deiney jannoo ayns pian. Cha row eer yn keoid dy aggle oc, dy vod ad roie er çhea. Va aggle aym ass-lieh my Ven-seyr Mina veen tra ren ny cummaghyn joarree shoh çheet faare as ren ad cruinnaghey mygeayrt-y-moee. Ren mee jeeaghyn urree, agh v'ee ny soie dy kiune, as ren ee mongey orrym; tra v'eh foym goaill kesmad gys yn aile dy chur fuygh er, ren ee goaill greim jeem as ren ee cummal mee veih, as ren ee sansheraght, gollrish coraa ta ry chlashtyn ayns ashlish, cho injil myr v'ee:— "Ny jean! Ny jean! Ny jean goll magh. Ayns shoh t'ou uss sauçhey!" Ren mee çhyndaa huick, as choud's va mee jeeaghyn stiagh ayns ny sooillyn eck, ren mee gra:— "Agh uss? T'eh er-dty-hon ta mee goaill aggle!" jeh shen ren ee gearey—gearey, injil neu-rieugh, as ren ee gra:— "Goaill aggle er-my-hon's! Cre'n fa goaill aggle er-my-hon's? Cha nel peiagh erbee ny sauçhey 'sy clane theihll voue na ta mish," as choud's va mee gindys er bun ny fockleyn eck, ren readan cur er y lossag lheimmey neese, as ta mee fakin y cron jiarg er e baaish. Eisht, atreih! va fys aym er. Mannagh row,...
Shoh diu y podcast, Abbyr Shen Reesht, as y cheayrt shoh ta meeryn ass three claare er-nyn-son, as 'syn aght cadjin ain ta shin goaill toshiaght lesh cooishyn Daniel Quayle ass y chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', ga nagh vel caa dooin clashtyn y kiaull ass yn chlaare shen, vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin as ta ry chlashtyn fastyr Jeheiney eddyr 5.00pm as 6.00pm er Radio Vannin AM1368.KIAULL AS COOISH'Kiaull as Cooish' marish Daniel Quayle. Va'n Greinneyder, Ruth Keggin Gell, 'sy teyrlann marish Phil Gawne son 'Goll as Gaccan', lesh fys mychione y Chooish, vees jannoo ard-eailley jeh'n Ghaelg, as nee shen goll er cummal mleeaney veih'n 6oo gys yn 10oo Mee Houney. Ren Robert cur daue chaghteraght, shirrey chyndaays jeh raa giare, as ta shin clashtyn Phil gra shen; agh eisht v'ad smooinaghtyn mychione jannoo cass-ockle jeh, as myr shoh ta shin clashtyn Ruth gra y cass-ockle shen roish my vees Phil gra eh. As er yn oyr dy row shoh giare dy liooar, ren mee coip jeh ny vees Phil dy ghra, dy vel shin clashtyn eh daa cheayrt, as ren mee shen lesh dagh raa; as eer lurg shen v'eh foast giare dy liooar, myr shoh ta shin clashtyn y clane job lot daa cheayrt ayns shoh. GOLL AS GACCANPhil Gawne as Ruth Keggin Gell ayns 'Goll as Gaccan', as chyndaays as cass-ockle er-nyn-son.As myr shoh gys episode elley ass yn chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker, ta ry chlastyn shiaghtin er shiaghtin ayns 'Claare ny Gael', as dy jarroo ta shin cheet gys jerrey y lioar shen nish. Ta'n Olloo Van Helsing cheet dy ve boirit mychione stayd Mina Harker choud's t'ad tayrn er-gerrey da Cashtal Dracula. T'ee ny cadley as ny cadley as cha nod eh doostey ee, myr shoh t'eh smooinaghtyn dy beagh eie mie eh, eshyn tannaghtyn dooisht – agh she raad liauyr dy liooar t'ad dy gholl.CLAARE NY GAELMemorandum liorish Abraham Van Helsing da'n Er-lhee John Seward Ta mee smooinaghtyn dy vel mee hene ceau saveen, son doaltattymagh ta mee gennaghtyn kyndid, myr dy beagh red ennagh er ve jeant aym; ta mee gennaghtyn mee hene soie seose dy jeeragh, lesh ny streeanyn ayns my laue, as ny cabbil vie dridal, dridal rhymboo, kiart myr v'ad rieau. Ta mee jeeaghyn neose as ta mee feddyn y Ven-seyr Mina foast ny cadley. Cha nee foddey eh nish veih traa yn lhie-ghreiney, as harrish y niaghtey ta soilshey ny greiney roie gollrish thooilley mooar buigh, dy vel shin ceau scadoo mooar liauyr er y voayl ta'n slieau troggal seose cho eaynagh. Son ta shin goll seose, as seose; as ta ooilley oh! cho feie as creggagh, myr dy beagh eh jerrey yn theihll. Eisht ta mee doostey y Ven-seyr Mina. Y cheayrt shoh t'ee doostey gyn monney doilleeid, as eisht ta mee cur eab er cur saveen urree fo hypnosis. Agh cha nel ee goaill saveen, myr nagh beign ayn. Foast ta mee geabey as geabey, derrey doaltattymagh ta mee feddyn ish as mee hene ayns dorraghys; myr shoh ta mee jeeaghyn mygeayrt, as feddyn magh dy vel y ghrian er n'gholl sheese. Ta'n Ven-seyr Mina garaghtee, as ta mee çhyndaa as jeeaghyn urree. T'ee lane-ghooisht nish, as t'ee jeeaghyn cho mie as nagh ren mee fakin ee rieau neayr's yn oie shen ayns Carfax tra hoshiaght ta shin goll stiagh ayns thie y Chount. Ta yindys orrym, as ta mee gyn aash eisht; agh t'ee cho gennal as meiygh as smooinaghtagh ass-my-lieh dy vel mee jarrood dy chooilley aggle. Ta mee foaddey aile, er y fa ta shin er chur-lesh bart dy fuygh marin, as t'ee gaarlaghey bee choud's ta mish lhiggey seyr ny cabbil as cur ad, kianglt fo fastee, dy assaghey. Eisht tra ta mee çheet back gys yn aile ta'n shibber aym aarloo eck. Ta mee goll dy chooney lhee; agh t'ee mongey, as ginsh dou dy vel ee er n'ee hannah—dy row ee cho accryssagh nagh dod ee fuirraghtyn. Cha mie lhiam eh, as ta ouryssyn tromey aym; agh ta mee goaill aggle roish agglaghey ee, as myr shoh ta mee gyn fockle jeh. T'ee cooney lhiam as ta mee gee my lomarcan; as eisht ta shin filley...
Lhig dooin goaill toshiaght eisht er y phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, aynsyn ta shin clashtyn meeryn 'sy Ghaelg va ry chlashtyn ayns claareyn Radio Vannin er yn chiaghtin shoh chaie, as fastyr Jeheiney eddyr 5.00 pm as 6.00 pm ta shin clashtyn Daniel Quayle as y chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', as j'eeish ta shin clashtyn ny va Daniel dy ghra, son y chooid smoo mychione y chiaull 'sy chlaare, agh cha nel shin clashtyn y kiaull hene ayns shoh.KIAULL AS COOISHEr AM1368 fastyr Jeheiney, claare vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin, va shen Kiaull as Cooish marish Daniel Quayle. Ga dy row 'Goll as Gaccan' feer anaasagh fastyr Jedoonee eddyr 4.00pm as 6.00pm, as Annie Kissack 'sy teyrlann marish Phil Gawne, cha row meer er-lheh 'sy Ghaelg, as myr shoh ta shin goll roin dy jeeragh gys 'Claare ny Gael''Sy veer shoh jeh chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker, ta shin clashtyn hoshiaght veih lioar-laa Mina Harker mychione y turrys oc ayns carriads gys y Varney Vorgo as eisht gys Cashtal Dracula. Choud's t'ad goll stiagh ayns gowaltys dy chionnaghey cabbil noa oor dy hayrn y charriads, ta ben thie er n'ghoaill tastey jeh cron jiarg er baaish Vina as er chur croshag urree hene as er heeyney magh daa vair dy choadey noi'n drogh-hooill.CLAARE NY GAELLioar-laa Mina Harker. Ta mee credjal dy ren ad boirey ad hene dy chur towse elley dy gharleid 'sy vee ain; as cha noddym jannoo rish garleid. Dy kinjagh neayr's shen ta mee er n'ghoaill kiarail nagh vel mee cur jeem my edd ny my vreid, as myr shoh ta mee er haghney ny ouryssyn oc. Ta shin troailt dy bieau, as er yn oyr nagh vel immanagh marin dy hutleragh, ta shin goll roish scammylt; agh s'loys dou gra dy jean aggle roish y drogh hooill eiyrt dy çhionn çheu-chooylloo jin y clane raad. Ta'n Olloo jeeaghyn dy ve gyn skeeys; feiy'n clane laa cha ren eh goaill fea erbee, ga dy dug eh orrym's cadley rish tammylt liauyr. Ec traa yn lhie-ghreiney hug eh mee fo hypnosis, as t'eh gra dy ren mee freggyrt myr va mee cliaghtey "dorraghys, ushtey lhiantyn as fuygh jeestyrnee"; myr shoh ta'n noid ain foast er yn awin. Ta mee goaill aggle roish smooinaghtyn er Jonathan, agh ayns aght ennagh cha nel aggle aym er-e-hon, ny er-my-hon's. Ta mee screeu shoh choud's ta shin fieau ayns thie eirinagh er ny cabbil dy ve jeant aarloo. Ta'n Fer-lhee Van Helsing ny chadley. Y voght veen, t'eh jeeaghyn dy ve feer skee as shenn as lheeah, agh ta'n beeal echey soit cho çhionn as shen ec fer barriaghtagh; eer ny chadley t'eh lane dy chiarail. Tra ta shin er n'ghoaill toshiaght dy kiart shegin dou cur ersyn goaill fea choud's ta mish gimman. Nee'm insh da dy vel laghyn roin, as nagh nhegin dooin brishey sheese tra ny smoo na ooilley bee feme ain er e niart.... Ta dy chooilley red aarloo; hem mayd roin dy leah. 2 Mee Houney, moghrey.—Haink eh lhiam, as va shin gimman rere shayll fud ny hoie; nish ta'n laa er jeet orrin, gial agh feayr. Ta trimmid quaagh 'syn aer—ta mee gra trimmid gyn fockle share aym; ta'n bun jeh dy vel eh tranlaase er ny neesht jin. T'eh feer feayr, as cha nee agh yn eaddagh fynnagh ain ta freayll shin souyr. Ec y vadran hug Van Helsing mee fo hypnosis; t'eh gra dy ren mee freggyrt "dorraghys, fuygh jeestyrnee as ushtey buirrooghey," myr shoh ta'n awin caghlaa choud's t'ad goll seose. Ta mee treishteil dy feer nagh jean my vyrneen goll ayns gaue erbee—ny smoo na vees feme er; agh ta shin ayns laueyn Yee. 2 Mee Houney, oie.—Feiy'n clane laa gimman. Ta'n çheer çheet dy ve smoo feie choud's ta shin goll, as ta dreeyminyn mooarey ny Carpathee, ayns Veresti va jeeaghyn dy ve choud voin as cho injil er oirr ny cruinney, nish jeeaghyn dy chruinnaghey mygeayrt-y-mooin as dy hassoo myr tooryn roin. T'eh jeeaghyn dy vel ny neesht jin ayns gien mie; er-lhiam dy vel shin jannoo eab dy gherjaghey y cheilley; ayns jannoo shen ta shin gerjaghey shin hene. Ta'n...
'Sy phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, nee shiu clashtyn meeryn 'sy Ghaelg va goll er skeayley-magh hoshiaght ayns shiartanse dy chlaareyn Radio Vannin er yn chiaghtin.Ta shin goaill toshiaght lesh ny cooishyn as 'Kiaull as Cooish', claare vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin as vees ry chlashtyn eddyr 5.00pm as 6.00pm fastyr Jeheiney er Radio Vannin AM1368. Shoh dooin Daniel Quayle – myr va mee gra, lesh ny cooishyn, agh gyn y chiaull.KIAULL AS COOISHDaniel Quayle as 'Kiaull as Cooish'. Va David Kinley 'sy teyrlann marish Phil Gawne 'sy teyrlann son 'Goll as Gaccan' fastyr Jedoonee eddyr 4pm as 6pm, as v'ad goaill soylley jeh soo va jeant oc as v'ad loayrt mychione enmyn buill. Haink chaghteraght stiagh choud's va'n chlaare goll veih fer eaishtagh enmyssit Robert, as s'cosoylagh eh dy row Robert jeeaghyn er ynnyd eggey Radio Vannin, as ayns shen ta caa da sleih fakin yn peiagh ta chebbal y chlaare, lesh shamraigyn ayns shoh 'sy teyrlann. T'eh jeeaghyn dy ren Robert fakin dy row y chlaare goll yn chiaghtin shoh chaie, ny yeih nagh row peiagh erbee ry. Va'n chaghteraght echey beggan mitchooragh, shirrey er Phillie dy chur yn Ghaelg er raa er-e-hon, as shoh diu yn raa shen v'eh geearree.GOLL AS GACCANPhil Gawne, jannoo chyndaays myr va fer eaishtagh, Robert, shirrey ersyn ayns 'Goll as Gaccan'. Myr va Phil gra, s'anvennick eh dy vel eh assaaragh, agh t'eh jeeaghyn dy ren Robert goaill tastey jeh fer jeh ny keayrtyn shen va recortys jeant ec Phillie rolaue.Ayns 'Claare ny Gael' ta shin cheet faggys da jerrey yn lioar Dracula liorish Bram Stoker, ayns chyndaays 'sy Ghaelg, agh er yn oyr dy vel shin clashtyn ee ayns episodeyn giarey shiaghtin er shiaghtin 'sy chlaare, yiarrin nagh jean mayd cur kione er y skeeal derrey lieh-raad trooid chied vee ny bleeaney shoh cheet, Jerrey Geuree 2025.'Syn ayrn shoh jeh'n skeeal, ta Jonathan Harker marish yn Chiarn Godalming ayns baatey-liauyr bree, goll er yn awin Sereth as stiagh 'sy Vistritza. Ec y traa cheddin ta Quincey Morris as yn Fer-lhee John Seward er mooin cabbil, goll lesh broogh ny hawiney, as t'eh fo'n Olloo Van Helsing kionnaghey carriads as cabbil dy gholl y raad marish Mina Harker gys Cashtal Dracula. Ta shin goaill toshiaght er yn awin.CLAARE NY GAELLioar-laa Jonathan Harker. Ta shin nish er n'gholl stiagh 'sy Vistritza; as my va shin neu-chiart 'sy smooinaghtyn ain ta'n caa ain ersooyl. Ta shin er verraghtyn er dagh ooilley vaatey, mooar as beg. Dy moghey moghrey jiu, ren un skimmee sheiltyn dy row shin baatey y Reiltys, as ren ad cur-rish shin rere shen. Honnick shin ayns shoh aght dy yannoo rea cooishyn, myr shoh ayns Fundu, boayl ta'n Vistritza roie stiagh 'sy Sereth, hooar shin brattagh y Roumania as nish ta shin bennalt shen dy baghtal. Lesh dy chooilley vaatey ta shin er verraghtyn er neayr's shen t'eh er jeet lesh y chluig shoh; ta dy chooilley ammys er ve currit dooin, as cha nee eer un cheayrt va plaiynt erbee da cre erbee ren shin reih dy vriaght jeu ny dy yannoo. Ta paart jeh ny Slovakee ginsh dooin dy jagh baatey mooar shagh'oc, as eh goll ec ny smoo na'n bieauid cadjin er yn oyr dy row skimmee dooble er boayrd. Va shoh roish my daink ad gys Fundu, myr shoh cha dod ad insh dooin ren y baatey çhyndaa stiagh 'sy Vistritza ny freayll rish goll seose yn Sereth. Ayns Fundu cha dod shin clashtyn veg mychione lheid y vaatey, myr shoh gyn ourys hie eh shaghey 'syn oie. Ta mee gennaghtyn saveenagh; foddee dy vel y feayrid goaill toshiaght er jannoo orrym, as shegin da'n dooghys goaill fea traa ennagh. Ta Godalming shassoo er dy jean eshyn freayll yn chied arrey. Dy bannee Jee eh son ooilley e vieys da Mina voght veen as dooys. 2 Mee Houney, moghrey.—She laa gial t'ayn. Cha row y dooinney mie shen gearree doostey mee. T'eh gra dy beagh loght er ve jeant liorish, er-son va mee cadley cho sheeoil as va jarrood my voirey. T'eh...
Shoh diu y podcast, Abbyr Shen Reesht, lesh meeryn 'sy Ghaelg ass shiartanse dy chlaareyn Radio Vannin er yn chiaghtin.Fastyr Jeheiney eddyr 5.00pm as 6.00pm va Daniel Quayle chebbal Kiaull as Cooish, as veih'n chlaare shen ta shin clashtyn ny va Daniel dy ghra, son y chooid smoo mychione y chiaull v'ayns y chlaare, ny yeih nagh vel shin clashtyn shen ayns shoh.KIAULL AS COOISHKiaull as Cooish marish Daniel Quayle, vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin er y voggyl AM 1368. Ayns 'Goll as Gaccan' fastyr Jedoonee eddyr 4pm as 6pm, va Phil Gawne jannoo ymmyd jeh coloayrtys recortit liorish Ruth Keggin Gell mychione yn Eailley Ghaelgagh va currit er bun liorish Phil 'sy vlein 1996, as neayr's shen haink yn ennym j'ee dy ve yn Chooish. Va shen feer anaasagh, agh cha row meer er-lheh 'sy Ghaelg hene 'sy chlaare y cheayrt shoh. As myr shoh, gys Claare ny Gael. Ta mee gooley dy bee mayd cheet gys jerrey yn lioar, Dracula liorish Bram Stoker mysh queig shiaghtin jeig veih shoh, er yn oyr nagh vel monney j'ee er mayrn ain choud's ta shin lhaih ee ayns chyndaays 'sy Ghaelg. Ec y traa t'ayn ta'n Olloo Van Helsing er n'ghra dy jean eh cur-lesh Mina Harker gys Cashtal Dracula. Ta Jonathan Harker currit ass dy mooar, er yn oyr dy vel Mina hannah doghanit ec yn Chount Dracula as ta'n annym eck ayns gaue hannah. Ta shin clashtyn veih Lioar-laa Mina Harker : CLAARE NY GAEL Ren coraa yn Olloo, choud's loayr eh ayns sheeanyn cleeir millish, va jeeaghyn dy aa-woalley 'syn aer, kiunaghey shin ooilley:— "Oh, my charrey, t'eh er yn oyr dy baillym sauail y Ven-seyr Mina veih'n voayl atçhimagh shen dy vel mee son goll. Nar lhig eh Jee dy baillin cur-lesh ee gys y voayl shen. Ta obbyr—obbyr keoie—dy ve jeant ayns shen, nagh vel son ny sooillyn eck. Ta shinyn ny deiney ayns shoh, ooilley er-lhimmey jeh Jonathan, er nakin lesh ny sooillyn oc hene ny vees dy ve jeant roish my vod y boayl shen ve jeant glen. Cooinee er dy vel shin ayns çhennid debejagh. My vees yn Count scapail voin y cheayrt shoh—as lajer, aghtal, croutagh eh—foddee dy jean eh reih dy chadley rish cheead blein, as eisht ayns traa yinnagh y fer ain cho veen"—ghow eh my laue—"çheet dy reayll sheshaght rish, as veagh ee gollroosyn elley ren uss, Jonathan, fakin. T'ou uss er ninsh dooin jeh ny meillyn froaishagh oc; ren oo clashtyn y gearey awane oc choud's ren ad greimmey y poagey va brebbal ren yn Count ceau daue. T'ou bibbernee; as kiart dy vel eh myr shen. Jean leih dou eh dy vel mee cur wheesh pian ort, agh t'eh femoil. My charrey, nagh vel shoh feme doogh as er-e-hon ta mee cur, foddee, my vioys? My haghyrys eh dy jinnagh feallee erbee goll stiagh 'sy voayl shen dy hannaghtyn ayn, orrympene's veagh eh dy gholl dy reayll sheshaght maroo. " "Jean myr ta'n aigney ayd," dooyrt Jonathan, lesh sogh hug eh dy slane er creau, "ta shin ayns laueyn Yee!" Ny s'anmee.—Oh, hug eh foays dou fakin yn aght ren ny deiney dunnal shoh gobbraghey. Cre'n niart t'ec mraane agh dy cur graih da deiney tra t'ad cho jeean, as cho firrinagh, as cho dunnal! As, neesht, hug eh orrym smooinaghtyn er niart yindyssagh yn argid! Cre nagh jig lesh tra ta ymmyd jeant jeh dy kiart; as cre hig lesh my vees drogh ymmyd jeant jeh? Dennee mee cho booisal dy vel yn Çhiarn Godalming cho berçhagh, as dy vel eshyn chammah's Mnr. Morris, as palçhey argid echeysyn neesht, arryltagh dy cheau eh cho seyr. Er-son mannagh ren ad, cha vod yn turrys beg ain eer goaill toshiaght, edyr cho leah as lesh cullee cho mie, myr bee eh çheusthie jeh oor elley. Cha nel three ooryn ersooyl neayr's v'eh reaghit ny veagh yn paart ec cagh jin dy yannoo; as nish ta baatey-liauyr bree aalin ec yn Çhiarn Godalming as Jonathan, lesh bree jeant aarloo dy ghoaill toshiaght er grig. Ta lieh-ghussan dy chabbil mie ec yn Er-lhee Seward as Mnr. Morris, as stoamey ad. Ta ooilley ny caslyssyn çheerey as cullee jeh caghlaaghyn keint vees ry gheddyn ain....
Lhig dooin goaill toshiaght er y phodcast, Abbyr Shen Reesht, lesh ny cooishyn v'ec Daniel Quayle choud's v'eh chebbal y chlaare echey, 'Kiaull as Cooish', fastyr Jeheiney eddyr 5.00pm as 6.00pm. Ta Kiaull as Cooish goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin er y voggyl AM 1368. KIAULL AS COOISHNy cooishyn ass Kiaull as Cooish marish Daniel Quayle.Marish Phil Gawne 'sy teyrlann son 'Goll as Gaccan' fastyr Jedoonee eddyr 4pm as 6pm va'n Greinneyder, Oaseir ny Gaelgey da Culture Vannin, Ruth Keggin Gell. As lesh arraneyder elley 'sy teyrlann, cha nyrrys dooin dy row arrane goll eddyr Phil as Ruth. Hoshiaght t'ad goll trooid ny fockleyn, as eisht t'ad goaill eh cooidjagh as eisht myr rolley.GOLL AS GACCANRuth Keggin Gell marish Phil Gawne ayns Goll as Gaccan, as v'ad goaill yn arrane, Shiaull Ersooyl.Ayns yn chyndaays 'sy Ghaelg ain jeh Dracula liorish Bram Stoker, as episodeyn ry chlashtyn shiaghtin er shiaghtin ayns 'Claare ny Gael', eddyr 6.00pm as 7.00pm fastyr beg yn Doonee, ta shin clashtyn Memorandum liorish Mina Harker, lurg jee goll trooid ooilley ny coontaghyn jeh ny va grait as jeant ec yn Chount Dracula choud's nish, as t'ee cur ooilley ny myn-phoyntyn as soilshaghey magh ny oyryn son y vriwnys eck er ny ta'n Count jannoo nish as ny t'eh er chee jannoo.CLAARE NY GAEL Shoh ta'n eie aym: dy ren ayns Lunnin y Count reaghey dy chosney back gys e chashtal er yn ushtey, myr yn aght smoo sauçhey as follit. Dy row eh currit-lesh veih'n chashtal liorish Szganee, as s'cosoylagh eh dy ren adsyn livrey y lught gys ny Slovakee ren cur-lesh ny kishtaghyn gys Varna, er yn oyr veih'n voayl shen v'ad currit er lhong lesh Lunnin. Myr shoh va fys ec yn Chount er ny feaillee oddagh reaghey y shirveish shoh. Tra va'n kishtey er y thalloo, roish irree ny greiney ny lurg yn lhie-ghreiney, haink eh veih'n chishtey echey, haink eh quail Skinsky, as hug eh sarey da mychione ny dy yannoo bentyn da reaghey arraghey y kishtey seose awin ennagh. Tra va shoh jeant, as va fys echey dy row ooilley fo raad, ren eh dolley magh ny lorgyn echey, myr v'eh smooinaghtyn, liorish dunverys y jantagh echey. Ta mee er n'yeeaghyn er y chaslys çheerey as ta mee fakin dy vel yn awin s'cooie da ny Slovakee goll seose edyr y Phruth ny'n Sereth. Ta mee lhaih 'sy chlou-screeuyn dy ren mee ayns my stayd my-neealloo clashtyn booaghyn geamagh as ushtey cassey jeeragh rish my chleayshyn as fuygh jeestyrnee. Va'n Count 'sy chishtey echey, eisht, er awin ayns baatey foshlit—immanit dy lickly edyr liorish maidjyn raue ny lorgyn. Cha beagh lheid y heean ayn my v'eh goll sheese lesh y troa. Dy jarroo foddee nagh bee eh edyr yn Sereth ny'n Phruth, agh foddee dy vod mayd ronsaghey ny smoo. Agh jeh'n ghaa shoh, ta'n Phruth ny sassey dy gholl lesh, agh ta'n Sereth, ayns Fundu, çheet cooidjagh rish y Vistritza vees roie seose mygeayrt y Varney Borgo. S'cronnal eh dy vel yn lhoob jeant eck cho faggys da cashtal Dracula as vees ry gheddyn er yn ushtey. Lioar-laa Mina Harker—goll er. Tra va mee jeant lesh lhaih magh, ghow Jonathan mee ayns e roihaghyn as ren eh paagey mee. Va ny fir elley craa my ghaa laue reesht as reesht, as dooyrt yn Fer-lhee Van Helsing:— "Ta'n Ven-seyr veen Mina ain keayrt elley ny fer ynsee dooin. Ta ny sooillyn eck er ve ayns boayl va shinyn doal. Nish ta shin geiyrt er y raad reesht, as y cheayrt shoh foddee dy jean eh çheet lhien. Ta'n noid ain 'sy stayd smoo anlheiltagh echey; as my vees shin abyl dy heet er 'sy laa, er yn ushtey, bee'n obbyr ain jeant. T'eh er n'ghoaill toshiaght roin, agh t'eh gyn pooar dy hiyrraghey, er yn oyr nagh vod eh faagail e chishtey er aggle dy jean adsyn ta gymmyrkey eh goaill ourys; er-nyn-son dy ve ouryssagh yinnagh shen cur brod daue dy cheau eh 'syn awin aynjee yinnagh eh cherraghtyn. Ta fys echey er shoh, as cha jean eh. Nish my gheiney, gys y Choyrle...
Shoh diu y podcast, Abbyr Shen Reesht, as ta shin goaill toshiaght lesh Kiaull as Cooish, as aynjee ta Daniel Quayle chebbal ny neesht jeu, Kiaull as Cooish, agh ayns Abbyr Shen Reesht cha nel shin clashtyn agh ny cooishyn echey.KIAULL AS COOISHKiaull as Cooish, vees goll er chebbal liorish Daniel Quayle fastyr Jeheiney eddyr queig pm as shey pm er y voggyl, AM, Three-Jeig, Sheyad-Hoght, as vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin.Va fockleyn as raaghyn giarey ry chlashtyn ayns Goll as Gaccan marish Phil Gawne fastyr Jedoonee eddyr kiare pm as shey pm, agh cha row meer s'lhiurey er yn son, myr shoh ta shin goll dy jeeragh gys Claare ny Gael, fastyr beg yn Doonee veih shey pm gys shiaght pm.Ayns Claare ny Gael ta shin clashtyn episodyn, shiaghtin er shiaghtin, veih chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker. Va ny caarjyn fuirraghtyn ayns purt enmyssit Varna er lhong va gymmyrkey yn Count Dracula veih Lunnin. Agh t'ad er n'gheddyn magh dy row shen crout ec y Chount, as dy vel yn lhong er n'gholl stiagh ayns purt elley, Galatz. Nish t'ad hene er roshtyn Galatz as t'ad feddyn magh dy daink y kishtey ayn va'n Count Dracula gys dooinney enmyssit Skinsky, agh choud's t'ad shirrey eshyn, ta naight cheet dy row eh er ny ghunverys dy hagglagh, lesh y scoarnit echey raipit magh. Ta shin goaill toshiaght lesh meer ass lioar-laa Jonathan Harker.CLAARE NY GAEL Ren adsyn roosyn va shin er ve loayrt roie rhymboo dy akin yn atçhim, as ny mraane gyllagh magh, "Shoh obbyr jeh Slovak!" Ren shin siyrraghey ersooyl nagh beagh shin çheet dy ve tayrnit stiagh 'sy chooish ayns aght ennagh, as myr shoh goit. Choud's haink shin dy valley cha dod shin çheet er briwnys shickyr erbee. Va shin ooilley shickyr dy row y kishtey fo raad, er yn ushtey, gys boayl ennagh; agh cre veagh y boayl shen veagh eh orrin geddyn magh. Lesh creeaghyn tromey haink shin dy valley gys y thie aaght gys Mina. Tra haink shin ry cheilley, va'n chied red dy ghoaill coyrle ry cheilley mychione loayrt dy foshlit reesht rish Mina. Va cooishyn çheet dy ve debejagh, as she caa t'ayn ec y chooid sloo, ga dy nee fer gaueagh eh. Myr keim hoshee, va mee lhiggit seyr veih my ghialdyn jee.Lioar-laa Mina Harker. 30 Jerrey Fouyir, fastyr beg.—V'ad cho skee as ceaut as lhag-chreeagh nagh row veg ry yannoo derrey v'ad er n'ghoaill fea; myr shoh vrie mee jeu ooilley dy lhie sheese rish lieh-oor choud's yinnin cur sheese dy chooilley chooish gys y traa shen. Ta mee gennaghtyn cho booisal da'n dooinney ren croo greie screeuee y "Troailtagh", as da Mnr. Morris son geddyn y fer shoh er-my-hon. Veign er ghennaghtyn er shaghryn dy bollagh ayns jannoo yn obbyr dy beagh feme aym er screeu rish penn.... T'eh ooilley jeant; Jonathan boght braew meen, as liorish ooilley gyn ourys v'eh surranse, as liorish shen t'eh surranse nish. T'eh ny lhie er yn aashag as s'goan t'eh jeeaghyn dy vel eh tayrn ennal, as ta'n clane corp echey jeeaghyn dy ve goll er cur mow. Ta ny baaishyn echey craplit; ta'n eddin echey shang lesh pian. Y dooinney boght, foddee dy vel eh smooinaghtyn, as foddym fakin yn eddin echey lane-chraplit lesh jeeraghey er ny smooinaghtyn echey. Oh! dy row agh aght foddym cooney er chor erbee.... Nee'm shen as foddym. Ta mee er vrie jeh'n Er-lhee Van Helsing, as t'eh er n'gheddyn er-my-hon ooilley ny pabyryn nagh vel mee er nakin foast.... Choud's t'ad goaill fea, nee'm lhaih trooid ooilley dy kiarailagh, as foddee dy bee briwnys erbee jeant aym. Nee'm cur eab er eiyrt er sambil yn Olloo, as smooinaghtyn gyn bai er ny nheeghyn roym.... Ta mee credjal fo ard chreenaght Yee dy vel mee er n'gheddyn magh red ennagh. Nee'm geddyn ny caslyssyn çheerey as jeeaghyn orroo.... Ta mee eer ny smoo shickyr ny va mee dy vel mee kiart. Aarloo ta'n smooinaghtyn noa aym, myr shoh nee'm çhaglym cooidjagh y possan ain as lhaih magh eh....
Ta shin goaill toshiaght er y phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, lesh ny cooishyn ass claare marish Daniel Quayle, Kiaull as Cooish, vees goll er jannoo fastyr Jeheiney eddyr queig pm as shey pm er Radio Vannin AM Three-Jeig, Sheyad-Hoght.KIAULL AS COOISHDaniel Quayle, as eh chebbal Kiaull as Cooish, as magh assjee cheayll shin ny cooishyn echey.Cha row skeeal ny aa-loayrtys jeh fockleyn jeh drane ny arrane er-nyn-son ayns Goll as Gaccan y cheayrt shoh, fastyr beg Jedoonee eddyr kiare as shey pm.Ayns Claare ny Gael va paart jeh'n skeeal Dracula ain reesht, y lioar ard-ghooagh shen liorish Bram Stoker, agh ayns chyndaays 'sy Ghaelg. Nish ta'n possan dy chaarjyn er jeet veih purt enmyssit Varna gys fer elley enmyssit Galatz, t'ad er n'gholl magh dy reaghey aghtyn dy chosney er boayrd lhong t'er roshtyn Galatz, as t'ad treishteil dy chur-rish Count Dracula dy stroie eh. Ta Mina Harker er n'gholl back gys y thie aaght marish Quincey Morris, er yn oyr nagh vel glareaghyn joarree erbee echey. Ta shin clashtyn mychione eiyrtys jeh paart jeh'n obbyr ass Lioar Laa Mina Harker hoshiaght.CLAARE NY GAEL Ny s'anmee.—Ta'n Çhiarn Godalming er jeet back. Ta'n Consul assaaragh, as ta'n Lhiass-Chonsul çhing; myr shoh ta'n obbyr cadjin er ve jeant ec cleragh. V'eh feer chooneydagh, as gra dy row eh arryltagh dy yannoo veg erbee 'sy phooar echey.Lioar Laa Jonathan Harker. 30 Jerrey Fouyir.—Ec nuy er y chlag hie yn Fer-lhee Van Helsing, yn Fer-lhee Seward, as meehene lesh shilley er Messrs. Mackenzie & Steinkoff, ny jeantee jeh'n cholught Hapgood ayns Lunnin. V'ad er n'gheddyn çhellgram veih Lunnin, ayns freggyrt da yeearree y Hiarn Godalming hug eh liorish çhellgraph, ren shirrey orroo dy hoilshaghey magh dooin shirveish erbee 'sy phooar oc. V'ad kenjal as cooyrtoil erskyn insh, as ren ad cur-lesh shin çhelleeragh er boayrd y Czarina Catherine, va ny lhie ec aker ayns purt ny hawiney. Ayns shen honnick shin y Captan, va enmyssit Donelson, ren insh dooin mychione y turrys echey. Dooyrt eh ayns ooilley ny laghyn echey nagh row rieau shiaulley cho vondeishagh. "Ghooinney veen!" dooyrt eh, "agh hug eh aggle orrin, son va shin jerkal dy beagh feme ain er cooilleeney shen lesh bit beg ennagh ass cadjinys jeh olkys, dy reayll rish y stayd er mean. Cha nel eh mie dy roie veih Lunnin gys y Vooir Ghoo lesh geay çheu-chooylloo jin, myr dy beagh y Jouyl hene sheidey er ny shiauill son yn oyr echey hene. As ooilley yn traa cha dod shin scrial veg. Tra va shin faggys da lhong, ny da purt, ny da kione-çheerey, huitt kay orrin as ren ee troailt marin, derrey yn traa lurg jee lheie ersooyl as ren shin jeeaghyn mygeayrt, as dar y Jouyl cha dod shin fakin veg erbee. Ren shin roie shaghey Gibraltar gyn ablid ain dy chur cowrey; as derrey raink shin ny Dardanelleyn as v'eh orrin fuirraghtyn dy gheddyn y chied ain dy gholl nyn drooid, cha row shin faggys dy liooar dy chur eam er veg. Ec y toshiaght v'eh foym goaill neose shiaull as goll mygeayrt derrey va'n chay er n'gholl ersooyl; agh eisht, va mee smooinaghtyn my v'eh fo'n Jouyl lhiggey dooin cosney stiagh 'sy Vooir Ghoo dy bieau, dy lickly v'eh dy jinnagh eh shen baillhein ny dyn. Dy beagh turrys tappee ain cha beagh eh noi'n ghoo mie ain lesh ny shellooderyn, ny jannoo skielley da'n traaght ain; as veagh yn Shenn Ghooinney ren shirveishagh er yn oyr echey hene braew booisal dooin nagh dug shin lhiettrimmys ersyn." Va'n mestey shoh jeh onid as crout, jeh far-chredjue as resoon dellal, greesaghey Van Helsing, as dooyrt eh:— "My charrey, ta'n Jouyl shen smoo aghtal na ta shiartanse dy leih smooinaghtyn; as ta fys echey tra ta peiagh ennagh rea rish!" Cha row y moylley mee-haitnyssagh da'n vainstyr, as hie eh er:— "Lurg dooin cosney shaghey y Bosphorus ren ny deiney goaill toshiaght er gaccan; haink paart jeu, ny Roumanianee, as vrie ad jeem dy cheau harrish boayrd
Lhig dooin goaill toshiaght lesh meeryn ass Kiaull as Cooish, va ry chlashtyn fastyr Jeheiney. Y cheayrt shoh cha row Daniel Quayle ayns shen dy yannoo eh, agh va claare ry chlashtyn, as 'syn aght cadjin ain ta shin clashtyn ny cooishyn agh gyn veg dy chiaull, ny yeih dy vel enmyn y chiaull ry gheddyn heese. KIAULL AS COOISHFastyr mie diu. She'n jeihoo laa as feed, Mee Luanistyn t'ayn jiu, as s'mie lhiam shiuish y oltaghey gys y chlaare shoh, Kiaull as Cooish, er Radio Vannin AM Three-Jeig, Sheyad-Hoght. Claare ee vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin. 01 DOWN THE NORTH – Elizabeth Davidson-Blythe & Daniel Quayle marish Tomas CallisterCha nod Daniel Quayle ve ayns shoh fastyr jiu, myr shoh ta mee er jeet stiagh dy lhieeney y varney lesh paart dy chiaull. As y chooish? Well, foddym insh diu bit beg mychione ny kiaulleyderyn as ny recortyssyn shoh. Agh myr ta mee er n'yannoo keayrt ny ghaa elley tra ta mee er jeet stiagh son y chlaare shoh ayns ynnyd jeh Daniel, ta mee er n'yannoo ymmyd jeh recortys liorishyn hene, as cheayll shin eshyn er y chlaare vair dy osley y peesh shen, Heese er y Twoaie, veih'n album Raad y Choose, va jeant ec Elizabeth Davidson-Blythe as Daniel, agh cheayll shin neesht Tomas Callister va cloie maroo ayns shen.Son yn Chruinnaght mleeaney, 'sy chied chuirrey kiaull, she Daniel as Elizabeth va ny kiaulleyderyn toshee er yn ardan 'sy Halley Keead-Blein, as nyn lurg va caa dooin oltaghey possan ass Nalbin, Heisk, ny yeih dy vel Isla Callister ny oltey jeh'n phossan neesht, as ish cheet dy valley reesht gys Purt ny Hinshey dy chloie er-nyn-son 'sy Chruinnaght. Myr shoh lhig dooin eaishtagh rish Heisk, as ayns shoh ta Ada Francis er jeet stiagh dy ghoaill arrane maroo.02 DIAMONDS – Heisk marish Ada FrancisYn possan kiaullee Heisk, agh ayns shen va Ada Francis goaill arrane maroo. Ass Doon Edin va Ada Grace Francis hoshiaght, as va ny paarantyn eck cloie kiaull tradishoonagh, as myr shoh tra va Ada foast aeg dy liooar v'ee er n'ghoaill toshiaght er cloie kiaull tradishoonagh er y chlaasagh, as eisht ny s'anmee v'ee cloie y piano as kiaull classicagh. Hooar ee magh dy row eh goaill soylley mooar jeh goaill arrane, as er-lheh snag-chiaull as kiaull annym, as ren ee studeyrys jeh kiaull noa-emshiragh as kiaull ennoil ayns Olloo Scoill y Chashtal Noa, as t'ee mestey ny schleiyn shen eck lesh kiaull tradishoonagh. T'ee baghey as gobbraghey ayns Mancuin 'sy lhing shoh, agh myr cheayll shin, hie ee back gys ny fraueyn Albinagh eck ayns goaill arrane marish Heisk. As myr shoh gys arraneyder elley ren ayrn y ghoaill 'sy Chruinnaght mleeaney, as shoh dooin nish Richard Trethewey. Ass y Chorn ta Richard as ta'n lught-thie echey er ve 'syn ard faggys da St Austell rish bleeantyn. Shen yn ard v'ad reuyrey magh kaolin, Cray yn Çheen, ta cray vane ghial, as myr shoh lesh ny carnyn mooarey dy chray va troggit seose ass ny sloghyn, v'ad gra roo Alpyn y Chorn. Shoh arrane echey mychione mooinjer da, William as Joe Trethewey, as hie adsyn gys y Chanada, raad haink eh lhieu dy jarroo tra hooar ad palchey argid ayns meain v'ad gra rish, as shoh ennym yn arrane neesht, Meain Trethewey.03 TRETHEWEY MINE – Richard TretheweyRichard Trethewey as arrane mychione Meain Trethewey, as shen veih'n album noa echey, Daa Lieh, vees ry gheddyn er vinyl neesht. T'eh gra dy ren eh smooinaghtyn er yn album veih'n toshiaght myr shalee vinyl, agh t'eh ry gheddyn myr jysk cumir neesht.Lhig dooin cheet back gys yn Ellan hene reesht, as mee ny ghaa er dy henney ren y possan Clash Vooar clou album, Cleaynit ec ny Rollageyn, ny Tayrnit ec ny Rollageyn. Veih shen shoh yn arrane oc mychione Manannan. Shoh cochianglt rish ny eeasteyryn, as shenn phadjer eh ren Sophia Morrison clashtyn veih shenn ven, as eer ec y traa shen va Sophia Morrison gra dy row yn shenn ven shen...
Haink Shiaght Laa gys jerrey y strane echey yn shiaghtin shoh chaie, cha row Kiaull as Cooish goll Jeheiney er yn oyr dy row y voggyl AM currit da ny roaryn bree, as cha row meer er-lheh 'sy Ghaelg ayns Goll as Gaccan y cheayrt shoh, myr shoh cha nel veg ain son Abbyr Shen Reesht y cheayrt shoh agh y skeeal ass Claare ny Gael er-nyn-son, shen dy ghra meer elley ass yn chyndaays 'sy Ghaelg jeh Dracula liorish Bram Stoker.Ta'n Olloo Van Helsing er smooinaghtyn er meer ren Jonathan Harker screeu 'sy lioar laa echey mychione y traa echey ayns Cashtal Dracula, tra dinsh yn Count Dracula da mychione shennaghys y lught-thie echey. Ga nagh row eh jeeaghyn dy ve ro scanshoil roish nish, ta'n Olloo toiggal dy vel eh soilshaghey magh red ennagh ymmydoil er-son y phossan dy chaarjyn ayns shelg as cur eab er stroie y Count. As t'eh fakin dy vel Mina Harker toiggal shen neesht. Hoshiaght ta shin clashtyn fockleyn Mina Harker, myr va scruit sheese ec yn Er-lhee John Seward 'sy jeelane echey.CLAARE NY GAEL "She kimmagh as jeh keint y chimmeeys ta'n Count. Yinnagh Nordau as Lombroso cur eh 'sy vrastyl shen, as quâ kimmagh ta inçhyn cummit echey dy lheamysagh. Myr shoh, ayns doilleeid t'eh ersyn shirrey saase ayns oash. Ta ny shenn laghyn echey myr leeid, as ta'n un ayrn jeu as fys ain orroo—as shen veih'n veeal echey hene—ginsh dooin keayrt elley roish nish, tra v'eh, myr yiarragh Mnr. Morris, ayns 'çhennid çheh,' hie [dy jagh] eh back gys y çheer echey hene veih'n thalloo v'eh er chur eab er brishey stiagh er, as eisht, gyn coayl kiarail, ren eh aarloo eh hene son eab noa. Haink eh reesht smoo aarlit cour yn obbyr echey; as haink eh lesh. Myr shoh haink eh gys Lunnin dy vrishey stiagh er thalloo noa. Cha daink eh lesh, as tra va dy chooilley hreisht dy varriaght caillt echey, as va'n vioys echey ayns gaue, ren eh çhea harrish y cheayn gys y thie echey; kiart myr ren eh roish nish çhea harrish y Danube veih Çheer yn Turkagh." "Feer vie! oh, uss dty ven-seyr cho aghtal!" dooyrt Van Helsing, dy breeoil, choud's ren eh croymmey as paagey y laue eck. Shallid ny s'anmee dooyrt eh rhym, cho kiune as myr dy beagh co-choyrle ain ayns shamyr hingys:— "Agh three feed as daa-yeig; as lesh ooilley y ghreesaght shoh. Ta treisht aym." Lurg da çhyndaa huick reesht, dooyrt eh as jerkalys jeean echey:— "Agh freayll rish. Freayll rish! ta tooilley dy insh my t'ou arryltagh. Ny jean goaill aggle; ta fys ec John as aym's. Aym's ec y chooid sloo, as nee'm insh dhyt my vees oo kiart. Jean loayrt, gyn goaill aggle!" "Nee'm cur eab er; agh nee shiu leih dou eh my vee'm jeeaghyn dy ve froaishagh." "Dy feer! ny jean goaill aggle, shegin dhyt ve froaishagh, er y fa t'eh ort's ta shin smooinaghtyn." "Eisht, er yn oyr dy vel eh kimmagh she sonderey eh; er yn oyr dy vel ny inçhyn echey beg as ta'n immeeaght echey soit er sondid, t'eh freayll eh hene gys yn un chiarail. Ta'n chiarail shen echey gyn scuirr as neu-vyghinagh. 'Naght cheddin as ren eh çhea back harrish y Danube, faagail ny sidooryn echey dy ve currit mow, myr shoh nish t'eh kiarit dy ve sauçhey, gyn scansh da veg elley. Myr shoh ta'n sondid echey hene lhiggey seyr my annym beggan veih'n niart agglagh ren eh goaill harrym yn oie atçhimagh shen. Dennee mee eh! Oh, dennee mee eh! Booise da Jee, son y vyghin vooar Echey! Ta my annym ny seyrey na v'eh neayr's yn oor agglagh shen; as ooilley vees boirey mee, shen aggle ayns neeal ny ashlish ennagh foddee dy ren eh ymmyd jeh'n tushtey aym son ny oyryn echey hene." Hass yn Olloo seose:— "T'eh myr shoh er n'yannoo ymmyd jeh ny inçhyn ayd; as liorish shen t'eh er naagail shin ayns shoh ayns Varna, choud's ta'n lhong va gymmyrkey eh roie trooid kay fillit mygeayrt-y-moee seose gys Galatz, boayl, gyn ourys, t'eh er n'yannoo aarloo dy scapail voin. Agh cha ren ny inçhyn-paitçhey echey fakin agh ayns paart; as foddee dy bee eh, myr t'eh dy kinjagh ayns Ard-chiarail Yee, dy
Lhig dooin goaill toshiaght er y phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, lesh meeryn 'sy Ghaelg ass Shiaght Laa, ry chlashtyn fastyr Jerdein eddyr lieh oor lurg queig as shey pm, as she Maralyn Crellin va chebbal yn chlaare s'jerree 'sy strane shoh j'ee.SHIAGHT LAAArrane (y Ven) VlieaunCur dty vainney, cur dty vainneyChoud's mish ta goaill arrane,Lhig da'n churn nish goll harrishLesh dty vainney, my vooa veen.Mie dty vainney, mie dty vainneyLesh kay son yn eeymJean dty chooidshare dy chur dou palcheyAs yiow uss tooilley oarn.Bannaght Jee nish cur ort's nish,Ayr as Mac as Spyrryd Noo,As Moirrey bannit bishee Dty vainney, my vooa.She Maralyn Crellin va chebbal Shiaght Laa, va goaill stiagh fockle yn arrane shen, Arrane y Ven Vlieaun ny jus Arrane y Vlieaun, share er enn da ymmodee paitchyn myr Cur dty vainney, as lesh ny fockleyn cheet er Moirrey bannit, va shen jeeaghyn dy ve cooie da Laa'l Moirrey Toshee, yn wheigoo laa jeig, Mee Luanistyn.Shoh dooin nish Daniel Quayle as ny cooishyn ass y chlaare echey, Kiaull as Cooish. Ta shin clashtyn eh cur er enn dooin ny meeryn dy chiaull t'eh cur stiagh 'sy chlaare, agh ayns shoh 'sy phodcast shoh, cha nel shin clashtyn y kiaull hene, agh ta caa dooin clashtyn Daniel.KIAULL AS COOISHNy cooishyn ass Kiaull as Cooish, claare vees goll er jannoo eddyr y BBC as Radio Vannin, as she Daniel Quayle ta chebbal ee, fastyr Jeheiney er Radio Vannin AM Three-Jeig, Sheyad-Hoght eddyr queig pm as shey pm.Ayns Goll as Gaccan fastyr Jedoonee, ren Phil Gawne ymmyd jeh recortys jeh skeeal goll er insh ec Brian Mac Stoyll. Shoh dooin Brian dy insh dooin ennym y lioar, voee haink y skeeal; ennym y skeeal hene; as ennym yn ughtar ren aa-insh y skeeal shoh; as eisht, son shickyrys, ta shin clashtyn y skeeal hene.GOLL AS GACCAN Ayns Goll as Gaccan hug Phil Gawne dooin caa dy chlashtyn coraa Brian Mac Stoyll reesht, lesh y chenn skeeal tradishoonagh shen va goll er aa-insh ec Shorys y Creayrie 'sy lioar Skeealaght, va clouit ec yn Cheshaght Ghailckagh 'sy vlein Nuy Cheead Jeig, Three Feed as Shey-Jeig.Ayns Claare ny Gael, va'n lioar assjee ta shin lhaih y skeeal ain ayns chyndaays 'sy Ghaelg, Dracula, clouit hoshiaght 'sy vlein Hoght Cheead Jeig as Kiare Feed as Shiaght-Jeig liorish Bram Stoker. Choud's ta'n Chiarn Godalming as Jonathan Harker as Quincey Morris er n'gholl magh dy yannoo aarloo son goll veih Varna gys Galatz, ta'n Olloo Van Helsing, y Fer-lhee John Seward as Mina Harker tannaghtyn 'sy thie aaght oc. Ta'n Olloo er chur Mina dy ronsaghey ayns jeelane y dooinney sheshey eck, Jonathan, dy gheddyn magh ny va scruit echey mychione yn traa ren eh ceau ayns Cashtal Dracula. Choud's t'ee assaaragh, t'eh loayrt rish e charrey as eear studeyr echey, y Fer-lhee John Seward, ta jannoo recortys jeh shoh 'sy Jeelane echey. "Ta mee geearree insh dhyt red ennagh. Agh oh, my charrey, ta mee fo ghaue mooar—fo ghaue agglagh; agh ta mee credjal dy vel eh kiart. 'Sy tullagh tra ren y Ven-seyr Mina gra ny fockleyn shen ren tayrn y geill ain da toiggalys, haink bree dou. 'Sy stayd fo hypnosis three laghyn er dy henney ren y Count cur jee yn aigney echey dy hoiggal ny inçhyn eck; ny smoo lickly eh dy ren eh goaill ee dy chur shilley ersyn 'sy chishtey dy ooir echey 'sy lhong lesh yn ushtey roie, kiart myr t'eh goll seyr ec irree ny greiney as yn lhie-ghreiney. T'eh geddyn magh dy vel shin ayns shoh; er yn oyr dy vel ny smoo eck dy insh da 'sy vea foshlit eck lesh sooillyn dy akin as lesh cleayshyn dy chlashtyn na eshyn, dooint, myr t'eh, 'sy chishtey-coffin echey. Nish t'eh jannoo yn eab smoo echey dy scapail voin. Ec y traa t'ayn cha nel eh geearree ish. "T'eh shickyr lesh y tushtey cho mooar echey dy jean ee çheet biallagh da'n eam echey; agh t'eh faagail ee mooie—goaill ee, myr ta ablid echey, magh ass y phooar echey hene,...
Beggan anmagh, gow shiu my leshtal!Shoh diu y podcast, Abbyr Shen Reesht, lesh meeryn 'sy Ghaelg ry chlashtyn ayns kuse dy chlaareyn Radio Vannin er yn chiaghtin. She Fiona McArdle ren chebbal Shiaght Laa fastyr Jerdein ec 5.30 er y chlag.SHIAGHT LAAShiaght Laa, va goll er chebbal ec Fiona McArdle.Va Daniel Quayle chebbal y chlaare echey, Kiaull as Cooish, vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin fastyr Jeheiney. 'Syn aght cadjin ain 'sy phodcast shoh, she Cooish as Cooish ta shin dy chlashtyn, gyn ny peeshyn dy chiaull, agh shoh dooin Daniel.KIAULL AS COOISHDaniel Quayle as y chlaare echey – paart j'ee, ec y chooid sloo, y paart ayn t'eh loayrt - Kiaull as Cooish.Son Goll as Gaccan fastyr Jedoonee, cha row meer s'lhiurey 'sy Ghaelg er-nyn-son, myr shoh lhig dooin goll er nyn doshiaght gys Claare ny Gael, vees geiyrt dy jeeragh er Goll as Gaccan ec shey pm fastyr beg yn Doonee.Ayns yn ayrn shoh jeh Dracula liorish Bram Stoker, ta'n Chount Dracula troailt veih Lunnin gys Varna ayns lhong, as t'eh ny lhie ayns kishtey lane dy ooir ass Transylvania. Ta'n possan dy chaarjyn fuirraghtyn er y lhong. CLAARE NY GAELJEELANE YN ER-LHEE SEWARD. 26 Jerrey Fouyir.—Laa elley gyn naight jeh'n Czarina Catherine. Lhisagh ee ve ayns shoh liorish nish. S'baghtal eh dy vel ee foast troailt raad erbee, er yn oyr dy row tuarastyl Bnr. Harker fo hypnosis ec irree ny greiney foast yn red cheddin. She possible eh dy vel y lhong ny lhie, ny keayrtyn, er coontey chay; ren kuse jeh ny baatyn bree haink stiagh fastyr beg jea cur tuarastyl jeh clampyn dy chay chammah's my hwoaie as my yiass jeh'n phurt. Shegin dooin tannaghtyn rish freayll yn arrey ain, er y fa foddee dy jig cowrey mychione y lhong traa erbee. 27 Jerrey Fouyir.—S'quaagh eh; gyn naight foast jeh'n lhong urree ta shin fuirraghtyn. Hug Bnr. Harker tuarastyl riyr as moghrey jiu myr dy cadjin: "tonnyn lhiantyn as ushtey roie," ny yeih dy dooyrt ee neesht dy row "ny tonnyn feer faase." Ta ny çhellgrammyn veih Lunnin er ve yn red cheddin: "gyn tuarastyl elley." Ta Van Helsing feer imneagh as dinsh eh dou kiart nish dy vel aggle echey dy vel y Count scapail voin. Dooyrt eh neesht dy cowreydagh:— "Cha mie lhiam y liasstid shen ec y Ven-seyr Harker. Foddee anmeenyn as cooinaghtyn jannoo reddyn quaagh fo hypnosis." Va mee er çhee briaght jeh tooilley, agh ren Harker kiart ec y traa shen çheet stiagh ayn, as hrog eh seose laue raauee. Shegin dooin cur eab noght ec yn lhie-ghreiney er cur urree loayrt ny smoo tra 'sy stayd eck fo hypnosis.28 Jerrey Fouyir.—Çhellgram. Rufus Smith, Lunnin, gys yn Çhiarn Godalming,trooid H. B. M. Lhiass-Chonsul, Varna."Tuarastyl jeh Czarina Catherine goll stiagh ayns Galatz ec nane er y chlag jiu"Jeelane yn Er-lhee Seward. 28 Jerrey Fouyir.—Tra haink y çhellgram fograghey magh y çheet stiagh ayns Galatz er-lhiam nagh dug eh wheesh aggle er fer erbee jin as foddee dy beagh jerkit rish. Ayns firrinys, cha row fys ain er y voayl veih, ny er yn aght, yinnagh y builley çheet; agh er-lhiam dy row shin ooilley jerkal dy jinnagh red ennagh quaagh taghyrt. Va'n cumrail er y çheet stiagh ayns Varna cur shickyrys dooin fer as fer nagh beagh cooishyn kiart myr va shin jerkal rish; cha row shin agh fuirraghtyn dy gheddyn magh yn aght yinnagh y caghlaa çheet dy ve ayn. Agh veg ny sloo va'n yindys. Ta mee shein dy vel dooghys gobbraghey ayns aght cho treishteilagh dy vel shin credjal noi'n toiggalys ain dy bee reddyn myr lhisagh ad y ve, cha nee myr lhisagh fys y ve ain er dy bee ad. Ta shirrey y tharrey jeeoil myr aile symney da ainleyn, eer mannagh vel eh agh ignis fatuus da deiney. S'quaagh va'n cheeill chionnit...
Ayns shiartanse dy chlaareyn Radio Vannin er yn chiaghtin va meeryn 'sy Ghaelg ry chlashtyn – well, dy jarroo, ta paart jeh'n Ghaelg ry chlashtyn er Radio Vannin dy mennick as dy reiltagh, agh 'sy phodcast shoh, Abbyr Shen Reesht, ta shin chymsaghey cooidjagh meeryn beggan s'lhiurey.Ta shin goaill toshiaght lesh meeryn ass Shiaght Laa fastyr Jerdein.SHIAGHT LAA Ta shin er chur kione er Yn Chruinnaght Feed Cheead as Kiare as Feed er y gherrid, as son yn eailley shen ta cuirrey currit er sleih dy heet veih cheeraghyn elley dy ghoaill ayrn, liorish cloie kiaull as goaill arrane as daunsin. Cosoyley rish feaillaghyn elley ta goll er cummal, ta'n Chruinnaght beg dy liooar, agh ayns aght shen cur vondeish dooin, dy loayrt rish sleih t'ayns shoh, dy heet dy ve ainjyssagh roo. Va caa dou loayrt rish paart dy leih v'ayns shoh son yn Chruinnaght, as cheayll shin y voir as inneen v'ayns shoh ass y Vritaan ayns Shiaght Laa y cheayrt s'jerree, Brigitte as Katell Kloareg. Shoh nish tooilley keayrtee da'n eailley.KIAULL Ta shin er jeet gys yn traa eddyr daa haghyrt, as ta imbagh noa goaill toshiaght. Jiu, yn chied laa jeh'n vee shoh, she Laa Luanys t'ayn, ny Laa Luanistyn, as ta'n vee shoh enmyssit Mee Luanistyn. T'eh cheet lieh-raad eddyr yn shiass greiney souree, tra ta'n ghrian er jeet gys yn ynnyd syrjey eck 'sy speyr, as va shen yn chied laa as feed Mean Souree, laa va cochianglt rish y jee Manninan Mac Leirr ayns Mannin; as y cormid traa fouyir, tra ta'n oie as yn laa ayn rish yn traa cheddin, lieh as lieh, vees taghyrt mysh yn chied laa as feed Mean Fouyir. Va mee gra dy nee Mee Luanistyn ta ennym y vee shoh, agh dy jarroo, dy mennick va Gaelgeyryn cheet er ny meeaghyn rere yn imbagh v'ayn, as cheet orroo myr yn chied vee, y nah vee as y trass vee jeh'n imbagh shen. Rere shen, ennym elley t'er Mee Luanistyn – well, ayns aght, cha nee ennym t'urree agh coontey giare j'ee - shen yn chied vee jeh'n ouyir. Ta'n agglish er n'yannoo laa jeh dy eaillaghey y fouyr vees ry heet. Foddee dy row eh cheet veih cliaghtey shinney paganagh, agh shoh va'n moghrey dy ghoaill yn chied vunney dy churnaght appee as dy vlieh ny grineyn as dy yannoo bwilleen jeh'n troar noa. Row eh cliaghtey paganagh ny dyn, va'n agglish cummal shirveish er-lheh dy vannaghey y willeen shoh, as ayns yn chenn Vaarle haink ennym er shoh, yn hlaf maesse, as shen dy ghra erin y willeen, as haink hlaf maesse 'sy chenn Vaarle dy ve Lammas.KIAULL Lhig dooin goll back gys Yn Chruinnaght reesht as feddyn magh mychione tooilley sleih v'ayns shen mleeaney. Cheayll shin daa ven ass yn Helveeish, as haink mee quail daa ven elley va kionefenish, agh haink eh magh dy row ad oayllagh rish daunse Vannin hannah.JERREY SHIAGHT LAAShiaght Laa, cheet er yn Chruinnaght as er Laa Luanys, as she'n chied laa Mee Luanistyn va'n date tra va'n chlaare shen goll er skeayley-magh.Va Daniel Quayle er-ash reesht veih feailley, aynjee v'eh cloie kegeesh er dy henney, myr shoh ta shin clashtyn eh chebbal y chlaare echey, Kiaull as Cooish, vees goll er jannoo eddyr yn BBC as Radio Vannin fastyr Jeheiney. 'Syn aght cadjin ain 'sy phodcast shoh, she Cooish as Cooish ta shin dy chlashtyn, gyn ny peeshyn dy chiaull, agh shoh dooin Daniel.KIAULL AS COOISHDaniel Quayle as y chlaare echey – paart j'ee, ec y chooid sloo, y paart ayn t'eh loayrt - Kiaull as Cooish. Marish Phil Gawne son Goll as Gaccan fastyr Jedoonee va David Kinley, as ga dy row ad loayrt mychione fockleyn er-lheh as enmyn buill, cha row meer s'lhiurey 'sy Ghaelg er-nyn-son, myr shoh lhig dooin goll er nyn doshiaght gys Claare ny Gael, vees geiyrt dy jeeragh er Goll as Gaccan ec shey pm fastyr beg yn Doonee.Ayns yn ayrn shoh jeh Dracula liorish Bram Stoker, ta ny cumraagyn loayrt mychione yn aght share dy chur-rish yn Chount Dracula, ta troailt veih...