Historiska val

1994 hålls Sydafrikas första demokratiska val. Det är första gången som alla i befolkningen får rösta, inte bara de vita. Nelson Mandela väljs till president och Sydafrika går från att vara en vit diktatur till att bli en demokrati. Vad ledde fram till att den sydafrikanska befolkningen tillslut fick gå till val på ett demokratiskt sätt? Gäst i studion: Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent för Sveriges Radio.

1994 hålls Sydafrikas första demokratiska val. Det är första gången som alla i befolkningen får rösta, inte bara de vita. Nelson Mandela väljs till president och Sydafrika går från att vara en vit diktatur till att bli en demokrati. Vad ledde fram till att den sydafrikanska befolkningen tillslut fick gå till val på ett demokratiskt sätt? Gäst i studion: Palmira Koukkari Mbenga, korrespondent för Sveriges Radio.

I samband med riksdagsvalet 1988 genomfördes en folkomröstning i Sjöbo i Skåne, där invånarna skulle säga ja eller nej till att kommunen skulle ta emot mindre flyktingar. Frågan drevs av Sjöbos ledande centerpartister och moderater och slutade med att nära 70 procent av invånarna i kommunen röstade nej till flyktingmottagandet. Omröstningen gjorde Sjöbo rikskänt och händelsen följdes även internationellt. Den stora frågan var om folkomröstningen skulle bli en parantes, eller början på en mer populistisk och främlingsfientlig politik i Sverige. Gäst i studion är Björn Fryklund, professor i sociologi, som själv följde händelserna på plats.

I samband med riksdagsvalet 1988 genomfördes en folkomröstning i Sjöbo i Skåne, där invånarna skulle säga ja eller nej till att kommunen skulle ta emot mindre flyktingar. Frågan drevs av Sjöbos ledande centerpartister och moderater och slutade med att nära 70 procent av invånarna i kommunen röstade nej till flyktingmottagandet. Omröstningen gjorde Sjöbo rikskänt och händelsen följdes även internationellt. Den stora frågan var om folkomröstningen skulle bli en parantes, eller början på en mer populistisk och främlingsfientlig politik i Sverige. Gäst i studion är Björn Fryklund, professor i sociologi, som själv följde händelserna på plats.

Kärnkraften blev under slutet av 1970-talet en laddad fråga i Sverige där kärnteknikens möjligheter stod mot riskerna. Minnet av atombomben var fortfarande levande och kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA väckte starka känslor. Frågan splittrar politikerna och man bestämmer att en folkomröstning om kärnkraftens framtid ska genomföras. Men i valet ställs man inför tre nästan likadana alternativ. Hur blev det så? Gäst i studion är Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria.

Kärnkraften blev under slutet av 1970-talet en laddad fråga i Sverige där kärnteknikens möjligheter stod mot riskerna. Minnet av atombomben var fortfarande levande och kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA väckte starka känslor. Frågan splittrar politikerna och man bestämmer att en folkomröstning om kärnkraftens framtid ska genomföras. Men i valet ställs man inför tre nästan likadana alternativ. Hur blev det så? Gäst i studion är Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria.

Presidentvalet i USA 1876 slutar väldigt jämnt och det är svårt att utse en segrare. Till slut löser man dödläget genom att 1877 komma fram till en kompromiss. En överenskommelse som ska komma att få förödande konsekvenser för den svarta befolkningen i den amerikanska södern. Afroamerikaner i sydstaterna har vid den här tiden börjat få utökade rättigheter, men den utvecklingen rullas nu plötsligt tillbaka. Och det är något som sätter spår långt fram i tiden. Gäst i studion är Andreas Utterström, journalist och USA-kännare.

Presidentvalet i USA 1876 slutar väldigt jämnt och det är svårt att utse en segrare. Till slut löser man dödläget genom att 1877 komma fram till en kompromiss. En överenskommelse som ska komma att få förödande konsekvenser för den svarta befolkningen i den amerikanska södern. Afroamerikaner i sydstaterna har vid den här tiden börjat få utökade rättigheter, men den utvecklingen rullas nu plötsligt tillbaka. Och det är något som sätter spår långt fram i tiden. Gäst i studion är Andreas Utterström, journalist och USA-kännare.

Sommaren 1988 flyter döda sälar i land på västkusten och miljön blir svenskarnas viktigaste fråga inför riksdagsvalet. Som första nya parti på 70 år tar sig Miljöpartiet in i riksdagen. Gäst är journalisten Maggie Strömberg.

Sommaren 1988 flyter döda sälar i land på västkusten och miljön blir svenskarnas viktigaste fråga inför riksdagsvalet. Som första nya parti på 70 år tar sig Miljöpartiet in i riksdagen. Gäst är journalisten Maggie Strömberg.

I det amerikanska valet år 2000 slåss demokraten Al Gore och republikanen George W Bush om presidentposten. Under rösträkningen blir det snart uppenbart att resultatet kommer att bli extremt jämnt. Till slut kommer det att handla om ett hundratal röster i delstaten Florida och ett avgörande i högsta domstolen innan segraren är utsedd. Gäst i programmet är Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg.

I det amerikanska valet år 2000 slåss demokraten Al Gore och republikanen George W Bush om presidentposten. Under rösträkningen blir det snart uppenbart att resultatet kommer att bli extremt jämnt. Till slut kommer det att handla om ett hundratal röster i delstaten Florida och ett avgörande i högsta domstolen innan segraren är utsedd. Gäst i programmet är Sveriges Radios utrikeschef Ginna Lindberg.