Podcasts about sveriges radios

Århundradets svängigaste korsord fyller 60 år, och vi firar med musik från alla de årtionden krysset funnits! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tackar våra trogna lyssnare med extra prisregn denna jubileumsvecka. Och dessutom får vi kärt besök ifrån Sveriges Radios arkiv...I Melodikrysset gäller det att vara musikdetektiv!Du svarar på olika frågor om musik och artister. Fyll i kryssplanen så är du med och tävlar om fina priser med Melodikrysset-motiv. Den här veckan är det 14 kryssbrickor och två fluffiga badlakan som står på spel. Och alla vinnare får också en unik krysskasse att stoltsera med! Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via Melodikryssets app, per post eller på vår sajt enligt anvisningar. Senast onsdag vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. Vill du läsa mer om hur det går till kan du klicka dig vidare via länkarna här nedanför.Skicka in din lösning med postMelodikrysset Sveriges Radio P4 109 12 StockholmOBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.

Dags för vårterminens sista avsnitt där Mark och Gloria går över sommaren och framtidens planer - och frågar folk på stan vad de gör i sommar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Ando Shwedo si jek zakono so bushol yttrandefrihet, kaj slobodoj te phenes so kames, ale kaj zal i grantitsa! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Regissören och stilbildaren Wes Anderson är tillbaka med bioaktuella The Phoenician Scheme. Möt filmstjärnorna som samlats framför kameran, med Benicio Del Toro i spetsen. Och hör vad vår kritiker Jenny Teleman tycker om filmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KULTRULLEN ”KUNG FURY” FIRAR 10 ÅR I UMEÅI veckan är det tioårsjubileum för den galna svenska actionfilmen ”Kung Fury” - med blixtar, dinosaurier, snurrsparkar och hårdkokta poliser i Miami. Märkliga saker har hänt sen dess. En färdiginspelad uppföljare, full av världsstjärnor som Arnold Schwarzenegger och Michael Fassbender, har strandat i en knepig juridisk process. Men var började allt? P1 Kulturs Joakim Silverdal fick fatt i Janne Widmark, som tecknat bildmanus till Kung Fury.KLASSIKERN: ”MIDNIGHT COWBOY” – OSCARSVINNAREN SOM INGEN TRODDE PÅNumera är skådespelaren Jon Voigt nog mest beryktad som Trumps särskilda sändebud i Hollywood men han slog igenom som den manliga prostituerade killen i cowboyutstyrsel som slår följe med Dustin Hoffmans fifflare i filmen ”Midnight Cowboy” i slutet av 60-talet. Ludvig Josephson berättar mer om filmen som ingen trodde på men som fick två Oscar.REPORTAGE: MUSIK ÖVER LANDSGRÄNSERNA – NÄR MÅNGFALDEN HOTASI över två decennier har den ideella föreningen Selam arbetat för att synliggöra kulturella minoritetsgruppers kulturuttryck från Afrika, Latinamerika och Karibien, samt skapa plattformar för svenska och internationella artister. Nu arrangerar Selam en jazzfestival i Tanzania. Här möts svensk folkmusik, jazz och hiphop med lokala musiktraditioner. ”Kulturen och musikens roll för att skapa gränsöverskridande relationer och möten är idag viktigare än någonsin”, säger Selams grundare Teshome Wondimu till vår reporter Tanja Ulriksson.TILL MINNE AV NGUGI WA THIONG'O (1938-2025) Den länge Nobelpristippade författaren Ngũgĩ wa Thiong'o har gått bort, 87 år gammal. Han lämnade tidigt Kenya av politiska skäl och bodde flera år i Sverige på 1980-talet, men vid sin bortgång var han sedan länge bosatt i USA. Sveriges Radios reporter Margareta Svensson träffade Ngũgĩ wa Thiong'o i Lundströms Bokradio våren 2013 då hans memoarer, ”Drömmar i krigets skugga”, nyligen getts ut på svenska. Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Den länge Nobelpristippade författaren Ngg wa Thiong'o har gått bort, 87 år gammal. Sveriges Radios reporter Margareta Svensson träffade Ngg wa Thiong'o i Lundströms Bokradio våren 2013. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ngũgĩ wa Thiong'o lämnade tidigt Kenya av politiska skäl och bodde flera år i Sverige på 1980-talet, men vid sin bortgång var han sedan länge bosatt i USA. När han blev intervjuad i Lundströms Bokradio våren 2013 var han aktuell med sina memoarer, ”Drömmar i krigets skugga”, som nyligen hade getts ut på svenska.

Kallar ryske presidenten galen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter allt intensivare ryska attacker mot Ukraina varnar Donald Trump Rysslands president Vladimir Putin för att ”leka med elden” och kallar honom ”galen”. Kreml svarar med att kalla den amerikanske presidenten ”emotionellt överlastad”. Samtidigt har republikanska senatorer tagit initiativ till sanktioner mot Ryssland. Är den rosiga relationen mellan Trump och Putin över, och vad innebär det i sådant fall för Rysslands krig mot Ukraina?Hör också om Trumps omdebatterade kryptomiddag och nya turer i konflikten mellan Trumpadministrationen och elituniversitetet Harvard.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent samt Fredrik Wadström, Sveriges Radios blivande Rysslandskorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Ring P1 från Göteborg med frågor från lyssnarna om kriget och situationen i Gaza, till Sveriges Radios internationella korrespondent Johan Mathias Sommarström. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nationell minoritet si amen anda Norwego, Finlando, taj Shwedo? Feri na anda Denimarko. Phenen amenge duj romnja pengi versia sar von dikhen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Samtal om ett stopp på invasionskriget. Samtidigt avfyrar Ryssland den största drönarattacken sedan krigets start. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.Programledare Fredrik Wadström, producent Marina Nilsson Malmström

Hur ser människans relation till de andra djuren egentligen ut? P1 kultur gästas av fotografen Julia Lindemalm och filosofen Jonna Bornemark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka öppnar Julia Lindemalms utställning ”De andra” på Arbetets museum i Norrköping. Det handlar om djur – i djurparker, med sina kattägare, med bökande trynen, i högre eller lägre grad av fångenskap. Jonna Bornemark är aktuell med boken ”De levande” – i den vill hon undersöka vad som händer om vi förändrar vår relation till djuren.PUBLIC SERVICE-PROPPEN – VAD HÄNDER NU?Regeringen presenterar idag sitt förslag på ny Public service-lag och riktlinjer för verksamheten 2025– 2033. Vad blir konsekvenserna av förslaget?Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och Sveriges Radios stabschef Gabriel Byström kommenterar propositionen.OBS: ATOMVINTERN HÄGRARDet har blivit dags för den fjärde och fristående delen av Dan Jönssons långessä i OBS om atomkraftens årstider, och vi har nu nått atomvintern.STORSLAGEN SVANESÅNG MED WEEPING WILLOWSDet handlar om ödestider och blodröda solar på Weeping willows nya album. Lisa Wall tog en pratstund med sångaren Magnus Carlsson.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Presidenten och amerikanska armén ska hyllas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Qatar har erbjudit USA:s president Donald Trump ett flygplan till ett värde av drygt fyra miljarder svenska kronor. Demokraterna kallar det korruption och säkerhetsexperter varnar för potentiella risker. Presidenten själv menar att det vore korkat att inte ta emot ett gratis plan.Erbjudandet kommer inför Trumps stora turné i Mellanöstern där han besöker Saudiarabien, Qatar och Förenade Arabemiraten. Presidenten väljer dock att inte besöka Israel vilket har tolkats som ett tecken på en spricka mellan Trump och Benjamin Netanyahu.Vi pratar också om planerna på en stor militärparad i Washington i samband med att amerikanska armén firar 250 år. Som av en händelse sker detta samma dag som Donald Trump fyller 79 år.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Johan-Mathias Sommarström, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Robert De Niro tog emot Hedersguldpalmen med ett attacktal mot president Trump. Hör vår utsända reporter Björn Jansson på plats i Cannes och filmjournalisten Mårten Blomkvist om nyckeln till De Niros storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BRITTISK TV I KRIS – SKYLLER PÅ STREAMINGJÄTTARNANär Nordiska ministerrådet för kultur hölls i Helsingfors förra veckan gjorde den danska kulturministern ett utspel om att skapa en specifikt nordisk streamingtjänst, för att inhemska produktioner inte ska sväljas av de globala jättarna. Liknande tankar finns i Storbritannien, där flera röster nu höjs för att göra som flera andra europeiska länder och låta de amerikanska strömningstjänsterna betala en särskild avgift – som ska gå direkt till brittisk tv-produktion. Sveriges Radios korrespondent Pontus Mattson rapporterar från London. KRITIKSAMTAL: MIKE KELLEY INTAR MODERNA MUSEETMed sin punkestetik och nyfikenhet på den amerikanska kulturens skuggsidor blev Mike Kelley en av det sena 1900-talets mest inflytelserika konstnärer. Nu har den turnerande retrospektiven "Ghost and Spirit" kommit till Stockholm och Moderna museet. Konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand gästar studion för att diskutera utställningen.ESSÄ: DEN SNOBBIGA MRS DALLOWAYI dag är det 100 år sedan en verklig klassiker såg dagens ljus: Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Den utspelar sig under en enda junidag och bidrog till att förändra hela romankonsten. Men vad är det bortom dess betydelse som är så angeläget med boken? Över det, funderar litteraturvetaren och kritikern Karin Nykvist. Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Joakim Medin grips i Turkiet för vad han har skrivit i Sverige. Kulturnytts Anna-Karin Ivarsson pratar med Sveriges Radios kinareporter Hanna Sahlberg om pressfrihet och tankar kring självcensur när hon bevakar enpartistaten Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En känd polischef grips av sina kollegor i polishusets garage i Oslo. Han misstänks för att ha levt ett dubbelliv och hjälpt en känd knarkboss i smyg. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Den norska polisen Eirik Jensen blir känd under 90-talet för att ha mäklat fred mellan MC-gängen. Han hyllas av justitieministern för sin kamp mot den organiserade brottsligheten. Men allt han gjort i rollen som polis kommer att ifrågasättas, när han 2014, anklagas för att ha hjälpt en ökänd knarkboss att smuggla in tonvis med hasch i Norge.Eirik Jensens egen informant, den så kallade knarkbossen, påstår nämligen att Jensen är en del av ett kriminellt nätverk.Polischefen Eirik Jensen misstänks för medhjälp till narkotikasmuggling och korruptionJensens kollegor splittras i två läger, de som tror att han håller på att bli utsatt för ett justitiemord och de som tror att han är skyldig.Aldrig förr har en så högt uppsatt polis blivit anklagad för så här allvarlig brottslighet. Döms han riskerar Jensen lagens strängaste straff: 21 år i fängelse.Det här blir ett av Norges största kriminalfall genom tiderna.Medverkande: Cecilie Blegeberg - Eirik Jensens exfru.Leif A. Lier - f.d kollega och polis. Roger Stubberud - f.d kollega och kriminolog.Viggo Trosdahl - f.d kollega och polis. Asbjørn Linaker - f.d kollega och polis.Paul Larsson - professor i kriminologi.Torgrim Eggen - författare.Jens Möller - Sveriges Radios dåvarande korrespondent i Norge.John Christian Elden - Eirik Jensens advokat.En dokumentär av: Simon Sarnecki.Producent: Alice Lööf, produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Rosa Fernández, Sverige Radio.Dokumentären producerades 2025.

Ciao Italia! Vi beger oss ut på en radioresa ner till Sydeuropa och minns allt udda, roligt och spännande som hänt oss i Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi pratar om oväntade presenter och vänskaper, oväntad hjälp till flygplatsen och gången då en hotellhiss ledde till ett oväntat kockjobb! Dessutom ringer vi upp Cecilia Blomberg som är Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa och som är på plats i Vatikanen när kardinalerna ska rösta om en ny påve. Självklart pratar vi även italiensk matkultur med TV-kocken Dante Zia. I extramaterialet minns vi alla våra olika resor till Italien!

Sara tipsar om en ny utrikespodd från Ekot Radiokorrespondenterna Kina. Podden förklarar och fördjupar Kinas roll på världsscenen, med fokus på geopolitik och maktspel. Profilerna som hörs i Radiokorrespondenterna Kina, med programledare Björn Djurberg i spetsen, har alla titulerat sig Kinakorrespondent någon gång under karriären.De geopolitiska analyserna ges av Sveriges Radios nuvarande korrespondent i Peking Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Radiokorrespondenterna Kina släpper ett nytt avsnitt varje måndag morgon i appen Sveriges Radio Play.Radiokorrespondenterna Kina hittar du här.

De har träffats över fyrtio gånger. Vad betyder vänskapen mellan Xi och Putin när Kina och Ryssland krokar arm på väg mot en ny världsordning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Premiär för Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Hör om hur Xi Jinping och Vladimir Putin odlat sin vänskap under åren och hur Kina och Ryssland knyter allt tajtare band. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina frågade sig många i västvärlden hur Kina skulle ställa sig, men tre år senare har tiden visat att de båda länderna ökat sitt samarbete såväl ekonomiskt som militärt. Men hur viktigt är det personliga bandet när Kina och Ryssland vill göra gemensam sak på världsscenen? Vad betyder det att Xi och Putin firar födelsedagar tillsammans? Radiokorrespondenterna Kina synar en strategisk vänskap där maktbalansen skiftat.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeRättelse: I avsnittet sades först att Kina och Ryssland genomfört över 100 militärövningar tillsammans under 2024. Korrekt är att Kina och Ryssland övat tillsammans sammanlagt över 100 gånger mellan åren 2003-2024, med betoning på senare år. Ljudet har uppdaterats den 5 maj 2025.

Geopolitik och maktspel i ny utrikespodd från Ekot. Följ med in i maktspelet mellan öst och väst. Hör analys om Kinas inflytande på bland annat ekonomin, teknikutvecklingen och världspolitiken.Profilerna som hörs i Radiokorrespondenterna Kina, med programledare Björn Djurberg i spetsen, har alla titulerat sig Kinakorrespondent någon gång under karriären. De geopolitiska analyserna ges av Sveriges Radios nuvarande korrespondent i Peking Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Radiokorrespondenterna Kina släpper ett nytt avsnitt varje måndag morgon i appen Sveriges Radio Play.

So lanaz tusa te inkres tut trajimasko anda vesh vaj pe jek öde ö. Vorbis kaj o Jonas so si överlevnads expert taj pushas les. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

AI i journalistiken: Så har chatbottarna kommit att förändra journalisternas arbete Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medier har kommit olika långt i hur mycket de vill använda sig av den generativa AI:n. Olika publicistiska måttstockar har redan lett till en viss variation, från att ett nummer av Nöjesguiden helt gjordes av ChatGPT till en mer återhållen linje för att inte riskera det viktigaste man har: trovärdigheten.(Programmet sändes första gången under hösten 2024.)”Det är skönt att ha en AI-kompis som hjälper en lite på traven.” Elin Wieslander, redaktör på Aftonbladets AI-nav”Jag har blivit en mycket effektivare journalist än vad jag var tidigare, men jag kommer aldrig att kopiera något rakt av.” Kalle Kovacs, digital redaktör på Sveriges Radios digitala hubb, P4 Blekinge”Ironiskt nog blev det här numret av Nöjesguiden som helt gjordes av AI ett av de mest uppmärksammade numrena.” Frasse Levinsson, chefredaktör för Nöjesguiden”Gränserna har väl flyttats genom att vi har visat vad som går att göra men också kanske vad som inte går att göra.”Jonas Källgren, ansvarig utgivare för Nöjesguiden”Vi ska vara nyfikna, vi ska vara innovativa men samtidigt kritiska och skeptiska mot en del saker.”Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio”Förtroendet är det främsta kapitalet som mediebranschen har och därför är man mer försiktig än många andra branscher när man använder sig av AI.” Jenny Wiik, driver ett forskningsprojekt om journalistik och AI knutet till en innovationsplattform som heter Media och demokrati, vid Lindholmen Science Park i Göteborgproducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Ett smakprov på Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Med Björn Djurberg, Moa Kärnstrand och Hanna Sahlberg. Premiär 5 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Björn DjurbergMedverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Producent: Therese Rosenvinge

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:En kort film från Gaza har under veckan fått många att stanna till och förskräckas framför telefon- och datorskärmar över hela världen. Det är ett fruktansvärt ögonblick, efter ett israeliskt flyganfall, där den skadade, gråtande pojken Ali vädjar om hjälp. Bara några meter från honom ligger en död manskropp och på taket intill ligger en död flicka i delar. Hör Ekots intervju med Ali – och Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén om hur pojken har blivit en symbol för barns lidande i Gaza.Påven är död – och en ny ska väljas i konklaven. På vilket sätt försöker politiken lägga sig i hans efterträdare? Om det resonerar Cecilia Blomberg, Sveriges Radios korrespondent på plats i Rom och Ulla Gudmundsson, tidigare ambassadör i Vatikanen.Rysslands president Vladimir Putin har skänkt en tavla till USA:s president Donald Trump – föreställandes den senare med blod i ansiktet efter attacken under ett kampanjmöte förra sommaren. Bakom honom New York och en stor amerikansk flagga – och Trump sträcker ena näven i luften. Johanna Melén har intervjuat konstnären Nikas Safronov.Våras det extra mycket för kärlek – just om våren? Godmorgon världens reporter Klara von Gegerfelt jagar kärleken på stan. Och i litteraturen.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Martin Tunström, Barometern, Susanna Kierkegaard, Aftonbladet och Karina Cubilla, Arbetet.I andra timmen:USA:s president Donald Trump angriper landets universitet, rättsväsendet, oppositionella och medier. Är USA längre en demokrati? Dag Blanck, professor i Nordamerika studier vid Uppsala Universitet och Michael Wahmam, docent i Statsvetenskap vid Michigan State university.På Madagaskar är närmare 40 procent av barnen under fem år kroniskt undernärda. Det är ett av världens fattigaste länder, men på hela den afrikanska kontinenten ökar förekomsten av hunger. I världen idag finns fler än 700 miljoner undernärda människor, vilket är runt 9 procent av världens befolkning. Reportage av Sara Heyman.Satiren kommer tillbaka till Godmorgon världen. Vad kan vi vänta oss? Hör Fritte Fritzon, en av skaparna bakom ”Radioskugga” som har premiär den 4 maj.Med bara dagar kvar till Valborgsmässoafton övas det friskt på körsång runt om i landet, som ska hälsa våren välkommen. Och enligt traditionen är det främst manskörer som har detta uppdrag. Men hur går det egentligen för manskörerna? Reportage av Tomas Hedman.Jonas Gardells film Pensionat Oscar sätts upp på Stadsteatern. Intervju med regissören Jakob Höglund om verkets betydelse för att komma ut som homosexuell – och hur fenomenet har förändrats under de 30 åren som har gått sedan Pensionat Oscar hade premiär.Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

En ljudlig djupdykning i polisens utredningsarbete och kriminalitetens konsekvenser för samhälle och offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brottsutredarna bjuder på berörande vittnesmål, livsavgörande beslut och ödesdigra misstag.Lyssna för att få en inblick i hur polisens utredningsarbete fungerar – alla detaljer, förfaranden och steg som hör brottsutredningar till. Här nedanför hittar du även avsnitt av P1 dokumentär: Miniserie, som släppte sitt sista avsnitt 24 april 2025.

Adjes vorbis tak dikas so si e differenzia pa sar ame e rom trajis taj sar trajin von anda Okinawa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen ärver hans outgivna demos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist

Adjes avel amende o artisto Davinci so si jek romano rapper taj penel peski historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Vita huset ställer krav men elituniversitetet biter ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps strid mot USA:s elituniversitet trappas upp när Harvard meddelat att man vägrar gå med på hans krav. Bakgrunden är de pro-palestinska protesterna förra året där Vita huset menar att universiteten gjorde för lite för att motverka antisemitism och nu kräver man en lång rad eftergifter från lärosätena.I måndags besökte El Salvadors president Nayib Bukele Vita huset och hyllades av Trump för hans hårda tag mot kriminalitet. Trump och Bukele fick frågor om Kilmar Abrego Garcia som Vita huset medgett skickats till ett fängelse i El Salvador av misstag. Bukele var tydlig: han kommer inte att återföra honom till USA och Vita huset verkar inte ha bråttom att få honom tillbaka heller.Vi pratar också om Joe Bidens tal där han sa att Donald Trump och hans administration gjort så mycket skada på kort tid att man tappar andan.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington och Kajsa Boglind, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Fredrika Brunius

Karolina Ramqvist tilldelas Sveriges Radios Romanpris 2025 för Den första boken. Möt henne i samtal med Sveriges Radios lyssnarjury och P1 Kulturs programledare Johar Bendjelloul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets lyssnarjury som utser vinnaren av Sveriges Radios Romanpris består av Alma Martinsson, Jan Unga, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Benigna Polonyi.Böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.Någon läser ”Bonjour Tristesse” av Françoise Sagan varje sommar för att få bekräftelse att det är helt ok att enbart dricka kaffe och bada på semestern, en annan hade bara Bibeln och Læstadius ”Postilla” i bokhyllan hemma som barn, en tredje har fått upp ögonen för vardagsskimret tack vare Karl Ove Knausgård, en fjärde längtar hem från jobbet till sina läsfynd från Bokbörsen, en femte kom till Sverige från Ungern för trettio år sedan och första läsupplevelsen på svenska blev ”Kejsarn av Portugallien” av Selma Lagerlöf.Årets nominerade romaner, som lyssnarjuryn läst och diskuterar under Romanprisveckan, är "Helga" av Bengt Ohlsson, "Allätaren" av Martin Engberg", "Tänkarens testamente" av Jessica Schiefauer och "Den första boken" av Karolina Ramqvist.Reporter: Nina Asarnoj

Xi Jinping har stöpt om Kina och vill se en ny världsordning. Hör om Xis väg till makten och hur Donald Trump kan ge Kina mer spelrum och inflytande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under det senaste decenniet har Xi Jinping tagit Kina tillbaka till ett utpräglat kontroll- och övervakningssamhälle. Han har cementerat sin maktposition och gjort sig av med fiender. Men varifrån kommer Xi Jinping och varför blev just han det kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Kinas högsta ledare? Konflikt berättar om Xis väg till makten, hur han förändrat det kinesiska samhället och hur han vill förändra världen. När USA under Trump nu drar sig undan internationella samarbeten kan det ge utrymme för Kina att kliva fram, och redan idag syns hur Kina med framgång kan samla ett stort politiskt stöd i omvärlden. I avsnittet hör du Sveriges Radios nuvarande och tidigare Kinakorrespondenter göra nedslag som beskriver Xi's Kina. Följ med Moa Kärnstrand till turistbutikerna i Peking där det är svårt att köpa Xi-souvenirer. Följ med till Toronto i Kanada där Hanna Sahlberg möter en barnfamilj som lämnat Kina på grund av den ökade repressionen under Xi och hör Björn Djurberg, en av få som på senare år kommit nära Xi.Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter och tidigare korrespondent i Peking och Björn Djurberg, tidigare Kinakorrespondent. Medverkande: Malin Oud, direktör för Kinaprogrammet vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Oscar Almén, forskare och Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Adrian Geiges, journalist och författare och tidigare Kinakorrespondent för tyska Stern. Zinn, tidigare verksam vid en organisation för kvinnors rättigheter i Kina och Zhou, tidigare byggnadsingenjör i Kina (båda nu i Toronto). Qin och Joe, cafébesökare i Toronto.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sr.seLjudtekniker: Emilia Ström

Sanna Samuelsson har skrivit en berättelse om en flickas sommardag, om kossor, skam och att vara den i klassen som aldrig åker på semester. Hennes novell Köldhålet, uppläst av skådespelaren Malin Vispe, tilldelas Sveriges Radios Novellpris 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Sällsynt markering efter hårda angreppet. Live på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med en uppsjö av presidentdekret och 1700-tals lagar försöker Donald Trump bryta ny mark för presidentmakten i USA.Efter att presidenten gått till hårt angrepp mot en domare gällande deporteringar väljer Högsta domstolen att markera med en sällsynt uppmaning till Trump.Vad händer om Donald Trump ignorerar domstolsväsendet? Är USA på väg mot en konstitutionell kris?Vi pratar också om Donald Trumps politiska dragningskraft och vad hans utfästelser gällande Nato har för betydelse för oss i Sverige.Detta avsnitt spelades in framför publik på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm tisdag den 18 mars 2025.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington, Roger Wilson, Sveriges Radios korrespondent i San Francisco, Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna och försvarsminister Pål Jonson, Moderaterna.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Lotta Linde-Rahr

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Klockan tickar för de som kommit till Skellefteå från utanför EU för att jobba på Northvolt. Hur ska Sverige hantera risken att kompetent arbetskraft lämnar landet? Hör arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson.På plats i Skellefteå finns de som riskerar sitt jobb och uppehälle, men också de som bott i Skellefteå sen långt innan Northvolt kom dit. Hör hur förtvivlan blandas med framtidstro i reportage av Nina Benner.Med svaga opinionssiffror och ett åtal mot tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm i veckan så samlas Moderaterna i Karlstad. Hur pressat är regeringspartiet? Hör inrikespolitiska kommentator Helena Gissén.Vittnesmålen från massakern på framför all civila alawiter i Syrien fortsätter strömma in, och nu väcks frågan vem som visste vad och beordrade attacken. Hör reportage från gränsen mellan Syrien och Libanon signerat Sveriges Radios internationella korrespondent Johan-Mathias Sommarström.Krönika av Nina Wormbs.Panelen med Leonidas Aretakis, Flamman, Emma Jaenson, Smålandsposten och Richard Sörman, Riks.I andra timmen:Putins ja med förbehåll till USA och Ukrainas gemensamma förslag till vapenvila satte stopp på planerna för nu. Det kom bara dagar efter att USA återupptagit sina vapenleveranser till Ukraina. Så vad har egentligen förändrats sen Trump började med vad han själv kallar för fredsmäklande? Hör Sveriges Radios utsände Richard Myhrenberg i Kiev och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Sen USA slutat betala ut bistånd så har flera organisationer tvingats se framtiden utan amerikanskt stöd, och inte minst demokratiprojekt i Lettland som jobbar för att motverka rysk propaganda som riktas mot den rysktalande delen av befolkningen. Reportage från Daugavpils nära gränsen mot Belarus, av Margareta Svensson.På fredag är det dags – den första av sex konserter när Kent gör sina första spelningar på nästan nio år. På många platser kan man märka av det, med poddar, Kentkvällar och Kentpromenad i bandets hemstad Eskilstuna. Men en helt vanlig återförening kan man inte kalla det. Hör Ekots Magnus Mjöhagen och Fredrik Strage, musikjournalist på EFN Finansmagasinet.På torsdag är det vårdagjämning, och naturen vaknar till liv. Tidigare sågs kunskapen om naturen och tillhörande artkunskap som grundläggande del i den allmänna bildningen, men idag nämns det knappt i skolans läroplan. Det kan leda till en del problem, men samtidigt kostar det att hålla kunskap vid liv. Reportage av Nina Sjöman.När ekonomin svajar brukar inte minst börsen göra det med, och det rapporteras frenetiskt om uppgångar och nedgångar i företag och index. Men vad säger det egentligen om ekonomin på sikt? Och vem och vad påverkas av börsens upp och nedgångar? Hör Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på handelshögskolan i Stockholm.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Per Bergfors NybergProducent: Gustav FranzénTekniker: Maria Stillberg

Amerikanska företrädare är på väg till Moskva, enligt Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de havererade relationerna mellan Ukraina och USA, lägger länderna nu fram förslag om vapenvila till Ryssland.Dessutom, hör om hur banden mellan Moskva och Donald Trump går långt tillbaka. Från planer på Trump Tower i Moskva till skönhetstävlingar till anklagelser om politisk påverkan.Gäster är Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Vi bjuder in Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Ginna Lindberg, Andreas Liljeheden och Maria Persson Löfgren för att svara på lyssnarnas frågor om det spända världsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Lyssnaren Birgitta undrade hur Kina ställer sig till USA och lyssnaren Claudia ställde frågan: vad är viktigt att förstå just nu?

Dessutom om amerikanska oligarker och den kinesiska minoriteten i Kanada samt panelen, kåseri och krönika i Sveriges Radios veckomagasin Godmorgon världen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1* USA och Ryssland i samtal om Ukraina. Hur ska Europa agera nu?* Efter fångutbytet mellan Ryssland och Ukraina - vår korrespondent har mött en av dem.* Ser vi en ny världsordning formas? Intervju med tidigare utrikesminister Ann Linde (S).* Efter dådet i Örebro - vi besöker gärningsmannaprofilgruppen.* Krönika: Nina Wormbs* Veckans panel om försvarsbudgeten, betygssystemet och förtroendet för våra politiker:Kajsa Kettil, Borås tidningAnnie Croona, Dagens ETC Adam Cwejman, GöteborgspostenTimme 2* Tyskarna går till valurnorna - ska CDU:s Merz ta makten? * Begreppet oligarker brukar förknippats med Ryssland, men förekommer nu också i USA. Intervju med statsvetaren Jeffrey Winters. * Påven är svårt sjuk och samtidigt gestaltas maktkampen efter påvens död i Oscarsnominerad film.* Reportage om en av de största etniska minoriteterna i Kanada: kineserna.* Och går det egentligen att vara helt säker på nätet? Reportage om cybersäkerhet. * Kåseri: Augustin Erba. Programledare Nina BennerTekniker Mikael SarabiProducent Anders Diamant / Mårten Färlin

Dessutom om vigselringar, ett år sen Navalnyjs död, San Remofestivalen, panelen, kåseri och krönika i Sveriges Radios veckomagasin Godmorgon världen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1* USA och Ryssland i fredsförhandlingar om Ukraina - vad betyder det för Europa? Intervju med försvarsminister Pål Jonson* Minnesstund för dödsoffren i Örebro i veckan * Vad händer med vigselringen efter skilsmässan?* Krönika Amat Levin* Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman Susanna Kirkegaard, AftonbladetLinda Jerneck, Expressen (liberal) Timme 2* Ett år sen Aleksej Navalnyjs död - advokaten berättar* Bräcklig vapenvila i Gaza* Skolbyggnader anpassas för att försvåra skolskjutningar* Italienska San Remofestivalen fyller 75 år* Intryck från en Tysklandsresa inför valet* Kåseri Mark LevengoodProgramledare Per Bergfors NybergTekniker Stina FagerbergProducent Margareta Svensson

Det ryska samhället fortsätter att militariseras. Växande krigsindustri och militäruppfostran för barn. Nu ifrågasätts vad fred egentligen är för Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den militära ledningen i Ryssland ser ett eventuellt fredsavtal bara som en fas i den längre militära konfrontationen som man kommer vara i med väst - för överskådlig framtid, säger Carolina Vendil Palin forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Hör också Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Vi tipsar om en ny politisk satir från dramapodden Scenen Shakespeare för alla. I Stormen möter vi ett gäng politiska fiender som är strandade på en ö i ett postapokalypiskt Sverige. Dramaserien är en del av Sveriges Radios satsning Scenen, där några av Sveriges skarpaste samtidsskildrare sätter Shakespeares verk i en nutida kontext. Manus och regi: Olasdotter Hallberg.

USApodden sammanfattar Bidens tid i Vita huset. Exklusivt i Sveriges Radio Play. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet publiceras exklusivt för dig som lyssnar i Sveriges Radio Play. Under hela hösten och vintern kommer USApodden att publicera två avsnitt i veckan: ett på onsdagar som kommer att finnas tillgängligt på alla plattformar och ett på fredagar enbart i Sveriges Radios app.

Hårda tag när Trumps tilltänkta försvarsminister frågades ut i senaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaten ägnade tisdagen åt att fråga ut Donald Trumps nominering till försvarsminister Pete Hegseth. Under flera timmar fick Hegseth svara på frågor om anklagelser om sexbrott, alkoholmissbruk och huruvida han har den erfarenhet och kompetens som krävs för att leda försvarsdepartementet.Pete Hegseth ses allmänt som den minister som Donald Trump har svårast att få godkänd av den amerikanska senaten. Kommer han att godkännas?Vi pratar också om Jack Smiths rapport gällande Donald Trumps roll i stormningen av kongressen och hans försök att omkullkasta valresultatet 2020 och om den politiska smutskastningen i spåren av bränderna i Los Angeles.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent, Sanna Torén Björling, reporter på Dagens Nyheter och tidigare USA-korrespondent samt Love Lyssarides, Sveriges Radios korrespondent på plats i Los Angeles.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Heinz Wennin

VEM: Samanda Ekman.YRKE: Journalist och poddare.AVSNITT: 658:2OM: Att leva ut sin svartsjuka avundsjukan gentemot lillebror, två för en hästkött i Vasastan, att bli paralyserad av prestationsångest, Cirkus, Sveriges Radios historiskt sett sämsta program, Vällingbyfyllor i Djursholm, att använda reikihealing som skönhetsbehandling, Kristoffers kundaliniuppvaknande och givetvis en hel del om den där pinnen som skulle balanseras på fingret när hon sökte in till Stockholms Dramatiska Högskola.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Samanda Ekman.YRKE: Journalist och poddare.AVSNITT: 658:2OM: Att leva ut sin svartsjuka avundsjukan gentemot lillebror, två för en-hästkött i Vasastan, att bli paralyserad av prestationsångest, Cirkus, Sveriges Radios historiskt sett sämsta program, Vällingbyfyllor i Djursholm, att använda reikihealing som skönhetsbehandling, Kristoffers kundaliniuppvaknande och givetvis en hel del om den där pinnen som skulle balanseras på fingret när hon sökte in till Stockholms Dramatiska Högskola.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FN-experten Zaida Catalán tillfångatas när hon åker motorcykeltaxi med kollegan Michael Sharp på uppdrag i Kongo-Kinshasa. Men vem som ligger bakom morden förblir ett mysterium. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är i mars 2017 som Zaida Catalán, FN-kollegan Michael Sharp och deras tolk Betu Tshintela åker iväg på uppdrag till en region i centrala Kongo-Kinshasa där en dödlig konflikt brutit ut.Det är en milisgrupp, till stor del bestående av barnsoldater, och den kongolesiska militären som strider mot varandra. I området har FN-soldater upptäckt massgravar, som militären tros ligga bakom. Och på uppdrag FN, ska Zaida och Michael ta reda på mer om massakrerna.Men de kommer aldrig fram. Det sista livstecknet blir ett mystiskt samtal hem till Zaidas mamma och syster på Öland.Tidigare språkrör för miljöpartiets ungdomsförbund mördad i Kongo-KinshasaZaida Catalán blev känd i Sverige när hon var språkrör för Grön ungdom tillsammans med Gustav Fridolin. Men efter några år hoppade hon av politiken och började jobba som FN-expert.Sju år efter att Zaida och Michael mördats är det fortfarande inte helt klarlagt vem eller vilka som ligger bakom morden.Kort efter försvinnandet sprids en video där man ser Zaida och Michael ledas ut i en dunge av milismän med röda tygband runt sina huvuden. Men det är något som inte stämmer med filmen som används som bevis under rättegången där 51 män kommer dömas till döden.I P3 Dokumentär om mordet på FN-experten Zaida Catalán berättar Zaidas kompis Rusen i en unik intervju om vännernas kontakt när Zaida var i Kongo. Dessutom medverkar Zaidas mamma Maria Morseby, Michaels föräldrar, den franska journalisten Sonia Rolley som bodde på samma hotell som Michael och Zaida när de försvann, och flera experter som granskat det olösta mordet.Medverkande:Maria Morseby, Zaidas mamma.Rusen Canpolat, Zaidas vän.Michele Sharp, Michaels mamma.John Sharp, Michaels pappa.Josaphat Musamba, forskare, fd assisterande FN-expert.Sonia Rolley, journalist, en av de sista som träffade Zaida och Michael.Staffan Lindberg, journalist och författare till boken Mordet på Zaida Catalán.Richard Myrenberg, Sveriges Radios dåvarande Afrikakorrespondent.Axel Gordh Humlesjö, reporter på Uppdrag granskning.Peter Eriksson, fd biståndsminister.José Luis Díaz, talesperson FN.En dokumentär av: Alice Dadgostar.Producent: Sally Henriksson, produktionsbolaget Dist.Exekutiv producent: Rosa Fernández, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2024.

Margret Atladottir tillbaka från NYC. David Druids extra energi och LIKE A GLOVE! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra hela veckans Morgonpasset i Sveriges Radio Play.Vad säger ditt val av julgran om dig? Boxaren Mikaela Laurén om titelmatchen som inte gick som tänkt. Matilda Rånge på P3 Nyheter om läget i Syrien och återinvigningen av Notre Dame, the place to be. David väljer Metallica som dagens stämning. Matildas hål: Säga hejdå på digitala möten. Sveriges Radios utrikeskorre Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall och läget i Syrien. P3 Nyheters Matilda Skarehag om det vita snusets baksida, låga löner och nikotinförgiftning. Moo Deng i vinterskrud.Tidpunkter i avsnittet:13:24 Nyhetsfördjupning: Utvecklingen i Syrien22:36 P3 Nyheters Matilda Skarehag: Vita snusets baksida41:04 Nyhetsfördjupning: Notre Dames comeback!46:00 Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall58:20 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Säga hejdå i digitala möten1:13:36 Mikaela LaurénProgramledare: David Druid och Margret Atladottir.

De ska leda partiets omstart. Exklusivt i Sveriges Radio Play. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet publiceras exklusivt för dig som lyssnar i Sveriges Radio Play. Under hela hösten och vintern kommer USApodden att publicera två avsnitt i veckan: ett på onsdagar som kommer att finnas tillgängligt på alla plattformar och ett på fredagar enbart i Sveriges Radios app.

Aung San Suu Kyi hyllas av en hel värld som fredsikon och hjälte. Men när minoritetsgruppen rohingyer attackeras av militären 2017 och 700 000 tvingas fly från Myanmar, är fredspristagaren tyst. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. När Nobels fredspris delas ut 1991 går det till den frihetsberövade demokratikämpen Aung San Suu Kyi. Världen över blir hon hyllad som symbol för mod och demokrati.Burma, eller Myanmar som landet heter idag, har i mer än ett halvt decennium kontrollerats av landets benhårda militära styre. När landets första fria val går av stapeln vinner Aung San Suu Kyi stort. Men hon tvingas dela på makten med militärjuntan. Under åren som följer eskalerar våldet mot Myanmars muslimska minoritetsgruppEn dag, 2017, när 60-åriga Nour tittar ut genom en glipa i bambuhuset där hon bor, ser hon massa militärer som kommer springande mot byn. De sätter eld på rohingyernas hus så hon samlar sin familj och flyr. Men sonen Mohammed tillfångatas.Snart kommer nyheter om att 300 byar bränts ner och 10 000 rohingyer dödats i brutalt våldsamma attacker mot den muslimska folkgruppen.Det lämnas in en anmälan om folkmord till den internationella domstolen i Haag – och röster höjs för att Aung San Suu Kyi ska lämna tillbaka sitt Nobelpris. Många undrar varför hon inte gör nåt för att stoppa det brutala våldet. Medverkande:Jesper Bengtsson, har skrivit böcker om Aung San Suu Kyi och Burma/Myanmar.Margita Boström, Sveriges Radios tidigare Asienkorrespondent.Nour, rohingyer som tvingades fly från Myanmar.Abul Kalam, svensk-rohingyer som grundat Swedish Rohingya Association.Alexander Jäätmaa, Svenska Burmakommittén.Matthew Wells, Amnesty International.En dokumentär av: Andreas Ståhl.Producent: Rosa Fernández.Dokumentären är producerad 2024.

Donald Trump vill ha Matt Gaetz och Robert F Kennedy Jr i sin regering. Exklusivt i Sveriges Radio Play. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet publiceras exklusivt för dig som lyssnar i Sveriges Radio Play. Under hela hösten kommer USApodden att publicera två avsnitt i veckan: ett på onsdagar som kommer att finnas tillgängligt på alla plattformar och ett på fredagar enbart i Sveriges Radios app.

Rekordmånga vårdas på sjukhus för mykoplasma. / Sveriges Radios nyheter på ukrainska läggs ner nästa år. / Unika fynd hittade på offerplats från stenåldern i Skåne Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.