Podcasts about minnet

Minnet är grunden för vår förståelse av verkligheten så vad händer när det börjar vittra sönder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi inte längre kan vara säkra på vad som verkligen hände, och vad som bara planterats i våra huvuden? Det handlar veckans avsnitt av Creepypodden om – med tre berättelser som visar hur bräckligt vårt grepp om verkligheten egentligen är.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan du klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

I det här avsnittet pratar Olof Lunch, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om den första dagen på landslagslägret i det regniga Marbella och statusen i den svenska truppen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barn på scenen lär vara det svåraste som finns att regissera, liksom djur. I detta avsnitt har vi sett flera levande barn, och barndomstrauman, liksom några sceniska djur. Vi pratar om detta samt om följande verk: Trollflöjten av Mozart på Folkoperan i regi av Stéphane Braunschweig , Du vet ingenting om Kikki Danielsson i dramatisering och regi av Martina Montelius på Teater Brunnsgatan Fyra samt Leka för livet av Bess Wohl i regi av Elin Skärstrand på Playhouse teater. Dessutom har Cecilia åkt utanför Stockholms tullar och sett No 3 - Den bittra dansaren av pseudonymen Ludvig Bildstein på Moment teater i Gubbängen. Loretto är å sin sida trött på den nygamla debatten om triggervarningar. Medverkande: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod och redigering)

80 år efter befrielsen av Auschwitz finns få överlevare kvar. Vad händer med minnet av Förintelsen när de sista vittnena är borta och kulturen får bära större del av minnesarbetet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. REPORTAGE: TRE VECKOR EFTER BRÄNDERNA – DRÖMMEN OM LATre veckor efter bränderna i LA har bilden klarnat något: Ett tjugotal döda; hela stadsdelar är borta; värden för tiotals miljarder dollar upp i rök. Sveriges radios Håkan Widman hamnade mitt i branden som också träffade filmstaden och Hollywood mitt i hjärtat och ställer sig frågan: Trots all förstörelse och allt det mänskliga lidandet i dess spår, vad går egentligen förlorat i en stad vars varumärke är minnen och illusioner?NY BOK: JAZZEN FIRAR 100 ÅR I SVERIGEI början av 1920-talet nådde den amerikanska jazzen Sverige – och bet sig fast. Nu kommer boken ”Jazz i Sverige - de första 100 åren” av Jan Bruér. Samtal med Jazzradion i P2:s Berit Nygren.ESSÄ: DENNA GÅNG ÖVERGER JAG INTE GILGAMESHIbland är samtiden så samtida att bara den äldsta litteraturen är god nog. Henrik Nilsson återser ett gammalt epos och fångas av fragmenten.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

I skuggorna av ett världskrig, där maskiner och eld härjade utan gräns, förblev gasernas tystnad märklig. Minnet av äldre slagfält tycktes hålla tillbaka det osynliga vapnet. En paradox i brutaliteten – det fruktade användes knappt, trots att det fanns. Den stora frågan vi ställer oss är helt enkelt varför?Dans tio år gamla video på samma ämne: https://www.youtube.com/watch?v=PUiVnj6wn2gFölj oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comKlippning och ljudbearbetning av Cornelia Boberg. Manus av Dan HörningMusik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5Powcx Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I skuggorna av ett världskrig, där maskiner och eld härjade utan gräns, förblev gasernas tystnad märklig. Minnet av äldre slagfält tycktes hålla tillbaka det osynliga vapnet. En paradox i brutaliteten – det fruktade användes knappt, trots att det fanns. Den stora frågan vi ställer oss är helt enkelt varför?Dans tio år gamla video på samma ämne: https://www.youtube.com/watch?v=PUiVnj6wn2gFölj oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comKlippning, ljudbearbetning av Cornelia Boberg. Manus av Dan HörningMusik av David Oscarsson. Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5PowcxChurchill, Sarin, Mussolini, Hitler, Abyssinien, Enhet 731 Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och program på romani. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024.Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Suriye'de 54 yıllık Esad zulmünü sona erdirecek 11 yıllık devrim sürecinin başladığı gün Ankara'da 7. Din Şurası toplanıyordu. İçeriğine bakıldığında aynı güne denk düşmesi büyük ve anlamlı bir tevafuk. Şura'nın açılış konuşmasında Cumhurbaşkanı Erdoğan'ın gündeme getirdiği konulardan biri İslamsız bir Türklük kimliği üretmeye çalışanlardı.

once upon an eternity. PLAYLIST: Artist Song Release Released Label Barbara De Dominicis Hands (feat. Marco Bonini, Giulio Maschio & Erica Scherl) Body Maps 2022 Folderol Moonilena Förlåt Minnet 2024 Moloton Autechre All Tomorrow’s Linoleum All Tomorrow’s Parties 1.0 2001 … Continue reading →

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.s

På fredag har filmen A different man biopremiär i Sverige en mörk, men samtidigt humoristisk, psykologisk thriller om glappet mellan självuppfattning och det man tror att andra tänker om en själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU MED REGISSÖREN OCH MANUSFÖRFATTAREN AARON SCHIMBERGHänger utseende och självkänsla egentligen ihop? Filmen ”A different man”, en annorlunda man, handlar om en skådespelare som lider av en missbildning i ansiktet. Men beror hans problem verkligen på utseendet? Eller är det som den gamla klyschan säger: det är inte hur man har det, det är hur man tar det. P1 Kulturs Emma Engström samtalar med regissören och manus författaren Aaron Schimberg.DEN RYSKA FÖRFATTAREN MARIA STEPANOVA OM ”FLYKTPUNKTEN”Författaren, essäisten och poeten Maria Stepanova fick sitt stora genombrott med familjekrönikan ”Minnet av minnen”. Nu har hennes första fiktiva roman ”Flyktpunkten” getts ut på svenska i översättning av Nils Håkanson. Den berättar om författaren ”M” som är strandsatt i en främmande stad efter att ha flytt sitt hemland som invaderat ett självständigt grannland. Maria Stepanova var en av de första ryska författarna som protesterade mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och lever i dag i Berlin – P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade Maria Stepanova som nyligen var på Sverigebesök.BYGGNADSVÅRDEN ÄR FRAMTIDENByggnadsvård har blivit hett! När det tidigare i höstas var Byggnadsvårdskonvent i Mariestad samlades över femhundra murare, kulturmålare, trädgårdsantikvarier, kommunfolk och arkitekter för samtal om framtida utmaningar, men också möjligheter! Hållbarhet och återbruk ligger i tiden, byggnadsvård har blivit en framtidsbransch och P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj var på plats i Mariestad.ESSÄ: MALIN KRUTMEIJER OM DEN STÖRIGA VEGETARIANENDen sydkoreanska författaren Han Kang blev årets Nobelpristagare i litteratur, Traditionsenligt delade detta val kritikerna i ett ja och nja. I år har det handlat om ifall det är en för bred och läst och kanske underligt översatt författare eller om det är ett geni som fångat till exempel kroppsförtryck och frigörelse i sin kanske mest lästa roman "Vegetarianen" – att äta eller inte äta kött är mer än ett menyval. I dagens OBS listar växtätaren och kulturskribenten Malin Krutmejier annat som kan reta gallfeber på asätare.Programledare:Jenny Teleman Producent: Maria Götselius

"Kan en kvinne glemme sitt diende barn og ikke ha ømhet for sønnen hun fødte? Og selv om en mor kan glemme, så vil jeg aldri glemme deg" (Jes. 49, 15). Det er jo en umulighet! Jeg mener, en ting er å ikke bry seg om ungen sin, men glemme ham? Altså, noen prøver hardt å glemme. Omstendighetene rundt eller følelsene inni dem var så vanskelige, at de ga vekk eller forlot barnet sitt. Så bruker de kanskje dop, prostitusjon eller anna for å døyve smerten, for det er vanskelig å glemme … Andre glemmer når de selv ikke vil. De rammes av skade eller sykdom, for eksempel demens. Minnet ødelegges, så de ikke husker eller kjenner igjen sine egne barn. Også ektefellen glemmes. Det er uansett smertefullt for den som glemmes. Herren vet hvordan det er å glemmes av den man elsker, forteller Bibelen (Jer. 2, 32; 18, 15, Hebr. 4, 15). Men selv glemmer Han ingen! Verken den som glemmer, den som prøver å glemme eller den som blir glemt av andre. Herren husker! Han kjenner! Og Han elsker, sier Bibelen (v. 16)! La oss ta med oss de ordene i dag, enten vi er den som glemmer, prøver å glemme eller blir glemt. For oss alle er det godt å hvile i at Herren glemmer oss ikke. Han ser oss, Han bryr seg, og Han vil oss vel! Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Kan hjärnan ta fysisk skada av stress? Varför minns vi så fel ibland? Och vilka har bäst lokalsinne – män eller kvinnor? Det är några av frågorna som besvaras när hjärn- och minnesforskaren Hedvig Söderlund gästar AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.   Approval ID mp3: SE-13731-03-25 Approval ID doc: SE-13759-03-25

Har vi problem med att vara glada åt andra? Eller grundas det bara av avundsjuka?Minnesträning, pinsamma ögonblick och nya skor! Och självklart, mycket mer!PS - signa gärna upp på vårt nyhetsbrev här: http://eepurl.com/iEPfJc Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Minns du det du minns? Och är det du tror att du minns sant? I dagens Fontänbubbel pratar vi om kollektiva minnen och vi gästas av Barbara Törnquist-Plewa, fil dr i slavistisk med särskilt intresse för kollektivt minne, stereotyper, myter och symboler. Vad är egentligen ett kollektivt minne? Kan man

İsrail'i durdursa minnet mi duyacaksınız da, kulağınız hep Washington'da? ABD Başkanı Biden'ın dondurma yalarken muştuladığı, ‘hafta sonunda ateşkes ihtimali çok yakın' haberinden sadece saatler sonra, yarım kâse un yardımı için toplanmış Gazze masumları İsrail tarafından katledildi, 112 şehit ve belki 10 katı yaralı verildi… Amerikan sosyolojisinde genel bir görgüsüzlük katmanı hep vardır ama soykırımla-dondurma arasındaki insani zıtlığın hödüklük boyutu bu kadar vücut bulmamıştı… Siyaseten ise bizzat Beyaz Saray sözcülüğü Biden'ın ‘ateşkese yakınız' açıklamasındaki mesafeyi hemen düzeltti; “üzerinde çalışılıyor ama o kadar yakın değil” diye… Suç bizde; Washington şu an İsrail'i durdursa minnet mi duyacağız da kulağımız hep orada? Yuhlar olsun; bebek katili, soykırım ortağı ABD'yi affeden, İsrail'i de affeder, hiç farkları yok. O uçak gemilerini unuttuk bir defa. ‘İsrail'e dokunanı yakarım, araya gireni yıkarım' flamaları taşıyorlardı… İşin doğrusu, krizin insanî boyutuna ilişkin söylenecek laf bitmiştir. Siz bu satırları okurken bebekler açlıktan ölüyorsa, başlarını başka tarafa çeviren ülke ve kuruluşların yüzüne tükürme hakkınız vardır. Ama ne fayda?

I denna avsnitt av "Somna med Henrik" delar Henrik Ståhl sina barndomsminnen från en tid i Blixbo, där han växte upp. Han berättar levande om en cykeltur han, hans bror David och deras pappa gjorde på "lilla vägen upp till Arne". Henrik reflekterar över betydelsen av dessa minnen, hur de format honom och hur de förändras över tid. Han svamlar även om vikten av att bevara minnen och hur de bidrar till vår identitet. Avsnittet är en djupgående reflektion över barndom, minnen och självidentitet.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att inte lämnas ensam med sina tårar pratar Ania Winek Albertsson i andakten. Hon är präst i Svenska kyrkan i Umeå och sångerska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I andakten berättar Ania Winek Albertsson om tårarna när hennes pappa lämnade henne på förskolan när hon var barn.- Det är först nu när jag själv är mamma och farmor som jag förstår hur minnet av en gråtande förälder format mig och min tro. Minnet är inte enbart ett barndomsminne i största allmänhet. Detta minne har haft betydelse för hur jag tänker mig Gud. Detta minne är värdefullt för mig eftersom det blev en sinnebild och erfarenhet av en Gud som gråter med sina ledsna barn, säger Ania Winek Albertsson i andakten.TextAndra Korinthierbrevet 1:3-4MusikAir on a G string – Jacques LoussierProducent Helena Andersson Holmqvistliv@sverigesradio.seMoskit mediaför Sveriges radio Västerbotten

Minnet är en av kroppens kanske viktigaste funktioner, men hur fungerar det? Stämmer det att man kan skapa falska minnen? Existerar fotografiskt minne egentligen? Och kan man verkligen öva upp sin förmåga att minnas bättre? Pontus Wasling är en av Sveriges mest tongivande överläkare och forskare kring det mänskliga minnet och dess minsta beståndsdelar. Tillsammans försöker vi reda ut det mesta som finns att veta om vårt minne och var gränsen går för vår förmåga. För mer information, tävlingar och extramaterial: Instagram @Sjukafaktapodcast Kontakt, samarbeten och press: kontakt@sjukafakta.se

Demensläkaren Wilhelmina Hoffman berättar om hur vårt minne fungerar och vilken typ av minnesproblem som vi bör vara uppmärksamma på. Hör också undersköterskan Paola Olin som genomför minnestester på vårdcentralen där hon arbetar.

Hör en av landets främsta barnpsykologer om pekpinnar och skärmtid, om diagnosinflation och prestationshets och om att ge Sverige underbetyg i att inkludera papporna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon avskyr pekpinnar, och understryker ofta barnens unika förutsättningar och förmågor. Att vi, som vuxna, har ett ansvar att anpassa oss efter dem, inte tvärtom.Malin Bergström är barnpsykologen och forskaren som ägnat mycket tid åt att studera barn med skilda föräldrar, och som kunnat visa att växelvis boende inte måste påverka barn negativt. Att den avgörande faktorn istället är att relationen med båda föräldrarna förblir intakt, och att de kan kommunicera med och stötta varandra. Lugnande besked för alla de som separerat – men hennes vurm för pappors betydelse i ett barns liv har också väckt ont blod i vissa politiska kretsar. Hur blev Malin Bergström, som hon kallar det, en ”rabiat pappa-kramare”?”Utan pappas stöd hade det varit förödande”2020 drev hon igenom SVT-serien ”Våra barns hemliga liv”, där förskolebarn följdes av kameror och på egen hand tvingades lösa svåra sociala situationer. Ett banbrytande format, som av vissa kritiker kallades oetiskt och som ett ”Expedition Robinson” för barn. Hur kändes kritiken? Och varifrån kommer Malin Bergströms fascinerade blick på barnet, och hennes övertygelse om att vi som vuxna underskattar deras förmåga och kapacitet? Kanske finns svaret i hennes bakgrund, och hur hon som barn fick hantera sin mammas ilska och anklagelser. Minnet av att, redan som femåring, känna: Jag har rätt, och du har fel.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

I 1961 satt Nils Johan Øybakken i Mosjøen kino og så "The Young Ones". Han ble serlig betatt av gitaruniverset til The Shadows, forteller musikkprofessor Paal Fagerheim. Øybakken skapet Experience records og ble et viktig studio for nordnorsk musikk. Det skulle bli mange store navn som startet hos Øybakken.UtgivelserPrudence, Into The Fire/Kom bli med til København (EXP EP 3001, 1970),Nidaros, Found A Child/Wake Up Sunshine (EXP 3006, 1970)Prudence, Small Things In Life/Hairy Fairies (EXP EP 3003, 1971)Prudence, The Sky Gets Blue/My New Day (EXP EP 3004, 1971)Universe (fra Wales), Universe (EXP LP 2001, 1971)Kaviar, Flåtelåt/Lucky In The Morning (EXP EP 3005, 1971)Div. artister, Gamle kjenninger fra Helgeland, vol. 1 (EXP LP 2002, 1972)F.G. (fra Danmark), Before The Start/Thinkin' of That Rock'n'roll (EXP EP 3007, 1972)Halvdan Sivertsen, Halvdan, 23 1/2 år (EXP LP 2003, 1973)Erter, Kjøtt og Flesk, Husmannskost (EXP LP 2004, 1973)Paul Halpern (fra USA), Tired/The Singer Man (EXP EP 3008, 1973)Take Five with Rod Cavanaugh (fra Skottland), The Badge of Scotland/Scotland The Brave (EXP EP 3009, 1973)Vikings, Aj aj aj/Du kan bli fri hvis du vil (EXP EP 3010, 1973)Terje Nilsen, Jean/Nytt og mitt (EXP EP 3011, 1973)Walter Albriktsen, Ung/Ensomme Lars (EXP EP 3012, 1973)Opera buffa, Brytningssommar/Bli forarga (EXP EP 3013, 1974)ZOO, Ormen lange/Minnet har eg att (EXP EP 3014, 1974)Susendalingan, Gammeldans med Susendalingan (EXP LP 2005, 1974)Vikings, Karsk & calypso (EXP LP 2006, 1974)Terry og Lenas (Tor Ingebrigtsen og Ann-Helen Ingebrigtsen fra Sigerfjord, resten: Harald Olsen, Ole Gunnar Nilsen, Tore Nilsen og Leif Berg), Terry og Lenas (EXP LP 2007, 1974)Olaf Bøe kvartett, Spiller gammeldans (EXP LP 2008, 1974)Crossbreeze (med bl.a. Terje Nilsen, Finn Sletten og Walter Albriktsen), Crossbreeze (EXP LP 2009. 1974)Div. artister, Gamle kjenninger fra Helgeland, vol. 2 (EXP LP 2010, 1974)Halvdan Sivertsen, Utsikt minus innsikt gir tilnærmet blindhet fra toppen av pyramiden (EXP LP 2011, 1975)Terry og Lenas , Terry og Lenas andre LP (EXP LP 2012, 1975)Terry & Lenas, Jeg kan hjelpe/Gi et vennlig smil (EXP EP 3016, 1975)Halvdan Sivertsen og den gule fare, Gladiatorglimt (ode til Bodø/Glimt)/Syng sjøl (EXP EP 3017, 1976)Rockfilter, Good for you (EXP LP 2013, 1976)Cimarron, Med uggur i næpa (EXP LP 2014, 1976)Sara Band, Mixdure (EXP LP 2015, 1976)Odd Bjørklund, Pantsatt (EXP LP 2016, 1976)Terje Nilsen, Æ med Mjelle (EXP LP 2017, 1977)Div. artister, Nordnorsk popmix, vol. 1 (EXP LP 2018, 1978)Medvind, Medvind (EXP LP 2019, 1980)Arvid Martinsen Storband, It's just a game (EXP LP 2021, 1981)Muscat, Krydder (EXP LP 2022, 1983)Rollaug, Går og går (EXP LP 2023, 1983)Outlaws, Aleina (EXP LP 2024, 1983)Åma Band, Panikk/Siste skrik (EXP EP 3019, 1983)Haugums Reviderte, Ord på ein dassvegg (EXP LP 2025, 1985)The Hunters, Plays from The Shadows (EXP MC 501, 1989)Terry og Lenas, That's that (EXP MC 502, 1990)Prudence, The legendary Prudence tapes (EXP MC 503, 1990)The Hunters, Summer love '59 (EX CD 401, 1999) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Träna dig på att vara närvarande i detta nu genom att stärka dig i din kärlek och trygghet. Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på… Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/marika-tapper/message

... Minnet/Şükran” ömrü uzatan bir numaralı erdemlerden biri olarak pek çok bilimsel çalışmada bulunmuştur. Minnet hali tüm varoluş içerisinde derin bir güven ile olmanın kapılarını açar. ...

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De klassiska muserna har fallit. Ner i det mänskliga. Ner mot gatan och köket. Rebecka Kärde reflekterar över ett skifte som berättar om konstens förändrade roll i kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Minnet är konstens moder. I alla fall om man ska tro den grekiske poeten Hesiodos. Enligt honom resulterade en nio dagar lång förbindelse mellan Zeus och minnets gudinna Mnemosyne i att den senare födde lika många döttrar. De fick namnen Kleio, Euterpe, Erato, Polyhymnia, Melpomene, Ourania, Therpsichore, Thaleia och Kalliope. Tillsammans kallas de för muserna. Från dessa nio systrar flödar den poetiska inspirationen, och den som vill dansa, dikta, sjunga eller ägna sig åt någon av de andra musiska konstarterna måste göra det med deras välsignelse.Hur får man kontakt med muserna? I Hesiodos fall kommer uppvaktningen oväntat. En dag, då han som vanligt vallar sina får på berget Helikon, dyker systrarna plötsligt upp från ingenstans. De börjar förolämpa den blivande poeten. Du lantliga fä, ropar de, i Ingvar Björkesons översättning – du som ”bara tänker på buken!” Sedan säger de att mycket av det de berättar i själva verket är lögn. Men när de så har lust, kan de också tala sanning. Hesiodos förses med en stav och en lagergren. Hans bröst fylls av en ”gudomlig röst för att sjunga om svunnen tid och kommande”. I ett slag är herden redo att dikta. Muserna har gjort honom till poet.Episoden återges i den episka lärodikten ”Theogonin”, som Hesiodos komponerade omkring år 700 före Kristus, och som därmed är den äldsta bevarade källan till myten om muserna. Frågan är vad som hänt med dem sedan dess. När man talar om systrarna idag är det ju oftast i en rätt så annorlunda bemärkelse. För det första uppträder de i singularis, som musan. För det andra är denna musa mänsklig. Kanske var hon gift med en berömd manlig 1900-talskonstnär, i vars bilder eller dikter hon återfinns, och som hon gav upp sitt eget konstnärskap för att vårda. Att vara någons musa – nej, det är för de flesta ingen lockande roll. Som den amerikanska poeten Louise Glück skriver i en dikt: ”Ingen vill vara musan. När allt kommer omkring, vill alla vara Orfeus”.Hur blev det så här? När förvandlades musan från generativ kraft till stum sköterska? Kanske kan man närma sig ett svar genom den franske konsthistorikern Georges Didi-Huberman. I boken ”Ninfa moderna” diskuterar han en besläktad figur, nymfen, och hur hon har gestaltats genom århundradena. Didi-Huberman utgår från det bildmaterial som i början av 1900-talet samlades ihop av den tyska kulturhistorikern Aby Warburg. Denne ägnade sina sista år i livet åt ett ofullbordat jätteprojekt som han (med hänvisning till musernas moder) kallade för Bilderatlas Mnemosyne. Warburg var intresserad av hur former och motiv från antiken lever kvar i senare tiders europeisk bildkonst. Atlasen, som består av ett sextiotal stora planscher med fastnålade fotografier och konstreproduktioner, är hans försök att i collageform kartlägga släktbanden. Till exempel kan en renässansmålning placeras bredvid en romersk skulptur. Det som förbinder konstverken är en gemensam detalj: ett plagg som faller snarlikt över en skuldra, en hand som gör en identisk gest. Det är som om antiken hemsöker moderniteten.Didi-Hubermans undersökning, som sträcker sig från antiken till den florentinska renässansen, bygger alltså på Warburgs atlas. Och när han betraktar nymferna upptäcker han något märkvärdigt. Nymfen har fallit. Ju längre bort från antiken vi kommer, desto tydligare närmar hon sig marken. Hon sjunker från gudinnans höjder längst upp i bilden till dess nedre kant. Där förblir hon liggande. Samma öde drabbar hennes kläder. De tidiga, grekiska nymferna är draperade i långa, mantelliknande klädesplagg. Men med tiden blir nymfen mer och mer avklädd. Axlarna blottas, under renässansen brösten. Tizian porträtterar henne som i princip naken. I hans målning ”Nymf och herde” ligger hon med ryggen och baken vänd mot betraktaren, med ett ynka tygstycke kring midjan. I en annan, ”Backanal på Andros”, återfinns hon med bakåtböjt huvud i bildens högra hörn. Brösten och könet är blottade, liksom strupen. Draperingen ligger slängd som en eftertanke över armen. Nymfen är redo att intas.Didi-Hubermans och Warburgs nymfer är nu inte identiska med vare sig muserna eller nymfen som vi känner henne från den grekiska mytologin. Snarare syftar de på en arketyp i form av en gudinnelik kvinnogestalt – ung, vacker, lekfull, med svallande hår och suggestiv blick. Ungefär så brukar också muserna avbildas. Och man skulle kunna hävda att något liknande hänt med dem. Muserna har sjunkit från Helikon, ner till jorden, till köket och gatan. Kanske börjar fallet redan efter Hesiodos. Hos många senare antika författare är muserna några man åberopar, snarare än uppsöks av. Samtidigt betvivlas deras existens. Den romerska poeten Horatius ber i ett av sina oden musan Kalliope att stiga ner till honom från himlen, men säger sig vara osäker på om rösten han sedan hör verkligen är hennes, eller om han drabbats av ett ”ljuvligt vansinne”. Propertius, en annan romersk diktare, talar ofta om sin musa, som om en av dem stod redo just för honom. Så skulle Hesiodos knappast formulera sig. Muserna är inte hans – det är ju han som är deras!Långt efter antiken fortsätter muserna dyka upp i konsten. Dante åkallar dem i ”Den gudomliga komedin”, till exempel i Skärselden, då han ber dem om hjälp med att besjunga ting ”som knappt tanken fattar”. Men när man säger ordet ”musa” i samband med Dante tänker de flesta på Beatrice. Hon uppträder som en guide genom paradiset i den sista delen av ”Den gudomliga komedin”, och var med viss sannolikhet en sublimering av Dantes ungdomskärlek med samma namn. Inspirationen härrör alltså från en levande, högst verklig person – som, till skillnad från de antika muserna, knappast delat med sig av den medvetet. Samma gäller Laura i den något yngre Petrarcas sonetter. Ännu senare, hos Baudelaire, har musan blivit prostituerad. I dikten ”La muse vénale” – ungefär ”den köpbara musan” – förtjänar diktens du sitt uppehälle genom att gå på gatan.Mycket kan sägas om kvinnosynen i de nämnda dikterna. Men det är knappast så enkelt som att musans nya skepnad motsvarar en parallell omvandling av könsordningen. Snarare speglar den konstens förändrade betydelse, från kollektiv praktik till uttryck för individualitet. Det säger ju sig självt att den diktare som själv är gudomlig inte kan vara underställd en skara bråkiga systrar.Fast vore det verkligen så illa? Finns det inte något frigörande i att tänka på dikten så som Hesiodos: som något som kommer utifrån, ovanifrån, snarare än från den rädda lilla själ man bär inom sig? Litteraturen är ju trots allt inte ens egen. Den föds ur de texter som föregått den. Dess moder är minnets gudinna – och minnet är något gemensamt.Rebecka Kärde, litteraturkritiker och grecistLitteraturGeorges Didi-Huberman: Ninfa moderna – essä över fallen drapering. Översättare: Jakob Svedberg. Bokförlaget Faethon, 2023.Hesiodos: Theogonin och Verk och dagar. Översättning: Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

Kan ett gammalt foto få dig att återupptäcka den du en gång var? Christine Antaya reflekterar över ett borttappat fotografi och ett misslyckat minnesarbete och varför det är ok att minnas fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var 19 år och hade precis tagit studenten när jag åkte till Göteborg för att demonstrera under EU-toppmötet 2001. Jag minns väldigt lite därifrån. Jag vet namnen på några jag var där med – Erik, Martin, Nanna, Kerstin – men vi har inte haft kontakt på länge.Jag vet att jag greps på Viktoriabron (att bron hette så har jag insett först i efterhand) och jag vet att jag satt några timmar i en provisorisk arrest. Det var som burar av hönsnät. Jag minns att de tog min klocka och mina skosnören. Jag fotograferades, och fick fotot när jag släpptes. Det var fyrkantigt, utskrivet på väldigt tunt papper.På bilden stod jag i mitten flankerad av två poliser i tjocka uniformer som höll mig i var sin arm. Poliserna var långa och kraftiga, deras ansikten överstrukna med svart tusch. Mitt hår var kortklippt och rödfärgat, men det syntes inte för fotot var svartvitt. I födelsedagspresent några månader tidigare hade mina vänner samlat ihop till ett presentkort hos en frisör, så jag var tvungen att göra något radikalt. I juni hade det vuxit ut till en tufsig frisyr som i kombination med mitt mjuka ungdomshull fick mig att se ännu mer ut som ett barn.På fotot hade jag en bylsig Miljöpartiet-tröja på mig. Jag var inte engagerad i partiet, jag måste ha fått den där i Göteborg. Jag var i en ålder då jag gladdes över allt som var gratis. Min blick var riktad lite ut ur bilden, nedåt. Jag såg uttråkad ut. Jag minns inte fototillfället, men jag antar att det gick väldigt snabbt, de hade många att fotografera.Jag hade kvar fotot länge men nu är det borta, försvunnet i någon flytt. Jag var dum som inte digitaliserade det, men det finns kvar som en ungefärlig bild i mitt huvud. Jag tyckte om fotografiet för dess motiv – det fick mig att känna mig radikal och speciell – men jag tyckte även om det som objekt. Det var så tunt och provisoriskt, lite mystiskt i sin form. Det var ett bevis på att något verkligt hade hänt mig, att jag hade befunnit mig i händelsernas centrum. Jag har inga andra bilder därifrån. Jag minns inte om jag ens hade med mig en kamera dit.Nils Petter Löfstedts dokumentärfilm om Göteborgskravallerna, På Hvitfeldtska bodde vi, bygger på hans fotografier från den gymnasieskola där demonstranterna skulle sova, som polisen omringade den första dagen av toppmötet. I filmen söker Löfstedt upp några av personerna som figurerar på bilderna och intervjuar dem om vad de minns. De har aldrig sett bilderna tidigare, och ibland har de svårt att identifiera sig själva. En av dem tvekar med pekfingret över ett fotografi som föreställer en stor grupp som sitter i något slags stormöte på skolgården: ”Är det där verkligen jag?”Konstnären Moyra Davey har beskrivit hur djupdykningar i fotografiska arkiv börjar med oro över att man inte ska finna det man letar efter. Men ofta är det i slutänden tillfredsställande, lite som att dyka ned i det undermedvetna och återupptäcka bortglömda versioner av jaget. Några dagar innan jag skulle se filmen greps jag av en känsla av hopp om att jag skulle få syn på mig själv. Jag var inte en av dem som blev fast inne på Hvitfeldska och jag hade antagligen inte fångats av Löfstedts kamera, men kanske skulle bilderna svara mot liknande bilder som jag hade i min egen minnesbank, och blåsa liv i dem. Jag såg fram emot att få hjälp med att minnas.Men samtidigt var jag rädd att minnena inte längre kunde väckas, att de hade torkat ihop och dött, likt en gulnad växt som inte kan bli grön igen hur mycket sol och vatten den än får. Tänk om det skulle vara som att betrakta något utifrån, något som inte hade med mig att göra?Ungefär mitt i dokumentärfilmen började jag gråta, och fortsatte tills ljuset i salen tändes. Jag grät över att inte längre vara ung. Hur kan det kännas annat än sorgligt att det är så? Jag grät över att se tiotusentals ungdomar samlas i idealistisk iver över en mer rättvis värld utan krig och miljöförstöring, något som känns omöjligt idag. Jag grät för att jag tyckte synd om dem som var med i filmen. De såg så små ut. Jag grät när jag såg polisvåldet.Men allt det som filmen rörde upp i mig var så kopplat till nuet, i den mån det var minnen så var de grumliga, med romantiska idéer om ungdom. Jag hade hoppats att något mer verkligt skulle segla upp i min hjärna, något som definitivt fastslog: ”Så var det, så var du då”.I essäsamlingen Still Pictures. On Photography and Memory från 2022 skriver den amerikanska journalisten Janet Malcolm: ”Det mesta av det som händer oss minns vi inte. Händelserna i våra liv är som fotografiska negativ. De få som kommer i kontakt med framkallningsvätskan och blir fotografier är vad vi kommer att kalla minnen.”Malcolm dog 2021 och boken, som utgår från ett antal gamla fotografier från hennes personliga arkiv, gavs ut postumt. Den behandlar inte enbart familjefoton som alltid stått framme, snarare är det de mer oväntade bilderna som hon utvinner mening ur: ett suddigt foto från ett sommarläger på 1940-talet, ett porträtt på några goda vänner till hennes föräldrar. Hon skriver om det hon minns, vilket sällan är exakt vilka alla i bilderna är, eller hur och när fotografierna är tagna.En essä inleds med ett foto av en väninna iklädd en prydlig dräkt, med håret lockat under en basker. Flickan hette Francine, och beskrivs som en ”bad girl” som Malcolms föräldrar inte gillade. Hon minns att de drack milkshake efter skolan och att Francine såg upp från sitt glas och sa: ”It tastes so good”. En så banal sak att minnas. Att de obetydliga orden stannade kvar i hennes minne medan mer betydelsefulla samtal har försvunnit beskriver Malcolm som ett exempel på ”minnets perversitet.”När jag läser henne inser jag att min oförmåga att minnas – händelserna i Göteborg men även annat i mitt liv – har fått mig att känna mig dålig. Som att jag inte lever grundligt nog när jag låter det som utgjort min tillvaro – händelser, relationer, platser – blekna bort i takt med att jag åldras. Men Malcolm hjälper mig att acceptera att min fläckvisa minnesväv inte är ett tecken på personlig underlåtenhet. Det är helt enkelt så det är att leva. Minnet är perverst. Frågan är om det där fotot på mig med poliserna ens såg ut så som jag nyss beskrev det. Men mitt misslyckade minnesarbete känns ok nu. Varken minnet eller fotografier kan ge kompletta versioner av det förflutna. Och även om gamla fotografier får oss att minnas ”fel” saker, och aldrig kan återställa det som har varit, är det svårt att tänka sig något annat enskilt objekt som på samma sätt kan ge upphov till nya berättelser.Jag tycker om tanken på fotografiet som en generator, något som alstrar nya ord och idéer. Det kan ligga bortglömt i decennier, utan att förlora sin kraft. Christine Antaya är konstkritiker och kulturskribent. Litteratur:Moyra Davey, Index cards (2020)Nils-Petter Löfstedt (foto), Daniel Möller (text), På Hvitfeldtska bodde vi (2023)Janet Malcolm, Still Pictures. On Photography and Memory (2022)Film:Nils-Petter Löfstedt, På Hvitfeldtska bodde vi (2023)

Nu kommer Jesper Högströms biografi om poeten Gunnar Ekelöf - Minnet och rädslan heter den. Den har tagit fem år att färdigställa och han har gjort en manöver kring den kolossala tolkningsapparaten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Ekelöf har lyckats bevara sin outsiderexistens genom decennierna och och hans poesi når ständigt nya generationer trots att han varit död i mer än 50 år. Jesper Högström har velat närma sig människan Gunnar Ekelöf, hans besatthet vid barndomen, fantasivärldarna och folkhemskritiken, ”alkohålen”, vantrivseln och skaparrusen, allt det där som blev virke till dikterna.Och hur var Gunnar Ekelöf egentligen hemma? Han flyttade ständigt, hade med tiden en hel stab som tog hand om honom, och från 50-talet och framåt hyllades hans diktsamlingar av en enhetlig kritikerkår. Men han gillade att brodera, och gav gärna heminredningstips till sina vänner, van som han var att sedan ungdomen möblera sina fantasivärldar, han var inte för inte son till en mor som handlade med antikviteter.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Katarina WikarsProducent: Andreas Magnell

Den romerska kejsartiden under 300-talet efter vår tideräkning är politiskt ganska svajig med flera som förkunnar sig makt. En av dessa, Maxentius, en kejsare som ansågs illegitim av sina medregenter, är den sista romerska kejsaren som skulle bo permanent i huvudstaden. Han skulle även komma att inleda byggprogram i staden. Två byggnader som är påbörjade under hans livstid är Templet till Romulus och Romulus Mausoleum. Vi ställer oss frågan om det en koppling mellan båda eller någon av dessa två byggnader och de mynt som finns att skåda i Kungliga Myntkabinettet - Ekonomiska museets samlingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poeten Gunnar Ekelöfs liv och skrivande är i fokus i Jesper Högströms nya biografi Minnet och rädslan. Mikael Timm och Ulrika Knutson diskuterar om vi får veta något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MÖNSTERGURUN KAFFE FASSETT PÅ MILLESGÅRDENPå Millesgården i Stockholm blommar det just nu, trots nollgrader på nätterna. Det är stickgurun och textilkonstnären Kaffe Fassett och hans kreativa kollektiv som tagit över lokalerna med broderade kuddar, blommiga tyger och stora lapptäcken. Kaffe Fassett har varit ett namn i textil-Sverige sedan 80-talet när hans bok ”Praktfulla broderier” kom ut på svenska. Han har ställt ut sina stickade tröjor och korsstygnsbroderier både Nordiska museet (1990) och på Prins Eugens Waldemarsudde (2006) och hemma i England på ärofyllda Victoria & Albert museum. Nina Asarnoj har träffat Kaffe Fassett, född 1937, på Millesgården DET JUDISKA FOLKETS EUROPEISKA HISTORIA I NY BOKDet judiska Europa mellan den franska och den ryska revolutionen är ämnet i ”Vakna mitt folk! av Eva Ekselius. Det handlar om den så kallade askenasiska judendomen alltså de judar som bosatte sig i norra och östra europa under medeltiden och som skapade sin kultur där. Författaren till boken, Eva Ekselius, är gäst i programmet.OBS OM JANE AUSTEN SOM BREVSKRIVARE I dagens OBS-essä får vi stifta bekantskap med en brevskrivare som inte var särskilt snäll, men ofta ganska rolig. Det handlar om Jane Austen. Litteraturkritikern Annina Rabe har läst hennes brev, och funderar över betydelsen av rätt mottagare. Denna essä sändes första gången 2017.Programledare: Gunnar BolinProducent: Nina Asarnoj

De tillhörde båda ätten Natt och Dag och misslyckades med att ta Sverige ut ur Kalmarunionen. Nu är Engelbrekt och Sten Sture den yngre aktuella i två böcker som vill föra dem ur Gustav Vasas skugga. Engelbrekt Engelbrektson ledde upprorsmän från Dalarna i kampen mot den danskledda Kalmarunionen på 1430-talet. Innan segern helt var vunnen mördades han av en svensk adelsman. Knappt hundra år senare skulle kampen mot unionen tas upp av Sten Sture den yngre, som också dödades i strid mot danska trupper. Minnet av dem är minnet av frihetshjältar, men de har alltid fått stå i skuggan av Gustav Vasa, mannen som fullbordade Sveriges väg mot självständighet.Vetenskapsradion Historia talar med de två aktuella författarna Niklas Natt och Dag och Lars Ericson Wolke om frihetsfigurerna. I boken Ödet och Hoppet skildrar Niklas Natt och Dag Engelbrekts kamp och människorna runt honom i skönlitterär form. Inte minst hur hans egen släkt Natt och Dag kom att stå nära Engelbrekt, men också vara de som höll i mordvapnet.Historieprofessorn Lars Ericson Wolke tecknar det första biografiska porträttet någonsin av Sten Sture den yngre, som gott kunde ha blivit svensk kung 10 år före Gustav och på det sättet skrivit om historien.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra medeltida konflikter, den mellan gutarna och kung Birger år 1313.Programledare är Tobias Svanelid.

Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Forskaren Hedvig Söderlund har i 20 år ägnat sin tid åt att förstå hjärnan och det mänskliga psyket. När hon 2003 disputerade fokuserade hennes avhandling på vad om händer i hjärnan när vi åldras och hon har precis släppt boken ”När hjärnan sviker: om livet med demens”.Vi fokuserar det här samtalet på att prata om just hjärnan och demenssjukdomar. Vad är det egentligen som händer inne i hjärnan när vi får en kognitiv sjukdom, vad kan man göra för att förhindra det och vad kan man göra för att bromsa sjukdomen? Det får du svar på och vi hinner också prata massor om hur minnet fungerar och hur hjärnan samverkar med resten av kroppen. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök BrainOfSweden.se.Hedvig Söderlund - När hjärnan sviker: Om livet med demens Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskaren Hedvig Söderlund har i 20 år ägnat sin tid åt att förstå hjärnan och det mänskliga psyket. När hon 2003 disputerade fokuserade hennes avhandling på vad om händer i hjärnan när vi åldras och hon har precis släppt boken ”När hjärnan sviker: om livet med demens”.Vi fokuserar det här samtalet på att prata om just hjärnan och demenssjukdomar. Vad är det egentligen som händer inne i hjärnan när vi får en kognitiv sjukdom, vad kan man göra för att förhindra det och vad kan man göra för att bromsa sjukdomen? Det får du svar på och vi hinner också prata massor om hur minnet fungerar och hur hjärnan samverkar med resten av kroppen. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök BrainOfSweden.se.Hedvig Söderlund - När hjärnan sviker: Om livet med demens Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Minnet är formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Vi har väl alla varit med om att två personer minns en händelse på helt olika sätt. Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Åbo akademi, skriver om rättsfall från 1600-talets häxprocesser till kända fall från vår tid. Hon granskar metoder som används i vittnesförhör och ger förslag på hur minnet kan utnyttjas bättre i rättegångar.

Den ryska författaren Maria Stepanova får årets Bermanpris för sin roman "Minnen av minnet". Fredrik Wadström ringde upp Stepanova som just nu lever i exil i Berlin. Hon ser det historiska minnet som en viktig aspekt i Rysslands invasionskrig i Ukraina.

Hasse pratar denna vecka med Glenn som jobbar som trafikpolis uppe i norr. Vi får svar på varför han spanar på lastbilar även på fritiden. Minnet från sin polistid är ett minne som är unnat få poliser i vårt land. I Patreonavsnittet får vi höra lite om varför och hur man skämtar om trafikpoliser. Patreon blir du på Patreon.com/snutsnack

I detta avsnitt tipsar vi om julklappar husbilsfolk emellan, några billiga och några lite dyrare, och så pratar vi om bästa husbilsminnet från 2022. Följare till podden tipsar om var dom åker med husbilen för julfirande och så får vi förslag på vad man kan göra för julmat i husbilen. Veckans kommaframöl - St Peter's Winter Ale 6,5% Nr. Nr 11331 på Systembolaget. Detta är sista avsnittet för 2022 – Vi hörs igen 6 januari 2023. God Jul & Gott nytt år från oss! Följ gärna Stora Husbilspodden på Facebook, där hittar du också länkarna till bland annat restipsen. Våra Husbilsresor och Our Backyard Europe kan du också följa på Youtube, Facebook och Instagram. Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: storahusbilspodden@gmail.com

Okunskapen om den värsta svältkatastrofen i Europas historia är stor. Men dagens angreppskrig mot Ukraina medför att det förflutna sätts i en ny blixtbelysning, skriver Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vittnesmål är en viktig del för polisens arbete. Men hur mycket kan man lita på minnet? Julia Korkman är legitimerad psykolog och docent i psykologi, hon säger att vi glömmer det mesta som händer oss, men minns bäst det som väcker starka känslor hos oss. Minnet försvagas och förändras också under tiden. Därför är det viktigt att spela in alla vittnesmål.Du kan höra en längre intervju med Julia Korkman i avsnitt 94 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du också hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur minns den brittiska författaren Hilary Mantel tillsammans med hennes svenska översättare, författaren Jesper Högström, och litteraturkritikern Elin Claeson från Sveriges Radio.

Journalisten och författaren Maja Hagerman har i sina böcker rotat i den svenska historien. Nu är hon aktuell med essäsamlingen "Minnesbrunnen Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Att äta varierad hälsosam mat är bra både för oss och våra tarmbakterier. Men vad är bra mat, hur ändrar man sina kostvanor och vad säger forskningen om antiinflammatorisk kost? I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om kosten med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa "Minnet, maten och vår hälsa". Tidningen har två teman - minnet och maten och kommer resultera i två poddar. Detta är den andra podden och podd nummer ett "Minnet och hälsan" publicerades den 3 juni 2022.

I den här podden pratar Jenny Loftrup och Eva Bartonek, redaktörer för Vetenskap och hälsa, om forskning om minnet med utgångspunkt i artiklar från senaste tidningen från Vetenskap och hälsa: "Minnet, maten och vår hälsa". Det andra temat i tidningen, maten och hälsan, kommer diskuteras i nästa podd som publiceras 10 juni 2022.

En av Sveriges mest produktiva, och på sin tid mest folkkära författare, har avlidit. Namnet är Per Gunnar Evander och utöver sina 30-talet romaner arbetade han med både tv och film. Han var även en av landets mest förekommande och populära Sommarpratare i Sveriges Radio. Kulturjournalisten Mikael Timm kommer till studion för att berätta om Evanders många ansikten. Vi har även med kulturjournalisten och kritikern Ingrid Elam på telefon.Programledare: Lisa Bergström Producent: Mattias Berg

I kväll i Bil i Karlavagnen så vill Kenneth Tonef och Bobbo Krull prata om den där alldeles fantastiska körupplevelsen som man liksom inte kan glömma. Minnet som liksom för alltid etsat sig fast på din näthinna Var det den där söndagen när du hade hela Mantorp för dig själv? Eller kanske när du fick en provtur i en Ferrari? Är ditt minne en sommardag med din kära i bilen och Tomas Ledin som vrålar Just Nu! i stereon? Självklart kan det ju också handla om en väg som är sådär andlöst vacker, kanske vägen mellan Gränna och Jönköping? Eller det härliga minnet av frihet när du precis hade gjort slut med din partner. Ikväll vill vi helt enkelt höra din historia om den där alltigenom fantastiska upplevelsen, eller förskräckliga, Dela med dig i kvällens program. Numret är 020-22 10 30 och slussen öppnar 21:00. Kenneth Tonef och Bobbo Krull är med dig med start 21:40 Du kan också mejla oss, nu direkt på karlavagnen@sverigesradio.se 

Det här är Idas egna upplevelse av den bottenlösa sorgen efter att hennes mamma somnade in till följd av cancer. Hur hon som 19 åring blev ensam kvar i deras gemensamma lägenhet med en tidigare otänkbar verklighet, och hur hon fann en väg fram genom mörkret. Idag är hon tacksamt nog lyckligare än någonsin.  Genom att dela sin egen resa och historia hoppas Ida hjälpa dig som själv går igenom en stor sorg. Du som anhörig till någon som sörjer får även tips på hur du bäst finns där för att stötta och hjälpas åt i en tid då det kan vara svårt att ens se en morgondag.  Låt dig inspireras via det digitala eventet Back2Life 30 Januari kl. 9-13 där jag tillsammans med 7 andra föreläsare delar våra bästa tips för att ta dig an vardagens utmaningar och leva fullt ut! Anmäl dig kostnadsfritt via:  www.back2life.se ERBJUDANDE - 1 månads gratis användning av Relate Date: https://relate-app.com/elin Gillar du vad den här podden handlar om? Följ då med i jakten på bättre relationer genom att prenumerera på avsnitten samt via Instagram @sakandetgapodden Podden drivs av Elin Ribjer och görs tillsammans med den värderingsbaserade relationsappen Relate. Hitta likasinnade och kartlägg dina värderingar via deras app: Android: bit.ly/relatepod-android Apple: bit.ly/relatepod-iOS  

Ett faktum invid ett minne. Jättekonstigt avsnitt... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik.

Sakın ha, öteki dünyaya borçlu olarak gitmeyin!” diye başladıÇünkü siz centilmen insanlarsınız, karakterinizdurumda kalırsınız. Bir arpa ağırlığı olsun başkasına ait bir hakla gitmekistemem öteye…”Evet, borç çok ağır bir yüktür. Her türlü kayıttan kurtulup özgürolmak isteyen, minnet borcu dâhil, hiçbir şekliyle borçlu olmamalı.Borçların bir şekilde ödenmesi mümkündür ama bir hak/borç vardırki ödenmesi zor, hatta bazen imkânsız hale gelir: Kul hakkı.