Podcasts about sverige

I Sri Lanka konverteras bensindrivna tuk-tukar till el med litiumbatterier och lokal montering ett steg mot renare stadsluft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över en miljon tuk-tukar rullar på vägarna i Sri Lanka – färgglada, bullriga och bensindrivna. Nu pågår ett försök att ställa om dessa ikoniska trehjulingar till eldrift. Litiumbatterier monteras under sätet, gamla motorer rivs ut och nya komponenter kopplas in med kirurgisk precision. Projektet drivs av FN:s utvecklingsprogram i samarbete med lokala verkstäder, men utmaningarna är många: höga kostnader, brist på subventioner och politisk osäkerhet. Samtidigt utvecklas eldrivna tuk-tukar i Sverige, med lättviktskarosser och mikrofabriker i Indien. Elektrifieringens framsteg följs – från Colombos trånga gator till svenska ingenjörers visioner om hållbara transporter i världens mest förorenade städer.Reporter: Ric Wassermanvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De fyra väninnorna har hållit ihop i åttio år. De delar minnena och mardrömmarna från Förintelsen men de spelar också bridge, går på bio och dricker kaffe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentären ”Bridgespelerskorna” handlar om fyra bridgespelande judiska väninnor som alla överlevt Förintelsen. När de kom till Sverige efter kriget var de tonåringar, nu är Eva 95 och Mimmi och Elisabeth 97 och deras väninna Livia Fränkel skulle fyllt 98 i december, men gick tyvärr bort i maj 2025. I filmen som är gjord av Bengt Bok och Alberto Herskovits får vi följa med i de fyra kvinnornas vardag, ett fullspäckat schema av kortspel, barnbarnsträffar, Israelresor, besök i synagogan och samtal om livet och kriget och minnena från Auschwitz. Nina Asarnoj har träffat en av bridgeflickorna, Elisabeth Masur, hemma i lägenheten, en kort stund innan hon skulle i väg till bridgen igen.

Hvordan er det å starte karrieren i et nytt nordisk land? Tre traineer i Posten Bring deler erfaringer fra Norge, Sverige og Danmark – og gir et unikt innblikk i arbeidslivet på tvers av landegrenser.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pianisten, pianoprofessorn och romanstolkaren Matti Hirvonen har sedan början av 1980-talet framträtt på konsertestrader i Sverige och utomlands. 2014 tilldelades han för sina insatser medaljen Litteris et Artibus.

Sverige har en stark konsensuskultur och en historia av decentraliserade beslut. Det är ju trevligt att alla får tycka och tänka kring olika beslut. Men!   Påverkar denna kultur säkerhetsarbetet? Konsekvenserna kan man faktiskt se om man jämför med t.ex. Japan och Frankrike. Det här måste vi titta närmare på.  Tillsammans med Sebastian Kemi som är CISO på Zscaler djupdyker han ner i ämnet tillsammans med IT-säkerhetspodden. Det blir ett snack om kulturen och hur man kan tänka istället. Sedan går vi vidare med tekniksnack kring Zero trust och hur man enkelt kan komma igång. För är inte just den första tanken som kommer upp kring zero trust att det är komplicerat och kanske dyrt?   Detta avsnitt av IT-säkerhetspodden är gjort i samarbete med Westcon – en ledande distributör inom cybersäkerhet. Westcon hjälper företag att skydda sina digitala miljöer genom att tillhandahålla marknadsledande säkerhetslösningar och expertstöd via vårt breda nätverk av partners.

Och om nyhetsbyrån som säljer åsikter till hela Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske läste ni i Göteborgsposten i förra veckan om den kinesiska gravidroboten? Eller kanske såg ni det på Expressens Tiktok eller i något annat av den drös sociala medierkonton eller nyhetsprogram som berättade storyn om hur den kinesiske forskaren Zhang Qifeng vid Nanyangs tekniska universitet tagit fram en graviditetsrobot som kunde bära mänskliga foster.Men det fanns ju ett problem. Allt var en bluff.Reporter: Lasse TruedsonI veckan publicerade Ekot en nyhet om att allt fler judar väljer att lämna Sverige, till följd av ett hårdare samhällsklimat sen terrordådet den 7:e oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. En av siffrorna Ekot använder sig av är att utvandringen från Sverige till Israel fördubblats mellan 2023 och 2024.Men vad säger siffrorna - egentligen?Reporter: Freddi RamelI våras rasade debatten om ledarsidan var en del av en tidnings själ eller inte. Något som inte var i fokus då, var det faktum att en stor del av de lokala ledartexterna runt om i landet inte längre är lokala, utan skrivs av en rätt okänd redaktion. Hur påverkar det den eventuella tidningssjälen och vad betyder det för opinionsbildningen i stort? Vi söker söker svar i en gränd i Gamla Stan i Stockholm.Reporter: Joanna Korbutiak

Både flyttfåglar och flyttfladdermöss drar nu söderut. Vi sänder från båda sidor av Kvarken i norra Östersjön där flera migrationsleder korsar varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvarken (eller Norra Kvarken) kallas den hals där Östersjön är som smalast, ungefär i höjd med Umeå på svenska sidan och Vasa på finska. Här skapar geografin en knutpunkt för flyttande fåglar. Och för fladdermöss! För ja, även många fladdermöss flyttar söderut på vintern.Vi sänder hela Naturmorgon från Norra Kvarken denna morgon, med programledare Mats Ottosson vid Sönnerstgrundet på svenska sidan och reporter Karin Gyllenklev på Valsörarna på finska sidan.Sönnerstgrundet är en av flera västerbottniska kustlokaler som hårdbevakats av flyttfågelräknare de senaste trettio åren. Två av dem är med denna morgon: Ulf Skyllberg och Mikael Wikström. De spanar ut över havet efter sydsugna flyttfågelflockar och berättar om de kunskaper de fått fram om Kvarkens stora betydelse som flyttled för både landfåglar som trana och fjällvråk och sjöfåglar som exempelvis storlom, änder och vadare från ryska Arktis.Och på finska Valsörarna följer Karin Gyllenklev med forskare som fångar och märker fladdermöss. Nu på hösten är det många fladdermöss som flyger över Östersjön på väg mot sina vinterdestinationer där de ska gå i dvala. Rekordet har trollpipistrellen som kan flyga hela vägen ner till Frankrike och Spanien. Och det är just den som forskarna är extra intresserade av. Men även andra arter kan dyka upp i fällorna, till exempel taigafladdermus och nordfladdermus.Ute i Östersjön, mellan Sönnerstgrundet i Sverige och Valsörarna i Finland, ligger ön Stora Fjäderägg. På fågelstationen där märks det att flyttsäsongen verkligen kommit igång nu. När Naturmorgons Lisa Henkow var på besök i veckan ringmärktes fullt med kungsfågel, en del lövsångare och en och annan videsparv. Alla med siktet inställt på sina vinterkvarter.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Magdalena Andersson (S) om finansieringen av försvaret, vinstförbud i skolan och behovet av en nationell säkerhetsrådgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av de stora ekonomiska frågorna i svensk politik framöver är hur försvaret ska finansieras. I våras kom partierna överens över blockgränserna om att lånefinansiera stora delar av försvarsuppbyggnaden. Men utgifterna kommer ligga kvar permanent. Många bedömare, exempelvis tidigare statsministern Göran Persson och Finanspolitiska rådet, anser att det är olämpligt att bekosta stora, permanenta utgifter med lån, i och med att man då låter framtida generationer betala. Tycker du att Socialdemokraterna talar klarspråk om de ekonomiska uppoffringar som kommer att krävas?”Jag har försökt ta upp det, bland annat i mitt tal till partikongressen när jag drog upp riktlinjerna för Socialdemokraterna under 2030-talet. Då var jag tydlig med att vi inte kan lova allt åt alla.. Det är viktigt att ha ett tydligt budskap om att det finns stora investeringar vi behöver göra i Sverige. Då kan man inte göra allt på en gång”, säger Magdalena Andersson. Tveksam till nationell säkerhetsrådgivareMagdalena Andersson är osäker på om hon kommer behålla posten nationell säkerhetspolitiska rådgivare, om Socialdemokraterna vinner valet hösten 2026. ”Det vi har sett de senaste åren från statsministerns kansli har väl inte gett sken av att det är ordning och reda hur man hanterar hemliga papper och sånt”, säger hon. Är det en bra sak för Sveriges säkerhet att det finns en sån här funktion? ”Jag tror inte att det är nödvändigt. Det finns för och nackdelar med olika sätt att organisera det. Att det här skulle vara nödvändigt för Sveriges säkerhet ser jag inte”, säger Magdalena Andersson. ”Exakt hur jag vill organisera statsministerns kansli har jag inte tagit ställning till än. Jag tyckte att det fungerade bra som det var när jag var statsminister, och under Stefan Löfvens tid.”Förbud mot vinstuttag i skolanSocialdemokraterna har under flera år drivit frågan om att förbjuda skolföretag att ta ut vinst, men inte fått igenom sina förslag i riksdagen. Hur ska det gå till den här gången? ”Man kan tänka sig olika modeller. Ett sätt är att aktiebolag förbjuds i skolan, men jag är öppen för andra sätt”, säger Magdalena Andersson. ”Det blir ju nån form av lagstiftning som man får ha. Där finns möjlighet för de vinstdrivande aktiebolagen att ombilda sig till icke -vinstdrivande bolag eller göra om det till en stiftelse, eller om föräldrar, lärare eller kommunen tar över skolan.”, fortsätter hon. Varför skulle ett vinstdrivande aktiebolag gå med på att bli icke -vinstdrivande? ”Alla jag träffar från de vinstdrivande friskolorna säger att de gör det här för att de är intresserade av utbildning och vill bidra till det svenska skolsystemet. Det kommer de att ha möjlighet att göra. Den enda skillnaden är att de pengar vi betalar i skatt blir kvar i skolan.”, säger Magdalena Andersson.Frågan om friskolor och vinstuttag är en av de frågor som splittrar oppositionspartierna, och Centerpartiet har tydligt varit mot vinstbegränsningar. Cirka 250 000 barn går i skolor som drivs som aktiebolag i Sverige. Hur Socialdemokraterna ska kunna få med sig Centerpartiet på ett förbud besvarades inte av Magdalena Andersson, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach. ”Socialdemokraterna har länge haft svårt att förklara exakt hur det här ska gå till och vilken tidshorisont man pratar om när man vill förbjuda. Exakt så var det även i den här intervjun. Ännu svårare har de att säga hur de ska få det genom riksdagen. De vill samarbeta med Centern, men sist de gjorde det drev Centern till och med igenom att Socialdemokraterna inte fick driva frågan. Så här fick vi egentligen inga svar idag”, säger Fredrik Furtenbach. Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in på förmiddagen, fredagen 29 augusti 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tvåhundrasextiosjätte avsnittet av podden pratar vi återigen om autism, ADHD och vaccinmyter. Gäst är Sven Bölte. I den tredje delen av fyra diskuterar vi färdighetsträning: KONTAKT-programmet, Skol-KONTAKT och i-KONTAKT – vad är det och vilka resultat har studierna visat? Varför följer man bara upp resultaten i tre månader?Christian frågar varför lärare ibland inte ser de goda resultaten av KONTAKT-programmet, och om det talar emot modellen. Vi får även två expertfrågor från Malin Höistad som arbetar med vetenskaplig utvärdering och har forskarbakgrund inom neuroanatomi, som undrar vilken betydelse ålder och svårighetsgrad har vid insättning av färdighetsträning. Hon undrar också vilka färdighetsträningsinsatser barn med autism får i Sverige idag?Om du vill kommentera avsnittet finns Christian på Twitter han heter c_dahlstrom, eller på Bluesky där han heter christiandahlstrom.bsky.social. Trevlig lyssning!Hjälp till att hålla merparten av avsnitten gratis och få tillgång till exklusiva avsnitt på: http://patreon.com/sinnessjuktDelta i Mental Health Run 2025: https://mentalhealthrun.seSynka Patreon med Spotify: https://www.patreon.com/posts/sa-lyssnar-du-pa-34442592Köp signerade böcker och Beckomberga-printar här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butik Boka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige kräver sanktioner mot Israel och Hamas / Migrationsverket säger att företagen har störst ansvar för bärplockarna / Konsumentverket vill förbjuda telefonförsäljning / Solrosor säljs för folket i Ukraina Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar Jenny Pejler och Anna Jonasson.

28 augusti. En utredning av Sveriges internationella adoptionsverksamhet har funnit ett antal oegentligheter. Man föreslår nu att verksamheten att förmedla barn för adoption till Sverige bör avvecklas. Varför det? Andreas Ericson intervjuar utredare Anna Singer, professor i civilrätt vid Uppsala universitet.

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Turkiets huvudstad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger affärsmannen Faysal, som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.Kriminell underjordisk bankverksamhetPå engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Hör Kristian Åström om reformerna som ska stärka hushållen. Expert: Lär dröja innan Sverige får urangruvor. Efter skjutningen i kyrkan: FBI utreder vänsterextrema videor. Elever rundar mobilförbudet i skolan, visar granskning. Programledare: Nathalie Rothschild.

Isak Dreyer nekter for å ha vært med på ulovlig bjørnejakt i Sverige. Og han er liksom Norges tøffeste? Går ikke på rød mann heller han da? Bruker hjelm og knebeskytter han? Bodø/Glimt er med i Champions League, og Siri har tre spørsmål: Hva er Champions League, hva er Glimt og hva er Bodø? Harald Eia får motbør og bør etter uttalelser i podkasten til Wolfang Wee. Han mener at kvinner ikke skal være så opptatt av egen helse. Lett for han å si som ikke er kvinne!!!

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu är det dags att bygga upp en infrastruktur i rymden, enligt Europeiska Rymdorganisationen ESA med rymdmackar och flera rymdstationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 maj 2025.Rymdekonomin växer och blir alltmer en del av ekonomin här på jorden, säger ESA:s chef för framtida transporter Jerome Breteau. Nu behöver vi en infrastruktur i rymden, med hamnliknande platser där farkoster kan tanka, lasta om och repareras.Men Sverige ligger efter, enligt rymdingenjören Aaron Dinardi, med erfarenhet från både USA och Sverige. Den nuvarande utvecklingen av branschen, med stora initiativ från privata aktörer, händer inte här, säger han.Vi hör också Rymdstyrelsens generaldirektör Ella Carlsson om ESA-visionen och om kritiken från Dinardi. Kan de rymdplaner som nu finns i Sverige föra oss i rätt riktning?Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I detta avsnitt möter vi Ludmila Engquist – en av Sveriges mest omtalade idrottsprofiler. Hon berättar om hur hon redan som 15-åring lämnade hemmet och snabbt drogs in i en destruktiv relation med en äldre man. Vardagen präglades av misshandel och övergrepp, men idrotten blev hennes räddning – och vägen ut.Vi får följa hennes genombrott i Sverige, mötet med Johan Engquist och resan mot OS-guldet i Atlanta 1996 – en triumf som gjorde henne till nationalhjälte. Men bakom framgångarna låg en enorm press, prestationsångest och ständig rädsla för att misslyckas. Ludmila berättar också om den sovjetiska dopningskulturen, den skandal som senare skadade hennes rykte och varför hon till slut valde att lämna Sverige.Vi dyker vidare in i livet efter idrottskarriären: kampen mot återkommande sjukdomar, den tunga skilsmässan, självmordsförsök och ensamheten i Spanien. Vi får även svar på frågor som varför hon valde att återvända till Sverige, varför hon gett bort alla sina medaljer och varför pengar och framgång inte längre styr hennes liv.Detta är ett gripande avsnitt om överlevnad, förlåtelse och nya perspektiv – en stark berättelse om hur man kan ta sig igenom livets svåraste prövningar och hitta ro på andra sidan.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Ludmila Engquist – en av Sveriges mest omtalade idrottsprofiler. Hon berättar om hur hon redan som 15-åring lämnade hemmet och snabbt drogs in i en destruktiv relation med en äldre man. Vardagen präglades av misshandel och övergrepp, men idrotten blev hennes räddning – och vägen ut.Vi får följa hennes genombrott i Sverige, mötet med Johan Engquist och resan mot OS-guldet i Atlanta 1996 – en triumf som gjorde henne till nationalhjälte. Men bakom framgångarna låg en enorm press, prestationsångest och ständig rädsla för att misslyckas. Ludmila berättar också om den sovjetiska dopningskulturen, den skandal som senare skadade hennes rykte och varför hon till slut valde att lämna Sverige.Vi dyker vidare in i livet efter idrottskarriären: kampen mot återkommande sjukdomar, den tunga skilsmässan, självmordsförsök och ensamheten i Spanien. Vi får även svar på frågor som varför hon valde att återvända till Sverige, varför hon gett bort alla sina medaljer och varför pengar och framgång inte längre styr hennes liv.Detta är ett gripande avsnitt om överlevnad, förlåtelse och nya perspektiv – en stark berättelse om hur man kan ta sig igenom livets svåraste prövningar och hitta ro på andra sidan.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.