Podcasts about sverige

Vem vill du skicka en julhälsning till? Vi passar på att sprida lite extra värme så här dan före dopparedan! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Caroline vill skicka en hälsning till sonen och alla andra lastbilschaufförer som rullar på vägarna i juletid och Elå ringde från Tyskland hälsar till bästisen i Sverige.God jul önskar vi på Kvällspasset!

Här kommer berättelsen om en julbock som det har blivit en sport att bränna ner. Är det inte konstigt? Jo, men varje år så frågar sig folk - kommer bocken klara sig, eller brinna ner? Länk till livesändning via webbkamera. För transkript till alla avsnitt - bli patron! Del av transkriptet:  Hallå där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Hoppas du mår bra. Ja, jag sitter i Valencia och det regnar väldigt mycket just nu. Men jag ska faktiskt till Sverige ganska snart. Jag åker på måndag. Måndag den 22 december, då kommer jag till Sverige för att fira jul. Och i dagens avsnitt har vi nånting som relaterar till julen. En liten intressant berättelse, en lite märklig berättelse. Det handlar om en julbock av halm som man sätter upp varje år i Gävle, men som det har blivit en slags tradition att bränna ner. 30 gånger har bocken brunnit. Och varje år frågar sig folk, ska bocken brinna igen? Folk slår till och med vad om ifall bocken kommer brinna eller inte. Och det ger tre gånger pengarna om bocken inte brinner. Ja, så det här ska vi prata om nu och jag ska förklara vad en bock är, vad halm är, vad Gävle är och allting annat. Men först ska jag tacka några patrons såklart.   Det är Edi, Yoon, Ipek, Eleni, Garfield, Tayyab, Diane, Leticia, Aivar, Leticia och Melina. Så tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Om du också vill stödja podden, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Okej, så först och främst, vad är en bock?

Sverige ska återigen börja utvisa folk till Somalia med tvång / Polisen hittade minst 250 kilo narkotika / Barn får julklappar av hjälporganisationer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler & Nina Muossa.

Ser Garplind ner på sina gäster? Är det idag David blir Buzz Lightyear? Och tänker alla killar på nazisterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Linnea Wikblad gör sin egna revbensspjäll och vet du vad det mig? David Druid har närt barnmunnar vid sin barm. Bokar Christopher Garplind gäster IRONISKT till uppesittarkvällen? Björn Rosenström är så het, så het, så het! Vi pratar med honom om att aldrig göra intervjuer, att börja göra låtar på skämt och av misstag ta över hela Sverige. David Druid får en julklapp av tomten. Linnea Wikblad har lyckats med det få lyckats med, nämligen blivit stammis! Dessutom har hon använt fel och rutten färg! I Babs privata hål: Varför tänker killar alltid på nazisterna? Vår techreporter Evelina Galli om vibratorer som eventuellt spionerar på oss! Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om dramat kring den borttagna bilden på Trump i Epstein-utredningen och att julbordsklyftan växer.Tidpunkter i avsnittet:14:07 Nyhetsfördjupning: Dramat kring Epstein-utredningen.19:48 Spionerar din sexleksak på dig? Evelina Galli förklarar.44:52 Nyhetsfördjupning: Julbordsklyftan växer.01:03:34 Babs privata hål: Hur ofta tänker killar på nazister?01:17:59 Björn Rosenström.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

När formades bilden av Sverige, frågar sig Ashkan Fardost i den tredje och sista delen i en artikelserie om Sverige. Den första kan du läsa här och den andra här. Inläsare: Jenny Strindlöv

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. EU enas om jättelån till Ukraina – hårda ord och svåra valEU lånar nära 1000 miljarder till Ukrainas stöd efter hårda ord på toppmötet. Förslag att använda frysta ryska tillgångar föll. Beslutet visar både kompromissvilja och begränsningar samt signalerar strategisk uthållighet. Medverkande: Teresa Küchler (SvD), Göran von Sydow (SIEPS), Jakob Hedenskog (UI).Strid om “tvångsblandning”M och SD säger att S vill tvinga folk att blandas, S kallar det integration via bygge. I Örgryte väcker planerade flerfamiljshus reaktioner – och sätter ljus på hur bostäder och integration krockar.KAJ-effekt i VöråNär KAJ-fans ville övernatta i Vörå hyrde Boris och Solveig Åhman ut släktstugan. De är KAJ-Axels föräldrar. Intresset gav mer än turism – hela bygden märker av effekten. ”Det är otroligt”, säger Boris Åhman.Krönika av Agri IsmaïlOm den ensammaste tiden på åretJulpanelen rimmar och delar ut klappar till partiledareHör Leonidas Aretakis, Flamman, Anders Lindberg, Aftonbladet och Kajsa Kettil, Borås Tidning.timme 2:Epsteinläckan skakar Trumps basUppgifterna i Epsteindokumenten har triggat en intern oro bland vissa republikaner och konservativa profiler. Många dokument släpptes i fredags men inte alla. Kan detta bli ett fortsatt problem för presidenten?Gaza då och nuFörr fanns museer, moskéer, bad och fiskmarknad – kulturens vardag. Nu återstår ruiner: Omarimoskén, Hamam Samara och Pashapalatset är borta, palatsets trädgård har blivit ett tältläger. Sami Abu Salem och Jawdat al Khodary beskriver hur samlingar och minnen gått förlorade.Ovinter är den femte årstiden – vintersolstånd utan vinterÅrets mörkaste dag, vintersolståndet 21 december, kom utan snö och kyla på många håll. När vinterkänslan uteblir sprids ordet ”ovinter” – en ”femte årstid”. Etnologen Erika Lundell och språkvårdaren Karin Webjörn undersöker fenomenet.Kortsiktiga politiska beslut om miljön skapar ovisshet för industrinEU-kommissionen vill lätta på förbudet mot nya förbränningsbilar 2035 om utsläppen sänks 90%. Resterande 10% kan kompenseras med e-bränslen, biobränslen eller grönt stål. Hör Johan Rockström, professor och chef för Potsdaminstitutet.Satir från RadioskuggaAI-hälsningar, en blandning av värme och kylaJimmy Lais dom skakar HongkongMediemogulen Jimmy Lai har dömts, sex år efter demokratiprotesterna. Apple Daily stängdes efter polizrazzia – en symbol för pressfrihetens fall. Domen ökar oron för yttrandefriheten. Hör SR:s Kinakorrespondent Moa Kärnstrand.KåseriJulkaos, trumslagare och Mark Levengoods nej till Thåströmprogramledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Leonardo Wehlander

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon.Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?   Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Hur ideologiskt styrd är konsten i Sverige? Vad avgör konstens värde? Och vad tillför ett konservativt perspektiv till kulturdebatten? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Einar Askestad, författare, poet och kulturkritiker, samt kulturchef på Svenska Epoch Times.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Stort EU-stöd till Ukraina men inte som Sverige önskade / Sverige ska ge mindre pengar i bistånd / Allt fler blir sjuka i influensa / Första barnet på 55 år i byn Vettasjärvi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

December har varit allt annat än förväntat. Lojsan är hemma med inte bara 3 utan 4 barn, medan Hanna lever på sitt liv och funderar på om det kanske är dags att ta sig ut och träffa lite folk snart? Fast å andra sidan – hon träffar ju hela Sverige i TV-rutan på uppesittar kvällen! Det räcker väl? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Harald gör inbrott i hela Sverige. Han blir känd som Bildsköne Bengtsson och beskrivs som en modern Robin Hood. Men polisen är honom hack i häl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck.Bildsköne Bengtsson ses som Robin HoodPolisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv.Kompanjonen Tatuerade JohanssonTillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg.Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare.I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan.– ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson.Dokumentären är gjord 2025.Medverkande:Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne”Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitetArkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik HillerströmBildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 MalmöhusTidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco.Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben ABProducent: Sofia Kottorp

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Globalt fenomen med stora konsekvenserI vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärdOm det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.Börsfall och boprisfallMen även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotÅsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitetJohan Grip, forskningschef KommuninvestFredrik Bood, demograf SCBJoanna Swica, träningsprofilJakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lommaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Lilla Ullabella tas om hand av sin barnjungfru Malin. Fadern går i konkurs och de tvingas lämna sin gård för ett nytt, fattigare liv i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart lämnar fadern Sverige och sina dåliga affärer för en ny tillvaro i Amerika utan sin dotter. Pengarna han skickar hem räcker inte långt. Malin får vara uppfinningsrik för att få det hela att gå ihop.Ungdomsromanen Ullabella, kom ut 1922 och det här är en inspelning från 1940.Ullabella av Marika StiernstedtI rollerna: Malin – Hilda Borgström, Ullabella – Inga Tidblad, Emil – Helge Hagerman, Ingenjör Winterros – Gösta Cederlund, Husjungfrun Bertha – Tyra Dörum, Inspektor Veronius – Carl Deurell, Tant Marie – Ester Sahlin, Tore – Folke Hamrin, Ada Corin – Signhild Björkman, Häradshövding Nicolaus – Knut Pehrsson, Majorskan Winterros – Constance Byström, Husan – Sif Ruud, Kontorspojken – Helle WinterBerättare: Marika StiernstedtRegi: Henrik Dyfverman

Regeringen och SD vill förbjuda kusiner att gifta sig / 12åring misstänks för dödsskjutning i Malmö / Det kan bli kris i Sverige om det inte föds fler barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

I en ny rapport från tankesmedjan Frivärld sammanfattas hur militära, politiska och andra hot mot Sverige utvecklats under året. Hur ser de ut och vad ska vi göra för att möta dem? Andreas Ericson diskuterar Anna Rennéus Guthrie och Gunnar Hökmark från Frivärld.

Nu exklusivt i Sveriges Radios app. Hör om ballongfärden mot Nordpolen som slutade i katastrof. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lyssna på hela serien här.P3 Historia om Andrées polarexpedition är en serie i tre delar om mysteriet som länge omgärdade Salomon August Andrées polarexpedition. Hur gick det för de tre männen, och dem som blev kvar hemma i Sverige? Hör serien hos Sveriges Radio.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

FC Rosengård bolagiserar sina seniorlag och tar in nytt kapital, dels från brittiska Crux Football till damerna, dels från FC Köpenhamn till herrarna. Fotbollschef i FC Rosengård är Roger Palmgren och när jag poddintervjuade honom hösten 2024 talade han redan då om det känsliga samarbetet med FC Köpenhamn men även om att lyfta klubbens verksamhet, om målet att få in fler egenfostrade spelare i A-lagen, om hur han balanserade ansvar för herr, dam och ungdom och om att han välkomnade Malmö FF i damallsvenskan.Dessutom berättade Palmgren om att han upplevde att det inte finns respekt i Sverige för hans kunnande, om bristerna i svensk talangutveckling, om hans arbete som tränare runt om i världen, om alla galna historier som kan bli en bok, om att han ångrar att han lämnade ett klubblag i Italien för att bli förbundskapten i Sierra Leone, om svartmålningen han upplevde när han hjälpte spelare från länder i Afrika till Sverige och om betydelsen av mentorn Sven-Göran Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.Wikimedia Common, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått över tjugo år sedan Sverige röstade nej till euron. Är det dags att ändra på det nu? Andreas Ericson diskuterar med Fredrik NG Andersson, docent i nationalekonomi, och professor emeritus Lars Calmfors som för Timbros räkning tagit fram en ny utredning om frågan.

Svensk demensvård behöver bli bättre visar ny rapport från Socialstyrelsen. Antalet skjutningar i Sverige har minskat. Brandlarmet gick när rullstolsburna Camilla var på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svensk demensvård behöver bli bättre visar ny rapport från Socialstyrelsen. Antalet skjutningar i Sverige har minskat. Brandlarmet gick när rullstolsburna Camilla var på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. RÄTTLESE: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen, om att den brittiska regeringen ställer ett ultimatum till den ryske oligarken Roman Abramovich, sa vi felaktigt att den summa som varit fryst motsvarande drygt 300 miljarder kronor. Rätt ska vara att summan motsvarar drygt 30 miljarder kronor. RÄTTLESE: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen om Alzheimerläkemedlet Leqembi, sa vi felaktigt att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, bedömer att Alzheimerläkemedlet Leqembi inte är kostnadseffektivt. Det var fel. Rätt är att TLV anser att det finns betydande osäkerhet i hälsoekonomin beträffande läkemedlet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Äntligen är den snart här: julen. Tiden på året som är fylld av värme, ro och mys.Men i Sverige finns också en annan sida av julen. Förr viskades det om att detta var en tid då de döda vandrade bland de levande. Man berättade om ett mörker och om onda krafter som kunde skada oss.För vad är väl ändå ett avsnitt av Spöktimmen utan att man blir lite rädd?Fall: Julottan, Julbocken & Årsgång.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU har inlett arbetet med att ta fram en ny långtidsbudget. Kommissionen vill att den nästan ska fördubblas jämfört med tidigare. Helt fel, tycker Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz när hon gästar Andreas Ericson. Hon vill att Sverige ska driva på för ett EU som prioriterar säkerhet och konkurrenskraft.