Podcast appearances and mentions of maja fjaestad

I detta avsnitt gästas vi av Maja Fjaestad – civilingenjör i teknisk fysik, docent i teknik- & vetenskapshistoria, och en av Sveriges främsta experter på teknik, forskning och politik. Hon var bl.a. statssekreterare under pandemin och har haft nyckelroller i samhällsberedskap och AI-utveckling. Missa inte detta samtal om framtidens beslutsfattande, teknikutveckling och samhällsutmaningar! 

Regeringen styr riket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi har ett kommunalt självstyre och det är inte tillåtet med ministerstyre. Detta fastslås i Sveriges grundlag. I ljuset av stora och små kriser, så som covid-19 pandemin och snökaos på E22:an, uppstår ofta en diskussion om vem som egentligen leder Sverige genom krisen. Vem ansvarar för vad, och vem ser till att helheten håller ihop? Behöver regeringen mer makt för att för att leda Sverige genom nästa kris, och hur påverkas i så fall vår demokrati om vi börjar ändra i regeringsformen? Medverkande: Marika Ericson, Universitetslektor/Prefekt Försvarshögskolan Maja Fjaestad, expertkoordinator samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

För att lyssna på hela avsnittet och andra exklusiva avsnitt - bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen. Boken heter "AI och makten över besluten" och gäst är Maja Fjaestad, forskare och en av redaktörerna till boken.Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer, och besluten kan både bli livsavgörande och påverka väldigt många människor. Det finns exempel på när automatiserade processer har avgjort vilken skola barnen hamnar i, vad människor ska få för vård eller beslut om olika bidrag. I denna antologi lyfter författarna blicken mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI implementeras? Hur kan vi få en fungerande insyn i automatiserade beslutsprocesser? Hur säkerställer vi att systemen inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut som är tagna utifrån AI generatorer?Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Varför är beslutsfattande baserat på algoritmer extra känsligt när det kommer till offentlig sektor? På vilka sätt kan det gå fel när AI och algoritmer används för beslutsfattande? Vad kan vi lära av bra och dåliga exempel? Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan AI användas i offentligt beslutsfattande. Vad är riskerna? Och bör vi trots allt vara förberedda på att AI kommer utrota mänskligheten? Gäst: Maja Fjaestad, adjungerad professor vid Luleå Tekniska universitet och medredaktör för boken AI & makten över besluten. Programledare: Jesper Bengtsson. Nu tar Magasinet sommaruppehåll och är tillbaka igen i augusti. Lyssna gärna på gamla avsnitt under tiden.

Dr Maja Fjaestad, an academic with an engineering background, had grand plans when she was appointed Swedish state secretary for health. Unfortunately, this was in 2019, and less than a year later her job was completely transformed by the Covid outbreak.   In this wide-ranging interview with Toby Wardman, Dr Fjaestad talks about what it was like being in the job during Covid, how well the science-policy interface was functioning in Sweden at the time, and the links between Swedish Covid response, scientific evidence and public communication.

1.47 Ett exempel på nybyggaranda i tuffa tider är Kärnfull next – bolaget som bestämde sig för att bygga nya kärnkraftverk i miniformat i Nyköping. Vd och grundare Christian Sjölander berättar om en galen idé som föddes 2018, och plötsligt kändes ganska rimlig, 2023.   ”Är det kanske inte galna idéer som i slutändan kanske behövs för att göra stor påverkan på saker och ting? Att ständigt välja det mest riskminimerade alternativet tror jag inte är det som får stora skiften att hända i samhället.”  3.59 Under året hade vi också besök av Jonas Nyvang från Stilride, företaget som tagit patent på ett helt nytt sätt att vika stål som kan minska klimatpåverkan rejält. Deras första vikta produkt är en eldriven motorcykel som väckt uppmärksamhet över hela världen.   ”Hela processen börjar med att vi skär ut de optimala bitarna från en platt plåt med en laserskärare. Sedan använder vi robotar för att föra in plåtdelarna i vikmaskinen och vika till dem”.  6.59 Innovation sker dock inte bara hos uppstickarna – även hos de mer traditionstyngda spelarna händer det grejer. Robert Hafredal, CIO på Husqvarna, gästade oss för att prata om den digitala trädgården.  ”Du som trädgårdsägare kan designa din trädgård i en app som heter MyGarden. Du kan installera sensorer i marken som mäter fukt i luften, fukt i jorden och vet vilket väder det ska bli. Vi har plantdatabaser där du kan se att just din planta behöver så här mycket eller lite vatten – och roboten då, som också styrs av allt detta.” 8.26 Årets stora snackis var ändå ChatGPT. När 2023 inleddes hade Open AI:s banbrytande tjänst just fyllt en månad och plötsligt var kraften i artificiell intelligens inte längre ett diffust framtidsscenario – utan ett faktum. Lindex CDO, Annika Elfström, gästade podden för att berätta om deras projekt Lindex Copilot.  ”Det är en AI-tjänst, eller en produkt kan man kalla det, som integrerar ChatGPT i Lindex egna Azure-infrastruktur, med tillgång till Lindex-data. Syftet med tjänsten är att vi ska kunna erbjuda vår butikspersonal hjälp med vilka frågor som än kan komma upp under ett arbetspass.”  13.09 Men som med alla stora skiften, väckte den blixtsnabba utvecklingen också oro. I mars publicerades ett öppet brev som skrivits under av över 1 300 forskare och chefer inom AI-fältet – en matematikprofessorn Olle Häggström. Där uppmanade de till en sex månaders paus av utvecklingen av dom mest avancerade formerna av AI, för att lagstiftningen skulle få en chans att komma ikapp. Olle Häggström gästade också denna podden för att förklara varför han anser att AI-utvecklingen är bortom all kontroll.  ”Det finns en kapplöpningsdynamik här där OpenAI å ena sidan, och Google å andra sidan, tävlar om marknadsdominans. Det är liksom enorma summor på spel – det skapar osunda marknadsincitament som gör att de rusar framåt okontrollerat.”  16.58 Ja, vem ska vi ställa till svars när självlärande maskiner löper amok? Det var något som Maja Fjaestad, docent i teknopolitik, tog upp när hon slog sig ner sig i gästfåtöljen. Hon har föreslagit att offentlighetsprincipen ska utökas till att också gälla de algoritmer som används för att fatta beslut i offentlig verksamhet.  ”Ett exempel, som min kollega Charlotta Kronblad skrivit om, är ju hur barn i Göteborg blev placerade av en skolalgoritm som inte skilde på fågelvägen och gångvägen – så väldigt många barn fick skolplaceringar som var helt uppåt väggarna. Då kunde man inte få ut skälen till det – man kunde inte begära ut algoritmen.” 20.10 Oroligheterna i världen aktualiserade också frågan om cybersäkerhet och robusta system i samhällsviktig verksamhet. En av de senaste som gästade podden för att prata om just det, var Bjørn Ivar Moen, vd på Telenor Sverige.   ”Vi ser att kunderna har en förväntning på oss som operatör att vi hjälper till med säkerhetsfrågan. För det första måste vi ha kontroll på vårt eget nät, men sedan tror vi att det är naturligt att vi också erbjuder säkerhetsprodukter.”   En sak är säker: det går snabbt nu, och det är kanske först i efterhand vi ser vad som var en hype och vad som blev en beständig förändring. Här i podden hade vi besök av Isabella Löwengrip, bloggaren och serieentreprenören som kraschade både affärsmässigt och privat, och nu satsar på en roll som ängelinvesterare i stället.  ”Mycket av den tech som händer just nu – man pratar alltifrån web3 till NFT:er – och man tänker 'kommer det att stanna eller är det borta om ett par år'? Det där flyga-tänket är livsfarligt(…)det kan innebära att man gör investeringar som blir katastrof, men jag tror att de som kommer lyckas är de som vågar satsa på den nya tekniken. ”  En av dem som dragit samma slutsats – genom praktisk erfarenhet – är låtskrivaren och musikproducenten Andreas Carlsson. Runt millennieskiftet var han minst sagt nöjd med livet, när han fick ett jobbigt besök.  ”All positiv förändring sker just när det skaver. När det inte skaver, det är just då man blir lite så där 'fat and happy' och det är då man slutar vara framåtlutad. Jag tror att musikbranschen kanske behövde förändringen, människan förändras hela tiden och man måste följa med de förändringarna och ibland till och med leda dem.”    Och med dessa insikter vill Consid önska alla ett fredligare och ännu mer innovativt 2024! Gott nytt år!   

Välkommen till ett möte med juridikprofessor Björn Lundqvist, aktuell med boken ”Regulating Access and Transfer of Data”. Medverkande Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet. Han forskar om regleringen av den digitala ekonomin och ingick i SNS Konjunkturråd 2021 som skrev rapporten Digitalisering och konkurrens. Björn Lundqvist är även föreståndare för Nätverket för Europarättsforskning samt Institutet för Europarätt. Hans nya bok Regulating Access and Transfer of Data är utgiven vid Cambridge University Press. Maja Fjaestad är docent i teknopolitik och affilierad forskare vid Karolinska institutet. Hon har bland annat varit statssekreterare hos dåvarande socialminister Lena Hallengren, med ansvar för AI- och teknikfrågor inom hälso- och sjukvård samt krishantering av coronapandemin. Maja Fjaestad är senior rådgivare åt AI-Sweden, styrelseledamot vid Göteborgs universitet och ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

En podcast om att ta kontroll över tekniken   Hon vill göra algoritmerna bakom myndighetsbeslut till offentlig handling och efterlyser en mer aktiv politik där människan tar kontroll över teknikutvecklingen. Maja Fjaestad är forskaren och samhällsdebattören som fattat att AI-utvecklarna är vår tids verkliga makthavare. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni Maja Fjaestad reflektera kring hur AI både kan hota demokratin och bidra till ett mer demokratiskt samhälle, beroende på hur vi hanterar den. Hon ger exempel på hur politiken abdikerat för algoritmerna och skissar på en sjukvård där data delas och AI hittar sambanden vi människor missat.

Är AI ett hot mot demokratin? Eller kan AI, rätt använt, stärka demokratin och till och med skapa en mer jämlik värld? AI används alltmer för att fatta beslut hos myndigheter och företag, om våra lånevillkor, skolval och bidrag. Algoritmerna i sociala medier styr samhällsdebatten och AI öppnar för närgången övervakning av medborgarna. Vad betyder det att en maskin fattar beslut som påverkar våra liv?Blir det opartiskt och effektivt eller förstärkt ojämlikhet? AI och demokratinLedande personer inom tech-branschen vill sätta AI-utvecklingen på paus eftersom den nya generationens algoritmer blir allt svårare att skilja från människor. I EU tar man nu fram regelverk för att främja innovation och samtidigt garantera säkerhet och mänskliga rättigheter. Kan vi ens kontrollera algoritmerna, när de blir alltmer komplexa? Och hur bråttom är det att skapa regleringar?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet vid framtidsstudier, Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, knuten till Karolinska institutet och Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers i Göteborg. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Genom ny teknik kan vården anpassas efter din unika genetiska profil, något som ökar chansen att få rätt diagnos och behandling i tid. Hur drar vi nytta av framstegen? Ett samtal om precisionsmedicin mellan Maja Fjaestad, statssekreterare på Socialdepartementet, Jenni Nordborg, regeringens samordnare för life science och Anders Brinne, Vinnova. Vi möter också Maja Ödmann, mamma till Roy som har en ovanlig muskelsjukdom, och Anna Lindstrand, docent i klinisk genetik.   Samtalet leds av Liselott Bergman, Vinnova.

I avsnitt 22 av Fysioterapeuternas podd ”En podd i rörelse” samtalar ordförande Stefan Jutterdal med Maja Fjaestad, statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren. Samtalet handlar om den stora rehabiliteringsskulden som ökat på grund av Covid-19 och vad regeringen gör och kan göra för att stärka rehabiliteringen i Sverige. Maja Fjaestad berättar även i inledningen av samtalet att hon nyligen brutit ett ben i mellanfoten, sedan hon ramlat i trappan och har själv behov av rehabilitering.

Kärnkraften blev under slutet av 1970-talet en laddad fråga i Sverige där kärnteknikens möjligheter stod mot riskerna. Minnet av atombomben var fortfarande levande och kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA väckte starka känslor. Frågan splittrar politikerna och man bestämmer att en folkomröstning om kärnkraftens framtid ska genomföras. Men i valet ställs man inför tre nästan likadana alternativ. Hur blev det så? Gäst i studion är Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria.

Kärnkraften blev under slutet av 1970-talet en laddad fråga i Sverige där kärnteknikens möjligheter stod mot riskerna. Minnet av atombomben var fortfarande levande och kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA väckte starka känslor. Frågan splittrar politikerna och man bestämmer att en folkomröstning om kärnkraftens framtid ska genomföras. Men i valet ställs man inför tre nästan likadana alternativ. Hur blev det så? Gäst i studion är Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria.

Ola Pettersson, LO:s chefsekonom, och Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef på Kommunal, sammanfattar 2017 - vilka var de viktigaste och mest intressanta politiska och fackliga händelserna? Hör om magplask, genidrag och vem som är smord i käften. Och förstås: årets låt, årets bakverk och årets skandal.  

Räcker dagens lönebildningsmodeller för att få upp de lägsta lönerna? Är industriavtalets lönenivåer förenligt med inflationsmålet? Hur bra var avtalsrörelsen 2017?

Algoritmer i samhället heter en färsk rapport från Kansliet för strategi- och framtidsfrågor i Statsrådsberedningen. I Digitalsamtal #022 träffar Anders Thoresson statssekreterare Maja Fjaestad, som beställde rapporten, för ett samtal om algoritmer och deras roll och påverkan av samhället. Diskussionen rör bland annat det innehållsurval som tekniken gör på tjänster som Facebook och Google, vilket skapar […] The post #022 – Hur ska algoritmer få påverka samhället? appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Dystopierna dominerar kulturen. I filmens postapokalyptiska världar är framtiden mörk, smutsig och analog. Civilisationen har krackelerat, tekniken utplånats och människan tvingats tillbaka till jägar- och samlarstadiet. Och politikerna har lämnat de storslagna framtidsvisionerna för att locka väljare med löften om några hundralappar mer i plånboken, allt medan ännu en klimatkonferens havererar. Men varför så dystert? Och när slutade vi tro att vi går mot ljusare tider? Vi diskuterar framstegstankens död med journalisten Anders Rydell, teknikhistorikern Maja Fjaestad och idéhistorikern Sven-Eric Liedman. I filmserien Tillbaka till framtiden finns räddningen i det förflutna. Michael J Fox reser tillbaka till femtiotalet - då man fortfarande trodde på framtiden - för att få ordning på sin existens. Kulturredaktionens Roger Wilson och Jenny Teleman ser om en klassisk filmtrilogi. Veckans panel gästas av Tova Magnusson, aktuell som regissör till succékomedin Fyra år till. Programledare Jenny Aschenbrenner.