Podcasts about sydafrikas

Varmt välkommen tillbaka till idrott-och ledarskapspodden. I det här avsnittet möter du Ntsiki Biyela, en av världens främsta vinmakare och även Sydafrikas första färgade kvinnliga vinmakare. Hon driver och äger Aslina Wines som gått från ett okänt varumärke till ett av världens främsta viner. I det här avsnittet får du veta mer om Ntsiki, hennes bakgrund, vad som gjorde att hon hamnade i vinbranschen, hur hon hanterar den tuffa konkurrensen och vad som är viktigast vad gäller ledarskap och hur man hanterar både externa och interna utmaningar. Ntsiki delar med sig av hur du gör för att följa din passion och dina drömmar, sina nycklar till framgång och hur hon gör för att behålla balansen mellan arbete och privatliv så att välmåendet hänger med på resan. Det är ett mycket inspirerande och spännande avsnitt och vill du lära dig mer om Ntsiki och Aslina wines så gå in på: www.aslinawines.com eller följ dem på Instagram @aslina_wines Tack till Daily Sports som sponsrar säsong 17 och du som lyssnar kan lära dig mer om dem på www.dailysports.se och du har även 15 % rabatt i deras webshop. Ange bara rabattkoden JENNY15 när du checkar ut så får du din rabatt. Mer om Jenny och hennes verksamhet läser du om på www.jennyhagman.com och i mitten av december släpps hennes andra bok "Whole in one - din resa till inre lugn, mental styrka och frihet". Mer info följer i hennes nyhetsbrev och på instagram @jenny_hagman Vi önskar dig trevlig lyssning och en fortsatt skön dag eller kväll! Ta hand om dig och varandra! Varma hälsningar från Jenny och Team Train for balance

1924 publicerades André Bretons Surrealistiska manifestet och surrealismen kom att få ett stort inflytande på livsideal, konst, litteratur, film och populärkultur. Vilken plats tar den i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nog många som kan se Salvador Dalís konstverk "Minnets envishet" framför sig – alltså målningen med smältande klockor från 1931 – och surrealismens påverkan på konsten är odiskutabel.Men, André Bretons "Surrealistiska manifest" var inte i första hand en bruksanvisning för konstnärer, utan framför allt en skrift som förespråkade det omedvetnas och drömmarnas betydelse för en människa, fantasins frigörelse och revolten mot det som beskrivs som en rationell verklighet. De surrealistiska idéerna fick en enorm spridning, men hur ser surrealismens inflytande ut i dag?Samtal i dagens P1 Kultur med Jonas Ellerström, författaren, poet och ledamot av Samfundet De Nio, Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg som besökt den stora pågående surrealismutställningen på Centre Pompidou i Paris och kulturredaktionens Mårten Arndtzén, som sett Moderna muséets nya surrealismutställning "Den underjordiska himlen". PÅ PROMENAD MED AUGUSTPRISNOMINERADE TORA WALL "Skogen. I folktro, sägner och sagor" heter folkloristen Tora Walls bok som är en av de sex nominerade i Augustprisets kategori Årets svenska fackbok. Den berättar om skogens betydelse som magisk plats för oss människor och hur den gett upphov till alla möjliga sorters övernaturliga väsen i folktron, där fantasi mött verklighet. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade författaren i Skuruparken i Stockholm för ett samtal om skogens magi och hur den har gett näring till sagor och traditioner. KLASSIKERN OM AUGUST STRINDBERGS "FADREN" August Strindbergs pjäs "Fadren" har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an "Fadren"! PREMIÄR FÖR DOKUMENTÄREN "LOST AND FOUND" Omtalade regissören Raoul Peck, som gjorde den hyllade dokumentären "I am not your negro" om författaren James Baldwin, är aktuell med nya "Lost and found". Den handlar om Sydafrikas första svarta frilansfotograf Ernest Cole och hur han dokumenterade apartheidregimens förtryck med sina bilder. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat Raoul Peck. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Frihet är att driva ett eget underjordiskt tryckeri. Så kunde punkfanzinet Skandal och anarkofanzinet Total smälta ihop till Total Brand, en revolutionär blaska för metropolerna och vischan. Mattias Kåks och Mathias Wåg i ett samtal över Brandgenerationerna om 80-talet. Hur politiserades punk och fanzinescenen? Glädjetåget och rockfestivalerna! Next Stop Sovjet! Ship to Bosnia! Frihetliga fotbollskuppen! Shellsabotagen mot Sydafrikas apartheid. Så blev anarkopunkarna och husockupanterna till autonoma aktivister. För mer info: Vårt 80-tal. Politisk kamp och punk i Stockholm 1985–1989 https://vart80tal.wordpress.com/ Brand. Greatest hits 1985-1989 https://tidningenbrand.se/brand/nummer-3-2015-greatest-hits-1986-89/

Den 22 oktober möts representanter från några av världens mäktigaste länder för diskutera sina framtida samarbeten och hur de vill att världen ska fungera. Det är Brasiliens, Rysslands, Indiens, Kinas och Sydafrikas klubb Brics, som i år dessutom dragit till sig ännu fler medlemmar. Men vad är det här för sammankomst? Vad är speciellt med årets möte? Och vad spelar Brics för roll för världsordningen som vi känner den i dag?Medverkande:Henrik Chetan Aspengren, senior analytiker och projektledare för Nordic-India Relations vid UI:s Asienprogram.Rouzbeh Parsi, programchef vid UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pianist Abdullah Ibrahim, som tidligere gik under navnet Dollar Brand, fylder 90 i dag. Men man finder ham ikke ved det opretstående på et plejehjem i Sydafrika - han er still going strong og på verdenstourné lige nu. Vi hylder Sydafrikas svar på Duke Ellington i denne morgens Snooze. Vært og tilrettelægger: Julian Svejgaard. Redaktør: Kasper Overby. Skriv til Snooze med din morgenstemning eller med et bud på den bedste morgenmusik: Mail: p8jazz@dr.dk SMS: 1212, skriv jazz, mellemrum og din besked

Dagens emne er stort og bredt og giver svaret på, hvordan Sydafrikas nationaldrue fik sit navn. Mette Mayli Albæk og Niels Lillelund smager på sydafrikansk vin, herunder en flaske, som ligefrem hedder noget med chokolade. Vine: La Vierge – Apogée - pinot noir – Hemel-en-Arde 2017. 250 kr. hos Wine Guys Lucas von Loggerenberg – Cinsault – Stellenbosch 2020. 210 kr. hos Sigurd Müller Kanonkop – Pinotage – Stellenbosch 2019. 379 kr. hos Tedeum/Østjysk Vinforsyning Boekenhoutskloof – The Chocolate Block – Swartland 2020. 170 kr.( v/ 6 fl.) hos PhilipsonSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det är officiellt sommar! Sommarvikarierna Samir Yosufi och Amie Bramme Sey lär känna varandra. Britpopdissar! Dejtfrågor! Bodice rippers! Kolla på match med Jonas (Eriksson)! Var 1800-talet lika hett och sexigt som Netflixserien Bridgerton framställer det? Författaren Elin Hägg svarar på den viktiga frågan! Michael Lindgren på P3 Nyheter om allvarliga arbetsproblem på Sydafrikas vingårdar. Och grattis producent-Ahmet på 30-årsdagen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi och Amie Bramme Sey.

Forventningerne var overvældende. Apartheid-regimet var faldet. Nelson Mandela blev Sydafrikas præsident. Det er over 30 år siden. Nu har de sydafrikanske vælgere straffet Mandelas efterfølgere. ANC har for første gang mistet sit absolutte flertal. Korruption. Massiv arbejdsløshed. Kriminalitet. Fattigdom og endeløs social ulighed har kostet ANC magten og den unge generation tilliden til demokratiet! Nu står Afrikas mest magtfulde nation over for uendeligt svære udfordringer! Og det kan gå galt. Gæster: Christian Balslev-Olesen, Marianne Sandvad, Søren Bendixen. Vært: Steffen Gram.

Det var et politisk mirakel, der gav genlyd verden rundt, da Nelson Mandela i 1990 trådte ud i friheden efter 27 års fængsel, og da han fire år senere blev valgt som Sydafrikas første sorte præsident. Apartheidstyret var slut uden borgerkrig, og nu skulle partiet ANC med Mandela i spidsen vise verden, hvordan man med Afrikas stærkeste økonomi løftede det sorte flertal ud af fattigdom og skabte reel lighed.I tre årtier har sydafrikanerne belønnet ANC for dets rolle i kampen mod apartheid ved at holde dem ved magten. Men uligheden er stadig enorm, og korruptionen tager til. I dag er der igen valg i Sydafrika, og for første gang ser ANC ud til at miste sit flertal.Hvad er det, der er gået galt i Sydafrika? Og hvordan kan miraklet fra 1990 vækkes til live igen? Det fortæller Sydafrikaekspert og lektor ved Forsvarsakademiet, Thomas Mandrup, om i dagens afsnit af 'Du Lytter til Politiken'.

Efter många års kamp mot rasåtskillnadssystemet apartheid, och för rättvisa och jämlikhet, höll Sydafrika sitt första demokratiska val 1994. Det var en seger för rättvisa över förtryck, för försoning över hämnd, och för hopp över hopplöshet. Men efter årtionden av korruption och vanstyre är landet i kris. Med enorm ojämlikhet, utbrett våld och annan kriminalitet och ett elnät i förfall. Och nu stundar ett val som också ser ut att bli historiskt.Så hur hamnade vi här? Och hur ser Sydafrikas väg ut framåt?Medverkande:Görrel Espelund, journalist som i många år bott i Sydafrika och som ansvarar för bevakningen av landet för UI:s publikation Landguiden.Magnus Walan, senior policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia med lång erfarenhet av arbete i Sydafrika och i den svenska antiapartheidrörelsen.Programledare och redaktör: Ola WesterbergRedaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att ta ner skulpturer är att förneka historien, sägs det. Men detsamma gäller förstås den som är emot ändringen. Patricia Lorenzoni funderar över poängen med att riva skulpturer och att resa nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-08-15.Beslutet att plocka ner general Lee och tre andra monument i New Orleans togs i efterdyningarna av massakern i Charleston 2015, då nio personer sköts ihjäl av rasisten Dylann Roof under ett bönemöte i en svart kyrka. Roofs poserande med konfederationens symboler utlöste en debatt om dessas plats i det offentliga rummet. I flera städer har tagits beslut liknande dem i New Orleans. Aggressiva protester har följt – hot mot såväl politiker som byggarbetare, öppet beväpnade demonstranter, nationella mobiliseringar av den US-amerikanska extremhögern vid utvalda monument. I augusti 2017 var en annan staty av general Lee föremål för sådan mobilisering, i Charlottesville, Virginia. När en bil i hög fart körde rätt in i en samling antirasister, med en död och flera skadade som följd, var det bara kulmen på ett våld som redan fått guvernören att utlysa undantagstillstånd i staden.Ibland sägs att bortplockandet av statyer visar på oförmågan att hantera obehagligheter i historien, att dessa istället förnekas. Men vad är i så fall vägran att acceptera vissa statyers fall? Kritik för just historieförnekelse riktades också mot proteströrelsen Rhodes Must Fall i Sydafrika. Sedan 1934 hade Cecil Rhodes tronat över Kapstadens universitet. 2015, efter massiv studentmobilisering, plockades den gamle brittiske imperialisten ner.Den österrikiske författaren Robert Musil skrev 1936 en liten betraktelse över statyer och minnesmärken. Musil hävdar att statyns främsta egenskap, paradoxalt nog, är att den inte märks. Orörlig smälter statyn in i stadslandskapet, och vi passerar den utan att ens notera den. Musil säger att resandet av statyer efter bemärkta personer är en alldeles särskild liten elakhet: Vi kan inte längre skada dem i livet, men med en minnessten om halsen kan vi störta dem i glömskans grav.Försöker jag minnas gestalterna som står staty i städer jag bott, löses många av dem mycket riktigt upp i en anonym massa av sten- och bronsstoder. Kanske var det vad Musil menade. Men rabaldern kring såväl general Lee som Cecil Rhodes kan tyckas motsäga honom. Eller, tvinga fram en precisering: Ibland träder historien in och gör ideologin synlig. Då blir statyerna stötestenar, omöjliga att bara passera.Kampanjen Rhodes Must Fall var del av en bredare studentrörelse med krav på att avkolonisera utbildningssystemet. Den gamle imperialistens tronande över campus var en perfekt bild av de koloniala strukturer som ännu genomsyrar Sydafrikas utbildningssystem. Att avskaffa bilden krossar inte strukturerna, men det är en tydlig signal: Detta må vi förändra.Och i USA, vad åstadkom terroristen Dylann Roof om inte att synliggöra den ideologiska kontinuiteten mellan konfederationens ideal och mord? Mellan en viss historieskrivning och rasismens yttersta konsekvenser? Monument som tidigare kunnat glida in i bakgrunden blev nu allt mer stötande, även för den som inte själv drabbas av rasism.Jag föreställer mig ett de fallna statyernas rike, befolkat av nedrivna och bortplockade bilder. Från de romare som efter sin död dömdes till damnatio memoriae, fördömelse ur det offentliga minnet, till de moderna statsmän som rivits ner vid folkresningar, maktskiften eller som resultat av politiska beslut. Här skulle kejsare Nero samsas med påve Julius II i Michelangelos tappning. Napoleon III skulle finnas i alla de versioner som i de revolutionära turbulenserna mellan 1818 och 1871 störtades och åter restes på Place Vendôme i Paris. Här skulle vi träffa på den Stalin som blott fem år gammal revs ner av Budapestborna 1956, och vars stolta huvud hamnade i spårvagnsspåren med en gatuskylt inborrad mellan ögonen. Kanske skulle han, och alla hans nedrivna kloner, kunna språka med alla de versioner av Saddam som störtades i marken i samband med invasionen av Irak 2003; statyn på Paradistorget i Baghdad var bara den mest medialt uppmärksammade.När en staty faller kan vi diskutera både motiv och legitimitet. Men fällandet av statyer förekommer så rikligt historiskt att det är svårt att hävda att det är ett förnekande av historien. Snarare är det ett av många sätt att göra historia. Eller, som filosofen Achille Mbembe säger i en kommentar till Rhodes Must Fall-kampanjen: ett minnesarbete.Det finns redan mindre versioner av mitt tänkta rike i de gamla öststaterna, där staty- och temaparker på flera håll gett statskommunismens fallna hjältar nya hem. För det Afrika som fortfarande med jämna mellanrum får veta att det ska vara tacksamt för kolonialismen, efterlyser Mbembe ett nytt slags institution; både park och begravningsplats. Här skulle Rhodes och hans likar äntligen kunna läggas till ”vila”.En av de mest talrika invånarna i mitt statyrike skulle för övrigt vara Lenin. Efter murens fall föll han igen och igen i otaliga städer. Kanske till sitt spökes lättnad. Det låg en bitter ironi i att just Lenin skulle bli föremål för statykult. 1918, i revolutionens späda barndom, utfärdade han ett dekret om avlägsnandet av flera av tsartidens statyer. Dessa skulle ersättas med tillfälliga monument, tillverkade i förgängliga material. Ett av revolutionens många sätt att försöka omförhandla relationen till tiden, var att utrusta statyerna med dödlighet.Tanken var radikal, men svårare att förverkliga i tänkt omfattning. I en dikt riktad till Lenin ett drygt halvår efter dekretet skaldar poeten Vladimir Majakovskij otåligt.Men Tsar Aleksander / står än / på Upprorstorget? / Skicka dynamit!Snart skulle också revolutionen själv stelna till ett förvridet jättemonument i vilket personkulten var en central del. Majakovskij tycktes ana denna utveckling när han i en annan tidig dikt ironiskt skildrar Lenin som staty: Kan de inte se att jag är upptagen, klagar den store revolutionären. Jag står som monument!Inte ens Majakovskij slapp undan. 1958 avtäcktes hans staty i sann sovjetisk realism på Majakovskijtorget i Moskva. Den intensiva rörelsens poet var nu stelnad i brons, sannerligen en elakhet.Statyer av bemärkta personer är nästan alltid män. På så vis berättar de också om den glömska som omgärdar kvinnor, men det är en historia som måste pekas ut för att vi ska kunna läsa den. Ett sätt är att resa nya statyer. I centrala Norrköping står Kata Dalström i skulptören Pye Engströms robusta gestaltning från 1984. Dalström var en av den tidiga svenska arbetarrörelsens mest inflytelserika agitatorer, men nämndes inte i en enda bok jag kan minnas från mina studieår. Engström avbildar henne med den knutna näven höjd mot skyn. Bakom henne går en grupp arbeterskor till attack mot ett kreatur i guld på piedestal. En bildstormeriets ursprungsberättelse, störtandet av guldkalven, med arbetarkvinnan som subjekt och kapitalismen som avgud.Både rivandet och resandet av statyer är del av ett minnesarbete, i vilket relationen mellan nuet och det förflutna förhandlas. General Lee faller. Gott så. Jag hoppas att Kata får stå kvar med sin lyfta näve länge än.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

"Vores politik kaldes ved et afrikaaner-navn - Apartheid. Jeg er bange for at dette udtryk alt for ofte misforstås. Det kunne lige så vel, og måske endnu bedre, blive beskrevet som en politik til fremme af godt naboskab". Sådan lød det fra Hendrik Verwoerd, Sydafrikas premierminister i 1961, der på en pressekonference forsøgte at forklare hvad 'apartheid' er for en størrelse. Det drejer sig om at hjælpe hinanden på grundlag af de forudsætninger man har som race, sagde Verwoerd og tilføjede at 'apartheid' er en positiv adskillelse, således at hver gruppe kan udvikle sig på sine egne præmisser. Verwoerd regnes for 'hovedarkitekten' bag apartheid, men hvad var det for en ideologi, han byggede på? Hvordan tog dette 'gode naboskab' sig ud i virkelighedens verden? Og hvordan har Sydafrika bearbejdet den historiske arv fra apartheid-tiden? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges 'Kampen om historien', hvor Adam Holm taler med lektor i Afrikastudier Stig Jensen og ph.d. i historie Gorm Gunnarsen. Redaktør: Thomas Vinther Larsen I redaktionen: Asta Jølver Pedersen og Clara Faust Spies Musik: Adi Zukanovic.

Møde nr. 62 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) Forespørgsel nr. F 13: Forespørgsel til udlændinge- og integrationsministeren om udvisning af udlændinge, der billiger terror. Af Pia Kjærsgaard (DF) m.fl. (Anmeldelse 14.11.2023. Fremme 15.12.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Mener ministeren, at Danmark lever op til sin forpligtelse til at forhindre folkedrab i henhold til folkedrabskonventionen, eller bør Danmark træffe særlige foranstaltninger henset til Den Internationale Domstols kendelse af 26. januar 2024 i Sydafrikas folkedrabssag mod Israel? (Spm. nr. S 607). 2) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad er ministerens holdning til de i medierne omtalte mulige israelske planer om at fordrive Gazas befolkning eller store dele af den over grænsen til Egypten, og hvilke overvejelser gør ministeren sig om muligheden for, at Danmark og andre EU-lande kan gøre noget for at forhindre en eventuel fordrivelse? (Spm. nr. S 608, skr. begr.). 3) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Peter Kofod Hvad er ministerens holdning til at revurdere kommunalreformen fra 2007 og lade borgerne tage stilling til, om kommunegrænserne blev trukket rigtigt ved reformen? (Spm. nr. S 580 (omtrykt) Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 4) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Peter Kofod Er ministeren enig i, at beslutninger skal træffes så tæt på borgeren som muligt, og at kommunalreformen fra 2007 i mange tilfælde har ført til, at borgerne ikke føler sig hørt? (Spm. nr. S 582 (omtrykt) Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 5) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Morten Messerschmidt Hvad vil ministeren gøre for at modvirke den tendens, som kommunalreformen i 2007 har medført, nemlig at udvikling og initiativer samler sig om kommunens største by, mens de mindre byer inden for en kommune bliver ladt i stikken? (Spm. nr. S 583 (omtrykt). Medspørger: Peter Kofod (DF)). 6) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Morten Messerschmidt Hvorfor mener ministeren, at der er behov for så store kommunale enheder, når udviklingen siden 2007 har vist, at der ikke er sammenhæng mellem en kommunes befolkningsmæssige størrelse og kommunens økonomiske holdbarhed? (Spm. nr. S 584 (omtrykt). Medspørger: Peter Kofod (DF)). 7) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Runa Friis Hansen Mener ministeren, at de overslagsberegninger, som Nordentoft, Kjellberg m.fl. lavede for mere end 2 år siden over behovet for investeringer i psykiatrien, er tilstrækkelige midler til at sikre, at der rettes op på den stedmoderlige behandling, psykiatrien har fået gennem en årrække? (Spm. nr. S 619, skr. begr.). 8) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Runa Friis Hansen Er ministeren godt bekendt med, at estimaterne fra Nordentoft, Kjellberg m.fl. også indeholder et ikke ubetydeligt beløb på 3,5 mia. kr. til de fysiske rammer i psykiatrien, og mener ministeren, at der bør afsættes flere midler til anlæg i psykiatrien? (Spm. nr. S 620, skr. begr.). 9) Til justitsministeren af: Rosa Lund Hvad vil ministeren gøre for at sikre, at danske jøder er trygge i det danske samfund, i lyset af, at sikkerhedsorganisationen i Det Jødiske Samfund kan berette om en stigning i antallet af antisemitiske hændelser og samtidig også beretter om et stort formodet mørketal? (Spm. nr. S 610. Medspørger: Pelle Dragsted (EL)). 10) Til justitsministeren af: Rosa Lund Vil ministeren arbejde for at sikre, at hadforbrydelser kan politianmeldes på nye måder, for at komme det store formodede mørketal for antisemitiske hændelser til livs? (Spm. nr. S 611. Medspørger: Pelle Dragsted (EL)). 11) Til erhvervsministeren af: Pelle Dragsted Hvad vil regeringen gøre for at beskytte danskerne mod bankernes urimelige rentepolitik, herunder den store forskel mellem den rente, bankerne får i Nationalbanken, og den rente, de tilbyder alle os andre? (Spm. nr. S 528 (omtrykt)). 12) Til erhvervsministeren af: Sigurd Agersnap Hvad er ministerens holdning til Konkurrence- og Forbrugerstyrelsens kritik af den manglende gennemsigtighed i bankernes priser på diverse forbrugerrettede bankprodukter, og hvad mener ministeren der bør gøres for at få etableret en tilstrækkelig prisportal nu, hvor Forbrugerrådet Tænk har trukket sig fra arbejdet med Pengepriser.dk med den begrundelse, at der mangler samarbejdsvillighed fra banksektoren? (Spm. nr. S 530, skr. begr. (omtrykt)). 13) Til social- og boligministeren af: Aki-Matilda Høegh-Dam Mener ministeren, at det er rimeligt, at initiativet vedrørende en oversættelse og tilpasning af psykologiske tests til grønlandske forældre, som var fastsat i finansloven 2023, nu er blevet forsinket på ubestemt tid, og hvordan vil ministeren forhindre yderligere forsinkelser af initiativet? (Spm. nr. S 565 (omtrykt)). 14) Til beskæftigelsesministeren af: Charlotte Munch Vil ministeren besvare, hvor man forventer at de personer, som er beskæftiget inden for landbruget, og som mister deres job som følge af en CO2-afgift, finder beskæftigelse efterfølgende? (Spm. nr. S 612). 15) Til børne- og undervisningsministeren af: Mai Mercado Er det ministerens holdning, at det – set i lyset af episoderne på bl.a. Borup Skole og Agerup Skole – var en fejl, at den daværende undervisningsminister Pernille Rosenkrantz-Theil skrinlagde den handleplan, som VLAK-regeringen fik udarbejdet mod vold og trusler i folkeskolen? (Spm. nr. S 597, skr. begr.). 16) Til skatteministeren af: Dennis Flydtkjær Hvad er ministerens holdning til, at grundejerforeningers fællesarealer som eksempelvis grønne plæner, fodboldbaner, legepladser, bordbænkesæt og lign. efter det nye ejendomsvurderingssystem bliver omfattet af grundskyldsbeskatning med indfasning og første opkrævning i 2025 og stigende over de kommende 21 år, og mener ministeren, at opkrævning af grundskyld for sådanne fællesarealer er en tilsigtet virkning af det nye vurderingssystem? (Spm. nr. S 609, skr. begr.). 17) Til skatteministeren af: Dennis Flydtkjær Mener ministeren, at man med en CO2-afgift på landbruget kan sikre, at der ikke sker en prisstigning på helt basale fødevarer? (Spm. nr. S 616). 18) Til skatteministeren af: Kenneth Fredslund Petersen Mener ministeren, at en CO2-afgift på landbruget, som vil koste arbejdspladser i landdistrikterne, lever op til regeringsgrundlaget om »at arbejde for et Danmark i geografisk balance«? (Spm. nr. S 615 (omtrykt)). 19) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Helene Liliendahl Brydensholt Mener ministeren, at det er hensigtsmæssigt, at ministeren i Deadline på DR2 den 17. januar 2024 konkluderede, at et forbud mod langvarig fiksering af søer vil være ekspropriation, når ministeren i svaret på MOF alm. del – spørgsmål 377 (folketingsåret 2023-24) nu konkluderer, at der alene kan rejses spørgsmål om ekspropriation? (Spm. nr. S 600). 20) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kristian Bøgsted Er ministeren enig med sin partifælle Erik Poulsen, der på baggrund af Svarerudvalgets rapport om modeller for en CO2-afgift på landbruget udtaler til Berlingske: »Hvis det lander på en løsning, hvor det kommer til at koste arbejdspladser, bør Venstre trække sig fra regeringen«? (Spm. nr. S 613). 21) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kenneth Fredslund Petersen Er ministeren enig med landmand og bestyrelsesformand Peter Gæmelke, der på baggrund af Svarerudvalgets rapport om modeller for en CO2-afgift på landbruget udtaler til DR: »Jeg drikker stadigvæk både bajere og vin, selvom der er afgift på. Jeg kører også stadigvæk i en forurenende dieselbil, selvom der er afgift på. Jeg så hellere, at der blev lavet nye tiltag, der sikrer, at vi gør det bedre i morgen end i går. Der skal findes en model, så fødevareerhvervet kan overleve.«? (Spm. nr. S 614). 22) Til transportministeren af: Kristian Bøgsted Føler ministeren sig overbevist om, at erstatnings- og taksationskommissionerne har de nødvendige ressourcer til at behandle erstatningssagerne for danske minkavlere inden for en overskuelig fremtid? (Spm. nr. S 591). 23) Til ældreministeren af: Marlene Harpsøe Mener ministeren, at det bør være et succesparameter i regeringens ældrelovsudspil, at brugen af antipsykotisk medicin til mennesker med demens nedbringes, og hvad er ministeren holdning til at gøre det til et krav, at best practice på området for nedbringelse af antipsykotisk medicin udbredes til samtlige kommuner, og samtidig at gøre det til et kvalitetsparameter i evalueringen af ældreloven, at det samlede forbrug af antipsykotisk medicin til mennesker med demens er nedbragt med 50 pct., når reformen er fuldt indfaset? (Spm. nr. S 606, skr. begr.). 24) Til ministeren for ligestilling af: Samira Nawa Mener ministeren, at det er et problem for ligestilling og repræsentation, at kun 89 ud af 1.725 personer, der nævnes i de ti mest anvendte grundhistoriebøger i folkeskolen, er kvinder? (Spm. nr. S 602, skr. begr.).

Møde nr. 62 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) Forespørgsel nr. F 13: Forespørgsel til udlændinge- og integrationsministeren om udvisning af udlændinge, der billiger terror. Af Pia Kjærsgaard (DF) m.fl. (Anmeldelse 14.11.2023. Fremme 15.12.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Mener ministeren, at Danmark lever op til sin forpligtelse til at forhindre folkedrab i henhold til folkedrabskonventionen, eller bør Danmark træffe særlige foranstaltninger henset til Den Internationale Domstols kendelse af 26. januar 2024 i Sydafrikas folkedrabssag mod Israel? (Spm. nr. S 607). 2) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad er ministerens holdning til de i medierne omtalte mulige israelske planer om at fordrive Gazas befolkning eller store dele af den over grænsen til Egypten, og hvilke overvejelser gør ministeren sig om muligheden for, at Danmark og andre EU-lande kan gøre noget for at forhindre en eventuel fordrivelse? (Spm. nr. S 608, skr. begr.). 3) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Peter Kofod Hvad er ministerens holdning til at revurdere kommunalreformen fra 2007 og lade borgerne tage stilling til, om kommunegrænserne blev trukket rigtigt ved reformen? (Spm. nr. S 580 (omtrykt) Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 4) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Peter Kofod Er ministeren enig i, at beslutninger skal træffes så tæt på borgeren som muligt, og at kommunalreformen fra 2007 i mange tilfælde har ført til, at borgerne ikke føler sig hørt? (Spm. nr. S 582 (omtrykt) Medspørger: Morten Messerschmidt (DF)). 5) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Morten Messerschmidt Hvad vil ministeren gøre for at modvirke den tendens, som kommunalreformen i 2007 har medført, nemlig at udvikling og initiativer samler sig om kommunens største by, mens de mindre byer inden for en kommune bliver ladt i stikken? (Spm. nr. S 583 (omtrykt). Medspørger: Peter Kofod (DF)). 6) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Morten Messerschmidt Hvorfor mener ministeren, at der er behov for så store kommunale enheder, når udviklingen siden 2007 har vist, at der ikke er sammenhæng mellem en kommunes befolkningsmæssige størrelse og kommunens økonomiske holdbarhed? (Spm. nr. S 584 (omtrykt). Medspørger: Peter Kofod (DF)). 7) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Runa Friis Hansen Mener ministeren, at de overslagsberegninger, som Nordentoft, Kjellberg m.fl. lavede for mere end 2 år siden over behovet for investeringer i psykiatrien, er tilstrækkelige midler til at sikre, at der rettes op på den stedmoderlige behandling, psykiatrien har fået gennem en årrække? (Spm. nr. S 619, skr. begr.). 8) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Runa Friis Hansen Er ministeren godt bekendt med, at estimaterne fra Nordentoft, Kjellberg m.fl. også indeholder et ikke ubetydeligt beløb på 3,5 mia. kr. til de fysiske rammer i psykiatrien, og mener ministeren, at der bør afsættes flere midler til anlæg i psykiatrien? (Spm. nr. S 620, skr. begr.). 9) Til justitsministeren af: Rosa Lund Hvad vil ministeren gøre for at sikre, at danske jøder er trygge i det danske samfund, i lyset af, at sikkerhedsorganisationen i Det Jødiske Samfund kan berette om en stigning i antallet af antisemitiske hændelser og samtidig også beretter om et stort formodet mørketal? (Spm. nr. S 610. Medspørger: Pelle Dragsted (EL)). 10) Til justitsministeren af: Rosa Lund Vil ministeren arbejde for at sikre, at hadforbrydelser kan politianmeldes på nye måder, for at komme det store formodede mørketal for antisemitiske hændelser til livs? (Spm. nr. S 611. Medspørger: Pelle Dragsted (EL)). 11) Til erhvervsministeren af: Pelle Dragsted Hvad vil regeringen gøre for at beskytte danskerne mod bankernes urimelige rentepolitik, herunder den store forskel mellem den rente, bankerne får i Nationalbanken, og den rente, de tilbyder alle os andre? (Spm. nr. S 528 (omtrykt)). 12) Til erhvervsministeren af: Sigurd Agersnap Hvad er ministerens holdning til Konkurrence- og Forbrugerstyrelsens kritik af den manglende gennemsigtighed i bankernes priser på diverse forbrugerrettede bankprodukter, og hvad mener ministeren der bør gøres for at få etableret en tilstrækkelig prisportal nu, hvor Forbrugerrådet Tænk har trukket sig fra arbejdet med Pengepriser.dk med den begrundelse, at der mangler samarbejdsvillighed fra banksektoren? (Spm. nr. S 530, skr. begr. (omtrykt)). 13) Til social- og boligministeren af: Aki-Matilda Høegh-Dam Mener ministeren, at det er rimeligt, at initiativet vedrørende en oversættelse og tilpasning af psykologiske tests til grønlandske forældre, som var fastsat i finansloven 2023, nu er blevet forsinket på ubestemt tid, og hvordan vil ministeren forhindre yderligere forsinkelser af initiativet? (Spm. nr. S 565 (omtrykt)). 14) Til beskæftigelsesministeren af: Charlotte Munch Vil ministeren besvare, hvor man forventer at de personer, som er beskæftiget inden for landbruget, og som mister deres job som følge af en CO2-afgift, finder beskæftigelse efterfølgende? (Spm. nr. S 612). 15) Til børne- og undervisningsministeren af: Mai Mercado Er det ministerens holdning, at det – set i lyset af episoderne på bl.a. Borup Skole og Agerup Skole – var en fejl, at den daværende undervisningsminister Pernille Rosenkrantz-Theil skrinlagde den handleplan, som VLAK-regeringen fik udarbejdet mod vold og trusler i folkeskolen? (Spm. nr. S 597, skr. begr.). 16) Til skatteministeren af: Dennis Flydtkjær Hvad er ministerens holdning til, at grundejerforeningers fællesarealer som eksempelvis grønne plæner, fodboldbaner, legepladser, bordbænkesæt og lign. efter det nye ejendomsvurderingssystem bliver omfattet af grundskyldsbeskatning med indfasning og første opkrævning i 2025 og stigende over de kommende 21 år, og mener ministeren, at opkrævning af grundskyld for sådanne fællesarealer er en tilsigtet virkning af det nye vurderingssystem? (Spm. nr. S 609, skr. begr.). 17) Til skatteministeren af: Dennis Flydtkjær Mener ministeren, at man med en CO2-afgift på landbruget kan sikre, at der ikke sker en prisstigning på helt basale fødevarer? (Spm. nr. S 616). 18) Til skatteministeren af: Kenneth Fredslund Petersen Mener ministeren, at en CO2-afgift på landbruget, som vil koste arbejdspladser i landdistrikterne, lever op til regeringsgrundlaget om »at arbejde for et Danmark i geografisk balance«? (Spm. nr. S 615 (omtrykt)). 19) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Helene Liliendahl Brydensholt Mener ministeren, at det er hensigtsmæssigt, at ministeren i Deadline på DR2 den 17. januar 2024 konkluderede, at et forbud mod langvarig fiksering af søer vil være ekspropriation, når ministeren i svaret på MOF alm. del – spørgsmål 377 (folketingsåret 2023-24) nu konkluderer, at der alene kan rejses spørgsmål om ekspropriation? (Spm. nr. S 600). 20) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kristian Bøgsted Er ministeren enig med sin partifælle Erik Poulsen, der på baggrund af Svarerudvalgets rapport om modeller for en CO2-afgift på landbruget udtaler til Berlingske: »Hvis det lander på en løsning, hvor det kommer til at koste arbejdspladser, bør Venstre trække sig fra regeringen«? (Spm. nr. S 613). 21) Til ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri af: Kenneth Fredslund Petersen Er ministeren enig med landmand og bestyrelsesformand Peter Gæmelke, der på baggrund af Svarerudvalgets rapport om modeller for en CO2-afgift på landbruget udtaler til DR: »Jeg drikker stadigvæk både bajere og vin, selvom der er afgift på. Jeg kører også stadigvæk i en forurenende dieselbil, selvom der er afgift på. Jeg så hellere, at der blev lavet nye tiltag, der sikrer, at vi gør det bedre i morgen end i går. Der skal findes en model, så fødevareerhvervet kan overleve.«? (Spm. nr. S 614). 22) Til transportministeren af: Kristian Bøgsted Føler ministeren sig overbevist om, at erstatnings- og taksationskommissionerne har de nødvendige ressourcer til at behandle erstatningssagerne for danske minkavlere inden for en overskuelig fremtid? (Spm. nr. S 591). 23) Til ældreministeren af: Marlene Harpsøe Mener ministeren, at det bør være et succesparameter i regeringens ældrelovsudspil, at brugen af antipsykotisk medicin til mennesker med demens nedbringes, og hvad er ministeren holdning til at gøre det til et krav, at best practice på området for nedbringelse af antipsykotisk medicin udbredes til samtlige kommuner, og samtidig at gøre det til et kvalitetsparameter i evalueringen af ældreloven, at det samlede forbrug af antipsykotisk medicin til mennesker med demens er nedbragt med 50 pct., når reformen er fuldt indfaset? (Spm. nr. S 606, skr. begr.). 24) Til ministeren for ligestilling af: Samira Nawa Mener ministeren, at det er et problem for ligestilling og repræsentation, at kun 89 ud af 1.725 personer, der nævnes i de ti mest anvendte grundhistoriebøger i folkeskolen, er kvinder? (Spm. nr. S 602, skr. begr.).

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inget Love is Blind i veckans huvudavsnitt. Istället pratar vi Ulf Kristersson som fick tillfället att förtydliga hans uttalanden om invandrares försvarsvilja. Sen pratar vi Trumps Iowa-vinst och den konservativa aktivisten Charlie Kirks försök till takedown av Martin Luther King, Jr. I slutet diskuterar vi Sydafrikas stämning av Israel i internationella domstolen i Haag.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad var Sydafrikas hovedargumenter for, at Israel begår folkedrab? Hvad ved vi om nattens angreb i Yemen? Og hvorfor er misinformation det største problem, vi står over for? Dagens værter: Bjarne Steensbeck og Søren Carlsen.

Møde nr. 41 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 42: Forslag til folketingsbeslutning om retningslinjer og risikovurderinger for brug af kunstig intelligens. Af Lisbeth Bech-Nielsen (SF) m.fl. (Fremsættelse 08.11.2023). 3) 1. behandling af lovforslag nr. L 92: Forslag til lov om ændring af ligningsloven. (Ændring af listen over lande, der er omfattet af defensive foranstaltninger). Af skatteministeren (Jeppe Bruus). (Fremsættelse 19.12.2023). 4) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 33: Forslag til folketingsbeslutning om, at Danmark udtræder af Europarådets konvention af 6. november 1997 om statsborgerret (statsborgerretskonventionen). Af Mikkel Bjørn (DF) m.fl. (Fremsættelse 07.11.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Sascha Faxe Finder regeringen det moralsk forsvarligt, at danske virksomheder med henvisning til en rammegodkendelse sælger komponenter til våben, som risikerer at blive anvendt til krigsforbrydelser? (Spm. nr. S 376, skr. begr.). 2) Til udenrigsministeren af: Steffen Larsen Hvordan forholder ministeren sig til den kritik, som det amerikanske regeringsagentur The United States Commission on International Religious Freedom, der rådgiver den amerikanske præsident og udenrigsminister, har rejst af det danske forbud mod utilbørlig behandling af skrifter med væsentlig religiøs betydning for et anerkendt trossamfund? (Spm. nr. S 399). 3) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad mener ministeren om Sydafrikas indbringelse af Israel for Den Internationale Domstol i Haag for brud på FN's folkedrabskonvention, og hvilke overvejelser gør ministeren sig i lyset af det sydafrikanske initiativ, i forhold til at den danske regering fortsat betegner den israelske krig i Gaza som legitimt selvforsvar, samt Danmarks ansvar for at forebygge, forhindre, standse og straffe folkedrab? (Spm. nr. S 402, skr. begr.). 4) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Mener ministeren, at Danmark og EU har et ansvar for at beskytte civilbefolkningen i Gaza mod krigsforbrydelser, jf. vedtagelsen af princippet om Responsibility to Protect (»ansvar for at beskytte«) på FN-topmødet den 14.-16. september 2005 samt de mange civile ofre for Israels krig i Gaza og den israelske regerings erklærede blokade af livsnødvendige forsyninger til Gazas befolkning? (Spm. nr. S 403). 5) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Louise Brown Mener ministeren, at det er praktisk muligt at tilbyde skattefinansieret fertilitetsbehandling ved andet barn, når den gennemsnitlige ventetid for at komme til er næsten 5 måneder, og i hovedstaden helt op til mere end 7 måneder? (Spm. nr. S 398). 6) Til justitsministeren af: Betina Kastbjerg Hvad mener ministeren om, at kun én ud af 272 efterforskninger af ransomewareangreb i Danmark siden 2021 ikke er blevet droppet af politiet, og hvad vil ministeren gøre, for at der opklares langt flere sager om ransomewareangreb? (Spm. nr. S 367, skr. begr.). 7) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Kristian Bøgsted Hvad er regeringens holdning til lovkravet om håndtryk som en del af de danske grundlovsceremonier i landets kommuner nu, hvor gruppeformanden for regeringspartiet Moderaterne, Henrik Frandsen, ønsker lovkravet om håndtryk afskaffet? (Spm. nr. S 305, skr. begr.). 8) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Steffen Larsen Er ministeren enig med kulturministeren i, at e-sport er en sport på lige fod med mere traditionelle sportsgrene, og at udenlandske professionelle e-sportsudøvere bør have samme vilkår for at kunne udøve deres sport i Danmark, som f.eks. en udenlandsk fodboldspiller har? (Spm. nr. S 392). 9) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Alexander Ryle Vil ministeren oplyse, hvordan regeringen forholder sig til Frontex' meddelelse om, at 2023 havde det højeste antal illegale grænsekrydsninger ved EU's ydre grænser siden 2016? (Spm. nr. S 397, skr. begr.). 10) Til skatteministeren af: Christina Olumeko Mener ministeren, at det er rimeligt, at en andelsforening kun kan påklage en ansat grundværdi eksempelvis på baggrund af, at prisen på en solgt ejerlejlighed i området afviger fra den pris, som den standardiserede ejendomsværdi er ansat til, men ikke kan påberåbe sig eventuelt konstaterede handler for grunde udlagt til etagebebyggelse i området? (Spm. nr. S 370, skr. begr.).

Møde nr. 41 i salen 1) Besvarelse af oversendte spørgsmål til ministrene (spørgetid). SPØRGSMÅL: 2) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 42: Forslag til folketingsbeslutning om retningslinjer og risikovurderinger for brug af kunstig intelligens. Af Lisbeth Bech-Nielsen (SF) m.fl. (Fremsættelse 08.11.2023). 3) 1. behandling af lovforslag nr. L 92: Forslag til lov om ændring af ligningsloven. (Ændring af listen over lande, der er omfattet af defensive foranstaltninger). Af skatteministeren (Jeppe Bruus). (Fremsættelse 19.12.2023). 4) 1. behandling af beslutningsforslag nr. B 33: Forslag til folketingsbeslutning om, at Danmark udtræder af Europarådets konvention af 6. november 1997 om statsborgerret (statsborgerretskonventionen). Af Mikkel Bjørn (DF) m.fl. (Fremsættelse 07.11.2023). 1) Til udenrigsministeren af: Sascha Faxe Finder regeringen det moralsk forsvarligt, at danske virksomheder med henvisning til en rammegodkendelse sælger komponenter til våben, som risikerer at blive anvendt til krigsforbrydelser? (Spm. nr. S 376, skr. begr.). 2) Til udenrigsministeren af: Steffen Larsen Hvordan forholder ministeren sig til den kritik, som det amerikanske regeringsagentur The United States Commission on International Religious Freedom, der rådgiver den amerikanske præsident og udenrigsminister, har rejst af det danske forbud mod utilbørlig behandling af skrifter med væsentlig religiøs betydning for et anerkendt trossamfund? (Spm. nr. S 399). 3) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Hvad mener ministeren om Sydafrikas indbringelse af Israel for Den Internationale Domstol i Haag for brud på FN's folkedrabskonvention, og hvilke overvejelser gør ministeren sig i lyset af det sydafrikanske initiativ, i forhold til at den danske regering fortsat betegner den israelske krig i Gaza som legitimt selvforsvar, samt Danmarks ansvar for at forebygge, forhindre, standse og straffe folkedrab? (Spm. nr. S 402, skr. begr.). 4) Til udenrigsministeren af: Trine Pertou Mach Mener ministeren, at Danmark og EU har et ansvar for at beskytte civilbefolkningen i Gaza mod krigsforbrydelser, jf. vedtagelsen af princippet om Responsibility to Protect (»ansvar for at beskytte«) på FN-topmødet den 14.-16. september 2005 samt de mange civile ofre for Israels krig i Gaza og den israelske regerings erklærede blokade af livsnødvendige forsyninger til Gazas befolkning? (Spm. nr. S 403). 5) Til indenrigs- og sundhedsministeren af: Louise Brown Mener ministeren, at det er praktisk muligt at tilbyde skattefinansieret fertilitetsbehandling ved andet barn, når den gennemsnitlige ventetid for at komme til er næsten 5 måneder, og i hovedstaden helt op til mere end 7 måneder? (Spm. nr. S 398). 6) Til justitsministeren af: Betina Kastbjerg Hvad mener ministeren om, at kun én ud af 272 efterforskninger af ransomewareangreb i Danmark siden 2021 ikke er blevet droppet af politiet, og hvad vil ministeren gøre, for at der opklares langt flere sager om ransomewareangreb? (Spm. nr. S 367, skr. begr.). 7) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Kristian Bøgsted Hvad er regeringens holdning til lovkravet om håndtryk som en del af de danske grundlovsceremonier i landets kommuner nu, hvor gruppeformanden for regeringspartiet Moderaterne, Henrik Frandsen, ønsker lovkravet om håndtryk afskaffet? (Spm. nr. S 305, skr. begr.). 8) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Steffen Larsen Er ministeren enig med kulturministeren i, at e-sport er en sport på lige fod med mere traditionelle sportsgrene, og at udenlandske professionelle e-sportsudøvere bør have samme vilkår for at kunne udøve deres sport i Danmark, som f.eks. en udenlandsk fodboldspiller har? (Spm. nr. S 392). 9) Til udlændinge- og integrationsministeren af: Alexander Ryle Vil ministeren oplyse, hvordan regeringen forholder sig til Frontex' meddelelse om, at 2023 havde det højeste antal illegale grænsekrydsninger ved EU's ydre grænser siden 2016? (Spm. nr. S 397, skr. begr.). 10) Til skatteministeren af: Christina Olumeko Mener ministeren, at det er rimeligt, at en andelsforening kun kan påklage en ansat grundværdi eksempelvis på baggrund af, at prisen på en solgt ejerlejlighed i området afviger fra den pris, som den standardiserede ejendomsværdi er ansat til, men ikke kan påberåbe sig eventuelt konstaterede handler for grunde udlagt til etagebebyggelse i området? (Spm. nr. S 370, skr. begr.).

Han var en nationalhjälte och en ikon i hela världen. Men på Alla hjärtans dag 2013 dödade han sin flickvän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är natten till Alla hjärtans dag.Modellen Reeva Steenkamp har skrivit ett kärleksbrev till sin pojkvän, den världsberömda sprinterlöparen Oscar Pistorius.Men brevet ligger oöppnat när hon skjuts till döds i badrummet.Hur och varför Reeva Steenkamp dog ska ta år att reda ut i domstol.Men en sak är klar från början:Det är Sydafrikas nationalhjälte som dödat sin flickvän.Oscar Pistorius har kallats för ”Världens snabbaste man utan ben”, ”hälften man, hälften maskin”. Men framförallt har han kallats för Blade Runner.5 januari 2024 ska han släppas fri.Det här är historien om hur Blade Runner blev en mördare.Av: Alexander Lundholm, ett program från 2018.

Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school. Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Gabriel och Åsskar hoppar upp på ett flygande marsvin med gurka mellan tänderna (??) och flyger över hela afrikanska kontinenten ner till dagens land: SYDAFRIKA! Där pratar dom om pingviner, fotboll, torkad kött, Zulu, Xhosa, platta berg, huvudstäder, bobotie, Banyana Banyana och mycket annat. Gabriel förklara varför det är öken utmed två streck på kartan och varför Sverige ser mycket större ut än Sydafrika, medan Åsskar inser varför det kallas "vändkrets". Dom diskuterar även Sydafrikas historie och lär sig om både kolonisationen och apartheid-systemet, samt om Nelson Mandela.  Dagens ord: apartheid, vändkrets Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Ulf Kristersson träffar Erdogan. President Biden träffar Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak. Vad säger Ryssland om Natos toppmöte i Vilnius? AI och antibiotikaresistens. Fjärilsprojekt i Stockholm. Natos splittring. Sydafrikas syn på Ryssland. Sjöfyllerilagen. Ruinturism.

Vinene i afsnittet er skænket af Spier Wine https://www.spier.co.za/dk/   ………………   Endelig skal vi smage Sydafrikas egen druesort Pinotage, når skal til distriktet Stellenbosch. Vi laver en grundig indføring til området og bliver klogere på landets vinhistorie.   Pinotage er Sydafrikas egen druesort, men der er en anden drue, som de også betegner som deres hoveddrue - hvilken og hvorfor?   Hvordan er pinotage opstået, hvordan smager den og hvad er dens historik?   Vi skal også smage sauvignon blanc med masser af intensitet, smag og gode historier bag sig.   Hvilke tre ting har den største betydning for vinen i glasset - hvad skal du gå efter?   Til slut svarer vi på et lytterspørgsmål om producenternes muligheder for at lave vin uden en specifik geografik stedbetegnelse.     Vi smager på   1) Spier 21 Gables, Cabernet Sauvignon, 2019https://www.megavin.dk/spier-21-gables-cabernet-sauvignon (Bemærk årgang 2017)   2) Spier 21 Gables Pinotage, 2018https://www.megavin.dk/spier-21-gables-pinotage   3) Frans K Smit White, Sauvignon Blanc og Semillon, 2018https://superbrugsentroeroed.dk/shop/catalog/vin/hvidvin-c9/frans-k-smit-white-p321   ..................   Støt Vin for begyndere podcast her https://vinforbegyndere.10er.app/   Køb bogen Vin for begyndere her: http://vinforbegyndere.com/   Besøg os på Facebook og Instagram, hvor man kan se billeder af vinene og få tips til vin og mad sammensætning.   https://www.facebook.com/vinforbegyndere   https://www.instagram.com/vinforbegyndere   Web: https://www.radioteket.dk/   Kontakt: radioteket@radioteket.dk   Musik: Jonas Landin

Under de ekstreme forhold i Nordøstgrønland er der ikke plads til at ville vise sig og puste sig op. Hos de mænd, der udgør Siriuspatruljen, er det tværtimod kram og det tætte fællesskab der tæller. Halvdelen af Sydafrikas befolkning har levet deres liv frit og uden Apartheidstyret, men omgivet af en konstant strøm af korruptionssager, svinder troen på demokratiet støt. Tilrettelægger: Nickolaj Sander. Vært: Kirstine Dons Christensen. Lyddesign: Jonas Johs Andersen. Redaktør: Tine Møller Sørensen.

Julen närmar sig med stormsteg och det märks! Inte minst här i studion. Surdegsprinsen Sébastien Boudet är här och det blir stor julbordsspecial.Varför envisas vi med samma trötta massproducerade prinskorvar och köttbullar varje år? Camilla går i klinch och slår ett slag för halvfabrikat och grisfötter.När Peter Viitanen svänger förbi blir det skådissnack deluxe. Hur var det att leva rövare på fraktbåten vid Sydafrikas kust? Vem är Sveriges bästa skådis (förutom Viitanen själv)? Och hur ser det ut med erbjudandena från andra sidan pölen egentligen?Vi får höra om Viitanens tidigare okända graffitiliv, och redaktionen avslöjar sina egna tag-names. Med hjälp av Viitanen löser vi även ett Göterborgsgrubbel som plågat en lyssnare i 12 långa år.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oväntat låg inflation i USA. Härvan kring Stockholmspolisen. Nyinrättade Nationellt center för cybersäkerhet. Genombrott för energiframställning. Matmissionen går från 8 till 25 butiker. Intervju med Tobias Billström, utrikesminister (M). Brottssyndikat lurar unga i Sydostasien till slavarbete. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa. Dom i Niceattentatet 2016 då 86 personer dog, Luciasång och traditioner.

Mystiskt inbrott kan leda till riksrätt för Sydafrikas president Ramaphosa. Tyskland utslaget ur fotbolls-VM redan i gruppspelet. SBB säljer skolfastigheter till utlandet. Biden och Macron i möte. Konkurserna ökar. Med mera.

Ett avsnitt tillägnat Sydafrikas egen Tony Stark. Vem är han? Vad gör han? Vad har han att bjuda på i framtiden? Frågorna är många, med Pyjamaspodden får du svaren!

Bokmässan i Göteborg är tillbaka efter flera år av pandemi och restriktioner. Lundströms Bokradio träffar shoppingsugna besökare, författare från Sydafrika och Ukraina, och så bli det poesi! När Bokmässan i Göteborg slår upp portarna är förhoppningen stor att mässan ska vara tillbaka med besked. Förra året var nämligen en dyster och nedbantat historia, har mässan nu repat sig? Hur är stämningen hos besökare och i montrarna?Vi träffar mässans stora författarstjärnor: Ukrainska Oksana Zabuzjko har skrivit boken "Den längsta av resor". En essä som börjar dagen innan Rysslands invasion av hennes hemland:"Det var inte blindhet, det var inte galenskap, utan ett slags hemgjord magi som gjorde jag att när jag reste iväg den 23:e februari i år, inte tog med mig mer än två klänningar", säger Oksana Zabuzjko i Lundströms Bokradio. Hon brydde sig ens om att ta med sig sitt arbetsredskap, datorn. Det var ett sätt att vägra inse vad som var på väg att ske.Sydafrikas stora författarstjärna är Damon Galgut,. Hans Bookerpris-vinnande roman "Löftet" kommer nu på svenska. Den handlar om en vit afrikaanerfamiljs nedgång och fall, från 1986 då apartheidregimen ännu styrde landet, och fram till vår tid. I centrum av romanen finns frågan om vem som ska få ärva en egendom."Att äga en bit land får dig att känna hemvist någonstans", berättar Damon Galgut i Lundströms Bokradio. "Och den känslan av tillhörighet är det många i Sydafrika som saknar idag. Det gör att de känner sig utanför och rotlösa. Så frågan om vem ska få äga mark är mycket laddad."Och så blir det poesiuppläsning i Lundströms Bokradio. Göran Sonnevi läser ur sin nya diktsamling "För vem talar jag framtidens språk".Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Daniel Sjölin

Behovet av försoning på såväl individ- som samhällsnivå gör sig ständigt påmind i världen av i dag – men också i mötet med Sydafrikas historia. Så vad är försoningens roll för mänskligt välbefinnande och hur ska försoningsprocessen se ut? Försoning måste bli konkret och tillämpbar om den ska kunna vara till hjälp i våra liv och den behöver förankras teologiskt, så att man vet varför man gör det man gör. Präst Ulrica Fritzson och diakon  Ebba Älverbrandt i samtal med Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift. Medarrangör Verbum

Damon Galgut är en av Sydafrikas stora författare och belönades 2021 med Bookerpriset för romanen Löftet. En drabbande familjekrönika om det moderna Sydafrika. Året är 1986 och apartheidregimen går mot sitt slut. Familjen Swart splittras efter mammans död och återses bara på begravningar. Det som återstår är familjegården och de obesvarade frågorna kring ett löfte som aldrig infriats. Damon Galgut i samtal med Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet.  Samtalet förs på engelska. Medarrangör Albert Bonniers förlag

Kanske flyger grisar också om du tittar ut, med tanke på att Anders Ygeman i tydliga ordalag nu erkänner att utlänningar inte kan upprätthålla Sverige. Ministerns kommentar är sprängstoff. Dock inte det enda intressanta som står på schemat i dag: Snaran dras åt för Sydafrikas vita, ungdomshem verkar ha svängdörrar och Finland förstår att jägare är viktiga medborgare är annat vi pratar om denna första augustidag 2022.

Kanske flyger grisar också om du tittar ut, med tanke på att Anders Ygeman i tydliga ordalag nu erkänner att utlänningar inte kan upprätthålla Sverige. Ministerns kommentar är sprängstoff. Dock inte det enda intressanta som står på schemat i dag: Snaran dras åt för Sydafrikas vita, ungdomshem verkar ha svängdörrar och Finland förstår att jägare är viktiga medborgare är annat vi pratar om denna första augustidag 2022. Inlägget Ygeman erkänner det mångkulturella haveriet dök först upp på Radio Svegot.

Afrikanske lande står i en fødevarekrise, der blandt andet hænger sammen med krigen i Ukraine – alligevel er der flere af dem, der ikke fordømmer Ruslands invasion. Mozambique fortsætter sin handel med Rusland, Sydafrika erklærer sig neutral og Mali har Wagner-soldater gående i landet. (01:00) Oscar Rothstein, Afrika-journalist hos Danwatch, forklarer, at det afrikanske kontinent lige nu står i mange kriser – men, at historiske og økonomiske relationer til Moskva er vigtig for mange lande.(06:50) Rasmus Bitsch, journalist i Cape Town, Sydafrika, forklarer, at Sydafrikas præsident balancerer sit forhold til store dele af verden. (12:55) Oscar Rothstein, Afrika-journalist hos Danwatch, forklarer, at historien gør afrikanske lande lydhør over for kritik af vestlig ekspansionspolitik. (18:25) Thomas Mandrup, master i Afrika-studier og lektor på Forsvarsakademiet, forklarer at Mali er bare ét land, der samarbejder militært med den russiske Wagner-gruppe. (25:30) Stig Jensen, lektor i Afrika-studier ved Københavns Universitet, opstiller tre mulige scenarier for, hvad krigen kan få af konsekvenser for det afrikanske kontinent. Værter: Cecilie Lange og Alexander Wils Lorenzen.Redaktør: Christine Randa.

Boken heter Sydafrika : på andra sidan regnbågen och gäst är författaren Anna Charlotta Johansson."Regnbågsnationen Sydafrika" syftade till visionen om ett mångkulturellt Sydafrika som skulle växa sig starkt genom försoning efter apartheid. Blev det verkligen så? I boken ges en beskrivning av det moderna och pulserande Sydafrika, men också det sköra, segregerade, våldsamma och eftersatta Sydafrika. I programmet pratar vi bl.a. om Sydafrikas positiva och negativa sidor. Vi pratar om vad som utmärker Sydafrika när det kommer till kulturen, politiken, geografin och människorna. Och vi pratar om utvecklingen i landet. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I årets første podcast skal vi høre nyt fra Sydafrika; til en forandring hverken om sydafrikanske corona-varianter eller Omikron, men derimod om alt mulig andet. Vi taler med Danmarks ambassadør i Sydafrika, Tobias Elling Rehfeld. Vi starter med at tale om den tidligere ærkebiskop og menneskerettighedsforkæmper Desmond Tutu, som døde anden juledag i 2021. Han fik Nobels Fredspris i 1984 og var i en menneskealder Sydafrikas samvittighed. Tutu kritiserede både apartheid-systemet og det nuværende ANC-styre. Hvad betyder det for sydafrikanerne at miste Tutu? Og specielt nu, da Sydafrika heller ikke længere har sit andet moralske fyrtårn, Nelson Mandela, som døde i 2013. Vi skal også høre om Sydafrikas såkaldte state capture – en slags økonomisk statskup, der fandt sted under den forrige præsident Jacob Zuma. Den første officielle efterforskningsrapport om den ekstremt omfattende korruption er netop blevet offentliggjort. Endelig skal Præsident Cyril Ramaphosa holde sin årlige tale til nationen i starten af februar, og vi får nogle bud på talens forventede hovedpunkter på de politiske og økonomiske områder her i podcasten. Normalt holder den sydafrikanske præsident sin tale i parlamentet men næppe i år, da bygningen er svært brandskadet efter en påsat brand i årets første uge. Det skal vi også høre mere om.

Nyheterna Radio 12.00

I dagens avsnitt bland annat: Sydafrikas tidigare president FW de Klerk avlider vid 85 års ålder av mesoteliom, eskalering av pågående kris vid gränsen mellan Polen och Vitryssland, Steve Bannon åtalas för vägran att samarbeta med utredning av stormningen av Kapitolium, University of Austin grundas av konservativa akademiker och mediapersonligheter samt Sara Duterte kandiderar till posten som Filippinernas vicepresident https://radio.bubb.la/sondag-14-november-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: FW de Klerk avlider vid 85 års ålder av mesoteliom, var Sydafrikas president mellan 1989 och 1994, tilldelades tillsammans med Nelson Mandela Nobels fredspris 1993 för att ha förhandlat fram avskaffandet av apartheid Vitrysk militär river gränsstängsel, förblindar polska styrkor med laser och beväpnar migranter med tårgas i eskalering av pågående kris vid gränsen mellan länderna, runt 100 migranter tog sig under lördagsmorgonen in i Polen där de använde tårgas i angrepp mot försvarande styrkor Steve Bannon åtalas för trots mot kongressen då han vägrat samarbeta med utredning av stormningen av Kapitolium den 6 januari, riskerar böter och upp till ett års fängelse University of Austin grundas av konservativa akademiker och mediapersonligheter, ska bli akademisk fristad som inte domineras av den illiberalism som grundarna menar har tagit över etablerade lärosäten Sara Duterte, dotter till Filippinernas president Rodrigo Duterte, kandiderar till posten som vicepresident i nästa års val tillsammans med presidentkandidat Ferdinand Marcos Jr., den senare är son till Filippinernas tidigare diktator och tillhör ett annat parti än presidenten, det spekuleras i att Rodrigo Duterte kan komma att ändra tidigare beslut och kandidera till vicepresidentposten mot dottern med sin tidigare rådgivare Bong Go som presidentkandidat

Coronaläget i Sverige och de nordiska grannländerna. Regeringsbildningen med talman Andreas Norlén. Ekologiskt jordbruk räddar Sydafrikas fattiga. Hybridkrig. Åtal mot Lundin Oil. Regeringsbildningen med partisekreterare Tobias Baudin. Slutförhandlingar COP26.

Coronaläget i Sverige och de nordiska grannländerna,ekologiskt jordbruk räddar Sydafrikas fattiga, regeringsbildningen-talman Andreas Norlén, hybridkrig, åtal mot Lundin Oil, regeringsbildningen-partisekreterare Tobias Baudin och Tomas Ramberg, Ekots inrikespolitiske kommentator, inför VM-kvalmatchen i herrfotboll och slutförhandlingar COP26.

Sydafrikas stora jordbruk står för stor vattenförbrukning och användning av bekämpningsmedel. Men i skuggan av stordriften pågår en liten revolution. Ekot besökte ett kooperativ norr om Johannesburg

* Fördjupning om de genomförda lokalvalen i Sydafrika * Den Kenyanska maktkampen * Samtal med Pereric Högberg, UD:s förre afrikachef och nuvarande ambassadör i Japan * Kortnotiser

Litterär gudstjänst från Bokmässan i Göteborg med författaren Elin Anna Labba som skrivit om tvångsförflyttningarna av samer i Sverige. För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Elin Anna Labba läser ur sin Augustprisbelönade bok Herrarna satte oss hit som berättar historien genom de tvångsförflyttades ögon. En förkortad version finns att lyssna på och ladda ner utan musik och med färre citat av upphovsrättsliga skäl. Biskop Eva Nordung Byström från Härnösand och Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet inom Svenska kyrkan, samtalar kring det aktuella försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och samerna i Sverige. Vi får även höra biskop Desmond Tutu tala om försoningsarbetet efter apartheid i Sydafrika. Den i år 90-årsfirande ärkebiskopen Desmond Tutu var ordförande för Sydafrikas sannings- och försoningskommission. Tutu medverkar med utdrag ur hans predikan från den litterära gudstjänsten på Bokmässan 2014 då han medverkade. Text 2 Kor 5:18-20 Musik Ps 231 Oändlig nåd (trad/A Frostensson) Ps 765 Du som kan (I Johansson) Ps 591 Det kan vi göra för rätt och för fred (K-O Robertson/A Frostensson) Ps 782 Segern är vår (JL Bell/D Tutu,L Nahnfeldt) Medverkande Lars Björksell, kyrkoherde i Halmstads församling Elin Anna Labba, författare Desmond Tutu, biskop, i arkivklipp från 2014 Ingrid Inga, ordförande i Samiska rådet inom Svenska kyrkan Eva Nordung Byström, biskop i Härnösand Förbön Elisabeth Eriksson och Carina Ledel Bergström På Keyboard, piano och dragspel Anders Wilhelmsson sopranen Ann-Catrin Björnberg även på piano Trumpet Benjamin Björksell Körsångare från Halmstads församling Tekniker Thor Andersson och Agnes Cassel Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

BEMÆRK Berigtigelse af P1 serien 'I en danskers blodspor'. Oplysninger om den danske ambassadør i Sydafrika var ikke korrekt i afsnit 7 af 'I en danskers blodspor'. Læs nærmere om berigtigelsen på Fejl og Fakta https://www.dr.dk/etik-og-rettelser/fejl-og-fakta/berigtigelse-af-p1-serien-i-en-danskers-blodspor Peter Frederiksen har før hyret en lejemorder, mens han sad fængslet. Det kostede hans kone livet. Er det muligt for ham at gentage handlingen fra Sydafrikas sikreste fængsel, under afsoningen af dobbelt livstid? Det spørgsmål bliver mere og mere påtrængende for Helle Maj og Jørn Stjerneklar - så påtrængende at de beslutter sig for at se ondskaben direkte i øjnene. En 'psycho-road-movie' tager sin begyndelse. Tilrettelæggelse: Helle Maj og Jørn Stjerneklar. Oplæsning: Jørgen Ravn. Producer og redaktør: Torben Brandt.

BEMÆRK Berigtigelse af P1 serien 'I en danskers blodspor'. Oplysninger om den danske ambassadør i Sydafrika var ikke korrekt i afsnit 7 af 'I en danskers blodspor'. Læs nærmere om berigtigelsen på Fejl og Fakta https://www.dr.dk/etik-og-rettelser/fejl-og-fakta/berigtigelse-af-p1-serien-i-en-danskers-blodspor Peter Frederiksen har før hyret en lejemorder, mens han sad fængslet. Det kostede hans kone livet. Er det muligt for ham at gentage handlingen fra Sydafrikas sikreste fængsel, under afsoningen af dobbelt livstid? Det spørgsmål bliver mere og mere påtrængende for Helle Maj og Jørn Stjerneklar - så påtrængende at de beslutter sig for at se ondskaben direkte i øjnene. En 'psycho-road-movie' tager sin begyndelse. Tilrettelæggelse: Helle Maj og Jørn Stjerneklar. Oplæsning: Jørgen Ravn. Producer og redaktør: Torben Brandt.

BEMÆRK Berigtigelse af P1 serien 'I en danskers blodspor'. Oplysninger om den danske ambassadør i Sydafrika var ikke korrekt i afsnit 7 af 'I en danskers blodspor'. Læs nærmere om berigtigelsen på Fejl og Fakta https://www.dr.dk/etik-og-rettelser/fejl-og-fakta/berigtigelse-af-p1-serien-i-en-danskers-blodspor Peter Frederiksen har før hyret en lejemorder, mens han sad fængslet. Det kostede hans kone livet. Er det muligt for ham at gentage handlingen fra Sydafrikas sikreste fængsel, under afsoningen af dobbelt livstid? Det spørgsmål bliver mere og mere påtrængende for Helle Maj og Jørn Stjerneklar - så påtrængende at de beslutter sig for at se ondskaben direkte i øjnene. En 'psycho-road-movie' tager sin begyndelse. Tilrettelæggelse: Helle Maj og Jørn Stjerneklar. Oplæsning: Jørgen Ravn. Producer og redaktør: Torben Brandt.

BEMÆRK Berigtigelse af P1 serien 'I en danskers blodspor'. Oplysninger om den danske ambassadør i Sydafrika var ikke korrekt i afsnit 7 af 'I en danskers blodspor'. Læs nærmere om berigtigelsen på Fejl og Fakta https://www.dr.dk/etik-og-rettelser/fejl-og-fakta/berigtigelse-af-p1-serien-i-en-danskers-blodspor Peter Frederiksen har før hyret en lejemorder, mens han sad fængslet. Det kostede hans kone livet. Er det muligt for ham at gentage handlingen fra Sydafrikas sikreste fængsel, under afsoningen af dobbelt livstid? Det spørgsmål bliver mere og mere påtrængende for Helle Maj og Jørn Stjerneklar - så påtrængende at de beslutter sig for at se ondskaben direkte i øjnene. En 'psycho-road-movie' tager sin begyndelse. Tilrettelæggelse: Helle Maj og Jørn Stjerneklar. Oplæsning: Jørgen Ravn. Producer og redaktør: Torben Brandt.

BEMÆRK Berigtigelse af P1 serien 'I en danskers blodspor'. Oplysninger om den danske ambassadør i Sydafrika var ikke korrekt i afsnit 7 af 'I en danskers blodspor'. Læs nærmere om berigtigelsen på Fejl og Fakta https://www.dr.dk/etik-og-rettelser/fejl-og-fakta/berigtigelse-af-p1-serien-i-en-danskers-blodspor Peter Frederiksen har før hyret en lejemorder, mens han sad fængslet. Det kostede hans kone livet. Er det muligt for ham at gentage handlingen fra Sydafrikas sikreste fængsel, under afsoningen af dobbelt livstid? Det spørgsmål bliver mere og mere påtrængende for Helle Maj og Jørn Stjerneklar - så påtrængende at de beslutter sig for at se ondskaben direkte i øjnene. En 'psycho-road-movie' tager sin begyndelse. Tilrettelæggelse: Helle Maj og Jørn Stjerneklar. Oplæsning: Jørgen Ravn. Producer og redaktør: Torben Brandt.

Han var en nationalhjälte och en ikon i hela världen. Men på Alla hjärtans dag 2013 dödade han sin flickvän. Det är natten till Alla hjärtans dag.Modellen Reeva Steenkamp har skrivit ett kärleksbrev till sin pojkvän, den världsberömda sprinterlöparen Oscar Pistorius.Men brevet ligger oöppnat när hon skjuts till döds i badrummet.Hur och varför Reeva Steenkamp dog ska ta år att reda ut i domstol.Men en sak är klar från början:Det är Sydafrikas nationalhjälte som dödat sin flickvän.Oscar Pistorius har kallats för "Världens snabbaste man utan ben", "hälften man, hälften maskin". Men framförallt har han kallats för Blade Runner.Det här är historien om hur Blade Runner blev en mördare.Programledare: Alexander Lundholm