En bok, en forskare

Aristoteles sa att människan är det enda djuret som skrattar. Vad säger det om mänskligheten? Ola Sigurdson, professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet, undersöker humor från ett tros- och livsåskådningsperspektiv. Vi möter filosofer, författare och teologer som ända sedan antiken fördjupat sig i frågan om vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt.

Vi är oftast överens om vad de ord vi använder betyder. Men hur vet vi att vi menar samma sak, och hur lär vi oss vad orden betyder? Vem är det som bestämmer betydelser av abstrakta ord och begrepp? Peter Gärdenfors, seniorprofessor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, reder också ut hur tanke och språk samspelar.

Poeten Gaspara Stampa föddes för precis 500 år sen. Hennes unika dikter handlar om förälskelse och längtan, om svek och begär och kvinnors rätt till sexuell och romantisk självständighet. Johanna Vernqvist, fil.dr i litteraturvetenskap vid Linköpings universitet, berättar om poeten, hennes liv och den tid hon levde i. Vad säger hennes dikter oss i dagens samtal om kärlek och dess väsen?

Det är minst sagt knökat med göteborgska ord och uttryck i "Göteborgslexikon". En del av dem är bekanta, andra mer sällsynta. Några är så självklara att man inte ens märker att det är dialekt. Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, beskriver närmare tusen ord och uttryck. Inte bara för att det är kul, ord ger kunskap om både människor och samhälle.

Intresset för true crime håller i sig och det råder ingen brist på skildringar av gängkulturer i fakta och fiktion. Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, ger sin bild av vilka personer det är som söker sig till gängen, och varför. Och framför allt får vi veta mer om hur det kan vara att ta sig ur en gängkultur.

På 1600-talet var det bödlarna som utförde de dödsstraff och kroppsbestraffningar som domstolarna utdömde. Men inte nog med det, bödlarna tömde latriner, kastrerade hästar och dränkte små kattungar. Sådant ingen annan ville hålla på med. Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, undersöker hur människor egentligen såg på bödeln, och hur bödeln själv såg på sina uppdrag.

Minnet är formbart, nyckfullt och ibland direkt opålitligt. Vi har väl alla varit med om att två personer minns en händelse på helt olika sätt. Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Åbo akademi, skriver om rättsfall från 1600-talets häxprocesser till kända fall från vår tid. Hon granskar metoder som används i vittnesförhör och ger förslag på hur minnet kan utnyttjas bättre i rättegångar.

Arsenik, cyanid, nervgas och kvicksilver är bara några av alla ämnen som det är bra att akta sig för. Olle Matsson, seniorprofessor i kemi vid Uppsala universitet, tar oss med på en bildningsresa i tid och rum i sällskap av både naturliga och syntetiskt framställda ämnen som kan orsaka lidande, men också död.