Podcasts about inte

Hälsoveckan avsnitt 233 och denna gång diskuteras en artikel i tidningen VOX med titeln "The evidence against "ultra-processed" foods is weaker than you think" som handlar om hur svag evidensen är mot ultraprocessad mat som kategori och problemet med att definiera vad ultra processad mat verkligen är. Under avsnittet nämner Jacob också artikeln "Defining ultraprocessed foods proves 'challenging,' FDA food head says" som handlar om att FDA inte har lyckats ta fram någon bra definition på Ultraprocessad mat trots att RFKjr lovade att man skulle släppa en sådan till april i år. Avslutningsvis nämner också Jacob en replik på artikeln i VOX från en forskare som släppt flera studier på Ultraprocessad mat där repliken i stort sett bara är en stor ad hominem . På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:26) Forskningen på ultraprocessad mat är inte så stark som du tror (00:15:46) USA lyckas inte få fram en definition på ultraprocessad mat

Fluent Fiction - Swedish: Mystery in Gamla Stan: A Tour That Unveiled Hidden Secrets Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-07-20-22-34-02-sv Story Transcript:Sv: Solen skiner över Gamla Stan i Stockholm.En: The sun shines over Gamla Stan in Stockholm.Sv: Smala gator och kullerstenar är fyllda med turister.En: Narrow streets and cobblestones are filled with tourists.Sv: De fotograferar de färgglada husen och andas in den historiska atmosfären.En: They photograph the colorful houses and soak in the historical atmosphere.Sv: Idag är det en speciell dag.En: Today is a special day.Sv: Historiska turen ska börja snart, ledd av Kajsa.En: The historical tour is about to start, led by Kajsa.Sv: Kajsa är en mycket kunnig guide.En: Kajsa is a very knowledgeable guide.Sv: Hon älskar att berätta om platsens historia men är noga med att skydda dess arv.En: She loves to talk about the place's history but is careful to preserve its heritage.Sv: Bland gruppen står Soren.En: Among the group stands Soren.Sv: Han är ivrig och intresserad av historia, speciellt vikingatiden.En: He is eager and interested in history, especially the Viking Age.Sv: Soren har egna teorier om vikingaartefakter och söker bevis.En: Soren has his own theories about Viking artifacts and is seeking evidence.Sv: Under turen försvinner plötsligt en viktig fynd.En: During the tour, an important artifact suddenly disappears.Sv: Förvirring och oro sprider sig.En: Confusion and concern spread.Sv: Kajsa är fast besluten att skydda platsens rykte.En: Kajsa is determined to protect the place's reputation.Sv: Men Soren ser en chans.En: But Soren sees an opportunity.Sv: Kanske kan han bevisa sin teori och lösa mysteriet.En: Perhaps he can prove his theory and solve the mystery.Sv: "Ska vi leta efter det?"En: "Should we look for it?"Sv: frågar Soren till Kajsa.En: Soren asks Kajsa.Sv: Men hon är tveksam.En: But she is hesitant.Sv: "Kanske ska vi kontakta polisen," säger Kajsa.En: "Maybe we should contact the police," says Kajsa.Sv: Soren vädjar.En: Soren pleads.Sv: Han vill undersöka själv.En: He wants to investigate himself.Sv: Till slut låter Kajsa honom gå men med en varning, "Inte ensam!"En: Finally, Kajsa lets him go but with a warning, "Not alone!"Sv: Soren utforskar de gamla gränderna.En: Soren explores the old alleys.Sv: Han tänker på var artefakten kan vara.En: He thinks about where the artifact could be.Sv: Dessa smala gator har sett mycket, tänker han.En: These narrow streets have witnessed much, he thinks.Sv: Plötsligt ser han något gömt i en skreva i muren.En: Suddenly, he sees something hidden in a crack in the wall.Sv: Det är artefakten.En: It's the artifact.Sv: Hans hjärta slår snabbare.En: His heart beats faster.Sv: Men just då ser han Kajsa stå bakom honom.En: But just then, he sees Kajsa standing behind him.Sv: "Vad gör du?"En: "What are you doing?"Sv: frågar hon strängt.En: she asks sternly.Sv: Soren förklarar hastigt.En: Soren explains quickly.Sv: "Jag tror att det här är en del av ett större sammanhang," säger han med entusiasm.En: "I believe this is part of a larger context," he says with enthusiasm.Sv: Kajsa ser på honom och tänker.En: Kajsa looks at him and thinks.Sv: Kanske ligger det något i hans ord.En: Maybe there's something to his words.Sv: Tillsammans tar de tillbaka artefakten.En: Together they bring back the artifact.Sv: När de går tillbaka inser de båda.En: As they return, they both realize something.Sv: Soren inser värdet av andra människors perspektiv.En: Soren realizes the value of other people's perspectives.Sv: Kajsa har lärt sig att ibland är det värt att lyssna på nya idéer.En: Kajsa has learned that sometimes it's worth listening to new ideas.Sv: De återvänder till gruppen, återförenade.En: They return to the group, reunited.Sv: Historien om Gamla Stan fortsätter, rikare med varje upptäckt.En: The story of Gamla Stan continues, richer with each discovery.Sv: Helhetsupplevelsen av turen blir en lärdom om samarbete och förståelse.En: The overall experience of the tour becomes a lesson in cooperation and understanding.Sv: Och när solen går ner, fortsätter gatorna i Gamla Stan att viska om sina hemligheter, nu med ett samstämmigt eko.En: And as the sun sets, the streets of Gamla Stan continue to whisper their secrets, now with a harmonious echo. Vocabulary Words:narrow: smalacobblestones: kullerstenartourists: turisterphotograph: fotograferarcolorful: färggladasoak: andas inhistorical: historiskaknowledgeable: kunnigpreserve: skyddaheritage: arveager: ivrigViking Age: vikingatidenartifacts: artefakterevidence: bevisartifact: fyndconfusion: förvirringconcern: ororeputation: rykteopportunity: chansprove: bevisamystery: mysteriethesitant: tveksampleads: vädjarinvestigate: undersökaalleys: grändernacrack: skrevasternly: strängtenthusiasm: entusiasmcontext: sammanhangcooperation: samarbete

Det var under Lennart Johanssons tid som Uefa-president som Gianni Infantino kom in i fotbollspolitiken på allvar och den nuvarande Fifa-presidenten har tackat för förtroendet svensken omedelbart gav honom. Sedan kan man undra vad Lennart Johansson tyckt om fredspris, galet höga biljettpriser och dribbel med demokratin. Inte utan att man kan fundera på vad som skett med fotbollen om Lennart Johansson trots allt vunnit Fifas presidentval 1998 i stället för Sepp Blatter. Svensken som gick bort sommaren 2019 reformerade Uefa och kom på Champions League, men stod också för ett helt annat ledarskap i fotbollens värld. Hösten 2014 träffade jag honom för en poddintervju och han var rak och tydlig som alltid. Om Friends Arena, AIK, saker han ångrade och att han tror att Sepp Blatter inte bara köpte Fifa-valet 1998 utan även Uefa-valet mellan svensken och Michel Platini 2007. Johansson bjöd även på en pikant detalj i hur det kan gå till när herrar bråkar i prestigens namn och det handlade om vem som skulle dela ut Lennart Johanssons pokal till de svenska mästarna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan möter vi Albin Tanke, präst och psykoterapeut i Malmö. Temat för veckan är Klarsynens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:När jag drabbas av stress får jag lätt tunnelseende. Inte bokstavligt talat, utan mer på ett sätt som gör att livet liksom blir mindre. Jag stirrar mig blind på detaljer, jag kommer inte loss och jag får svårt att lyfta blicken och se i det större perspektivet. Det levande i livet begränsas och det är som om en autopilot slås på inom mig. Ofta glömmer jag i min stress möjligheten att bjuda in andra i mitt liv. Jag glömmer att be om hjälp och fråga om andras perspektiv och jag glömmer att glädjas åt det som är värt att glädjas över.Då behöver jag se med större klarsyn. Öppna för förmågan att kunna se lite bredare, lite större och ur andra och djupare perspektiv. När jag försöker lyfta min blick blir proportionerna annorlunda och stressen får inte riktigt samma makt som tidigare. När jag aktivt tänker på att sänka mina axlar, att slappna av, att ta några steg tillbaka och andas. Då möter livet igen. Plötsligt får jag syn på andras välvilja. Jag är inte ensam.Text:1 Joh 3:18-20Musik:Månvalsen av och med Dan MalmquistProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Frågan tycks inte längre vara om utan när vi kommer till Mars. Maria Küchen funderar över vad som får oss att bryta upp och söka nya världar. På jorden såväl som i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-02-06.År 2031 ger sig den första besättningen astronauter av från jorden. Ett år senare slår de sig ner på Mars. Åtminstone enligt planerna som presenteras av Mars-ONE, ett holländskt företag som redan har plockat ut kandidater till besättningen.Det hela avfärdas av vissa som ett PR-jippo. Andra tar projektet Mars-ONE på fullt allvar. Frågan tycks inte längre vara OM människan en dag landar på Mars, utan vilka som gör det först.NASA vill sända astronauter till Mars innan 2030-talet är över, i samarbete med bland rymdstationen ISS, privata företag och Kinas rymdfart. Andra människan på månen, astronauten Buzz Aldrin, stödjer projektet helhjärtat. I dag är han över åttio år men pigg och alert, och ses ofta bära en T-shirt med texten GET YOUR ASS TO MARS.Och det privata rymdföretaget SpaceX meddelar att man vill sända iväg sin första bemannade rymdfarkost mot Mars redan 2024. SpaceX grundare, den excentriske och visionäre miljardären Elon Musk, vill se en koloni på Mars med en miljon invånare inom hundra år. Själva ändamålet med att grunda SpaceX, säger han, var att göra människan till en multiplanet species, en art som lever på många planeter.Det låter rätt galet. Kan det verkligen genomföras, och i så fall, vad ska det vara bra för? Varför kolonisera rymden? Varför stannar vi inte bara där vi är och vårdar den enda planet vi faktiskt har?Vi ger oss av för att vi kan och för att vi vill – och för att vi måste.Tvånget att färdas genom rymderna betonas gärna i fiktioner: diktsviten Aniara; teveserien Månbas Alpha; David Bowies sång Space Oddity som finns på en LP från 1969, året för den första månlandningen. Rymdskeppets besättning har förlorat kontakten med jorden och är hänvisad till en färd mot det okända, utan hopp om återvändo eller räddning. Det blir metaforen för en mänsklighet som tappat kontakten med sitt ursprung, och måste underkasta sig en högteknologisk civilisation som människan har skapat men inte längre är herre över.SF-fiktioner som Star Trek betonar i stället kunskapen och viljan. Där speglas en mänsklighet på väg framåt, inte bara tekniskt och geografiskt utan också etiskt ­– en mänsklighet som försöker förstå och respektera sig själv genom att se andra, antingen de nu är vulkaner eller klingoner eller besättningsmedlemmar med olika ursprung.Jag får rysningar av Star Trek-seriens valspråk, inte bara för rymdens skull utan för det urmänskliga i uppdraget: to explore strange new worlds; to seek out new life and new civilizations; to boldly go where no one has gone before. Jag får rysningar av både lust och avsmak: av skönheten i det och av ekot från historien, ett eko från kolonialismen.Att ge sig av med full insikt om att man aldrig kommer tillbaka, det har människor gjort sen urminnes tider. Från början var vi nomader. Vi vaknade varje morgon och lämnade platsen där vi hade sovit för att aldrig återvända. På jägar- och samlartiden, då ingick knappast individualismen och individens rätt till fria val i människans berättelse om sig själv. Individualismen är ny, och kanske är den fortfarande rätt så provinsiell. Den har uppstått och odlats i västerlandet under några hundra år, och individualismens utveckling har gått hand i hand med kolonialismen. Kolonisering av mars innebär att unga, välutbildade, äventyrliga och fertila människor frivilligt fattar individuella beslut att lämna jorden för att inte återvända. På nåt vis blir ju detta juvelen i den västerländska individualismens krona – en individualism som bejakar handlingskraft och styrka, men inte har lika mycket plats för det ömtåliga och stillsamma.Frivilliga mars-pionjärer finns det förvånansvärt gott om. Mars-ONE har idag ett startfält på hundra kandidater. Där finns Ritika från Indien, Sandra från Brasilien, Sadegh från Iran och så vidare, men de flesta är européer och amerikaner.De vill inte stanna kvar där de befinner sig. Inte heller jägar- och samlartidens nomader stannade kvar där de befann sig. Vi hade ännu inte börjat odla något, så jorden band oss inte. Vi bröt upp, ständigt, men på jägar- och samlartiden var vi inga djärva marsresenärer eller romantiska poor lonesome cowboys i silhuett mot solnedgången. Vårt kontinuerliga uppbrott var inte som till exempel i On The Road av Jack Kerouac. On the road är en rätt så tidstypisk västerländsk nittonhundratalsgestaltning av individens, oftast mannens, flykt från ansvar och sammanhang. På jägar- och samlartiden däremot, då bröt vi upp för att vi behövde samla mat för dagen.Vi fortsatte för att vi måste, då som nu. Att stanna kvar var inte ett alternativ, säger en del människor som på vinst och förlust har flytt från outhärdliga förhållanden i sina hemländer. Människan har fötter, inte rötter, säger andra.Vi strävar kanske mot Mars för att vi inte riktigt längre får plats på en alltmer överbefolkad och förödd jord, och vi strävar som sagt mot Mars för att vi kan och vill, ja ”vi” och ”vi”. De högteknologiska västerländska planerna på att kolonisera Mars är förstås ett projekt för ett fåtal, och det hela kanske förblir en Startrek-aktig dröm bara, men, drömmen om något annat där ute, något okänt som vi ännu bara kan fantisera om, den är en allmänmänsklig drivkraft. Åtminstone i vissa lägen.En stor del av Sveriges befolkning bröt upp från jorden de kände, utan återvändo, för mindre än tvåhundra år sen. Och vikingarna, de norska vikingarna! Som koloniserade Färöarna, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Island, Grönland och fortsatte ända till Nordamerika!Jag har en storslagen inre bild av hur dessa modiga vikingar gav sig ut från norska kusten, ut över ett okänt hav, utan att ens veta om det fanns något där ute. Men fullt så filmiskt var det nog inte på riktigt att fara från Norge till Island, inte ens för de första pionjärerna. Island lär ha upptäckts av misstag. En norrman vid namn Nadodd sägs ha seglat vilse när han skulle ta sig från Norge till Färöarna på åttahundratalet och hamnade i stället mycket längre åt nordväst.Nadodd följdes av andra, av familjer och hushåll som hade tröttnat på att lyda under det framväxande norska kungaväldet, eller behövde mark att bruka, eller ville ha mer mark fast de kanske inte behövde det. Färden mellan Norge och Island tog som snabbast tre dygn, så några marsfärder var det knappast frågan om. Snart uppstod två tämligen väl trafikerade trader: eyalei∂, ”övägen” och ”úthafslei∂”, havsvägen. Övägen gick från Norge via Shetland eller Orkney, vidare till Färöarna och så till Island. Havsvägen gick som namnet antyder rakt ut över havet.I dag finns liknande leder i luftrummet. De transatlantiska luftlederna mellan Europa och USA är rena motorvägarna med tät flygtrafik. Och SpaceX grundare Elon Musk målar upp bilder av en liknande tät skytteltrafik så småningom mellan jorden och Mars.I hans planer ingår ett enormt rymdskepp som kan ta hundra personer åt gången, ett slags rymdens Amerikabåt om man så vill. Och redan 2024 är det alltså tänkt att en första mindre besättning rymdvikingar ger sig av till Mars – inte av misstag som när Nadodd råkade hitta Island, de har en färdplan. Och de kommer inte att upptäcka en plats som vi inte redan har sett i teleskop och via satelliter. Men att stanna kvar här på jorden är kanske då inte längre ett alternativ.Maria Küchen, författare och kulturskribent

Vad kan man skriva till två sexexperter som verkligen får oss att tappa hakan? Det ska du få höra idag, och min utmaning till dig är att lyssna färdigt på hela avsnittet, och vara uppmärksam på vilka känslor det väcker i dig. Idag pratar jag och min pojkvän och kollega Kristoffer Lindh, även känd som Sexpedagogen, om något som verkligen fått oss att bli bestörta, och i vårt yrke är man ju van vid att höra det mesta. Vi berättar om vår egen överenskommelse kring det här i vår egen relation, knepigheter och hur vi möter dem, och det faktum att ett sexliv som lever upp till alla ens drömmar och behov ändå kommer med kostnader och ansvar. Privat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är lördag och Annika Jankell sitter redo vid rodret för veckans Melodikryssning! I lasten ligger fina, rutiga priser och väntar på sina vinnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Melodikrysset gäller det att vara musikdetektiv!Du svarar på olika frågor om musik och artister. Fyll i kryssplanen så är du med och tävlar om fina priser med melodikryssetmotiv.Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via appen Sveriges Radio, per post eller på vår sajt enligt anvisningar. Senast onsdag vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. Vill du läsa mer om hur det går till kan du klicka dig vidare via länkarna här nedanför.Skicka in din lösning med postMelodikrysset 28Sveriges Radio P4 109 12 StockholmOBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.

Veckans avsnitt gästas även denna gång av ingen mindre än Mathildas pojkvän Oskar! Det blir snack om framtiden, icks på varandra – och barnnamn vi verkligen gillar, men inte kommer använda på vår dotter. Trevlig lyssning i sommarvärmen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jens Möller bjuder på musik och ledtrådar, du löser korsordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassiska krysset är en lekfull bokstavsresa rätt in i musikens hemligheter. Samla ihop familj och vänner för att lösa krysset tillsammans, eller gör det helt på egen hand. Lycka till!Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via appen Sveriges Radio eller på vår sajt enligt anvisningar. Det räcker att du har fyllt i de färgade rutorna i kryssplanen för att vi ska ta emot ditt svar. Senast fredag kl 06:00 vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. I potten ligger fina P2-priser! Förstapris är en bricka med P2-motiv, andra- till femtepris är en P2-tygkasse.OBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.Här finns sommarens kryssplaner som pdf om du vill skriva ut.

Den här veckan är temat "Jesus förhärligad" och bibeltexten är hämtad från Lukasevangeliet kapitel 9, vers 28-36. "5 minuter med Gud" är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund. Julia Forsberg, pastor och föreståndare, Centrumkyrkan i Finspång håller i andakten.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Eftermiddagen i P3 pratar vi om riskerna med att fråga en AI vad du ska rösta på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Känner du inte riktigt igen dig själv längre?Du kanske fungerar fortfarande.Du gör det du ska.Men något känns annorlunda.Du brukar vara mer social.Ha mer energi.Vara mer positiv.Orka mer än så här.I det här avsnittet av På insidan pratar Björn Rudman om varför det kan kännas som att personligheten har förändrats när du varit pressad länge – och varför det ofta inte handlar om att du blivit någon annan, utan om att energin inte längre räcker till de delar av dig som brukar synas mest.Du får höra om:varför låg energi påverkar tålamod, social ork och humörvarför vissa delar av personligheten kommer fram mindre under presshur hjärnan börjar bygga självbild utifrån en tillfällig periodvarför det ofta handlar om ett tillstånd, inte en ny identitetvarför existentiella frågor om riktning, mening och plats i livet blir extra viktiga när man tappat fotfästetDet här avsnittet är för dig som undrar vad som hände med den du brukar vara – och som behöver höra att du inte har försvunnit. Du kan hitta tillbaka.

VEM: Pascal EngmanYRKE: FörfattareAVSNITT: 744OM: Att sitta i en spansk idyll och skriva om svensk misär. Nya boken Kriget. Det furiösa tempot. Att lajva Hemingway. Försöket att lansera ett Facebook för Latinamerika. Konsten att skriva lättillgängligt men ändå kvalitativt. Att sluta bry sig om kommatecken. Svenska barn i spansk skola. Starten på kvällstidning. Nästa bokprojekt. Metoden, miljonerna, Málaga. Svenska gäng i Chicago. Svenska gäng på HVB-hem. Hur influencers skapar unga kriminella. Att blanda kokain på hotellrum. Och en hel del om varför tre öl och surrande spanska gubbar är höjden av dekadens.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄROch Pascal Engmans Kriget kan du köpa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar NES-programmering med Niklas Pettersson. Att bygga spel för en mer än 40 år gammal konsol är inte bara möjligt, det är smidigare än någonsin tack vare språk och verktyg som Nesfab och Mapfab. Det är till och med fullt möjligt att skaffa sig en fysisk kassett och en brännare och köra sin skapelse på ett riktigt NES precis som man gjorde förr! Niklas berättar om hårdvaran och alla dess roliga begränsningar, hur man ritar grafik och spelar ljud och hur Nesfab hjälper en med allting. Givetvis blir det också en del tips på bra spel, både nya och gamla, och såklart berörs det eviga problemet med att leva i PAL-bakvattnet. Det är fint med saker som verkligen utnyttjar viss hårdvara ordentligt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Niklas Akta kurvan - Niklas demake på Github Kotlin React Åttabitarsnintendo - NES Nesfab - det nya språket Pubby - skaparen av Nesfab 6502-CPU:n Andra kretsar i NES NTSC PAL Mega man Micro mages - tyskt NES-spel från 2019 Bakomfilm om Micro mages Förstå NES ljudchip (video) Famitracker Stötta Kodsnack på Ko-fi Mapper 30-kassetten Köpa kassettbrännare, kassetter och annat Super Mario och Duck hunt-kassetten Fantasikonsoler Mesen - en väldigt korrekt emulator Mapfab Paintshop pro Inkscape GIMP Nesfab-discorden Demakes Donkey kong country 2 för NES Halo för NES Super meat boy I wanna be the guy Super tilt bro - Super smash bros för NES Awesome games done quick Nesdev Nesmaker studio Nesmakers Sunsoft Dendy - rysk klon av NES Little Sisyphus Batman: Return of the Joker - med Sunsofts episka bas Wizards & warriors 3 - otroligt intro Achtung, die Kurve! Bonusretrospeltips Lösningen - ett Gameboyspel om Palmemordet Titlar Spelutveckling till Nintendo åttabitars Jag har ju alltid spelat NES Kaninhål efter kaninhål Bara byggt för att göra NES-spel Plocka bort decimaltal 2 KB RAM Logiken går i samma takt som bilden Ingen häftig region Inte riktigt rätt timing 54 användbara 54 färger I de två kilobyten Åtta sprites per rad Sällan allt händer på en rad Jag gillar saker jag kan förstå NES-tokiga generellt När folk fortsätter i 40 år till

I veckans avsnittVattenfall köper Nima Mer och Eviny gå ihopKia 3/4/5 AWDPolestar 4 SUVAudi A4 e-tronDenza ZVeckans begagnatbil från Carla https://www.carla.se/kopa-bil/tesla/model-3 (Reklam)Utmaningen att elektrifiera motorsporten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karin Alfredsson har skrivit en bok om 1910-talets Stockholm. Researchen har lärt henne om pantbanker och svenskarna på Titanic. Dessutom berättar hon om Sopranos, att vara ung kvinna på Aftonbladet under tidigt 70-tal och om åren som nämndeman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Felkopplad backspolning från vattenfilter kan slå ut ett enskilt avlopp och leda till kostsamma problem. Två experter förklarar vad installatörer och husägare bör tänka på.

Bollklubben går igenom en händelserik helg med allsvenska matcher. Blåvitt har det tufft och frågan är hur länge Billborn får vara kvar. Västerås straff väcker liv i VAR-diskussionen där panelen är djupt oense. Inte om straffen då, utan om Allsvenskan behöver VAR eller inte. Ja, och mycket annat alltså. Medverkande: Axel Pileby Nordin Gerzic Alexander Axén

Magge sprutade vatten på Linda Bengtzing, ekorrar som vapear och rage mot telefonförsäljare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Magges gua sha är äntligen återfunnen. Nya twisten på "ro". Karlskrona skärgårdsfest är vidare i Stadsfestkampen. Idag: Åmåls Bluesfest VS Grillnatta i Bollnäs. P3 Nyheters Agnes Cohn om att artisten Lizzos nya album floppar helt och hur man klär sig proffsigt på jobbet. Att bli spammad av telefonförsäljare. The Locals chefredaktör James Savage om röran i Storbritannien och Nigel Farages enda motståndare - soptunnan. Branne har shorts på sig idag. Varför kan killar kan inte vara i direkt solljus? Självskanningen ska bort. Magge sprutade vatten i ansiktet på Linda Bengtzing. Agnes ikon-hål: att vilja ha en rival. Världens mest högljudda man. Djur som följer våra lagar och regler. Ekorrar som vapear. Rihannas comeback på scen. Vi har sommarens stora vits-off i studion med Jonatan Unge och han berättar om sitt dykäventyr och om när han var lemuransvarig på Skansen.Tidpunkter i avsnittet:11:07 Nyhetsfördjupning: Sångerskan Lizzos nya album floppar15:43 Nigel Farages enda motståndare - soptunnan39:37 Nyhetsfördjupning: Proffsig klädsel på jobbet56:54 Agnes ikon-hål01:09:22 Jonatan Unge - Sommarens stora vits-offKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic.

Planera, planera, planera... Ibland blir det enligt plan - och ibland blir det precis tvärtom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det enda vi kan vara säkra på här i livet är att det aldrig blir riktigt som det var tänkt. All planering till trots, livet har för vana att spela oss alla ett spratt då och då.Du räknade med förlust, men ett kryss i slutminuten kammade hem segern.Du trodde det var solsäkert, men regnstormarna rev sönder semestern.Du bjöd ut Affe, men gick hem med Roger.I detta avsnitt pratar programledare Jonas Karlsson med lyssnare som delar med sig av sina egna historier - som inte blev riktigt som de först tänkt sig. Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram.

Turnéaktuella Orup om att ha nått pensionsåldern men vägra ta del av pensionärsrabatter, favoritserien Buffy the vampireslayer och att slåss med sina gamla hits. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den omdebatterade "angiverilagen" har trätt i kraft, Tove Stenström berättar om förespråkarnas argument och kritiken mot den. Hon berättar också om varför det är förbjudet att bada i älven och om branden på en krog i Thailand.Dennis Jörnmark berättar om hök-senatorn Lindsey Graham som avled i helgen, om den ihållande värmen och brandrisken. Och så om vajer-gate i VM-matchen mot England,som blev slutet på Norges VM-resa.Dessutom: Om ungdomar som huggit ner kommunens träd i Bollebygd och varför Västtrafiks nya bussar "on demand" INTE är taxi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radio Båstads tennisexpert Lennart Thörnblad berättar om veckan som kommer. Nämner också Supertisdagen! Inte missa. I studion: Robert Benckert

Inte bara en repris dock!!! Nytt försnack och eftersnack, och däremellan är det alltså instucket ett avsnitt från 17 december 2018. En annan tid! Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Penny Parnevik delar sina tydliga kontraster mellan att föda barn i USA, där smärtlindring står i fokus och upplevelsen ofta präglas av snabbhet och teknisk närvaro, och Sverige, där smärtlindring och födselupplevelsen ibland upplevs annorlunda och mer stigmatiserat. Hon öppnar upp om hur dessa skillnader formade hennes egna känslomässiga resa, vad som kändes mest stödjande under förlossningen, och hur hennes föräldraskapsresa började i en kontext av kultur- och vårdskillnader.Vi dyker också in i anknytningens uppbyggnad: vad som händer i de första timmarna och dagarna efter födseln, varför anknytningen ibland tar längre tid än man räknar med, och hur verkliga livet som mamma kan skilja sig från drömmen. Penny delar personliga insikter om hur hon navigerade osäkerheter, iver och oro samtidigt som hon upptäckte hur viktigt det kan vara att tillåta relationen till barnet att utvecklas i sin egen takt. Repris från 2022.Programledare Nina Campioni leder samtalet och belyser hur egna upplevelser och kulturell bakgrund formar våra föräldraskapsresor. Genom samtalet får lyssnaren en nyanserad bild av hur drömmar om moderrollen ibland inte blir exakt som man föreställt sig — och hur man hittar mod, hopp och kraft när verkligheten gör avstickare. Denna episod erbjuder inte bara berättelser utan även praktiska reflektioner kring hur man kan stödja anknytningen i vardagen, oavsett land eller vårdkultur.Prenumerera så du inte missar fler personliga förlossningshistorier. Nyckelord: Penny Parnevik, födsel USA Sverige, smärtlindring födsel, anknytning nyfödda, Nina Campioni, gravidpodd, förlossningspoddenx§Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Men Oswald Spenglers beskrivning av Västerlandets fall känns ruggigt bekant, säger Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2018-08-23.Ibland när jag får syn på spåren av ett flygplan på en molnfri himmel, eller snarare när jag får syn på två sådana där vita kondensationsstrimmor som korsar varann som två kritstreck, brukar jag fundera på hur en människa på till exempel medeltiden eller stenåldern skulle ha reagerat på ett sådant himlafenomen. Med fasa och bävan antagligen – om vi nu ett ögonblick bortser från det anakronistiska i själva tanken – och om jag då gjorde ett försök att förklara hur det faktiskt hänger ihop skulle väl denna medeltids- eller stenåldersmänniska ha tyckt att jag borde spärras in på dårhus. Flygande maskiner? Med människor i? Vilket ogudaktigt övermod! Nej, det där järtecknet är förstås ett förebud om världens undergång. Och det lustiga är ju att vi båda två skulle ha i stort sett lika rätt.I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknandeVårt tids järtecken är av ett annat slag än stenålderns. Smältande inlandsisar till exempel. Eller gulhåriga politiker: faktum är att sedan Donald Trump blev president i USA har den internationella marknaden för järtecken exploderat. Inte för att det direkt rådde någon stiltje innan heller. Efter den senaste finanskrisen har tänkare och debattörer producerat den ena historiska klass 3-varningen efter den andra – klimatförändringar, peak oil, växande klassklyftor, vattenbrist, högerpopulism och en ny finansiell skuldkris: snarare förr än senare kommer något av detta, eller allt, att leda till att världen, som vi känner den, går under. Precis som stenåldersmänniskans järtecken är varningssignalerna lika uppenbara som de verkar hopplösa att göra någonting åt.Som den engelske författaren Edward Luce sammanfattar saken i en typisk bok från 2017, ”The Retreat of Western Liberalism”: västerlandet har förlorat sin optimism. Jag vet inte hur många sådana melankoliska tidsdiagnoser jag har läst de senaste fem, tio åren. Hos Edward Luce består järtecknen ungefär som vanligt av skenande ojämlikhet, politisk polarisering, Kinas ekonomiska uppsving och en förlorad tilltro till de demokratiska institutionerna – och tillsammans har de alltså fått västvärlden att tappa tron på framtiden. Troligen med all rätt – för så här är det ju: alla civilisationer, alla politiska och sociala system går under, förr eller senare. Frågan är bara när, frågan är bara hur – och även om mängden undergångsvisioner redan i sig nog är ett tecken på att slutet närmar sig, så tror jag det vanligaste misstaget bland dessa visionärer är att de utropar apokalyps nu. Sådant slår nästan alltid fel. I själva verket har den västerländska kulturen ända sedan romantiken odlat fantasier om sitt förestående utslocknande, och åtminstone sedan hundra år tillbaka finns det dessutom kyligt förutskickat på ett sätt som jag lovar ställer alla dagens domedagsprofeter i skuggan. Det är bara att bege sig till närmsta bibliotek, snällt be personalen gå ner i magasinen och blåsa bort dammet från Oswald Spenglers ”Västerlandets undergång”.”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för någotNej, Oswald Spengler hör inte precis till samtidens intellektuella husgudar. Och har nog aldrig gjort det; när första bandet av hans bok kom ut 1918 väckte det visserligen sensation i en tid som efter världskriget behärskades av en djup civilisationströtthet. Men också av en rastlös vilja till något nytt och bättre – och vad Spengler hade att komma med var något helt annat, en historiefilosofisk vision med ett tiotusenårsperspektiv som får samtidens futila projekt och konflikter att likna regndropparna i ett mäktigt lågtryck, eller fotnoterna hos Foucault eller… ja, ni förstår. ”Västerlandets undergång” handlar inte alls om västerlandets undergång; den handlar om vad kultur och civilisation i grunden är för något, hur en kultur byggs upp och blomstrar och en civilisation bryts ner. Att vår egen västerländska civilisation är dömd till samma öde som den egyptiska eller antika är för Spengler mer en logisk självklarhet än en kulturkritisk provokation.Att läsa detta verk är fortfarande efter hundra år en svindlande upplevelse. Som Spengler ser det är varje kultur en skapelse av en viss mentalitet, som förhåller sig till omvärlden utifrån denna mentalitets grundläggande drag, orienterade kring en stark symbol. Till exempel skiljer Spengler mellan den antika kulturen, med vad han kallar en apollinsk mentalitet som kretsar kring den mänskliga kroppen som grundsymbol – och vår egen västerländska, eller faustiska där det oändliga rummet blir den ordnande principen. Så här i sammandrag låter det kanske spekulativt och rentav lite kufiskt. Men Spengler fyller sitt schema med en lärdom och en överblick som ger den ena märkliga parallellen, och den ena slående iakttagelsen efter den andra. Hur kom det sig till exempel att Aristarchos heliocentriska världsbild knappt fick någon betydelse alls under antiken, medan Kopernikus blev början till en intellektuell revolution? Svaret är att de tillhörde skilda kulturer, med helt olika tänkesätt och världsuppfattning. Varje kultur, varje mentalitet skapar bokstavligen sin egen värld, sitt sätt att se på naturen och tiden: sin egen konst, matematik och fysik. Det vi uppskattar i en antik skulptur var helt enkelt inte det antiken såg.det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetiskSpengler beskriver hur varje högkultur, med sin speciella mentalitet, följer en organisk livscykel där vissa faser hela tiden återkommer. Förr eller senare uppnår kulturen en mognad när den med Spenglers begrepp övergår i civilisation – där stadens livsmönster slår ut landsbygdens, ekonomin andligheten, och kulturen och politiken blir alltmer komplex och konfliktfylld. Vi befinner oss ungefär sedan franska revolutionen i det stadiet, och det är när Spengler följer de parallella mönstren i civilisationens utveckling mot sitt ödesbestämda slut som han blir nästan kusligt profetisk. Han ser hur hans egen tid, från Napoleonkrigen fram till första världskriget, motsvarar den epok som i den kinesiska historien kallas ”de stridande staterna”, eller inbördeskrigen under den romerska republikens sista tid, och beskriver med kylig självklarhet hur den på samma sätt så småningom kommer att leda fram till en epok av ”caesarism”, när den kapitalistiska demokratin ersätts av en auktoritär maktpolitik. Med samma häpnadsväckande örnblick förutser han hur konsten efter nittonhundratalets snabba modeväxlingar kommer att övergå i ett eklektiskt lånande från äldre stilepoker där gränsen mot konsthantverket blir alltmer flytande. Och hur filosofin glider över i ett skeptiskt metaperspektiv där allt tänkande ses som en historisk konstruktion.Den västerländska civilisationens slutliga borttynande förlägger Spengler till någonstans två-trehundra år fram i tiden. Ingen panik alltså. Vi har fortfarande hela kejsartiden kvar att gå igenom, med allt den innebär av despotism och korruption, imperiebyggande och kitschigt överdåd. Klen tröst, kan man tycka, men i så fall får vi väl helt enkelt börja spana efter förebuden till det som en gång ska komma efter oss, framtidens frökapslar: vår tids kristna urkyrka, vår tids Mykene. Järtecknen vi ser, de är när allt kommer omkring både tecken och verklighet. De förändrar atmosfären, visst. Men de som ritar dem däruppe är på väg någonstans.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturOswald Spengler: "Västerlandets undergång 1 – Gestalt och verklighet" (1996) och "Västerlandets undergång 2 – Världshistoriska perspektiv" (2013), översättning Martin Tegen, Bokförlaget Atlantis.

TV4-profilen Karin Bilov-Orge gästar och pratar om namnet som blev “Mrs Orgy” på hotell i Indien, uppväxten bland starka kvinnor och mormor Margit som blev en livslång förebild. Karin berättar om tryggheten i det lilla, varför hon valt en skärmfri uppväxt för sina barn och hur algoritmer, AI och informationskaos påverkar både vuxna och barn. Produceras av More Than Words

Fredrik är farligt nära att bli ansiktet utåt för... ja, vadå? Och Filips eskapader i Berlin brukar alltid snudda vid KitKatClub... även så denna gång? Brännande frågor i den sommarsvala såsigheten som GÅR att få svar på... men var då? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda får kontakt med en släkting som har flyttat utomlands. Han bjuder in henne till en grupp på Telegram Samuraibarnen där morduppdrag läggs ut. Hon ser att släktingen är drivande i det som sker i gruppen, och till slut får hon nog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Matilda heter egentligen någonting annat. Nu väljer hon att berätta om vad som fick henne att göra det som för många är helt otänkbart – att anmäla sin släkting, en 29-årig man, till polisen och samarbeta i utredningen.– Det är inte bara att att han lägger upp annonser som han sa till mig, det är liksom att han faktiskt är involverad, berättar Matilda.Enligt polisen går släktingen under aliaset ”Samurai Z” som har en drivande roll i Telegramgruppen ”Samuraibarnen” under våren och sommaren 2024. Det var en av de första och största grupperna för jobbannonser om grova våldsbrott. I många fall var det ungdomar som tog uppdrag mot betalning i Sverige och Danmark. När den stängdes ned i september 2024 hade den nästan 11 000 medlemmar.– Det är nästan lite gigekonomi över annonserna. Det kunde vara till exempel: ”Stockholm – jappning 350K. Allt som behövs är bara en klivare med cojones”, det kan vara en annons. Eller så har vi ännu mer uppenbart insäljande: ”Just nu har vi Danmark – 500 k, skjuta mot skallen 500”, berättar Andreas Wulff, chef för polisens aktionsgrupp i Malmö.I ett fall som kopplas till gruppen sköt en 13-årig pojke en 24-åring i benen i Malmö. Det mordförsöket är ett av två brott som släktingen dömdes till 14 år och 10 månaders fängelse för förra veckan. Han har nekat till brott och kommer att överklaga domen.Det var med dubbla känslor som Matilda tog emot domen.– Men hellre lever jag med det här, att jag har gjort det här och sagt det jag sagt än att leva hela livet med att jag hade så mycket att säga och kunde ha fått rättvisa men inte vågat. Det känns som att det nästan hade varit jobbigare.I avsnittet medverkar också Theodor Smedius, polisintendent på nationella operativa avdelningen och Måns Christensson som är släktingens advokat.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlLjud: Fredrik Nilsson Producent: Linus LindahlKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Johans dröm har gått i uppfyllelse. Han är en framgångsrik musikproducent med uppdrag världen över. Men drömtillvaron förändras i ett slag, som börjar med telefonsamtal av chefen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan blir av med allt. Inte bara karriären. Bostaden, flickvännen och hans egen identitet går förlorade och skulderna skenar. Han har gått från toppen till botten och han känner sig totalt misslyckad. Att misslyckas är en del av livet - men hur gör man för att gå vidare? Och kan man lära sig något av sina snedsteg? Veckans avsnitt handlar om att gå vidare efter att den stora drömmen gått i kras.Medverkande: Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänsla, Magnus Lindwall, professor i psykologi, Fredrik Jerlov, författare till boken “Mina bästa misstag”, Johan Lind och Mira Tegman. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellDet här är en repris, här hittar du originalavsnittet.

Kina har gått om USA i fintech-patent. Sant? Ja. Hela sanningen? Inte i närheten.Jag läste rubriken i morse och kände direkt att den var för lätt att svälja. Så det här avsnittet handlar egentligen inte om patent, det handlar om hur vi läser världen. En rubrik, tre siffror, tre historier: en placerar Kina i klar framkant, en säger att de har en lång väg kvar, och en säger ″it's complicated″. Jag landar nästan alltid i den tredje.Den lata reflexen är att byta en förenkling mot en annan, från ″Kina är en kopieringsmaskin″ till ″Kina äger allt″. Den svårare och roligare muskeln är att sluta klistra etiketter och istället uppdatera kartan löpande.Och vi har gjort det här förr. Redan 2018, i avsnitt 262, pekade jag på Kinas skala med Singles Day: 30,8 miljarder dollar på 24 timmar. Jag trodde det skulle förändra allt. Men det gjorde det nog inte... Mycket är inte allt, lokalt är inte globalt, niche är inte...Så nästa gång en rubrik bekräftar precis det du redan trodde, eller vänder upp och ner på allt, och det känns viktigt: ta ett par steg till och gräv en nivå djupare. Det är där lärandet sitter.Vilken gammal karta navigerar du fortfarande efter? Ärligt... Berätta i kommentarerna.CC-BY 4.0

I årets Sommar i P1 hör du bland andra forskaren och Rysslandskännaren Martin Kragh, om utvecklingen i världspolitiken och den cancerdiagnos han fick 2022. Bland sommarvärdarna i år finns Martin Kragh men också Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg, författaren Amanda Romare och skådespelaren Alexander Karim.Nya avsnitt av Sommar i P1 släpps varje dag, hela sommaren.Lyssna på, och följ, Sommar & Vinter i P1 i Sveriges Radios app.Hela listan med årets värdar hittar du här.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under Almedalsveckan lovade politikerna nya stora miljardsatsningar till hushållen. Det handlade bland annat om stora skattesänkningar och höjda barnbidrag. Samtidigt har redan hushållens ekonomi förbättrats de senaste åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stora löften – kritik mot ”valfläsk”Flera partiledare kom under Almedalsveckan med omfattande förslag som berör de svenska hushållens privatekonomi. Men det här får också kritik för att det är oklart hur förslagen ska finansieras. Och frågan är hur mycket de stora satsningarna behövs, när många hushåll redan fått förbättrad situation de senaste åren. Lägre bensin- och matpriser och högre lönerDe senaste åren har lönerna stigit mer än priserna och i år har ytterligare satsningar stärkt hushållens plånböcker. Senast i raden en kraftig sänkning av bensinpriserna som nu är lägre än på över fem år och bland de lägsta i hela EU. Matpriserna har redan sänkts.Funkar plånbokslöften?Politikerna satsar hårt på plånbokslöften men det är inte säkert att det funkar hos väljarna. Och frågan är hur svensk ekonomi och tillväxt påverkas om nya stimulanser som skattesänkningar och bidrag förverkligas.Programledare och producent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Roine Vestman, professor i nationalekonomi, Stockholms universitetMats Eriksson, politikredaktör, EkotArturo Arquez, privatekonom, Swedbank John Hassler, professor i nationalekonomi, Stockholms universitetUlf Kristersson (M) statsministerEbba Busch, partiledare (KD)Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare (C)Nooshi Dadgostar, partiledare (V)Daniel Helldén, språkrör (MP)Peter Gärdqvist, Statistiska centralbyrån Johan Samuelsson, enhetschef, Konjunkturinstitutetekonomiekotextra@sverigesradio.se

De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från mars 2026.Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Författaren Marie Sameli gästar Batina och berättar om resan från Halmstad till San Francisco, vidare till Stockholm och Kapstaden där drömmen om att skriva böcker blev verklighet. Det blir ett samtal om att våga börja om, bygga bolag med fyra barn hemma, kulturkrockar, Sydafrika, feelgood och att ge sin dröm ett ärligt försök. Produceras av More Than Words

Welcome to Policy Matters, a quarterly presentation from Maitri Policy Advocacy, where we discuss public policies that shape the prevention, intervention, and overall attention to domestic violence within our communities.In our Fifth presentation of Policy Matters, we will be addressing the intersections of gun violence and domestic abuse, a policy priority for Maitri. Zakia Afrin leads the policy advocacy Program at Maitri Bay Area and oversees comprehensive client services and violence prevention strategies at the organization. This episode was curated by the Maitri Policy Advocacy Program and facilitated by Smitha Chandrasekhar. Smitha Chandrasekhar is currently an incoming medical student to the Keck School of Medicine at the University of Southern California. Smitha has been volunteering with Maitri for more than a year and is deeply invested in promoting the rights of survivors of domestic violence and sexual assault to their own bodies and autonomy.Resources shared and informed the Discussions:Julia F Weber Keynote Speech at Maitri Youth Convention, 2024   • Keynote Speech by Julia F. Weber at the Ma...  Gun violence in the United States in 2023https://publichealth.jhu.edu/sites/de...Study on the role of domestic violence in fatal mass shootings in the United States, 2014-2019https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles...13 Years after the Sandy Hook shootings, calls to end gun violence continuehttps://www.cbsnews.com/newyork/news/...Advocacy related to Gun violence https://www.everytown.org/Gun Laws by State and Advocacyhttps://giffords.org/Research on mass shootings and domestic violencehttps://www.cbsnews.com/news/mass-sho...Gun violence incident in the MediaIndian Origin Family in Massachusetts: Autopsy reveal murder SuicideMore women and minorities are buying gunshttps://secondcalldefense.org/more-wo...Watch Maitri Youth Convention, April, 2024. Intersection of Gun Violence and Domestic Violence   • Maitri Youth Convention, April, 2024. Inte...  

Har ex-fotbollsspelaren och SVT-experten Behrang Safari aldrig hört The Clash? Fanns det glow sticks på hans bröllop? Och hittade han, morgonen efter att han gått ut och kritiserat Jon Dahl Tomasson, ett uppgrävt huvud från en av de 15 miljoner ihjälgasade danska covid-minkarna i sin säng?Gå till https://nordvpn.com/fordomspodden för det bästa erbjudandet på ditt NordVPN-abonnemang. Via min länk får du dessutom 4 extra månader på 2-årsplanen och 30 dagars pengarna-tillbaka-garanti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fick en fråga vi bara var tvungna att svara på: vad gör vi egentligen för att inte bara optimera hälsan, utan för att faktiskt må bra? Det blir prat om matcha-morgnar, att äta för kroppen man vill ha, skogsbad med en amerikanska, varför vi firar med skitmat och hur man håller i ett vinglas utan att tömma det. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inside Blågult blickar fram mot ”omöjliga” Frankrike. Är det den svåraste mästerskapsmatchen i modern tid? Men podden ifrågasätter också en landslagsspelares framträdande på pressträffen. Mer från avsnittet: *När Sebastian Larsson sågade Sportbladet-profilen *Duon KAN väl inte starta mot Frankrike? *Tunga norska hyllningen till Simon Bank Medverkande: Per Bohman, Johan Flinck och Daniel Kristoffersson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Ett av Trumpadministrationens uttalade mål med Irankriget var regimskifte så blev det inte. Hör människor inne i Iran efter avtalet om vapenvila. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programledare: Fanny Hedenmofanny.hedenmo@sr.seReportrar: Babak Parham, Anja Sahlberg, Ulrika Bergqvist och Kajsa BoglindTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Sverige är klart för sextondelsfinal! Inside Blågult tar er bakom kulisserna efter segern mot Japan och allt om det kommande slutspelet. *Potters chockelva – men hur ska Sverige spela framöver? *Kaoset kring Elanga: ”Ingen kan förstå” *Vilka vill spelarna möta i sextondel? Medverkande: Per Bohman, Malin Wahlberg och Johan Flinck Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Vi har tagit semester från Snapchat, suttit framför spegeln i tio dagar för mycket och fått en rejäl ick på våra gamla jag, men nu pratar vi om det som faktiskt betyder något inför sommaren: självförtroende, självkänsla och varför det inte handlar om hur snygg man är. Vi går igenom konsten att säga nej, att inte people-pleasa hanarna och varför man aldrig ska släppa in fel typ i hagen för tidigt. Och så Wizard Liz-dramat med Landon, som tyvärr är ett skräckexempel på precis allt vi varnar för.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Jag var ute och gick precis och då såg jag korpar. Två korpar som flög över mig. Jag gick förbi en järnåldersplats och tänkte på att korpar har funnits sedan dess. Har ni tänkt på hur mycket smartare korpar är än duvor? Kanske duvor har högre EQ, men det tror jag inte heller. Här om dagen satt jag utanför en butik och väntade på Harriet. Då kom det en duva. Vi tittade på varandra och det var som att duvan också kände att det var en själlös plats. Det var som att duvan sträckte ut en hand mot mig, en klo. Jag sträckte ut min hand mot duvans lilla klo och sveptes med. Innan jag visste ordet av så flög jag över Stockholm.Det är lätt att tänka att duvor är lite äckliga. De bajsar överallt och ser inte smarta ut. Men duvan och jag hade telepatisk kontakt under turen. Jag förklarade för duvan varför himlen är blå. Det är för att den är det. Gruskornen ligger där de ligger, för att de gör det. Jag tror inte att det var det duvan ville prata om när hon bjöd in till den här flygutflykten.Duvan blev ännu större, ett duvlandskap. Den landade på en stor blank sjö. Månen hängde som en oäten ost på himlen. Jag låg där på rygg och tittade upp. Duvan frågade: "Varför ligger du här Henrik?" Jag förstod inte riktigt frågan, det var duvan som bjöd med mig. Vi var tysta en stund. På vilket sätt beskriver språket verkligheten? Inte alls. Eller gör det det? Vi styr ju inte våra tankar. Vi tänker det vi tänker. Är inte hela livet såhär egentligen? Att ligga på rygg på en duva, på en stor blank sjö, titta upp på månen och lägga tanke på tanke. Godnatt, Somna.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Loa FalkmanYRKE: Artist/skådespelareAVSNITT: 740OM: Att vara 79 men inte känna sig som 79. Morgonstelhet. Minnet som börjar tappa klistret. Frun Rosys goda omdöme. Att få leka med pojkarna i Björnzone. Chess efter sommaren. Magkänslan som styr jobben. Överklassfördomarna. Stil och varför mode är för folk utan smak. Tacksamhet för symfonin. Operans framtid. Gentlemannaskapet. Jakten som meditation. Ica-Stig. Den bästa operan han medverkat i. Reaktionerna på Rosalía och Björcks operahit Berghain. Och en hel del om när frasen ”du är kanske bara är lite dum i huvudet?” gjorde honom till Sveriges mest hatade man. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förändras livet när man på riktigt inser att tiden är begränsad?I det här avsnittet möter vi coachen Johanna Hector, författare till boken Konsten att dö ung så sent som möjligt. Sedan 2005 har hon markerat varje avslutad vecka i sitt liv med en cirkel i en kalender med totalt 4 000 veckor – en ständig påminnelse om att livet inte är oändligt. För Johanna handlar det inte om att bli rädd för döden, utan om att bli modigare i livet.Vi pratar om varför hon är mer rädd för att inte ha levt fullt ut än för att dö, och hur medvetenheten om livets ändlighet kan hjälpa oss att släppa självkritik, våga ta större plats och fokusera på det som faktiskt spelar roll. Johanna ifrågasätter också vår tids starka fokus på ”self love” och idén om att vi ständigt måste stärka vårt ego. Istället beskriver hon hur frihet, utveckling och mening ofta uppstår när vi vågar släppa taget om bilden av vilka vi tror att vi måste vara.Samtalet rör sig vidare in på posttraumatisk tillväxt – hur livets svåraste perioder ibland kan bli källan till vår största utveckling. Johanna berättar öppet om sin ätstörning, sin pappas sjukdom och död, och hur dessa erfarenheter har gett henne en djupare tacksamhet och ödmjukhet till livet. Vi pratar också om föräldraskap, motgångar och varför hon vill lära sina döttrar att de är starkare än de tror.Det här är ett samtal om att ta tillvara på livet, om modet att följa sina drömmar och om konsten att inte skjuta upp det som verkligen betyder något.Följ Johanna härLäs mer om Johanna härKöp boken här Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från modeveckan i Milano till Titanic-diskussioner som spårar ur totalt. Vi pratar om mäns stil, varför vissa accessoarer borde förbjudas, om man vill vara tillsammans med någon som bryr sig mer om sitt utseende än man själv gör och den kanske mest kontroversiella frågan av alla: hade kärlek verkligen fått oss att lämna första klass för Jack?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karin Bastin och Isabelle Monfrini medelålderskrisar. Häng med!