Podcasts about inte

Den store kompositören Burt Bacharach har upplevt hur hans finessrika melodier färdats i tid och rum, och fått ny mening. Hur de omtolkats av det svarta Amerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Walk on by” var en hit med Dionne Warwick 1964. Efter mordet på Martin Luther King lyfte en förbittrad Isaac Hayes numret från cocktailpartyt ner på gatan.Ingen hade väntat sig att upprättelsen skulle komma i form av en mörk orkestrering av en smekande, förförisk och tragisk kärlekslåt. Förklädd till något lugnt och trösterikt med kallsvetten och ilskan vilande under ytan. 2023 förvandlade Doja Cat ett parti från samma låt i listettan ”Paint the town red”.Tidlösheten i Burt Bacharachs vindlande melodier är slående. Unga lyssnare söker sig till hans låtskatt. Inte för att få kontakt med det förflutna, en annan värld, utan bara för att uppleva skönheten. Du får Bacharach, som avled 2023 94 år gammal, i ett varmt samtal om livet och låtarna, medan hans främsta uttolkare, sångerskan Dionne Warwick, berättar för Mats Nileskär om resan från en tid då hon trotsade rådande samhällsnormer och förenade människor oberoende av ålder, klass och etnicitet.

Veckopanelen med Caroline von Seth, Linn Svansbo och Stefan Stern under ledning av Magnus Thorén. Dubbla anmälningar mellan V-tjänsteman och KD:s Alice Teodorescu Måwe i Bryssel. Gör den hotande svälten i Gaza att Sverige borde skänka pengar till FN-organet Unwra igen? Mörkades Joe Bidens minnesproblem under hans tid som president, och spelar det i så fall någon roll? Löstes frågan om kärnkraftens finansiering och vår framtida elförsörjning i veckan, eller väntar fortsatt energikäbbel? Och hur allvarligt ser panelen på SVT-profilens pussförsök, som lett till åtal?

Send us a textJohn Denney is a seasoned minister who currently serves at the Unity of Jupiter. He has a strong background in yoga, meditation, and spiritual guidance, which he has practiced for over three decades. Known for his insightful perspectives on consciousness and spiritual practice, John has actively contributed to community growth and has been involved with organizations such as Surfers for Autism.Visit John on his website: https://john-denney.com/Key Takeaways:The Power of Thought: John and Todd discuss how thoughts are incredibly influential, shaping both personal experiences and broader realities.Faith and Intent in Practice: The conversation emphasizes the importance of clarity of intention and how it can manifest tangible outcomes, inspired by John's journey as a minister.The Telepathy Tapes & My Big TOE: Insights from these resources provide a fresh perspective on consciousness, telepathy, and the interconnectedness of all beings.Unity and Love as Universal Concepts: John shares his approach to multi-faith understanding and how it underpins a universal connection through love and acceptance.Meditation and Connectivity: Both guests reflect on meditation's role in accessing deeper dimensions of consciousness and creating harmonious connections with others.Thanks for listening to this episode. Check out:

Inte ska väl vi känna Kalle Möller som i detta nu cyklar från Stockholm till Rom. 300 mil!!Vi pratar med Kalle och får reda på allt om denna otroliga resa. Tänk att ni finns

Fredrik blir "Doge-Fredrik" som vill rensa upp lite varstans. Filip är en smula bitter. Men framför allt kommer två förutsägelser som möjligen kommer välta kiosker om de slår in. Och det är INTE att Dogge bestiger Mont Everest, eller att de eviga ovationerna på Cannes filmfestival kommer att avvecklas; det är något helt annat.

VI SKA HA EN NY LIVESHOW!!! 26 maj klockan 10.00 släpper vi biljetter till vår liveföreställning "Mathilda och Andrea: Skelett i garderoben - gömt men inte glömt". Showerna äger rum på Nya Cirkus i Stockholm den 1 och 15 November 20.30. I dagens avsnitt berättar Andrea om när hon smygläste en gubbes sms på restaurang för att inse att han skrev skit om henne, Mathilda har prankat Oskar och fått höra av en kollega att hon skulle vara dålig som singel. Vad är det Andrea sett på sociala medier som får henne att brinna av? Vad är det som gjort att Andrea känner sig mer tacksam än någonsin och vad är det som gjort att Mathilda kände sig lite avundsjuk på Maya Parnevik? Välkomna till avsnitt 536! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar det sjätte avsnittet av Gift vid första ögonkastet. Diskutera vidare med oss i vår fb-grupp ”Inte ska väl jag”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

I veckans podd har Tobias gjort en riktig blunder.Vad hände egentligen med Celine Dion i Eurovision?Tobias har fyllt år och hur går det egentligen med vår åldersnoja?Vi chockas över att omvändelseterapi fortfarande är lagligt i Sverige.Visste ni att solen inte står still?Till sist listar vi tre svenska presenter man kan ta med sig till vänner utomlands.Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Nyligen kom den efterlängtade HD-domen som löste upp en av knutarna kring problematiken med tomträtter. Men den har bara klargjort en del – det finns mängder av oklarheter kvar. Möt Tomträttsuppropets grundare Claes Kjellander i ett samtal som berör 20 procent av stockholmarna (de som bor på tomträtt) om kommande rättsfall, de svårförutsägbara domstolsbesluten, okunnigheten hos de boende – och ointresset från politiken. Riksdagspolitikerna svarar inte ens när vi mejlar dem. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

Avsnitt 279.  Schibstedtsägda Podme, en podplattform, kastar sig in i kampen om ljudbokslyssnarna på världens två tuffaste marknader. Fågel eller fisk? Det vet vi kanske om något år men svenska och finska förlag har bestämt sig för att det kan vara något och har skrivit avtal med Podme. Audible satsar tungt på AI för framställning av ljudböcker och för översättningar. De följer sina konkurrenter i spåren men växlar upp ordentligt. Vi resonerar runt effekterna och är kanske inte helt överens. Samtidigt gör de europeiska förläggar-, författar-, och översättarorganisationerna ett gemensamt utspel riktat mot EU där de kräver att alla maskinframställda böcker oavsett format ska vara tydligt märkta samtidigt som de kräver att alla AI-framställda böcker ska hållas utanför alla kulturellt riktade stödinsatser som ska vara förbehållna människor av kött och blod. Och de efterlyser en lagstiftning (?) som ska skydda författare och bokläsare och boklyssnare. Vi följer upp förra veckans inslag om Förläggareföreningens årsstämma i ett kort inslag där vi gör en korrigering men funderar över ett beslut som i praktiken låser styrelsens sammansättning till fyra män och fyra kvinnor i framtiden. Konkurrensverket stoppade, som väntat, inte Storytels uppköp av Bokfabriken. Men i beslutet kan man ana att de börjar lära sig hur ljudboksförlagen och marknaden fungerar. Det kommer att bli svårt att överträffa Thomas Bermans hantering, och i slutändan nedmontering både av litteraturpriset som bär hans namn och sitt kulturella rykte. Vi synar händelserna som ledde fram till att priset i praktiken, åtminstone om ni frågar oss, lades ner. Vi tar ett omtag med Per Gedin. Vi kan inte låta bli. Förläggaren var på ett boksläpp på Manilla för någon vecka sedan där Per Gedin, i samtal med Albert Bonnier, pratade om boken Bäste bokförläggare – från en förläggares vardag. Lyssna och njut till förlagshistoria.   00 22         Podme lanseras i Sverige 04 45         Audible går tungt in i AI 10 05         Krav på märkning av maskinframställda böcker 15 05         Uppföljning av Förläggareföreningens årsstämma 20 04         Konkurrensverket stoppar inte köpet av Bokfabriken 25 03         Bermans litteraturpris imploderar 31 51         Per Gedins boksläpp

❓

Vi är tillbaka efter en kväll som blev mer än vi vågat hoppas på. I det här avsnittet landar vi i allt som kändes och i det vi inte hann ta upp på scenen.  Vi pratar om varför känslor styr mer än vi tror, vad KBT kan lära oss i vardagen och hur man kan börja lyssna lite mer inåt – utan att fastna där. Det här är ett samtal om riktiga känslor, vardagsbeteenden och små steg som kan göra stor skillnad. Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Paulina Neuding och Sonia Hedstrand under ledning av Staffan Dopping. Polisen i Örebro har presenterat sina slutsatser om masskjutningen på Campus Risbergska. Den toppdiplomat som varit anhållen misstänkt för spioneri har hittats död. Vet vi att gripandet har samband med den nationella säkerhetsrådgivarens avgång? Märta Stenevi kommer med bok om hur hon upplevde Miljöpartiets behandling hösten 2023, och regeringen vill att alla utländska medborgare som döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Dessutom om panelisternas känslor för Eurovisioncirkusen.

Veckopanelen med Andreas Johansson Heinö, Paulina Neuding och Sonia Hedstrand under ledning av Staffan Dopping. Polisen i Örebro har presenterat sina slutsatser om masskjutningen på Campus Risbergska. Den toppdiplomat som varit anhållen misstänkt för spioneri har hittats död. Vet vi att gripandet har samband med den nationella säkerhetsrådgivarens avgång? Märta Stenevi kommer med bok om hur hon upplevde Miljöpartiets behandling hösten 2023, och regeringen vill att alla utländska medborgare som döms till fängelse ska utvisas från Sverige. Dessutom om panelisternas känslor för Eurovision-cirkusen.

Veckans gladaste kryssning! Annika Jankell tar rodret och styr ut på en musikalisk frågesport, och i lasten ligger finfina priser. Välkommen ombord! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Melodikrysset gäller det att vara musikdetektiv!Du svarar på olika frågor om musik och artister. Fyll i kryssplanen och skicka in din lösning, så är du med och tävlar om fina priser med melodikryssetmotiv.Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via Melodikryssets app, per post eller på vår sajt enligt anvisningar. Senast onsdag vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. Vill du läsa mer om hur det går till kan du klicka dig vidare via länkarna här nedanför.Skicka in din lösning med postMelodikrysset Sveriges Radio P4 109 12 StockholmOBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.

Modebranschen måste bli mycket bättre på att värna om miljön, men tack vare helt nya och innovativa idéer går det faktiskt lite framåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi titta närmare på några av de initiativ som görs för att förbättra mode-och textilindustrin när det gäller hållbarhet. Birgitta Losman från högskolan i Borås berättar om det pågående forskningsprojekt där gamla strumpor ska bli biokol för stålindustrin. Catarina Midby – som arbetat länge i modebranschen, inte minst med hållbarhetsfrågor – berättar om de viktigaste förändringarna som skett under de senaste åren. Och så träffar vi konstnärsduon Bigert & Bergström som i veckan tilldelades pris från stiftelsen Art for the Globe för sitt ”visionära och långsiktiga arbete med att synliggöra klimat- och miljöfrågor genom konsten”.

”Narcissism påverkar jobb, partner, barn – alltihop”, säger Rikard som gått i en pilotbehandling och blivit en ”medveten narcissist”. Nu vill han sticka hål på myten om grandiosa egon och annat.

I detta avsnitt pratar Olof Lundh och Martin von Knorring om:Skandalen på Gamla UlleviBlåvitts kris förvärradAIK kastar om inför heta derbyt Skicka in era tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Putin föreslog träff med Ukraina. Dök inte upp. Inga samtal på utsatt dag. Detta väntar nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén och programledare Fredrik Wadström.Producent: Marina Nilsson Malmström

Emilias tågäventyr - och en oväntad SHOW!? Presenterna som går hem! Vår guide till stilsäkra gåvor, missa inte. Dessutom: Nästa stora fest (kanske) avslöjas… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många är vi, vars högsta önskan är en ullig, gullig hundvalp. Men att skaffa hund är inte alltid bara mys och gos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en repris som sändes för första gången 22 december 2016.Hundprat i Karlavagnen med Sarit MonastyrskiUnder maj månad 2025 utgår Karlavagnen under flera kvällar i FM. Därför bjuder vi på några tidigare program ur poddarkivet. Du hittar fler poddar i appen Sveriges Radio Play.

Den här veckan träffar vi stjärnan Milly, tokkänd från succén Love is Blind. Vi ville prata om Millys relation till ångest och psykisk ohälsa. Vi får höra om en period i hennes liv där hon inte hade lika bra självförtroende och självkänsla som hon har idag. Och speaking of: Hur har hon jobbat med sig själv och sin självkänsla? Är den så bra som det framstår? Det blir såklart också snack om Love is Blind. Hennes relation till Ola där, men också nu. Känslan av att inte få tillbaka det man ger. Att bli ifrågasatt och även förödmjukad inför miljonpublik. Och så en massa snack om kärlek och dejting. Längtan efter kärlek och tron på att kapseln ju skulle ta bort fokus från utseende. Vad är statusen på livet, idag? SPRING VÅRRUSET MED OSS! Den 21 maj springer vi Vårruset i Stockholm. Oavsett vart du befinner dig och vill springa loppet, ange rabattkod: ÅPXVR20 för 20% rabatt på startavgiften. Läs mer på: varruset.seProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt diskuterar vi hur tjejkompisar tar för myckets plats i kommentarsfältet, vi jämför en mamacitas kommentarsfält mot en krans och bedömer kreativitet/torrhet.Vi diskuterar även hur man hanterar vänner som är sugna på ens kandidater, onödiga pikar på folks utseende, krogägares diskriminering, att dejta någon ensidigt, ifall det är ok att vuxna använder förkortningar, vikten av syskonuppfostran, glädjen när man ser gatubarn vända på sina liv, obehagliga grabbar som pratar med sig själva i dm, ifall man gillar uppmärksamhet om man inte blockar stalkers, diskriminering inom svensk fotboll och mycket mer.Dagsfest GBG 14/6Dagsfest Malmö 28/6Dagsfest Stockholm 12/7Biljetter via @sdbevents på instagramSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * En av Sveriges ABSOLUT bästa röster? Rykande aktuell? En helt otrolig, oefterhärmlig och SMITTSAM energi? JA JA JA! Molly Hammar is in the house och detta vill ni INTE missa!

❓

Hur blir vi friskare genom att anpassa oss mer efter vårt arv? En av Sveriges bästa läkare och en av Sveriges bästa fysioterapeuter, och expert på postural träning, i ett och samma avsnitt! Funktionsmedicin, kost, näring, livsstil, och biomekanik – ur ett evolutionärt perspektiv Med ämnen som kost, näring, matsmältningssystemet, hållning, rörelsemönster, stress, tandhälsa, relationer, dygnsrytm och skillnaden mellan apor och människor Vi diskuterar allt från omega-3-fettsyror och A-vitamin, till … läs mer Inlägget 372: Dr Peter Martin & Rasmus Svärd – I konflikt med evolutionen. Felanpassad, inte trasig. Biomekanik och funktionsmedicin (1) dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USASaab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa.”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson.Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson.Sälja vapen till diktaturerUnder förra året var Förenade Arabemiraten det största exportlandet av svenskt krigsmateriel enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Orsaken är att landet köpte två luftburna radarsystem, Global Eye, av Saab till ett värde av drygt sex miljarder kronor. Hur försvarar Micael Johansson att Saab säljer krigsmateriel till en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter?”I grunden måste man förhålla sig till en FN-konvention, att alla har rätt att försvara sig och alla har rätt att ha ett försvar. Sen får man bedöma utifrån ett utrikespolitiskt perspektiv vilka länder vi ska kunna samarbeta med. Det värderas via myndigheten ISP med ett antal kriterier för om vi ska exportera till det här landet. Men i grunden handlar det om en viktig sak. Om det stöttar svensk förmåga att ha egen förmåga i vårt land genom att vi exporterar, så väger det väldigt tungt. I det här fallet handlar det främst om Global Eye som är ett övervakningssystem som Sverige sen har en möjlighet att just nu få upphandla och använda i ett nordiskt och ett NATO-perspektiv som vi annars inte hade haft”, säger Micael Johansson.Gäst: Micael Johansson, vd för Saab Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fredrika BruniusIntervjun spelades in fredag den 9 maj 2025.

Uttåg ur Champions League och massa annat. Här är Fredagsklubbens senaste avsnitt där Jocke och Teo snackar igenom veckans små och stora händelser i Arsenalvärlden. Det handlar mycket om Mikel Arteta, tifon, påven och lite Raheem Sterling. Bli medlem: www.arsenal.se Kontakta oss: podcast@arsenal.se  

Stickningen är ofta både det första och sista man packar. Det behövs ofta flera olika projekt. Ändå kan man behöva göra nödstopp på vägen för att komplettera pga garnsituation. Gissa hur vi vet det? Heléne har tågluffat genom Belgien och England på semester, medan Johanne har varit på Irland med en Ull- och vandringsresa. Så nu hade vi en massa kul att berätta för varandra och alla andra som vill lyssna!

Vi är i full gång med Toastmadame AB och det framkallar många olika känslor. Karolina delar med sig av en ekonomisk kris och Sofia har insett ett och annat gällande sin bil. Tänk att ni finns

Idén om att kött och lite alkohol är skadligt för oss vilar på svag vetenskaplig grund, skriver överläkaren och medicinprofessorn Johan Frostegård. Inläsare: Staffan Dopping

Efter nästan fem års juridisk kamp tvingas Apple backa i App store–striden mot spelutvecklaren Epic Games. Dessutom anklagas techjätten för lögner och mörkläggning. Sophia Sinclair reder ut varför nederlaget kan få stora konsekvenser. Samtidigt synar Björn Jeffery Open AI:s skakiga försök att bli ett kommersiellt bolag. Men på vägen snubblar han över en kryptisk formulering – en mening som kan avslöja en helt ny syn på framtidens AI. Plus: vi har hittat veckans mest omotiverande tech-vd. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent Marcus Morey-Halldin, redaktör Claes Lönegård. Här finns Linguines video där han beskriver sina glasögon med noter i som nämns i avsnittet. https://www.youtube.com/watch?v=j36u2i7PKKE SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 29240610.Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur länge kan den amerikanska börsen handlas på den här nivån? Inte så länge till, enligt Patrick Thomenius, marknadsanalytiker på IG. Det blir också diskussion om FED:s viktiga räntebesked och rapporter från flera spännande bolag. Sist men inte minst går experten Carl Björkegren igenom hur du både kan skydda och växa din portfölj med hjälp av optioner.Läs mer om IG: https://www.ig.com/X: https://twitter.com/igsverigeInstagram: https://www.instagram.com/igsverige/Facebook: https://www.facebook.com/IGSverige​LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/igsverige/Optioner och turbowarranter är komplexa finansiella instrument. Handel med dessa instrument medför en hög risk för snabb förlust av pengar.CFD-kontrakt är komplexa instrument som innebär stor risk för snabba förluster på grund av hävstången. 75 % av alla icke-professionella kunder förlorar pengar på CFD-handel hos den här leverantören. Du bör tänka efter om du förstår hur CFD-kontrakt fungerar, och om du har råd med den stora risken för att förlora dina pengar.

Sofia Dalén och Karolina Widerström avhandlar det fjärde avsnittet av Gift vid första ögonkastet. Diskutera vidare med oss i vår fb-grupp ”Inte ska väl jag”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur säger man nej utan att bli ifrågasatt? En oväntad tågkonversation ramar in diskussion om beroende, acceptans och att kunna sätta gränser - både för andra och för sig själv.Instagram: @miatornblomKlippare: @axelliljas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt träffar vi Daniel Israeli, som utifrån egna erfarenheter föreläser om porr, samtycke och prostitution. Redan vid 11 års ålder blev han introducerad för porrindustrin av sin pappa och var med på inspelningar under större delen av sin tonår. Han bevittnade våldsamma scener, där kvinnor tvingades till sexakter genom hot eller fysiskt våld. Det dröjde inte länge förrän Daniel själv utnyttjades av äldre män, vilket han normaliserade som "snabba pengar". Men han förlorade snabbt kontakten med sin egen kropp och integritet. Han beskriver känslan av att vara både ett barn och en del av ett maskineri – en värld där inget samtycke fanns, bara profit.Daniel levde länge med skam, men hittade senare motivation till att göra något konstruktivt. Därför ägnar han en stor del av sitt liv idag till att föreläsa om hur porren påverkar ungas syn på sex och samtycke. Daniel ger skarp kritik till mäns dubbelmoral, och uppmuntrar till självinsikt. Han varnar också unga kreatörer för plattformar som OnlyFans - där det ofta börjar oskyldigt men snabbt glider över till gränsöverskridande innehåll. Detta är ett gripande och ögonväckande avsnitt som ger inblick i vad som pågår bakom kulisserna i sexindustrin och vilken påverkan det har på sikt. Ett oerhört viktigt samtal vars budskap berör oss alla!Följ Daniel Israeli på Instagram eller Linkedin.Läs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Ashkan Fardost, Lasse Stjernkvist och Clara Berglund under ledning av Staffan Dopping. Trippelmordet i Uppsala upprör. Ett mineralavtal slöts mellan USA och Ukraina och Donald Trump firade sina första hundra dagar som president. Johan Pehrson har meddelat sin avgång – hur frivillig var den? Magdalena Andersson erbjöd sin mjuka famn till Pehrsons efterträdare. Spanska superströmavbrottet genererar debatt, och kollektivtrafikens mobilmarodörer orsakar storstörningar.

Veckopanelen med Ashkan Fardost, Lasse Stjernkvist och Clara Berglund under ledning av Staffan Dopping. Trippelmordet i Uppsala upprör. Ett mineralavtal slöts mellan USA och Ukraina och Donald Trump firade sina första hundra dagar som president. Johan Pehrson har meddelat sin avgång – hur frivillig var den? Magdalena Andersson erbjöd sin mjuka famn till Pehrsons efterträdare. Spanska superströmavbrottet genererar debatt, och kollektivtrafikens mobilmarodörer orsakar storstörningar.

Tvåbarnspappan Alper, 39, ser familjen som ett team och ägnar liksom sin fru nästan all tid åt de små. Christina, 89, hade stränga föräldrar men anammade själv en mjukare relation till sina barn.

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Churchills väg från ungdomen till det som kunde ha blivit hans pension. Inte historien om ljusgestalten som kämpade mot nazismen utan den om en imperialist, elitist och familjefader. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer – programledare, och manusEmilia Mellberg – producent, research och manusZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Bengt Liljegren, författare till en biografi i två band om Winston ChurchillVill du veta mer om Winston Churchills liv innan andra världskriget? Här är några av böckerna som ligger till grund för avsnittet:Winston Churchill. Del 1, 1874-1939 av Bengt Liljegren Churchill – Walking with Destiny av Andrew Roberts Min ungdom av Winston Churchill Churchill av Roy Jenkins

Att det skulle vara nyttigt att äta moderkakan efter förlossningen saknar vetenskapligt stöd. Men det finns viktiga saker den kan användas till i stället för att bara kastas bort, menar tre placentaforskare.

Vad hade du gjort om din pojkvän blev avundsjuk för att du fick mycket mer beröm än han? Eller om den nya personen i din kör visade sig sjunga väldigt, väldigt dåligt? Skriv era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!