Podcasts about inte

Finbesök i studion!! Isabella Löwengrip berättar om allt ifrån den stela situationen mellan henne och Pärleros, till den absolut värsta julklappen hon någonsin fått och som gjorde henne rasande. Hon försöker även lära hopplösa Kenza & Ines lite vett och etikett inför jul, och avslöjar varför hon absolut INTE vill hamna bredvid Christopher Wollter på ett julbord.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland är helt beroende av oljeexporten, och en stor del av den passerar genom Öresund och Stora Bält med den så kallade skuggflottan. Kan och bör Sverige och Danmark göra något åt saken? Vi träffar Malin Högberg, specialist på sjörätt på Werks advokater.

Oh herregud, vad pratade vi INTE om i detta fantastiska avsnitt? PC Jercild kanske? Jo, men vi pratade om Den oändliga historien, och om FAKTAKALENDERN som vi båda hade en mycket varm relation till som små grabbar. Vi pratar om känslan av att en demon har lagt ner kraft på en, vi pratar om Kung Charles wurm för gamla byggnader, vi pratar om nya Slussen, om Per Gunnar Evanders grav, om Jonah Hill och om Seth Rogen, och med närmast kuslig precision lyckas vi få detta att kännas som ett helt naturligt samtal mellan två män i 50-årsåldern med ganska lång benstomme. Väl möttSötta oss genom patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Töntigheter är programmet som undersöker allt det som kan klassas eller åtminstone borde klassas som töntigt. Men vad innebär egentligen ordet töntigt? och vad är en tönt? Inte minst, vad är töntigheter? Det försöker Viktor Bergman, Herman Kinnmalm och Tindra Åhlin lista ut i detta första avsnitt av Töntigheter. Lyssna in och fira allt det som har med töntar och töntigheter att göra. Programledare: Anna Svilling

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

Stockholms nya prestigeanläggning byggs för över 20 miljarder kronor och ska säkra avloppsreningen i decennier framåt. Kvartal kan nu visa att Henriksdals reningsverk i somras stod på randen till driftstopp när två elcentraler slutade fungera. Personal kallades hem från semestrar och i internmejl beskrivs haveriet som ”allvarligt” – medan både allmänhet och styrelse hölls ovetande. Här är berättelsen om slukhålet i Stockholms budget. Av Jesper Andersson och Ola Wong Inläsare: Magnus Thorén

Ungas hjärnor stängs av Vi kritiserar förutsättningar för barn, vi pratar AI och människans kompetens https://www.youtube.com/watch?v=P7Y-fynYsgE

Dags att vässa favoritpennan och hälla upp lusse-kaffe. Veckans kryss styrs av Annika Jankell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Melodikrysset gäller det att vara musikdetektiv!Du svarar på olika frågor om musik och artister. Fyll i kryssplanen så är du med och tävlar om fina priser med melodikryssetmotiv.Var med och tävlaFör att din lösning ska räknas måste du skicka in krysset antingen via appen Sveriges Radio, per post eller på vår sajt enligt anvisningar. Senast onsdag vill vi ha ditt svar för att du ska komma med i dragningen.Du har lika stor chans att vinna oavsett hur du skickar in din krysslösning. Vill du läsa mer om hur det går till kan du klicka dig vidare via länkarna här nedanför.Skicka in din lösning med postMelodikrysset 50Sveriges Radio P4 109 12 StockholmOBS! Du kan INTE mejla in ditt svar, vare sig med länkar eller bilder.

Detta panelsamtal utforskar kärnvapnens historia ur ett svenskt perspektiv, kärnvapenprovsprängningars påverkan, om avskräckning gör oss säkrare, och hur Sverige positionerar sig i en tid av växande spänningar. Genom att kombinera historiska perspektiv med aktuella säkerhetspolitiska analyser belyser vi en av vår tids mest laddade frågor: Kan världen leva med kärnvapen – och vad händer om vi inte kan?Panelsamtalet hölls på Stockholms Universitet den 19 november, 2025.Moderator: Clara Gullman Levin, kommunikationsansvarig Svenska Läkare mot KärnvapenTalare: Tytti Erästö, senior forskare på SIPRIEmma Rosengren, forskare på Utrikespolitiska institutet och Stockholms universitetJosefin Lind, generalsekreterare Svenska Läkare mot KärnvapenVictor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre

Andrea har upptäckt ett beteendemönster hos par som letar ny lägenhet och Mathilda kan bara instämma. Efter två tandläkarbesök har Andrea kommit fram till att hon inte är som de andra patienterna... Mathilda får en present av Andrea och berättar om sina julplaner. Vad är tjejernas tankar efter att ha sett Hatet och Sean Combs: The Reckoning? Och var är det en annan poddare lagt ut på instagram story som gav de båda kalla kårar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varenda detalj är noga när det gäller att bära frack på rätt sätt, för att inte trampa snett i salongerna. Inte minst under Nobelfestligheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program ska vi syna männens allra mesta festplagg i sömmarna, fracken. Skörtens längd, flugans färg, kragens styvhet, byxornas revärer, knapparnas utformning, strumpornas material och längd och skornas stil och klackhöjd, inget får lämnas åt slumpen för den som ska besöka nobelbanketten. Men somliga pristagare har vågat vägra frack. I alla fall en. Jean Paul Sartre tackade nej till Nobelpriset i litteratur 1964. Han sade sig värna om sin frihet och vägrade att ta emot officiella utmärkelser överhuvudtaget. Trots Alfred Nobels framgångar har han som person sedan länge beskrivits som deprimerad enstöring. Men sparade fakturor, anteckningar och kvitton visar på en helt annan verklighet: nämligen 25 extravaganta år i Paris.Helena Höjenberg är författare till boken Alfred Nobel i Paris där en alldeles ny Nobel presenteras: en Nobel som är levnadsglad, generös – och ytterst fashionabel, med en garderob fylld till brädden av skräddarsydda snitt och exklusiva material. Lalle Johnson har sedan början av 80-talet varit en central figur inom modevärlden – som modell, stylist och stilrådgivare. Han dyker ofta upp på listor över landets bäst klädda män och är en självklar stilreferens för många. Men fracken har han svårt för – och kanske allra mest det som hör till: lackskorna, reportage om den svåra konsten att bära lackskor. Spetsig origami, svart organza och kopparskimrande paljetter. Det är en del av innehållet när studenter vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola fått fria tyglar att omtolka årets nobelpris till galaklänningar. Just nu ställs kreationerna ut på nobelprismuseet i Stockholm. Vi hör Sandra Backlund, modelärare och designer.

Dagens liberala demokrati är riggad av kapitalister och maximerar ojämlikhet. Inte konstigt att väljarna tröttnar. Payam Moula tror att demokratin är dödsdömd – det enda hoppet är att låta politiken återta kontrollen och befria den från sin bur av liberala rättigheter. Inläsare: Staffan Dopping

DIREKT från England spelar vi in vårat urmäktiga avsnitt nummer 200. Det räcker som beskrivning av detta spektakel. Lyssna – och njut! Följ oss jättegärna på sociala medier – där heter vi UTD Podden överallt!

Gäst: Alan Myers, mångårig journalist på Sky Sports med fokus på klubbarna i nordvästra England och sedan barnsben Everton-supporter. Med andra ord har han en unik insyn i klubben. Inte minst från 1990-talet och fram till idag. Det blir en diskussion över decennier med många minnen och tankar om klubbens utveckling och status idag. Ja, och så blir det en del om Swedish Toffees senaste medlemsresa.

Petter har fyllt år och fått en hjärtattack. Tom är en förbannat LÖGNARE. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inte alls oväntat att podden är helt till sig när en 44-åring får en chans i NFL. Vecka 15 är här, nu åker vi!Bli ⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠ och lyssna på nya Instant Replay, där vi sammanfattar söndagens matcher.Följ oss på ⁠⁠Instagram⁠⁠, ⁠⁠Twitter⁠⁠ och ⁠⁠Facebook⁠⁠. Sugen på snack? Gå med i vår ⁠⁠Facebook-grupp⁠⁠!

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I veckans avsnitt av Barnet Går gästas vi av naprapaten och influencern Hanna Fridh, mamma till lilla Ilse som nyligen fyllde ett år. För Hanna innebar inte bara förlossningen att ett barn föddes – utan också hon själv. En ny identitet, en ny version av sig själv, och en helt ny förståelse för vad det innebär att vara mamma. Hon berättar om känslan direkt efter förlossningen, om kroppen, om att vilja stanna kvar på BB för tryggheten och om det fina bemötandet från personalen som peppade henne igenom den första omtumlande tiden. Amningen krånglade i början och hemma blev Ilse plötsligt gul, vilket ledde till dagar på neo under den karakteristiska rödljuslampan – en period som var jobbig men också gav nya perspektiv.När vardagen sedan startade uppstod tusen nya frågor: Hur tar man tunnelbanan med barnvagn? Vad gör jag om hon börjar skrika?Hanna tackade ja till ett event när Ilse bara var två veckor – men insåg snabbt att hon inte var redo. I början ville hon helst bara vara hemma och mysa, utan caféer, restauranger eller krav. Men när hon väl hittade mammaträningen runt hörnet och började umgås med andra mammor upptäckte hon något viktigt: ”Det är inte bara mitt barn som kan börja skrika från ingenstans.”Det här avsnittet är en varm påminnelse till alla nyblivna mammor: bebistiden är inte för alltid. Tillåt dig själv att landa, att vara där du är, och att ta den tid du behöver för att lära känna din bebis – och dig själv.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarförlossningspodd, gravidpodd, småbarnsliv, nyblivna mammor, amningsproblem, gulsot bebis, neonatalavdelning, bebistid, BB-tiden, postpartumliv, mammaångest, bebis skrik, mammaträning, mammaroll, nyfödd bebis, bebisbubbla, förlossningsberättelse, mamma-community, Barnet går podd, Hanna FridhSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”I kläm mellan barnen och nya mannen” & Och är det aldrig ens fel att två träter..? & Normer granskas och bryts! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter Bathina Bahareh Razekh, skådespelare och artist, som tar oss med på en stark och känslosam resa från Iran till Sverige… en barndom fylld av både längtan, omställningar och kampen för att hitta sin plats.Bahareh berättar om mobbning i skolan… att bli vald till Lucia… känslan av att vara både synlig och osynlig… och hur identiteten formas när man växer upp som “revolutionens barn” i ett nytt land. Vi pratar om kultur… språk… familjens betydelse… och hur drömmen om teatern tog henne hela vägen till scenskolan, där hon för första gången verkligen förstod hur hennes bakgrund påverkade vilka roller hon fick… och vilka hon aldrig blev tilldelad.Det blir ett samtal om mångfald inom svensk teater… subtila fördomar… karriärens uppförsbackar… och den enorma styrkan i att våga fortsätta. Bahareh delar också öppet om sorg, förlust och relationen till den person hon stod närmast… och hur man bär vidare något som aldrig riktigt läker.Ett avsnitt om identitet… migration… konst… drömmar… och om att till slut hitta sin egen röst.Välkomna…Programledare: @bathina.philipson Produktion: @thepodfather_magnus

Utåt såg 2025 ut som ett kanonår för Benjamin Ingrosso. Själv håller han inte helt med. I P4 Extra berättar han om tvivlet när konserterna i USA inte sålde slut, skådespelarkarriären och den nya arenaturnén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

Nobelbanketten har funnits sen början på 1900-talet men aldrig förr har vi varit så intresserade för vad de kvinnliga gästerna har för klädsel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nobelveckan pågår för fullt och vi tar oss an några av de galaklänningar som gått till historien. I takt med att olika galor och stora fester (inte bara Nobelfesten) sänds på tv eller streamas och gäster inte bara fotograferas, utan också kommenteras, i alla fall deras kläder, så har trycket ökat på att välja rätt ökat.

Ny rapport ifrågasätter den vanliga förklaringen. Därför pekar Danmark ut USA som ett hot. Vad är riskerna med stablecoins? Och hör australiska barns sista Tiktok-post. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Vad hade du gjort om din sambo konstant skröt om din egen farfar? Eller om din kompis insisterade på att ni skulle dela på en parkeringsbot, trots att det var uppenbart att det var din kompis fel att ni fått boten? Skicka in era frågor till oss på Instagram, så kanske de kommer med i framtida avsnitt!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans avsnitt av Soffhjältarna pratas det om sorgliga dödsfall, fler leksaker som blir film, eventuellt fler Men in Black filmer och Netflix köp av WB. Dessutom har det setts nya julkalendern och monsteruppföljare från Norge. Trevlig lyssning!

Kommunism & Revolution 2025 Kommunismen och kampen mot kvinnoförtrycket går hand i hand. Inte minst eftersom kommunister alltid står på de förtrycktas sida, men också för att kvinnoförtrycket i synnerhet är ett av de mest brutala uttrycken för arbetarklassens förtryck. I revolutionära perioder ser vi hur illusioner i frågor som sexism kastas åt sidan för att man ska kunna enas mot den gemensamma klassfiende som upprätthåller det systematiska förtrycket – kapitalisterna. För att förändra samhället måste vi förstå de konkreta processerna, något som Sally från Revolutionära kommunistiska partiet hjälper oss med i det här passet. Om du är intresserad av att fördjupa dig i ämnet kan vi varmt rekommendera att börja här: https://marxist.se/kvinnofortryckets-uppkomst-och-avskaffande/ – Kvinnoförtryckets uppkomst – och avskaffande https://marxist.se/hur-vanns-abortratten-i-sverige/ – Hur vanns aborträtten i Sverige? https://xn--rdoktober-07a.se/shop/product/kvinnokamp-och-klasskamp?tm=forfattare/fler-forfattare – Kvinnokamp och klasskamp av Alan Woods, Marie Frederiksen, Rob Sewell https://xn--rdoktober-07a.se/shop/product/marxism-eller-identitetspolitik?tm= – Marxism eller identitetspolitik https://xn--rdoktober-07a.se/shop/product/women-family-and-the-russian-revolution?tm=forfattare/fler-forfattare – Women, family and the Russian revolution av John Peter Roberts, Fred Weston

Det var egentligen inte menat som ett rekordförsök. Men efter tio dagar hade Fredrik Sträng besökt 110 toppar i Norge på över 2000 meter. Då insåg han att rekordet låg inom räckhåll. Efter 68 dagar hade Fredrik Sträng klättrat ofattbara 377 berg.En prestation som man kan likna vid att köra 3 Tour de France i rad. Inte nog med det, han gjorde det med knän som dömts ut helt av läkarna på grund av artros.Den logistiska utmaningen var enorm. För att få med sig några klättrare som support satt han in en annons där han utlovade mygg, långa dagar, regn, motvind, ingen lön och inget kändisskap. Fredrik fick otroligt många svar, men få som ville sätta projektet före sitt eget ego.Vi pratar också om att sluta fred med K2, höjdrädsla, check, double check och trouble check, att göra come back när samhället förväntar sig att du skall tackla av, klippa bort tvättlapparna i kläderna för att lätta packningen, mobbingen som barn, äta tre luncher på en dag, att mod är en muskel och hur det känns när kroppen äter upp sig själv.Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi litar på Norrland och Östersund denna vecka. Gissa om vi har pluggat på och siktar på potten, 45 miljoner att fördela. Formen är ganska bra med lite spel här och där som sitter men den stora vinsten har lyst med sin frånvaro ett tag. Hålltillgodo.  För dig som vill testa Trotmob: Trotmob - Travappen med 100 % data och 0 % magkänsla För dig som vill skänka en julgåva för att du gillar det vi gör, swisha på 0702749586  Stort tack till dig som gör det.  Du som vill spela med oss:Direkten Falun | ATG

VEM: Pelle LarssonYRKE: Basketspelare (NBA)AVSNITT: 708OM: Livet i Miami, vägen till NBA, pre-draft-cirkusen: 18 klubbar på en och en halv månad, spektaklet på läktarna, resandet och ensamheten, mental coachning, varför just han nått NBA, en procent i taget-metoden, Loves kniviga utbildningsfråga och givetvis en hel del om ögonblicket när han blev draftad i reklampausen och försökte förstå vilken klubb han egentligen hade hamnat i.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och InstagramArkivljud: SR Radiosporten, ESPN, Courtvision, Miami Heats YouTube-kanal Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans recensioner: Dagmammor, torr recension av Bobbes barnbok, Aujalays kokbok utan bilder, förfulande QR-koder, Bottega veneta, PO:s nya schäferpitt, bitch-kurs, nattugglor, bio, fobi för mosade saker, äcklad av naturen, grabbterapi.se och Malmös nya trädsatsning.

Jennifer Svedberg-Yen från Östersund hade aldrig skrivit för tv-spel nu har hon skrivit ett av årets mest hyllade: Clair Obscur: Expedition 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snart är det dags för The Game Awards – spelvärldens motsvarighet till Oscarsgalan.Ett av spelen som har chans på många fina priser, däribland det allra finaste Game of the Year, är det mörka fantasyspelet Clair Osbcur: Expedition 33.Spelet har hyllats rejält av kritiker, sålts i mer än fem miljoner exemplar och spelmanuset har skrivits av Jennifer Svedberg-Yen som bor i Östersund. Joakim Silverdal åkte hem till en nybörjare som skjutits rakt ut i spelvärldens stratosfär.

Lyssna på hela avsnittet genom att gå in på www.trottosport.nu/lyssna och följ instruktionerna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag blev det avsnitt. Inte lite heller då gänget Schwieler, Burlin och Butler jagar namnet på vad den lilla badmössan av moderkaka kan heta, hur naveln ser ut på insidan och vad naveln i sig kan vara bra för, minus two-girls-one-cup-kopp. Livet är svårt för mindre bemedlade, det märks men säg inget, för dom fattar ytterst lite! Köns! /Imperiet podcast

När Peder Fredricson och hästen All In vinner OS-medaljer och EM-guld heter hästen något helt annat än All In i Radiosportens sändningar. Referenten Christian Olsson säger Pantern, vilket väcker frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Alexander Lundholm, 2025.Medverkande: Christian Olsson, Radiosporten.Slutmix: Maria Stillberg.

Socionomutbildningen behöver uppdateras med nya forskningsrön för att förstå dagens minderåriga mördare, skriver Michael Tärnfalk, som är regeringens särskilde utredare av socionomutbildningen. Inläsare: Staffan Dopping

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att många jobb i branschen försvunnit för att man brukar skogen med mera effektiva metoder, och att där inom industrin där skogsprodukter förädlas som jobben kan öka.Breda överenskommelser om skogspolitiken?Skogspolitiken har utretts vid flera tillfällen under senare år, och många skogsägare saknar tydligare mål och regler för skogsbruket. Amanda Lind (MP) tror att klimatförändringarna är en anledning till att de politiska partierna har svårt att komma överens när det gäller skogspolitiken. ”Status quo i skogspolitiken och i skogsbruket i dag kommer inte att fungera. Inte minst på sikt när klimatförändringarna kommer att leda till mer torka och översvämningar. Mer stormar som gör att vi måste ha en mer robust situation i skogen”, säger Amanda Lind (MP).Vilket ansvar har ditt parti att komma överens och hitta spelregler? Ni kanske behöver kompromissa. ”Så är det inom alla politikområden. När vi satt i regering förra gången förhandlade vi skogspolitiken med S och C och hittade vägar framåt. Jag tror att det kommer att fungera framåt också, men någonstans krävs det också att man måste se över sin egen skogspolitik och inse att man måste vara beredd att ompröva gamla sanningar som har funnits kring skogen”, säger Amanda Lind (MP). Sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott har fått omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Inte heller Miljöpartiet vill sänka straffbarhetsåldern. De anser att unga förövare ska tas om hand av Sis, trots den skarpa kritik som också funnits mot hur Sis-hemmen fungerar. ”Det är väldigt mycket som inte funkar tillräckligt bra när det gäller unga som rekryteras in i kriminalitet. Det man håller på att göra nu med att inrätta ungdomsfängelser är något som vi i grunden var emot. Vi hade velat gå vidare med Sis i stället. Stärka rehabiliteringen, stärka skolan. Vi vet att skolan är jätteviktig. Det ska finnas konsekvenser när du har gjort så grova brott. Men rimligen måste också de konsekvenserna vara sådana som gör att barnen får bäst förutsättningar att inte återfalla i kriminalitet”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att regeringen borde lyssna på kritiken och lägga ner förslaget. ”Och lägga all kraft på det som ger effekt, som att stärka Sis”, säger Amanda Lind (MP).Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på eftermiddagen 4 december.

Känner du några barn som gillar spännande sagor? Då vill vi tipsa om årets julkalender.Långt inne i den djupa granskogen hittar du slottet Dimmeborg. Inte en levande människa har satt sin fot på slottet på hundra år – men här vimlar det av döda själar. Årets julkalender förenar rys med mys i en berättelse om en spökjägare som blir vän med ett spöke.Lyssna i appen Sveriges Radio.

Kriminalvården förbereder sig på att inrätta barnavdelningar. Men hur ska det gå till? Kriminologerna Tove Pettersson och Maria A Vogel går igenom svårigheterna – och möjligheterna – med regeringens förslag. Inläsare: Nathalie Rothschild

I det här avsnittet går vi rakt in i en av de mest missförstådda delarna av inre ledarskap: ödmjukhet. Inte den där falska, förminskande ödmjukheten som håller dig tillbaka — utan den uppriktiga ödmjukheten som bara kan växa fram när du vet ditt värde, din identitet och ditt kall. Vi utforskar: ✨ Varför sann ödmjukhet kräver att du äger din kraft ✨ Hur bristande självvärde ofta maskeras som "beskedenhet" ✨ Varför ledare som söker yttre bekräftelse blir farligt beroende ✨ Hur du bygger en självbild som håller även när ingen ser dig ✨ Mönster från barndomen som fortfarande styr hur du framstår idag ✨ Hur sårbarhet, mod och närvaro i små ögonblick förändrar hela ditt ledarskap Det här avsnittet är för dig som vill leda från helhet, inte brustenhet — och som är redo att äga din betydelse utan att tappa ödmjukheten. Härlig lyssning!

Knep, husmorstips eller lifehacks vi vill lära oss nya grejer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Hanne tipsar om hur man städar ur mikron, Magnus har ett lifehack som innebär att han slipper använda påsklämmor och Anna använder gummiband i julkulorna för att enklare trä dem på grannen. Dessutom ringer vi upp influencern och författaren Kevin Florström som driver kontot Kevins kvadratmeter, där han tipsar om bland annat städknep.I extramaterialet pratar vi om fler tips och trix för att lösa situationer i vardagen!

Otrohet och tillit & Marits frågor till Magnus (testa hemma!) & Du gör slut, plötsligt vill partnern bättra sig & Krisen när barnen flyttar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt nummer 464 av Arsenal Göteborg Podcast! Filjp och Tobbe är tillbaka efter en vecka och det snackas Rod Stewart och andra rockikoner! Hur dog egentligen Elvis Presley? Det snackas om krysset mot Chelsea och hur känslorna är efter matchen? Sedan snackas det om poddens fokusmatch, Arsenal-Brentford 2-0! Det snackas om Whites återkomst i startelvan och Merinos mål! Det snackas om Merino som striker, är han nu egentligen en striker? Det snackas om skador, straffsituation och statistik. Det snackas om Sakas mål, kontra att passa Gyökeres? Tobbe tar ut topp3 från matchen innan de pratar om kommande matcher, Aston Villa-Arsenal & Club Brugge-Arsenal! Det blir bland annat uttal och quiz! Detta och mycket mer i detta avsnitt!

Medverkande: Facit, Sportchefen, Palace, Oddset

Terry Hartig är professor i miljöpsykologi och forskar om platser i stan där vi kan få ro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många vill bo där det händer. Städer byggs tätare och trafiken ska fram. Men i vardagens brus behövs också lugna platser där vi kan hämta andan. I Vetenskapsradion berättar Terry Hartig varför stadens gröna lungor inte bara är dekoration. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmSlutmix Viktor Bortas Rydberg

VEM: Martin LuukYRKE: Textförfattare/skådespelareAVSNITT: 707OM: De svårsålda litterära singlarna, 1493 melodier i GarageBand, drömmen som alltid är större än verket, nya Självbiografi. 1984–2001, ideologisk stränghet, avund, att vara hård mot folk omkring (Kristian Luuk och Andres Lokko), friktion som blir magi, Uggla-ögonblicket som senare skaver, storhetsvansinne och självförakt, den amerikanska drömmen som dog i Täby, uppgörelsen med mamman och farfarn, ensamhetens pris, stagnation, Killinggänget, Johan Rheborgs smygimitation, jakten på att göra livet sant och givetvis en hel del om den gången han presenterade en Kristoffer Triumf på nedåttjack som arvtagare till Triumfglass för sina föräldrar – och sedan skrev om det i boken.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.