POPULARITY
Ta alltid första steget! Om hur Andy Warhols konst ratas av Sjöbo kommun som nu tar ner tavlorna från väggarna, och sysslar operahuset med åsiktsregistrering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Moa Wallin och Kristofer Andersson om kulturveckan som gått.
Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.Finns planer om Sverige attackeras– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.Medverkande:Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg. Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten
41-åriga Peggy Carr började i oktober 1988 klaga på smärtor och dagen därpå åkte hon in till sjukhuset. Hennes smärta tilltog och hon beskrev det som att hennes insida smälte, som att hon brann. Det visade sig att hon hade blivit förgiftad och hennes liv gick inte att rädda. Frågorna var många. Hur hade hon fått i sig giftet? Var det en olycka? Var det fler som befann sig i fara? Eller var det här ett överlagt mord?Om du uppskattar podden får du hemskt gärna stötta oss genom att lämna betyg/recension via nedan länk eller där du brukar lyssna på poddar:https://podcasts.apple.com/se/podcast/rysarpodden-true-crime/id1455772712Instagram:https://www.instagram.com/rysarpodden/Facebook:https://www.facebook.com/rysarpoddenMail:rysarpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Anne Honnemyr taler i siste del av taleserien om Jona. Tekst: Jona 3,3-6,10; 4,1-11 Spørsmål til samtale Hva sitter dere igjen med etter å ha hørt talen / lest teksten? Hva er det Jona forteller, og hva er det han lar være å fortelle til folket i Ninive? Hva forteller vers 4,2 og 3 oss om Jona sin kjennskap til og mening om Gud og hans planer? Hva virker å være mest viktig for Jona i kapittel 4, og hva virker å være mest viktig for Gud? Hva slags følelse kjenner du på når folk du ikke liker noe særlig slipper «billig» unna? Kan du kjenne deg igjen i Jona sin frustrasjon? Slik Jona ble opptatt av busken, blir vi alle opptatte av forgjengelige ting. Hvordan slår det ut for deg, og hvorfor, tror du? Hva kunne eventuelt være viktigere å fokusere på? Kristne er (noen ganger med god grunn) blitt beskylt for å være mest opptatt av «sine egne». Men Gud er alle sin skaper, og har omsorg også for alle de som ikke tror på han. Hva kan dere gjøre eller være med på for å gjøre verden bedre også for mennesker som ikke kjenner han?
Om skolexperimentet och rekord-såpan Vänner & Fiender som är den svenska tv-serie som spelat in flest avsnitt, över 700! Den ljuvliga duon Louise Edlind (Marianne) och Anna von Rosen (Gudrun) berättar om sin kritik hur serien såg ut, statusskillnaden mellan såpoperorna, om att produktionen också var en tv-utbildning och skola, vem som var den största stjärnan och om Hollyhammar där serien spelades in - mångmiljonsatsningen som slutade i fiasko. Hör de också prata om att hamna i östermalmsdam och bitch-facket, kanalbytet från TV3 till Kanal 5, om känsliga scener som de sagt nej till eller mått dåligt av. Och vad sa Annas bonuspappa Ingmar Bergman om hennes medverkan i serien? Medverkar gör också Mojje som med bandet Together spelade in signaturmelodin till serien som blev en stor hit, men blev bandet lurade? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Marion Jones är friidrottens största stjärna och vill vinna fem OS-guld i Sydney 2000. Världens snabbaste kvinna vet att hon kommer klara dopningstesten efteråt, precis som hon alltid gjort och alltid kommer att göra. Men Marion Jones ska förlora allt. På ett spektakulärt och dramatiskt sätt ska den amerikanska massdopningen avslöjas. Det här är Radiosporten Dokumentär om Marion Jones och BALCO-skandalen, ett drama om svek, svartsjuka och hämnd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program från 2021, då publicerat i tre delar.Av Alexander Lundholm.Medverkande: Arne Ljungqvist, f.d. ordförande IOK:s medicinska kommitté och f.d. vice ordförande Wada.Erica Johansson, svensk rekordhållare i längdhopp och Marion Jones motståndare.Arkivljud och källor: Radiosporten, Game of Shadows, Oprahs intervjuer med Marion Jones, Graham Bensingers intervju med Victor Conte, Reuters, AP, SVT, Ekot.
I denna monolog delar Paolo tankar och personliga erfarenheter kring mod, diciplin och fiender.Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.http://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Böneveckan dag 4. En berättelse från Bibeln med frågor och en böneutmaning. Joh 4:1-26 Pyssel kan ni hitta här: https://hopechannel.se/lara/pyssel/1233/1
Hör om Kinas dramatiska förändring under Xi Jinping och hur han kunnat skaffa sig tillsynes total kontroll över det kinesiska samhället. På 10 år har Xi cementerat sin egen makt och rensat ut kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden summerar Xi-erans första tio år och tecknar bilden av en kinesisk ledare som stöpt om systemet i grunden och som nu sitter påtagligt ensam i toppen. Hör om hur Xi Jinping, steg för steg, skaffat sig en allomfattande makt över det kinesiska samhället och hur livet förändrats för alla som lever i det. Hur oantastlig är Xi idag och kommer han att kunna behålla sin makt livet ut? Hör också om varför den totala Xi-dominansen blir en svaghet för kommunistpartiet och en riskfaktor för världen.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ola Wong, kulturredaktör på Kvartal. Moa Kärnstrand, tillträdande Kinakorrespondent.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier
Midt i verden full av krig og ødeleggelse, kommer Jesus med dette budskapet: «Elsk dine fiender». Men er det egentlig mulig for oss å elske de som hater oss? Hør mer om dette i søndagens preken. Taler: Niklas R. B. Slettevoll - Dato: 15.10.2023
Hvilke forventninger har du egentlig til deg selv, til hvordan du lever? Hvilke krav stiller du til deg selv, til hvordan du skal oppføre deg overfor mennesker du møter, både de du liker, men også de du ikke liker...
Alla har sett Apple presentera sin nya telefon, med en fingeravtrycksläsare i hemknappen. Det betyder att Apples konkurrenter kommer att slåss om biometriföretaget Fingerprint Cards teknologi. Aktiekursen stiger, journalisterna flockas och VD:n Johan Carlström svävar på moln. Men snart vänder allt. Det här är berättelsen om insiderhandel, åtal, konspirationer och komplotter, korruption, maktmissbruk, miljonvinster och bottennapp. Det här är berättelsen om Fingerprint Cards. Medverkande: Patricia Hedelius, kapitalförvaltare och författare till boken "Girighetens tid: Berättelsen om Fingerprint". Producent: Patrick Stanelius Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Soundtelling Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio.
Intresset för true crime håller i sig och det råder ingen brist på skildringar av gängkulturer i fakta och fiktion. Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, ger sin bild av vilka personer det är som söker sig till gängen, och varför. Och framför allt får vi veta mer om hur det kan vara att ta sig ur en gängkultur.
För 50 år sedan avslöjades underrättelseorganisationen IB, där Socialdemokraterna bedrev hemlig spaning mot svenska medborgare. I medierna har hjälte- och offerrollen varit tydlig, men är det inte rimligt att övervaka aktivister som vill införa diktatur? Skribenten Martin Jonols berättar om den kommunistiska miljön som han själv växte upp i. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Regeringen vill avskaffa föreningsfriheten. Mer borde inte behövas sägas men eftersom debatten är så gott som obefintlig så måste vi göra det ändå. Den här regeringen utvecklas snabbt till det största hotet mot friheten i modern tid och det är av yttersta vikt att dessa galenskaper stoppas innan det är för sent. Detta är hela ämnet "Frihetens fiender sitter i Rosenbad" men det är inte hela programmet. Om du vill höra eller se hela programmet, som är ungefär en timme längre, behöver du lösa en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support.
Regeringen vill avskaffa föreningsfriheten. Mer borde inte behövas sägas men eftersom debatten är så gott som obefintlig så måste vi göra det ändå. Den här regeringen utvecklas snabbt till det största hotet mot friheten i modern tid och det är av yttersta vikt att dessa galenskaper stoppas innan det är för sent. Inlägget Frihetens fiender sitter i Rosenbad dök först upp på Dagens Svegot.
Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I den nymixade reprisen av avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sesong 3 - episode 3. Til helgen starter årets 4.divisjon opp. FIL-trener Thomas Hagerupsen og Senja-trener Roy Hugo Olsen leder hvert sitt lag og har vært gode kompiser nesten hele livet. Men med dagens konkurranse-sitasjon kan det gå en kule varmt av og til.
Vi kör ett småspretigt men välmatat avsnitt denna vecka: Stocken listar sina största fiender i handbolls-Sverige (en lista som växer under sändning), cupfinalmättnaden behandlas, Sävehofs ”signeringsklipp” diskuteras, ”svensk handbolls Lothar Matthäus” utses och SHE-kvartarna tippas. Plus en del annat.
WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch
WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch
I dag er det ekstra høy roast-faktor i studio. I tillegg er vi innom både Sophie Elise og dumme spørsmål du ofte får Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan. Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN
18.11.2022 | Kursuke Fossnes 2022
Episode 7 i serien "Følg meg"
Gäst i veckans podd är den amerikanske människorättsaktivisten Bill Browder. Efter att Bill Browders ryska advokat Sergei Magnitskij torterades till döds i ett ryskt fängelse viger Browder sitt liv åt att försöka ställa de ansvariga inför rätta. I mordets spår uppdagas ett intrikat finansbedrägeri av internationell omfattning, som leder via Europa, USA och även Sverige, hela vägen till Vladimir Putin. När Browder och hans team lyckas få flera länder att lagstifta om att frysa oligarkernas tillgångar blir han en av den ryska statens främsta fiender. Slutligen står Browder i centrum för de ryska påverkansförsöken på det amerikanska presidentvalet 2016, och Putins möte med Donald Trump i Helsingfors 2018. Browders böcker Tsaren och Mitt krig mot Putin finns att köpa här: https://fritanke.se/profiler/bill-browder/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fader Andreas Blom predikade om Jesu ord om att älska sina fiender (Luk 6:31-36). Dessa tre ord, "älska dina fiender", utgör den radikala kärnan i den kristna etiken. Vem som helst kan egentligen uppfylla den gyllene regeln, men vem förmår älska sina fiender? Endast den som låter Kristi kärlek flöda genom sig själv och ut till sin nästa, obehindrad av egos stolthet och högmod. Fader Andreas är kyrkoherde i Archangel Gabriel Orthodox Church, Ashland, Oregon (OCA). Han är född och uppvuxen på Öland.
Erwin Rommel (1891-1944) var Adolf Hitlers favoritgeneral tills han öppet kom att ifrågasätta Hitlers strategiska tänkande. Senare avslöjades han finnas i utkanten av ett attentatsförsöket mot Hitler i varglyan 1944. Han deltog inte aktivt i kuppförsöket, men försökte inte heller stoppa planerna.Ökenräven Erwin Rommel var en mycket skicklig militär som väckte beundran både hos sina egna män och hos fienderna. Redan under första världskriget visade han både mod, initiativförmåga och ärelystnad som gav honom den främsta utmärkelsen Pour la mérite. En ärelystnad som fick hans adliga kollegor att förakta uppkomlingen Rommel.Detta avsnitt av podden Historia Nu är det första av två om den tyske militären Erwin Rommel. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker som Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget.Erwin Rommel föddes i en borgerlig familj och kunde bli officer i den kejserliga armén eftersom militären ville bredda underlaget till officerskåren. Under första världskriget genomförde han flera spektakulära operationer där mod och bluffar fick italienarna att ge upp en masse.Efter Tysklands nederlag i första världskriget blev Rommel kvar i armén och skrev boken Infanterie greift an år 1937, som skildrade hans upplevelser från första världskriget, och fick Hitler att upptäcka honom.Under andra världskriget fick han befäl över pansartrupper i Frankrike och Afrika och det var här hans mod, snabbhet och självständighet kom till sin rätt, men också väckte kollegors missnöje.Erwin Rommels stora genombrott var dock som befälhavare över den tyska afrikakåren. Här ignorerade han de italienska befälhavarna som formellt stod över honom och genomförde en mycket rörlig krigföring.Lyssna också på Frankrikes fall maj-juni 1940.Rommel i ett möte med officerare i Frankrike, juni 1940. Bundesarchiv, Bild 146-1972-045-08 / CC-BY-SA 3.0; Wikipedia.Musik: Fog Of War av Melodies in Motion; Storyblocks audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Singer skrev sina berättelser på jiddisch, men oftast publicerades de bara som följetonger i jiddischtidningar och tidskrifter, som amerikanska Forverts, The Forward. Så även Sonim. Tills nu! Sedan 1970-talet har såväl engelsk- som svensktalande kunnat läsa om Herman Broder i New York och hans tragikomiska kvinnobekymmer. Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers roman har översatts till en mängd språk. Nu har ett litet lundaförlag gett ut den i bokform också på originalspråk. Fast den är uppdaterad till en modern, standardiserad jiddisch. Thomas Lunderquist har talat om Singer och hans roman med Singer-experten Jan Schwarz, jiddischlektor vid Lunds universitet.
Vi samtalar med Abdullah Antepli och Yossi Klein Halevi, om relationen mellan islam och judendom, och det tragiska i att den judiska närvaron i arabvärlden är helt över, eventuellt med undantag av Marocko, om hur Israel har blivit än mer rasistiskt, och om hur sällan vi hör moderata muslimska röster. Stöd gärna podden genom en insättning via: Swish: 123-6790943 Bg-nummer: 5528-2834
Singer skrev sina berättelser på jiddisch, men oftast publicerades de bara som följetonger i jiddischtidningar och tidskrifter, som amerikanska Forverts, The Forward. Så även Sonim. Tills nu! Sedan 1970-talet har såväl engelsk- som svensktalande kunnat läsa om Herman Broder i New York och hans tragikomiska kvinnobekymmer. Nobelpristagaren Isaac Bashevis Singers roman har översatts till en mängd språk. Nu har ett litet lundaförlag gett ut den i bokform också på originalspråk. Fast den är uppdaterad till en modern, standardiserad jiddisch. Thomas Lunderquist har talat om Singer och hans roman med Singer-experten Jan Schwarz, jiddischlektor vid Lunds universitet.
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Lyssna via: https://plus.acast.com/s/sorry-allt-gick-at-helvete.
Det var en gang en mann og en kone som hadde en magisk ring - denne gav dem alt de trengte i sine enkle liv. En dag ble alt nød og elendighet, og hunden og katten deres måtte legge ut på ferd for å finne ringen igjen...
Elfsborg er Moldes første motstander i UEFA Europa Conference League og du får lære mer om laget og byen de kommer fra. Panelet ser også for seg hvordan det blir med cupspill, eliteserie og europakamper fremover og dessuten nærmer det seg et overgangsvindu. Hvem kan reise og hvem kan komme er spørsmål som diskuteres denne uken. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Jonatan har en take på Kajsa Ekis Ekman-gate som är fruktansvärt dålig men det hade ändå varit fel att sparka honom för den. Ola pratar om trenden med skribenter som klagar på att debatten är för likriktad trots att de själva inte har något intresse av att gå utanför åsiktskorridoren. Han försöker förstå fenomenet med…
Ble Roman Abramovitsj og de ukrainske fredsforhandlerne forgiftet? Ingen vet sikkert. Men det vi vet, er at gift er blitt brukt mot en rekke russiske regimekritikere tidligere. Med Aftenpostens utenriksjournalist Gina Grieg Riisnæs.
Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public DomainMusik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En amerikansk president tycktes i likhet med Europa ånyo ha målat in sig i ett hörn med svart oljefärg under våren 2022. Kaoset i energimarknaden satte stora risker i ljuset - risker för ekonomisk överhettning med inflation, en global recession och i det långa loppet till och med hela världens valutahegemoni med petrodollar i centrum. Kampen om inflytandet över hur världens makt och tillgångar skulle delas upp hade via Ukraina och det ryska överfallet beskrivits som den största händelsen sedan slutet av andra världskriget. Krisen som följde av maktförskjutningen drabbade snabbt de fattigaste, och mitt i tolkningskaoset runt de hastiga omkastningarna i råvarupriser som skett sedan Europa krigshärjats var förflyttningen redan i full gång i Afrika, Mellanöstern och Asien. Fiender och allierade blev dubbelagenter så väl handelsmässigt som militärt när de gick in i och ut ur stridslinjerna i ett slagfält som tedde sig alltmer svårförklarlig för den som ville förstå sin omvärld. Säkerhet mot näringslivsutbyten, där välbeväpnade länders maktinflytande tog form via en ny sorts exploatering, var vad som tycktes forma den nya tidens dikotomi. Men hur? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.
Spanarna är tillbaka! Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se
Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad hastighet (både blixtsnabb och sölig) betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden med hjälp av pensionerade stenografer. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se
Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se
Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad blixtens hastighet betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden. Veckans panel och spaningar:Calle Norlén: Förenande fiender. Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program som funnits länge! Det fiffiga är att Spanarna är lika mycket ett direktsänt program som en uppskattad podd för alla som gillar samhällsspaning med humor. Spanarpanelen består av tre vassa personligheter vars uppdrag är att försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre - välkommen ombord! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se
Niklas BjernhagenEtt annat sätt att levahttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/ett-annat-satt-att-leva-del-3-alska-era-fiender-ard26
Halli hallå i stugorna! Det är Mollsan och Martan (..? säg inte till honom att jag kallade honom det) i lurarna! Ja vi har gonat oss åt all ledig tid hela vintern men nu börjar det rycka i de gamla poddmusklerna - epok 6 kokar för fullt i kitteln och vi bjuder därför på 2 aptitretaravsnitt de kommande veckorna. 4 gamla avsnitt hyllas med lite tankar från framtiden insprängt emellan. Klippen kommer från avsnitten: Rädsla, Fiender 2.0, Kroppen och Vem?. Håll till godo!
Glad alla hjärtans dag! Podden har kärlekstema och Hanna gästas i studion av Maria & Filippa från Ny Generation-teamet. Vad kan vi lära oss av hur Jesus var kärleksfull? Hur kan man älska sin fiende? Vem är egentligen ens fiende? Och hur många chokladhjärtan produceras egentligen i samband med alla hjärtans dag? Bibelord i detta avsnitt: Luk 6:32-36, 1 Kor 13 "Kristen i skolan" är en podcast av Ny Generation, elev- och studentorganisation. www.nygeneration.se hej@nygeneration.se @nygeneration på sociala medier
I veckans avsnitt fortsätter vi på romantik spåret och gräver i vad som faktiskt är en romantisk gest. Vi går också igenom ECPATs studie om pojkars syn på ansvar inom sexuella övergrepp och diskuterar dokumentären “Omgiven av Fiender” och kvinnliga medlemmar i NMR.
Vi pratar om dokumentären Omgiven av fiender på Viaplay där vi, men framförallt Magnus, figurerar. Det hela leder till en viktig diskussion om radikalisering, våldsdåd och den nationella rörelsens misslyckande.Kom och fira tio år av poddande med oss den 19 mars i Svenskarnas hus: https://www.svegot.se/product/fest-och-middag-10-ar-av-poddande/ (enbart för stödprenumeranter!)
Konflikten mellan ärkerivalerna Iran och Saudiarabien spelas ut i Jemen, Syrien, Irak och Libanon. För att förstå osämjan återvänder vi till rötterna och splittringen mellan sunni- och shiamuslimer. När profeten Mohammed dog på 600-talet uppstod en strid om vem som skulle efterträda honom. Världens muslimer delades i två huvudgrenar, sunni och shia. I århundraden har sunni- och shiamuslimer levt sida vid sida, men politiska krafter har eldat på spänningarna mellan dem. Sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran Idag kämpar två mäktiga stater om inflytandet i Mellanöstern, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran. Hör hur deras maktkamp driver blodiga konflikter i Syrien, Jemen, Irak och Libanon. Om väpnade shiamiliser, extremistiska sunnigrupper och hur vissa städer delats upp i sunni- och shiamuslimska kvarter. En berättelse om hur religion, makt och politik blandas samman och leder till våld. Hör också varför minnet av fältslaget i Karbala i Irak år 680 är ett öppet sår än idag. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Firas Jonblat arabiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson Tekniker: Johanna Carell
Vännerna blev fiender och levde i skilda världar för att slippa varandra. Kanotbråket blev 90-talets mest omskrivna sportsåpa i Sverige. Men Susanne Gunnarsson och Agneta Andersson hade en sak gemensamt: De ville vinna OS-guld. Och därför satte de sig i samma kanot i Atlanta 1996. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentär av Alexander Lundholm, 2019. Medverkande: Susanne Gunnarsson, Agneta Andersson, Kalle Sundqvist. Slutmix: Tobias Carlsson