Podcasts about fiender

Fred är temat för veckans Andakten i P1. Andakterna hålls av Gustav Ericsson, präst i Umeå Maria församling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gustav Ericsson pratar om det radikala fredsarbetet som börjar i att avstå från att ge igen, i smått och stort.- ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er” sa Jesus till människor som levde under ockupation, som förnedrades och som bar verkliga sår. Och kanske är detta en av de mest konkreta formerna av fredsarbete som finns: att vägra låta mina sår bli till vapen, säger Gustav Ericsson i andakten.TextMatteusevangeliet 5:43-45MusikNu sjunker bullret - Mats Bergström, Georg RiedelProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

Att skaffa sig fiender är en av Donald Trumps supertalanger. Och särskilt utsatta för hans pikar och hån är kvinnor. För några veckor sedan avbröt han en journalist genom att kalla henne för gris. Men nya måltavlor dyker upp hela tiden. Även i de egna leden. Vem är Trumps främsta fiende just nu? Varför riktar han så ofta sitt hat mot kvinnor? Och hur ser det ut med motståndarna i det egna Maga-laget? Gäst: Jakob Stenberg, USA-kännare. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: Fox News, CNN, BBC, CBS, AP

Kyrkofadern Augustinus som formulerade den kristna läran om rättfärdigt krig menade att Jesus inte menade att vi ska älska våra fiender bokstavligt talat, för det går inte. Teologen Thomas av Aquino som utvecklade idéerna om rättfärdigt krig vidare menade istället att "Älska era fiender" är en uppmaning till hur man ska leva i himlen – det har inget med livet på jorden att göra. Hur omöjligt är egentligen fiendekärlek? Går det ihop med den svenska Försvarsmaktens program för "moralisk frikoppling" där fienden ska "avhumaniseras"? Och hur ser fiendekärlek ut utanför slagfältet, i vardagen där vi lätt blir ovänner med varandra? Det pratar Micael om tillsammans med Peter Westermark i detta avsnitt som ursprunligen spelades in för podden Nådens år som drivs av Håbo Pastorat.   Kolla in Nådens år här – hundratals poddavsnitt om kyrkoårets olika teman: https://www.svenskakyrkan.se/habopastorat/nadens-ar    Här skriver Micael mer om avhumaniseringen i Försvarsmakten: https://helapingsten.com/2025/10/18/forsvarsmakten-medger-att-de-tranar-ungdomar-i-avhumanisering/    Varje minut föds 35 barn till ett liv i hunger. Mängden barn som lever i hunger har ökat massivt jämfört med innan pandemin och nedläggningen av USA:s biståndsprogram. Men det går att förändra! PMU har 60 års erfarenhet av att hjälpa utsatta människor där de är tack vare pingstmissionens stora nätverk. De har 90-konto som innebär att den absoluta majoriteten insamlade medel går till ändamålen och att det är en seriös verksamhet med insyn. Varje gåva hjälper! 120 kronor räcker till ett matpaket till barn och gravida i Etiopien. 190 kronor räcker till mjölkersättning i Gaza.   Stötta PMU idag! Swish: 9000506 Plusgiro: 900050-6   Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Bjud in oss att tala! https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Alle skal til VM! Schizofrene Tyskland vinner heldig over Luxembourg, men knuser Slovakia. Can Uzun, Ibrahim Maza og en hel generasjon tyske talenter velger andre landslag, pinlig for Die Mannschaft. Fans fra Hertha og Union, 1860 og Bayern går hånd i hånd gjennom Leipzigs gater. Kampen mot overvåking av tribunen forener fiender. Felix Magath er også opptatt å stå sammen, hvert fall helt til alle får sparken! Anwar El Ghazi har vært i krig med Mainz om Palestina-saken. Nå feirer spilleren nok en seier i rettsvesenet med episk oppsummering!See omnystudio.com/listener for privacy information.

I kveld blir det Dagsorden LIVE med Christian Skaug og Merete Skar.Stortinget har vedtatt at norske kyr skal fores med metanhemmere, til tross for atskillig motstand. Lise Holm fra Telemark startet et opprop mot Bovaer og er med oss i studio. MAGA-bevegelsen i USA misliker tanken på en krig mot Iran, men president Trump strammer tommeskruen enda noen hakk mot mullaene. Og Stor-Britannia tillater nå abort inntil fødselsøyeblikket, selv om målinger viser at folk flest er imot. Lytter egentlig de folkevalgte til folket lenger?

Under Elon Musks avtackning i Ovala rummet öser Donald Trump och Musk beröm över varandra. Det ser ut som att världens mäktigaste och världens rikaste man skiljs åt som goda vänner. Men bara några dagar senare haglar ilska förolämpningar på sociala medier. Vad innebär storbråket för USA och resten av världen? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Björn af Kleen, USA-korrespondent på DN. Producent: Måns Mosesson.

Själens stora fiender del 3: Världen - 13 april 2025 by EFS Helsingborg

Själens stora fiender del 2: Köttet - 6 april 2025 by EFS Helsingborg

Själens stora fiender del 1: Djävulen - 30 mars 2025 by EFS Helsingborg

Vad hände med idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet? Det frågar sig dagens gäst som på nytt är författaren Per Wirtén, aktuell med boken ”Hopp! : mot frihetens fiender”. Wirtén menar att vi lämnat den liberala epoken och trätt in i en nationalistisk och konservativ tid där hopp ersatts av rädsla. Vi samtalar om vad som utgör det så kallade hoppets princip, om frånvaron av protester mot den ökande ojämlikheten, om otidsenliga uttryck som solidaritet och mångkulturalism, om individens frihet och ökad demokrati och om hur vi håller hoppets princip vid liv.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.com Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt varje månad och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Om du är iphone-användare betala direkt på Patreon sida, inte i Patreon-appen som laddats ner från app-store, där tar Apple en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, men framförallt är hon en aktivistisk, svenskfientlig socialist. Den 2 februari skriver hon i Göteborgs-Posten under rubriken "Besinna er gällande indragna medborgarskap – innan det är för sent".I det här inslaget går Dan Eriksson och Magnus Söderman från Det fria Sverige igenom debattartikeln, men berättar också närmare kring vem Marie Demker verkligen är. Hennes kopplingar till den revolutionära kommunismen och Muslimska Brödraskapet är två exempel, men också hennes uttryckliga förakt mot Sverige och svenskarna.Detta inslag finns också som videoversion på YouTube.Läs mer om DFS: https://www.detfriasverige.seKolla in vår digitala gemenskap: https://www.friasvenskar.seBygg ditt bibliotek: https://butik.logik.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, men framförallt är hon en aktivistisk, svenskfientlig socialist. Den 2 februari skriver hon i Göteborgs-Posten under rubriken "Besinna er gällande indragna medborgarskap – innan det är för sent". Inlägget Marie Demker rider återigen ut till försvar för Sveriges fiender dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Dawwa har skaffat sig en nemesis och Brutti försvarar återigen kattdjur.Prenumerera på vår YouTube-kanal: https://www.youtube.com/@nagotkajkoNågot Kajkos officiella merch finns på:https://nagotkajko.se/Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

På en villagata i Phoenix, Arizona, bor grannarna Rob och Rob, den ena republikan och den andra demokrat. Här pågår ett skyltkrig i vem som kan visa stöd till sin presidentkandidat bäst och mest. Men deras civiliserade tonläge hör knappast till vanligheten i USA. Hör Erik Bergin, Svenska Dagbladets utsända reporter i Washington, om varför de amerikaner han träffar knappt vill prata politik längre, vilka frågor de tycker är viktigast och hur det är för människorna som lever mitt i valrubrikerna – i kaoset vid gränsen till Mexiko. Programledare: Yael Seligsohn Producent: Daniel Säfström och Pernilla Ericson Redaktör: Elin Roumeliotou och Yael Seligsohn Ansvarig utgivare: Lisa Irenius Klipp från: FOX, Sky News, CBC, CNN, ABC. Musik: Dave Porter - Shared Smoke

To uker igjen, og Trump leder fortsatt på målingene. Kan han faktisk skyte noen på 5th Avenue og komme unna med det? Han kan i hvert fall avbryte et folkemøte etter fire spørsmål for å spille musikk i 40 minutter, servere på McDonalds i 15 minutter for å lyve om at Harris aldri jobbet der, hedre USAs fremste golflegende med å framheve utstyret hans (nei, ikke golfutstyret), og kalle sine nasjonale politiske motstandere for indre fiender, som det militære må ta seg av. Og komme unna med det. Eller har Kamala et siste ess i ermet?

Hårda utspel om ett ockuperat USA och om att sätta in militären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump pratar om att USA har inhemska fiender – the enemy within – som är värre för landet än både Kina och Ryssland. Han öppnar också för att använda nationalgardet eller militären redan på valdagen. Vilka fiender är det han syftar på? Och hur ska vi tolka det militaristiska språkbruket?Vi pratar också på de viktiga svängstaterna Georgia och Nevada och vilken roll de kan komma att spela på valdagen 5:e november. Och så blir det valskola. Denna vecka om Kamala Harris och Donald Trumps ekonomiska politik.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker Matilda Eriksson

Hela det här avsnittet har funnits på Patreon i flera dagar, dessutom utan reklam.På grund av anledningar så hanns det inte riktigt med lika mycket förberedelser inför detta avsnitt som med avsnittet om Sudan och Lundin oil. Ni får lära er att leva med det, precis som ni får lära er att leva med att Zencastr valde den ruttna mikrofonen i Axels webkamera istället för den dyra mikrofonen på hans bord.Boken vi pratar om:https://www.bokus.com/bok/9789152728079/israel-och-hennes-fiender/Anteckningar:https://publish.obsidian.md/skilleras/B%C3%B6cker+-+Studier+-+Rapporter/5.+Klara/Bengt+G+Nilsson+-+Israel+och+hennes+fienderKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elsk deres fiender - Kirsten Øysæd 7. tale i temaserien "Grunnfestet" om Jesu Bergpreken. Tekst: Mt5,43-48 Last ned samtale/studiehefte her ------ Om taleserien: Å være en kristen er å følge Jesus. Det er mange uttrykk som blir brukt om det: disippel, etterfølger, lærling, å være på veien, etc. Bergprekenen er en praktisk innføring i denne etterfølgelsen. Den var altså først og fremst myntet på disiplene og de som ønsket å følge Jesus. For å følge Jesus innebærer et helt nytt liv, man blir del av Guds Rike og det meste blir snudd på hodet! Guds Rike ligner ikke på noe annet, og det å følge Jesus krever en radikal omvendelse og en ny måte å leve på. Troen ligger ikke i hodet, men i vårt innerste - og leves ut i kroppen hver dag. Bergprekenen viser også vår synd, behovet av Guds nåde og daglig omvendelse, for hvem kan si at de klarer å leve opp til den standarden som Jesus setter? Men la oss gjøre som disiplene: lytte til Jesu ord, te det til oss og la det forandre livene våre! Jeg håper at vi gjennom høsten sammen kan bli utfordret og lære hva det virkelig vil si å følge Jesus. ------ Metodisten Flekkefjord En relasjonsbyggende menighet med Jesus i hjertet www.metodisten.no

Ta alltid första steget! Om hur Andy Warhols konst ratas av Sjöbo kommun som nu tar ner tavlorna från väggarna, och sysslar operahuset med åsiktsregistrering? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Moa Wallin och Kristofer Andersson om kulturveckan som gått.

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.Finns planer om Sverige attackeras– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.Medverkande:Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg. Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

41-åriga Peggy Carr började i oktober 1988 klaga på smärtor och dagen därpå åkte hon in till sjukhuset. Hennes smärta tilltog och hon beskrev det som att hennes insida smälte, som att hon brann. Det visade sig att hon hade blivit förgiftad och hennes liv gick inte att rädda. Frågorna var många. Hur hade hon fått i sig giftet? Var det en olycka? Var det fler som befann sig i fara? Eller var det här ett överlagt mord?Om du uppskattar podden får du hemskt gärna stötta oss genom att lämna betyg/recension via nedan länk eller där du brukar lyssna på poddar:https://podcasts.apple.com/se/podcast/rysarpodden-true-crime/id1455772712Instagram:https://www.instagram.com/rysarpodden/Facebook:https://www.facebook.com/rysarpoddenMail:rysarpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anne Honnemyr taler i siste del av taleserien om Jona. Tekst: Jona 3,3-6,10; 4,1-11 Spørsmål til samtale Hva sitter dere igjen med etter å ha hørt talen / lest teksten? Hva er det Jona forteller, og hva er det han lar være å fortelle til folket i Ninive? Hva forteller vers 4,2 og 3 oss om Jona sin kjennskap til og mening om Gud og hans planer? Hva virker å være mest viktig for Jona i kapittel 4, og hva virker å være mest viktig for Gud? Hva slags følelse kjenner du på når folk du ikke liker noe særlig slipper «billig» unna? Kan du kjenne deg igjen i Jona sin frustrasjon? Slik Jona ble opptatt av busken, blir vi alle opptatte av forgjengelige ting. Hvordan slår det ut for deg, og hvorfor, tror du? Hva kunne eventuelt være viktigere å fokusere på? Kristne er (noen ganger med god grunn) blitt beskylt for å være mest opptatt av «sine egne». Men Gud er alle sin skaper, og har omsorg også for alle de som ikke tror på han. Hva kan dere gjøre eller være med på for å gjøre verden bedre også for mennesker som ikke kjenner han?

Om skolexperimentet och rekord-såpan Vänner & Fiender som är den svenska tv-serie som spelat in flest avsnitt, över 700! Den ljuvliga duon Louise Edlind (Marianne) och Anna von Rosen (Gudrun) berättar om sin kritik hur serien såg ut, statusskillnaden mellan såpoperorna, om att produktionen också var en tv-utbildning och skola, vem som var den största stjärnan och om Hollyhammar där serien spelades in - mångmiljonsatsningen som slutade i fiasko. Hör de också prata om att hamna i östermalmsdam och bitch-facket, kanalbytet från TV3 till Kanal 5, om känsliga scener som de sagt nej till eller mått dåligt av. Och vad sa Annas bonuspappa Ingmar Bergman om hennes medverkan i serien? Medverkar gör också Mojje som med bandet Together spelade in signaturmelodin till serien som blev en stor hit, men blev bandet lurade? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marion Jones är friidrottens största stjärna och vill vinna fem OS-guld i Sydney 2000. Världens snabbaste kvinna vet att hon kommer klara dopningstesten efteråt, precis som hon alltid gjort och alltid kommer att göra. Men Marion Jones ska förlora allt. På ett spektakulärt och dramatiskt sätt ska den amerikanska massdopningen avslöjas. Det här är Radiosporten Dokumentär om Marion Jones och BALCO-skandalen, ett drama om svek, svartsjuka och hämnd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program från 2021, då publicerat i tre delar.Av Alexander Lundholm.Medverkande: Arne Ljungqvist, f.d. ordförande IOK:s medicinska kommitté och f.d. vice ordförande Wada.Erica Johansson, svensk rekordhållare i längdhopp och Marion Jones motståndare.Arkivljud och källor: Radiosporten, Game of Shadows, Oprahs intervjuer med Marion Jones, Graham Bensingers intervju med Victor Conte, Reuters, AP, SVT, Ekot.

I denna monolog delar Paolo tankar och personliga erfarenheter kring mod, diciplin och fiender.Den här podden produceras av Non Grata Media AB och ges ut av tidningen Nongrata. Ansvarig utgivare är Jannik Svensson.http://www.nongrata.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Böneveckan dag 4. En berättelse från Bibeln med frågor och en böneutmaning. Joh 4:1-26 Pyssel kan ni hitta här: https://hopechannel.se/lara/pyssel/1233/1

Hör om Kinas dramatiska förändring under Xi Jinping och hur han kunnat skaffa sig tillsynes total kontroll över det kinesiska samhället. På 10 år har Xi cementerat sin egen makt och rensat ut kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden summerar Xi-erans första tio år och tecknar bilden av en kinesisk ledare som stöpt om systemet i grunden och som nu sitter påtagligt ensam i toppen. Hör om hur Xi Jinping, steg för steg, skaffat sig en allomfattande makt över det kinesiska samhället och hur livet förändrats för alla som lever i det. Hur oantastlig är Xi idag och kommer han att kunna behålla sin makt livet ut? Hör också om varför den totala Xi-dominansen blir en svaghet för kommunistpartiet och en riskfaktor för världen.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ola Wong, kulturredaktör på Kvartal. Moa Kärnstrand, tillträdande Kinakorrespondent.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Midt i verden full av krig og ødeleggelse, kommer Jesus med dette budskapet: «Elsk dine fiender». Men er det egentlig mulig for oss å elske de som hater oss? Hør mer om dette i søndagens preken. Taler: Niklas R. B. Slettevoll - Dato: 15.10.2023

Hvilke forventninger har du egentlig til deg selv, til hvordan du lever? Hvilke krav stiller du til deg selv, til hvordan du skal oppføre deg overfor mennesker du møter, både de du liker, men også de du ikke liker...

Alla har sett Apple presentera sin nya telefon, med en fingeravtrycksläsare i hemknappen. Det betyder att Apples konkurrenter kommer att slåss om biometriföretaget Fingerprint Cards teknologi. Aktiekursen stiger, journalisterna flockas och VD:n Johan Carlström svävar på moln. Men snart vänder allt. Det här är berättelsen om insiderhandel, åtal, konspirationer och komplotter, korruption, maktmissbruk, miljonvinster och bottennapp. Det här är berättelsen om Fingerprint Cards. Medverkande: Patricia Hedelius, kapitalförvaltare och författare till boken "Girighetens tid: Berättelsen om Fingerprint". Producent: Patrick Stanelius Mix: Gustav Sondén Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Producerat av Soundtelling Lyssna på samtliga avsnitt utan reklam på dokumentärappen Naudio.

För 50 år sedan avslöjades underrättelseorganisationen IB, där Socialdemokraterna bedrev hemlig spaning mot svenska medborgare. I medierna har hjälte- och offerrollen varit tydlig, men är det inte rimligt att övervaka aktivister som vill införa diktatur? Skribenten Martin Jonols berättar om den kommunistiska miljön som han själv växte upp i. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen vill avskaffa föreningsfriheten. Mer borde inte behövas sägas men eftersom debatten är så gott som obefintlig så måste vi göra det ändå. Den här regeringen utvecklas snabbt till det största hotet mot friheten i modern tid och det är av yttersta vikt att dessa galenskaper stoppas innan det är för sent. Detta är hela ämnet "Frihetens fiender sitter i Rosenbad" men det är inte hela programmet. Om du vill höra eller se hela programmet, som är ungefär en timme längre, behöver du lösa en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support.

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I den nymixade reprisen av avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda. Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.Medverkande:Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnätHenrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.  Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika BergqvistProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från Sveriges Radio, CNN

Erwin Rommel (1891-1944) var Adolf Hitlers favoritgeneral tills han öppet kom att ifrågasätta Hitlers strategiska tänkande.  Senare avslöjades han finnas i utkanten av ett attentatsförsöket mot Hitler i varglyan 1944. Han deltog inte aktivt i kuppförsöket, men försökte inte heller stoppa planerna.Ökenräven Erwin Rommel var en mycket skicklig militär som väckte beundran både hos sina egna män och hos fienderna. Redan under första världskriget visade han både mod, initiativförmåga och ärelystnad som gav honom den främsta utmärkelsen Pour la mérite. En ärelystnad som fick hans adliga kollegor att förakta uppkomlingen Rommel.Detta avsnitt av podden Historia Nu är det första av två om den tyske militären Erwin Rommel. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Marco Smedberg som är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker som Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget.Erwin Rommel föddes i en borgerlig familj och kunde bli officer i den kejserliga armén eftersom militären ville bredda underlaget till officerskåren. Under första världskriget genomförde han flera spektakulära operationer där mod och bluffar fick italienarna att ge upp en masse.Efter Tysklands nederlag i första världskriget blev Rommel kvar i armén och skrev boken Infanterie greift an år 1937, som skildrade hans upplevelser från första världskriget, och fick Hitler att upptäcka honom.Under andra världskriget fick han befäl över pansartrupper i Frankrike och Afrika och det var här hans mod, snabbhet och självständighet kom till sin rätt, men också väckte kollegors missnöje.Erwin Rommels stora genombrott var dock som befälhavare över den tyska afrikakåren. Här ignorerade han de italienska befälhavarna som formellt stod över honom och genomförde en mycket rörlig krigföring.Lyssna också på Frankrikes fall maj-juni 1940.Rommel i ett möte med officerare i Frankrike, juni 1940. Bundesarchiv, Bild 146-1972-045-08 / CC-BY-SA 3.0; Wikipedia.Musik: Fog Of War av Melodies in Motion; Storyblocks audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Lyssna via: https://plus.acast.com/s/sorry-allt-gick-at-helvete.

Det var en gang en mann og en kone som hadde en magisk ring - denne gav dem alt de trengte i sine enkle liv. En dag ble alt nød og elendighet, og hunden og katten deres måtte legge ut på ferd for å finne ringen igjen...

Jonatan har en take på Kajsa Ekis Ekman-gate som är fruktansvärt dålig men det hade ändå varit fel att sparka honom för den. Ola pratar om trenden med skribenter som klagar på att debatten är för likriktad trots att de själva inte har något intresse av att gå utanför åsiktskorridoren. Han försöker förstå fenomenet med…

Ble Roman Abramovitsj og de ukrainske fredsforhandlerne forgiftet? Ingen vet sikkert. Men det vi vet, er at gift er blitt brukt mot en rekke russiske regimekritikere tidligere. Med Aftenpostens utenriksjournalist Gina Grieg Riisnæs.

Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public DomainMusik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 En amerikansk president tycktes i likhet med Europa ånyo ha målat in sig i ett hörn med svart oljefärg under våren 2022. Kaoset i energimarknaden satte stora risker i ljuset - risker för ekonomisk överhettning med inflation, en global recession och i det långa loppet till och med hela världens valutahegemoni med petrodollar i centrum. Kampen om inflytandet över hur världens makt och tillgångar skulle delas upp hade via Ukraina och det ryska överfallet beskrivits som den största händelsen sedan slutet av andra världskriget. Krisen som följde av maktförskjutningen drabbade snabbt de fattigaste, och mitt i tolkningskaoset runt de hastiga omkastningarna i råvarupriser som skett sedan Europa krigshärjats var förflyttningen redan i full gång i Afrika, Mellanöstern och Asien. Fiender och allierade blev dubbelagenter så väl handelsmässigt som militärt när de gick in i och ut ur stridslinjerna i ett slagfält som tedde sig alltmer svårförklarlig för den som ville förstå sin omvärld. Säkerhet mot näringslivsutbyten, där välbeväpnade länders maktinflytande tog form via en ny sorts exploatering, var vad som tycktes forma den nya tidens dikotomi. Men hur? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad hastighet (både blixtsnabb och sölig) betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden med hjälp av pensionerade stenografer. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Spanarna är tillbaka! Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Calle Norlén upplyser oss om att det gamla budskapet att älska din fiende har spelat ut sin roll. Annika Sundberg oroas över hur hastighetskontrollen över till och med hur vi lagar vår mat håller på att ta över våra liv. Slutligen så ser Göran Everdahl hur pensionerade stenografer kan bli nyckeln till att avkoda i princip allt som någonsin präntats ner i skrift och därmed konkurrera ut den växande boomen av AI. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calle Norlén: Förenande fiender. Calle utgår i sin spaning från teorin att inget svetsar oss människor samman bättre än gemensamma fiender. I sina tre exempel riktar han strålkastaren mot vädret, coronapandemin och inte minst Putin och Rysslands nu pågående krig mot Ukraina. I framtiden tror Calle Norén att det gamla budskapet om "att älska din fiende" har spelat ut sin roll. Men att det som ändå är positivt i sammanhanget är att vi i rådande samtid nu kan känna samhörighet med nästan hela jordens befolkning i vårt gemensamma hat. Dessutom kan vi unna oss att känna en lättnad i att vi för en gångs skull inte måste se saken från två sidor.Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Annika Sundberg har i sin spaning upptäckt att vi lägger en hastighetsaspekt på nästan allt och att vi värderar det mesta utifrån hur fort eller långsamt saker går. Men hon ser ett problem i att det är ett perspektiv som skapar reaktioner, framförallt i form av irritationer. Går det för långsamt blir det irriterade. Ni vet: "Det var väl själva fanken, vilken tid tar i den här kön?" Men går det för fort så blir det också irriterande. Och här finns det många exempel att peka på. Teknikutveckling, tv och radioprogram som går att snabbspola, tonåringar som pratar så snabbt att de sluddrar och inte minst hur vi läser och konsumerar litteratur av olika slag. Inte ens när vi lagar mat är vi befriande från hastighetens möjligheter som erbjuder både "slow cooking" och "quick cooking". Hur hastighetens påverkan på oss i framtiden ser ut är dock Annika Sundberg lite osäker på. Förhoppningsvis kan den komma att ersättas av ett lite lugnare tempo där vi faktiskt själva kan hänga med. Kanske till och med i vår egen hjärtrytm. Men det är som sagt osäkert eftersom vi människor är så ivriga.Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Göran Everdahl ber oss i sin spaning att raskt glömma hysterin kring Da Vinci-koden och istället rikta blicken noggrant mot Astrid Lindgren-koden. För den som inte genast förstår självklarheten i vad det betyder så handlar det om att Astrid Lindgren ju skrev alla sina manus som stenogram alltså med stenografi som ju är en slags snabbskrift. (Och här blir det spännande när det plötsligt uppdagas att både Göran Everdahl och Annika Sundberg behärskar just det skriftspråket som också kallas för "Det Melinska systemet" efter Olof Werling Melin). Hur som helst. I sina exempel lyfter Göran ytterligare en litterär stenograf, nämligen Charles Dickens som skrev utifrån ett helt eget konstruerat system som byggde lite vagt på stenografi från sjuttonhundratalet. Det som Göran Everdahl i sin spaning försöker komma fram till är alltså att det handlar om att just nu blir gamla koder lösta i parti och minut. Rökstenen som är en runsten från 800-talet som står i Östergötland har till exempel nyligen eventuellt blivit avkodad, liksom ett originalmanuskript av Isaac Newton. Men för att verkligen lyckas knäcka den svåraste koden av dem alla nämligen - Putins kod, eller Kreml-koden så ska vi inte förlita oss på dagens moderna AI-system. Nej absolut inte. De som Göran Everdahl ser har störst chans att lösa gåtan är inga mindre än de just nu pensionerade stenograferna.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program och en podd för alla som gillar samhällsspaning med humor där tre vassa personligheter har i uppdrag att på max tio minuter var försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre i Sveriges Radio P1! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Spanarna är tillbaka i etern och i veckans panel hör vi manusförfattaren Calle Norlén sia om vad förenade fiender kan innebära för vår framtid, Tv-producenten Annika Sundberg reflektera över vad blixtens hastighet betyder för oss på gott och ont liksom Göran Everdahl som ser tecken på hur vi löser Kreml-koden. Veckans panel och spaningar:Calle Norlén: Förenande fiender. Annika Sundberg: Med blixtens hastighet. Göran Everdahl: Vi löser Kreml-koden.Spanarna - samhällsspaning med humorSpanarna är ett program som funnits länge! Det fiffiga är att Spanarna är lika mycket ett direktsänt program som en uppskattad podd för alla som gillar samhällsspaning med humor. Spanarpanelen består av tre vassa personligheter vars uppdrag är att försöka avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Ingen vecka är den andra lik och ingen vet vad spaningarna ska handla om utom spanarna själva. Inte ens programledaren Ingvar Storm har den minsta aning i förväg vart det bär av.Men en sak är säker - det handlar om framtiden och vill du följa med på resan så bär det av varje fredag strax efter klockan tre - välkommen ombord! Repris lördag klockan tio och så går det så klart lika bra att lyssna precis när du vill i vår app - Sveriges Radio Play.Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookÄr du nyfiken på vad andra som lyssnar på Spanarna har för tankar och reflektioner om senaste programmet? På Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

Vi pratar om dokumentären Omgiven av fiender på Viaplay där vi, men framförallt Magnus, figurerar. Det hela leder till en viktig diskussion om radikalisering, våldsdåd och den nationella rörelsens misslyckande.Kom och fira tio år av poddande med oss den 19 mars i Svenskarnas hus: https://www.svegot.se/product/fest-och-middag-10-ar-av-poddande/ (enbart för stödprenumeranter!)

Konflikten mellan ärkerivalerna Iran och Saudiarabien spelas ut i Jemen, Syrien, Irak och Libanon. För att förstå osämjan återvänder vi till rötterna och splittringen mellan sunni- och shiamuslimer. När profeten Mohammed dog på 600-talet uppstod en strid om vem som skulle efterträda honom. Världens muslimer delades i två huvudgrenar, sunni och shia. I århundraden har sunni- och shiamuslimer levt sida vid sida, men politiska krafter har eldat på spänningarna mellan dem. Sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran Idag kämpar två mäktiga stater om inflytandet i Mellanöstern, sunnimuslimska Saudiarabien och shiamuslimska Iran. Hör hur deras maktkamp driver blodiga konflikter i Syrien, Jemen, Irak och Libanon. Om väpnade shiamiliser, extremistiska sunnigrupper och hur vissa städer delats upp i sunni- och shiamuslimska kvarter. En berättelse om hur religion, makt och politik blandas samman och leder till våld. Hör också varför minnet av fältslaget i Karbala i Irak år 680 är ett öppet sår än idag. Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Firas Jonblat arabiska gruppen på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Katja Magnusson  Tekniker: Johanna Carell