Podcast appearances and mentions of ola sigurdson

Få böcker har påverkat det västerländska tänkandet så mycket som Bibeln. Det är ingenting man skrattar bort. Ändå finns ju humorn hela tiden där. Maria Küchen funderar på vem som skrattar åt vad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-02-01.Har du hört den där om när Jesus skulle rädda en äktenskapsbryterska från stening? Jesus sa: "Den av er som är fri från synd ska kasta första stenen." Genast kom en sten flygande och träffade den stackars äktenskapsbryterskan mitt i pannan, och Jesus vände sig ilsket mot folkmassan och fräste: "Alltså ibland blir jag bara så trött på dig, mamma."För att tycka att det här skämtet är roligt, måste man veta att jungfru Maria bland kristna anses vara den enda människan utan synd, bortsett från Jesus då. Skämtet är med andra ord rätt så internt kristet. Det fyller ett par av de funktioner som humor alltid har haft – att skapa en känsla av gemenskap genom samförstånd, och en avslappnad stämning genom avdramatisering av det högstämda. Och det belyser att vad som är "roligt" alltid beror på sammanhanget. Det spelar helt enkelt roll vem som skämtar om vad, och när det skämtas.Jag tänker på skämtet om steningen – det är en stening som ju i evangeliet aldrig ens börjar, eftersom alla människor utom Jesus och hans mamma är syndare – när jag läser "Gudomliga komedier" av den systematiska teologen Ola Sigurdson. "Gudomliga komedier" är en historisk och filosofisk studie i tre band om humor, subjektivitet och transcendens. Men Gud och humor är långtifrån det enda som Sigurdson avhandlar. Och hans åtskillnad mellan humor som sympati och humor som antagonism, kan tillämpas på all slags skämtsamhet. Det är som bekant skillnad mellan att skratta med någon och att skratta åt någon.När de romerska soldaterna i evangeliet häcklade och skrattade åt den döende Jesus på korset, så var deras humor maximalt aggressivt antagonistisk. Många vill nog inte ens kalla det för humor. Men man ger en förskönad bild av människan om man blundar för humorns mörkersida. Hånskrattet är också ett skratt, och när mobbare påstår att mobboffer saknar humor så menar de allvar – de tycker själva på riktigt att deras mobbande är kul.Gycklandet i samband med korsfästelsen är ett extremt exempel på aggressivt antagonistisk humor. Men antagonistisk humor kan såklart också vara helt varmt godartad. Du har kanske själv varit med om hur förälskade par retas rätt så hårt med varandra. Hos Martin Luther, som var roligare än somliga tror, slår den antagonistiska humorn ibland över i grova påhopp, men Luther kan också vara kvick.I en ironisk uppräkning av vilka reliker som katolikerna ännu saknar, nämner han "två fjädrar och ett ägg från den heliga Anden". Den storslaget mäktiga Heliga Anden framstår plötsligt som en flaxande värphöna. Luthers lustighet är ett typexempel på vad Sigurdson kallar inkongruent humor – något storslaget förs samman med något lågt och lite löjligt som det faktiskt liknar. Både den heliga anden och hönan kan ju flyga.När Luther drev med den romersk-katolska kyrkan levererade han med andra ord inte enbart skatologiska skämt – bajshumor, för att tala folkspråk. Bajshumor, ironi, kvickhet, fars, antagonistisk humor och godmodigt skämtande för att skapa samhörighet, det vill säga humor som sympati – allt det här finns det exempel på i Bibeln. Det är svårt att inte se humorn i Jonas bok – ni vet, profeten som sväljs av en stor fisk. Och svart humor blixtrar till i bland till och med i Jobs bok, där en maximalt drabbad människa grälar med Gud om varför han måste vara med om allt detta förfärliga.Utan galghumor skulle det bli ännu svårare för människor att uthärda det outhärdliga. Kanske bidrar det till att galghumor är ett väsentligt inslag i den judiska humorn. Där saknas inte heller självironi, som i anekdoten om tre rabbiner som grälar vid en flod. "Det är jag som har rätt", säger den första. "Gud kommer att visa det genom att låta bladen falla av trädet där borta." Genast faller bladen av trädet, men de två andra rabbinerna tycker inte att det håller som bevis. "Gud kommer att visa att jag har rätt genom att vända flodens lopp", envisas den första rabbin. Genast börjar floden strömma åt andra hållet, men hans två antagonister avfärdar även det. Då kommer en tordönsstämma från himlen: "Det är den förste rabbin som har rätt!" De två andra rabbinerna svarar med en mun: "DU ska inte lägga dig i!"Här skrattas det inte åt det heliga – humor som antagonism. Det skrattas med det – det är humor som sympati. Att skratta åt det heliga är både tillåtet och nödvändigt, men att skratta med det heliga är också fullt möjligt, och helig dårskap är en uråldrig del av de stora religionerna. Portalfigurer inom den islamiska sufismen drunknar i skratt, kärlek, vin och Gud. Aposteln Paulus talade om vikten för en kristen att vara en "dåre inför världen". Heliga dårar genom tiderna har gycklat med makten, och Paulus tankar om helig dårskap togs upp av Martin Luther, som dessutom presenterade skrattet som en kur mot melankoli.Ola Sigurdsons ambition i sin humorstudie är inte att själv vara rolig, men han bjuder på ett långt pärlband av fun facts – visste du att den romerske kejsaren Heliogabalus var den förste kände västerlänningen som roade sig med pruttkuddar? Främst tar han dock begreppet "humor" i bruk på avancerad filosofisk nivå. Den systematiska teologin saknar skarp gräns mot filosofin – och den systematiska teologen Sigurdson tar humor på allvar.Humor är en allvarlig sak – inte minst när människor antagonistiskt skrattar åt en förtryckande övermakt. De maktlösas antagonistiska humor blir en överlevnadsstrategi och ett vapen. Och att skämta aggressivt antagonistiskt uppåt har alltid varit snyggare än att göra det neråt. Det är inte bevisat att Jesus hade humor – det sägs aldrig i evangelierna att han skrattade – men hans förkunnelse kom underifrån och riktade sin kritik uppåt. Därför blev den lika farlig som satirisk humor kan vara i en diktatur.De första kristna betraktades verkligen som dåraktiga av omvärlden. Det speglas bland annat i den första kända avbildningen av Kristus på korset, satirisk romersk graffiti där han avbildas som åsna."Inkarnationen", skriver Sigurdson, "alltså Guds människoblivande i Kristus, är en absolut paradox och därför är kristendomen enligt filosofen och teologen Sören Kierkegaard den mest komiska av religioner". Jag tänker medan jag läser Sigurdsons storverk till studie, att Jesus kanske tog den aggressivt antagonistiska humorn i bruk genom att låta den vändas mot honom själv. Han gjorde sig till den som det skrattades åt. Så kanske var Jesus själv kristendomens första heliga dåre. Och kanske behövs fler heliga dårar som häcklar makten i vår tid. Kristendom, precis som humor, har aldrig klätt i makt. Den fungerar bara när den ägs av, och upprättar, de utskrattade och maktlösa.Maria Küchenförfattare och skribentLitteraturOla Sigurdsson: Gudomliga komedier – humor, subjektivitet, transcendens. Glänta produktion, 2021.

För Sana från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monica slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monica Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monica Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

För Sanja från Afghanistan har Skövde blivit hemma. Digitala nomaden Monika slår sig ständigt ner på nya platser. Och för den som är på flykt kan kontakterna i mobilen göra att hemma känns närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad betyder ”hemma”? Begreppet är laddat med egna personliga föreställningar men också föremål för forskning.Möt professorn i tros- och livsåskådningsfrågor Ola Sigurdson som forskar kring olika aspekter av rumslighet, och professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Heike Graf vid Södertörns högskola som forskat om mobiltelefoners roll för flyktingar. Sana Rajabi, flykting från Afghanistan och Monika Falk, digital nomad med kontoret på fickan, är överens om att ”hemma” ofta handlar mest om mänskliga relationer.Medverkande: Ola Sigurdson, professor tros- och livsåskådningsfrågor Göteborgs universitet, Sana Rajabi, flykting från Afghanistan boende i Skövde, Heike Graf, professor medie- och kommunikationsvetenskap Södertörns högskola, Monika Falk, digital nomad.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I samarbete med Riksbankens Jubileumsfond presenterar vi fyra avsnitt om dödssynderna. Först ut är professorn och teologen från Göteborgs Universitet, Ola Sigurdson, som både berättar om dödsynderna generellt och också pratar om avunden!Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk dig en värld utan experter. Lite skönt att slippa alla förståsigpåare kanske? Men om alla experter försvann skulle du nog snabbt bli rätt vilsen. För det är ju ofta experter som leder dig rätt. Både när du vill kontrollera ett konstigt födelsemärke eller veta vad det ska bli för väder i helgen. Så när ska du lyssna på forskarna? Och vad händer när forskare har fel? Emma Frans i samtal med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Medarrangör: Bonnier Fakta

Vad för slags människa behöver man vara för att kunna skratta på riktigt? Om humor i historien, hos Luther och varför det är så viktigt för tron att skratta. Gäst i poddens sjuttonde avsnitt är teologiprofessor Ola Sigurdson. Prästerna Maria Bergius och Pontus Nilsen leder som vanligt samtalet.

Aristoteles sa att människan är det enda djuret som skrattar. Vad säger det om mänskligheten? Ola Sigurdson, professor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet, undersöker humor från ett tros- och livsåskådningsperspektiv. Vi möter filosofer, författare och teologer som ända sedan antiken fördjupat sig i frågan om vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt.

Få böcker har påverkat det västerländska tänkandet så mycket som Bibeln. Det är ingenting man skrattar bort. Ändå finns ju humorn hela tiden där. Maria Küchen funderar på vem som skrattar åt vad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Har du hört den där om när Jesus skulle rädda en äktenskapsbryterska från stening? Jesus sa: "Den av er som är fri från synd ska kasta första stenen." Genast kom en sten flygande och träffade den stackars äktenskapsbryterskan mitt i pannan, och Jesus vände sig ilsket mot folkmassan och fräste: "Alltså ibland blir jag bara så trött på dig, mamma."För att tycka att det här skämtet är roligt, måste man veta att jungfru Maria bland kristna anses vara den enda människan utan synd, bortsett från Jesus då. Skämtet är med andra ord rätt så internt kristet. Det fyller ett par av de funktioner som humor alltid har haft att skapa en känsla av gemenskap genom samförstånd, och en avslappnad stämning genom avdramatisering av det högstämda. Och det belyser att vad som är "roligt" alltid beror på sammanhanget. Det spelar helt enkelt roll vem som skämtar om vad, och när det skämtas.Jag tänker på skämtet om steningen det är en stening som ju i evangeliet aldrig ens börjar, eftersom alla människor utom Jesus och hans mamma är syndare när jag läser "Gudomliga komedier" av den systematiska teologen Ola Sigurdson. "Gudomliga komedier" är en historisk och filosofisk studie i tre band om humor, subjektivitet och transcendens. Men Gud och humor är långtifrån det enda som Sigurdson avhandlar. Och hans åtskillnad mellan humor som sympati och humor som antagonism, kan tillämpas på all slags skämtsamhet. Det är som bekant skillnad mellan att skratta med någon och att skratta åt någon.När de romerska soldaterna i evangeliet häcklade och skrattade åt den döende Jesus på korset, så var deras humor maximalt aggressivt antagonistisk. Många vill nog inte ens kalla det för humor. Men man ger en förskönad bild av människan om man blundar för humorns mörkersida. Hånskrattet är också ett skratt, och när mobbare påstår att mobboffer saknar humor så menar de allvar de tycker själva på riktigt att deras mobbande är kul.Gycklandet i samband med korsfästelsen är ett extremt exempel på aggressivt antagonistisk humor. Men antagonistisk humor kan såklart också vara helt varmt godartad. Du har kanske själv varit med om hur förälskade par retas rätt så hårt med varandra. Hos Martin Luther, som var roligare än somliga tror, slår den antagonistiska humorn ibland över i grova påhopp, men Luther kan också vara kvick.I en ironisk uppräkning av vilka reliker som katolikerna ännu saknar, nämner han "två fjädrar och ett ägg från den heliga Anden". Den storslaget mäktiga Heliga Anden framstår plötsligt som en flaxande värphöna. Luthers lustighet är ett typexempel på vad Sigurdson kallar inkongruent humor något storslaget förs samman med något lågt och lite löjligt som det faktiskt liknar. Både den heliga anden och hönan kan ju flyga.När Luther drev med den romersk-katolska kyrkan levererade han med andra ord inte enbart skatologiska skämt bajshumor, för att tala folkspråk. Bajshumor, ironi, kvickhet, fars, antagonistisk humor och godmodigt skämtande för att skapa samhörighet, det vill säga humor som sympati allt det här finns det exempel på i Bibeln. Det är svårt att inte se humorn i Jonas bok ni vet, profeten som sväljs av en stor fisk. Och svart humor blixtrar till i bland till och med i Jobs bok, där en maximalt drabbad människa grälar med Gud om varför han måste vara med om allt detta förfärliga.Utan galghumor skulle det bli ännu svårare för människor att uthärda det outhärdliga. Kanske bidrar det till att galghumor är ett väsentligt inslag i den judiska humorn. Där saknas inte heller självironi, som i anekdoten om tre rabbiner som grälar vid en flod. "Det är jag som har rätt", säger den första. "Gud kommer att visa det genom att låta bladen falla av trädet där borta." Genast faller bladen av trädet, men de två andra rabbinerna tycker inte att det håller som bevis. "Gud kommer att visa att jag har rätt genom att vända flodens lopp", envisas den första rabbin. Genast börjar floden strömma åt andra hållet, men hans två antagonister avfärdar även det. Då kommer en tordönsstämma från himlen: "Det är den förste rabbin som har rätt!" De två andra rabbinerna svarar med en mun: "DU ska inte lägga dig i!"Här skrattas det inte åt det heliga humor som antagonism. Det skrattas med det det är humor som sympati. Att skratta åt det heliga är både tillåtet och nödvändigt, men att skratta med det heliga är också fullt möjligt, och helig dårskap är en uråldrig del av de stora religionerna. Portalfigurer inom den islamiska sufismen drunknar i skratt, kärlek, vin och Gud. Aposteln Paulus talade om vikten för en kristen att vara en "dåre inför världen". Heliga dårar genom tiderna har gycklat med makten, och Paulus tankar om helig dårskap togs upp av Martin Luther, som dessutom presenterade skrattet som en kur mot melankoli.Ola Sigurdsons ambition i sin humorstudie är inte att själv vara rolig, men han bjuder på ett långt pärlband av fun facts visste du att den romerske kejsaren Heliogabalus var den förste kände västerlänningen som roade sig med pruttkuddar? Främst tar han dock begreppet "humor" i bruk på avancerad filosofisk nivå. Den systematiska teologin saknar skarp gräns mot filosofin och den systematiska teologen Sigurdson tar humor på allvar.Humor är en allvarlig sak inte minst när människor antagonistiskt skrattar åt en förtryckande övermakt. De maktlösas antagonistiska humor blir en överlevnadsstrategi och ett vapen. Och att skämta aggressivt antagonistiskt uppåt har alltid varit snyggare än att göra det neråt. Det är inte bevisat att Jesus hade humor det sägs aldrig i evangelierna att han skrattade men hans förkunnelse kom underifrån och riktade sin kritik uppåt. Därför blev den lika farlig som satirisk humor kan vara i en diktatur.De första kristna betraktades verkligen som dåraktiga av omvärlden. Det speglas bland annat i den första kända avbildningen av Kristus på korset, satirisk romersk graffiti där han avbildas som åsna."Inkarnationen", skriver Sigurdson, "alltså Guds människoblivande i Kristus, är en absolut paradox och därför är kristendomen enligt filosofen och teologen Sören Kierkegaard den mest komiska av religioner". Jag tänker medan jag läser Sigurdsons storverk till studie, att Jesus kanske tog den aggressivt antagonistiska humorn i bruk genom att låta den vändas mot honom själv. Han gjorde sig till den som det skrattades åt. Så kanske var Jesus själv kristendomens första heliga dåre. Och kanske behövs fler heliga dårar som häcklar makten i vår tid. Kristendom, precis som humor, har aldrig klätt i makt. Den fungerar bara när den ägs av, och upprättar, de utskrattade och maktlösa.Maria Küchen, författare och skribentLitteraturOla Sigurdsson: Gudomliga komedier humor, subjektivitet, transcendens. Glänta produktion, 2021.

Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklara Avsnittsbilden är en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.

I trebandsverket Gudomliga komedier: Humor, subjektivitet, transcendens diskuterar teologen Ola Sigurdson vilket slags väsen en människa måste vara för att kunna uppfatta något som roligt. Det rör sig om en historisk, filosofisk, psykoanalytisk och teologisk exposé av människan som ett humoristiskt väsen och hur hon måste vara utom sig själv för att vara sig själv. Ola Sigurdson i ett samtal med Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet. Medarrangör Glänta

Humor och skratt kan vara ett sätt att överskrida gränser mellan människor. Stina Bäckström och Ola Sigurdson intresserar sig båda för humorns vara och verkan. Människor skrattar åt olika saker och av olika anledningar. Kanske handlar det om skillnaden mellan instrumentell humor och om humor som existentiell strategi. Det är termer som teologen Ola Sigurdson vid Göteborgs universitet använder sig av i sitt nya stora verk Gudomliga komedier - humorns filosofi och idéhistoria. Han gästar Filosofiska rummet tillsammans med filosofen Stina Bäckström vid Södertörns högskola som också snart kommer med en bok om humor. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Hanna vill ha vibrationer och nu verkar det som att hon ska få det! Vi har alla varit delaktiga i hennes jakt på en man och nu är hon lyrisk över att det verkar som att hon ska "get her tits slapped" av en ny bekantskap. Det blir en HET diskussion kring allt som rör kebab i studion. Vi får nämligen besök av kebabkungen himself, Jiray Seropian, som ätit mer än 10 000 kebaber i sitt liv. Innan han kom till programmet hade han hunnit trycka i sig två stycken och då hade det inte ens ätits middag än! Vi pratar humorns historia med Ola Sigurdson, Professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. För att citera honom själv sa han till SVT att han "skrivit den längsta och tråkigaste boken om humor". Men det blir inte långtråkigt i studion. Han drar till och med en och annan göteborgsvits. Programledare: Johannes Cakar och Hanna Hellquist

Kan man skämta om vad som helst? Vilken är den effektivaste formen av humor? Hur hänger antikens Grekland ihop med Lyxfällan och Ullared? Och vad hände egentligen på Särö Golfklubb?Möt komikern Ina Lundström, känd från succépodden Flashback Forever, och teologiprofessorn Ola Sigurdson, författare till Gudomliga komedier som enligt honom själv är en av de ”längsta och tråkigaste” böcker som skrivits om humor.Tillsammans med gästerna guidar programledaren Björn Lindgren genom humorns historia och praktik. Dessutom sätter panelen betyg på skämt från svunna tider och avslöjar vilka humorgrepp som funkat ända sedan den första vitsboken gavs ut på 200-talet. (Spoilervarning: pruttar och professorer.)Du blir kanske inte roligare av att lyssna på podden‚ men du förstår åtminstone varför!Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntsson och Rebecka Bergström Bukovinszky.Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt diskuterar vi humor med Ola Sigurdson, professor i systematisk teologi, som i dagarna släpper sitt trebandsverk "Gudomliga komedier - humor, subjektivitet, transcendens." Ett samtal om vad som är roligt i alla tider, såsom pruttar, galna professorer och fräckisar. Men också ett samtal om vad en människa är. Vilket är subjektet som tycker något är roligt? Och är vi oss själva som mest när vi skrattar?

USA-experten Erik Åsards nya bok Med lögnen som vapen handlar om Donald Trump, men även om de människor och sakfrågor som möjliggjorde att Trump kunde tillträda posten som världens mäktigaste man. Vad är lögn och vad är sanning i politiken? Samtalsledare är Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Medarrangör Historiska Media

Sorgen har olika skepnader - sorg, ilska och skratt. Författaren Jennie Dieleman diskuterar ämnet och teologen Ola Sigurdson reder ut om det finns ordvitsar i Bibeln. I dagens program blandas sorg med humor. Författaren Jennie Dielemans är aktuell med ny bok - som beror sorg, humor och livsöden. Hon gästar programmet för att diskutera sorgens olika skepnader där allt får plats; ilska, tårar och skratt. Teologiprofessor Ola Sigurdson medverkar i ett samtal om Bibelns humoristiska aspekter. Sigurdson menar att Bibeln innehåller en hel del humor, ordvitsar och ordlekar som inte uppfattas, om man inte läser Bibeln på originalspråk.

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska-och Teologiska rummet Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi fyra av hans Teologiska Rummet Här kommer det första och den handlar om Reformationen. Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Självförverkligande eller gemenskap, bekvämlighet eller kamp: vad är ett gott liv idag?  För Aristoteles var ett liv i filosofisk kontemplation det bästa sättet att leva. Men det var förstås inte alla som kunde leva så i det gamla Grekland. Dagens människa kan, särskilt i vår del av världen, räkna med en levnadsstandard som historiskt sett varit få förunnade. Fler än någonsin kan leva längre och rikare liv än någonsin förr. Men är det ett gott liv om det sker på bekostnad av mänsklighetens långsiktiga överlevnad, eller bygger på andras underordning? Eller är det snarare ett liv i försakelse, där vi följer samvetets röst, som leder till lyckan? Filosofiska rummet dryftar det goda livet tillsammans med psykologen Katarina Blom, filosofen Niklas Möller och teologen Ola Sigurdson. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Har det blivit vanligare att anklagas för att häda? Och musik på gymmet - bra eller dåligt? Hur ska man sova? Programledare Daniel Alling har svårt att få jämnlånga nätter när han börjar jobba tidigt på P1 Morgon. Går det att ta igen sömn efteråt? Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet, reder ut.  Musik på gymmet - bra eller dåligt? Peppande beats eller störande skval. Åsikterna om musiken på gymmen går isär. Borde det till och med finnas tysta gym? Gymchefen Johan Thor gästar programmet. Hädelsens renässans Har ordet "hädelse" blivit vanligare i den svenska kristna debatten? Och vad betyder begreppet? Ola Sigurdson, Teolog och professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet medverkar. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Hanna Hellquist Producent: Ülkü Holago

Går det att skämta om religioner, livsåskådningar och dess profeter? Var går gränsen för ett skämt med religiösa inslag? När blir det kränkande, elakt eller rasistiskt? I veckans program bjuder vi in lyssnarna att ringa och fylla programmet med sina egna berättelser om humor och religion eller dra ett bra skämt. Finns det överhuvudtaget en gräns för religiösa skämt? I vår sekulariserade värld är det väl bara att skoja?  Medverkar gör också komikerna Marika Carlsson och Mackan Andersson samt prästen och satirtecknaren Kent Wisti. I studion finns Awad Olwan Imam och Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs Universitet, för att samtala med Människor och tros lyssnarna. Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

Paulus skrev: "Nu finns inte jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus. Men vad betyder det och vad ville aposteln med sin teologi? Paulus är en av Kristendomens portalfigurer. Han är en av världens mest berömda brevskrivare och breven till de tidiga kristna är en viktig del av Nya Testamentet. Paulus var hedningarnas apostel och på sina missionsresor runt Medelhavet upplevde han skeppsbrott, rån, hunger och törst. Och satt  periodvis fängslad. Under tvåtusen år har han påverkat kristna tänkare som Augustinus, Thomas av Aquino och Luther. Medverkande är teologerna Ola Sigurdson, Werner Jeanrond och Tobias Hägerland.   Programledare och producent Peter Sandberg.

Det är mänskligt att synda. Men vad räknas som syndigt idag? Samtal från Göteborgsoperan mellan Edda Magnason, Ola Sigurdson, Karin Holm, Bengt Brülde och programledare Lars Mogensen. På Göteborgsoperan spelas för fullt dubbelföreställningen De sju dödssynderna och Gianni Schicci. Regissör David Radok har bemödat sig om att gestalta de klassiska mänskliga kardinalsynderna i både Brechts och Weills ballet chanté och Puccinis kortopera. I ett samtal från Göteborgsoperan diskuterar Edda Magnason, som sjunger huvudrollen i De sju dödssynderna, repetitör Karin Holm, filosof Bengt Brülde och religionsfilosof Ola Sigurdson: Är de gamla dödssynderna fortfarande gångbara idag, eller har de snarare blivit till dygder i vår egoistiska tid där det gäller att roffa åt sig och frossa i sig så mycket som möjligt? Dessutom sjunger Edda prologen till De sju dödssynderna, med ackompanjemang av Rut Pergament. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

En märklig fråga då aposteln Paulus är en av Nya Testamentets författare medan Luther var 1500-talets reformator. Men Luther använde Paulus tankar i sin teologi om Rättfärdighet genom tron allena. Paulus såg sig själv som hedningarnas de icke-kristnas - apostel som stred för att alla skulle kunna bli del av den tidiga Jesusrörelsen - urkyrkan - utan att först bli judar, utan att behöva omskära sig eller underkasta sig Lagen. Det är inte laggärningarna som leder till rättfärdighet utan tron. Men hur väl stämmer Luthers version av rättfärdiggörelse genom tro allena med Paulus? Medverkande är tre teologer från Göteborgs universitet: Ola Sigurdson, Arne Rasmusson och Tobias Hägerland. Programledare och producent Peter Sandberg.

#OlaRules Ola Sigurdson, professor of systematic theology at the University of Gothenburg, Sweden is on the podcast to talk about the English translation of his book Heavenly Bodies: Incarnation, the Gaze, and Embodiment in Christian Theology. Ola engages the Christian tradition's conversation around incarnation, contemporary philosophy, ontology, and politics of the body, and gives creative readings and intersectional engagements with all sorts of disciplines. In the book, he tries to work out what it means to experience yourself as an embodied agent. It's creative, inspiring, thought-provoking, and challenging. In the interview you'll learn a little bit about Ola and his interest in Christian theology, how Nietzsche inspired the book, what it would mean to understand the incarnation from an experiential perspective, and how the early church's theological conversations about the incarnation change when read through phenomenological categories. Ola introduces the gaze, a way to understand the senses incarnationally and relationally, the role of liturgy in cultivating the gaze, and how our understanding of ethics is shaped by incarnation. You'll also want to check out another book by Ola, Theology and Marxism in Eagleton and Žižek: A Conspiracy of Hope Follow the podcast, drop a review, send feedback/questions or become a member of the HBC Community. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

#OlaRules Ola Sigurdson, professor of systematic theology at the University of Gothenburg, Sweden is on the podcast to talk about the English translation of his book Heavenly Bodies: Incarnation, the Gaze, and Embodiment in Christian Theology. Ola engages the Christian tradition’s conversation around incarnation, contemporary philosophy, ontology, and politics of the body, and gives creative readings… Read more about Incarnation, the Gaze, and Embodiment with Ola Sigurdson

Josef speaks to Ola Sigurdson during the Katakomb Event about Ola's newly published book Heavenly Bodies: Incarnation, the Gaze, and Embodiment in Christian Theology. Support The Catacombic Machine at Patreon.com/thecatacombicmachine

Luther var fritänkare, upprorisk, auktoritetsbunden, sinnlig, en politiskt ointresserad samhällsförändrare, bästsäljande författare, predikant och en kärleksfull familjefar. I mer än 1000 år hade Katolska kyrkan styrt, haft makt och privilegier i det religiösa och politiska Europa. Då sätter en upprörd munk krokben för alltihop. Enligt sägnen spikar han upp 95 teser på en kyrkport i den tyska staden Wittenberg, anklagar kyrkan och påvarna för usel moral, med de förkastliga avlatsbreven som tillhyggen. Resten är historia, kyrkan splittras och Martin Luther går till historien. Hur såg tidsandan ut, vilka teologiska tankar stod i centrum och vilket inflytande hade reformationen på den utveckling mot upplysning och modernitet som skulle följa? Medverkande är teologen Ola Sigurdson och religionsvetarna Kamilla Skarström Hinojosa och Martin Berntson. Programledare och producent Peter Sandberg.

Ett heligt föremål, en helig plats, en helig dag, ja kanske kan heligheten utsträckas i både tiden och rummet? Många städer lockar till sig pilgrimer på jakt efter en slags helighetens källa: Mekka, Benares, Santiago de Compostela, Jerusalem Men kan en stad vara helig? Och i så fall på vilket sätt? Och vad menar vi med helighet? Frågorna ställs i boken Jerusalem och jag av författaren Anita Goldman, som medverkar i veckans program tillsammans med Owe Wikström, religionspsykolog och Ola Sigurdson teolog. Programledare och producent Peter Sandberg.

Hur påverkas det mångkulturella Kanada efter dödsskjutningarna i en moské i Quebec, där sex personer dog? Hör också inrikesminister Anders Ygeman om säkerhetsläget för moskéer i Sverige. Hur har Kanada reagerat på moskéattacken, och hur starka är de nationalistiska strömningarna i landet som länge förknippats med öppenhet? Hör Debra Black, journalist på tidningen Toronto Star som länge bevakat migration och mångfaldsfrågor.   Gud på vita duken. Gudar och människor är ett centralt tema för Göteborgs filmfestival som pågår nu. Är det en ny religiös filmvåg vi ser?Och hur uttrycks erfarenheter av Gud i film? Samtal med Ola Sigurdson, professor i religionsvetenskap, och Yael Feiler, teaterregissör och universitetslektor i Göteborg.   Burkaförbud i Österrike varför just nu? Vår korrespondent Daniela Marquardt om den politiska bakgrunden till burkaförbudet i Österrike.

Måste man vara rolig om man skriver om humor? Dixikon handlar i detta avsnitt om humorn som teori och vad det har med den mänskliga existensen att göra. Ola Sigurdson arbetar just nu på en bok om relationen mellan mellan humor, hälsa och teologi, och vi ska ägna hela denna kvart åt hans tankar kring vad han egentligen håller på med.

Vi har träffat historikern Ola Sigurdson för att ta reda hur man sexskämtade under antiken. Dessutom får vi kärlekstips av olika artister och Maria berättar om en speciell upplevelse i hennes badkar.

Magnus von Horns film Efterskalv är kusligt aktuell. Den handlar om vad som är möjligt att förlåta. Finns det egentligen någon väg tillbaka till gemenskapen efter ett grovt brott? Efterskalv handlar om 17-årige John som kommer tillbaka till hemorten efter att ha avtjänat ett fängelsestraff. Men han är långt ifrån förlåten. Missnöjet går från långa blickar, till mobbning och våld. Men biobesökarna lämnas länge i ovisshet om vilket brott han har begått. Efterskalv är en obekväm film som väcker många existentiella frågor. Den är dessutom inspirerad av verkliga händelser. Kino har bjudit in den filmkunnige författaren och professorn i teologi: Ola Sigurdson och filmkritikern Maria Domellöf-Wik på GP för ett samtal om brott och straff, skuld och falsk försoning.Stockholms filmfestival går in på andra veckan och en av de 190 filmer som visas där är kvinnokampsdramat Suffragette. En berättelse om de brittiska rösträttskämparnas militanta kamp, skildrad genom en fotsoldats ögon och med Meryl Streep och Carey Mulligan i två av rollerna. Kinos Karin Svensson har träffat regissören Sara Gavron och manusförfattaren Abi Morgan. Fredrik Wadström har följt ett eget spår i festivalens enorma utbud och fastnat för filmen Among the believers om militant islamism i Pakistan. Han har också träffat två riktiga selfmade dokumentärdebutanter: Caroline Kernen och Tove Kurkiala Medbo, som lärde sig rumänska under produktionen av filmen I jakt på ett bättre liv som skildrar några rumänska migranter i ett tältläger i Bandhagen utanför Stockholm.Och på den största dokumentärfilmsfestivalen i Europa befinner sig Sveriges Radios kulturkorrespondent Lisa Bergström där filmen A Family Affair av Tom Fassaert redan blivit en festivalsnackis. Hon har också sett högaktuella A Syrian Lovestory av Sean McAllister som följt en syrisk familjs försök att upprätthålla kärleken när världen rämnar omkring dem. Programledare: Maria Georgieva Producent: Nina Asarnoj  

Filmvetaren Astrid Söderbergh-Widding och teologen Ola Sigurdson samtalar om religion på vita duken. Film och religion har en historia tillsammans. Filmens framväxt sker parallellt med att västvärlden sekulariseras och biografen blir ett alternativ till kyrkan när det gäller att skildra livsåskådningsfrågor. Religiösa teman finns i filmer av Bergman och Tarkovskij, men också i Alien och Star Wars. Teologiska RummetMedverkande är filmvetaren Astrid Söderbergh-Widding och teologen Ola Sigurdson.Programledare och producent Peter Sandberg.Boktips: Film och Religion redaktör Ola Sigurdson

Nu är del två av ZombieCasten här! Vi pratar zombier och apokalyps med Ola Sigurdson som är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Ola har den goda smaken att då och då uppmärksamma zombien som fenomen i sin akademiska profession. I månadens överlevnadstips går Herman igenom vad du kan göra för att förberedda ditt hem inför zombiekatastrofen. Matnyttiga råd som är användbara även vid till exempel ett elavbrott. I boktipset berättar Jonny om Joan Frances Turners Dust, en riktig höjdarbok. Av och med Jonny Berg och Herman Geijer Gäst: Ola Sigurdson

Filosofen Jonna Bornemark och teologen Ola Sigurdson samtalar om Mechtild av Magdeburg, mystikern som kämpade för kvinnlig frihet redan på 1200-talet. Veckans program handlar om kvinnlig frihetskamp på 1200-talet, om erotiska gudsrelationer och om sinnlighetens fenomenologi. Allt förenat i mystikern Mechtild av Magdeburg som tillhörde Beginrörelsen, ett mellanting mellan nunneväsende och lekmannarörelse. Beginerna levde avantgardistiska liv, utan män och rörde sig fritt på gatorna, nära förbundna med den pågående urbaniseringen. Mechtild är känd för texter om sina ofta starkt erotiska gudserfarenheter och levde, som andra mystiker, på gränsen till att anklagas för kätteri. Medverkande är filosofen Jonna Bornemark och teologen Ola Sigurdson. Programledare och producent Peter Sandberg

Måste man vara rolig om man skriver om humor? Kulturkvarten Dixikon handlar i detta avsnitt om humorn som teori och vad det har med den mänskliga existensen att göra. Ola Sigurdson arbetar just nu på en bok om relationen mellan mellan humor, hälsa och teologi, och vi ska ägna hela Kulturkvarten åt hans tankar kring vad han egentligen håller på med. Ansvarig utgivare: Pernilla Ståhl pernilla@umamiproduktion.se

Mannen som gav oss Ipod och Iphone, den nyckfulle och över hela världen beundrade företagsledarikonen Steve Jobs, VD för Apple, står i Nordegrens fokus idag. Sedan 6 år kämpar han mot cancer i bukspottkörteln. Men vad ligger bakom den nästan religiösa status han uppnått, och kan Apple klara sig utan Jobs? Vi pratar med journalisten och författaren Andreas Ekström, och Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap. Och så rullar vår Jussi Björling-festival in på sin andra dag. Göst i studion är Jacob Forssell, fotograf och redaktör för boken "Jussi - sången, människan, bilderna". Bisittare är Nina Lekander.

Vad väger tyngst? Den iscensatta verkligheten eller berättelsen som baseras på en sann historia? Vilken är skillnaden egentligen? I Nya Vågen diskuterar Carin Mannheimer, Hannes Råstam och Ola Sigurdson hur fakta och fiktion alltmer flyter samman, och vad det får för konsekvenser för konsten och för upplevelsen hos mottagaren. Carin Mannheimer började som dokumentärfilmare men har sedan övergått till att använda verkligheten som underlag för sina fiktiva figurer och konflikter. Hannes Råstam lägger pussel med fakta, hans senaste arbete om Thomas Quick har gett upphov till många tankar kring vad verkligheten slutar och fiktionen tar vid. Ola Sigurdson är religionsvetare och intresserar sig för sanningsbegreppet - spelar det någon roll om något är sant eller ej och vad spelar det i så fall för roll för konsten? Temat om fakta och fiktion fortsätter i senare delen av programmet då programledaren Sara Wennerblom-Arén diskuterar med journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink om Vad väger tyngst? Den iscensatta verkligheten eller berättelsen som baseras på en sann historia?  Vilken är skillnaden egentligen?  I Nya Vågen diskuterar Carin Mannheimer, Hannes Råstam och Ola Sigurdson hur fakta och fiktion alltmer flyter samman, och vad det får för konsekvenser för konsten och för upplevelsen hos mottagaren. Carin Mannheimer började som dokumentärfilmare men har sedan övergått till att använda verkligheten som underlag för sina fiktiva figurer och konflikter.  Hannes Råstam lägger pussel med fakta, hans senaste arbete om Thomas Quick har gett upphov till många tankar kring vad verkligheten slutar och fiktionen tar vid.  Ola Sigurdson är religionsvetare och intresserar sig för sanningsbegreppet – spelar det någon roll om något är ”sant” eller ej och vad spelar det i så fall för roll för konsten? Temat om fakta och fiktion fortsätter i senare delen av programmet då programledaren Sara Wennerblom-Arén diskuterar med journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink om hennes bok ”Smärtpunkten” som handlar om Lars Norén, pjäsen 7:3 och morden i Malexander. Boken blev nyligen Augustnominerad i fackboksklassen. Programledare: Sara Wennerblom-Arén

Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur 1900-talet blev ett musikens århundrade som bildligt talat exploderade av musik. I över hundra år har det varit möjligt att spela in och lagra musik, och med radio och grammofoner flyttade symfoniorkestrarna in i våra hem. Men när musiken plötsligt fanns tillgänglig för så många väckte det också en hel del farhågor. Det berättar musikforskaren Olle Edström, som tillsammans med Lars Lilliestam, Alf Björnberg och Ola Stockfelt skrivit boken Säg det i toner - och därtill i ord. Dessutom handlar det om humor som livshållning. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, och i ett nytt forskningsprojekt ska han bland annat undersöka hur humor används inom religionerna. Han säger att det religiösa sättet att se på sig själv och tillvaron liknar humoristens synsätt, och att en religion utan humor leder till fanatism. Programledare är Urban Björstadius.

Finns det intelligens bland kvinnor? Lantz i P1 testar. Varför verkar det som om bara killar blir smartare av att äta fisk? Var i sinnevärlden befinner sig Swedbanks 24 miljarder som plötsligt bara gick upp i rök? Varför vill Sven-Otto Littorin lösa EU:s jämställdhetsproblem med massage? Varför reagerar ingen längre på tråkiga nyheter från Island? Och varför klarar Socialdemokratin fortfarande inte av att producera flygblad med kvalitet? Några röster du kommer att höra i programmet: Sigrid Solvin, forskningsobjekt, Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Christer Fridén, SR:s Nordenkorrespondent, Roger Wilson, bisittare, Annika Lantz, programledare.

Finns det intelligens bland kvinnor? Lantz i P1 testar. Varför verkar det som om bara killar blir smartare av att äta fisk? Var i sinnevärlden befinner sig Swedbanks 24 miljarder som plötsligt bara gick upp i rök? Varför vill Sven-Otto Littorin lösa EU:s jämställdhetsproblem med massage? Varför reagerar ingen längre på tråkiga nyheter från Island? Och varför klarar Socialdemokratin fortfarande inte av att producera flygblad med kvalitet? Några röster du kommer att höra i programmet: Sigrid Solvin, forskningsobjekt, Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Christer Fridén, SR:s Nordenkorrespondent, Roger Wilson, bisittare, Annika Lantz, programledare.

Vissa filosofer tycker att teologin åker snålskjuts på förslappad postmodern relativism, medan teologer kan tycka att filosofin skyr nytänkandet till förmån för sin inbitna rationalism. Peter Sandberg Gäster: Ola Sigurdson, teolog vid Göteborgs universitet, Thomas Anderberg, filosof vid Uppsala universitet och Jonna Bornemark, doktorand i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare och producent: Peter Sandberg.