Podcasts about Hennes

Med indutrialiseringen steg koldioxidhalten i atmosfären, men det var efter andra världskriget det verkligen tog fart. Ann-Sofi Ljung Svensson funderar över sin del. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mars 1958.Charles Keeling gör sin första mätning av koldioxidhalten i atmosfären på Mauna Loa, Hawaii. Mätvärdet är 315 ppm/parts per million. Värdet ligger 35 enheter högre än under förindustriell tid, då halten beräknats ligga runt 280. Kurvan stiger svagt under hela 1800-talet, men efter andra världskriget går lutningen skarpt uppåt.Några månader efter Keelings första mätning – i mitten av juli 1958 – lämnar en liten cell bland miljontals andra explosivt min pappas kropp för att målmedvetet leta sig fram till den väntande värmen i min mammas mage. Det är en het sommar. Kanske var det en tidig, lite sval morgon i vindsrummet på Brunnsgatan i Nyköping precis innan pappa skulle ta bussen till flygflottiljen där han just blivit stamanställd. Mamma skulle kanske strax därefter promenera till dispensären på lasarettet där hon arbetade. Eller så var det semester och de var på besök ute hos det som skulle bli min farmor och farfar i torpet och sov över i utdragssoffan av trä under älgbonaden och oljetrycken med skyddsänglar.Torsdagen den 16 april 1959 föds jag på barnbördshuset på Nyköpings lasarett. Mamma har haft havandeskapsförgiftning – stor, svullen – med en vikt lika hög som tungviktaren Ingemar Johansson. Några månader senare skulle han gå sin berömda match mot Floyd Patterson.Maj 1959, Mauna Loa, koldioxidhalten har stigit till 316 ppm under mammas graviditet.Nu börjar mitt liv på den allt brantare Keelingkurvan. Vi flyttar. Först från rummet med kokplatta, till enrummaren med sovalkov. Sen till tvårummaren med balkong i tvåvåningshuset från 1940-talet. Min bror anländer. Mamma tar oss varje förmiddag till det nyöppnade snabbköpet. En tetrapack med mjölk, havregryn, lite blandfärs, några morötter. Allt får plats i nätkassen. Plastkassar tillhandahålls inte i butikerna förrän i mitten av 1960-talet.1963. Pappa köper familjens första bil, en Vauxhall Victor. Röd och vit. Begagnad såklart, mer räcker inte pengarna till.Pappa gör som alla andra. Bilköp ligger i tiden. Under 1950-talet ökade antalet bilar i Sverige från 250 000 till en miljon. Tio år senare har antalet fördubblats. Och pappa har bytt till en Ford Zephyr. I de sörmländska skogarna ligger de uttjänta bilarna redan tätt.April 1965, Mauna Loa, 320 ppm.Vi flyttar igen. Nybyggt miljonprogram. Fjärde våningen i ett höghus i utkanten av stan. Nu tre rum. Pappa har just sålt insatslägenheten. Det kändes alldeles för osäkert. Tänk om man inte får sina pengar tillbaka? Under höststormen natten den 17 oktober 1967 ligger vi alla i pappas och mammas säng och tittar ut mot himlen. Strömmen har gått, vi har ett värmeljus i fönstret. Dagen efter ligger höghusens takplåtar på marken.På somrarna åker vi och badar i Stavsjön, spelar dart och plockar blåbär. Eller så fiskar vi i Brobyån. Vi har sommarhus nu, hyr en gammal uttjänt statarlänga. Sommarstugeägandet ökar. Ödetorpen är många där ute på landsbygden. Allt fler har ju flyttat till stan.Sjuttiotalet. Mamma läser Tyst vår av Rachel Carson, röstar på Fälldin och talar om 'glada grisar'. Men pappa skakar på huvudet och skrattar när mamma inte vill dricka vattnet i sommarhuset. Pumpen står mitt ute på åkern och godsägaren har just låtit flygbespruta fältet med bekämpningsmedel.Nu bor vi i en fyrarummare, ovanpå ett konditori där man köper lördagsgodis genom att peka genom glasdisken. En sån. Och en sån.1975. 331 ppm. Jag gör min första flygresa. Åker till Lindau am Bodensee med ett gäng svenska ungdomar. Det kallas språkresa och alla vill göra det. ”Det är så bra för språkutvecklingen”, säger Ingegerds mamma. Min mamma nickar instämmande. Det är klart flickan ska få en god utbildning. I den tyska småstadens gränder lär jag mig nattetid en hel del tyska, men också att dricka Jägermeister och dansa bump. I hemstaden öppnar Hennes & Mauritz butik. De expanderar nationellt efter börsintroduktionen 1974. Jag köper en beige täckjacka. Alla andra har likadana.Åttiotalet. Det är nu det händer. Jag har flyttat hemifrån. Min konsumtion ökar drastiskt: resor till London och Italien, linneklänningar och Allessobryggare. Yuppivännerna omkring mig börja inreda sina hem medvetet och metodiskt. Jag hänger inte riktigt med, fattar inte att vi gått in i en samhällelig situation, som släppt pengarna loss. Jag missbedömer allt och tror att det handlar om en individuell utvecklingsfas. Fast jobb, bostadsrätt. Bäbis på väg.Men alla gör likadant. 1987. Nu går det fort. 350 ppm.Det blir äldre villa utanför Malmö, två barn, flytt, tre barn, flytt. Bil, ny större bil, ny bil igen. Nittiotalet och millenieskiftet rusar förbi. Resor till Medelhavet, New York, San Fransisco. Familjen studsar med flyg mellan Paris och Malmö, maken flygpendlar till Stockholm ett par gånger i veckan.Jag planerar mina pensionsfonder. Alla andra gör ju det. Rysslandsfonderna rusar, jag hänger på. Naivt, omedvetet. Stöder Gazprom med mina placeringar, men besinnar mig så småningom, och känner en lättnad när det sent omsider visar sig att värdet är noll och fonderna kraschat.2013: koldioxidhalten passerar 400 ppm. 2016: 403 ppm.Jag står bland uttjänta möbler och flyttkartonger och sorterar efter 23 år i samma lägenhet ett avvecklat familjeliv. Barnen har flyttat. Ett helt liv ska sorteras, säljas, skänkas bort, slängas. En lägenhet, ett vindsförråd, tre källarförråd. När auktionsfirmorna och secondhandorganisationerna fått sitt kommer ett företag som specialiserat sig på att forsla bort det ingen vill ha. 1,1 ton går till tippen. En och en halv lastbil.Jag rannsakar mig själv. Biktar mig. Gråter en del. Räkningen på de 1,1 tonnen är 10 000 kronor. Jag ser det som en rättmätig skuldsedel.Är jag skyldig?Självklart är jag skyldig.Jag tillhör den del av jordens befolkning som levt hela sina liv i en ständigt accelererande välståndsökning som passerat rimlighetens gräns och landat i en förgörande överkonsumtion. Min skuld kan jag inte skaka av mig. Skuld handlar om verifierbara fakta. Har jag medverkat till de stigande utsläppen av växthusgaser – eller har jag inte medverkat till dom?Men skammen då? Ska jag skämmas nu när eftertankens kranka blekhet inträtt.Nej, jag kan inte skämmas över det jag gjort. Jag visste inte bättre. Jag var en kugge i ett samhällsmaskineri. Jag kan givetvis skämmas över min aningslöshet. Jag borde nog vetat bättre.Men jag gjorde som alla andra. Så jag blir villkorligt frigiven.Villkoret, då? Jag måste skämmas för det jag gör idag. Jag kan inte med rent samvete låtsas som att jag inte är med om att bära skulden. Jag kan inte med rent samvete fortsätta som att ingenting har hänt, eller som att ingenting kommer att hända. Jag har en individuell skyldighet – som en liten del av mänskligheten – att ta mitt ansvar. Allt annat är bortförklaringar.Våren 2025, då jag fyllde 66 år, passerade koldioxidhalten i atmosfären för första gången 430 ppm. Under mina år på jorden hade halten då ökat med 114 enheter.Det är ingen slump.Det är jag som är Keelingkurvan.Säg det högt för dig själv:Det är jag som är Keelingkurvan.Ann-Sofi Ljung Svenssonlitteraturforskare

Vem är hon? Förutom att vara handledare i SeniorNet. Var är hon född och uppvuxen? Hennes förhållande till stridsvagnar? Hur kom det sig att hon flyttade till Tyresö? Fanns det dagiplats i Tyresö? Kunde hon få jobb där? Varför SeniorNet? Kerstin Gradin svarar tålmodigt på Gunnel Agrell Lundgrens närgångna frågor.

Vem är hon? Förutom att vara handledare i SeniorNet. Var är hon född och uppvuxen? Hennes förhållande till stridsvagnar? Hur kom det sig att hon flyttade till Tyresö? Fanns det dagiplats i Tyresö? Kunde hon få jobb där? Varför SeniorNet? Kerstin Gradin svarar tålmodigt på Gunnel Agrell Lundgrens närgångna frågor.

En kvinna på Oslos Centralstation, vilsen men märkligt målmedveten, söker efter någon som till sist vill lyssna i Torborg Nedreaas roman från 1947. Det blir läsaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon har något, slitet men skimrande, högvarvat och livskrossat huvudpersonen iav Månsken växer ingenting från 1947.En hel vårnatt talar denna kvinna ur arbetarklassen om sitt liv - utan att bli avbruten en enda gång. Om passion, svek, fattigdom, kärleken till Bach, barn och tvånget att göra sig av med sina foster om och om igen. Samhällsdebattören Torborg Nedreaas var aktiv inom den norska kvinnorörelsen och blev en betydelsefull röst i arbetet för fri abort i Norge. Hennes roman ingår nu i Norges litteraturkanon. Den enda som valdes in av såväl kritiker om läsare.

Du har kanskje kjent på følelsen av å sitte med en god løsning, et viktig tiltak eller et nødvendig grep, men likevel møte motstand, misforståelser eller stillhet.Du vet hvorfor noe bør gjøres, men ikke alltid hvordan du får andre til å se det samme.Med riktig retorikk kan du skape ren magi. Det handler ikke om store ord, men om å formidle på en måte som gir deg slagkraft. Når du treffer både hodet, hjertet og holdningene til de du snakker til, skjer det noe:Du får gjennomslag.Du når frem.Folk lytter og vil være med videre.I HR, ledelse og organisasjonsutvikling kan denne retoriske presisjonen være forskjellen på om et forslag møter motstand eller får bred støtte. Nettopp derfor har vi invitert Siri Blindheim i ukens episode av HR-podden. Siri har i over 20 år lært folk hvordan de kan få retorisk slagkraft: hvordan du bygger argumenter som treffer, presenterer med tydelighet og skaper den gjennomslagskraften som gjør at budskapet ditt faktisk lander.Dette er episoden for deg som ønsker å nå bedre gjennom i ledergruppen, i endringsprosesser, i møter med ansatte eller på scenen, og som vil forstå hvordan retorikk faktisk fungerer i praksis, og hvordan du kan bruke små, effektfulle grep til å bli tydeligere, tryggere og mer treffsikker i din rolle.____Om dagens gjest:Siri Blindheim i Mestringspilotene har over 20 års fartstid som formidlingstrener og kursholder med mer enn 900 gjennomførte kurs hos et bredt spekter av bransjer, team og ledergrupper.Siri er en dedikert sparringspartner for alle som ønsker å overbevise med sitt budskap. Hennes konkrete, retoriske oppskrifter handler om struktur, skreddersøm og bevisst personlig fremtoning. Siri hjelper deg rett og slett å snakke slik at andre lytter.Sjekk ut hjemmesiden på www.mestringspilotene.noHennes varemerke er å levere praktiske, relevante og inspirerende treninger tilpasset kundens behov.  Retorisk powertrening online står også på menyen. Tydelig, trygg og tillitsvekkende kommunikasjon utgjør en forskjell, også i 2026.________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Det här är berättelsen om den orädda popstjärnan med hjärtat i handen som förvandlar sina trauman till pop lika sockersöt som avgrundsmörk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På Brit Awards upplysta scen står det brittiska stjärnskottet Lily Allen och kramar sin statyett.Hennes orangea peruk matchar den brandgula scenen och hon ler stort.– Oh, my god. I can't believe this. Året är 2010 och fyra år har gått sen Lily Allen slog igenom. Sen dess har hon gjort sig känd som en artist som aldrig ber om ursäkt och som säger exakt det hon tycker och tänker.Det har både blivit hennes framgång, och ett ok att bära. – I only wore this orange wig to make it harder for the cameramen to find me and catch my disappointed face.På Brit Awards stora scen skiner Lily som solen, men det hon inte vet är att hon snart kommer behöva genomleva sitt livs största sorg, och det kommer förändra henne för alltid.Medverkande: Tina Mehrafzoon, Sandra Beijer och Calle Lundgren.Programmet gjordes och programleddes av Siri Hill vintern 2026Producent Robin JonssonExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Lily Allens självbiografi My Thoughts Exactly (2018).Ljudklippen i programmet kommer från: Brit Awards (2007, 2010), BBC:s Top of the pops (1995, 2006), BBC:s This Cultural Life (2014), SBS The Feed (2025), CBS Mornings (2025), The Big City Network (2009), BBC Newsnight (2016), The Jonathan Ross Show (2018), Architectural Digest (2023), Fresh prince in Bel Air (1990) samt Youtubekontona Holy Moly (2008), kontentby (2007), GORI dti (2010), R Bourne (2008), Lily Allen (2014), Galatea and Asis (2025), ellaknows (2025), princecwash (2025) och Olivia Lopes (2025).

Eva känner att ilskan växer med åren. Hennes föräldrar är gamla och närmar sig döden. Hur ska hon kunna säga det som hittills aldrig blivit sagt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Behöver man göra upp med sina föräldrar innan de dör? Hur får man till det där förlösande samtalet? Och vad gör man med sin ilska över allt det som varit dåligt?Lance Cederström är i 60-års åldern när han bestämmer sig för att försöka samtala med sina föräldrar om de såriga barndomsåren. Han vill försonas med det som varit. Hans pappa erkänner att han varit för hård. Hans mamma säger att hon vill säga en sista sak innan hon dör: Jag var en dålig mamma åt dig. Det blir deras sista möte innan hon somnar in och ett fint avsked. Medverkande:Lance Cederström, existentiell terapeut, Anna Bennich, psykolog och Allan Linnér, psykolog, Anette Alvariza, professor i vårdvetenskap inriktning palliativ vård. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Mattias Lindgren

Alle kennen H&M. Aber was steckt eigentlich hinter dem Namen? Ich hatte letztens im Schwedisch-Kurs einen echten Aha-Moment. Wir haben nämlich Possesivpronomen gelernt. Und alle, die im Deutsch-Unterricht aufgepasst haben, können jetzt bereits vermuten, was Hennes wohl heißen mag. Aber Mauritz? Der Gründer hieß doch Persson. Woher der Name kommt und was hinter Mauritz steckt, hört ihr in dieser Folge. Danke fürs Zuhören!

Nina B. Lichtenstein er forfatter, redaktør, lærer og storyteller fra Oslo. Hun har nå bodd 40 år i USA, for tiden i Maine, med tilknytning til både Israel og Norge, og har publisert essays i blant annet The Washington Post, Tablet og LilithNina har en PhD i fransk litteratur fra University of Connecticut (2007), og en MFA i kreativ non-fiction fra University of Southern Maine (2020). Lichtenstein har undervist språk og litteratur på tre kontinenter og driver Maine Writers Studio med workshops og litterære arrangementer.Hun blogget lenge som the "Viking Jewess" som startet i 2014, og har utgitt bøker som Sephardic Women's Voices (2017) og memoarene Body: My Life in Parts (2025). Hennes skrivefokus inkluderer personlige essays om kropp, identitet og jødisk kultur.I denne episoden utforsker vi en reise gjennom kultur, identitet og personlig utvikling. Nina deler sin historie om å vokse opp i Norge, flytte til USA, og hvordan hennes møte med jødisk tradisjon formet hennes liv. Episoden gir innsikt i hvordan det er å navigere mellom ulike kulturer og finne sin plass i verden.Vi diskuterer temaer som tilhørighet, konvertering til jødedommen, og de utfordringene som kan oppstå når man lever i grenselandet mellom flere kulturer. Nina deler også viktigheten av å eie sin egen historie.Denne programserien heter Jødiske Stemmer, og er støttet av Stiftelsen Fritt Ord. Programserien er inne i sesong II, på 12 episoder, og handler om å la nettopp jødiske stemmer komme til orde i Norge. Tusen takk til Fritt Ord for støtten.***► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Marie Göranzon och Olof Wretling går i mål med Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien där nu Klara Fina Gulleborg återvänder hem efter 15 år i stan. En repris från våren 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I den tredje delen av romanen återvänder dottern Klara Fina Gulleborg hem till Skrolycka i Värmland efter 15 år, hon är nu 33. Hennes mor Kattrinna har hunnit bli 72 och pappa Jan har under tiden förändrats av sin längtan till dottern. Han har gått djupt in i rollen som Kejsarn av Portugallien.När Selma Lagerlöf (1858-1940) ger ut Kejsarn av Portugallien är hon 56 år, samma år som hon själv väljs in som första kvinna i Svenska Akademien. 1909 hade hon tilldelats Nobelpriset i litteratur, för verk som Gösta Berlings saga, Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriges, Herr Arnes Penningar och Jerusalem 1 och 2.Till tredje träffen och finalen har vi läst ut boken!Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Maria Askerfjord Sundeby

In diesem BoatCast stellen wir euch das deutsche Seglerpaar Hennes und Sylke vor. In ihrem früheren Leben war Sylke Immobilienmaklerin für Scheidungsimmobilien und Hennes war als Pilot der Bundeswehr dreissig Jahre lang in den Kriegen dieser Welt. Hennes erzählt, welch tiefe Spuren der Krieg in seiner Seele hinterlassen hat und wie er nur Dank dem Segelboot, Sylke und dem Meer überlebt hat.Support the showTagge und Teile den Boatcast Mabul mit deinen Freunden in deinen Social Media: @sailingmabul. Oder einfach, ganz klassisch mit folgendem Link: sailingmabul.com/podcast Nur so können wir gemeinsam organisch wachsen.

I månadens avsnitt pratar Martin och Tobbe med Christin Ljungqvist. Christin är en mästarinna på att skriva obehagligt och skavande, men ändå så vill man läsa vidare i hennes berättelser. Hennes böcker handlar ofta om sådant som spöken, mytologiska varelser och familjer som kanske inte har det så bra. Vi pratar om hennes skrivande, hur man gör för att få tid till skrivande - såklart blir det boktips också!

Tale i Stallen søndag 15. februar av Jenelyn Salado Cabca. Etterspill («Reflections» – egen): Øyvind Sundberg (flygel), Thomas Ruud (gitar), Asgeir Innerdal (bass).

Del 1 av 2. Nyheten om treåriga Esmeraldas död skakar Sverige. Hennes familjehemsmamma Melinda Jacobs berättar öppenhjärtigt om sorgen. Hon får tidigt kontakt med toppolitiker och deltar i arbetet med att ta fram lagändringarna “Lex Lilla Hjärtat”. Samtidigt ökar hennes följarskara på Instagram och därmed möjligheterna att tjäna pengar. En svår balansgång inleds när Melinda Jacobs börjar använda Esmeraldas smeknamn “Lilla hjärtat” i kommersiella sammanhang. För var går gränsen mellan att göra gott och att tjäna pengar, när allt började med den värsta tänkbara tragedin — ett barns död? Lyssna på fortsättningen på svd.se/badfluence eller hos Podme. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

I det här avsnittet gästas vi av Hampus mamma, som delar med sig av den ofattbara förlusten av sin son – en förlust som dessutom inträffade på hennes egen födelsedag.Vi pratar om hur livet förändrades på ett ögonblick, om dubbelheten i att sörja när andra säger “grattis”, och om hur man ens börjar andas igen efter något så omänskligt.Ett starkt och ärligt samtal om minnen, sorg och den tunga symbolik som vissa datum bär för resten av livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Samanta Schweblin i samtal med Valerie Kyeyune Backström. Den argentinska författaren räknas till en av vår tids främsta novellister och är aktuell med novellsamlingen "Det goda onda" där hon utforskar mörkret som gömmer sig i en till synes välbekant vardag. Samanta Schweblin är född i Buenos Aires och bosatt i Berlin. Hennes böcker är översatta till över fyrtio språk och hon är trefaldigt nominerad till International Booker Prize. På svenska finns sedan tidigare romanerna "Räddningsavstånd" och "Kentukis" samt novellsamlingen "Sju tomma hus", som tilldelades National Book Award för bästa översatta bok 2022. Valerie Kyeyune Backström är kritiker, redaktör och författare. Hon skriver regelbundet om litteratur, konst och teater och är sedan 2024 biträdande kulturchef på Expressen. "Ett nytt England" är hennes debutroman om pengar, ensamhet och jakten efter framgång i en ytlig värld. I samarbete med Bokförlaget Tranan. Från 2 februari 2025 Jingel: Lucas Brar

I 2024 kom boken Sigrun Berg – Vev og virke ut, og denne og Dahlins formidlingsarbeid de seneste årene har reaktualisert og løftet fram Sigrun Berg som både kunstner og sosial entreprenør i norsk etterkrigstid.Mange husker nok Bergs ikoniske lilla skjerf, og Sigrun Berg var en eksklusiv og trendy merkevare i sin tid. Likevel har hun i stor grad vært lite synlig i mange år. Hvorfor ble det sånn, når Sigrun Berg var en ledende figur innen norsk tekstilkunst i norsk etterkrigstid?Under dette arrangementet vil vi snakke om Bergs liv og virke. Berg stod for en særegen kombinasjon av bedriftsutvikling med lokal forankring, og hennes egenartede kunst og design gav henne en mulighet for nyutvikling av det tekstile fagfeltet. Hennes liv og virke gjenspeiler en utvikling av norske kvinners muligheter og status på 1900 tallet. Berg fikk kvinner i arbeid over hele landet og var sentral i skandinavisk design og norsk brukskunst i etterkrigstiden.

Marie Hoem (33) fikk autismediagnosen som 23-åring – og beskriver det som et virkelig vendepunkt i livet:«Den dagen skinte solen. Det var som om jeg våknet på nytt.»I denne episoden i autismeserien møter jeg en kvinne som har kjent seg annerledes siden barndommen, og som i ungdomstiden strevde med følelsen av å ikke mestre livet. Hun fikk først diagnosen ADHD, og senere også autisme. I dag identifiserer hun seg som å ha auDHD.Marie hadde lave tanker om hva hun skulle kunne klare som voksen. Hennes bekymringer har dog blitt gjort til skamme: I dag er hun gift med verdens beste mann, hun studerer mot en mastergrad, er mor til to og bonusmamma til et barn nummer tre – og ser ikke bort fra at hun én dag kan tre inn i en relevant og spennende rådgiverstilling i det ordinære arbeidslivet - så lenge hun får en deltidsstilling med fleksibilitet rundt hjemmekontor. Marie deler ærlig og konkret hvordan hun får livet til å fungere optimalt gjennom å ivareta sine behov som hvile, skjerming, trening, ernæring – og god planlegging. Vi snakker også om hvordan det å finne sin autentiske kjerne har vært avgjørende for Marie, og om gleden ved å bruke egen erfaring til å gjøre en forskjell for andre.Marie Hoem var en av de første stemmene jeg selv lyttet til da jeg var i utredning for autisme i 2022, og hun har i flere år gått i front i Norge gjennom sitt arbeid med å normalisere autisme, ADHD og andre former for nevrodivergens.

Hva betyr egentlig de nye lovkravene til psykososialt arbeidsmiljø i praksis? Og hvor godt rustet er norske virksomheter til å møte dem?Fra 1. januar 2026 er arbeidsgivers ansvar for det psykososiale arbeidsmiljøet blitt tydeligere og mer konkret regulert. Men hva innebærer det i praksis, og hva må du faktisk gjøre annerledes?I denne episoden møter Anne Lise advokat Avesta Gåskjønli, som gir deg et oversiktlig og praktisk blikk på hva som faktisk forventes av arbeidsgivere fremover, hvorfor myndighetene har sett behov for en presisering, og hvilke konsekvenser det kan få dersom virksomheter ikke tar dette på alvor. Dette er ikke bare et juridisk spørsmål, men et tema som treffer rett i kjernen av sykefravær, ledelse, kultur og bærekraftige arbeidsplasser.Du får blant annet høre om: bakgrunnen for lovendringende fire nye arbeidsmiljøfaktorene som nå er løftet frem, og hva de betyr i hverdagenhvorfor kravene treffer mer på individnivåhvordan virksomheter bør jobbe systematisk for å unngå risiko og styrke arbeidsmiljøetDette er en episode for deg som vil forstå endringene før utfordringene dukker opp og som ønsker verktøy for å jobbe mer strategisk, forebyggende og smart.Vil du gå dypere i hvordan du jobber systematisk med psykososialt arbeidsmiljø?Leonda holder heldagskurs 17. mars – les mer og meld deg på her._________Om dagens gjest:Avesta Gåskjønli er assosiert partner og advokat i Littler advokatfirma. Hun er spesialist i arbeidsrett med omfattende erfaring fra både advokatfirmaer, LO og som in-house advokat i en HR-avdeling i en større bedrift. Avesta har dyp innsikt i hele spekteret av arbeidsrett og er HR-avdelinger og lederes «go-to person». Hennes erfaring har gitt henne god kommersiell forståelse, slik at hennes råd blir skreddersydd for virksomheten. Avesta er kjent for å levere praktiske og effektive løsninger som bidrar til å styrke virksomhetens strategiske mål.Hun har betydelig erfaring med omorganiseringer, nedbemanninger, oppsigelser, innleie og håndtering av konflikter mellom arbeidsgiver og arbeidstaker, både gjennom forhandlinger og rettssaker.________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Christopher & Jobst im Gespräch mit Magdalena. Wir reden über eine Neudefinition von Luxus, selbstgestaltete Sweater, viel schwarz tragen, "Never Mind the Bollocks" auf CD dank der Hippie-Mutter einer Freundin, viel Wut in der Pubertät, die Casba in Konstanz, Chemie war gut, endlich mal wieder Verbal Razor, endlich weg aus Konstanz, zu groß für die Schwaben, das Altersheim am Bodensee, sich mit Vivienne Westwood verbunden fühlen, Hennes & Mauritz, in einer alten Villa in Halle, die BSE-Krise, Wechsel nach Berlin, zum eigenen Label erzogen werden, die Firmenkultur von H&M, "No Logo" von Naomi Klein, Baby-Bodies von Bayern München, superspannendes Projekt von der Senatsverwaltung, als Punk wieder zurück ins Leben kam, jetzt endlich in den Moshpits, die unglaubliche Energie von Musik, mehr Freude und ein paar blaue Flecken, ein Gefühl von frei sein, Eisbaden, da sein wenn´s drauf ankommt, uvm.

Den första december 1955 satte sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. När hon vägrade lämna plats åt en vit man tillkallades polis och hon greps. Rosa Parks framställs ofta som en trött kvinna som av en slump satte sig till motvärn. Hennes berömda protest 1955 var dock kulmen på ett långt politiskt engagemang. Vi får följa hennes väg från en barndom präglad av rädsla och segregation till ett livslångt arbete för rättvisa. Hennes mod blev startskottet för en massrörelse som förändrade USA.

Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den Nya judiska begravningsplatsen i Prag står min släktgrav. När stenen restes och vem som beställde den, det vet ingen längre. Men ett namn på stenen är iögonfallande – eftersom hon aldrig har funnits.Min farmor Josefas familj levde under 1900-talets första decennier vid Gamla stans torg i Prag. Till grannarna hörde Franz Kafka. Det var ett för tiden typiskt judiskt hushåll. De sex syskonen drog åt olika håll. Någon var småreligiös, någon annan höll liv i jiddischen trots att språket betraktades som dammig gettokultur. Mest blev de, som så många av Prags judar, alltmer assimilerade.Farmor Josefa cyklade till Paris. Tog jobb på Philips. Lärde sig franska, cyklade hem.Syskonskaran skingrades.De skulle förenas igen av en katastrof.I många decennier talade ingen om det som hade hänt. Själv växte jag upp med en tystnad som aldrig fick form. Jag tänkte att det var exilen. Att det var så det var att växa upp som invandrare. Det finns ju en mur till landet man lämnar och inte får återvända till.Men något stämde inte. Mammas släkt fanns ju där i fotografier och i berättelser. Från pappa var det tyst. En tystnad som fortsatte när vi på 1990-talet kunde återvända till det som hade varit Tjeckoslovakien.Långsamt fick tystnaden konturer. Som under en resa till gettot Theresienstadt med min gymnasieklass 1995. Jag mådde fysiskt dåligt, men visste inte varför.I Sverige blev Förintelseminnet alltmer centralt och den 27 januari 2001 blev det nationell minnesdag. Men fraserna kändes så allmänna och svepande och tycktes inte gälla det jag såg i Tjeckien.”Om detta må ni berätta”, sades det.Men i Tjeckien hade ingen berättat. Och det fortsatte att vara så tyst.Några år senare dök en amerikansk släkting upp i Prag. Paula Brunner var redan en äldre dam, men också min pappas kusin. Min farmors systerdotter. En kväll i ett översvämningsdrabbat Prag öppnade hon för några timmar historien, och stack hål på tystnaden.Det skulle dröja ytterligare ett decennium innan den krossades. Av en slump fann jag tre arkivlådor som Paula före sin död hade deponerat på Washingtons Förintelsemuseum. Brevväxlingar och dagböcker från när hennes familj flydde nazisterna 1938.I breven till släkten i Prag fick farmors syskon äntligen namn och konturer.Zofie. Alois. Lotte. Eugenia. Hedwig.Breven gick till 1941. Då fick judar inte skriva mer.Sen blev det tyst.Paula återupptog brevväxlingen med min farmor efter kriget.Försiktiga brev.I det ”antisionistiska” samhällsklimat med antisemitiska undertoner som fostrades i kommunistregimerna efter 1948 fick minnet av folkmordet som riktat mot just judar vårdas tyst. Det märks på Josefas brev. Den som inte vet vad som drabbat hennes familj kan inte utläsa det.Med namnen kunde jag bege mig till arkiven och se hur historien om Förintelsen skrevs om framför mina ögon. Fördjupades. Hur mina släktingar, precis som Prags övriga judar under noggrann planering fråntogs sin status som människor. Bestals på allt. Till och med husdjur och strykjärn. Juden skulle ses som mindre värd av sina grannar. Föraktas.När farmor, hennes syskon, deras familjer och Böhmens övriga judar till sist internerades i gettot Theresienstadt sex mil från Prag var berövandet av deras sista rättigheter en formalitet.Gettot innebar svält, sjukdom och dödlighet av samma slag som i koncentrationslägren.Det räckte inte för nazisterna. Lillasyster Lotte och hennes make Robert mördades i dödslägret Malý Trostinec i Belarus. Antingen i de gasbilar som befolkningen viskande kallade för själadräpare, eller med nackskott.Liksom hennes bror Aloiš som troligtvis mördades i Lettland, kastades de i massgravar redan innan det fanns gaskammare installerade i Auschwitz. Innan det fanns något ”industriellt massmord”. Den ”Förintelse med kulor” som drabbade Alois och Lotte och en miljon andra judar i Belarus, Ukraina och Baltikum hör till Förintelsens hemskaste inslag.I dag är den mindre känd. Ändå finns här ett rått mördande av människor ansikte mot ansikte som gör att vi inte enbart kan betrakta Förintelsen som industriell. Som någon ”modernitetens baksida”.På Östfronten kunde nazisterna och deras hantlangare avrätta tiotusentals judar på några dygn. Det fåtal vittnen som överlevde berättade hur judar tvingades gräva upp och bränna kropparna.Inte ett spår skulle finnas kvar av den utrotade rasen. Ett gigantiskt brott mitt i det pågående folkmordet.Som ingen dömdes för i efterkrigstidens rättegångar.Efter kriget ville de få judar som återvände till Prag minnas de mördade.Inte 27 januari, utan den 8 mars.Hösten 1943 fördes 17 517 tjeckiska judar från Theresienstadt till Auschwitz. I stället för att genomgå urval placerades de i ett familjeläger.Levnadsförhållandena var vidriga, men det fanns barnbaracker där de vuxnaundervisade. Barnen dekorerade väggarna och satte upp ”Snövit och de sju dvärgarna”som musikal. Disneyfilmen hade haft premiär 1938 och förtrollat en generation ungar.Kvällen den 8 mars 1944 leddes barnen i sjungande kolumner till gaskammaren. Under natten följde det största enskilda mordet på tjecker i historien.Min tioåriga faster Anna låg samtidigt gömd på ett sjukhus i Prag.Hon hade sett ”Snövit” fem gånger innan nazisterna förbjöd judar att gå på bio.Familjelägret skapades med samma baktanke som när nazisterna putsade uppTheresienstadt inför besök från Röda korset: En Potemkinkuliss för att vilseledaomvärlden.Det behövdes inte. Omvärlden var ointresserad.De tjeckiska judarna fick inte hållas länge med sin minnesdag. Kommunistländernas antisionistiska hållning gick så långt att Förintelsen skylldes på judarna själva. Transportlistorna hemligstämplades eftersom forskning påstods vara ursäkt för ”sionister som ville dölja sitt samarbete med nazisterna”. I Theresienstadt skulle det öppnas ett ”museum över Israels koncentrationsläger”.Min farfar dog i sviterna av lägren. Farmor blev blind. Deras barn växte upp på barnhem.Det blev tyst.Det är viktigt att minnas att Förintelseminnet inte är spikrakt och fredat. Att antisemitismen redan har rubbat och påverkat minnet av folkmordet.I det stora och i det lilla. När jag till sist hittade stenen på Prags Nya judiska begravningsplats stod den bland välta och överväxta stenar. Vittrande monument över kapade släktträd. De mördade saknade dödsdatum. Alla utom min farmors mamma. Hon tog livet av sig 1941 när hon insåg vad som var på väg att hända.Jag tittade närmare. Där var de allesammans. Lotte, Alois… Sen hajade jag till.Zofie, mellansystern som slets ur sin makes famn på perrongen i Auschwitz 1944, saknades. Zofie dödförklarades först 1958. Sen dog hennes man. Sen glömdes hon bort.På hennes plats hade man skrivit namnet på en person som aldrig har existerat i min släkt. Kanske trodde man att det var så hon hade hetat.Så snabbt kan hågkomsten av de mördade förvridas och förtvina.När Förintelsens sista vittnen är borta, vem värnar om deras minne?Hynek Pallasförfattare och kulturskribent

Rita Abrahamsen er en prisbelønt norsk teaterregissør, spesialpedagog og grunnlegger av Jødisk kulturfestival i Trondheim. Hun har formet norsk teater i over 40 år gjennom regi ved Trøndelag Teater. Abrahamsen har vært styreleder i Det mosaiske trossamfunn i Trondheim, styremedlem i Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter, og medgrunnlegger og festivalsjef for Jødisk kulturfestival Trondheim.Hennes besteforeldre flyktet fra Øst-Europa til Trondheim på slutten av 1800-tallet, pga. fattigdom og pogromer. I samtalen i dag snakker vi om henne jødiske bakgrunn, hvordan det var å vokse opp som jødisk i Trondheim, om Israel som nødhavn, og 7. oktober. Vi snakker videre om Holocaust, og at Rita vokste opp med å ikke fortelle at hun var jøde. Vi snakker om den økende antisemittismen i Norge, og at et slikt hat kan utvikle seg på så kort tid her i landet. Denne programserien heter Jødiske Stemmer, og er støttet av Stiftelsen Fritt Ord. Programserien er inne i sesong II, på 12 episoder, og handler om å la nettopp jødiske stemmer komme til orde i Norge. Tusen takk til Fritt Ord for støtten.► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

I det här avsnittet får du möta Anna – en modig kvinna som vågade ta steget från ett grått ekorrhjul till att ge sig själv utrymme att verkligen möta och lära känna sig själv. Anna hittade mig via min podd i april förra året och var sedan med på min inspirationsföreläsning i augusti och gick därefter min onliekurs och här berättar hon om sin resa. Innan kursen beskrev Anna sitt liv som en "brun fyrkant", ett inlåst och tråkigt tillstånd där dagarna såg likadana ut. Hon var trött, frustrerad och fast i negativa tankeloopar som hindrade henne från att känna vad hon verkligen ville. Men något inom henne viskade om förändring – en längtan efter stillhet, närvaro och självkännedom. I den här podden delar Anna sin resa genom min 10-veckors onlinekurs – från första början till konkreta livsförändringar. Du får höra om: • Hur hon hittade tillbaka till sin vilja genom tystnad och närvaro • Varför meditation och mindfulness blev nycklar till mer lugn och klarhet • Hennes nya morgonrutin som förändrat hela hennes dag • Kraften i gemenskap och att få dela sin process i grupp • Hur hon gick från 60 till 30 problempoäng i självskattning – på bara 10 veckor • Varför hon nu tar tjänstledigt i 4 månader för att följa sin inre röst Annas berättelse visar att det finns hopp. Att förändring verkligen är möjlig, även när det känns som att man har fastnat. Nu är Anna mer nöjd, glad och närvarande. Att se att går att förändra sitt liv och verkligen bli sin egen bästa vän och att känna sig trygg med mig själv. Lyssna för att inspireras, känna igen dig – och kanske ta det där första steget du också. Vill du också hitta hem till dig själv? Missa inte min kostnadsfria inspirationsföreläsning Möt dig själv och lev ditt liv, inifrån och utSom startar redan nu på onsdag den 28 januari – du kan välja mellan 5 olika tillfällen. Läs mer och anmäl dig på länken här i poddbeskrivningen: https://www.ingridthorngren.se/gratis-onlineforelasningHär får du konkreta insikter om varför vi fastnar, vad som faktiskt krävs för verklig förändring – och du får fatta 5 viktiga beslut för dig och din framtid. Du får också veta mer om min uppskattade onlinekurs som hjälpt många kvinnor som Anna att ta kliv mot ett mer levande och mer meningsfullt liv. ✨ Vill du redan nu läsa mer om kursen och stå först i kön när den öppnar?

Från november 2021.1996 hittas den franska författaren Sophie Toscan du Plantier brutalt mördad utanför sitt semesterhus i Irland. Hennes död väcker stor uppmärksamhet både lokalt och internationellt, men utredningen går långsamt och poliserna verkar sakna spår. Detta är starten på en 23 år lång utredning tills domen faller - men kommer den dömda mördaren ens sitta av sitt straff?Den nya säsongen kommer den 12 februari

Hon blev en symbol för jazzåldern, men senare också för modernismens tystade kvinnor. Legenderna om Zelda Fitzgerald är många och Katarina Wikars kryssar mellan myterna och sorgerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen 2016. En av Hjältinnorna i den amerikanska författaren Kate Zambrenos hyllade hybridbok om modernismens tystade kvinnor är förstås Zelda Fitzgerald. I hundra år snart har Zelda varit det nav som alla de andra snurrar runt. Nintendospelet, klassikern Zelda, döptes efter henne sägs det. Först fick hon symbolisera hela jazzåldern via sin man Scotts hyllade romaner, hon var själva ur-flappern, och sen blev hon föremål för åtskilliga biografier och feministiska analyser för ingen blev lika förbjuden att skapa som Zelda som förlorade rätten att skildra sitt eget liv, för evigt dömd att vara materialet. Zelda gick sönder men som fortsätter att verka, varje generation lyfter fram henne på nytt, Zambreno kallar henne en spökmentor. Konsten har alltid spelat mindre roll än sammanbrotten i legenden om Zelda. De vars skapande inte är en linjär historia om framgång utan mer brott och punkter har svårare att hävda sig i historieskrivningen menade en av henne biografer, Sally Cline. Jag vill inte vara en komplementär intelligens, sa Zelda tidigt men ingen lyssnade. Scott Fitzgerald blev för alltid 1920-talets krönte skildrare och livet de levde blev fiktion redan medan det pågick, varje dag skulle det produceras ett visst mått av extraordinära händelser och katastrofpartyn. Vad skulle annars allt gå ut på? Scott antecknade, Zelda formulerade, och han knyckte hennes dagböcker från tonåren. Han var trots allt den som försörjde familjen på sitt skrivande. Det tog sedermera Zelda sex veckor att få ihop sin roman om åren i Europa, "Save me the waltz", som hon skrev instängd på mentalsjukhuset medan Scott mer eller mindre berusad höll på i nio år med "Tender is the night", Hon fick återfall när hon läste hans romanen och insåg att hennes allra mest privata brev från mentalsjukhuset hade bakats in i fiktionen. Hon var alltid amatören men det har sedermera visat sig att Scott ofta satte sitt eget namn under de noveller hon skrev. Det höjde arvodet. Zelda strök över hans namn, me me me skrev hon i marginalerna. Kan den gamla striden mellan striden mellan Scott och Zelda Fitzgerald fortfarande vara infekterad? Till och med i mitt eget huvud rasar den för jag har alltid älskat Scott Fitzgeralds melankoliska lite lillgamla iakttagelser över den tillvaro som långsamt bryter ner en i förtid. Alltid citerat ur hans sista bok "Sammanbrottet" där hans skriver: Jag gick sönder som en gammal tallrik. I den gamla tiden ansågs Zelda vara orsaken till Scotts förödda talang, hennes excesser och sedermera vårdräkningar kostade honom omåttliga summor och spädde på hans alkoholism. Zelda var dömd till att leva i ständig presens, åka på taxitaken, elda upp sina kläder i badkaret, inspirera, ingen kunde associera lika vildsint som Zelda sas det, men det var också det som i slutändan skulle fälla henne: språket. Långt senare skulle vännerna med facit på hand återkalla tidiga tecken. Vetskapen om vad som sedermera hände la sitt raster över det förflutna. Log hon inte konstigt redan hos Murphys på Rivieran, liksom åt fel håll? Indikerade inte hennes associationsmönster en disintegrerad tankeprocess? Kraschen - skrev Scott 1929 – Wallstreet och Zelda! Han hade blandat ihop henne med Amerika. En fråga som oavbrutet gnager: Varför tyckte Scott att han hade rätt att tysta Zelda? Hur användes diagnosen schizofreni mot kvinnor på trettiotalet? Allt jag läst om Zelda i årtionden flyter liksom samman i försvarstalet: Hon blev sjuk av hans kopiösa supande, hon hade svårt att anpassa sig till den förväntade modersrollen, hade ingen plats för det egna skapandet. Kanske blev hon helt enkelt feldiagnostiserad. Och jag kommer att tänka på konstnären Sigrid Hjertén där på Beckomberga när jag läser hur behandlingarna, insulinterapierna och elchockerna skadade henne mer än sjukdomen. I biografin Hennes röst i paradiset av Sally Cline finns tolv sidor utskriven familjeterapi mellan Scott och Zelda där han skrumpnar ihop mer än någonsin i sitt desperata egenintresse. Du tar mitt material, skrek han. Mentalsjukhusen, galenskapen, terrorn, är det ditt material? undrade hon. Men vad kunde han göra? Sa hans vänner. Hans utgifter var enorma, och han kunde inte hitta på. Han ville, vågade inte släppa ut henne igen. I en fas av denna hundraåriga legend om Zelda har hon setts som en sorts renässansmänniska, multitalang, som bara inte kunde välja mellan baletten, litteraturen och måleriet. Scott skyllde också hennes första sammanbrott på baletten och förbjöd all vidare dansträning, och sen förbjöd han henne också med läkarnas bifall att skriva om sitt eget liv. Det räckte väl med en konstnär i familjen. Zelda skulle rehabiliteras tillbaka till en mer passande kvinnoroll. Arton år ut och in på klinikerna. Först på mentalsjukhuset fick hon kanske trots alla våndorna en egen röst, tomma timmar och plats att utveckla sina egna talanger. De sista åtta åren efter det att Scott hade dött i hjärtinfarkt redan vid 44-års ålder, utbränd i Hollywoods manusfabriker, så skapade Zelda mer än någonsin, både hemma hos sin mamma i de amerikanska sydstaterna och på sjukhusen: androgyna klippdockor ur Alice i Underlandet, religiösa målningar, mängder av noveller och en oavslutad roman på 40 000 ord. Hon hade ingen utbildning, inga pengar och gick och la sig kl. 9 för att spara på elen. Sen brann hon inne, inlåst på vinden på Highland hospital och mamman eldade upp hennes målningar på bakgården. Hon begravdes bredvid Scott. Allt man kan göra är att rita om kartorna, flytta fokus, falla baklänges ner i Zeldas egenartade klippböcker och tvära tankekast. Hennes oavslutade roman "Save me the waltz" kom sedermera ut till och med på svenska under den tråkiga titeln Charleston. Den fick ljumma recensioner och jag minns att jag till min förtvivlan inte orkade läsa ut den. Alabama och David är på Rivieran på 20-talet när naturen luktar Chanel nr 5. Vad ska man göra i livet? Alabama, hon simmar, flirtar, dansar balett planerar en fest, ett stort skrik genom seklerna och sidorna. Ta en överdos sömnpiller? Tiden äter på henne. I barndomen i amerikanska södern hade pappan domaren portionerat ut den där tiden i små loja bitar. Genom total koncentration på baletten åtta timmar om dagen försöker hon alltför sent som det brukar heta dansa ihop ett förslösat liv. Men detta är som sagt hennes enda efterlämnade verk, hennes första roman och sista, och varför skulle det vara genialt? Hon hinner inte riktigt stanna upp och utveckla några situationer, människorna faller mellan festerna, briljant konverserande in i det sista. Den där associerande fria stilen var det som till slut skulle fälla henne, kategoriseras som stört språk. ”Jag är så rädd att du ska bli skräckslagen när du kommer och upptäcker att det inte finns något annat kvar annat än oordning och tomrum. Om jag får ett klart intellekt är jag säker på att vi kan använda det” skrev hon till Scott från sjukhuset. ”Jag kan inte göra något för dig längre. Jag försöker rädda mig själv”, låter Scott hjälten Dick Diver säga till sin sjuka fru Nicole i romanen Natten är ljuv. Och till Zelda skrev han:”Du höll på att bli galen och kallade det genialitet.” Och Kate Zambreno skriver om Zelda i "Hjältinnor" att hon hade blivit hjärntvättad att tro att hon var sjuk under decennier. Och att hennes konst kom ur hennes sjukdom och inte ur hennes begåvning. Hon fick eksem när Scott var i närheten. Och där finns också ett foto på en kvinna med grova drag i sjömansjacka. Botad! skriver Zelda under det första fotot från mentalsjukhuset, vad Zambreno kallar hennes haggfoto, för första gången ser hon ful ut. Botad från att vara objektet. Men tiden var alltför kort för att ta tillbaka sig. Det tycks mig, hade Zelda en gång skrivit i en recension av Scotts roman The beutiful and the damned, som om jag på ett ställe känner igen ett parti från en av mina gamla dagböcker som mystiskt försvann kort efter mitt äktenskap och också bitar ur brev som vagt låter bekant. Mr Fitzgerald tycks tro att plagiering börjar i hemmet. Och över i allt detta material ur minnet och böckerna finns Scott: för alltid bara 6 år, ingen kommer på hans födelsekalas, han äter ensam upp både tårtan och ljusen. Katarina Wikars, medarbetare på kulturredaktionen Litteratur Kate Zambreno: Hjältinnor. Översättning Helena Fagertun. Modernista, 2016. Sally Cline: Zelda Fitzgerald: her voice in paradise. John Murray, 2002

I det här avsnittet möter jag en mamma och marknadsanalytiker som lever under skyddad identitet. Hennes två söner är omhändertagna av socialtjänsten trots upprepade varningar från polis, skola och sjukvård. Det är ett samtal om eftervåld. Om hur ett system som ska skydda i stället kan bryta ner. Om hur barn inte blir hörda, hur makt missbrukas och hur rättssäkerheten sätts ur spel. Vi pratar om psykisk och fysisk misshandel, om sorg, skam och överlevnad men också om socialtjänstens ansvar, brist på tjänstemannansvar och vad som händer när en enskild handläggare får oinskränkt makt över liv, barn och framtid. Det här är inte ett enskilt fall. Det är ett samhällsproblem. Och det är ett avsnitt som behövde göras.

TIFF 2026: I denne første episoden av årets Filmprat fra Tromsø møter vi den norske regissøren Janicke Askevold og skuespiller Lisa Loven Kongsli til samtale om årets åpningsfilm Solomamma.  Montages leder Filmprat, et daglig arrangement på TIFF, hvor vi fører samtaler med besøkende filmskapere og andre relevante festivalgjester. Filmprat finner sted på Tromsø bibliotek, og publiseres som podkastepisoder her på Montages. Solomamma ble invitert til filmfestivalen i Locarno for sin internasjonale premiere, og har denne uken norsk premiere i Tromsø – som festivalens åpningsfilm. Vi møter journalisten Edith, som har fått barn alene ved hjelp av sæddonor. Hennes tilværelse som solomamma blir utfordret når sønnen Sigurd begynner å stille spørsmål hun ikke har svar på. Da en annen solomamma med barn fra samme donor sporer opp navnet hans, velger Edith å tråkke over etiske grenser ved å oppsøke ham – uten at hun selv forstår helt hvorfor. «Solomamma er et sensitivt drama om identitet og tilhørighet,» skriver TIFF i sitt program, «og gir et rikt bilde av hvordan dagens familiebånd strekker seg utover det rent biologiske.» I samtalen nedenfor snakker Askevold og Loven Kongsli blant annet om sitt engasjement for filmens tematikk, deres nære samarbeid og om hvordan de jobbet med å finne et uttrykk for sakens ulike dilemmaer og perspektiver. Janicke Askevold, Lisa Loven Kongsli og Montages-redaktør Karsten Meinich møttes til Filmprat fra TIFF-scenen på Tromsø bibliotek tirsdag 20. januar, og samtalen presenteres nedenfor i sin originale form. Arrangementet er gjennomført av TIFF og Montages i samarbeid, og podkasten er produsert av Montages. God lytting!

Filippa Bergenhag-Lind har tidigare varit med i podden och berättat om övergrepp, missbruk och den inre resa som slutade med att hon tog tillbaka makten över sitt liv. Genom 12-stegsprogrammet, personlig utveckling och en kompromisslös vilja att förstå sig själv, kom hon till insikten över hur stor betydelse det har att ta ansvar över sig själv, sina beteenden, sårbarheter och sin historia, för eget tillfrisknande. Förra avsnittet Filippa var med i heter - ”Jag äger min historia.” I det här avsnittet fortsätter vi - men nu med blicken framåt. För Filippa är inte bara överlevare. Hon är föreläsare och utbildare med över 20 års erfarenhet av skönhetsbranchen, förändringsarbete, självledarskap och kommunikation. Hon arbetar även med sorgbearbetning, KBT-interventioner, 12-stegsprogrammet, för att luckra upp det svåraste i mänsklig utveckling: erkännande, ansvar, skuld, skam och offer­mentalitet. I detta avsnitt pratar vi om hur allt detta med utgångsläge från skönhet djupt kan flätas samman - och hur det sitter ihop med att Filippas beslutade sig för att inte bli mamma. Filippa är känd för sin ärlighet, sin värme och sin ovilja mot skyddsnät - för verklig förändring börjar när vi vågar erkänna och ta ansvar. Med på vägen är det mycket bra att ha det Filippa kallar - FUCK OFF kontot - ditt ekonomiska och mentala buffert! Hennes erfarenheter blev fundamentet till Äg Rummet - ett koncept och förhållningssätt som skapar hållbarhet i en bransch där prestation, yta och självtvivel ofta tvingar fram tystnad. Hon har sett fenomenala människor lämna sina yrken - inte för att de brister i kompetens, utan för att självtvivel och snedvriden självbild sakta urholkar deras trygghet och ledarskap. När du inte äger rummet tar någon annan över! Det handlar inte om att bli hårdare, utan om att stå stadigt i dig själv, våga leda med närvaro, ansvar och mänsklighet. Äga rummet handlar ytterst om att äga dig själv - och därifrån bygga ett yrkesliv som håller livet ut. Det här avsnittet är inte för dig som söker bekräftelse. Det är för dig som vill bli fri. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/InTheBenefit4Others/  ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Amanda Romare har skrivit boken "Halva Malmö består av killar som dumpat mig", som även blivit en internationellt framgångsrik Netfilx-serie. Nyss släpptes uppföljaren "Judas". Vi pratar om allt detta och mycket mer. Det finns ett bonusavsnitt på 57 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalFestar! Ny turné med Simon Gärdenfors och Anton Magnusson 2026.Jag har andra standupgig i bl.a. Stockholm. Min film Serietecknaren finns nu på VHS och på SF Anytime!https://www.gardenfors.comSwish: 0760724728X: @gardenforsInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från november 2021.1996 hittas den franska författaren Sophie Toscan du Plantier brutalt mördad utanför sitt semesterhus i Irland. Hennes död väcker stor uppmärksamhet både lokalt och internationellt, men utredningen går långsamt och poliserna verkar sakna spår. Detta är starten på en 23 år lång utredning tills domen faller - men kommer den dömda mördaren ens sitta av sitt straff?Nästa del kommer den 22 januari

Kermitment enters 2026 the same way it entered 2024: By having Tough Pigs' own Joe Hennes on to talk about a particularly misguided Henson project where a ragtag team of Muppets pretend to run a TV station! Time is a flat circle, as they say! Happy New Year! Check out http://kermitmentstuff.com/ to get your Kermitment merch! Kermitment has a Patreon! Running a podcast is deceptively expensive work, so by becoming our Patron, you help us cover those costs and allow us to do funner, cooler stuff in the future! Find out more here! Visit our website to find a link to the Kermitment Patreon and more fun stuff at http://Kermitment.com! If you can't get enough Kermitment, follow @Kermitment.com, where we'll post fun stuff and interact with our listeners! And you can follow each of us individually: Matt: @MatthewGaydos Sam: @im-sam-schultz

Kan man driva sin släktforskning ända därhän att man ställer en annan människas liv på ända genom att komma med överraskande information? Det undrar Bo i veckans brev till Anna-Karin Wyndhamn. Inläsare: Staffan Dopping

Vi har besøk av Berit Nordstrand, lege, spesialist i klinisk farmakologi, rusavhengighet og avhengighetsmedisin, kognitiv terapeut, og pioner innen tarmhelse. Med 25 års erfaring som kliniker og seksbarns mor deler Berit sin enorme kunnskap om tarmhelse og hvordan du kan få en sunn livsstil som gir overskudd. Hennes nyeste bok, "På lag med marmen", tar oss med på en reise gjennom de nyeste forskningsfunnene, samtidig som hun gir praktiske tips og triks for å få lørdagsfølelsen hele uken. Hvordan kan du ta smarte valg i hverdagen for å støtte tarmen og oppnå bedre helse? Vi snakker om: - Hva er GØT, og hvordan kan appen hjelpe deg å ta smarte valg? - Hva skiller "På lag med tarmen» fra Berits tidligere bøker? - De fire viktige pilarene for tarmhelsen. - Er det mulig å få lekktarm av å trene for mye? - Hvordan periodisk faste og spisevindu påvirker tarmen. - Hvorfor ketose er bra for tarmene. - Hva er autofagi og hvorfor er dyp søvn viktig for tarmhelsen?- Forskjellen på forskningsbasert og erfaringsbasert kunnskap. - Hvordan sosiale måltider kan støtte tarmhelsen. - Hva din avføring kan lære deg om tarmens tilstand. - Er du for opptatt av sterilitet i livet ditt, og kan det påvirke tarmen? - Hvordan mikrobiomet vårt kan påvirkes av trening, mat og livsstil. - Berits kjøkkenhacks, bruke hele dyret, bruke mer av grønnsakene, oppbevaring og tipsBerit deler også sine tanker om fettsyrer, fiber, rapsolje, og om noen av de ultraprosesserte matvarene kan være bra for oss. Små justeringer i hverdagen kan ha stor betydning for tarmhelsen og generelt velvære. Kos deg med episoden og lær hvordan du kan få bedre helse, mer overskudd, og en tarm som fungerer optimalt!Du finner Berit Nordstrand her:https://beritnordstrand.no/ Instagram: @beritnordstrand Boken "På lag med magen" finner du her: https://www.norli.no/boker/hobby-og-fritid/mat-og-drikke/kokeboker/pa-lag-med-magen-9788234722288?gad_source=1&gbraid=0AAAAADsxdPAzjB2RRNTD07eBJaarlrFX6Takk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: BiohackingDesember @osloskinlabThe recipe: rabattkode: biohackinggirlsBoken vår BIOHACKING, - 21 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? https://www.kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2026Redigering: Torgeir Johansen/Micdrop Media

13-åriga Kacie Woody är en snäll och social tjej. Hon har precis upptäckt möjligheterna med internet. Kacie har bland annat blivit vän med 17-åriga Dave och blivit tillsammans med 14-åriga Scott. Hennes vänner är dock tveksamma på om Dave och Scott verkligen är dem som de utger sig för att vara och de blir rentav rädda när de får veta att Kacie har gett sin adress till dem.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Johannes Rae från Poddklipparen.seOm du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Welcome Back to TBOTAThis episode is part 2 of the two part Radiohead special. Join Nils and I as we look at ifavourite songs, honourable mentions, being an airline pilot and why you shouldn't do Ketamine! For rights reasons, the tracks can't be included, but if you want to listen along, check out the linked playlist. Playlist for tracks: Radiohead pt.2 PlaylistBecome a patron and help e make this show. Bonus episodes every week: >> ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | creating podcasts and extra content | Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee ☕⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://paypal.me/robertneumark⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Or support me through other ways:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Bliss of the Abyss⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Give us a rating & review:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Write a review for Bliss of the Abyss ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Like and follow us on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ or ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My Webpage:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | Actor | Voice Artist (robertnj.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠© Robert Neumark Jones

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Welcome Back to TBOTAThis episode is part 1 of the two part Radiohead special. Join Nils and I as we look at introductions, deepcuts, b-sides and surprises! Pt.2 for favourite tracks coming soon!Playlist for tracks: Radiohead pt1 Playlist - playlist by kitlingfleet | SpotifyBecome a patron and help me make this show. Bonus episodes every week: >> ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | creating podcasts and extra content | Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee ☕⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://paypal.me/robertneumark⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Or support me through other ways:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Bliss of the Abyss⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Give us a rating & review:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Write a review for Bliss of the Abyss ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Like and follow us on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ or ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My Webpage:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | Actor | Voice Artist (robertnj.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠© Robert Neumark Jones

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livepodd från Busienssmässan i Linköping den 13 november 2025.  721 40-årskrisen som blev hållbart mode Maria Seraki startade BWH of Sweden AB som en motreaktion mot en modeindustri som präglas av präglad av överproduktion, dåliga arbetsvillkor och kläder som inte fungerar i verkliga livet. Hennes 40-årskris blev startskottet för att skapa etiska, funktionella och långlivade kostymer för kvinnor – designade i Sverige och producerade i Portugal. Resan har byggt på envishet, mentorskap, LinkedIn-kontakter och en vilja att utmana normer i en extremt svår bransch. MWH har stark produkter, community och intäkter, men ännu inte lönsamhet – ett marathon Maria vägrar ge upp.  Hon är tydlig: Idéer saknas inte, kapital gör det, och framtiden kräver att investerare vågar satsa på kvinnor och underrepresenterade entreprenörer. Inspelningen gjordes live inför publik på Businessmässan i Linköping den 13 november 2025.   Tre slutsatser Hållbar innovation börjar i frustration – många starka företag föds ur att något i världen är fel och någon vägrar acceptera det. Kapitalflödena är problemet, inte idéerna – kvinnor och underrepresenterade grupper har driv och lösningar, men får nästan inget riskkapital. Långsiktighet slår snabbhet – att bygga hållbara produkter och beteendeförändring kräver tid, tålamod och ett starkt "varför".

När Ida är 35 får hon diagnosen ALS. Läkaren säger att hon bara har några få år kvar att leva. Hennes storasyster Emelie står vid hennes sida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Systrarna har varit nära sedan de var små. De fyller i varandras meningar så som man bara kan göra när man delat ett helt liv. Mitt i all sorg har de humorn gemensamt, de skrattar och skämtar, samtidigt som båda vet allt för väl vad som väntar.Fem år innan Ida får sin diagnos dör systrarnas pappa i ALS. Familjen såg hur hans muskler successivt förlamades, och hur han gick från att vara en händig elektriker till en person som inte kunde äta själv. Nu väntar detsamma för Ida.Sen hon fick sin diagnos har vänner och familj arbetat som hennes assistenter. Storasyster Emelie åker mellan Göteborg, där hon har sitt liv, och Jönköping, där Ida bor, flera gånger i veckan för att hjälpa henne. Bara några månader efter diagnosen slutar Idas ben att bära henne. Hon är beroende av sin permobil och måste få hjälp med allt från att klä på sig och sminka sig till att äta. Så småningom försvinner talet.Hur är det egentligen att förlora förmåga efter förmåga och se livet bli något helt annat än man trodde? Och hur är det att stå bredvid, och vara frisk när man ser sin syster brytas ner i en obotlig genetisk sjukdom? ”Tänk att min syster ska dö” följer systrarna Ida och Emelie under flera år, i sjukdomen och sorgen men också i systerskapet, humorn och kärleken inom en familj.Ett program gjort 2025 av: Hanna Rasmuson HulméeProducent: Anna FreySlutmix: David Hellgren

Recepten till vetedeg har förändrats. Inget smält smör, mjölk byts mot vatten, man jäser en gång och penslar efter gräddning. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Långsamt byts recepten ut i kokböcker, på mjölpåsar och receptsajter. Det gamla klassiska receptet ersätts av nya recept med inspiration från proffsbagarna.Det klassiska sättet att göra vetebröd hemma: smält smör, mjölk värmd till 37 grader, två jäsningar och pensling före gräddningen. Men så gör inte bagarna.De använder fast eller rumsvarmt smör och kan till och med ersätta mjölken med vatten. De ställer degen i kylen för att den ska vara lättare att hantera. Och jäser en gång, när bullarna ligger på plåten. Och penslar bullarna efter gräddningen.Varför är det en sån skillnad på de klassiska hemmarecepten och hur proffsen gör? Och varför gör proffsen på sitt sätt?Vi pratar med Emma Brink Rask, som gör bakbloggen Brinken bakar. Hennes grej är att baka hemma på samma sätt som ett proffs.Och vi pratar med Jan Hedh, som jobbat inom bageri och konditori i 60 år. Han har aldrig bakat bullar med smält smör.Vi har också bakat lussebullar enligt det klassiska hemmareceptet och enligt det ”nya” sättet med fast smör och vatten.Märker vi någon skillnad?

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Welcome back to TBOTA. The effervescent Nils-Hennes comes along for a spceial episode celebrating Radiohead. Oh and we talk about Purgatory, and such. This episode we feature five categories - expect bangers in the form of a gatweay, deep cut, b-side, Live and Spin off track. 10 amazing songs and 10 more to come following the Berlin dates.Playlist Here:Radiohead with Nils & Rob (TBOTA) - playlist by caitlinbahrey | SpotifyBecome a patron and help me make this show. Bonus episodes every week: >> ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | creating podcasts and extra content | Patreon⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee ☕⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://paypal.me/robertneumark⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Or support me through other ways:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Bliss of the Abyss⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Give us a rating & review:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Write a review for Bliss of the Abyss ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Like and follow us on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ or ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My Webpage:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Robert Neumark Jones | Actor | Voice Artist (robertnj.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠© Robert Neumark Jones

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lolas pojkvän lackerar en bil nere i verkstaden. Sen går allt fort. Någon ropar: Det brinner! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.Vi kallar henne ”Lola”.Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne. ”Lola” levde osynlig i skuggsamhälletVännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-ZorinaProducent: Ylva LindgrenSlutmix: André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

Listen back to the live recording of Hon & Ben Dursley's closing set from UKTS Pres. Aurora with Ciaran McAuley at the Lower Third on 18th October 2025. Tracklist: 1. Paul Oakenfold, Carla Werner - Southern Sun (Will Atkinson Extended Remix)  2. Kristine Blond, Shugz - Love Shy (Electrique Boutique Extended Remix Re-Edit)  3. Hennes & Cold - The Second Trip (David Forbes Remix) 4. Warrior - Warrior (CIRCA96 Extended Remix) 5. Luvstruck - What's A Girl To Do  (Sped Up Version) 6. Spacer Woman, Champagne Soul - Never Forgotten (Original Mix) 7. Matty Ralph - 1999 (Original Mix) 8. Marlon Hoffstadt - It's That Time (Original Mix) 9. Hannah Laing, Rhys - 4am In A Rave (feat. rhys from the sticks) 10. Liam Wilson - Attention (Extended Mix) 11. KI/KI - Time to Party (Original Mix) 12. Matty Ralph - Love Buzz (Extended Mix) 13. David Forbes - Away (Extended Mix)  14. Storm - Time to Burn (David Forbes Extended Remix) 15. Gabry Ponte, Blasterjaxx, 1 World, AntoNetta - Now We Are Free (Extended Mix)

Nivå: A2-B1 Avsnitt 300 av Simple Swedish Podcast är dedikerat till Astrid Lindgren, författaren bakom så många älskade barnböcker som Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter. Jag berättar om hennes liv, från barndomen i Småland till hennes karriär som författare och förläggare. Astrid Lindgren var inte bara en författare utan också en aktiv samhällsdebattör som kämpade för rättvisa, särskilt för barn. Hennes böcker har blivit en viktig del av svensk kultur och litteratur. Klicka här för att stödja podden och få transkript till alla avsnitt Ronja Rövardotter på Netflix Astrid Lindgren på SVT Play

Intresset för mode bidrog till hennes död, men det är också mode som fått hennes namn att leva vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi talar förstås om den franska drottningen Marie Antoinette. Denna kvinna som 1793 blev giljotinerad vid 37 års ålder. Idag ska vi glänta på dörren till Marie Antoinettes enorma garderob.Hon lät inte bara beställa 300 nya klänningar om året, hon bar aldrig samma outfit två gånger. Hennes klädbudget låg på drygt tio miljoner kronor per år, i dagens penningvärde.På Victoria and Albert Museum i London pågår just nu – och fram till i vår – utställningen “Marie-Antoinette's Style”. Där berättar kläder, porslin, skulpturer, smycken och bilder från över 250 år historien om en av världens mest mytomspunna personer, vi hör curatorn Sarah Grant berätta om utställningen.Till sin hjälp för att bli en sorts 1700-talets ”influencer” av rang hade Marie Antoinette ett par skickliga kvinnor. En av dem var Rose Bertin som stod bakom idéerna till hennes klänningar, och accessoarer. Den andra kvinnan som bidrog till att Marie Antoinette, och hennes stil, synliggjordes var konstnären Elisabeth Vigée Le Brun. Vi ringer upp Cécile Berly, fransk historiker specialiserad på 1700-talet för att höra mer om kvinnorna bakom Marie Antoinettes stil.Nyligen lät Netflix meddela att de är i full fart med att producera en långfilm om Axel von Fersen, och hans syster Sophie, som under sin tid var kända som ett av Europas hetaste ”it-syskon” par. Rollen som Axel von Fersen kneps av skådespelaren Christian Fandango, som förutom mask och kostym, även hade andra knep för att komma in i rollen som Marie Antoinettes älskare.

Esmeralda växer upp i ett familjehem. Men en dag tas ett beslut och flickan flyttas till sina biologiska föräldrar. 10 månader senare hittas hon död. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 2016 kommer flickan som kallas Lilla hjärtat till världen. Hon får en stormig start i livet. Hennes pappa uppträder hotfullt på BB och socialtjänsten i Norrköping bedömer att han är farlig för henne och hennes mamma. En utredning slår fast att det finns missbruk och psykisk ohälsa i familjen. Därför blir Esmeralda tvångsomhändertagen enligt LVU och placerad i ett familjehem när hon är sju veckor gammal.LVU:t upphör, trots avrådanNär Esmeralda är drygt två år begär hennes biologiska föräldrar att tvångsomhändertagandet ska upphöra och att Esmeralda ska flytta hem till sin biologiska mamma. Socialtjänsten avråder, men en enig kammarrätt slår fast att de biologiska föräldrarnas situation förbättrats så pass mycket att de bedöms kunna ta hand om sin dotter. Beslutet innebär att Esmeralda ska lämna den familj hon levt med och börja bo med sin biologiska familj.I slutet av januari 2020 hittas hon död.Medverkande:Melinda Jacobs, Esmeraldas familjehemsmamma.Sofia Bergenbrant, socialsekreterare och medhandläggare i Esmeraldas ärende. Medverkar med citat från Norrköpings tingsrätt som hon godkänt att vi publicerar.Eva Andersson, kriminalinspektör som leder polisens förundersökning.Anna Nedwik, kriminalinspektör som leder polisens förundersökning.Polisens yttre befäl, först på plats efter larm om en fallolycka.Anonym polis som kommer fram strax efter yttre befälet.Anonym polis som kör den gripna biologiska pappan till polisstationen.Lena Hallengren, dåvarande socialminister.Yvonne Thilander, dåvarande chef för socialtjänsten i Norrköping.En dokumentär av Lisa Bergström.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2025.