Podcast appearances and mentions of lars gunnar andersson

Le "way of life" scandinave est à la mode depuis plusieurs années avec le hygge danois ou son équivalent suédois mysigt. Au-delà de la tendance, ce sont aussi des pratiques qui relèvent du bon sens pour prendre soin de sa santé mentale et de son corps, dans des pays où le climat est très hostile pendant de longs mois. Voici une pratique bien-être à adopter dans le dur de l'hiver - cette fois, venue de Suède. Le fika ! Une petite parenthèse à partager avec ses collègues, sa famille ou ses amis, au bureau, à la maison ou en plein air, autour d'une boisson chaude ou d'un encas. Le mot fika est apparu au début du XX e siècle. Selon le linguiste Lars-Gunnar Andersson, c'est l'un des seuls exemples de verlan suédois. Kaffe, fika. Quel est ce concept ? Que cuisiner pour son Fika ? Écoutez la suite de cet épisode de "Maintenant vous savez". Un podcast Bababam Originals, écrit et réalisé par Antonella Francini.  À écouter aussi : Pourquoi décore-t-on notre sapin à Noël ? Gérard Depardieu : peut-on retirer une Légion d'honneur ? Pourquoi les Japonais mangent-ils du KFC à Noël ? Retrouvez tous les épisodes de "Maintenant vous savez". Suivez Bababam sur Instagram. Date de première diffusion : 24 janvier 2023 Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Le "way of life" scandinave est à la mode depuis plusieurs années avec le hygge danois ou son équivalent suédois mysigt. Au-delà de la tendance, ce sont aussi des pratiques qui relèvent du bon sens pour prendre soin de sa santé mentale et de son corps, dans des pays où le climat est très hostile pendant de longs mois. Voici une pratique bien-être à adopter dans le dur de l'hiver - cette fois, venue de Suède. Le fika ! Une petite parenthèse à partager avec ses collègues, sa famille ou ses amis, au bureau, à la maison ou en plein air, autour d'une boisson chaude ou d'un encas. Le mot fika est apparu au début du XX e siècle. Selon le linguiste Lars-Gunnar Andersson, c'est l'un des seuls exemples de verlan suédois. Kaffe, fika. Quel est ce concept ? Que cuisiner pour son Fika ? Écoutez la suite de cet épisode de "Maintenant vous savez". Un podcast Bababam Originals, écrit et réalisé par Antonella Francini.  À écouter aussi : Pourquoi décore-t-on notre sapin à Noël ? Gérard Depardieu : peut-on retirer une Légion d'honneur ? Pourquoi les Japonais mangent-ils du KFC à Noël ? Retrouvez tous les épisodes de "Maintenant vous savez". Suivez Bababam sur Instagram. Date de première diffusion : 24 janvier 2023 Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Det är minst sagt knökat med göteborgska ord och uttryck i "Göteborgslexikon". En del av dem är bekanta, andra mer sällsynta. Några är så självklara att man inte ens märker att det är dialekt. Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet, beskriver närmare tusen ord och uttryck. Inte bara för att det är kul, ord ger kunskap om både människor och samhälle.

Era värdar dyker idag ned i det allra mest Götebôrska som finns, nämligen själva dialekten. Till vår hjälp har vi auktoriteten på området, professor emeritus Lars-Gunnar Andersson, som med fast hand leder oss mellan adjektiv, verbböjningar och substantiv. Johanna puffar eftertänksamt och igenkännande, medan Anders kommer ut på andra sidan med perfekt uttal! Dagens cigarr: La Aroma del Caribe Mi Amor Robusto Producerat av Eric Palmcrantz, Figaro Music & Media Group.

"Att" är ett krångligt litet ord. Egentligen är "att" två olika ord med skilda funktioner och uttal. Dessutom kan "att" få för sig att försvinna ur meningar. – Att är ett litet ord på ytan men grammatiskt undertill finns det hur mycket som helst, säger Henrik Rosenkvist professor i nordiska språk om ordet att. Att som infinitivmärke uttalas "å": “Det är roligt att (å) bada.” Att som subjunktion uttalas "att": “Det är roligt att han badar.”– Det är en språkhistorisk slump att orden skrivs likadant och det är lite olyckligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om attVarför uttalar vissa "att" som "och"? Till exempel i meningen “jag vill lära mig att skriva” finns det de som säger “jag vill lära mig och skriva.”Heter det "Varsågod och smaka" eller "Varsågod att smaka"?Är det verkligen korrekt att skriva en rubrik som: “Asylsökande vinner mot Migrationsverket - har rätt få även anknytning prövad efter avslag”? Ska det inte vara ett att i "har rätt att få"?"Kommer sprida sig, "kommer bli bra" och "kommer hända" står att läsa i tidningar men vart tog "att" vägen? Och är det rätt att utelämna att efter kommer?Finns det dialektala varianter av "att"?Läs mer och att som infinitivmärke och subjunktionBoken Språkrådet rekommenderar (som pdf) på sidan 36 står det som Henrik Rosenkvist refererar till angående "kommer att" (från 2023).Krönika Kommer ”att” vara kvar? av Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs-Posten (från januari 2017).Krönika "Att” glöms bort och återanvänds av Anders Svensson, Dagens Nyheter (från november 2022).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

Le "way of life" scandinave est à la mode depuis plusieurs années avec le hygge danois ou son équivalent suédois mysigt. Au-delà de la tendance, ce sont aussi des pratiques qui relèvent du bon sens pour prendre soin de sa santé mentale et de son corps, dans des pays où le climat est très hostile pendant de longs mois. Voici une pratique bien-être à adopter dans le dur de l'hiver - cette fois, venue de Suède. Le fika ! une petite parenthèse à partager avec ses collègues, sa famille ou ses amis, au bureau, à la maison ou en plein air, autour d'une boisson chaude ou d'un encas. Le mot fika est apparu au début du XXe siècle. Selon le linguiste Lars-Gunnar Andersson, c'est l'un des seuls exemples de verlan suédois. Ça veut dire quoi fika ? Donc c'est juste une pause café ? Que cuisiner pour son Fika ? Écoutez la suite de cet épisode de "Maintenant vous savez". Un podcast Bababam Originals, écrit et réalisé par Antonella Francini. À écouter aussi : Qu'est-ce que le friluftsliv, ce mode de vie norvégien qui nous rend plus heureux ? Qu'est-ce que le death cleaning, qui permet de préparer notre fin de vie ? Qu'est-ce que le Hygge ? Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Änna, parra och dekadarier - Språket handlar om göteborgskan förr, nu och i framtiden. Dialektforskaren Lars-Gunnar Andersson är orolig över att unga inte förstår vissa typiskt göteborgska uttryck. Veckans språkfrågorVad betyder uttrycket "inga dekadarier" och var kommer det ifrån?Sophie Elkan skrev en historisk roman om John Hall den yngre, som levde runt sekelskiftet 1800. Hur kan John Hall den yngre ha låtit, skulle man tycka att han talade göteborgska om det gick att höra honom? Och hur lät vanligt folk i samma stad i samma tid?Det engelska ordet chat betyder samtal eller småprat. Det liknar det göteborgska tjôta, vilket också kan betyda småprat. Kan det vara så att chat och tjôt är besläktade?Det finns exempel på hur barn som pratar t ex göteborgska snabbt byter till stockholmska eller mälardalska när de leker. Hur vanligt är denna typ av dialektbyten och vad är orsaken?Hur ser utbredningsområdet ut för göteborgska?Dessutom diskuteras frågor som dialekters olika prestige och framtiden för den klassiska Göteborgsdialekten. Programmet spelades in inför publik den 5 maj 2022 i samband med Vetenskapsfestivalen i Göteborg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Gunnar Andersson, professor emeritus i modern svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Jens Möller.

Veckans avsnitt tar dig med på en tur i programmets historia. Temat är julens ord och uttryck och redaktionen utlovar flera kära återhöranden. Veckans språkfrågor Vad har julmust med must att göra? Varför säger man tomte i Sverige och nisse i Norge? Vad betyder egentligen texten i luciasången? Vad står verbet braska för i talesättet Anders braskar, julen slaskar, alternativt Anders slaskar, julen braskar? Vad betyder ordet fnyk, som i att det fnyker snö? Var kommer den skånska traditionen julaknudor (julknutor) från? Vad är egentligen ett julbord, det kan man säga om ett dekorationsbord utan mat också? Vad är den historiska bakgrunden till ordet jul? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska, Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk och Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska, samtliga vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström, Emmy Rasper och Anna-Lena Ringarp.

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson och Språktidningens Anders Svensson samtalar om göteborgska och framtiden för svenska dialekter.

The almost compulsory inclusion of emojis shapes our casual written language in new ways, explains Lars-Gunnar Andersson, Professor of Modern Swedish.  - Det nästan obligatoriska användandet av emojier formar vårt vardagliga skriftliga språk på nya sätt, förklarar Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska. 

Lars-Gunnar Andersson, Professor of Modern Swedish, tells how the new ways of communicating on social platforms and smartphones have developed a new written language which is very similar to the modern Swedish spoken language.  - Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska berättar hur de nya kommunikationsvägarna som sociala medier och smartphones har utvecklat ett nytt skriftspråk som går hand i hand med det moderna talspråket. 

En del lyssnare tycker att pratet går snabbare i det nya Språket. Men stämmer det? Anna-Malin Karlsson, professor i svenska vid Uppsala universitet, har undersökt hur snabbt Emmy Rasper och Ylva Byrman pratar jämfört med den tidigare programledaren Anna Lena Ringarp och bisittaren Lars-Gunnar Andersson. Spännande resultat - och flera intressanta teorier bakom hur vi människor uppfattar språkets hastighet. Dessutom: Hur gammalt är ordet deadline och vad är egentligen skillnaden på frusen och fryst? Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarar på veckans lyssnarfrågor. Programledare är Emmy Rasper, som enligt professorns undersökning har samma talhastighet som John F Kennedy. Veckans lyssnarfrågor Hur gammalt är ordet "deadline" och finns det några bra synonymer? Är det någon som hört ordet "logsop" användas om müsli? Vad är skillnaden på frusen och fryst? Går det att säga "frusen yoghurt"? Vad heter den manliga motsvarigheten till sjöjungfru?

I veckans program besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor med dagsaktuell anknytning och berättar om språkvårdens syn på förändringar. Medan de flesta förändringar i uttryckssätt sker utan baktanke, finns det faktiskt också de som har ideologiska orsaker. Ett exempel är att många människor numera föredrar att säga jag arbetar som lärare i stället för jag är lärare för att demonstrera att yrkesidentiteten inte är hela personligheten. Veckans alla frågor: -”arbeta som lärare”. Varför inte säga ”jag är lärare”? -en passning och ett pass -”min livs resa” eller ”mitt livs resa”? -”det hära” och ”det dära” -en sammanfattning av vilka språkförändringar som språkvården ser allvarligast på

När familjen samlades runt brädspelet väcktes funderingar om formuleringar och professor Lars-Gunnar Andersson berättar om hur språkets rottrådar sträcker sig långt tillbaka i tiden. Men vad är ett egentligen ett språk och hur avgränsar man det, undrar en annan lyssnare. I veckans program ryms stora och små frågor om språkets förändring. Veckans frågor: -vad är ett språk? Om avståndsspråk och konstruktionsspråk                                  - om påhängda pronomen i tal: ge’na den, ge’n den -”jag såg han” -ung flicka som använder det skriftspråkliga ”dessa” i tal                                          -”en” som ersättning för man – duger det i neutral text? -prepositionen ”kring” som tycks ersätta en mängd andra prepositioner

Bland veckans lyssnarfrågor finns flera som inspirerar till reflektion över hur olika mening vi kan ge samma ord. Vi diskuterar skillnaden mellan att åka till stugan och åka till landet, skriver en lyssnare. Finns det någon skarp geografisk gräns mellan de båda uttrycken och var går den i så fall? Nja, svarar professor Lars-Gunnar Andersson, antagligen inte i detta fall. Men under programmets dryga sexton år i etern har det kommit många exempel på ord och uttryck med skarpt geografiska gränser och några av dem lyfts fram. Ett annat ord där meningen tycks växla med könet på användare är ordet väninna. Kan en man ha väninnor, undrar en lyssnare. Och så lite information från programledaren: den 11 februari kommer Emmy Rasper att efterträda mig som programledare för Språket när jag går i pension. Professor Lars-Gunnar Andersson kommer också att sluta som programmets expertmedverkande. Språket blir också i fortsättningen ett program för lyssnares frågor om språk! Samtliga veckans frågor: -konnotation och denotation: betydelse av orden och skillnaden dem emellan -åka till landet eller åka till stugan -siffertrixande -be om ursäkt, be om en ursäkt – ett ord som tycks kunna ”gå åt olika håll” -väninna, bara för kvinnor?

Ordbokens information kan inte alltid mäta sig med den vi bär inom oss. De säger professor Lars-Gunnar Andersson i veckans program när en lyssnare diskuterar en mängd ord som alla har med träd att göra. En annan lyssnare har iakttagelser om språket i sociala medier där uttrycket så pass verkar ha fått en ny betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor: -träd och gren, ris och pinnar. Om semantiska fält och hur terminologi uppstår -”så pass” som förstärkande förled, men utan en konsekvens. ”Det regnar så pass.” -”känna igen” i betydelsen vara bekant med -”han är snäll, är han”. Om talspråkliga mönster i södra Sverige -”fullt i folk på stan” -”hiiii” på skolgården som uttryck för dissning: -Jag har varit i Afrika!-Hiii att du har! -otroligt vanligt att använda ”otroligt”

Modeord kan man hitta på de mest oväntade ställen, till exempel på kattmatsburken. Men allt är inte så nytt som man tror, visar det sig när professor Lars-Gunnar Andersson undersöker nyskapelsernas ursprung. Vem hade till exempel väntat sig att Erik Axel Karlfeldt för över hundra år sedan myntade ett begrepp som är vanligt i dagens börsspalter? Veckans alla lyssnarfrågor: -nutrition på kattmatsburken -”norr om” i betydelsen mera -tankesmedja -att ”tävla ut” något -kan man vinna ett Nobelpris? -okej   -funkis och dagis   -lyfta en fråga -spirituell   -förlägen

I Språket denna vecka undrar en lyssnare om det heter en loppis eller ett loppis och professor Lars-Gunnar Andersson konstaterar att ordboken och många språkbrukare inte är överens. Men måste man nå hundraprocentig enighet om ords böjning? Gymnasieläraren Anders undrar vilka skrivregler som styr användningen av orden och och men först i meningar, och frågan leder till ytterligare en diskussion om rättesnörenas roll i språket. Veckans alla frågor: -hur lyder reglerna om ”och” och ”men” först i meningar? -videorna eller videosarna? -en eller ett loppis -kan man unna sig själv något? -att missminna sig -smorde eller smörjde

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Veckans alla lyssnarfrågor: -vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen? -hur har begreppet ”bussig” uppkommit? -och ”bus” och ”busig”? -väderlek, varför ”lek”? -”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen -”brandljud” och ”skarpljud” på träd -stammen, i betydelsen ”fören” på en båt -ladugård – betydelse förr och nu -i går morse och i morgon bitti -”smöget” som ett ord för ”bra” -”knäppgök”

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Veckans alla lyssnarfrågor: -          Alltför många så: i går så tog jag en promenad -          Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer -          När kan man utelämna ”att”? -          ”Håller på ta slut” -          ”Stockholm har blivit modern” -          Är ”typiskt” det nya ”typ”? -          ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem. Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Veckas alla frågor: -fröken och magister i skolans värld -en incident – hur allvarlig är den? -transparent – ett modeord -varför har järnvägsstationen blivit tågstation? -”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform? -totalt, ett – ibland- onödigt ord -att ligga skrynkligt till

I veckans upplaga av Språket besvarar professor Lars-Gunnar Andersson lyssnarfrågor om ord som tycks ta sig nya vägar. Kan musslor vara gravida, undrar en lyssnare. Och finns det släktskap mellan lucka, lock och lyckta dörrar? Veckans alla frågor: -knia -abrovink eller abrovinsch -lyckta dörrar, lycka som betyder liten åker och lucka – finns släktskap? -vad betyder ”tveten” och ”tvet” i många ortnamn? -”gravida musslor” -jobbskatteavdrag – nytt ord? -på stubinen, stubben och stuberten

Göran Bengtsson från Sunne är en välkänd vårdare av det värmländska kulturarvet, även dialekten. Med utgångspunkt i några av hans visdomsord lyfter Lars-Gunnar Andersson fram värmländskans egenheter Veckans lyssnarfrågor: -ditt lilla bynke -vad är en ”brunnjong”? -en plässa -jalur -ortnamn som slutar å¨-red, -ryd, ärud och –röd

---PÅA: Nu följer Språkbiten, ett kort program från Språket-redaktionen med lyssnarfrågor om språk (och svar från professor Lars-Gunnar Andersson. Programledare är Anna Lena Ringarp) ---AVA: I Språkbiten hörde vi språkprofessor Lars-Gunnar Andersson. Redaktör Anna Lena Ringarp.

I veckans Språket formulerar professor Lars-Gunnar Andersson principen för ordförrådets förnyelse så här: "orv ut, app in". Vi behöver sällan en lie nuförtiden och är därför inte bekanta med ordet för handtag på lien, orv, medan de flesta av oss dagligen umgås med appar i våra mobiler. Lyssnarfrågorna kommer med ytterligare exempel, som ordet mående som på några få år gjort karriär inom vård och omsorg, och ordet kreativitet som för femtio år sedan inte ens fanns i ordlistorna. Alla veckans ordfrågor: -finns ordet ”onomatopoesi”? -att se i syne, men vad då med hörseln? -när kom ordet ”kreativitet” in i språket? -längst eller längs vägen? -golfmajorn -sejva saknas i ordboken -”mående” tar över inom vård och omsorg -vad vi gör med ”fokus” – riktar, sätter, lägger, har, men kan vi också ”ägna fokus åt något”?

Julbordet och låttexter går igen i lyssnarnas frågor om förbryllande grammatik som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor: -          missförstånd på grund av uteblivet kommatecken -          ”Det är hon jag vill leva med” – ett resonemang om tre olika            grammatiska mönster och om hur osäkerhet kan uppstå -          om komparering av adjektiv: mer intressant eller intressantare? -          närliggande eller näraliggande? -          egen regi eller egenregi – och betyder de kanske olika saker? -          till fots, till hands, till sjöss, till salu, till väga – vad är det            som prepositionen ’till’ orsakar? -          ’en ris a là Malta’ – varför ’en’ och inte ’ett’?

Nyord i alla ära, men ord med lång historia i språket ger ofta bonusmaterial i form av spännande berättelser. I veckans program nystar professor Lars-Gunnar Andersson i trådarna till flera ord som lyssnare varit nyfikna om. Först i veckans lista är faktiskt själva ordet nyfiken som 9-årige Emil undrar över - varför heter det så? Samtliga veckans ord: -nyfiken -ökänd -barnmorska -att vara placerad -arg att läsa -tofs betyder något annat i dag -rädd om något och rädd för något

I filmen Myglaren av Jan Myrdal och Rune Hassner hade Christer Strömholm huvudrollen. Filmen kom 1966, boken med samma namn följande år, och alltsedan dess har ordet myglare varit ett vanligt begrepp - numera vet väl alla vad en myglare gör, även om betydelsen kan vara svår att precisera. Ordboken (Svensk ordbok) säger så här: att agera i det tysta för att uppnå fördelar. Men varifrån fick Jan Myrdal ordet som så snabbt gjorde karriär i språket? I veckans upplaga av Språket berättar han själv och samtalet leder till en språkfilosofisk diskussion mellan honom och professor Lars-Gunnar Andersson. Finns det ord vars själva ljud berättar om innehållet? Ja, hävdar Jan Myrdal - ordet myglare är ett sådant. Veckans samtliga frågr - myglare - vassebissen - blixtlås - hatthylla - banan - okidoki - åpen - småmännelig - brandgul och orange - kopp/mugg - att pjäxa kula Veckans Språket är en repris från den 12 januari 2010. Denna vecka utgår Språket tisdagen den 25/12 - då sänds programmet Vinter i P1.

I veckans Språket ger Lena Näslund oss historien om vitvalen Noc och några andra djur som verkar vilja härma mänskligt tal. Hedvig Skirgård berättar hur ishockeyreferat på punjabi har stärkt samhörigheten mellan den indiska befolkningsgruppen och andra kanadensare. Och i Språketstudion skalar professor Lars-Gunnar Andersson bort det färgglada omslagspappret runt några ord och berättar vad de egentligen betyder (detta inslag sändes första gången 2009): - lagom - kakofoni - ananas - marmelad - frälsa - spa - muck - fika - kärring - fogsvans - grötmyndig

-Så många hjärtor, sa tre-åringen när hon fick se toalettpappret. Yngre och äldre språkbrukare funderar över gamla och nya och uttryck och professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna. Samtliga frågor i veckans program: -aktning för hunden -ringaktning av svin -göra åtgärder -'fatta beslut' blev 'ta beslut'- när började man säga det? -bodde du inte på landet - dåtid, fast man menar nutid. Varför? -upp som tillägg till många verb: möblera upp, renovera upp, smaka upp -hjärnor och hjärtor i barnspråk -ja eller nej som svar på frågor med inte i

Ord kan aktualiseras av många skäl och gamla ord kan framstå i ett nytt skimmer. Hummerfiskepremiären den 25 september har väckt en av veckans frågor, som besvaras av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans samtliga frågor: -mera om ordet bast - synonym för år i många sammanhang, men inte alla -flicka och pojke, en fortsättning på berättelsen om orden som vandrat ner i åldrarna - men varför forsätter man då använda flickvän och pojkvän om äldre personer? -flicka och pojke i Finland -snuskhummer - vad har en sådan med skaldjuret att göra? - skillnaden mellan en skvätt och en slurk -svartjobb, svartsjuk, svartlista, svartmåla - varför svart i så många negativa sammansättningar? - baske mig - varför säger man så? -smätt,smutt eller smatt - vad heter det lilla utrymmet? -vad gör man när man tjackar tidningar?

Är det den tryckta versionen av språket som påverkar vårt uttal eller färgas vår skrift av nya tiders uttal? Den växelvisa påverkan skrift-tal är ett ämne som fascinerar både språkforskare och lyssnare, och ämne för veckans program där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Veckans frågor: - närmar sig talet skriften? Och hur märker man det? - franska lånord som får nya uttal - vad händer? - varför har man i Moramål ofta ett v eller W först i ord som i rikssvenskan börjar på vokalen o? Exempel: ost blir vost, ont blir wont. -lite mer eller litet mer - buren kan uttalas på två sätt . Vad kallas fenomenet?_ - varför två uttal av kör - sjunga i en kör, men jag kör bil?

Språkets lyssnarundersökning om attityder till svordomar gav upphov till många nya frågor, och i veckans program resonerar professor Lars-Gunnar Andersson med lyssnare om svordomars natur. Vad räknas som svordomar, undrar en lyssnare som brukar säga jämrars. Och varifrån kommer katten i mera oskyldiga kraftuttryck, frågar en annan. Samtliga frågor denna vecka: -vad är egentligen en svordom? -upplevs svordomar som kraftigare i Uppsala än i Göteborg? -varför låter svordomar med helvete i starkare än de med himmel? -kan man vaccineras mot svordomar i tidig ålder? -hur kom katten in i kraftuttryck? - skit som allmänt förstärkande led - din fåntratt - varför din? Den i programmet omtalade artikeln "Du pacifist - din pacifist" av Göran Kjellmer finns i tidskriften Språkvård 1976:1.

Talare av de fem nationella minoritetsspråken har vissa rättigheter men kunskapen om dem och kanske också viljan att uppfylla lagstiftarnas avsikter brister ofta ute i kommunerna. Det säger Maziar Farzin från Sverigefinska ungdomsförbundet. Företrädare för de nationella minoriteterna ordnar under Almedalsveckan i Visby ett språkseminarium för att öka medvetenheten bland kommunpolitiker och tjänstemän. Inför seminariet den 3 juli kan man besöka deras blogg. Två av tre svenskar säger att de har svårt att förstå danska, enligt en färsk undersökning av nordisk språkförståelse. Däremot uppger de flesta norrmän och svenskar att de kan förstå varandra. Bodil Aurstad, som är projektledare på Nordisk Språkkordination, väljer att tolka resultatet på ett positivt sätt. - Det är uppmuntrande att så pass många norrmän och danskar säger att de kan förstå danska. Och andra undersökningar visar att det bara tar 3-4 veckor för svenska ungdomar som arbetar i Köpenhamn att förstå och göra sig förstådda på sin arbetsplats. Har tabellerna och diagrammens sanningar tagit över vårt språk och vårt tänkande - en av många lyssnarfrågor i veckans Språket. Samtliga frågor som diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson: -att beskriva statistik i stället för verkligheten -beväpnad med pistolliknande föremål - vems verklighetsuppfattning? - tur att jag fick städat - syd-västsvensk grammatik - det regnar men inte det solar - varför? - inte plus hoppas: jag hoppas inte det regnar eller jag hoppas det inte regnar? - Nederländerna måste själva ta ställning - eller själv ta ställning? Eller självt ta ställning?

När får man svära och när passar det absolut inte? De flesta människor har åsikter om svordomar, men vi har inte samma åsikter. 3900 radiolyssnare har besvarat Språkets enkät om inställningen till svordomar och i veckans program redovisas några av resultaten. -De flesta uppger att de tycker illa om svordomar, men de flesta uppger också att de svär ibland, säger professor Lars-Gunnar Andersson som granskat svaren. Det är människorna runt omkring oss som avgör om vi håller inne med svordomen eller inte. I sällskap av en äldre släkting är det bara 30 procent av de svarande som kan tänka sig att använda en svordom, men om man klämmer fingrarna i sin ensamhet kan fyra av fem, 80 procent, låta undslippa sig en svordom. Enkätsvaren visar också att det är stor skillnad mellan yngres och äldres attityder till svordomar, men mycket talar för att yngres inställning förändras med åren, säger Lars-Gunnar Andersson, som jämfört resultaten med dem från en liknande undersökning för 35 år sedan. Vad tänker du om det? Det är många som i brev till programmet funderar över användningen av orden 'tänka' och 'tanke' i modernt språk. Inga-Lill Grahn vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet har i sin doktorsavhandling undersökt hur orden 'tänka' och 'tanke' använts i samtal i programmet Radiopsykologen.

Datorer med bestämda åsikter om riktig och felaktig grammatik har fått lyssnare att skriva till programmet Språket denna vecka. De får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans alla frågor: -jag först, lyssnarkommentarer -mera om den möjligen överdrivna skräcken för att sätta jag först i meningar - det såg ut som hon eller det såg ut som henne. Och det liknar hon eller det liknar henne -psykologiskt utlåtande och pedagogisk utredning - bestämningen hör väl egentligen inte till substantivet? - adjektiv kan vara kategoriserande/klassificerande eller karakteriserande - datorn rättar meningen det behövs upprättas ett avtal - håller känslan för svenska språket på att försvinna? Det handlar om en/ett förvirring - den 35-åriga mannen - rätt eller fel?

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren. Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig? I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet? Veckans alla lyssnarfrågor: - om päsig - och kurka - om samlingsnamn för småfåglar: pjoddar och tjippar - vad är en luna? - nu fick jag ett rån som uttryck för trötthet - meraftan - skillnaden mellan hydda och hodda

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser.

Hur utvecklas vårt språk? Går det mot allt större förenkling, som man ibland kan tro, eller är det tvärtom? Denna fråga ställa i veckans program av lyssnaren Karin och hon får svar av professor Lars-Gunnar Andersson, som ger exempel på både förenkling och på ökad komplikationsgrad i det svenska språket. För sanningen är att båda tendenserna går att finna i språket - fast inte inom samma område. Blir böjningsmönstren enklare. Kanske svårigheterna tornar upp sig i ordföljden. Övriga frågor: - förenkling, komplikation - när hade svenska grammatiken sin höjdpunkt? - havsens djup och dagsens sanning - vad är det för uttryck? - våran och eran - fryksdalskan

OBS: denna veckas tisdagsprogram utgår. Första sändning är onsdagen den 28 december kl 19.03! Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor från bland andra lyssnaren Patrik som blivit utskrattad av vänner för sitt ordval. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Och som så ofta, uppmuntras lyssnarkretsen bidra med exakt kunskap om ords utbredning, för den dokumenterade kunskapen om var och hur ord används är inte total. Veckans ord: - Anders braskar, julen slaskarmen vad är braska - fnyk, som i fnyksnö - kas inte på schysset - pöl - päsig - ta dän, ta bort, ta väck - sätter man sig jämte någon i Östergötland? - lägga skäkera i vädret, sterva av - lika, tycka om

Den nya intresseorganisation Deafhood vill värna teckenspråket. Dennis Barvsten, som är politisk sekreterare i Deafhood, tycker att teckenspråket är illa behandlat i den svenska skolan. Det är inte lätt att lära ut svenskt uttal till dem som har ett annat språk som modersmål. Veckans program tar upp frågor om det svåra ämnet uttal och professor Lars-Gunnar Andersson kommer då in på de fyra uttalet av o, varför talet 20 ofta uttalas tjugi och varför ordet egentligen kan få ett uttal som retar många: ejengklien. Veckans alla språkfrågor: - 'ammaru' -genuint dubbeltydigt i uttalet - hur uttala ordet bågna? - uttal av g framför y och ü - stockholmares uttal av ä/e och u/ö, förr och nu - hur vet man om o ska uttalas å som i ordning eller o som i bota? - uttal av egentligen som blir ejengklien - varför tjugi i stället för tjugo? - fylla jämt' i stället för fylla jämnt

Årets två mottagare av Sveriges Radios språkpris talar om språklig inspiration i veckans program. Pristagare från de lokala kanalerna är Lars-Åke Gustavsson som får priset för att han "med inlevelse, närvarao och avspänd formuleringskonst visat generationer av mobila lyssnare den rätta vägen". Rikskanalernas pristagare är Ekots Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg "som med en ordpalett i klara färger målar skarpa bilder av Amerika i varda'n och världen". Den svenska grammatiken ställs inför utmaningar när professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om ordföringar och kluven ved. - jag ska ännu handla - så säger man i Finland - hörs ut - norsk påverkan - ordföringar - förvärvts - klyva/klyvde/klyvt eller klyva/klöv/kluvit? - kan göra ingenting - -ta lån

P1 Språket 23 aug 2011 Vem har semester? Den nya säsongen Språket-program inleds denna vecka med både allmängiltiga och udda språkfrågor som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.

PÅA: Kortprogrammet Språkbiten är tillbaka i etern. Under åtta sommarveckor kan ni höra avsnitt ur tidigare års Språket, där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar radiolyssnarnas frågor om språk. Redaktör för programmet Anna Lena Ringarp. AVA: I Språkbiten har vi hört Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Språkbiten sänds måndag 5.35, med repris måndag 20.50 och söndag klockan 17.35. Välj den info som passar!

I ett extrainsatt program på nationaldagens morgon måndagen den 6 juni blir det lyssnarfrågor från hela landet. I studion som vanligt professor Lars-Gunnar Andersson. Programmet kan avlyssnas via länken här på sidan eller som podradioprogram.

Ibland stannar man plötsligt till inför ett ord man hört tusentals gånger och börjar fundera: varför säger man så här, vad heter det egentligen - och varför? Det har flera lyssnare gjort denna vecka och deras frågor diskuteras av professor Lars-Gunnar Andersson. Det handlar om när gamla sanningar möter nya vanor och om när språkkänslan sviker. Veckans alla frågor: - mer eller mera - regeringen, dom - kan man säga så? - var eller vart? Kan man inte skilja på befintlighet och riktning längre? - kejsare och furste, men varför 'kejsar Augustus'? - kärnkraftverk eller kärnkraftsverk? - hur kommer vårt språk att utvecklas när alla skriver så mycket mer i dag än tidigare? - språkförenkling - och motsatsen

- Hur kan man ha fel om ett ord ett helt liv, och dessutom vara svensklärare? Det frågar sig Monica i veckans program. Leif berättar om ett ordfynd på nätet och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar hemmagjord grammatik och uttryck stadda i förändring. Alla veckans lyssnarfrågor: - himla - en lyssnares favorit bland förstärkande förled - kommatecken före och och men i meningar - hur ska det vara? Mera om kommatering - skriv sökord "komma": - tveksamhet inför även fast, som i meningen det regnar även fast solen skiner - sens dess i stället för sen/sedan dess - massa snö i stället för en massa snö - ett mil - en gilla, två gillor - skidning i stället för åka skidor Lyssnares bidrag:

Många lyssnare har hjälpt till att ta fram ursprunget till den dagen-efter-känsla som kallas 'ågren' - bokstavsomkastningen från 'ånger' till 'ågren', fast dagens betydelse väl gränsar till 'ångest'. I veckans program reder professor Lars-Gunnar Andersson också ut en gammal gångart: att gå i strumplästen, strumpfoten eller strumpsockorna. Vidare besöker vi Öckerö skärgård i södra Bohuslän, där tio bebodda öar ibland har olika ord för samma betydelse. Veckans alla lyssnarfrågor: - Ågren , först belägg från sena 20-talet, i studenttidningen Lundagård - olika ord för dåligt fotbollslag: brögäng i Stockholm, Mälardalen och lite norrut, bonkegäng i Göteborg och Västergötland (bonkargäng i Värmland), ängagäng i södra Sverige - en räl är ett ord som fortfarande används, påminner många jänrvägare - en personal, numera är accepterat av ordlistor, om än ej av alla språkbrukare. Men hur är det med en allmänhet, i betydelsen en enda person? - går man i strumplästen eller strumpsockorna? - när började man cykla i stället för att hjula? -vad betyden grann som i noggrann, grannlaga, grannlåt - varför säger man svinkallt?

I vårt språk finns det livskraftiga fornminnen, som i många delar av landet hörs i vardagligt tal. I veckans program spårar professor Lars-Gunnar Andersson några av dem tillbaka genom språkhistorien. Veckans frågor: - vad betyder na och en, som i jag såg´na och jag såg´en? - sjuker och rädder - varifrån kommer de formerna? - flera frågor om ordföljd och den nordgermanska specialiteten att ändra ordföljd i huvudsats: Bussen kommer snart men: Snart kommer bussen. - hon har inte en bil - låter osvenskt, är det engelskt inflytande? - 'både - men också' - om tolerans - och bristande tolerans - för nya inslag i vardagsspråket; om stilnivåer i tal och skrift Språkrådets Observera den nya tiden för Språket söndagsrepris: klockan 7 på morgonen, efter nyheterna!

I kvällens program talar vi om klassresan, om att klättra på samhällsstegen. Wonna I de Jong började sin resa som 6-årig persiljegrossist på ett torg i Polen, idag säljer och köper hon fastigheter i Sverige. Ronny Ambjörnsson började i en enrummare i Lunden i Göteborg, idag innehar han professorstitel vid Umeå universitet och har skrivit en bok om resan mellan de tu. Dessutom berättar Lars-Gunnar Andersson från Språket i P1 om sociolekterna, de sociala dialekterna.

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson. Veckans frågor: - hur många genus i svenskan och varför? - varför starka och svaga verb? - 'kanske' - kommer det från kan ske? - jag är inte den som är den - 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information - 'skälen till varför'

Veckans program är en orgie i detaljer, små detaljer som hamnar under rubriken 'grammatik', men som också skulle kunna buntas ihop under överskriften 'småsaker'. Många av frågorna erbjuder språkbrukaren ett val, säger professor Lars-Gunnar Andersson som kommenterar veckans lyssnarbrev. Välj själv om du vill vara modern och slå ett slag för ordet 'en muffin' i stället för ordlistans 'en muffins' eller vilken grad av ordentligthet du vill ha i uttalet i kulturradion! Samtliga frågor i veckans program: - slatt i stället för slagit - skillnaden mellan är skriven och blev skriven - göra eller vidta åtgärder - komma i jobb - två och en halv månad- varför ental? - en muffin eller en muffins - en boende och ett boende - flera framtider möjliga? - ingen reklam eller mycket reklam? - storlek 50-58 eller storlekar 50-58? -

Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helene Bergholtz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som mycket älg i skogen avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ett tänk. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - fönsterkarm, -bänk eller -bräda? Eller bara i fönstret? - alla barn och alla barnen - skillnaden? - varför hej vännen men hej kompis? - att inleda en mening med Detta för att - ordet beforska - ett tidigt belägg för ordet tänk - ett ton räka - en massa bilar har blivit massa bilar - två personal - flera storyer

Vad kännetecknar språket i mäklarnas annonser? Kristina Larsson-Ekman har gjort en liten studie av denna genre och funnit skillnader i annonser från Stockholm och Göteborg. När talar man ett språk flytande? Veckans lyssnarfrågor, som får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson, börjar bland de stora frågorna och slutar bland kanadagäss och graviditetssuttryck. - när talar man ett språk flytande? - ordet plattform i tid och otid i nutidssvenskan - varför säger man hur gammal är du undrar lyssnare som tycker gammal är ett fult ord - exjobb, exmake - vad betyder exet? - besikta eller besiktiga bilen? - kan man avverka kanadagäss? - hur många uttryck för att vara gravid finns det?

Är boken 10 millimeter tunn? Eller tjock? Hur undviker man dubbeltydiga frågor? Och varför säger vi din dåre? Till veckans Språket har många lyssnare observerat grammatiska underligheter och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar. Från grammatik vänder vi blicken mot försäkringskassans broschyrer. Myndigheten förmedlar en konservativ bild av föräldraskap, säger Lena Lind Palicki som nyligen disputerat vid Örebro universitet med en undersökning av myndighetens språkbruk under 30 år. Två sverigeester med egna minnen från 40-talet då många estlandssvenskar flydde eller flyttade till Sverige kommer också till tals. Jakob Steffensen med rötter på Runö berättar hur man i hans familj behållit sin gamla dialekt. Karin Dalström, som kommer från Hapsaltrakten, berättar hur hennes småsyskon blev mobbade av skolläraren för att de stavade så bra. I deras estlandssvenska dialekt uttalades varje enskild konsonant i ord som "skjorta" och "stjärna" - då var det rätt att stava lätt! Programmen den 4 och 11 maj ger länkar till reportage och intervjuer bland estlandssvenskar. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - Vem sköt Lee Harvey Oswald? - om dubbeltydighet - Kan en bok vara 10 millimeter tunn? Eller är den tjock? - Hanses bil och hanses fru - men finns en dialektal motsvarighet till hennes? - Infinitivmärket att försvinner i satser som något riskerar hända - Ord som ser likadan ut i singularis och pluralis, som hus, kylskåp, berg - är det alltid ett-ord? - Din dåre - varför din?

Tycker de flesta svenskar i dag att reportrar bör dua kungen? Ja, resultatet av en fråga till Språkets lyssnare tyder på det. 60 procent säger att de vill höra kungen tilltalas med du, 35 procent föredrar kungen och bara fem procent vill ha tilltalsordet ni. I veckans program diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson utvecklingen. Här i Sverige lärde sig tidigare generationer att lärare och äldre släktingar inte fick duas och de lärde sig också strategier för att undvika direkt tilltal: skulle det smaka med en kopp kaffe?. Den konsten behärskar inte svenskar som fötts under de senaste femtio åren. Lyssnarfrågor aktualiserar också andra hälsningsord och fraser, som "tjänare" och "hej". Veckans alla frågor: - varifrån kommer ordet tjänare? - och hälsningsordet hej? - kan jag låna din dator? Varför kan och inte får? - bytte eller böt skidor - snabba tider - läckta låtar

Lyssnarfrågorna i veckans program är denna vecka hämtade från äldre litteratur och ny tidningstext, från konstiga skyltar på stan och från livets viktiga högtider. Samtliga frågor som behandlas av professor Lars-Gunnar Andersson: - skidlöpare, skidåkare och prickfritt skytte - liten checklista inför tv-tittande under olympiska spelen - mera om gamla verbformer och om Frans G. Bengtsson - obehöriga äga ej tillträde - ett språkligt fossil - en slarver, flera vadå? - en toastmaster, flera...? - en order, flera.....? - hundar och kattor" Dessutom handlar det om debatten om tonen h, som många vill byta namn på. Andreas Lindahl, musiker och redaktör på Mitt i musiken, nyhetsprogrammet i P1 och P2, sammanfattar. Läs mera i Ann-Marie Nilssons debattartikel "Låt h vara h i musiken" i Och läs gärna några av de roliga kommentarerna om att bli bedömd efter dialekt eller brytning i facebook - länk här bredvid! Jag citerar några här: Inga-Lina Lindqvist: Att vandra i denna jämmerdal med rysk brytning är en fröjd! Ewa Johansson:Gotländska går alltid hem - i alla fall bland svenskarna:) Waldemar Röjder:Som tur är alltid bedömd efter min dialekt - är ju värmlänning :-)