Podcasts about lunds

Hver dag de næste tre uger diskuterer Jakob og Esben valgkampen. Værterne er tilbage efter weekenden, og de stiller skarpt på den lidt underlige debat mellem Mette Frederiksen og Troels Lund Poulsen, der fandt sted søndag aften. Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på AltingetProducer: Kristian Slee Vestergaard, podcastassistentValgkampen er i gang, og tre fredage i træk fylder vi Altingets gård med debat, musik og politisk fredagsbar. Tilmeld dig her: https://www.altinget.dk/live-arrangementer/valg-2026-har-vi-opgivet-klimaetFå Altinget i 179 dage for 179 kr.: altinget.dk/dkpolSom podcastlytter ved du, at politik er mere end overskrifter. Med Altinget får du overblik, vælgervandringer og analyser - samlet ét sted. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En dramatisk vecka i Mellanöstern går mot sitt slut. Irans befolkning uppmanas ta över styret. Men är det här den chans som många hoppats på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Rouzbeh Parsi, Irankännare och adjungerad lektor vid Lunds universitet, Joel Rayburn, USA:s tidigare särskilda sändebud i Syrien, idag verksam vid den konservativa tankesmedjan Hudson Istitute, Chuck Freilich, professor som undervisar i statsvetenskap vid Colombia i New York och Tel Aviv universitetet och författare till böcker om israelisk säkerhetspolitik med fokus på Iran, Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Mona, exil-iranier, sjuksköterska som bor i Stockholm men har stora delar av sin familj och släkt i Iran.Programledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Babak Parham och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Lisa Abrahamsson och Viktor Bortas RydbergProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

I dag gästas Rak höger av Ardavan Khoshnood. Han är läkare, kriminolog och forskare vid Lunds universitet, och har i många år följt Irans maktstruktur – inte minst revolutionsgardet, underrättelsetjänsterna och regimens säkerhetsapparat. Vi pratar om kriget mot Iran och den avgörande frågan: kan det här bli början på slutet för den islamiska republiken – eller är regimen ännu en gång på väg att överleva en kris som skulle ha fällt de flesta andra system? Hur enad är oppositionen? Och hur mycket av en samlande figur är Reza Pahlavi, som är son till shah Mohammed Reza Pahlavi, som avsattes i revolutionen 1979? Vi pratar också om och om den känsliga frågan om yttre intervention. När kan den hjälpa ett folk att bli av med en diktatur, och när riskerar den att förgifta hela eftermälet? Om detta och mycket annat handlar dagens samtal.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Vad är egentligen rättvisa? Och hur har världen förändrats? Har den blivit mer eller mindre rättvisa. Det ska vi försöka besvara i detta avsnitt som är det tredje av fyra som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Gäst är Andreas Bergh, docent i nationalekonomi och verksam vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning. Andreas forskning kretsar kring välfärdsstaten och fördelningspolitik.Poddavsnittet har möjliggjorts tack vare ett samarbete med Riksbankens jubileumsfondProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den klassiska ljusa semlan har fått konkurrens. Av semlorna med mörkare mandelmassa. Och maximering av smakerna. Vi undrar varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Håkan Jönsson, etnolog och mathistoriker på Lunds universitet, diskuterar förändringen tillsammans med Menys Nina Frogneborn och Tomas Tengby.Det vita har länge varit det finaste och dyraste inom matlagning och bageri. Raffinerat mjöl, raffinerat socker och ljus mandelmassa i semlorna. Milda smaker var målet.– Det vita stod också för renhet, säger Håkan Jönsson, i en tid när renhet inte alltid var så lätt att uppnå.Idag signalerar det raffinerade, vita och milda massproducerat och billigt.Det milda har ersatts av det som kallas höga smaker.Vi pratar också semlor med bagaren Fanny Ivarsson som försvarar den traditionella semlan. Och Oscar Persson, kock som blev bagare, och som har en mörkare mandelmassa och i övrigt inspireras av asiatisk matlagning.

Forskning visar hur man skulle kunna förtäta städer utan att buller och föroreningar ökar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Städerna växer och många städer brottas med förtätningsprojekt. Hur ska man kunna bygga fler bostäder utan att nagga grönområden i kanten, bugga för nära bilvägar eller andra sätt som kan öka ohälsan i staden.Nu visar ett projekt från Lunds universitet, att det kan gå om man prioriterar ner biltrafiken och i stället satsar mer på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. Och bygger på höjden för att inte ta för mycket av det gröna. I projektet fick forskarna göra en sorts drömscenarier av några bostadsområden där det redan fanns långt gångna planer på hur områdena ska kunna förtätas. Och de kunde i sina beräkningar bl a visa på tydliga minskningar i hur många som skulle bli störda av buller, och sova dåligt på nätterna, om man i stället byggde enligt deras idéer.Medverkande: Ebba Malmqvist, Anna Boudin och Kristoffer Mattisson, Lunds universitet Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Idas storasyster blir svårt sjuk i anorexi i tonåren. Hon förändras snabbt och det påverkar hela familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ida ser sin syster tyna bort. Hon vill förstå varför. Vad det här är för krafter som gör att det är möjligt att inte vilja äta? Idag forskar Ida Nilsson om vad det är som som styr hunger och mättnad i hjärnan. Anorexi är en svår sjukdom som kan bli livshotande. Veckans avsnitt undersöker vad man vet om de mekanismer som leder till att man blir sjuk i anorexia och vilka behandlingar som finns idag. Medverkande: Sanna Aila-Gustafsson, psykoterapeut och forskare vid Örebro Universitet, Emma Forsén Mantilla, psykolog och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Anna Ehn, journalist och författare, Pouya Movahed, docent och överläkare inom psykiatri vid Lunds universitet, Ida Nilsson, docent o forskare i neurovetenskap Karolinska Institutet.Behöver du eller en närstående stöd? – Hit kan du vända dig:1177 1177 om anorexiaFrisk & Fri Riksföreningen mot ätstörningarTjejzonen Tjejzonens chat om ätstörningar för tjejer mellan 12-25Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Hur kommer det sig att vissa personer kan leva med diabetes typ 1 i 50, 60, 70 år – utan att utveckla några allvarliga komplikationer? Trots att de under många år bara fick insulin en gång om dagen, och dessutom bara kunde mäta sitt blodsocker genom att lämna ett urinprov till läkaren? Peter M Nilsson är senior professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet och har länge studerat vad som inom forskningen kallas för ”escapers”. Vad kan de som har levt länge och tagit sig igenom gamla tiders behandling av diabetes typ lära oss för att fler ska kunna skyddas? För även om behandlingen av diabetes typ 1 och prognosen är enormt mycket bättre idag än för 70 år sen, är den ännu inte perfekt.  Vi hälsar också på hos Rolf Kärne. Han har haft diabetes typ 1 i över 70 år och har hela livet väntat på att kroppen ska börja säga ifrån – men har än så länge inte utvecklat en enda komplikation.  

Du skär dig i fingret i köket. Såret sys. Allt borde vara bra. Men smärtan går inte över.I det här avsnittet av Fatta Forskning möter vi Emma Dahlin, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare i ortopedi på Helsingborgs lasarett, som forskar om neurom – en ärrbildning i en skadad nerv som kan orsaka långvarig smärta.När en nerv skadas kan den i stället för att läka ordnat bilda en oorganiserad ärrknuta. Trots att tillståndet kan påverka både funktion, arbetsförmåga och sömn saknas fortfarande fullständig kunskap om hur vanligt det är, vilken behandling som är mest effektiv och hur patienterna bäst ska identifieras. En utmaning är att det inte finns någon heltäckande diagnoskod, vilket gör att patientgruppen är svår att studera.I avsnittet berättar Emma Dahlin om arbetet med att manuellt gå igenom journaler och register för att kartlägga patienter, och om sina studier som visar att kirurgisk behandling förbättrar smärtan hos majoriteten – men inte alla. Hon beskriver också hur hennes forskning nu går vidare på proteinnivå för att förstå vad som faktiskt händer i nervvävnaden när ett neurom uppstår.Avsnittet ger en inblick i hur ökad kunskap kan leda till mer träffsäker behandling för patienter med långvarig nervsmärta.Här går det att läsa mer om Emma Dahlins forskning: https://portal.research.lu.se/sv/persons/emma-dahlin/Podden Fatta forskning är finansierad med stöd från Stig och Ragna Gorthons stiftelse. Programledare är Matti Palm. Jingel av Erik Ahl. Omslagsbild Sanja Matonickin. Skriv gärna till podden på Instagram:⁠⁠ @forskningochutbildninghbg⁠

I media har vi de senaste åren sett flera exempel på individer med uttalade ambitioner att leva längre än normallivslängden. De drömmer inte nödvändigtvis om att bli odödliga, däremot är de fast inställda på att leva så länge som det är biologiskt möjligt – och helst lite längre än så. Från techbros i Silicon Valley till Vladimir Putin och vanliga Svenssons. Vad beror detta på? Vad är drivkraften? Säger den någonting om vår tid och samhälle? Vilken kultur möjliggör tanken? Är den född ur bekvämlighet, rädsla för döden, ett sekulärt samhälle – eller något helt annat? Martin Degrell i samtal med Mårten Björk, postdoc vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, och Rachel Irwin, forskare vid Institutionen för kulturvetenskaper. Matnyttiga länkar: New Scientist: The real scientific insights from Bryan Johnson's immortality quest -- http://archive.today/nODOt DN: Vendela, 33, lever för att inte dö: ”Jag ska bli 200 år gammal” -- https://www.dn.se/insidan/vendela-33-lever-for-att-inte-do-jag-ska-bli-200-ar-gammal/ Sydsvenskan: Putins dröm om evigt liv säger mycket om hans politiska planer -- https://www.sydsvenskan.se/kultur/putins-drom-om-evigt-liv-sager-mycket-om-hans-politiska-planer/ The Guardian: ‘To them, ageing is a technical problem that can, and will, be fixed': how the rich and powerful plan to live for ever -- https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2025/sep/28/how-the-rich-and-powerful-plan-to-live-for-ever En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Det går åt ungefär 350 000 blodpåsar per år i den svenska sjukvården. Blod som måste matchas så att givarens blod passar mottagaren. För om det blir fel kan det bli livsfarligt. För de allra flesta räcker det ta hänsyn till AB0 och Rh-systemet men för några få procent av världens befolkning kan det vara svårt att hitta en blodgivare som passar. Och tvärtom – i riktigt akuta situationer får man använda så kallat akutblod, alltså blodgrupp 0, Rh-negativ. Men det är ofta en bristvara. Så tänk om man kunde tillverka ett universalblod på labbet? Det och mycket annat ska vi prata om med Martin L Olsson, professor i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin och Skånes universitetssjukhus.

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har utomjordingar verkligen landat i Roswell och Ängelholm?Frågorna är många. Och även om de flesta av oss avfärdar berättelserna som fantasifulla myter, fortsätter de att väcka fascination, spekulationer och nya teorier.När vi granskar dessa myter närmare visar det sig att de påfallande ofta är av mycket sent datum. Ett talande exempel är föreställningen om fredagen den 13 som en olycksdag. Enligt en seglivad berättelse går kopplingen tillbaka till Jesu sista måltid, där Judas Iskariot var den trettonde vid bordet – vilket i sin tur skulle ha lett till korsfästelsen på långfredagen. Men faktum är att ingen betraktade fredagen den 13 som otursförföljd före andra hälften av 1800-talet. Den verkliga explosionsartade spridningen av myten skedde först på 1900-talet.Samma sak gäller det berömda Loch Ness-odjuret. Den skotska turistindustrin påstår gärna att observationer av monstret går tillbaka till 500-talet. Men när vi undersöker källorna noggrant visar det sig att intresset för "Nessie" tog fart först på 1930-talet, då massmedier började rapportera om märkliga iakttagelser i sjön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om moderna myter – fascinerande föreställningar som ofta tas för sanningar, men som i själva verket uppstått först i modern tid.Bildtext: Golem och rabbi Löw avbildad på Madame Tussauds i Prag. Golem är en central gestalt i centraleuropeisk judisk mystik och folklore, ofta kopplad till 1500-talets Prag. Legenden belyser teman som skaparkraft, ansvar och gränsen mellan mänskligt och gudomligt. Foto: Edelmauswaldgeist – Eget arbete, licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Närmare 70 procent av alla människor utsätts någon gång under sin livstid för en traumatisk händelse som skulle kunna utlösa PTSD, posttraumatiskt stressyndrom. Men det är bara en liten andel som får PTSD. Hur kan det komma sig? Finns det riskfaktorer som gör vissa mer sårbara och tvärtom finns det faktorer som skyddar? Detta och mycket annat diskuterar vi med Åsa Hammar, professor vid Lunds universitet och specialist i klinisk neuropsykologi vid psykiatrin och Skånes universitetssjukhus.

Fascismen är en av 1900-talets mest destruktiva och inflytelserika ideologier. Ursprungligen formulerad av Benito Mussolini i Italien efter första världskriget, kom fascismen att inspirera en rad totalitära rörelser världen över. Trots att begreppet i dag främst används som skällsord – fascistsvin, språkfascist, miljöfascist – finns det en verklig ideologisk kärna att analysera.Vad finner vi om vi skalar bort retoriken och undersöker den fascism som tog makten i Italien på 1920-talet – och som i viss mån överlevde även efter Mussolinis fall?Framför allt handlar det om en extremt nationalistisk ideologi, djupt rotad i socialdarwinismens idéer om kamp och överlevnad. Fascismen hyllade staten på individens bekostnad, och såg nationen som en levande organism i ständig kamp mot andra. Medborgarna skulle fullständigt underordna sig statens intressen och enas i syfte att uppnå en nationell pånyttfödelse. Interna konflikter, som klasskampen, skulle biläggas. Demokratin betraktades som ett uttryck för svaghet – i stället krävdes ett starkt ledarskap i form av en diktator som kunde föra nationen mot storhet, även om vägen dit gick via krig.Just detta blev fascismens fall. Hade Mussolini avstått från militära äventyr är det mycket möjligt att hans diktatur kunnat bestå långt efter andra världskriget.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fascismen – dess idéhistoria, begreppets utveckling och den ideologiska struktur som döljer sig bakom ett av vår tids mest laddade ord.Bildtext: Benito Mussolini med tre av de fyra fascistiska quadrumvirerna under mötet i Neapel den 24 oktober 1922. Från vänster: okänd person, Emilio De Bono, Benito Mussolini, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi. Fotot togs vid det fascistiska kongressmötet i Neapel, som fungerade som en generalrepetition inför marschen mot Rom några dagar senare. Marschen mot Rom var ett avgörande steg i Mussolinis maktövertagande i Italien och inledde den fascistiska diktaturen. Okänd fotograf, Wikipedia, Public Domain. Källa: WikipediaKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Degrell i samtal med arkivarien Andreas Alm, etnologen Karin Gustavsson och konsthistorikern Solfrid Söderlind om den nya boken “Nils Månsson Mandelgren och kampen för kulturens framtid”, som följer den säregna konstnären, konsthistorikern och folklivsforskarens långa liv och gärning under 1800-talet. Boken finns fritt tillgänglig här: https://books.lub.lu.se/catalog/book/326 Läs mer om Mandelgrenska samlingen: https://www.folklivsarkivet.lu.se/sok-i-samlingarna/mandelgrenska-samlingen/ En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

Genom att använda skolan som ett levande laboratorium vill Karl Wennberg försöka göra gymnasievalet mer jämlikt och jämställt. För idag finns det brister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fortfarande spelar elevers sociala bakgrund stor roll för hur niondeklassare väljer gymnasieutbildning och hur de sedan tänker om fortsatta karriärer i vuxenlivet. Och i Sverige väljer vi också yrken mer könsstereotypt än i många andra länder.Karl Wennberg, professor i företagsekonomi, vid Handelshögskolan, driver tillsammans med forskare från bl a Stockholms och Lunds universitet, ett projekt där de använder niondeklasser i flera hundra skolor i Sverige som en sorts levande laboratorium.De gör helt enkelt en stor randomiserad studie, där olika niondeklasser får samma information om gymnasievalet, men på olika sätt. De vill undersöka hur de unga bäst tar till sig information om olika utbildningsval och karriärvägar. Är det via informationen i sig, eller spelar vuxna förebilder större roll?Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt: som spelman med bockfot, som hornförsett monster, som elegant förförare.Men varifrån kommer egentligen tron på Djävulen? Och hur har föreställningen om honom förändrats genom tiderna?Att han går under så många namn säger något väsentligt: Djävulen är en sammansmältning av flera olika gestalter och personifierade idéer, som med tiden fogats samman till den figur vi idag associerar med ondska och frestelse.I Jobs bok i Gamla testamentet framträder Satan som en slags gnällig åklagare i Guds tjänst, tydligt underställd Skaparen. I europeiska folksagor är han en ondskefull men ofta komisk trickster som man kan lura – om man bara är tillräckligt smart, vilket sagohjältarna i regel är. Under medeltiden växte han i betydelse inom den kristna teologin och utvecklades till en mäktig motståndare till himlen, omgiven av ett hov av demoner.Under 1800- och 1900-talen har Djävulen i hög grad relativiserats och förringats. Han har blivit en kulturfigur som dyker upp i litteratur, populärkultur och skräckfilmer – en symbol snarare än ett väsen. I Sverige lever han kvar i våra svordomar och vardagliga uttryck.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Djävulen – hans ursprung, hans många gestalter och hur vi ser på honom idag.Bild: Djävulen och helvetet, målning från Södra Råda gamla kyrka (1494). Motivet skildrar helvetet och djävulen enligt senmedeltida föreställningar, med starka moraliska och pedagogiska drag. Sådana scener användes ofta för att varna för syndens följder och förstärka kyrkans undervisning.Detalj ur kyrkomålning från 1494 i Södra Råda gamla kyrka, Sverige, avbildad före branden som förstörde kyrkan. Foto: Sven Rosborn – Eget arbete, licens: CC BY 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje dag dör cirka 700 kvinnor på grund av tillstånd relaterade till graviditet och förlossning som hade kunnat förebyggas. Detta motsvarar en mödradödlighet med ett dödsfall varannan minut. Över 90% av all mödradödlighet sker i låg- och medelinkomstländer. Under 2025 annonserades en ny Lancet-kommission om “Maternal and Newborn Health” som ska ledas av Mehreen Zaigham, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi vid Skånes Universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet. Mehreen arbetar med flera forskningsprojekt och har bland annat gjort en post-doc vid Harvard University. Läs mer om Lancet-kommissionen här: https://www.mnhcommission.org/

Att fördöma uppslutningen kring Reza Pahlavi bland demonstranterna i Iran är ett exempel på det Adorno och Horkheimer kallade ”smarthetens dumhet” – vilket riskerar att bana väg för diktatorn. Det skriver Shervin Mirzaeighazi, forskare i praktisk filosofi vid Lunds universitet, i en replik på Nahid Persson Sarvestanis artikel Iran behöver inte en ny diktator. Inläsare: Staffan Dopping

Vi går igenom våra internationella lyssnare. Nu får vi konkurrens av Ring statsministern, ett mellanting mellan Ring P1 och Putins presskonferens. Men Susanna gillar. Hur är det med Jimmies mardrömmar om MENA-män? Behöver han terapi? Men kul att se att Arne Lapidus ännu levererar. Polisen identifierar land där svenska skurkar sitter och häckar. Språktidningens Anders Svensson skriver kul om Akademiens nya ordlista, där "woke" kvalar in, men till exempel inte "vänsterbliven". Hur är det med nyord? Är de fortfarande illa sedda och i många fall flugor? Sedan brakar vi lös med en hel rad Kapstadentips: Zeith MOCAA, William Kentridge, Norval Foundation, Babylonstoren, ja, det finns mycket att se. Nicki Minaj fick Trumps gold card i veckans Trump-bisarreri, men den stora Trumpnyheten är nog att det inte verkar gå bra för den just släppta Melaniafilmen. Här i Sydafrika ställdes premiären in. det sägs att ingen köpte biljetter. DI har listat Sveriges största skattebetalare. Tack för ert bidrag, säger vi. Centern lovar Magdalena en skräck-adventskalender fram till valet med nya ultimativa krav varje vecka. Kan Thand Ringqvist vara en trojansk häst från Centerns fiender? Att Björn af Kleen och Robyn är ett par är inte en nyhet, som Expressen tror. Claes de Faire och Viggo Cavling pratade om det i sin podd för flera månader sedan. Lunds universitet söker ny rektor. Konstig annons. Vi tycker Bo Rothstein ska söka. Xi Jinping sparkar generaler. Innebär det att det är farligare för Taiwan, eller gör han ett Hitler-Stalin-fel och lägger hinder för en välfungerande militär. Bra med EU:s handelsavtal med Indien. Och SD har fått ny politisk vilde i Katja Nyberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med anledning av det oroliga omvärldsläget där inte minst USA, Ryssland och Kina tar sig allt större friheter har podden bjudit in historikern Ingemar Ottsson som är docent vid Lunds universitet och en av de främsta experterna när det handlar om Japans moderna historia. NYHETER:Japan går mot ett av de mest oförutsägbara parlamentsvalen på flera år när väljarna den 8 februari röstar till parlamentets underhus. Trots osäkerheten visar de senaste opinionsmätningarna att regeringspartiet Liberaldemokraterna LDP under premiärminister Takaichi Sanae har ett försprång och kan återfå egen majoritet.Valdebatten så här långt präglats av oro över stigande levnadsomkostnader, där skatter, elpriser och matpriser kommit att dominera diskussionerna på sociala medier. I kampanjen har Takaichi lyft möjligheten att slopa momsen på mat redan under 2026 . Det är dock oklart hur reformen ska finansieras. Takaichi vill gå lånevägen, alltså genom att ge ut nya statsoblihgationer - en lösning som flera andra partier motsätter sig då den skulle innebära att Japans redan höga statskuld skulle växa ännu mer.En annan fråga som hamnat i fokus gäller utlänningars rättigheter att bo och arbeta i Japan. Högerpopulistiska partier, främst Sanseito driver krav på at minska invandringen och införa striktare kontroller, och även regeringspartiet LDP vill skärpa visumreglerna. Ett förslag går ut på den som har obetalda sjukhusräkningar ska inte ska kunna få förnyat uppehållstillstånd.Officiell statistik visar att endast omkring 1,5 procent av obetalda sjukhusräkningar i Japan gäller utlänningar. Trots detta planerar regeringen alltså hårdare regler för återinresa för personer med obetalda skulder. Bland oppositionspartierna finns ett starkt motstånd mot förslaget då man istället betonar behovet av integration och att utländsk arbetskraft krävs för att det japanska samhället ska fungera.Japansk polis har genomfört 13 hemliga infiltrationsoperationer mot så kallade yami baito – illegala jobbannonser som sprids via sociala medier. Med hjälp av falska identiteter har polisen avslöjat nätverk kopplade till bedrägerier, penningtvätt och våldsbrott. Flera personer har gripits och utredningar pågår. Ofta är det unga i ekonomisk utsatthet som lockas att utföra brott, och kritik riktas nu mot digitala plattformar för bristande kontroll.Ekonomi: Regeringen och den japanska centralbanken försöker hejda en fortsatt försvagning av den japanska yenen. Under det senaste året har yenen försvagats med omkring 15 procent mot dollarn och handlats nära 160 yen per dollar – den lägsta nivån på över tre decennier. Den svaga valutan driver upp priserna på importerad energi och livsmedel, men gynnar samtidigt de japanska exportföretagen, vars produkter blir billigare på den internationella marknaden. Även turister som kommer till Japan gynnas av en svag yen. Inte på många år har man fått lika mycket för sina svenska kronor i Japan som i nuläget.Turismen överlag har blivit en allt viktigare motor i den japanska ekonomin. Under 2024 uppgick turisternas totala konsumtionen till cirka 34 000 miljarder yen, motsvarande 2 300 miljarder svenska kronor eller runt 5,5 procent av Japans totala bruttonationalprodukt. Utländska turister är nu Japans näst största exportnäring efter bilindustrin.I sportens värld har sumobrottaren Aonishiki tagit sin andra raka turneringsseger i och med vinsten i den nyligen avslutade nyårsturneringen i Tokyo. Den 21-årige brottaren som är född i Ukraina ses som en symbol för ett generationsskifte inom sumon samtidigt som sporten satsar stort på att locka ny publik. En strategi som verkar ge resultat då biljetterna sålt slut flera dagar under de senaste turneringarna.Tack för att du lyssnat på Japanpodden.Dela gärna podden med vänner och bekanta och gå gärna in på Japanpoddens kanal på plattformen Substack och teckna dig för en prenumeration. Då får du ett mail varje gång vi publicerar något.Som alltid ett särskilt tack till Sweden-Japan Foundation och Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation som bägge är med och stöttar Japanpodden. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Under de senaste åren har kriget i Gaza dominerat nyhetsflödet och polariserat opinionen i två oförsonliga läger. Få ämnen dödar stämningen snabbare i ett sällskap än en diskussion om konflikten mellan Israel och Hamas. Den mänskliga tragedi som följt i krigets spår har dessutom chockat en hel värld.Men hur mycket vet vi egentligen om själva Gaza? Vad hände i staden före det senaste kriget? Hur ser platsens långa och komplexa historia ut?Faktum är att Gaza är en av världens äldsta städer. Redan omkring 3000 f.Kr. växte den första tätorten fram på platsen. Under faraonernas Nya rike i det forntida Egypten utvecklades Gaza till en strategisk politisk och militär knutpunkt. Stadens läge mitt på den karavanled som förband Asien med Afrika var både en välsignelse och en förbannelse: blomstringstider avlöstes av invasioner och förstörelse.Genom historien har Gaza plundrats och kontrollerats av en rad imperier och stormakter: egyptier, assyrier, babylonier, perser, makedonier, judar, romare, araber, turkar, korsfarare, mongoler, fransmän och britter – för att nämna några. Alexander den store, Rikard Lejonhjärta, Napoleon Bonaparte och Djingis khans ättlingar har alla lämnat spår i stadens blodiga historia. Under första världskriget blev området dessutom skådeplats för utdragna skyttegravsstrider.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Gazas långa och våldsamma historia – från bronsåldern till idag.Bildtext: Byzantinsk grekisk handritad karta över Palestina efter Klaudios Ptolemaios fjärde Asienkarta, utförd i Konstantinopel omkring 1300. Den röda linjen markerar Askalon, medan Gaza syns strax nedanför. Den äldsta bevarade ptolemeiska kartan över Palestina. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjukdomen är sällsynt men dödlig och idag finns varken bot eller behandling som kan bromsa den. Den som bär på sjukdomsgenen drabbas ofta mitt i livet. Men mitt i det mörka finns ändå hopp. För trots att sjukdomen är ovanlig så pågår en hel del forskning som genererar intressanta resultat, något som är en förutsättning för att vi ska kunna utveckla effektiva behandlingar. Vi intervjuar Åsa Petersén, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri på Huntingtoncentrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Vi får också höra Tess som bär på genen för Huntingstonssjukdom. Intervjuar gör Eva Bartonek.

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251117.Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss?Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga.På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Hör Olof Sundin, professor i biblioteks och informationsvetenskap vid Lunds universitet, Olov Engvall, professor i talkommunikation vid KTH i Stockholm och Nataliya Kosmyna, AI -forskare vid MIT i USA.Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Svensken Raoul Wallenberg räddade tusentals ungerska judar från nazisternas utrotningsmaskineri. Den unge affärsmannen kunde som diplomat utnyttja Sveriges neutrala ställning för att skydda judarna. Med fara för sitt eget liv utfärdade han svenska skyddspass och inrättade skyddade bostäder för judar som skulle skickas till utrotningslägret Auschwitz.Han greps av Sovjetunionens armé i januari 1945, som troligen uppfattade honom som en tysk spion, och försvann spårlöst. Den svenska regeringen kom att agera svagt för att få Raoul Wallenberg frigiven. Troligtvis avrättades han av den sovjetiska säkerhetstjänsten år 1947.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessorn Ulf Zander vid Lunds universitet om Raoul Wallenberg. Ulf Zander har skrivit boken Raoul Wallenberg: liv och legend - Sverige, Ungern, USA.Raoul Wallenberg föddes den 4 augusti 1912 i en av Sveriges mest inflytelserika familjer — Wallenberg. Familjen dominerade inom bankväsende, industri och diplomati. Hans far, Raoul Oscar Wallenberg, var officer i flottan men avled innan Raoul föddes, varpå hans farfar Gustaf Wallenberg — en erfaren affärsman och diplomat — fick en central roll i hans uppfostran.Wallenberg fick internationell uppväxt. På farfaderns inrådan studerade han vid University of Michigan i USA, där han 1935 tog en examen i arkitektur. Därefter arbetade han i bland annat Sydafrika och Palestina. Där mötte han judiska flyktingar och bevittnade antisemitismens konsekvenser.Trots sitt efternamn och akademiska meriter hade Wallenberg svårt att hitta sin plats i yrkeslivet. Efter ett par misslyckade affärsprojekt fick han via sin farbror anställning hos affärsmannen Kálmán Lauer i Stockholm, som var ungerskfödd. Han kom att resa regelbundet till Ungern.I juli 1944, efter att nazistiska Tyskland ockuperat Ungern och deporteringarna av ungerska judar till förintelseläger inletts, var behovet akut av någon som kunde agera snabbt med skydd från neutralt land. Tillsammans med amerikanska och judiska organisationer identifierades Wallenberg som rätt person att ta på sig uppdraget.Den 9 juli 1944 anlände Wallenberg till Budapest, nu som tredje sekreterare vid den svenska legationen, trots att han saknade formell diplomatisk erfarenhet. Hans mandat från den svenska regeringen var tydligt: att skydda så många judar som möjligt från deportation och utplåning.Med stöd av volontärer och medarbetare utfärdade han så kallade skyddspass, vilka angav att innehavaren var svensk undersåte och därmed under diplomatiskt beskydd — vilket i praktiken kunde hindra deportation. Till en början producerades omkring 1 000 pass, men snart ökade antalet till cirka 4 500.Utöver passen organiserade han ett omfattande skyddsnät: fler än 30 byggnader utsågs till så kallade “svenskhus” — där judar kunde söka skydd. Med hjälp av dessa hus och andra insatser uppskattar många att omkring 10 000 människor räddades. Men räddningsinsatserna stannade inte vid byråkrati och skyddspapper. Wallenberg och hans medarbetare deltog i dramatiska räddningsaktioner.Hans modiga agerande och direkta konfrontation med nazistiska befäl var ofta riskfyllda. Genom hot om efterkrigsrättegångar, diplomatisk press eller andra taktiker lyckades han i många fall bromsa planer på massmord i Budapests getto, handlingar som räddade tusentals liv.Bildtext: Tyska soldater griper judar i Budapest under hösten 1944, en del av de massarresteringar som följde efter det nazistiska maktövertagandet i Ungern. Foto: Faupel, Bundesarchiv, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Musik: In Slavic Sorrow av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fotboll är inte bara världens största sport – den spelar också en svåröverträffad roll i samhället. Dess inflytande sträcker sig långt bortom idrottens värld och omfattar kultur, politik och identitet, både lokalt och globalt.Det saknas inte exempel på när sportens passionerade anhängare har gått över gränsen – från hejarop till våldsamma upplopp, som inom huliganismen, eller till och med krig, som det så kallade "fotbollskriget" mellan Honduras och El Salvador 1969.Men hur började allt? Hur länge har människor egentligen spelat fotboll?Faktum är att fotboll inte bara är världens mest utbredda sport, den är också en av de äldsta – särskilt bland lagidrotter. Bollsporter med likheter till dagens fotboll har spelats i över 2000 år och har utvecklats oberoende av varandra i flera delar av världen. I Kina spelades cuju, ett slags militär träning med boll, redan under Han-dynastin. I antikens Grekland och Rom förekom egna varianter, medan medeltidens Europa hade den ofta våldsamma ”folkfotbollen” – en okontrollerad kamp mellan byar där hela samhällen deltog.Den moderna fotbollen har sitt ursprung i de engelska internatskolorna under 1800-talet. Där formaliserades spelet och regler skrevs ner, vilket så småningom ledde till att rugby och fotboll blev två skilda sporter. Under den viktorianska eran tog arbetarklassen fotbollen till sitt hjärta. På bara några decennier spred sig sporten över världen – ofta med det brittiska imperiet som språngbräda – och blev en global rörelse.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fotbollens föregångare, dess utveckling och hur sporten blev den internationella folkrörelse vi känner idag.Bildtext: ”Il Calcio” – en tidig form av fotboll i Florens. Kopparstick från 1610, ur Itinerario overo nove desctitione de' viaggi principali d'Italia. Upphovsperson: okänd. Källa: Wikipeda, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När människor förr i tiden blev sjuka, sökte de sällan upp en läkare – inte minst eftersom det i regel inte fanns någon sådan i byn. Istället vände man sig till en äldre person, ofta en kvinna, vars ålder förknippades med visdom, livserfarenhet och kunskap. Den ”kloka gumman” var en viktig resurs i lokalsamhället, men också en potentiellt farlig figur. Gränsen mellan att vara respekterad för sin läkekonst och att bli anklagad för häxeri var ofta hårfin.Tack vare riklig dokumentation vet vi idag mycket om dessa kvinnor under 1700-talet. Carl von Linné intervjuade själv en av de mest kända, Ingeborg i Mjärhult, vilket ger oss unika inblickar i hennes världsbild och syn på sjukdomars orsaker och botemedel. I rättsliga dokument från Gotland återfinns flera fall där kloka gummor uppgett att de lärt sig sina färdigheter hos ”de små under jorden”. Dessa berättelser väckte myndigheternas misstankar, och kunde leda till anklagelser om samröre med Djävulen.Ännu på 1750-talet kunde människor dömas till döden eller andra stränga straff för trollkonster. Men när trolldomsbrottet senare togs bort ur lagen, uppstod istället en ny situation: kvinnor började själva framhålla sina magiska förmågor och erbjöd spådomar och övernaturlig hjälp – ett slags tidig kommersialisering av magi.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om 1700-talets kloka gummor, häxor och spåkvinnor – representanter för en levande folktro i en tid då den vetenskapliga världsbilden började göra sitt intåg.Bildtext: Hos kloka gumman av Jakob Kulle (1875). Oljemålning. I en lantlig stuga söker en ung man få sin framtid spådd av en klok gumma med hjälp av kort och kaffesump. Scenen kompletteras av två äldre män som samtalar i bakgrunden, den ene med mat på en näsduk i knät – ett tecken på både vardagsliv och rituell högtidlighet.Målningen ger en inblick i folktro och vardagsliv i 1800-talets Sverige, där kloka gummor ofta anlitades för råd och spådomar. Jakob Kulles detaljrika framställning fångar samtidens sociala dynamik och kulturella symbolik.Källa: Gerda Cederblom, återgiven i http://libris.kb.se/bib/1471188Bild: Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Protesterna i Iran skakar regimen, samtidigt som dödstalen fortsätter att stiga. Vad är det som avgör hur det slutar? Andreas Ericson diskuterar utvecklingen med Alireza Akhondi, riksdagsledamot för Centerpartiet, och Ardavan Khoshnood, docent och universitetslektor vid Lunds universitet.

Profeten Muhammeds budskap kom till synes från ingenstans – från den arabiska öknen och dess oaser, från karavanleder som romare och perser tagit för givna, från ett område som ingen kejsare eller storkonung uppfattat som hotfulla. Likväl överflyglade islams krigare inom loppet av några få decennier hela Främre Orienten. På 600-talet skapades ett muslimskt kalifat från Marocko till Pakistan, och i början av 700-talet erövrades även Pyreneiska halvön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om islams uppkomst i allmänhet och utvecklingen i Spanien i synnerhet.I Spanien härskade muslimska emirer och kalifer från 700-talet till 1400-talet och har efterlämnat storartade kulturella monument, som i fallet med den gamla moskén i Córdoba, men hur hanterade den underkuvade befolkningen och dess stormän trycket från nykomlingarna och deras regim? Till saken hör också att vår allmänkulturella uppfattning av medeltidens islamiska värld är starkt präglad av Tusen och natt och dess sagor. Hur mycket av den bild som framtonar i dessa är sann? Hur många av sagorna är ens arabiska? Hur kunde det ske? Varför lyckades inte de gamla stormakterna, det östromerska imperiet och det sasanidiska Iran, stå emot trycket från öknarnas och stäppens folk? Vad var hemligheten bakom arabernas hastiga maktutveckling och islams utbredning? Och hur gestaltade sig det muslimska herraväldet efter att erövringarna var avklarade?Bild: Abd ar-Rahman III, umayyadisk kalif 929-961, tar emot tysk-romersk ambassadör i Córdoba. Oljemålning av Dionisio Baixeras Verdaguer (1885), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Reconquistan – Granadas fall 1492.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Attacken mot det rika klostret Lindisfarne i Northumbria den 8 juni år 793 räknas som starten för vikingarnas kolonisering av England. Med tiden kom nordborna att kontrollera nästa hela norra och östra England – något som dagens ortsnamn avslöjar. Den första kända raiden skedde redan år 787 när vikingar från Norge landade vid ön Portland utanför Wessexs södra kust.Många européer ägnade sig åt att plundra grannfolk, men vikingarnas attacker skiljde sig i fråga om intensitet och omfattning. Den lärde Alcuin, från Northumbria som var verksam i Karl den stores hov skrev: “Never before has such terror appeared in Britain as we have now suffered from a pagan race ... The heathens poured out the blood of saints around the altar, and trampled on the bodies of saints in the temple of God, like dung in the streets.[43]”Det fanns flera orsaker till att nordborna sökte sig bortom Norden. Befolkningstillväxt i Norden och de tekniskt överlägsna vikingaskeppen fick nordborna att söka sig till den brittiska ön i jakt på rikedomar, handel och land. De mötte ett land splittrat mellan otal små kungadömen som hade svårt att försvara sig mot de hänsynslösa hedningarna.Det första vittnesbördet från England finns i Anglosaxiska krönikan från 876, då ”Halvdan delade ut northumbrernas land och man började plöja och försörja sig”. Vikingarna erövrade och bosatte sig i norra och mellersta England. York blev vikingastaden framför andra.År 878 besegrade Alfred den store av Wessex vikingarna, men nästa erövringsvåg kom runt år 980 och år 1013 erövrade den danske kungen Sven Tveskägg England. Hans son Knut styrde sedan över England, Danmark och slutligen även Norge. Men efter Knuts död år 1035 föll riket samman, men Knuts söner fortsatte att styra England till 1042.I reprisen av det 37 avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han har bland annat skrivit Englands historia i två band. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sigmund, Sinfjötle, Sigurd Fafnesbane, Brynhild, Gudrun, Gunnar, Högne, Atle, Jormunrek – välkända namn i hela Väst-, Nord- och Centraleuropa under den tidiga medeltiden. Varför? Eftersom de var centrala protagonister i Völsungasagan, den mest legendomspunna och återberättade av alla våra gamla hjältehistorier. Intrigerna och striderna avsatte spår i Eddan, i tysk medeltidspoesi, på runhällar och på dopfuntar. I senare tid har sagorna inspirerat till Richard Wagners Nibelungenoperor och till J.R.R. Tolkiens fantasyproduktion. Det går en röd tråd från den tidiga medeltidens Andvaranaut till Saurons härskarring.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Völsungasagan och dess kombination av fiktion och verklighet.Völsungasagan utgör ett fascinerande titthål in i den tidiga medeltidens berättarkultur. Historien om hur en ödesdiger förbannelse kastas över en stulen skatt, en förbannelse som drabbar envar som lägger sig till med guldet, fängslade både nordbors och kontinentaleuropéers fantasi mer än någon annan enskild berättelsecykel. Kring denna dramatiska kärna vävdes en allt brokigare väv av episoder och utvikningar som gjorde Völsungasagan till ett aldrig avslutat berättarprojekt. Verkliga kungar och drottningar som fastnade i minnet lades in i historien som bifigurer och kom därmed att postumt påverka europeisk kultur på ett sätt som inte lär komma någon nutida potentat till del. Hunnerkungen Attila blev sagans Atle, frankerdrottningen Brunhild blev sagans Brynhild.Bild: Sigurd dödar Fafne. Illustration av Arthur Rackham (1911) från Siegfried & The Twilight of the Gods (New Impression ed.), London: William Heinemann, s.56. Wikipedia, Public Domain. Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kultKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I reprisen av avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.Bildtext: Robert Clive möter Mir Jafar efter slaget vid Plassey 1757, i en målning av Francis Hayman från cirka 1760. Denna seger markerade början på Ostindiska kompaniets dominans i Indien, både militärt och kommersiellt.Källa: Francis Hayman – Lord Clive meeting with Mir Jafar after the Battle of Plassey (1760), Sterling Times, National Portrait Gallery. Public domain, fri från kända upphovsrättsliga begränsningar enligt Wikimedia Foundation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De nämns inte i vare sig Gamla eller Nya testamentet. De var okända i fornkyrkan, och de har i flera sekler bemötts med skepsis av protestanter av alla de slag: de katolska helgonen. Sankta Katarina och Sankta Barbara, Sankt Georg och Sankt Mauritius, och många, många fler. Under tidig medeltid uppkom en blomstrande helgontro som svar på folkets andliga behov, vilken kom att bli av svårligen överskattad betydelse för europeisk kultur.De tidigmedeltida helgonen uppfattades som folkliga hjälpare och medlare mellan Gud och människa, men det var deras enda gemensamma drag. I övrigt skilde de sig åt fullständigt. Här fanns fromma läkarhelgon som omvandlades till stridbara krigarhelgon – som i fallet med Georg, som efter några seklers förändringsprocess slutade som drakdödaren Sankt Göran. Här fanns drottningar och kungar som upphöjdes till helgon av strategiskt sinnade familjer och kyrkor efter sin död, som i fallet med Sankta Balthild och Sankt Sigismund. Medan vissa helgon är så dimhöljda gestalter att vi med fog kan fråga oss om de ens existerat är andra helgon så påtagliga att de till och med har efterlämnat egen litterär produktion – som i fallet med Sankt Patrick, Irlands skyddshelgon, som skrev en bevarad självbiografi. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den tidiga medeltidens helgonkult, med flera detaljexempel på hur människans dröm om hjälpande himmelska händer tog sig uttryck.Bild: Tortyr av Sankta Barbara av Wilhelm Kalteysen, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Så blev Heliga Birgitta Sveriges mest kända personKlippare. Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Birger Jarl (1210–1266) blev aldrig kung, men är ändå en av de mest inflytelserika gestalterna i svensk historia. Hans väg till makten var blodig, men hans insatser kom att lägga grunden för det medeltida svenska riket. Han skapade ett rättssamhälle, etablerade rikets överhöghet över lokala stormän, byggde borgar och anlade städer – däribland Stockholm.Birger Magnusson, som tillhörde den mäktiga Bjälboätten, var en skicklig maktspelare. Genom att eliminera sina konkurrenter kunde han konsolidera makten och inleda det som i praktiken blev Sveriges statsbildning. Två av hans söner blev sedermera kungar: Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.I avsnitt 57 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Harrison har författat ett femtiotal böcker, både vetenskapliga och populärhistoriska, och är en av Sveriges mest framstående historiker.Birger Jarl föddes i en tid då Sverige inte var en enhetlig stat, utan ett rike där lokala stormän styrde sina områden med stor självständighet. Han gifte sig med prinsessan Ingeborg, syster till kung Erik den läspe och halte, vilket stärkte hans politiska position. När kungen avled utsåg Birger sin egen son Valdemar till ny kung, och efter denne följde sonen Magnus Ladulås.Före Birger Jarls tid kunde stormän och biskopar agera mer eller mindre oberoende av centralmakten. Birger lyckades bryta detta mönster genom att etablera statsmaktens auktoritet över hela riket. Han genomdrev rikstäckande lagar om hemfrid, kvinnofrid och tingsfrid – grundläggande beståndsdelar i ett rättssamhälle.Han anlade också många av Sveriges äldre städer och grundade Stockholm. Genom att uppföra borgar med stark militärstrategisk betydelse skapade han ett försvarssystem som kom att vara i flera århundraden.Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Överfyllda fat med skinka, lax och prinskorv. Julborden dignar och festen kan börja. Men hur kan du göra för att magen ska klara frosseriet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?Medverkande: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harald gör inbrott i hela Sverige. Han blir känd som Bildsköne Bengtsson och beskrivs som en modern Robin Hood. Men polisen är honom hack i häl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidigt 1900-tal stryker tjuven Harald Bengtsson omkring i Sverige. Han använder dynamit när han spränger kassaskåp och han gör inbrott hos välbeställda personer. Han ser alltid proper ut och ger ett förtroendeingivande intryck.Bildsköne Bengtsson ses som Robin HoodPolisen är honom ständigt på spåren och fångar honom också många gånger. Han tillbringar många år på olika fängelser. Tidningarna rapporterar ständigt om honom och Bildsköne Bengtsson, som han kallas i pressen, får många läsares sympatier. De ser honom som en sorts modern Robin Hood-karaktär som stjäl från de rika och ger till de fattiga, det vill säga honom själv.Kompanjonen Tatuerade JohanssonTillsammans med Tatuerade Johansson, som han träffar på Långholmens fängelse, drar han ut på en flera år lång inbrotts-runda över halva Sverige. Tjuvgodset gömmer de i skogen och de bor i en underjordisk koja som de själva bygger och inreder med stöldgods. Orientaliska mattor täcker golvet och väggarna tapetseras med dyrt möbeltyg.Mellan år 1932 och 1934 kommer polisen Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson allt närmare.I tuffa tider finns det ett behov av myter i folkminnet, menar Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds universitet. Förmodligen var Bildsköne Bengtsson en sådan.– ”Sociala banditer” behövs i ett samhälle. Vi använder berättandet för att komma ur kriser och för att må lite bättre, säger Dick Harrisson.Dokumentären är gjord 2025.Medverkande:Bertil Sandström (journalist och författare) och Malin Arvidsson (historiker vid Lunds universitet) som tillsammans skrivit boken ”Den bildsköne”Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitetArkivklipp från P4 Kristianstad med Margit Olsson, Wendela Persson, Erik HillerströmBildsköne Bengtsson gestaltas av Assar Afzelius på P4 MalmöhusTidningsartiklarna är inlästa av Malin Marco.Reporter: Peter Gropman, Kreativa Klubben ABProducent: Sofia Kottorp

Ingen högtid på året tycks vara lika älskad av svenskarna som julen – den största och mest traditionstyngda av våra familjehelger. Men varför firar vi egentligen jul?Det är ingen hemlighet att julfirandet är äldre än kristendomens ankomst till Sverige. Ordet jul är förkristet, och de första kristna i Medelhavsvärlden undvek att fira födelsedagar överhuvudtaget. Faktum är att det dröjde över 300 år innan de började fira Jesu födelse. Så varför just jul?Julfirandet har många rötter, men en tydlig röd tråd genom historien är människans behov av att samlas och fira mitt i årets mörkaste tid – midvintern. Här blir det dock mer komplicerat. De kristna historieskrivarna under medeltiden visade föga intresse för de äldre traditioner som föregick deras egen tro, vilket gör att dagens forskare får lägga pussel med begränsade källor. Det är ett utmanande men också fascinerande arbete.En sak står dock klar: mat och dryck spelade en central roll i det tidiga firandet. De gamla nordborna firade inte jul – de drack jul. När kristendomen så småningom tog över högtiden, flätades gamla seder samman med nya. Resultatet blev att jultraditionerna kunde variera stort beroende på lokala bruk och förhållanden.Men det fanns också de som tog avstånd från julfirandet. I 1600-talets England gick det så långt att julen periodvis förbjöds av den puritanska överheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om julens djupa och mångfacetterade rötter.Bild: "Disarblot" av August Malmström, en illustration från 1800-talet som återger samtidens föreställning om ett forntida nordiskt blot.Verket återges i Ända Från Vendelkråka av Alf Henrikson (1985), s. 23.Illustrationen skildrar en förkristen offerceremoni till diserna – kvinnliga skyddsgudomligheter – och speglar romantikens idealiserade syn på nordisk mytologi.Wikimedia Common, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En komet från en främmande del av rymden är på tillfälligt besök. Rymdforskare hoppas få reda på så mycket som möjligt om universums hemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Vita bussarna var en aktion i slutet på andra världskriget där Svenska Röda Korset räddade 15 000 koncentrationslägerfångar från Tyskland, främst norrmän och danskar. Aktionen leddes av greve Folke Bernadotte med stöd från den svenska samlingsregeringen.I det kaotiska slutskedet av Tredje riket lyckades Folke Bernadotte i hemliga förhandlingar få ett godkännande för hela operationen av SS-ledaren Heinrich Himmler. I samarbetet med tyskarna tvingades de ansvariga för Vita bussarna ta svåra beslut för att inte äventyra hela aktionen.I avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor i historia, Ulf Zander, vid Lunds universitet om insatsen — dess bakgrund, nyckelpersoner och de etiska dilemman som följde.Är du en vanlig prenumerant för du bara lyssna på tio min. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Tanken på att rädda skandinaver ur tyska koncentrationsläger föddes redan i november 1944 när den norske diplomaten Niels Christian Ditleff presenterade ett förslag till Sveriges utrikesdepartement: att låta Sverige skicka en Röda Kors‑expedition för att evakuera norska och danska fångar från Tyskland.Förslaget togs senare upp av Svenska Röda Korset, som i början av 1945 började förbereda en räddningsaktion med stöd av den svenska samlingsregeringen och Försvarsmakten. Det var då Folke Bernadotte – vice ordförande i Röda Korset – trädde in som koordinator.Den första expeditionen startade redan tidigt 1945 med siktet mot att hämta svenskfödda kvinnor och barn i Tyskland — ett första steg mot det som kom att bli den större Vita bussarna‑aktionen. I praktiken var det konvojer med totalt 36 specialmålade vita bussar samt lastbilar, ambulanser och personbilar körde över hela Tyskland för att främst rädda utmärglade norska och danska koncentrationslägerfångar.Att just Röda Korset fick ansvaret var både praktiskt och principiellt: organisationen hade internationella kontakter, erfarenhet av humanitärt arbete och uppfattades som neutral — vilket var avgörande i ett krig där militära operationer var riskfyllda och politiskt känsliga.Genom att använda sig av militära resurser från svenska staten – fordon, personal och logistik – kunde Röda Korset genomföra en humanitär operation med tydliga skyltar (vita bussar med röda kors och svenska flaggor) för att signalera att det inte rörde sig om militära mål.Folke Bernadotte spelade en huvudroll i att förhandlingarna med Heinrich Himmler, chefen för SS. I februari 1945 reste Bernadotte till Berlin och inledde samtal med tyska myndigheter — bakom Hitlers rygg. Målet var att få tillstånd att transportera skandinaviska fångar ur lägren. Planen var att etablera en flerstegs-raket som började med att samla de skandinaviska fångarna i ett läger, för att senare utverka tillstånd att flytta dem till Sverige.Bildtext: Röda Korsets vita bussar kör genom Odense på väg till Sverige med danska fångar från tyska koncentrationsläger, den 17 april 1945. © Nationalmuseet – National Museum of Denmark, CC BY-SA 2.0.Musik: In Slavic Sorrow av Yagull Music, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Förhandlingar mellan Ukraina och USA pågår om att komma framåt med ett fredsförslag. Hör Lubna EL Shanti, Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.En gamer, en dansare och en statsvetare som vill bli president. Möt tre olika ukrainare under 22 år som stannar kvar i landet, trots att de har rätt att lämna landet enligt en ny lag.Trycket på att Ukraina ska gå med på en orättvis fred har ökat från Donald Trump. Kan en fred bli helt rättvis? Hör danska Isabel Bramsen, docent i Freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet, aktuell med en bok om fredens logik. På flygplatser sätts priserna ofta högre än ute i handeln, särskilt på varor som öl och räkmackor efter säkerhetskontrollen. Konkurrensen är begränsad innanför spärrarna, vilket ger butiker och restauranger större möjlighet att ta ut höga priser. Möt resenärer och flygplatsbolag. Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan & Helsingborg Dagblad, Zina Al-Dewany på Aftonbladet och Mattias Svensson Svenska Dagbladet – om att regeringen vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap för kriminella, den nya tandvårdsreformen och om huruvida barn tvingas välja yrkesval för tidigt i livet.Timme 2"Dokument inifrån: Hatet" på Sveriges Television granskar influencern och programledaren Joakim Lundells berättelser om sin barndom. Det har lett till en intensiv debatt om tillståndet i svensk offentlighet Hör Ida Ölmedal, kulturchef på Svenska dagbladet.Belyndar Rikimani från Salomonöarna var med och stärkte klimaträtten i världen genom att ta vittnesmålen från de hårdast drabbade människorna – till Internationella domstolen i Haag. För det har hon prisats med årets Right Livelihoodpris i Stockholm.I föreställningen ”Exil i Hello Kitty City” på Brunnsgatan fyra i Stockholm var det en kvinnlig skådespelare som kissade på scen i föreställningen. Hon är inte ensam om att göra det. Hör tre kvinnliga skådespelare som gjort precis det – kissat på scen.Satir med RadioskuggaFrån och med i höst ingår undervisning om totalförsvaret i samhällsvetenskapen på gymnasiet. Ungdomar från 16 års ålder ingår i Totalförsvaret men kunskapen om vad det innebär är låg. Hör elever om det nya inslaget i undervisningen.Kåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/6–2025.Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

läs hela innehållet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA pressar Ukraina – EU sätts på provZelenskyj beskriver läget som ett av landets svåraste efter att USA lagt fram ett förslag med stora ukrainska eftergifter och en snäv deadline. Hör Lubna El-Shanti, SR:s Ukrainakorrespondent och Andreas Liljeheden, SR:s EU-korrespondent om vad som står på spel.Preventivmedel fast i Belgien efter politisk strid med USAEtt stort lager med preventivmedel – p-piller, kopparspiraler och p-stavar – avsedda för bistånd till flera afrikanska länder har fastnat i Belgien. USA vill förstöra lagren med hänvisning till abortpolitiken, medan belgisk lag i Flandern förbjuder att förstöra användbart medicinskt material. I väntan på lösning blir konsekvenserna akuta: upp till 1,4 miljoner kvinnor riskerar att stå utan preventivmedel, och kliniker i bland annat Kenya varnar för fler osäkra aborter och ökade hälsorisker.Liberalismens kärna idagVi fördjupar oss i vad liberalism betyder i dag: frihetens gränser, ansvar, rättsstat och individens rättigheter. Har de liberala värdena försvagats i praktiken, och hur kan liberalismen tala till nya väljare utan att urholka sin idégrund? Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, analyserar utvecklingen och de vägval som formar liberal politik framåt.Sekulär själavård i stalletPå Domsöndagen, kyrkoårets sista, fortsätter medlemsantalet i Svenska kyrkan att sjunka – och generation Z beskrivs som den mest sekulära någonsin. När kyrkan inte längre tilltalar, var vårdar människor sin själ? Vi möter miljöer och praktiker där omsorg, gemenskap och stillhet erbjuds utanför traditionella religiösa ramar.Krönika av Agri IsmaïlOm hur “dolda händer” styr tekniken som sägs förenkla livet, händer som sitter på människor som arbetar som om de vore osynliga.Panelen: Fossilfritt, urfolksrätt, bag-in-boxPanelen diskuterar COP30 i Brasilien och kärnfrågan om fossila bränslen: ska Sverige bli helt fossilfritt, hur, och i vilken takt? Därefter urfolksrätten: bör regeringen ratificera ILO 169 för att stärka samernas självbestämmande och rätt till mark och naturresurser? Slutligen folkhälsa och Systembolaget: är det dags att stoppa vin och sprit på box, givet tecken på ökad konsumtion?Timme 2:COP30 är över, ett avtal utan fossilplan väcker frågorCOP30-avtalet saknar en tydlig plan för utfasning av fossila bränslen, trots hårda förhandlingar. USA:s uteblivna delegation försvagade EU:s position gentemot producentländer. Nu krävs skärpt nationell styrning i EU och Sverige – hör Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.Stegrafrossa i norr: Boden bygger stålverkI Boden reser stålbolaget Stegra vad som uppges bli Sveriges största stålverk. Trots rubriker om finansieringsoro fortgår bygget och rekryteringar. Vi besöker Internationella skolan, talar med kommunens företrädare och får forskarperspektiv från Luleå tekniska universitet på vad stora industriprojekt innebär för kompetensförsörjning, ekonomi och lokalsamhälle.Oljebolagens broms i omställningenOljeindustrin drar tillbaka flera omställningsmål – lönsamheten är bättre utan starka styrmedel, och en del satsningar styrs mot plast- och kemiindustrin. Efter en period av “grön våg” har regelverk rullats tillbaka i USA och EU, samtidigt som Kina pekar mot nettonoll 2060. Fredric Bauer, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till senaste IPCC-rapporten, förklarar mönstren och konsekvenserna.Satir: RadioskuggaVeckans satir tar sig an samtidens politiska och kulturella skav.Orosdanser – humor, igenkänning och allvarFöreställningen Orosdanser på Stockholms stadsteater har hyllats som träffsäker och oväntat rolig utan att trivialisera. Regi av Ada Berger, med inspiration från Roland Paulsens bok om oro. Med humor och koreografi skildras både privat och kollektiv oro – från kroppsliga bekymmer till globala hot – och vad som händer när vi delar det som ofta känns som skam och ensamhet.Kåseri av Mark Levengood: Skammen i Japan – glömd present och älgnyckelringMark glömmer en gåva i Japan och skäms. En älgnyckelring gör inte saken bättre. Om hövlighet och kulturkrockar.programledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Christian Barter

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

In this very special edition of Supply Chain Decoded, we are honored to sit down with not one, but three titans of the industry: Eddie, David, and Kenny Lund. Recorded during their annual family hunting trip, the brothers join Jenni to pull back the curtain on the legacy of their father, Allen Lund, and the groundbreaking values that shaped a freight empire. We dive deep into their new book, Be Good: The Allen Lund Story, which chronicles how Allen transitioned from rescuing a friend at C.H. Robinson to pioneering the modern brokerage model. From the cinematic "Wasatch fire" moment that redefined Allen's faith and purpose to the "Monday Night Therapy" sessions that helped the family pen this history, this episode is about much more than moving freight. Join us as we decode the heart of a family business that prioritizes drivers, treats employees like kin, and famously voted "not to participate" in a recession. In this episode, we cover: • The Origin Story: How Allen Lund's early days and a "baptism by fire" led to the creation of a logistics powerhouse. • The Matriarch: The critical, often unsung role Kathy Lund played in building the company's benefits and culture. • Old School vs. New School: Why the Lunds believe AI should never replace the human relationship and the lost art of talking to drivers. • The Secret Sauce: Decoding the Lund legacy in one simple, powerful line: "Be good, work hard, go to mass". Whether you're looking to decode the origins of the modern freight brokerage or simply want to hear a story about a family that continues to bet on relationships over algorithms, this episode is a must-listen. Be sure to pick up a copy of "Be Good: The Allen Lund Story" to experience the full legacy. And as Allen himself always said at the end of a call instead of goodbye—be good. -- Disclaimer: All views and opinions expressed in this podcast are those of the speakers and do not necessarily reflect the views or positions of Transfix, Inc. or any parent companies or affiliates or the companies with which the participants are affiliated, and may have been previously disseminated by them. The views and opinions expressed in this podcast are based upon information considered reliable, but neither Transfix, Inc. nor its affiliates, nor the companies with which such participants are affiliated, warrant its completeness or accuracy, and it should not be relied upon as such. All such views and opinions are subject to change.

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se