Podcasts about lunds

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Förhandlingar mellan Ukraina och USA pågår om att komma framåt med ett fredsförslag. Hör Lubna EL Shanti, Ukrainakorrespondent och Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.En gamer, en dansare och en statsvetare som vill bli president. Möt tre olika ukrainare under 22 år som stannar kvar i landet, trots att de har rätt att lämna landet enligt en ny lag.Trycket på att Ukraina ska gå med på en orättvis fred har ökat från Donald Trump. Kan en fred bli helt rättvis? Hör danska Isabel Bramsen, docent i Freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet, aktuell med en bok om fredens logik. På flygplatser sätts priserna ofta högre än ute i handeln, särskilt på varor som öl och räkmackor efter säkerhetskontrollen. Konkurrensen är begränsad innanför spärrarna, vilket ger butiker och restauranger större möjlighet att ta ut höga priser. Möt resenärer och flygplatsbolag. Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Heidi Avellan, Sydsvenskan & Helsingborg Dagblad, Zina Al-Dewany på Aftonbladet och Mattias Svensson Svenska Dagbladet – om att regeringen vill ändra grundlagen för att kunna återkalla medborgarskap för kriminella, den nya tandvårdsreformen och om huruvida barn tvingas välja yrkesval för tidigt i livet.Timme 2"Dokument inifrån: Hatet" på Sveriges Television granskar influencern och programledaren Joakim Lundells berättelser om sin barndom. Det har lett till en intensiv debatt om tillståndet i svensk offentlighet Hör Ida Ölmedal, kulturchef på Svenska dagbladet.Belyndar Rikimani från Salomonöarna var med och stärkte klimaträtten i världen genom att ta vittnesmålen från de hårdast drabbade människorna – till Internationella domstolen i Haag. För det har hon prisats med årets Right Livelihoodpris i Stockholm.I föreställningen ”Exil i Hello Kitty City” på Brunnsgatan fyra i Stockholm var det en kvinnlig skådespelare som kissade på scen i föreställningen. Hon är inte ensam om att göra det. Hör tre kvinnliga skådespelare som gjort precis det – kissat på scen.Satir med RadioskuggaFrån och med i höst ingår undervisning om totalförsvaret i samhällsvetenskapen på gymnasiet. Ungdomar från 16 års ålder ingår i Totalförsvaret men kunskapen om vad det innebär är låg. Hör elever om det nya inslaget i undervisningen.Kåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Under frihetstidens första decennier var det stor brist på män i Sverige. Över 200 000 svenska och finska män hade stupat i det stora nordiska kriget, och på många gårdar och gods var det kvinnorna som tog över ansvaret – inte av ambition, utan av nödvändighet. Sverige blev knektänkornas land. Bland dessa kvinnor fanns också driftiga och målmedvetna entreprenörer som byggde upp betydande jordbruks- och manufakturimperier. Ingen var mer framgångsrik än Christina Piper.Christina kom från en borgerlig uppkomlingsfamilj. Hon och maken Carl Piper hade rötter i borgerskapet, men tack vare begåvning och skicklighet avancerade båda till höga positioner vid Karl XII:s hov. Deras framgångssaga fick dock ett abrupt avbrott efter nederlaget vid Poltava 1709, då Carl tillfångatogs av ryssarna. Kvar i Sverige tvingades Christina ensam försvara och bevara familjens maktställning i en politiskt turbulent tid, omgiven av misstänksamhet och avund.Med imponerande handlingskraft och strategisk skärpa lyckades hon inte bara säkra familjens position utan också bygga ett omfattande företagsimperium. Hon investerade i gods och bruk, och i Andrarum i Skåne organiserade hon ett av Sveriges största och mest lönsamma företag – en industri för alunproduktion. Christina lät även uppföra och renovera flera slott, däribland det praktfulla Christinehof på Österlen, som fortfarande vittnar om hennes insatser. Hennes ättlingar förvaltar än idag stora markområden.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Christina Piper – det svenska 1700-talets mäktigaste företagarfurste.Bild: Grevinnan Christina Piper som ung, målad av David Klöcker Ehrenstrahl år 1698. Christina Piper (1673–1752) var en inflytelserik grevinna och affärskvinna under stormaktstiden, känd för sitt politiska nätverk och sitt omfattande byggande, bland annat av Christinehofs slott. Wikimedia Common, Public domain (CC0)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-parlamentet föreslår att sociala medier ska förbjudas för barn och unga. Samtidigt visar färsk forskning hur familjer tampas med skärmtiden inom familjen, vilket medför både stress och skuldkänslor. I Slaget - dagens debatt medverkar forskaren Magnus Johansson från Lunds universitet, pappan och lektorn i socialpsykologi Rasmus Mannerström från Helsingfors universitet och pappan Christoffer Landtman som själv försöker visa gott exempel för sina barn genom att inte använda smarttelefon. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Under fyra decennier på 1700-talet styrde Maria Teresia stora delar av Centraleuropa, Italien och nuvarande Belgien. Få individer har haft ett lika avgörande inflytande på Europas historia. Hennes avtryck märks inom såväl krigföring som fredlig reformpolitik. Genom en målmedveten politik och strategiska äktenskapsallianser blev hon en stormaktsledare som alla Europas makter var tvungna att förhålla sig till.När hon år 1740 efterträdde sin far, kejsare Karl VI, var situationen akut. Hennes tron bestreds av flera europeiska makter, och hon tvingades försvara sitt arv i det österrikiska tronföljdskriget. Genom diplomati, beslutsamhet och genom att vinna stöd från de ungerska stormännen lyckades hon inte bara rädda sin krona utan också befästa sin ställning.Efter krigen vidtog en omfattande reformperiod. Maria Teresia moderniserade rättssystemet, skatteuppbörden, myntväsendet och skolväsendet. Hon förbättrade jordägandets struktur och utvecklade sjukvården. Resultatet blev ett effektivare statsbygge, som gjorde Habsburgarnas rike till ett föregångsland i många avseenden.Utöver sitt politiska och administrativa arv var Maria Teresia även familjens strateg. Hon födde sexton barn, däribland drottning Marie-Antoinette av Frankrike. Genom genomtänkta giftermål stärkte hon Habsburgs dynastiska nätverk i hela Europa.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Maria Teresia – den mäktigaste kvinnan i 1700-talets Europa.Bildtext: Oljemålning som visar Maria Teresia som förlänad grevinna av Flandern under ett besök i Gent, utförd av hovmålaren Martin van Meytens. Målning av Martin van Meytens. Public Domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 16/6–2025.Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sverige står inför växande investeringsbehov i infrastruktur. Vägar och andra infrastrukturanläggningar har nått slutet av sin tekniska livslängd, samtidigt som underhållet under lång tid varit otillräckligt. Klimatförändringar, ett förändrat säkerhetsläge och Sveriges inträde i Nato ställer dessutom nya krav på robust och modern infrastruktur. Samtidigt är resurserna i statsbudgeten begränsade och tiden knapp. Medverkande Ingemar Bengtsson, universitetslektor vid avdelningen för fastighetsvetenskap, institutionen för teknik och samhälle, LTH, Lunds universitet Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet på Trafikverket och gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet Ida Gabrielsson (V), ekonomisk-politisk talesperson och ledamot i finansutskottet Magnus Persson, vd, Skanska Sverige Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

läs hela innehållet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA pressar Ukraina – EU sätts på provZelenskyj beskriver läget som ett av landets svåraste efter att USA lagt fram ett förslag med stora ukrainska eftergifter och en snäv deadline. Hör Lubna El-Shanti, SR:s Ukrainakorrespondent och Andreas Liljeheden, SR:s EU-korrespondent om vad som står på spel.Preventivmedel fast i Belgien efter politisk strid med USAEtt stort lager med preventivmedel – p-piller, kopparspiraler och p-stavar – avsedda för bistånd till flera afrikanska länder har fastnat i Belgien. USA vill förstöra lagren med hänvisning till abortpolitiken, medan belgisk lag i Flandern förbjuder att förstöra användbart medicinskt material. I väntan på lösning blir konsekvenserna akuta: upp till 1,4 miljoner kvinnor riskerar att stå utan preventivmedel, och kliniker i bland annat Kenya varnar för fler osäkra aborter och ökade hälsorisker.Liberalismens kärna idagVi fördjupar oss i vad liberalism betyder i dag: frihetens gränser, ansvar, rättsstat och individens rättigheter. Har de liberala värdena försvagats i praktiken, och hur kan liberalismen tala till nya väljare utan att urholka sin idégrund? Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, analyserar utvecklingen och de vägval som formar liberal politik framåt.Sekulär själavård i stalletPå Domsöndagen, kyrkoårets sista, fortsätter medlemsantalet i Svenska kyrkan att sjunka – och generation Z beskrivs som den mest sekulära någonsin. När kyrkan inte längre tilltalar, var vårdar människor sin själ? Vi möter miljöer och praktiker där omsorg, gemenskap och stillhet erbjuds utanför traditionella religiösa ramar.Krönika av Agri IsmaïlOm hur “dolda händer” styr tekniken som sägs förenkla livet, händer som sitter på människor som arbetar som om de vore osynliga.Panelen: Fossilfritt, urfolksrätt, bag-in-boxPanelen diskuterar COP30 i Brasilien och kärnfrågan om fossila bränslen: ska Sverige bli helt fossilfritt, hur, och i vilken takt? Därefter urfolksrätten: bör regeringen ratificera ILO 169 för att stärka samernas självbestämmande och rätt till mark och naturresurser? Slutligen folkhälsa och Systembolaget: är det dags att stoppa vin och sprit på box, givet tecken på ökad konsumtion?Timme 2:COP30 är över, ett avtal utan fossilplan väcker frågorCOP30-avtalet saknar en tydlig plan för utfasning av fossila bränslen, trots hårda förhandlingar. USA:s uteblivna delegation försvagade EU:s position gentemot producentländer. Nu krävs skärpt nationell styrning i EU och Sverige – hör Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.Stegrafrossa i norr: Boden bygger stålverkI Boden reser stålbolaget Stegra vad som uppges bli Sveriges största stålverk. Trots rubriker om finansieringsoro fortgår bygget och rekryteringar. Vi besöker Internationella skolan, talar med kommunens företrädare och får forskarperspektiv från Luleå tekniska universitet på vad stora industriprojekt innebär för kompetensförsörjning, ekonomi och lokalsamhälle.Oljebolagens broms i omställningenOljeindustrin drar tillbaka flera omställningsmål – lönsamheten är bättre utan starka styrmedel, och en del satsningar styrs mot plast- och kemiindustrin. Efter en period av “grön våg” har regelverk rullats tillbaka i USA och EU, samtidigt som Kina pekar mot nettonoll 2060. Fredric Bauer, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till senaste IPCC-rapporten, förklarar mönstren och konsekvenserna.Satir: RadioskuggaVeckans satir tar sig an samtidens politiska och kulturella skav.Orosdanser – humor, igenkänning och allvarFöreställningen Orosdanser på Stockholms stadsteater har hyllats som träffsäker och oväntat rolig utan att trivialisera. Regi av Ada Berger, med inspiration från Roland Paulsens bok om oro. Med humor och koreografi skildras både privat och kollektiv oro – från kroppsliga bekymmer till globala hot – och vad som händer när vi delar det som ofta känns som skam och ensamhet.Kåseri av Mark Levengood: Skammen i Japan – glömd present och älgnyckelringMark glömmer en gåva i Japan och skäms. En älgnyckelring gör inte saken bättre. Om hövlighet och kulturkrockar.programledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Christian Barter

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

Under 1700-talet kulminerade den transatlantiska slavhandeln – ett av historiens mest avskyvärda brott mot mänskligheten. Miljontals afrikaner fördes med våld över Atlanten och tvingades in i ett liv i ofrihet. För de allra flesta slutade berättelsen i tragedi: de dog under den brutala överfarten eller tvingades till ett liv i hårt arbete under slavägarens piska. Men det fanns undantag. Några lyckades tillkämpa sig friheten.I detta avsnitt möter vi två starka människoöden: Olaudah Equiano och Yuuba Jaalo. Den förstnämnde kom från nuvarande Nigeria, den andre från ett område som idag är delat mellan Gambia och Senegal. Båda tillfångatogs och såldes som slavar till brittiska slavägare – men där upphör likheterna.Olaudah blev tillfångatagen som barn och kom att utveckla ett djupt hat mot slaveriet. När han återvunnit sin frihet blev han en av förgrundsgestalterna inom den brittiska abolitionistiska rörelsen, som kämpade för att avskaffa slavhandeln. Han skrev också en inflytelserik självbiografi som fick stor spridning i sin samtid.Yuuba Jaalo var vuxen när han tillfångatogs – ironiskt nog under en resa där han själv handlade med slavar. Till skillnad från Olaudah valde han att samarbeta med de brittiska handelsmännen och fortsatte tjäna pengar på slavhandeln, även efter att ha fått sin frihet.Trots deras skilda livsval har vi tack vare omfattande skriftliga källor möjlighet att följa deras livsöden i detalj.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om två afrikaner som mot alla odds lyckades bli fria och skapa sig nya karriärer.Bildtext: Olaudah Equiano, även känd som Gustavus Vassa, var en författare och abolitionist vars självbiografi från 1789 gav en kraftfull inblick i slavhandelns grymheter. Hans vittnesmål spelade en viktig roll i rörelsen för att avskaffa slaveriet i Storbritannien.Okänd konstnär. Bilden är public domain. Källa: Project Gutenberg via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this very special edition of Supply Chain Decoded, we are honored to sit down with not one, but three titans of the industry: Eddie, David, and Kenny Lund. Recorded during their annual family hunting trip, the brothers join Jenni to pull back the curtain on the legacy of their father, Allen Lund, and the groundbreaking values that shaped a freight empire. We dive deep into their new book, Be Good: The Allen Lund Story, which chronicles how Allen transitioned from rescuing a friend at C.H. Robinson to pioneering the modern brokerage model. From the cinematic "Wasatch fire" moment that redefined Allen's faith and purpose to the "Monday Night Therapy" sessions that helped the family pen this history, this episode is about much more than moving freight. Join us as we decode the heart of a family business that prioritizes drivers, treats employees like kin, and famously voted "not to participate" in a recession. In this episode, we cover: • The Origin Story: How Allen Lund's early days and a "baptism by fire" led to the creation of a logistics powerhouse. • The Matriarch: The critical, often unsung role Kathy Lund played in building the company's benefits and culture. • Old School vs. New School: Why the Lunds believe AI should never replace the human relationship and the lost art of talking to drivers. • The Secret Sauce: Decoding the Lund legacy in one simple, powerful line: "Be good, work hard, go to mass". Whether you're looking to decode the origins of the modern freight brokerage or simply want to hear a story about a family that continues to bet on relationships over algorithms, this episode is a must-listen. Be sure to pick up a copy of "Be Good: The Allen Lund Story" to experience the full legacy. And as Allen himself always said at the end of a call instead of goodbye—be good. -- Disclaimer: All views and opinions expressed in this podcast are those of the speakers and do not necessarily reflect the views or positions of Transfix, Inc. or any parent companies or affiliates or the companies with which the participants are affiliated, and may have been previously disseminated by them. The views and opinions expressed in this podcast are based upon information considered reliable, but neither Transfix, Inc. nor its affiliates, nor the companies with which such participants are affiliated, warrant its completeness or accuracy, and it should not be relied upon as such. All such views and opinions are subject to change.

Winston Churchill (1874-1965) utnämning till marinminister 1939 måste vara världshistoriens största politiska comeback. Den möjliggjordes av att Churchill tidigt varnat för Hitler när den politiska majoriteten ville har fred till nästa vilket pris som helst.När andra världskriget bröt ut öppnade det för Churchills återkomst till politikens högsta ämbeten i Storbritannien. Kriget ökade hans livskänsla och han tog sig an arbetet som marinminister med energi och entusiasm.Trots att han vara medansvarig för en misslyckad operation att ockupera Norge för att förhindra svensk malmexport till Tyskland blev fiaskot biljetten till premiärministerposten. Något han strävat efter sedan unga år.Churchill var den enda ledare som kunde vinna bred uppslutning och bildade i maj 1940 en samlingsregering, i vilken även liberaler och arbetarpartiet ingick. Det enda löfte Churchill kunde ge var en tid av ”blod och möda, svett och tårar”. Hans tal till nationen och världen under kriget satte tonen för det brittiska motståndet mot Hitlertyskland.Trots Winston Churchills många fel, brister och misstag under andra världskriget går det inte att bortse från hans centrala betydelse för att Storbritannien inte dukade under av trycket från den oövervinnliga tyska krigsmaskinen. När andra brittiska regeringsmedlemmar ville förhandla med Hitler vägrade Churchill att böja sig. Churchills vägran att förhandla med Hitler avgjorde krigets utgång.I avsnitt 44 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill, samt Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet med ett särskilt intresse för Winston Churchill. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskare varnar för att AI-sammanfattningar gör oss mindre källkritiska, påverkar vår analytiska förmåga och förändrar hur hjärnan bearbetar information. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har snabbt blivit en självklar del av vardagen. Den ger oss snabba svar, sammanfattar långa texter och gör informationssökning bekvämare än någonsin. Men vad händer med vår förmåga att tänka kritiskt när vi låter algoritmer tolka världen åt oss? Forskare vid Lunds universitet och KTH ser tydliga risker: källkritiken försvagas, analytiskt tänkande utlokaliseras och hjärnan förändras när vi inte längre behöver bearbeta information på samma sätt. Studier visar att elever litar mer på AI ju mer de använder den – även när svaren är fel. Samtidigt växer en ny webbekonomi där klick och källor blir osynliga. På MIT har hjärnforskare undersökt hur språkmodeller påverkar minne och uppmärksamhet. Resultaten väcker frågor om hur tidigt vi bör introducera AI i utbildning och vilka förmågor vi riskerar att förlora. Är bekvämligheten värd priset? Och hur kan vi behålla det kritiska tänkandet i en tid där svaren alltid finns ett klick bort?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Förväntningarna var höga på den unge Winston Churchill (1874–1965), som föddes in i den brittiska högadeln. Men bakom aristokratins fasad dolde sig ett besvärligt barn som både familj och släkt gärna undvek.Föräldrarna var sällan närvarande under hans uppväxt. Fadern, den välkände politikern Lord Randolph Churchill, hade en särskilt kylig relation till sonen och avled tidigt, vilket lämnade ett tomrum i Winstons liv.I denna repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Bengt Liljegren, lärare och historiker som har skrivit flera biografier om historiska personer, bland annat om Winston Churchill. Dessutom medverkar Churchill-kännaren Erik Hedling som är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet.För att förstå hur denne bångstyrige och excentriske yngling kunde utvecklas till en ledargestalt som hela världen samlades kring när den fria världens existens hotades av nazismen under andra världskriget, måste vi blicka mot hans formativa år.Churchill vantrivdes på de engelska internatskolor han skickades till redan som åttaåring. Redan som barn var han en självständig och upprorisk själ, som bland annat vägrade lära sig klassiska språk som grekiska och latin. Trots en uppenbar intellektuell kapacitet hade han svårt att prestera i skolan. Först efter flera försök lyckades han bli antagen till militärhögskolan Sandhurst – en miljö där han för första gången fann trivsel och struktur.Churchill hade tidigt i livet satt som mål att en dag bli premiärminister, och hans envishet gjorde att han gång på gång kunde resa sig efter motgångar. Som ung vuxen valde han ett äventyrligt liv, först som officer och sedan som krigskorrespondent – med uppdrag på Kuba, i Sudan och under boerkriget i Sydafrika.Winston Churchill, som blev Storbritanniens premiärminister under andra världskriget, betraktas som en av världshistoriens mest inflytelserika personer. Enligt Wikipedia – som rangordnar historiska gestalter efter omfattningen och länkningen av deras artiklar – är han världshistoriens femte viktigaste person.Bild: Den unge Winston Churchill i uniform som underlöjtnant vid 4th Queen's Own Hussars i Aldershot år 1895, i början av sin militära karriär. Foto: Okänd fotograf, Public Domain, via Imperial War Museums. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var kommer rättvisan in under och efter ett krig? Går det att skapa en rättvis fred efter år av död och förödelse? Det är några av de frågor vi ska försöka svara på i det här avsnittet, som är det andra av fyra som vi gör i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Gäst är Karin Aggestam. Hon är professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för mellanösternstudier vid Lunds universitet. Hon har haft ett flertal internationella uppdrag och skrivit ett tiotal böcker. I RJ:s årsbok skriver hon essän "Israel, Palestina och den rättvisa freden".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att det svenska stormaktsväldet fallit och Karl XII stupat år 1718 vid Halden i Norge, inleddes en ny epok i Sveriges historia. Kungens makt minskade drastiskt, och istället blev riksdagen den dominerande politiska kraften. Denna period har gått till historien som frihetstiden – syftande på friheten från det kungliga enväldet.Ur ett europeiskt perspektiv var Sveriges politiska system under frihetstiden anmärkningsvärt radikalt. Politikerna organiserade sig i två partier: ”hattarna” och ”mössorna”, som kämpade om makten med allt modernare metoder för varje riksdagsmöte. Under den senare delen av epoken infördes dessutom en banbrytande tryckfrihet och ekonomiska reformer som kom att förebåda den liberala ideologin.Det parti som för tillfället satt vid makten använde sig av så kallad licentiering – man avskedade ämbetsmän vars lojalitet ifrågasattes. Denna praxis liknar det vi idag kallar parlamentarism, ett system som inte blev norm i andra europeiska länder förrän långt in på 1900-talet.Rösträtten i Sverige var, med tidens mått mätt, förhållandevis omfattande. Myndiga kvinnor som uppfyllde vissa ekonomiska krav hade rösträtt både i lokala val och till riksdagen. Det är dock viktigt att inte försköna perioden. Hattpartiet förde en aggressiv utrikespolitik som ledde till två förödande krig, och både hattar och mössor präglades av den utbredda korruption som var typisk för 1700-talets politiska liv.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om frihetstiden – en epok av politiska experiment, ideologiska motsättningar och överraskande modernitet.Bildtext: Arvid Horn (1664–1742) av Lorens Pasch den äldre / Efter Georg Engelhard Schröder – Hans Thorwid / Nationalmuseum. Public Domain. Arvid Horn var en svensk statsman som spelade en central roll under början av Frihetstiden, efter Karl XII:s död. Han verkade för en mer fredlig och parlamentarisk politik och lade grunden till ett maktskifte från kungamakten till riksdagen.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får vi fler sociala insatser som fungerar? Den nya socialtjänstlagen ställer krav på en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Samtidigt saknas det fortfarande evidens för många av de insatser som används. Medverkande Britta Björkholm, generaldirektör, SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), diskuterar vad evidens innebär i praktiken och vilka förutsättningar som krävs för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Sarah Cattan (keynote), direktör för programmet A Fairer Start vid brittiska Nesta – Storbritanniens innovationsmyndighet för social nytta. Cattan disputerade vid University of Chicago under handledning av James Heckman och har tidigare varit forskare vid Institute for Fiscal Studies i London.    Björn Eriksson, generaldirektör, Socialstyrelsen, berättar om myndighetens arbete och insatser för att stödja utvecklingen av socialtjänsten. Kerstin Svensson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet. Hon leder forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten och är aktuell med antologin Kunskap i rörelse, som analyserar spänningen mellan olika uppfattningar om kunskap i och kring socialtjänsten.  

Anna-Karolina kom till genom spermiedonation på 80-talet. När hon är vuxen vill hon veta sitt genetiska ursprung. Men det blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig?Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne. Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad.Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera.Medverkande: Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Att leva med IBD (ulcerös kolit eller Crohns) kan vara riktigt jobbigt under skoven, men målet är att alla som lever med inflammerad tarm ska kunna leva normalt - arbeta med det de vill, resa och skaffa barn. Podden med läkaren och forskaren Olof Grip, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, handlar om att hitta rätt behandling, ny forskning och vilken kost som stöttar tarmhälsan. Jenny Loftrup intervjuar.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?Programledare är Tobias Svanelid.

Historikern Joachim Östlund vid Lunds universitet återskapar miljön och atmosfären kring Saids besök i sin bok ”Vid världens ände: Sultanens sändebud och hans berättelse om 1700-talets Sverige”. Det är en fascinerande berättelse om två kulturer som möts. Said är ivrig att inhämta kunskap från Sverige. Men han är också i Stockholm för att säkerställa att återbetalningen av skulder som den svenska kungen Karl den tolfte hade ådragit sig i Bender. 

När hösten blivit riktigt regnig och ruskig, i det bistra månadsskiftet mellan oktober och november, firar vi nordbor numera Halloween. Barn klär ut sig till monster, ringer på dörrar och frågar ”bus eller godis?” – och överallt lyser stora, färgglada pumpor upp i mörkret. De flesta är medvetna om att detta är en amerikansk kulturimport, men kunskaperna om vad som egentligen firas är ofta begränsade. Vad är Halloween? Och varför firar vi den?Halloween är bara en av flera högtider som infaller vid den här tiden på året. Vi har också Allhelgonadagen, Alla helgons dag, Alla själars dag och Allhelgonaafton – företeelser som inte är identiska, men som binds samman av historiska och kulturella kopplingar. Här möts den katolska helgonkulten, rädslan för det okända i övergången mellan sommar och vinter, minnet av de döda och saknaden efter nära och kära.Traditionerna har månghundraåriga rötter och utgör praktexempel på hur lärd och folklig kultur har påverkat varandra genom historien. Halloweenfirandet vittnar dessutom om vår moderna kreativitet: under de senaste decennierna har vi utvecklat en skräckkultur med rekvisita och uttryck som saknar historiska motstycken.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Halloween. Hur uppstod högtiden? När kom den till Sverige? Och hur hänger den samman med våra traditionella allhelgonafester?Bildtext: Snap-Apple Night, målad 1833 av den irländske konstnären Daniel Maclise, visar en livfull halloweenfest i Blarney, Irland, där gästerna ägnar sig åt lekar och spådomar. Tavlan är baserad på en fest Maclise själv deltog i året innan. (Källa: Wikimedia Commons, länk. Public Domain)Halloween har sina rötter i det keltiska samhainfirandet, där gränsen mellan de levandes och de dödas värld ansågs vara som tunnast. Traditioner som att spå i smält bly eller leka "snap-apple" lever kvar i olika former än idag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Climate fiction skildrar hur människor och samhällen hanterar en uppvärmd värld. Maja Lundes böcker är ofta mörka, men söker efter hoppet i oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Berättelser om anpassning och överlevnad kan ge oss smarta lösningar och inge hopp i en värld där vi förändrar klimatet. Men climate fiction har också kritiserats för att måla upp dystopier som skapar klimatångest hos läsaren. I Klotet träffar vi den norska cli-fi-författaren Maja Lunde, som menar att det är skönlitteraturens uppgift att spegla dom känslor vi har när det kommer till klimatkrisen. Vi hör också Paul Tenngart, litteraturvetare vid Lunds universitet, och Sara Sällström, vetenskapsreporter.Reporter: Karin GyllenklevProducent och programledare: Peter Normark

Den 20 november 1945 fördes Hermann Göring, Joachim von Ribbentrop, Wilhelm Keitel och Karl Dönitz och arton andra högt uppsatta ledare inom Tredje riket in i rättssalen i Nürnberg. De åtalade hade varit arkitekterna bakom ett av historiens mest brutala krig och folkmord.Aldrig tidigare hade en hel nations ledarskap ställts till svars för brott utan motstycke i mänsklighetens historia. Nürnbergrättegångarna blev inte bara en uppgörelse med nazismens oerhörda brott – de reformerade också internationell rätt i grunden. Här föddes folkrätten.I detta ett premiumavsnitt av podden Historia Nu, som enbart är tillgänglig i sin helhet för dem som prenumerar på Historia Nu Premium, diskuterar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om hur Nürnbergrättegångarna organiserades, genomfördes och vilka konsekvenser de fick.Ni kan stödja Historia Nu För 75 kr/mån (vid lanseringen 60 kr/mån i tre månader) eller 750 kr/år för att försäkra poddens framtid samt få två extra avsnitt varje månad och alla vanliga avsnitt reklamfria.Bli premiummedlem på www.historia.nu/premium Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett svagt starkt grepp kan vara tecken på sjukdom och att du riskerar att dö i förtid. Ett starkt grepp kan vara tecken på styrka och livskraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När forskarna tittar på åldrande och sjukdom är greppstyrka ett av de mått de använder sig av. Men varför är greppstyrka ett bra mått och kan man öva upp sin greppstyrka och på så vis få ett längre och friskare liv? Det tar Kropp & Själ reda på idag. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning på medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, Tomas Deierborg professor i neuroinflammation vid Lunds universitet, Tove Wåhlin, Svenska Klätterförbundet, Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologioch Antoni Lacinai, föreläsare om kommunikation och ledarskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell och Leontine Olsbjörk

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 47 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Medborgare i Tournai begraver pestoffer i denna miniatyr av Pierart dou Tielt, skapad omkring 1353. Scenen återges i manuskriptet Tractatus quartus av Gilles li Muisit och visar den kollektiva sorg och desperation som präglade staden under digerdöden.Källa: Pierart dou Tielt – ms. 13076–13077, fol. 24v. Public Domain.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden. Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras. En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen. Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fallKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ryska tsaren Peter den store (1672-1725) moderniserade Ryssland och gjorde ett kaotisk och inåtblickande land till en stormakt som sträckte sig från Östersjön till Svarta havet. Han umgicks hellre med västerlänningar och arrangerade orgastiska fester där regeringsmedlemmar inte fick utebli än ägnades sig åt ålderdomliga mystiska hovritualer.Peter den store, Peter I, föddes i ett land där livegenskapen infördes av hans far 1649. Som tioåring tvingades han se sin morbror slaktas av trupper i Kreml. Maktkampen om tronen gjorde att han växte upp utanför Moskva på slottet Preobrazjneskole där han skapade en låtsasarmé med vänner och tjänare.Han blev en ovanligt lång man på över två meter, med outtröttlig energi för praktiska göromål, men mindre intresse för boklig bildning. Han gjorde dock långa bildningsresor för att exempelvis lära sig skeppsbyggarkonst i Holland.Han gifte sig med tvätterskan Marta Elena Skowronska, som tog över makten efter hans död som Katarina I.Peter den store moderniserade Ryssland uppifrån och besegrade stormakten Sverige. Allt under ett hejdlöst supande. Hans egna traditionella undersåtar trodde han var antikrist.I podden Historia Nu avsnitt 31 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristian Gerner är professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Rysslands historia.Porträtt av Peter I av Godfrey Kneller (1698). Målningen föreställer den ryske tsaren Peter den store och skänktes av honom till Englands kung Vilhelm III under hans besök i London. Källa: Godfrey Kneller – Royal Collection Trust. Licens: Public domain (offentlig ägo).Porträttet målades under Peter den stores "stora sändebud", en diplomatisk resa till Västeuropa 1697–98. Hans intresse för engelsk och nederländsk skeppsbyggnad var starkt, då han nyligen påbörjat skapandet av en rysk flotta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En man hittas död i sin lägenhet i Landskrona. Han har fått ett knivhugg i hjärtat, och i köket hittar polisen en blodig rosa brödkniv. En sorglig berättelse om ett par vars bråkiga förhållande slutade i ett mord. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, Åtalet vid Lunds tingsrätt, Domen vid Lunds tingsrätt, Domen vid Hovrätten för Skåne och Blekinge, Manusförfattarens intervju med “Jacks” mamma, Polisen.se, Mediearkivet Retriever, Kvällsposten, Familjesidan.se, Familjens privata fotografier. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och redaktör är Saga Wadensjö. Producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.Klippning: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just nu förbereder sig björnarna för sin långa vintervila. Vi sänder från björntäta Strömsund i Jämtland. VI lär oss också om både matsvamp och giftsvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få djur väcker så många känslor som björnen. Allt från den trygga lurviga nallebjörnen vi ger till en nyfödd baby, till att det är det djur vi oftast är allra räddast att stå öga mot öga med i skogen.Vi sänder Naturmorgon direkt från björnskogen i en av Sveriges björnrikaste kommuner, Strömsund i norra Jämtland. Naturbevakare Niklas Persson från Länsstyrelsen i Jämtland och Ole Jakob Sørensen, professor emeritus vid Nord University, ger oss en inblick i björnens liv. Till exempel hur den just nu förbereder sig för att gå i ide, och hur den sedan klarar sig i sex månader utan mat, vatten eller ens möjlighet att kissa. Och hur känner man igen ett björnide på vintern?Vi får också höra om den inventering som pågår just nu i Jämtlands och Västernorrlands län, där allmänheten hjälper till genom att samla in björnspillning. På så sätt kan man få koll på hur stor björnstammen är. Undersökningen görs vart femte år.Just nu är det högsäsong för svamp på många håll i landet. Från mykologiveckan i skånska Höör får vi tips på både goda matsvampar och sådana vi verkligen ska undvika – fem riktigt giftiga svampar. Dessutom träffar vi på svampen med det lustiga namnet skräling.Även fästingarna hänger i en bit in på hösten. Men hur ser fästingens liv ut egentligen? Hur övervintrar de och hur gamla blir de? Det undrar lyssnaren Katarina Gyllensten. Vi ringer upp Anna Omazic på Statens veterinärmedicinska anstalt för att höra om de olika faserna en fästing går igenom och hur många blodmåltider den äter under ett liv.Och så tittar vi upp i luften. Kanske tänker vi oss luftrummet som ett stort, tomt rum där fåglar, fladdermöss och insekter flyger ganska slumpmässigt. Men så är det inte. I luften finns såväl våningsplan som trafikleder, berättar Cecilia Nilsson, biolog och forskare vid Lunds universitet. Exempelvis kan dubbelbeckasinen flyga på 8 000 meters höjd medan en fladdermus håller sig på betydligt lägre höjder.I veckans kråkvinkel ger Karin Gyllenklev råd till alla som rör sig i skogen nu på hösten: Klä dig inte som en älg, snarare som en zebra.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kejsarsnitten ökar över hela världen och så även i Sverige, där allt fler vill ha kejsarsnitt på grund av förlossningsrädsla. Detta trots att en vaginal förlossning är bättre för barnets och mammans hälsa i medicinskt okomplicerade fall. Vi intervjuar Mehreen Zaigham, förlossningsläkare som forskar om kejsarsnitt vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus . Hon berättar hur både en vaginal förlossning och kejsarsnitt kan påverka hälsan för barn och mamma på kort och lång sikt. Hon leder även ett internationellt forskningssamarbete som syftar till att förbättra hälsan för födande kvinnor och deras barn världen över. Jenny Loftrup intervjuar.

Vidcast:  https://www.instagram.com/p/DPmbygAjGUH/Those with an allergy to cashews could develop a serious or life-threatening allergic reaction should they consume this product. The affected lot is # 079Y with a best-by date of January 29, 2026.This candy was sold exclusively at Lunds & Byerlys stores in Minnesota between July 15 and September 30, 2025.Do not eat this product but return it to the place of purchase for a full refund. For more information, contact Abdallah Candies at 1-800-348-7328 or via the email service@abdallahcandies.com.https://www.fda.gov/safety/recalls-market-withdrawals-safety-alerts/abdallah-candies-issues-voluntary-recall-pecan-caramel-clusters-due-undeclared-mislabeled-allergens#lundsbyerlys #pecancarmelclusters #candy #cashew #allergy #recall

Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi sänder från Göteborgs botaniska trädgård där projektet Så vilda! får upp barns ögon för växternas betydelse. Och i Bretagne hittar vi den vilda strandbetan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur många vilda växter kan du namnet på? När den frågan ställdes nyligen i en undersökning av folkbildningsplattformen Pollinera Sverige blev det genomsnittliga svaret 6,5 stycken. Vad innebär det för oss i längden att vi har så dålig koll på växterna runt omkring oss? I Naturmorgon utforskar vi begreppet växtblindhet, vad det kan bero på och om det går att göra något åt det.Vår fältreporter Helena Söderlundh finns under morgonen i Göteborgs botaniska trädgård tillsammans med Helen Ekvall, pedagog och projektledare för Så vilda! Det är ett projekt där 20 000 elever sedan sex år tillbaka planterat fröer och följt blomsterängar på sina skolor och förskolor. Tanken är att de ska få upp ögonen för växternas och pollinatörernas betydelse - och lära sig känna igen de arter de har på ängen. I fröblandningen ingår bland annat prästkrage, blåklint, ängsvädd och darrgräs.Växtblindhet handlar dels om att vi ger mer uppmärksamhet till djuren än till växterna - trots att växterna står för 80 procent av biomassan här på jorden och att vi utan dem vare sig skulle kunna äta eller andas. Men det handlar också om att vi i takt med urbaniseringen kommit allt längre från naturen som helhet och tappat mycket kunskap på vägen.Går det att se den här utvecklingen i svensk litteratur? Det undersöks just nu av forskare vid Lunds universitet. Vi pratar med Paul Tenngart, som djupdykt bland artnamn i böcker från det senaste århundradet.Våra odlade grödor har ofta kvar vilda släktingar i naturen. Att de finns kvar, med sin genetiska variation, kan vara avgörande den dag de odlade grödorna drabbas av sjukdomar eller behöver tåla mer torka eller värme. Ett exempel är den vilda strandbetan, som växer sparsamt längs kusterna i Europa. Såväl sockerbeta, foderbeta, rödbeta och mangold härstammar från den. Reporter Hjalmar Dahm träffar botanisten Kristina Bjureke från Botaniska trädgården i Oslo för att få reda på mer om arbetet med vilda kultursläktingar – och så tar han bussen till Bretagne för att få se den vilda strandbetan.Hösten är obevekligen här. Och med det hösttecken av olika slag. Som älgarnas brunst. Vår lyssnare Rickard Norrefeldt blev vittne till ett rejält älgbråk i skogen som slutade med både bröl och en simtur i sjön. Veterinär och älgexpert Jonas Malmsten är med och tolkar vad det var som hände. Och orrspel, det hör väl våren till? Jo, men det finns exempel på höstsspelande orrar. Vi reder ut vad det kan bero på.Att lära sig namnet på en växt är ofta något som går från förälder, eller mor- eller farförälder, till barnen. Det är tydligt även i Karin Gyllenklevs kråkvinkel där hon drar sig till minnes hur hennes pappa upprepade växternas vetenskapliga namn under deras promenader.Programledare är Joacim Lindwall.

För äldre generationer svenskar var ämnet historia ofta synonymt med berättelser om kungar och krig. Man fick lära sig om slaget vid Brunkeberg, drabbningarna vid Breitenfeld och Lützen, om Gustav Vasa, Gustav II Adolf och Karl X Gustav. Det fanns starka nationalistiska skäl till detta: det svenska folket skulle fostras till att känna stolthet över nationens militära förflutna. Men det fanns också ett annat skäl: krigen och drabbningarna var viktiga. Här avgjordes folks och staters öden.I det här poddavsnittet lyfter vi fram de två mest ryktbara slagen under det stora nordiska kriget – slaget vid Narva år 1700 och slaget vid Poltava år 1709. I den första drabbningen segrade Karl XII:s karoliner så övertygande mot ryssarna att tsar Peters krigsansträngningar tillfälligt lamslogs, och den svenska armén fick rykte om sig att vara den starkaste i världen. Nio år senare mötte samma karolinska armé tsarens reorganiserade styrkor – och nu blev utfallet det motsatta: efter en hård kraftmätning led svenskarna ett förödande nederlag och tvingades retirera, vilket några dagar senare resulterade i en oundviklig kapitulation.Men varför gick det som det gick? Hur kunde karolinerna triumfera år 1700 – och krossas år 1709? Hade historien kunnat ta en annan vändning?I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om slaget vid Narva och slaget vid Poltava – en av Sveriges största segrar, och ett av dess mest förkrossande nederlag.Bild: Segern vid Narva (1878) – Gustaf Cederström skildrar den svenska arméns dramatiska triumf över ryssarna år 1700, i början av Stora nordiska kriget.Källa: Nationalmuseum, www.nationalmuseum.se | Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII. Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen "Detta skall hädanefter bliva min musik" myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga.Karl XII:s historia präglades i hög grad av det stora nordiska kriget, då Sverige tvingades försvara sig mot Fredrik IV av Danmark, August den starke av Sachsen och Polen samt tsar Peter den store av Ryssland. Alla tre gick till angrepp år 1700. Till en början framstod Karl XII som oövervinnerlig. Efter att ha tvingat både den danske och den polske kungen till fred var Sverige sannolikt mäktigare än någonsin tidigare i sin historia.Men snart vände utvecklingen. Efter nederlaget vid Poltava år 1709 rasade stormaktsväldet samman som ett korthus. Karl XII vägrade dock att kompromissa eller kapitulera. Om han inte hade stupat utanför Fredrikstens fästning i Norge 1718 hade kriget förmodligen fortsatt under lång tid. Just kungens död tillhör krigets stora gåtor: fälldes han av en norsk kula – eller mördades han av någon inom det egna ledet?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl XII – från kungens vilda ungdom på 1690-talet, via det stora nordiska krigets strapatser, till hans märkliga eftermäle under 1800- och 1900-talen, då han gick från att hyllas som hjälte till att bli nazistsymbol.Bild: Karl XII iförd sin soldatuniform år 1700. Målning (1706) av David von Krafft. Karl XII var kung av Sverige under den stora nordiska kriget (1700–1721) och är känd för sitt militära ledarskap. Tillskrivs: David von Krafft / Johan David Schwartz – www.nationalmuseum.se. Wikipedia, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått åtta år sedan 11-åriga Ebba omkom i terrordådet på Drottninggatan, men hennes mamma Jeanette känner fortfarande hennes energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att hedra Ebbas minne firar Jeanette och Ebbas vänner hennes födelsedag. Varje år spelar de Ebbas spellista, lyssnar på hennes favoritartister och pratar om livet. - Många är rädda för att prata om de som är döda, rädda för att riva upp sår. Men det här var ju bästa delen av mitt liv, det är klart jag vill prata om Ebba, säger Jeanette Åkerlund.Veckans program handlar om hur avlidna människor finns kvar i våra liv och hur relationen med dem kan fortsätta efter döden.Medverkande:Annika Jonsson, docent i sociologi vid Karlstads universitet, Isabel Petrini, psykolog, Malin Löfgren Perdigao, konferensvärdinna på Ekebyhovs slott, Christoffer Tidelius, religionsforskare och Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen presenterade i veckan en bidragsreform med skärpta krav för bl.a försörjningsstöd. Hur blev hur blev bidrag en het fråga i svensk politik och hur har olika partier använt dem som politiskt verktyg i debatten? Hör Anna Angelin, docent i socialt arbete vid Socialhögskolan, Lunds universitet.Reportage från Frankrike där det politiska missnöjet gror. Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg har träffat demonstranter i ett polariserat Frankrike.Sverige kommer att missa EU:s klimatmål 2030, och EU-länderna missar även deadline för att lämna in sina klimatmål för 2035 till FN. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om anledningarna bakom.En av de mest omdiskuterade frågorna i kyrkopolitiken är hur kyrkan ska bruka sin skog. Hör reportage från Växjö stift där skogsfrågan splittrar partierna i kyrkovalet. Hur mycket skog bör svenska kyrkan avverka?Krönika Katarina BarrlingPanelen: Jesper Bengtsson, Dagens Arena, Patrik Kronqvist, Expressen, Karina Cubilla, ArbetetNu begravs Charlie Kirk och det hålls stor minnesstund på en fotbollsarena i Pheonix. Hör om efterdyningarna efter mordet på Kirk och debatten som nu uppstått om yttrandefrihet och censur efter att talkshow-programledaren Jimmy Kimmel stoppats. Komiker Messiah Hallberg gästar programmet. Hör även Joanna Doona, docent vid Lunds universitet som bland annat forskar om politisk satir.Reportage från Kina där arbetslösheten bland unga växer. Unga med både hög examen och arbetslivserfarenhet tvingas nu ta jobb som utkörare av hämtmat – gigekonomins bultande hjärta. Korrespondent Moa Kärnstrand har följt med ut på en av matbudens moppar.Satir med RadioskuggaPå onsdag är det 80 år sedan FN-stadgan trädde i kraft. Sedan dess har organisationen vuxit kraftigt både till antalet medlemmar och ansvarsområden, samtidigt som FN kritiseras för att vara tandlöst i en tid där nya krig härjar i världen. Vilken är FNs viktigaste roll idag?Hör Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN och ordförande för FN:s generalförsamling och Ulrika Modéer, generalsekreterare på Röda Korset, tidigare assisterande generalsekreterare för FN:s utvecklingsprogram UNDP.I höst har det gått tio år sedan flyktingvågen 2015, då Sverige under några månader tog emot tusentals nyanlända. P4 Gävleborgs reporter Kasper Englund har i serien "Vi som kom 2015" träffat några av de som kom hit då för tio år sen. Hör en av berättelserna i dagens Godmorgon världen.Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Lo Pettersson

Vi går igenom bomberjackans militära utveckling och historia. När det gäller plaggets historia på den civila marknaden tar vi hjälp av Emma Severinsson, som är historiker och lektor i modevetenskap på Lunds universitet.

Under stormaktstiden inlemmades flera tidigare danska, norska och tyska områden i Sverige. Svenska lagar och kyrkoordning infördes, samtidigt som nya städer, universitet och hovrätter etablerades. Motståndet var dock ofta mycket starkt: varken livländska aristokrater eller skånska präster ville underordna sig överheten.Försvenskningen skedde i olika faser och ledde till drastiska förändringar i kulturlandskapet. Det syns särskilt tydligt i Blekinge och Bohuslän, där städer som Ronneby och Kungälv utsattes för administrativ diskriminering och ibland hotades av utslocknande. Samtidigt grundades och utvecklades andra städer till nya regionala maktpunkter. Till exempel var Strömstad tänkt som en försvarsbas mot Norge, medan Karlshamn och Karlskrona skulle bli svenska fästen i sydöst. Karlskrona satsades särskilt stort på – på kort tid växte den nya marinbasen till en av Sveriges största städer.På ett annat plan visade sig försvenskningen långt svårare. Skånska kyrkoherdar motsatte sig envetet att överge sina gamla traditioner, exempelvis de danska gudstjänsterna. Svenska ABC-böcker och katekeser mottogs med tvekan. Även svenska handelsregler var impopulära bland bönder och borgare i de nyerövrade provinserna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om försvenskningen av de nyerövrade provinserna på 1600-talet.Bild:1600-talskarta över Skåne, Blekinge och Halland av De Wit – med inramad delkarta över Bohuslän. Amsterdam, ca 1680. Källa: De Wit, Accurata Scaniae, Blekingiae, et Hallandiae descriptio, ca 1680. Public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När makarna Alva och Gunnar kom ut med boken ”Kris i befolkningsfrågan” 1934 var födelsetalen högre än de är i dag. De förde fram en mängd tankar om statens och föräldrarnas roll i barnuppfostran. Vad har hänt i samhället och politiken sedan dess? Varför sjunker barnafödandet i flera västländer just nu? Och är det en grundläggande uppgift för samhället att stödja familjer? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som spelades in med publik under årets Almedalsvecka.Gäster i programmet är Charlotta Levay, forskare på Lunds universitet, skribent och vice ordförande för idéinstitutet Civitas, och Anna-Karin Wyndhamn, forskare vid Göteborgs universitet och skribent.Programledare är Per Ewert.Det här avsnittet är gjort i samarbete med Claphaminstitutet och fartyget Elida.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Niklas Strömstedt blev som 17-åring dj på Gröna Lunds ungdomsdiskotek. Han kånkade högtalare åt Bruce Springsteen på Konserthuset 1975 och fick så småningom jobb som pianist åt Ulf Lundell. I slutet av åttiotalet slog han igenom med balladen "Sista morgonen". Nu sammanfattar han sina första 46 år som artist med showen "Tyck OM mig". Hemma hos Strage pratar han bland annat om när han gick i terapi för sin självutplånande snällhet (och fick trösta psykologen som började gråta), om varför han kallar sig Poptönten i sociala medier, om när hans föräldrar fick äktenskaplig rådgivning av Ingmar Bergman, om när han som sjuåring bråkade med Astrid Lindgren och om årets smäktande duett "Långholmsgatan 2" som han sjunger med Johanna Frostling. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp (1636-1715) spelade en viktig roll i de svenska kungafamiljen. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto Sveriges första dam till sin död 1715. Som änkedrottning var hon medlem i både Karl XI:s och Karl XII:s förmyndarregeringar. Idag är hon mest känd som 1600-talets största slottsbyggare.Hedvig Eleonora från furstendömet Holstein-Gottorp giftes bort med Karl X som artonåring, men det harmoniska äktenskapet blev kort då kungen dog efter bara fem år. Som gift med Karl X, mor åt Karl XI samt farmor åt Karl XII arbetade hon för ett starkt kungahus under stormaktstiden. Sent i livet skulle hon för döva öron vädja till Karl XII att sluta fred med sina fiender.I denna repris av podden Historia Nu samtar programledaren Urban Lindstedt med Eva Helena Ulvros, professor emerita i historia vid Lunds universitet. Hon är aktuell med biografin Hedvig Eleonora och hennes tid.Hedvig Eleonora föddes 1636 på slottet Gottorp som dotter till hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp och Maria Elisabeth av Sachsen. Hennes äktenskap med Karl X var rent politiskt som de flesta kungliga äktenskap vid denna tid. Hennes make Karl X Gustav dog redan i februari 1660. Ett dygn före sin död dikterade han sitt testamente för att trygga sin ”kära makas”, sin sons och sitt rikes framtid. Den döende kungen överlämnade riket till sin unga maka och en förmyndarregering.
Hedvig Eleonora har setts som svag i förmyndarregeringen för Karl XI, men hon hade en tydlig linje i utrikespolitiken där hon gärna främjade Hollstein-Gottorps intressen. Drottningen accepterade den makt som riksrådet erbjöd henne, men den unga Hedvig Eleonora hade svårt att hävda kungamaktens ställning gentemot aristokratin. Hon tog ganska ringa del i förmyndarstyret, och då Karl XI senare anklagade förmyndarstyrelsen för försummelse kom han att helt frikalla sin mor från ansvar. Förmyndarregeringen varade till 1672, då Karl XI blev myndig.
Hedvig Eleonoras praktfulla hov och intresse för kultur satte ett stort avtryck i landet. Änkedrottningens Drottningholm var under flera decennier i slutet av 1600-talet landets största slottsbygge. Slottbyggandet var för Hedvig Eleonora ett sätt att markera sin ställning gentemot den svenska adeln och samtida europeiska furstar. Drottningen ägnade sig gärna åt balett- och teaterföreställningar på slottet, som under hela hennes livstid var rikets kulturcentrum Den gamla änkedrottningen blev förmyndare för Karl XII och fyra år senare, 1697, åter medlem i en förmyndarregering. Nu var Hedvig Eleonora en erfaren kvinna som inte tyngdes av sina 61 år, och hon var aktiv i utrikespolitiken mot Danmark till förmån för Holstein-Gottorp. Hennes kontakter till det gamla hemlandet tilltog ytterligare när hennes sondotter Hedvig Sofia gifte sig med sin kusin hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
Bild: Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp porträtterad av David von Krafft. Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain. (beskuren)Musik: Henry Purcell (1659-1695) – In Nomine à7, Z.747 for Treble, Tenor & Bass Viols, Phillipwserna, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons. Lyssna också på Gråkappan Karl XI – klämd mellan far och son. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peter skulle aldrig ligga på en strand med en paraplydrink. När han är ledig vill han se platser där människor dött på fasansfulla sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mörk turism handlar om en vilja att förstå mänsklighetens mörkaste kapitel, säger Peter Hohenhaus som besökt spökstäder, massgravar och gaskammare på semestern.Veckans Kropp & Själ undersöker vår besatthet av att se, läsa och höra om hemska saker. Vad gör de makabra mordberättelserna med oss?Medverkande: Per Johnsson, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet Andreas Olsson, professor i psykologi vid Karolinska institutetEmmy Atterving, doktorand i historia vid Stockholms universitetKatarina Howner, överläkare och specialist i rättspsykiatriProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReportrar: Simon Sarnecki

Niccolò Machiavelli (1469-1527) är en politisk tänkare vars namn i världen står för cynisk realpolitik, medan italienarna ser humor i hans texter. Machiavelli var verksam ämbetsman och diplomat i den italienska stadsstaten Florens, under det sena 1400-talet, när Italien befann sig i ett tillstånd av kulturell blomstring och politisk turbulens.Fursten skrev han efter att han fallit i onåd i ett försök att åter hamna i politikens centrum. Machiavellis idéer om makt, politik och människans natur i en tid när furstemakten stärktes kom att prägla det moderna politiska tänkandet mer än någon annan under renässansen. Hans mest kända verk Fursten väcker fortfarande debatt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Verner Egerland professor i italienska vid Lunds universitet.Machiavelli var djupt förankrad i det florentinska samhället. Han rörde sig i maktens korridorer men föll själv offer för dess skoningslösa logik när han förlorade sitt ämbete och utsattes för tortyr efter Medici-familjens återkomst till makten. I exil skrev han sitt mest berömda verk – en handbok för makthavare som inte sökte idealen utan verkligheten, sådan den faktiskt var. Ett nytt sätt att tänka inom den politiska idéhistorien.Machiavelli har genom århundradena både demoniserats som cyniker och hyllats som klarögd realist. Hans namn har till och med gett upphov till termen ”machiavellisk”, som ofta betecknar manipulativt och hänsynslöst agerande. Men den verklige Machiavelli var mer komplex än så. Han försvarade republiken, drömde om ett enat Italien och var djupt intresserad av medborgardygder.Machiavellis betydelse ligger i att han bröt med medeltida föreställningar om gudomlig ordning och moralisk styrning och i stället lade grunden till en modern, sekulär politisk vetenskap. Han tvingade oss att se maktens verkliga natur – inte som vi vill att den ska vara, utan som den är.Machiavelli föddes 1469 i Florens, en av renässansens mest lysande städer, präglad av konstnärlig kreativitet men också av politiska maktkamper. Staden hade varit ett republikanskt ideal under 1400-talet men styrdes till stor del av den mäktiga Medici-familjen.År 1498, efter att dominikanermunken Savonarola störtats och avrättats, fick Machiavelli en nyckelroll i republiken som ansvarig för utrikesrelationer och militära frågor. Under de följande fjorton åren reste han vida omkring, träffade påvar, kungar och krigsledare och observerade noggrant hur makten fungerade i praktiken. Hans diplomatiska rapporter visar på en skarp analysförmåga och en realistisk syn på politikens spelregler.Bild: Montage av porträtt av Niccolò Machiavelli, målat av Santi di Tito omkring år 1500. Wikipedia. Public Domain. Samt Vy över Florens av Hartmann Schedel, publicerad 1493. Denna illustration, skapad som en del av Nürnbergerkrönikan, återger Florens som en blomstrande renässansstad med murar, torn och kupoler. Verket vittnar om samtidens fascination för stadsvyer och topografisk avbildning. Illustration: Bas van Hout (eget arbete).Musik: Verket Monteverdi – Combattimento – Battle music.ogg är tillgängligt under licensen Creative Commons Attribution 2.5 Generic (CC BY 2.5). Källa: Wikimedia Commons – Monteverdi – Combattimento – Battle music.oggLyssna också på Italiens dramatiska enande.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen svämmas över av plastprodukter som förorenar planeten. Nu pågår försök att lösa problemen som plasten orsakar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Genève i Schweiz hålls just nu ett FN-möte om hur plastföroreningarna ska stoppas. Slutmålet är att ta fram ett globalt avtal om plast.En av forskarna som är med på mötet är ekotoxikologen Bethanie Carney Almroth från Göteborgs universitet. Hon menar att produktionen av plast måste begränsas.Statsvetaren Karl Holmberg vid Lunds universitet följer också förhandlingarna. Han förklarar varför system för återvinning och begränsning av kemikalietillsatser i plast är lättare att komma överens om än minskad produktion.Programledare: Sara SällströmProducent: Katarina Sundberg

Another grocery store is leaving St. Paul. Cub Foods in the Hamline-Midway neighborhood announced it will close on August 2. The closure will leave just one major grocer nearby, Target, though Aldi and other smaller ethnic grocery stores are in the neighborhood. It also follows the closure of nearby Lunds & Byerlys in downtown St. Paul.The closing Cub Foods will leave an additional vacancy in a neighborhood that is working to revitalize. Interim St. Paul city council member Matt Privratsky, who represents part of the Hamline-Midway area and Dawn Einwalter, president of the Hamline Midway Coalition joined Minnesota Now to talk about the future of business in the area.