Podcasts about lunds

  • 444PODCASTS
  • 1,996EPISODES
  • 39mAVG DURATION
  • 5WEEKLY NEW EPISODES
  • Jun 19, 2025LATEST
lunds

POPULARITY

20172018201920202021202220232024

Categories



Best podcasts about lunds

Show all podcasts related to lunds

Latest podcast episodes about lunds

Harrisons dramatiska historia
Så blev Skåne svenskt

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Jun 19, 2025 39:41


Under medeltiden och 1500-talet tillhörde Skåne, Blekinge och Halland Danmark. Den danska kungamakten kontrollerade även Bohuslän, Gotland, Jämtland och Härjedalen – landskap som i dag är självklara delar av Sverige. De avgörande territoriella förändringarna skedde under krigen på 1640- och 1650-talen, då Danmark förlorade sin roll som skandinavisk stormakt till förmån för Sverige.Den svenska maktutvidgningen skedde i flera etapper och medförde stort lidande, särskilt för den skånska civilbefolkningen, som ofta hamnade i kläm när kungarna stred mot varandra. Mitt under trettioåriga kriget omdirigerade Axel Oxenstierna och den svenska riksledningen arméerna från Centraleuropa till Danmark. Detta ledde till den för Danmark förödande freden i Brömsebro.År 1657, när den svenska armén var upptagen i ett utdraget krig i Polen, försökte den danske kungen Fredrik III ta revansch. Detta fick ännu värre konsekvenser. Karl X Gustav lämnade Polen och genomförde det berömda tåget över de isbelagda danska bälten. Utan möjlighet att försvara sig tvingades kung Fredrik acceptera de stränga villkoren i freden i Roskilde, vilket innebar att Skånelandskapen och Bohuslän övergick till Sverige.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hur den svenska stormakten på 1600-talet införlivade Skånelandskapen i riket.Bildtext: Karl X Gustaf efter slaget vid Iversnaes. Oljemålning av Johann Philip Lemke, efter förlaga av Erik Dahlbergh. Målningen visar Karl X Gustaf till häst på en höjd efter slaget vid Iversnaes. I bakgrunden ses strider mellan svenska och danska trupper på en frusen sjö, medan Erik Dahlbergh kommer till undsättning från höger. Verket är ett dramatiskt skildrat propagandaporträtt av svensk militär triumf under 1600-talets stormaktstid.Nationalmuseum, identifikationsnummer NMDrh 149.Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Stamcellerna har lämnat labbet – allt fler försök görs med patienter

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Jun 15, 2025 19:30


Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Senaste Gry Forssell med Vänner
13 juni 2025 - Molly Sandén

Senaste Gry Forssell med Vänner

Play Episode Listen Later Jun 13, 2025 63:13


Direkt från festen till våran studio; den ljuvliga Molly Sandén som släpper sitt fjärde album på svenska! Dessutom Gröna Lunds ägare kikar förbi och peppar för vår sändning från Grönan och Halvtids-Erik försöker gissa sommarplågorna 2025!

Hjärta och hjärna
Finns det verkligen 300 olika blodgrupper?

Hjärta och hjärna

Play Episode Listen Later Jun 13, 2025 42:46


Blod är vår kanske mest mytiska och betydelsefulla kroppsvätska. Ett blodprov berättar mer än man kan tro om en människas mående. Men varför är blodet så livsavgörande egentligen? Och vad händer om man får fel blod? Allt detta och mycket mer diskuterar programledarduon tillsammans med Martin L Olsson, professor vid avdelningen för hematologi och klinisk immunologi vid Lunds universitet.

Harrisons dramatiska historia
Piraternas verkliga guldålder – sanningen bakom Karibiens sjörövare

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Jun 12, 2025 44:13


Få gestalter i det förflutna har fascinerat människor lika mycket som piraterna i Karibiska havet: kaptener med träben och papegojor på axeln, sjörövare med lapp för ögat, skattkartor med X som markerar nedgrävda rikedomar, barbariska straff som att ”gå på plankan”, flaggor med dödskallar och benknotor, med mera. Men hur mycket av detta är sant? Har de legendomsusade piraterna i Västindien en verklighetsbakgrund?Svaret är ja. Under 1500-talet och 1600-talet grundades många europeiska kolonier i Amerika och Västindien, där stora rikedomar alstrades, men bristen på statliga flottstyrkor och fungerande polisväsen gjorde att kriminaliteten blomstrade. Parallellt med detta lärde sig nederländska kaptener att de lätt kunde bekämpa sina spanska fiender samtidigt som de stal deras silver, vilket fraktades på stora flottor från Amerika till Europa. Samtidigt rymde hunsade kontraktsarbetare från plantageägare i Västindien och anslöt sig till pirathövdingar. Kombinationen av väldiga förmögenheter, brist på motstånd och tillgången till många villiga sjörövare var att den skeppsburna kriminaliteten fick en guldålder. Ridån gick ned först på 1710-talet, sedan kolonialmakterna investerat i flottor och kustvakter. I gengäld började bokläsande européer skriva ihop sjörövarskrönor som inom kort fick ett eget liv. Vår populärkulturs klassiska pirat var född.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om piraterna i Karibiska havet – de verkliga förlagorna till Long John Silver, Jack Sparrow och andra fiktiva antihjältar.Bild:"Blackbeards sista strid" – Romantiserad skildring av slaget i Ocracoke Bay 1718 mellan piraten Blackbeard och löjtnant Robert Maynard. Målning av Jean Leon Gerome Ferris, ca 1920.Bildkälla: Jean Leon Gerome Ferris – Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gott Snack med Fredrik Söderholm
1070. DEL 2: Aron Sjölunds oväntade självinsikt: "Jag har tappat fotfästet"

Gott Snack med Fredrik Söderholm

Play Episode Listen Later Jun 12, 2025 30:08


I studion: Fredrik Söderholm, Aron Sjölund, Lily Nyberg, David Asp, August BohlinFörsta PERSONLIGA intervjun med Robinson-vinnaren!HUR var det att plugga i TRUMP-LAND? GOTT BROTT med Oisin Cantwell! Paula Dalhberg aka vardagsrasismen är på VÄG ner till Gaza! Mike och Jimmy live från GBG - ALLT OM HÅKAN-HYSTERIN! I eftersnacket! ALLT om Arons enorma självförtroende! Vad tyckte han om Anders Lundin egentligen? Hur hanterar han ANSTORMNINGEN av tjejer iDM? Hur mycket blir det kvar av en halv miljon efter skatt, vad ska han göra med pengarna?Hur blev han expert på att stänga av känslor? Hur lite bryr han sig om omvärldens lidandeegentligen? Gör han NÅGRA hushållssysslor hemma?HELA avsnittet på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hotspot
Hur ska Europa klara konkurrensen med USA och Kina? - Magnus Henrekson och Joakim Wernberg

Hotspot

Play Episode Listen Later Jun 7, 2025 59:52


Europa halkar efter i sina tillväxtsiffror jämfört med Kina och USA. Kinas industriproduktion har under en längre tid konkurrerat ut flera traditionella europeiska industriföretag och USA har tagit ledartröjan när det kommer till techbolagen. Hur ska vi vitalisera våra ekonomier? Och vad krävs för att vi återigen ska vara en ledande ekonomisk kraft i världen? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäster i programmet är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och Joakim Wernberg, adjungerad universitetslektor och forskare inom teknik och samhälle vid Lunds universitet.Vi beklagar att ljudet i det här avsnittet är lite sämre än vanligt.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Harrisons dramatiska historia
Nationaldagen – Sveriges yngsta helgdag från Gustav Vasa till Skansenfest

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Jun 5, 2025 59:31


Den 6 juni firar Sverige nationaldag, men hur många vet egentligen varför vi firar just denna dag? Faktum är att nationaldagen är ett modernt påfund som endast har existerat i några decennier. Varför har vi överhuvudtaget infört denna helgdag? Påminner den om historiska händelser som är värda att hyllas, eller handlar det om något annat?En ofta återkommande förklaring är att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni 1523. En annan förklaring är att dagen uppmärksammar tillkomsten av vår nya regeringsform år 1809, då det gustavianska enväldet avskaffades och Sverige fick ett styrelseskick som grundade sig på idén om maktdelning mellan kung och riksdag. Det var förvisso ännu inte en demokrati, men det markerade början på utvecklingen mot vårt nuvarande samhällsskick.Sanningen är dock att nationaldagsfirandet har sina rötter i Artur Hazelius flaggfester på Skansen på 1890-talet, vilka så småningom ledde till firandet av Svenska flaggans dag. Hazelius hade knappast lyckats med detta om han inte kunnat luta sig mot en nyväckt svensk nationalism – samma strömning som resulterade i nationalsången, svenska flaggor på flaggstänger och den etablerade Sverigebilden med röda stugor, husmanskost, folkdräkter och föreställningar om gemensamma värderingar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska nationaldagen och den nationalistiska rörelse som banade väg för nationaldagsfenomenet.Bild: Nationaldagsfirande på Skansen i Stockholm den 6 juni 2016.Foto: Bengt Nyman – Eget arbete. Wikipedia. Licens: CC BY-SA 4.0.Musik: La Marseillaise Rouget de Lisle Musique de la Garde Républicaine. Band of the Garde Républicaine, directed by François-Julien Brun. Recorded at the Théâtre des Champs-Elysées. Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain.Du gamla, du fria. Kören Harmonica med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Tillgänglig via Wikimedia Commons, Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International.Svenska: Kören Harmonica framför Sveriges nationalsång med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Texten är skriven av Richard Dybeck 1844 och melodin är hämtad från en gammal folkmelodi.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska Läkaresällskapet
Avsnitt 46: Onkologi och palliativ vård i Indien

Svenska Läkaresällskapet

Play Episode Listen Later Jun 5, 2025 30:03


Eva Brun, överläkare och docent i onkologi vid Lunds universitet, berättar om det samarbete inom onkologi och palliation som bedrivits mellan Lund och Pain Relief and Palliative Care Society i Hyderabad, Indien, sedan 2012. Vi pratar om hur palliation ser ut i olika delar av världen, vilka utmaningar som finns, men också vilka innovativa lösningar som växer fram där resurser är begränsade.

Historia.nu
Heinrich Himmlers jakt på Tors hammare

Historia.nu

Play Episode Listen Later Jun 4, 2025 49:16


Reichsführer-SS Heinrich Himmler (1900–1945) var en nyckelperson i Tredje riket. Hans ideologiska övertygelse, flit och administrativa skicklighet gjorde honom central i genomförandet av nazismens rasistiska terror. Genom SS byggde han upp en struktur som förenade paramilitär makt med ideologisk och kvasi-religiös symbolik.Himmler var djupt intresserad av ockultism, pseudohistoria och esoteriska idéer. Han såg SS som en andlig elit, kallad att återuppväcka en uråldrig germansk kraft som enligt honom gått förlorad genom kristendomen. I uppdraget ingick en jakt på den heliga graalen och Tors hammare.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Himmlers ockulta föreställningar. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med History Channel, som den 5 juni klockan 20:00 har premiär för dokumentärserien Hitler's Treasure Hunters. I sex delar skildras hur SS-enheten Das Ahnenerbe sökte efter religiösa reliker och mytiska skatter, såsom den heliga Graalen och Tors hammare – föremål vars övernaturliga kraft skulle bidra till en tysk seger i kriget.Himmler drogs tidigt till nationalistiska och antisemitiska rörelser. Han anslöt sig till nazistpartiet 1923 och gick med i SS 1925. Redan 1929 blev han dess ledare, Reichsführer-SS. År 1936 blev han chef för hela det tyska polisväsendet och byggde en effektiv terrorapparat.Himmler betraktade kristendomen som en främmande och försvagande religion, påtvingad germanerna utifrån. Han var särskilt kritisk till kristendomens betoning på förlåtelse, självuppoffring och jämlikhet – idéer han ansåg skadliga för en krigförande, aristokratisk elit. I stället förespråkade han en återgång till en förkristen, germansk religiositet byggd på ära, blod och jord.Ceremonier inom SS präglades av nyhedniska inslag. Vid bröllop kunde till exempel en svärdsceremoni ersätta kristna löften, och vid begravningar hyllades den avlidnes koppling till förfäder snarare än till Gud. Denna symboliska brytning med kristendomen var inte fullständig, men markerade ett försök att ersätta kyrkans institutioner med SS:s egen kultstruktur.Slottet Wewelsburg blev ett andligt centrum för SS. Himmler ville göra det till högkvarter för en framtida SS-orden. Slottet omgestaltades i rituell stil, och i tornets runda sal lades ett golv med symbolen Svarta solen – kopplad till nazistisk mysticism. Ett kryptliknande rum ska ha använts för att bevara aska från SS-ledare, som en del av Himmlers kultliknande vision.Bild: SS-ledaren Heinrich Himmler (i mitten) anländer tillsammans med Gauleiter Rudolf Jordan (till vänster) och SS-Obergruppenführer August Heißmeyer till Quedlinburgs domkyrka för en nattlig ceremoni till minne av kung Heinrich I:s dödsdag, den 1 juli 1938. Händelsen ägde rum som en del av den nazistiska kulten kring den tidiga tyska historien och dess symboler. 2 juli 1938. Källa: Bundesarchiv, Bild 183-H08445. Allgemeiner Deutscher Nachrichtendienst – Zentralbild (Bild 183). Musik: Wagner, Richard. Siegfried's Funeral March and Finale. Framförd av United States Marine Corps Band, inspelad 8–11 december 1981 i Lisner Auditorium, George Washington University, Washington, D.C. Transkription av Howard Bowlin (begravningsmarsch) och John Bourgeois (final). Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain. Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kropp & Själ
Lura hjärnan att inte känna smärta

Kropp & Själ

Play Episode Listen Later Jun 3, 2025 55:10


Magnus hamnar under en lyftkran och får amputera sitt ben. Först tycker han att det är skönt att bli av med det - sedan kommer smärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Vetenskapspodden
Insekternas fantastiska navigation studeras – forskare och militärer vill lära sig

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later May 31, 2025 27:01


Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

Konflikt
Dolda motivet bakom Orbans spionaffär i Ukraina

Konflikt

Play Episode Listen Later May 30, 2025 55:44


Ungern anklagas för spioneri mot Ukraina. Varför skulle Nato-landet skicka spioner över gränsen mitt under pågående krig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen greps två ungrare i Ukraina, misstänkta för spioneri. Gripandet skedde i Transkarpatien, en del av Ukraina där ungrare levt under olika härskare i hundratals år. Nu har dom blivit en viktig bricka i spelet mellan Orbans Ungern och Zelenskys Ukraina. Filip Kotsambouikidis reste dit för att försöka förstå hur den här lantliga regionen blivit politiskt sprängstoff.Medverkande: Kristina, mamma till en stupad ungersk-ukrainsk soldat, Laszlo Szubanics, professor vid ungerska institutionen vid universitetet i staden Uzjgorod, ungrare i staden Beerehove i södra Ukraina, Krizstian Zsak och Melinda, demonstranter i Budapest i Ungern, Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet, Zsuzsanna Végh, forskare vid German Marshall Fund, Tibor Borta, ägare till en lanthandel vid gränsen mellan Ukraina och Ungern, fotbollslaget ”Transkarpaterna” i Ungern.Reporter: Filip Kotsambouikidisfilip.kotsambouikidis@sr.seProgramledare: Fernando Arias.fernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Jacob Gustavsson och Tim Kellerman.

Församlingsfakulteten
307. Evighetsallvaret hos Schartau och Ringius, Anders Jarlert

Församlingsfakulteten

Play Episode Listen Later May 30, 2025 35:38


Avsnittet är ett föredrag från fördjupningen i fastetid på FFG 2025, Anders Jarlerts föredrag ”Det förlorade evighetsallvaret: Henric Schartau (död 1825), Henrik Ringius (död 1925) och idag” med anledning av 200-årsminnet av Schartaus död och 100-årsminnet av Ringius. Jarlert är professor emeritus i kyrkohistoria vid Lunds universitet. Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva […]

Vetandets värld
Så vet järnsparven när den är framme efter flytten

Vetandets värld

Play Episode Listen Later May 29, 2025 19:26


Flyttfåglar använder flera olika navigationssystem för att hitta rätt, och för att veta när de är framme. Vi hör fågelforskaren Susanne Åkesson om hur flyttfåglarna navigerar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 21/5–2024.Lisa Henkow från Naturmorgon i P1 träffade Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet, i samband med Fågelsångsnatten 2024 för ett samtal om hur fåglarna navigerar. Jordens magnetfält och ljusets polarisation hjälper dem – och de kan faktiskt precis som vi få jetlag efter en lång resa.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seReporter: Lisa Henkowlisa.henkow@sverigesradio.se

Harrisons dramatiska historia
Skandinaviens bortglömda kolonier – slavhandel, socker och strider i tropikerna

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 29, 2025 46:33


Sverige, Danmark och Norge brukar sällan räknas till de stora kolonialmakterna, och få känner till hur många utomeuropeiska kolonier de skandinaviska rikena faktiskt haft. De norska kolonierna i Arktis och Antarktis, som etablerades under mellankrigstiden, utgjorde bara de sista i en lång rad av koloniala projekt.Redan på 1600-talet grundade Sverige kolonier i både Afrika och Amerika. Handelsstationerna vid Guldkusten i nuvarande Ghana etablerades i syfte att skapa inkomster för Svenska Afrikakompaniet, som bedrev handel med guld, socker och slavar. Samtidigt grundades kolonin Nya Sverige i nuvarande Delaware, som fungerade som en bas för handel med Nordamerikas ursprungsbefolkning. Båda kolonierna blev kortlivade, men deras historia är dramatisk och fängslande, fylld av färgstarka guvernörer och konflikter med grannkolonierna.Danmark däremot utvecklade ett större och mer långlivat kolonialvälde. Danskarna etablerade sig inte bara vid Guldkusten utan även i Västindien och Indien. Framför allt de tre västindiska öarna visade sig vara mycket lönsamma tack vare slavplantager och omfattande sockerproduktion. Den stora koloniala drivkraften var kung Kristian IV, som inte bara grundade nya städer och uppförde ståtliga byggnader med hjälp av inkomster från Öresundstullen, utan också aktivt försökte förvandla Danmark till en merkantil stormakt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de skandinaviska kolonierna – med särskilt fokus på 1600-talet.Bildtext: Karta över dåtidens Guldkust i Västafrika, cirka 1725. Området var en viktig plats för europeiska kolonialmakter, inklusive Sverige, som bedrev handel med bland annat guld och slavar. Kartan är ritad av den brittiske kartografen Herman Moll.Källa: Herman Moll, ca 1725 – via pirateshold.buccaneersoft.comLyssna också på S:t Barthélemy – En skamfläck i Sveriges historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Dokumentär: Miniserie
Utpekad som Palmes mördare – nu får Stig Engström sin dom

P1 Dokumentär: Miniserie

Play Episode Listen Later May 26, 2025 25:33


Bevisen mot Stig Engström prövas i en iscensatt rättegång. Erfarna kriminalkommissarien Bosse Åström saknar förhör med Skandiamannen som misstänkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockan är 23.19 när Stig Engström stämplar sitt stämpelkort och går mot dörrarna på sin arbetsplats Skandia i centrala Stockholm. Det är den 28 februari 1986 och två minuter senare ska Sveriges statsminister Olof Palme bli skjuten.Skandiamannens egna ord på band– Jag förstod av blodet att det hade varit ett skott, säger Stig Engström, även kallad Skandiamannen, i det första polisförhöret.Tidigare kriminalkommissarien Bosse Åström minns att han morgonen efter skrek rakt ut när han såg nyheten på tv.– Där stod folk och sörjde och kastade in rosor på brottsplatsen, säger Bosse Åström.Över 30 år senare, på en presskonferens 2020, läggs polisutredningen ned. Åklagaren misstänker Stig Engström, men kan varken åtala eller förhöra honom då han är död.Mock trialUtpekandet av en man som inte kan försvara sig möts av kritik. Juridiska institutionen vid Lunds universitet bestämmer sig för att iscensätta en rättegång i maj 2025, för att pröva bevisen mot Stig Engström.Men Bosse är skeptisk, då Stig Engström bara är förhörd som vittne och aldrig som en misstänkt.– Jag tror och jag hoppas verkligen att han hade tyckt att det här var bra och att han hade känt att han fick lite upprättelse, säger Lena Wahlberg, docent i juridik vid Lunds universitet.I det här avsnittet av Brottsutredarna kommenterar Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, bevisningen i en av världens största polisutredningar. Och reporter Sigrid Edsenius bevakar den iscensatta rättegången mot Stig Engström, som arrangerades på Lunds universitet i maj 2025.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Jessica Klingsell

Godmorgon, världen!
Regeringens Gazapolitik, sjukhushund på BB och kamp om framtidens järnvägar

Godmorgon, världen!

Play Episode Listen Later May 25, 2025 110:40


P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Vetenskap och hälsa
Frisk vid typ 2-diabetes

Vetenskap och hälsa

Play Episode Listen Later May 23, 2025 31:10


En podd om hur en del kan lyckas reversera sin typ 2-diabetes genom viktnedgång och hur andra kan både må bra och få fina värden genom motion och hälsosam mat, trots att insulinresistensen finns kvar. Typ 2 -diabetes handlar både om gener och levnadsvanor och i den här podden hoppas Louise Bennet, allmänläkare och forskare i metabolism vid Lunds universitet kunna inspirera dig till små och stora förändringar som betyder mycket för hälsan på sikt. Programledare är Jenny Loftrup.

Harrisons dramatiska historia
Triangelhandeln: ett lönsamt helvete av dödsresor, slavar och socker

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 22, 2025 47:05


Den transatlantiska slavhandeln mellan 1400-talet och 1800-talet är ett av de största brotten mot mänskligheten genom tiderna. Det började som ett försök att skaffa arbetskraft till de portugisiska sockerplantagerna på Madeira, som var obebodd innan européerna upptäckte ön. Näringen övergick på 1500-talet till att bli ett storskaligt sätt att fylla de luckor som uppstod i Västindien och Amerika i takt med att smittkopporna och mässlingen skördade otaliga människoliv i urbefolkningens led.Triangelhandeln – handelsvaror från Europa till Afrika, slavar från Afrika till Amerika och socker från Amerika till Europa – utvecklades till en lika obarmhärtig som lukrativ kommers när portugiserna på 1600-talet fick konkurrens av nederländare, engelsmän och fransmän. Slavhandeln hade flera faser och modeller, från fängslandet av ofria afrikaner i inlandet till förvaringen och försäljningen vid kusten. Allra vidrigast var överfarten över Atlanten i de ”flytande likkistor” som skeppen ofta har liknats vid. Både i barackerna vid kusten och i båtarnas lastutrymmen rådde helvetiska förhållanden, med sjukdomar, trängsel, vattenbrist och hög dödlighet. Tack vare ögonvittnesskildringar känner vi till åtskilliga vidriga detaljer om strapatserna, som också skördade många sjömäns liv.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om triangelhandeln på 1600-talet och 1700-talet.Bild: Slavmarknad i Brasilien under 1800-talets början. Den tyske konstnären Johann Moritz Rugendas dokumenterade slavhandelns brutalitet genom sina detaljrika akvareller. På denna bild syns män, kvinnor och barn som säljs – några lagar mat över öppen eld. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Drabbad av post sepsis – outforskade konsekvenser av blodförgiftning

Vetandets värld

Play Episode Listen Later May 21, 2025 19:32


Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250130.Livet efter sepsis: En överlevares berättelseI detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara.Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga.I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför.Reporter: Niklas Zachrissonniklas.zachrisson@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.seLjuddesign: Olof Sjöströmolof.sjostrom@sr.se

Historia.nu
När Shogunen styrde Japan i kejsarens ställe

Historia.nu

Play Episode Listen Later May 21, 2025 50:23


Shogunatet, som existerade från medeltiden till den industriella revolutionen, innebar att den militära ledaren shogunen hade all makt på kejsarens bekostnad. Ursprungligen var "shogun" en titel för militära befälhavare, men när centralmakten försvagades av rivalitet mellan kejsaren, ex-kejsare och Fujiwara-ätten, fick samurajerna ökad makt. På 1100-talet ledde detta till att en militärdiktator tog kontrollen.Shogunatet var anpassningsbart och kunde omforma sig över tid. Tokugawa-shogunatet (1603–1868) blev Japans mest stabila era, men dess fall markerade början på en ny tid. Under ytan på ett till synes stillastående samhälle pågick gradvisa förändringar. Japan var isolerat, styrt av ett strikt klassystem och reglerat enligt samurajernas kod.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med boken Shogun: Generalerna som ledde Japan (2025).Shogunatet – eller bakufu – har rötter i Japans tidiga historia. Redan under Yamato-riket på 300-talet formades centralmakt under kinesiskt inflytande. Men på 800-talet började kejsarens makt vackla, vilket öppnade för militära ledare. Titeln "shogun" användes först i krig mot emishi-folket, men dessa generaler styrde inget eget shogunat. Det förändrades 1192 då Minamoto no Yoritomo utnämndes till seii taishōgun och grundade ett verkligt parallellt maktcentrum.Det första shogunatet etablerades i Kamakura (1185–1333), där samurajerna fick en central roll. Makten förflyttades från hovet i Kyoto till krigarnas hierarki, med drag av europeisk feodalism. Alla tre shogunat följde mönstret av dynastisk uppgång och fall. Shogunerna varierade stort i duglighet – från marionetter till historiska gestalter som Yoritomo, Yoshimitsu och Ieyasu.Med tiden förändrades shogunrollen från krigsherre till civil ämbetsman. Den mest stabila perioden inleddes med Tokugawa Ieyasus seger vid Sekigahara 1600, vilket ledde till hans utnämning till shogun 1603. Tokugawa-styret, med säte i Edo, byggde ett samhälle präglat av militär, byråkrati och neokonfucianism. Kejsaren behöll en symbolisk roll, medan verklig makt låg hos shogunen.Samhället styrdes med strikt klassindelning: samurajer, bönder, hantverkare, köpmän. Länsherrar (daimyōer) kontrollerades genom sankin-kōtai – ett system som tvingade deras familjer att bo i Edo, vilket motverkade uppror. Landet isolerades genom sakoku-politiken: endast holländare fick bedriva handel via ön Dejima. Kristendom förbjöds, missionärer avrättades och utländska kontakter begränsades kraftigt.Paradoxalt nog blomstrade kulturen: kabuki, haiku och urban tillväxt i städer som Osaka och Edo. Trots det yttre lugnet började samhället långsamt förändras. Samurajerna, som en gång var krigare, förvandlades till byråkrater utan svärd. Köpmännen, trots sin låga formella status, blev ekonomiskt mäktiga.Bild: Porträtt av Tokugawa Ieyasu (1543–1616), grundare av Tokugawa-shogunatet. Målningen är utförd av konstnären Kanō Tan'yū och finns i huvudtornet på Osaka slott. Källa: Wikipedia Kanō Tan'yū, Public Domain.Musik: ”Japanese Hotchiku Flute” av Velimir Andreev (Psystein), Storyblocks Audio.Lyssna också på Samurajerna dominerade Japan under ett millenium.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppskattat
Åsa Hansson om svensk välfärds möte med den moderna världen

Uppskattat

Play Episode Listen Later May 21, 2025 34:50


Åsa Hansson är nationalekonom och docent vid Lunds universitet. Hon har tillsammans med Lucas Henriksson skrivit rapporten ”Den svenska välfärden möter den moderna världen” som är framtagen för Ratio.

Hallwylska podden
Avsnitt 58: Straff eller vård - om synen på kriminalitet

Hallwylska podden

Play Episode Listen Later May 20, 2025 75:33


Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.   Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet. Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

Bildningskomplexet
Gärningsmannaprofilering – med Petri Kajonius (Patreon)

Bildningskomplexet

Play Episode Listen Later May 18, 2025 11:59


För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån. OBS! Du som har iPhone se till att köpa medlemskapet direkt på Patreons hemsida och inte i deras app eftersom Apple då tar en extra avgift.Dagens avsnitt handlar om gärningsmannaprofilering. Det användes första gången i Sverige på 90-talet i jakten på Lasermannen och är ett sätt att skapa en profil av en trolig gärningsman vid ett brott. Gäst är Petri Kajonius, docent i personlighetspsykologi vid Lunds universitet och medförfattare till en bok om gärningsmannaprofilering. Han har tillsammans med kollegan Anna Dåderman utvecklat en profileringsmodell som bygger på modern personlighetsforskning. För att visa hur modellen fungerar applicerar Kajonius den på ett verkligt fall han träffat i fängelset: Johanna Möller, känd som "Arboga-kvinnan", som dömdes för det uppmärksammade sommarstugemordet 2016. Vi pratar om vilka personlighetsdrag som har starkast koppling till brottslighet – och om den eviga frågan: styrs kriminalitet mest av arv eller miljö?Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledarredaktionen
När och varför blev Sverige rikt?

Ledarredaktionen

Play Episode Listen Later May 15, 2025 45:37


15 maj. Var rekordåren efter andra världskriget egentligen inga rekordår, utan snarare en tid av relativ tillbakagång? Andreas Ericson gästas av Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som presenterar ny forskning om vår ekonomiska historia, och vänder sig emot Socialdemokraternas historieskrivning.

var sverige blev varf r lunds rikt ekonomih andreas ericson
Vetandets värld
Den nya medicinen mot fetma som verkar kunna hjälpa mot fler av våra värsta sjukdomar

Vetandets värld

Play Episode Listen Later May 15, 2025 19:30


Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Harrisons dramatiska historia
Oliver Cromwell: Från adelsman till envåldshärskare över republiken England

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 15, 2025 46:02


England betraktas ofta, med rätta, som ett av världens mest monarkistiska länder. Kungakröningarna är lika pampiga som fordom och huset Windsor är sannolikt världens kändaste familj, trots (eller tack vare) alla skandaler.Likväl har engelsmännen under en kort men viktig period på 1600-talet faktiskt varit republik – och militärdiktatur. Efter ett uppslitande inbördeskrig avrättades kung Karl I och hans familj drevs i landsflykt. Hur var detta möjligt, och hur styrdes landet under de republikanska år som följde?En nyckelperson i utvecklingen var Oliver Cromwell, en av de mest omdiskuterade och betydelsefulla gestalterna i Englands historia. Han var adelsmannen från landsbygden som i kraft av sin enastående förmåga att skapa starka militära enheter blev en av de huvudansvariga bakom parlamentets seger i inbördeskriget mot kungen på 1640-talet. När en spricka därefter uppstod mellan parlamentet och armén ledde han den senare i kampen mot sina förra uppdragsgivare och slutade som envåldshärskare över öriket. Därefter vidtog en hastig serie fälttåg och förändringar av civilsamhället. Irländare och skottar kuvades, flottan blev världens starkaste (och förblev så i sekler), religionspolitiken vändes upp och ned och till och med julen förbjöds.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om det engelska inbördeskriget på 1640-talet och den republikanska regim som Oliver Cromwell ledde under nästföljande decennium.Bild: Oliver Cromwell av Samuel Cooper. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskap och hälsa
Invasiva streptokocker ökar

Vetenskap och hälsa

Play Episode Listen Later May 9, 2025 38:29


Grupp A-streptokocker är vanliga bakterier som kan orsaka flera olika infektioner, både milda - men också livshotande. Då kallas de invasiva streptokocker och invasiva streptokocker ökar just nu i Sverige. Men hur kan en bakterie som orsakar något så vanligt som halsfluss leda till livshotande tillstånd? Och vad är det som avgöra vem som klarar sig undan med en mild infektion och vem som blir allvarligt sjuk? Detta och mycket annat ska vi diskutera med Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Harrisons dramatiska historia
De tre musketörerna: Ludvig XIV, Richelieu & Mazarin

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 8, 2025 37:48


Den svenska stormaktstiden i all ära, men den verkliga stormakten i 1600-talets Europa var Frankrike. Under första hälften av seklet lades grunden till en ovanligt stark stat och absolutistisk kungamakt, och under 1600-talets andra hälft dominerade den franske kungen Ludvig XIV – Solkungen i Versailles – den europeiska militära och politiska arenan.Här har vi dock valt en litterär synvinkel: vi möter Frankrike genom Alexandre Dumas och hans roman De tre musketörerna. Har D'Artagnan, Athos, Porthos, Aramis, Milady, Rochefort och de andra romangestalterna existerat, eller hittade Alexandre Dumas på allt själv? Och framför allt: var verklighetens kardinal Richelieu lika realpolitiskt hänsynslös på riktigt som han är i romanen och i filmerna, där han brukar framställas som en klassisk superskurk utan tillstymmelse till samvete? Just Richelieu blir föremål för en längre djupdykning: vi följer honom från vaggan till graven, längs hela den framgångsrika och blodbestänkta karriärbana som förde honom från den provinsiella lågadeln till högsta möjliga politiska position. Vi gör också bekantskap med hans lika färgstarka efterträdare som Frankrikes mäktigaste man, den italienskfödde kardinalen Jules Mazarin.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Frankrike på de tre musketörernas tid – och framför allt om de båda kardinaler som ledde landet när det utvecklades till Europas starkaste stat.Bild: Athos, Porthos, Aramis och d'Artagnan konfronterar Jussac och kardinalens gardister. Illustration av Maurice Leloir för De tre musketörerna av Alexandre Dumas. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Tokyos tunnlar mot översvämningar räcker inte längre

Vetandets värld

Play Episode Listen Later May 7, 2025 19:32


Tokyo är mer utsatt för översvämningar än många andra städer och har länge byggt enorma vallar och tunnlar som skydd. Men med klimatförändringarna anses det nu nödvändigt att ibland tillåta vissa områden att svämmas över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 29240610.Det kallas ett stort skifte i översvämningsberedskapen, där man nu återvänder till äldre tiders strategier som låter naturen ha sin gång. Vi utforskar de enorma tunnelsystemen under Tokyo som kan samla upp vatten vid skyfall, och hör om varför världens största stad är så utsatt. Vi besöker forskaren som förklarar de gamla och nya sätten att tänka och hör en svensk expert om vad vi kan lära oss av japanernas beredskapsarbete.Medverkande: Yukiko Hirabayashi, docent Shibaura Institute of Technology, Tokyo; Kimihito Mukouyama, konstruktionschef vid Tokyos tunnelsystem; Johanna Sörensen, biträdande lektor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet.Reporter: Jonatan JärbelProducent och programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Studio DN
PODDTIPS: Vad kostar det att leva för alltid?

Studio DN

Play Episode Listen Later May 6, 2025 40:38


Ett poddtips från Spotlight: Plötsligt vill varenda techmiljonär optimera sin kropp och leva för alltid. Men var kommer jakten på evigt liv ifrån, och vad säger den om vår samtid? Podden Den nya ekonomin besöker VOI-grundaren Douglas Starks hjärnklinik i jakt på svar. Medverkande: Douglas Stark, Helsa Clinic. Nina Wahlberg, Frever. Ingrid Dunér, Lunds universitet. En podd från Dagens industri.

Harrisons dramatiska historia
Stormaktstidens stadsgrundande

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later May 1, 2025 56:14


Sverige har upplevt några få perioder av intensivt stadsgrundande, till exempel på 1200-talet och under järnvägsbyggandets 1800-tal, men ingen epok kommer i närheten av den inflation i urbanisering som ägde rum under stormaktstiden på 1600-talet. Inom loppet av några decennier fick Sverige mängder av helt nya eller om- och nygrundade städer.Stadsetableringen ägde rum i hela det nuvarande landet, från Bottenviken till Skåne, och satsningarna var omfattande, både i redan existerande städer och i småbyar och marknadsplatser som nu transformerades till metropoler. Den gamla fästningen Älvsborg kompletterades med Göteborg, det medeltida Stockholms befolkning tiodubblades och bebyggelsen svällde, Kalmar revs sten för sten och flyttades till en holme i närheten, Jönköping brändes ned och byggdes upp på nytt i en träskliknande miljö en bit därifrån, och så vidare. Den danske kungen Kristian IV grundade en av Nordens starkaste fästningsstäder i en vattensjuk sumpmark och namngav den efter sig själv: Kristianstad. Ofta handlade det om medvetna försök från statsmaktens sida att täppa till skattesmitar- och smugglarhål, som när Borås grundades i södra Västergötland och Åmål grundades i Dalsland. Flertalet städer var visserligen mycket små, men genom sin blotta existens förändrade de kulturlandskapet och det lokala politiska scenariot fullständigt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de många nya städer som grundades, nygrundades eller flyttades under stormaktstiden på 1600-talet.Bild: Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus (Göta Lejon).Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Liv i rymden – vår bästa chans att hitta det

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Apr 25, 2025 19:30


Planeten K2-18b tycks omges av ämnen som på jorden kommer från liv. Men kan vi nånsin bli säkra på vad som ser ut som liv i rymden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet och Erik Persson, filosof vid Lunds universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Harrisons dramatiska historia
Drottning Kristina – en europeisk paradox

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 42:27


Sverige har haft många färgstarka härskare som satt markanta avtryck i historien, men frågan är om någon av våra monarker har blivit lika mytomspunnen och omdebatterad som stormaktsdrottningen Kristina. Trots att hon endast utövade regeringsmakt en relativt kort tid är hon föremål för ständiga omtolkningar, hypoteser, biografier, filmatiseringar och utställningar.Kristina var en av 1600-talets verkligt stora europeiska paradoxer. Hon var dotter till protestantismens store hjälte Gustav Adolf, men själv valde hon att konvertera och bli katolik. Hon var en av sin epoks mäktigaste och mest självmedvetna kvinnliga härskare, men personligen menade hon att kvinnlig tronföljd skulle förbjudas (och framhöll sig själv som avskräckande exempel), och hon abdikerade från den svenska tronen för att flytta till Rom. Hon slösade bort enorma summor på ett glänsande hovliv i Stockholm samtidigt som folket levde på svältgränsen, men samtidigt utnyttjade hon skickligt bondeståndet i sina politiska manövrer. Hon vägrade gifta sig men gjorde skandal genom att förälska sig i en kardinal (och attraktionen var ömsesidig). Kristinas personliga vägval – som även efter abdikationen inbegrep politiska intriger, avrättningar och storskaligt kulturellt mecenatskap – gav eko över hela Europa i flera decennier.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om drottning Kristina, en av de mest kända men också mest gåtfulla regenter Sverige har haft.Bild: Drottning Kristina, samtida porträtt målat av Sébastien Bourdon – Nationalmuseum, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harrisons dramatiska historia
Den första påsken – vad hände egentligen med Jesus?

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Apr 17, 2025 47:58


Påsken är den största kristna högtiden, och även i sekulariserade familjer är det en stor sak: påskpynt, påskris, påskkäringar, påskägg och mycket annat. Alla har en relation till påsken, men långt ifrån alla vet hur det började. Visst, Jesus korsfästes och uppstod, men varför? Och vad, exakt, kan vi utläsa ur källorna?Jesus från Nasaret var en framgångsrik landsbygdspredikant och helbrägdagörare som vid en ödesdiger tidpunkt, troligen år 33 e.Kr., beslöt sig för att leda sin rörelse till Jerusalem och sprida sin lära också där. Resultatet var katastrofalt: tempelledningen (”översteprästerna”) kände sig hotade och beslöt sig för att röja honom ur vägen. De tycks inte ha varit rädda för hans budskap utan för honom själv, något som framgår av att ingen av lärjungarna greps – och det visade sig snart att det var ganska lätt för dem att predika vidare. Det var alltså Jesus själv, som person, som var farlig. Men att gripa och förhöra honom var en sak. Om man ville avrätta honom måste den romerska ockupationsmakten (som var tämligen ointresserad av judiska religiösa angelägenheter) kopplas in. När kuppen hade lyckats och korsfästelsen genomförts tog dessutom historien en besynnerlig vändning, eftersom liket försvann ur graven och ryktet spreds om att Jesus hade uppstått. Vad var det egentligen som hände? Kan vi, genom att utgå från dokument och indicier, pussla ihop en trovärdig slutsats?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de dramatiska händelser som utspelade sig under den första kristna påsken.Bild: Sörjandet av Kristus (Mästaren från Nerezi, 1164). Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
När skriften fördjupade svenskens tankar

Historia.nu

Play Episode Listen Later Apr 15, 2025 50:30


Handskriften var en omvälvande förändring i tankarnas historia. Skriftkulturen på den äldre medeltiden gav möjligheter till djupare reflexioner i sökandet efter mening och ett mer abstrakt tänkande När senare boktryckarkonsten gjorde det skriva ordet tillgängligt för en större publik lades grunden för både reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Det skrivna ordet kunde nu förändra kontinenter. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är andra delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria. Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen. Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd. Bild: Gregorius IX Liber Decretalium. Utf. andra fjärdedel av 1300-talet, Nationalmuseum Digitaltmuseum. Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historia.nu
Tankens födelse: Vad forntidens svenskar egentligen trodde på

Historia.nu

Play Episode Listen Later Apr 14, 2025 44:41


Det går att tränga in i människornas tankevärld före skriftspråket. Arkeologiska fynd som verktyg och statyetter, gravar och hällristningar ger pusselbitar till hur människorna tänkte för 15 000 år sedan i det som skulle bli Sverige. Utgångspunkten är människans eviga strävan efter att förstå sin omvärld.  När långt senare de första runskrifterna ristades under 200-talet efter Kristus går det att uttyda mer komplexa tankar och världar, men runorna på rökstenen är fortfarande mycket gåtfulla. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är första delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria. Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen.  Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar.Bild: Lurblåsare från hällar i Bohuslän. Bohusläns museum, fotograf okänd, Digitaltmuseum.Ljud: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskap och hälsa
Så påverkar socker vår hälsa

Vetenskap och hälsa

Play Episode Listen Later Apr 11, 2025 31:28


2023 kom nya Nordiska näringsrekommendationer och enligt dessa bör mindre än 10 procent av energin från mat och dryck komma från tillsatt socker, helst betydligt mindre. Men varför är socker så dåligt för hälsan? Är det bättre att använda honung än vitt socker, är fruktsocker nyttigare eller är det tvärtom farligare? Vi försöker reda ut dessa frågor med hjälp av Emily Sonestedt, forskare i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, där hon i sin forskning fokuserar på att studera vilken roll kolhydratkvalitet, och främst sockerkonsumtion, har på hälsan. Intervjuar gör Eva Bartonek Roxå.

Harrisons dramatiska historia
Trettioåriga kriget ur folkets perspektiv

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Apr 10, 2025 48:22


Trettioåriga kriget utbröt 1618 genom att tre katoliker kastades ut från ett fönster i Prag i förhoppningen att de skulle dö av fallet. Men de överlevde, och de aktioner som deras habsburgska herrar vidtog för att stävja tjeckernas uppror resulterade i en kedjereaktion av krigsförklaringar och strider som drog in hela världsdelen i konflikten. Först efter tre decennier och miljoner döda – kriget var, sett till Europas folkmängd, mer förödande än första och andra världskriget – blev det äntligen fred.I traditionell svensk historieskrivning är trettioåriga kriget framför allt historien om hur Sverige blev en stormakt, hur Gustav II Adolf och fältherrar som Lennart Torstenson och Johan Banér lade Europa för sina fötter. Men i det här avsnittet tar vi ett annat grepp: vi betraktar kriget underifrån, ur folkets eget perspektiv. Vi möter dagboksskrivande knektar, lidande knektänkor, torterade kyrkoherdar och hunsade borgardöttrar som ville skriva av sig sina personliga trauman. Ty den i särklass viktigaste konfliktytan var inte den mellan Österrike och Sverige, eller Spanien och Nederländerna, eller Frankrike och huset Habsburg. Kriget utkämpades mellan den vanliga befolkningen i tyska städer och byar och de tiotusentals knektar för vilka fälttågen och deras plundring blev ett sätt att leva.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om trettioåriga kriget, det första egentliga världskriget, som vållade oändligt lidande i Tyskland men förvandlade Sverige till ett av Europas mäktigaste länder.Bild: Plundrande soldater. Av: Sebastian Vrancx 1647, Tyska historiska museet Berlin, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kulturreportaget i P1
Pija Lindenbaum: ”Jag tycker barn i grupp är jätteobehagligt”

Kulturreportaget i P1

Play Episode Listen Later Apr 9, 2025 13:28


Författaren och illustratören Pija Lindenbaum är en av Sveriges främst barnboksskapare. Nu är hon aktuell med nya boken Vi måste ha ketchup! Möt henne i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I decennier har vi läst Pija Lindenbaums färgrika, fantasifulla och formsäkra böcker – figurer som Gittan, Lill-Zlatan, Åke, Elsie och småpapporna och många, många fler har sin självklara plats i våra hjärtan. I vår är Pija Lindenbaum dessutom med på tre utställningar – på Lunds konsthall, Prins Eugens Waldemarsudde och på Junibacken i Stockholm. Nu kommer boken ”Vi måste ha ketchup”!”, en bilderbok där Pija Lindenbaum skrivit texten, men som är illustrerad med foton av konstnären Anna Åkerström.Programledare Johar BendjelloulProducent Maria Götselius

stockholm kultur barn jag sveriges lyssna reportage tycker lunds grupp sveriges radio play gittan junibacken p1 kultur pija lindenbaum prins eugens waldemarsudde
Harrisons dramatiska historia
Kalmarkriget – det glömda kriget

Harrisons dramatiska historia

Play Episode Listen Later Apr 3, 2025 61:55


Under stormaktstiden utkämpade Sverige många framgångsrika väpnade konflikter, vilka har gett ekon i vår historieskrivning och blivit ihågkomna på nationell nivå. Men ett krig – ett som ägde rum omedelbart innan landet blev en stormakt – har blivit märkligt bortglömt: Kalmarkriget.Kalmarkriget, som startades av den danske kungen Kristian IV, var ett krig som Sverige förlorade: ett smutsigt och illa skött krig som utspelade sig från Skåne till Norrland, och som vållade stor förödelse inte bara i Kalmar (som nästan totalförstördes), utan också på Öland, i Bohuslän, Västergötland, Jämtland, Småland och i skärgårdsbygderna. Eländet var så omfattande att kriget är allt annat än förträngt ur det folkliga minnet i många lokalsamhällen, som Nybro och Tenhult, där folk skapat skrönor och rest monument över händelserna åren 1611–1613. Framför allt var emellertid Kalmarkriget den blivande stormaktens och det moderna Sveriges blodiga vagga. Efter att parterna slutit fred måste landets ekonomi och krigsmakt byggas upp från grunden, och det skedde med besked. Inom loppet av ett decennium förvandlades Sverige från ett av Europas svagaste och sämst utvecklade länder till en dynamisk krigarstat som tog sjumilakliv mot dagens nationalstat.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarkriget, ett av de viktigaste – men också mest bortglömda – krigen i vår historia.Bild: Slaget vid Kalmar 1611. Gobeläng från 1619 av Karel van Mander II, här återgiven av F.C. Lund. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sista Måltiden
#301 - Den mjuka staten (Gäst: Erik J. Olsson)

Sista Måltiden

Play Episode Listen Later Mar 31, 2025 61:50


Erik J. Olsson är professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet och forskar inom kunskapsteori, internetanvändning och akademisk frihet. Han har grundat Academic Rights Watch och är just nu tillsammans med Catharina Grönqvist Olsson aktuell med boken Den mjuka staten - Feminiseringen av samhället och dess konsekvenser. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Aktiveringsinspektörer - med uppdrag att få ut hemmafruarna på arbetsmarknaden

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Mar 26, 2025 19:30


På 1960-talet skrek svenska industrier efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här är en bearbetning av ett program från 2015. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett par decennier gick en halv miljon kvinnor ut i förvärvslivet, men det skedde inte helt av sig själv. Aktiveringsinspektörerna var en grupp som spelade roll i mitten på 1960-talet. När Åsa Lundqvist, professor i sociologi, intervjuade en kvinna i ett annat projekt nämnde hon att hon jobbat som aktiveringsinspektör.Det var en yrkesgrupp Åsa Lundqvist aldrig tidigare hört talas om, trots att de verkar ha varit viktiga för familjepolitiken på 1960-talet. Det fick henne att vilja skriva en bok om denna bortglömda del nutidshistoria.Hon sökte upp flera av de tidigare aktiveringsinspektörerna och intervjuade dem. De intervjuerna och arkivmaterial från AMS, Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsmarknadsverket, blev till en bok, om en bortglömd del av vår nutidshistoria.I programmet medverkar Åsa Lundqvist professor i sociologi vid Lunds universitet.Reporter: Lena Nordlund

Naturmorgon
Nordliga ugglor – och vridvingarna som bor på birumpor

Naturmorgon

Play Episode Listen Later Mar 22, 2025 92:57


Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Historia.nu
Lunds svenska historia: försvenskning och Karl XII:s huvudstad

Historia.nu

Play Episode Listen Later Mar 20, 2025 43:59


När Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658 inleddes en period av omvälvningar för Lund. Den tidigare Metropolis Daniae blev nu en del av den svenska stormakten.Försvenskningen av Skåne kom att genomföras genom både militära och kulturella insatser, där Lund spelade en central roll. Under denna tid grundades Lunds universitet, slaget vid Lund utkämpades 1676 och i början av 1700-talet blev Lund tillfälligt Sveriges huvudstad när Karl XII styrde riket härifrån.Detta är det andra av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta är ett betalt samarbete med Visit Lund.Efter Roskildefreden 1658 blev Skåne en del av Sverige, men den skånska befolkningen betraktades av de svenska myndigheterna som opålitlig och potentiellt lojal mot Danmark. Den svenska regeringen genomförde därför en omfattande försvenskningspolitik som syftade till att integrera landskapet i det svenska riket.Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av Skåne och för att stärka den svenska närvaron i området. Det var Sveriges andra universitet efter Uppsala och blev snabbt ett centrum för utbildning och forskning i södra Sverige​. Universitetets första tid var dock svår. Det hade få studenter och begränsade resurser.Den 4 december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen i Nordens historia norr om Lund, vid Vallkärra. Den svenska armén under Karl XI stod mot en dansk armé ledd av Kristian V. Slaget var avgörande för kontrollen över Skåne och slutade med en knapp svensk seger​. Slaget innebar stora förluster på båda sidor – uppskattningsvis 9 000 soldater dödades eller sårades. Trots segern förblev Skåne ett oroligt område under flera år, och de svenska myndigheterna vidtog hårda repressalier mot misstänkta dansksinnade skåningar.Under skånska kriget (1675–1679) tvingades universitetet tillfälligt stänga, och många av de tidiga professorerna lämnade Lund. Efter kriget återupptogs undervisningen, men det dröjde innan universitetet blev en betydande institution. Vid 1700-talets mitt hade det fortfarande bara omkring hundra inskrivna studenter per år​.Mellan 1716 och 1718 fungerade Lund som Sveriges inofficiella huvudstad när Karl XII valde att styra riket härifrån. Kungen hade återvänt till Sverige efter många års krig i Europa och valde att upprätta sitt högkvarter i Lund istället för i Stockholm. Orsaken var både strategisk och personlig – Karl XII ville vara nära Danmark och planerade ett nytt fälttåg mot Norge, samtidigt som han ogärna återvände till huvudstaden efter nederlaget vid Poltava​.Bild: Det danska cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige, 1658. Riksarkivet. I samband med freden i Roskilde så avträdde Danmark bl.a. provinsen Skåne till Sverige. Bilden föreställer cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige. Undertecknat 24 februari 1658 i Köpenhamn. Hämtad från arkivet Originaltraktater med främmande makter (traktater) som bevaras hos Riksarkivet. Wikipedia. Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Vespro della Beata Vergine (1610) - Antifona "Deus in adiutorium" Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna på Karl XII – okända sidor hos en välkänd kung.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetandets värld
Chatta med de döda – så kan vi ta fram AI-botar av dem vi mist

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Mar 19, 2025 19:33


Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Historia.nu
Lunds tidiga storhetstid: danska vikingakungar och kyrkligt centrum

Historia.nu

Play Episode Listen Later Mar 19, 2025 43:52


Lund grundades omkring år 990 av den danske kungen. Staden etablerades som ett strategiskt maktcentrum för att stärka den danska centralmakten och kristendomen i regionen.Under de följande århundradena växte Lund till ett religiöst och administrativt nav i det danska riket, och 1103 blev staden ärkebiskopssäte för hela Norden. Här utvecklades en av medeltidens mest betydelsefulla kyrkliga metropoler, men reformationen på 1500-talet innebar en dramatisk förändring för stadens roll och status.Detta är det första av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta avsnitt är ett betalt samarbete med Visit Lund.Under 1000-talet utvecklades Lund snabbt till ett religiöst centrum. År 1060 blev staden biskopssäte, och 1103 upphöjdes den till ärkebiskopssäte för hela Norden, vilket innebar att Lund var det kyrkliga centrumet för Danmark, Sverige, Norge och Island.Lund fortsatte att blomstra samtidigt som Sven Tveskäggs son, Knut den Store, byggde upp Nordsjöriket, som omfattade England, Norge, Danmark samt de skånska landskapen.Under medeltiden byggdes inte mindre än 27 stenkyrkor i Lund, samt flera kloster, såsom Allhelgonaklostret och Gråbrödraklostret. Kyrkorna och klostren gjorde att en stor del av stadens befolkning bestod av präster, munkar och andra kyrkliga ämbetsmän. Lund blev därmed en andlig metropol, unik i Norden.Den mäktiga romanska Lunds domkyrka började byggas under 1100-talet, inspirerad av tyska och italienska förebilder. Vid denna tid var Lund en av de viktigaste städerna i Danmark, och domkyrkan stod som symbol för stadens status.Under 1300-talet började Lund tappa i betydelse till förmån för Malmö, som växte fram som en viktig handelsstad. Reformationen på 1500-talet slog hårt mot Lund, då många av stadens kyrkor och kloster revs och det kyrkliga inflytandet kraftigt försvagades.Lunds roll som Danmarks främsta kyrkliga centrum förändrades dramatiskt under 1500-talet när den lutherska reformationen svepte över Norden. När reformationen genomfördes i Danmark 1536 innebar det en radikal förändring för Lund. Ärkebiskopsämbetet avskaffades, och kyrkans omfattande egendomar sekulariserades, vilket innebar att staten tog över kyrkans land och tillgångar. Klostren stängdes, och många av stadens kyrkor revs under de följande decennierna. Vid reformationens genomförande fanns det uppemot 27 kyrkor i Lund, men i slutet av 1500-talet återstod endast domkyrkan och Sankt Peters klosters kyrka.Den danska reformationen 1536 innebar också att Lunds betydelse som maktcentrum minskade kraftigt. Staden hade i århundraden varit ett administrativt nav för den danska kyrkan, men efter 1536 flyttades mycket av denna funktion till Köpenhamn och Malmö. Vid samma tid flyttades även det kungliga myntverket från Lund till Malmö, vilket tydligt visade stadens ekonomiska nedgång.Vid tiden för Roskildefreden 1658, då Skåne blev svenskt, var Lund en medelstor dansk stad med omkring 1 500 invånare.Omslag: Lunds domkyrka. Av Sergei Gussev Wikipedia.CC BY 2.0Musik: Breves dies hominis av antingen Léonin eller Pérotin. Framförd live och inspelad av Makemi. Wikimedia Commons. Public Domain.Lyssna också på Bortglömda Karl X Gustav tog stormakten till sitt maximum.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Naturmorgon
Hajarnas barnkammare – och berguv och ljunghed i Änggårdsbergen

Naturmorgon

Play Episode Listen Later Mar 15, 2025 94:49


Vi letar vårtecken i Änggårdsbergen i Göteborg, möter randiga hajungar och längtar efter vårens första humla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax bakom Sahlgrenska sjukhuset breder en rejäl bit natur ut sig – Änggårdsbergens naturreservat. Göteborgs gröna lunga är omringat av stadsbebyggelse men trots det finns här en rik mosaik där djur, växter och människor kan hitta en tillflyktsort. Tillsammans med reservatsförvaltaren Henrik Antonsson på Västkuststiftelsen letar morgonens fältreporter Jonatan Martinsson vårtecken i flera av naturtyperna i området. De rör sig från ädellövskogen i Vitsippsdalen där tidiga vårblommor börjar titta upp och fåglarna vaknat, till den öppna ljungheden. Genom bränning, röjning och bete jobbar man med att bevara naturtypen och artrikedomen som knuten till den.Mitt i naturreservatet finns ett arboretum insprängt, där Mats Havström, forskningschef på Botaniska trädgården i Göteborg, guidar bland exotiska träd från hela världen. Dessutom får vi träffa berguven som till många fågelskådares glädje slagit sig ner i området den här vintern. Fågelskådarna Lars Andersson och Elisabeth Lidström är några av de lyckliga som fått se den på nära håll. Varför är just hajar så sårbara för överfiske? Jo, deras reproduktion skiljer sig avsevärt från benfiskarnas. En hajhona får bara några få ungar, medan många fiskar lägger miljontals ägg. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall tittar in i hajarnas barnkammare på Universeum i Göteborg, där randiga hajungar av arten brunbandad bambuhaj simmar runt. Marinbiolog Klas Malmberg ger oss en inblick i deras liv, och visar upp de säregna äggkapslarna som ungar föds ur.En solig dag i mars kan den första humledrottningen titta fram från sin vintervila. Naturmorgonlyssnaren Ingegerd undrar varför hon ofta ser dem på sin husvägg. Vi ringer upp ekolog och humleforskare Anna Persson på Lunds universitet för att få reda på det, och också höra de första resultaten från projektet ”Hitta vårens första humla” där allmänheten fått rapportera in sina premiärhumlor de senaste åren.Hur låter musik som till inspirerats av, och till viss del spelats in på, Mount Everest? Vi ringer upp kompositören Patrik Berg Almkvisth.Många känner nog igen sig i veckans kråkvinkel, som handlar just om att INTE känna igen sig själv, framför allt sitt eget ansikte. Det är riktigt jobbigt när inte ens mobilen verkar vilja veta av dig. Mats Ottosson längtar ut i skogen där man ser sig själv inifrån, inte utfrån.Programledare är Karin Gyllenklev.

Minnesota Now
Downtown St. Paul leader hopes new grocer will come in after Lunds & Byerlys closure

Minnesota Now

Play Episode Listen Later Mar 10, 2025 9:27


Downtown St. Paul's only grocery store, Lunds & Byerlys, is closing this month. It's sparked conversations about the health of the state's capitol city. This week marks five years since the start of the COVID-19 lockdown, which took a major toll on downtowns across the country. As St. Paul makes its way out of that low point, Minnesota Now wanted to talk to someone with a pulse on the area. Joe Spencer is the president of the St. Paul Downtown Alliance, he joined MPR News host Nina Moini to talk about how the closure of the grocer impacts revitalization efforts.