Podcasts about aristoteles

Bez charakteru není dobrý život.Tohle říkal Aristoteles před 2300 lety. A Jan Amos Komenský před 350 lety.A možná to začínáme znovu objevovat.V rozhovoru s pedagogem a komeniologem Janem Háblem jsme šli hluboko:Co je to charakter?Proč se nám nežije dobře, i když se máme dobře?Proč Komenský navzdory válkám a ztrátám neztratil naději?A jak vychovávat děti tak, aby z nich nebyli jen úspěšní lidé — ale dobří lidé?Mluvili jsme o Aristotelovi, o Komenském, o výchově, o smyslu života i o tom, co dělat, když kolem sebe vidíme bezcharakternost.

Už ve starověku lidé chtěli mít rovné zuby a krásný úsměv. Ve svých dílech o rovnání zubů psal už Aristoteles. A jak to bylo dál?Všechny díly podcastu Zvídavec Evy Sinkovičové můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Få filosofiska texter har ett så personligt tilltal och temperament. Torbjörn Elensky slår ett slag för renässansens manifest och dess upphovsman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det: All human beings are born free and equal in dignity and rights, vilket på svenska översatts till Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Ordet för värdighet har alltså översatts med värde. Spelar detta roll för hur vi pratar om människor och deras fri- och rättigheter? Är ett värde inte något annat än värdighet? Det förra är något man har i kraft av att bara vara människa. Mördaren och offret, civilisten och soldaten, det nyfödda barnet och 100-åringen har alla exakt samma, principiella människovärde. När något är så allmänt utbrett riskerar det att bli likgiltigt. Ditt värde kräver inget av mig. Värdigheten däremot är något som innebär ömsesidighet. Oavsett vem du är och vad du gjort kan du förtjäna att behandlas med värdighet. Men värdigheten är inget du har, det är något du gör, och jag, och vi tillsammans. Varför tycks det vara svårare på svenska att prata om människans värdighet än hennes värde? Beror det på att ordet låter föråldrat, att vi tänker oss att en värdig person är lite uppblåst, en farbror Blå med hatt och käpp? Eller beror just på att det kräver något av oss, att det snarare än en egenskap är en aktivitet?Det engelska dignity kommer från latinets dignitas. Från det kommer också orden dignitet, något som har en viss tyngd, och dignitär, högre tjänsteman, även denna med viss tyngd, i symbolisk mening naturligtvis. För romarna var dignitas både något man kunde inneha i kraft av sitt ämbete och ett inre värde i en person. Cicero använder det över tusen gånger i sina bevarade verk – vilket är hälften av samtliga förekomster av dignitas i romersk litteratur. Med kristendomen blev begreppet något för alla människor, som vi innehar i egenskap av att vara skapade efter Guds avbild. Dessutom användes det som beteckning på själens avspegling av treenigheten, för liksom den består av fadern, sonen och den helige ande, tre dignitates, värdigheter, i en Gud, består själen av tre värdigheter: intellekt, vilja och minne.Men den som gjorde värdighet till det begrepp det blivit idag var den italienske renässansfilosofen Pico della Mirandola. Han var 1400-talets filosofiska underbarn, vars ”Tal om människans värdighet” har kallats renässansens manifest. I det träder individen för första gången fram med alla sina rättigheter, anspråk och friheten som högsta värde och mål. Pico föddes 1463 i en furstlig familj och skickades som 14-åring för att studera juridik i Bologna. Men efter bara något år lämnade han universitetets begränsade miljö för att istället studera kabbala, judisk mystik. Han fortsatte till Florens där han läste Platon tillsammans med den några år äldre Marsilio Ficino, som höll på att översätta dialogerna till latin. På grund av sina språkkunskaper, filosofiska kommentarer och mångfacetterade lärdom betraktades ”Mirakelpojken” Pico redan som 22-åring som stor filosof och universalgeni. Men hans liv blev allt annat än en ordnad tillvaro vid något lärosäte. Efter en kort sväng till Paris, där Aristoteles fortfarande dominerade undervisningen, återvände han till Florens, rymde med en ung adelskvinna och åkte runt i Italien på flykt undan både rättvisan och pesten.Samtidigt med dessa äventyr fortsatte han med sina studier. Hans mål var att förena all kunskap han skaffat sig till ett enda system: inte bara europeisk filosofi, utan framför allt sådant som kyrkan förbjöd, som judisk mystik och arabiska tänkare. Han ansåg att eftersom sanningen är en, men spridd i flera olika traditioner, gällde det bara att kombinera dem för att förstå allt. När han var 24 år ville han ordna en konferens i Rom, där han skulle presentera sin syntes av all världens kunskap i 900 teser. Påven Innocentius VIII förklarade genast att 13 av teserna var kätterska och flera andra suspekta. Det var för mycket som utmanade kristendomen i Picos teorier. Dessutom ansågs han vara för ung för att kunna tas på allvar. Men han blev bara triggad av motståndet. Det var som svar på kyrkans förbud som han skrev det korta, kärnfulla och medryckande talet om människans värdighet. Inte heller det tilläts han framföra, men det trycktes och spreds och har fortsatt att inspirera ända sedan dess.Filosofin, skriver han i sitt tal, har lärt honom att lita på sitt eget samvete, inte på vad andra tycker. Han frågar: vad lönar det sig att bara läsa latinsk filosofi och utesluta grekerna och araberna, när allt från början kom från barbarerna? Det är en bildad och självsäker, utmanande 25-åring som talar, men också någon frustrerad av att inte bli tagen på allvar. Upprepat påpekar han att hans ungdom inte borde hållas emot honom, för han kan mer än de flesta andra. Få filosofiska texter från historien har ett sådant personligt tilltal och tydligt temperament som. Han är den ursprungliga förebilden för alltifrån revolutionärerna och poeterna under romantiken till James Dean i Ung rebell och rockens många frihetsälskande upprorsmakare.Människans värdighet bygger för Pico på hennes förmåga att välja sitt liv, något som skiljer henne från alla andra varelser. Djuren såväl som änglarna har i 1400-talets världsbild fasta egenskaper, i en orubblig hierarki som sträcker sig från de lägsta krypen hela vägen upp till Gud själv. De kan inte förändras. Människan däremot befinner sig i mitten av allt, utan några utmärkande egenskaper, men med intellekt och fri vilja. Människans värdighet består ytterst i hennes frihet.Pico är unik i det att han inte sätter det antika idealet främst, utan tar upp alla möjliga kunskapstraditioner. Han inleder sina 900 teser med att fastslå att han använder kaldeiska, arabiska, hebreiska, grekiska, egyptiska och latinska påståenden, utan inbördes rangordning, för att lägga ut texten, allmängiltigt och universellt, om dialektik, moral, matematik, metafysik, magi och kabbalism. När han i sitt tal säger att människan är fri att välja sig själv menar han det verkligen radikalt: sanningen tillhör inte någon viss tradition utan finns hos alla och är tillgänglig för alla.Det låter modernt. Men vi måste vara vaksamma. Det är alltid svårare än man tror att läsa historiska texter. Ord skiftar mening genom historien och vår vilja att spegla oss själva kan göra oss blinda för vad texten egentligen uttrycker. Pico della Mirandola var verkligen en renässansmänniska, med allt vad det innebär. Hans text är full av esoteriska referenser till magi, mystik och kabbalism som har lite med det vanliga, moderna livet att göra. Men ändå, vill jag påstå, återstår kärnan, och den är den mänskliga värdigheten: Här står en ung människa och vill bli tagen på allvar. Och är inte det vad den mänskliga värdigheten ytterst går ut på: att bli tagen på allvar, att bli lyssnad på, att bli respekterad. Och det är inte något man kan göra själv, utan något vi gör tillsammans för varandra.Torbjörn Elenskyförfattare och kritikerLitteraturOm människans värdighet, Giovanni Pico della Mirandola, 1486, på svenska i övers. av Rolf Lindborg, Bokförlaget Atlantis 2012Magic and the Dignity of Man: Pico della Mirandola and His Oration in Modern Memory, Brian P. Copenhaver, Belknap Press 2019

Han är en av socialdemokratins tydligaste röster som kombinerar att vara ekonomiskt vänster med kulturkrigshöger. Nu har den utbildade filosofen skrivit en bok om att sossar måste läsa Aristoteles och våga stå upp för ”det goda”. Henrik Torehammar pratar med Payam Moula om fega socialdemokrater, att staten borde ha ett eget socialt nätverk och att samarbeta med KD.

In Ausgabe 124 des Science Busters Podcasts stellen wir das neue Buch von Astronom Florian Freistetter vor: "Die Farben des Universums. Er erzählt Kabarettist Martin Puntigam unter anderem, wozu man Photo- und Astrometrie braucht, warum in der Wissenschaft Dinge oft was anderes bedeuten als im Alltag, dass Licht immer eine Farbe hat, wie man einen roten Planeten blau macht, wieso das ganze Universum eigentlich rot ist, was der Doppler-Effekt in Joseph Frauenhofers Leben war, wie einem ein gerettetes Leben finanziell helfen kann, was die vielen Spektrallinien bedeuten, wie effektiv Dopplers Schinaklfahrten waren, welche Farbe die Mikrowelle hat, was unbunte Farben sind, weshalb der Mond so grau ist, ob sich Aristoteles über alles Gedanken gemacht hat, warum man ein Schwarzes Loch sehen kann, das noch dazu orange ist, wieso grün im Universum oft seltsam ist, weshalb es keine grünen Sterne geben kann, wie gefährlich unsichtbare Farben werden können & seit wann es kleine grüne Männchen gibt.

Kan man hitta mening i livet, utan att tro på att det finns en större plan? Och har individens frihet gjort det svårare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Meningen med livet är en evig fråga, men det verkar pågå ett nytt sökande efter mening idag. Många vänder sig till filosofins idéer om meningen med livet. Aristoteles ansåg att meningen var att förverkliga sin potential, och stoikerna ville nå inre frid genom självbehärskning och att omfamna ödet. Vad är mening och vad säger filosoferna idag?Vår tid betonar individuell frihet, utan begränsande konventioner, auktoriteter och kollektiv. Undersökningar visar att unga människor i Sverige mår sämre och upplever mindre mening, än äldre, och regeringen vill satsa på existentiell hälsa. Samtidigt är det många människor som söker sig till det traditionella och rentav till auktoritära politiska rörelser. Kan för mycket frihet göra att man söker mening hos det auktoritära? Och kan samhället skapa mening i människors liv?Medverkande: Filosofen Johan Brännmark och religionsvetaren och författaren David ThurfjellProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:Glaspärlespelet - Hermann HesseSvindlande höjder - Emelie Brontë

Aus Köln und Sofia. Mit dem basierten Philosophen und Nietzsche Enjoyer Ben Richter (https://www.youtube.com/@benrichterphilosophie). Ich spreche mit Ben über RetardMaxxing, Hässlon Aristoteles, Trad Wives, Epstein und Sklavenmoral. Escape the Matrix. Finde den Aethervox Podcast überall: https://linktr.ee/AethervoxEhrenfeld

„Freundschaft, das ist eine Seele in zwei Körpern“, heißt es bei Aristoteles. Umso schmerzhafter ist es, einen engen Freund zu verlieren. Aline Dreyer ist Schauspielerin, Tänzerin und Dolmetscherin. Ihre „Gedanken für den Tag“ widmet sie heute einem engen Freund, von dem sie Abschied nehmen musste. Gestaltung: Alexandra Mantler – Eine Eigenproduktion des ORF, gesendet in Ö1 am 03.02.2026

STERNENGESCHICHTEN LIVE TOUR in D und Ö: Tickets unter https://sternengeschichten.live Im Jahr 1604 ist plötzlich ein neuer Stern am Himmel aufgetaucht. Er hat das damalige Weltbild in Frage gestellt und es hat mehr als 300 Jahre gedauert, bis wir herausgefunden haben, was damals passiert ist. Mehr erfahrt ihr der neuen Folge der Sternengeschichten. Wer den Podcast finanziell unterstützen möchte, kann das hier tun: Mit PayPal (https://www.paypal.me/florianfreistetter), Patreon (https://www.patreon.com/sternengeschichten) oder Steady (https://steadyhq.com/sternengeschichten) Sternengeschichten-Hörbuch: https://www.penguin.de/buecher/florian-freistetter-sternengeschichten/hoerbuch-mp3-cd/9783844553062

Ein Bauer, der den Mächtigen den Kampf ansagte & ganz nebenbei die Götter ordnete.Hesiod war die bodenständige Antwort auf die glanzvollen Heldenepen seiner Zeit. Aber wer war der Mann hinter der „Theogonie“ wirklich? Ein begnadeter Moralapostel? Ein misstrauischer Mahner? Oder einfach nur ein Realist, der die Welt durch Arbeit und Ordnung retten wollte? Lasst uns herausfinden, wie dieser eigenwillige Charakter zum Erschaffer der griechischen Mythologie wurde.Quellen:Alkaios von Messene (Anthologia Palatina)Alkaios von Mytilene, FragmenteAnthologia Palatina (Mnasalkas u.a.)Aristoteles, Metaphysik / Verfassung von OrchomenosBacchylidesCertamen Homeri et Hesiodi (Der Wettstreit zwischen Homer und Hesiod)CiceroHeraklit, FragmenteHerodot, HistorienHesiod: Theogonie / Werke und Tage / Schild des Herakles / Frauenkatalog (Fragmente)Johannes Tzetzes, Vita HesiodiLukian von SamosataOvid, Metamorphosen / FastiPausanias, Beschreibung GriechenlandsPindarPlaton, Politeia / Protagoras / PhaidrosPlinius der Ältere, Naturalis historiaPlutarch, Moralia / Gastmahl der sieben WeisenProklos, Kommentar zu Werke und TageSuda (Antikes Lexikon)Thukydides, Geschichte des Peloponnesischen KriegesVergil, GeorgicaXenophanes, FragmentLiteratur:Allen, "Tragedy and the Early Greek Philosophical Tradition", 2006Boys-Stones; Haubold, Plato and Hesiod, 2010Ercolani; Rossi, "Hesiod", Handbuch der griechischen Literatur der Antike (Band 1), 2011Fränkel, Dichtung und Philosophie des frühen Griechentums, 2006Kivilo, Early Greek Poets' Lives, 2010Koning, Hesiod: The Other Poet. Ancient Reception of a Cultural Icon, 2010Lamberton, Hesiod, 1988Montanari; Rengakos; Tsagalis, Brill's Companion to Hesiod, 2009Walde; Ciccolella, Die Rezeption der antiken Literatur. Kulturhistorisches Werklexikon, 2010MusikArizonaGuide via Pixabay

Platon tänkte. Aristoteles förklarade. Kaffepojkarna pratar. När antiken möter vardagen. Tidlöst snack. Tidlös musik.

Tema de abertura do Claudio Zaidan para o programa Bandeirantes Acontece. 

Wanneer ik terugkijk op mijn eigen weg door de christelijke tradities, zie ik hoe verschillend de visies op Israël altijd zijn geweest. In de Vergadering van Gelovigen, waar ik zelf een tijdlang verkeerde, bood de bedelingenleer nog een zekere garantie dat Israël in Gods toekomst een plaats zou houden. Men sprak over de opname van de gemeente, en daarna zou God Zijn beloften aan het aardse volk Israël gaan vervullen. Zelfs de Torah, zo zei men, zou dan weer in ere worden hersteld. Het was een toekomstbeeld, een eschatologische verwachting, maar het had tenminste nog een vorm van trouw in zich.Daartegenover stond de gereformeerde theologie, die Israël vooral waardeerde als volk van het verleden. Het verbond, zo leerde men, was al vanaf Adam aanwezig en werd in Christus vernieuwd, maar bleef wezenlijk hetzelfde. De besnijdenis werd vervangen door de doop, de wetgeving kreeg een andere gestalte, maar de lijn bleef doorlopen. Israël had een fundament gelegd, maar de kerk had het huis gebouwd.En dan de evangelische beweging, inclusief de Vergadering: daar zag men voor Israël alleen nog een rol in de toekomst, ná de tenhemelopneming van de christenen. Het heden van Israël, het concrete volk, de levende traditie — die bleven buiten beeld.Niemand, werkelijk niemand, zag de betekenis van het huidige Israël.Zelfs onder Joodse christenen heerste verdeeldheid. Sommigen schaarden zich achter de evangelische visie, anderen achter de gereformeerde. Sommigen bevestigden hun verbondenheid met Israël vooral omdat zij meenden dat er een opdracht lag om het evangelie aan Israël te brengen. Anderen probeerden evangelische gemeenten te vormen die rabbijns‑joodse elementen in de liturgie opnamen, maar dan vooral met missionaire bedoelingen. En ja, er was dialoog met de rabbijnse traditie — maar mondjesmaat, en meestal vanuit de vanzelfsprekende overtuiging dat het Nieuwe Testament superieur was.Voor mij persoonlijk werd het anders toen ik werkelijk in aanraking kwam met de rabbijnse traditie. Toen ik Hebreeuws leerde. Toen ik de commentaren las, de Talmoed, en vooral toen ik in gesprek kwam met orthodox‑joodse leraren en vrienden. Dat heeft mijn theologische horizon blijvend veranderd.En nu sta ik op een kruispunt. Aan de ene kant zie ik de mogelijkheid om de christelijke theologie te hervormen, te zuiveren van de Griekse filosofische lagen die haar hebben vervormd, en haar opnieuw te wortelen in de Joodse denkwijze die al in het Nieuwe Testament aanwezig is. Maar tegelijk zie ik dat de kerk van vandaag — verzwakt, uitgehold, versnipperd — zo'n reformatie niet meer kan dragen. De generatie die nog over is, is moe. De structuren zijn fragiel. De geestelijke weerstand is laag.Aan de andere kant zie ik een weg die misschien bescheidener is, maar wel haalbaar: binnen de christelijke theologie twee dingen versterken. Ten eerste: de steun en solidariteit met Israël, niet als politiek programma, maar als theologische trouw. En ten tweede: de verrijking van de christelijke ethiek door de halachische manier van denken vruchtbaar te maken — Maimonides in plaats van Aristoteles, om het kort te zeggen. Een ethiek die niet begint bij abstracties, maar bij concrete daden, bij verantwoordelijkheid, bij het leven zelf.Maar dan lees ik bijdragen zoals die van Steven Paas. Teksten die de breuk met het jodendom niet alleen bevestigen, maar zelfs verdiepen. Teksten die steeds polemischer worden, steeds stelliger, steeds verder verwijderd van de Joodse wortels van het evangelie. En dan zinkt mij soms de moed in de schoenen. Dan vraag ik mij af of deze christelijke boedel nog wel te redden is. Of het niet beter is om haar aan haar lot over te laten.Want het voelt soms alsof de stemmen van Miskotte, van Zuidema, van al diegenen die de Joodse wortels van het christendom wilden eren, nooit echt gehoord zijn. Alsof de herlezing van het Nieuwe Testament door Sanders, Dunn en Nanos — die ons wilde bevrijden van eeuwen misverstaan — eenvoudigweg is weggewuifd. Alsof de theologie zich laat meeslepen door de propaganda van de dag, in plaats van door de Schrift en de traditie.En soms lijkt het alsof sommigen vooral willen dat de kerk zich naast de islam opstelt, en zich daarom des te sterker distantieert van Israël. Alsof de oude reflexen weer opstaan. Alsof de kerk opnieuw flirt met een vorm van Marcionisme, opnieuw de Joodse wortel wil afsnijden, opnieuw de Messias losmaakt van zijn volk.En dan denk ik aan de jaren dertig. Aan de Germaans‑christelijke beweging. Aan Arius. Aan Marcion. Aan al die momenten waarop de kerk haar eigen antisemitische kern niet onder ogen wilde zien — en daardoor bijna ten onder ging.Ik zeg dit niet lichtvaardig: de kerk staat opnieuw op zo'n moment. Voor de derde keer in haar geschiedenis wordt zij geconfronteerd met haar eigen neiging om Israël te marginaliseren, te vergeten, te vervangen. En dit keer is de situatie ernstiger dan ooit, omdat de kerk zelf zo zwak is geworden.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/koinonia-bijbelstudie-live--595091/support.

Verantwortung, Macht und das unbequeme Ungleichgewicht unserer ZeitViele sagen heute: Die Demokratie ist in Gefahr.Doch kaum jemand stellt die entscheidende Frage: Warum eigentlich?Liegt die Bedrohung in Populismus und Polarisierung?In supranationalen Institutionen und Machtverschiebungen?Oder vielleicht tiefer – im Inneren der Demokratie selbst?In dieser Folge des Stoischen Piraten geht es um eine unbequeme, selten offen diskutierte Frage:Kann eine Demokratie dauerhaft funktionieren, wenn immer weniger Menschen den Staat finanzieren, während immer mehr über seine Ausgaben entscheiden?Wir sprechen über die historische Entwicklung der Demokratie – von Wehrfähigkeit und Steuerleistung bis zum modernen Sozialstaat. Über Platon, Aristoteles, John Stuart Mill und Alexis de Tocqueville. Über das Prinzip no taxation without representation – und darüber, warum es sich heute vielerorts in representation without taxation zu verkehren droht.Ein zentraler Gedanke dabei: Demokratie war nie als reines Konsumrecht gedacht, sondern als Ordnung, in der politische Mitsprache an Verantwortung gebunden ist – an Risiko, Beitrag und Dienst am Gemeinwesen.Was passiert, wenn diese Verbindung verloren geht?Wenn politische Entscheidungen zunehmend von jenen getroffen werden, die ihre Konsequenzen nicht mehr tragen?Und wie könnte ein modernes Verständnis von Skin in the Game aussehen – jenseits von Geld, aber nicht ohne Verantwortung?Diese Folge ist kein Plädoyer gegen die Demokratie. Im Gegenteil. Sie ist ein Versuch, sie ernst zu nehmen.Webpage:https://www.muellermathias.ch/

Jakten på medvetandet har hamnat högt på agendan. Vi känner att vi har ett, men vi vet inte hur det uppstår. Vad händer om vi hittar en förklaring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen skapade forskaren Maria Strömme rubriker när hon med hjälp av fysiken lanserade en hypotes om att medvetandet är grunden för allt. Genom historien har människan sökt svaret på medvetandets essens och ursprung. För 2500 år sedan ansåg Hippokrates att det satt i hjärnan medan Aristoteles höll på hjärtat. 1600-tals filosofen Descartes hävdade att själen var skild från kroppen. Sedan dess har vetenskapen gjort enorma framsteg, men den materiella världens förklaringsmodell bygger på att man plockar bort medvetandet, eftersom vetenskapen inte har några svar på subjektiva upplevelser. AI:s utveckling har också satt fokus på vad som kännetecknar medvetandet. Har vi på något avgörande sätt kommit längre i jakten på vad medvetandet är? Det finns olika förklaringsmodeller för att förklara medvetandet. En teori är att medvetande finns i all materia, i minsta atom och grässtrå. En att medvetandet är grunden till allt och vi är alla del av samma medvetande. En annan att det är en process i hjärnan. Och så finns de som menar att känslan av medvetande bara är en villfarelse. Vad skulle det betyda om vi får en lösning på medvetandets gåta? Hur skulle det påverka synen på människan? Medverkande: Helena Granström författare med bakgrund som fysiker och matematiker, aktuell med boken Verklighetens död, Pär Sundström, professor i filosofi vid Umeå universitet och Per Snaprud, vetenskapsjournalist och redaktör på Forskning och framsteg och författare till boken Medvetandets återkomst - om hjärnan, kroppen och universum.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Bok: Meningen med universum - argument för ett kosmiskt syfte - Philip GoffNytt sinne:Bälte som vibrerar mot jordens nordpolArtikel om bältetArtikel:Wild geese do not increase flight behaviour prior to migration

Die Sophisten haben einen schlechten Ruf. Wortklauber, Wahrheitsverdreher, reine Rhetoriker. Vor allem Platon und Aristoteles haben auf sie eingedroschen. Wenn wir aber heute auf sie zurückschauen, erkennen wir bei ihnen durchaus revolutionäre Ideen: Realismus, Relativismus, Sprachphilosophie. Das Problem ist - wie bei den Vorsokratikern - dass kaum Texte erhalten sind. Was wir heute von den Sophisten lernen können, und wieso ihr schlechter Ruf uns eventuell den Blick verstellt, bespricht Christian in dieser Folge mit Thomas Schirren. Er ist Professor für Gräzistik und klassische Rhetorik an der Universität Salzburg und hat die Fragmente der Sophisten für Reclam übersetzt. Dieser Podcast ist nur durch eure finanzielle Hilfe möglich. Bitte unterstützt ihn auf https://steadyhq.com/geister. Wer das macht, erhält regelmäßig Bonus-Folgen, in denen Christian mit dem Philosophen Jens Pier Texte diskutiert, zu denen es vorher auf dem geister-Discord-Server einen Lesekreis gibt. Und auf diesen Server kommt ihr, wenn Ihr uns auf Steady unterstützt.

Heute vor 120 Jahren wurde Aristoteles Onassis geboren – der ab den 1950er Jahren mit einer riesigen Flotte zum "Tanker-König" aufstieg und zu einem der reichsten Menschen der Welt wurde.

In deze aflevering gaat Ad Verbrugge in gesprek met Erik Smithuis, ondernemer, spreker en auteur van het boek Be a Light for your Neighborhood. Samen onderzoeken zij de diepe crisis waarin het hedendaagse leiderschap verkeert. Smithuis deelt hoe een aangrijpende ervaring in concentratiekamp Dachau zijn kijk op het leven en leiderschap voorgoed veranderde. In een wereld die steeds vaker wordt gedomineerd door een "harteloze technocratie", pleit hij voor een terugkeer naar de menselijke maat, beroepseer en dienend leiderschap. Waarom zijn wij als mensen de enige diersoort die incompetente leiders volgt? En hoe kunnen we, in plaats van te wachten op de politiek, zelf weer een lichtpunt zijn in onze eigen omgeving? Een gesprek over het temmen van het ego, de kracht van kwetsbaarheid en het herwinnen van onze persoonlijke handelingsruimte.--------------------eindejaarsactie ---------------------Maak het geluid van de Nieuwe Wereld volgend jaar ook mogelijk. Zonder uw steun geen DNW! Word lid of doneer:

Algunos lo entienden como la enesima prueba de la tendencia de Sanchez a contradecirse. Me refiero al wasap que mando a Abalos antes de su detencion: "te quiero como un amigo". Curiosamente, poco despues dijo que era un gran desconocido. A mi juicio no hay contradiccion alguna. Querer como un amigo no significa nada en un tiempo en que todos tenemos, no un millon de amigos, como pedia la cancion, pero si unos cuantos cientos o incluso miles en Facebook, que esta mas muerto que MySpace. El antropologo Robin Dunbar ha establecido que nuestra mente no esta disenada para mas de 150 relaciones significativas, y esto es asi por razones evolutivas: 150 es el numero maximo de personas que pueden cooperar para cazar y recolectar. Sobra decir que las redes sociales superan con mucho el llamado Numero Dunbar. Por eso hay amigos que son una y carne: la rona de la una y la carne del pescuezo, que ni es carne ni es hueso. "Oh, amigos, no hay amigos", decia una frase muy enigmatica de Aristoteles que hoy entendemos bien: si todos son amigos, ninguno lo es. Calculo que el numero maximo de amigos esta entre los 150 del antropologo Dunbar y los cuatro del Peugeot. Porque la cosa no va de abundancia, sino de acumulacion, y en el supermercado de la amistad los amigos van al peso. No nos sorprendamos, en consecuencia, si caducan pronto. Tengamos pocas pero buenas amistades. Mejor nos iria edificando menos rascacielos de "amigos" y mas chozas robustas donde solo entren unos pocos.Conviértete en un supporter de este podcast: https://www.spreaker.com/podcast/mas-noticias--4412383/support.

Als jouw marketingbudget wordt verspild aan vage boodschappen die niemand begrijpt, dan kost dat je omzet. In deze aflevering leg ik het complete StoryBrand-framework uit en leer je hoe je met heldere communicatie meer klanten wint.In deze solopodcast neem ik je mee in de wereld van narratieve marketing. Ik leg uit waarom zoveel bedrijven geld verspillen aan onduidelijke communicatie en hoe je dit oplost met het StoryBrand-framework. Ik deel concrete voorbeelden uit de praktijk, van politieke campagnes tot mijn eigen ervaring met het verkopen van workshoptickets. Je leert de zeven principes kennen die ervoor zorgen dat jouw boodschap aankomt bij je doelgroep en dat mensen in actie komen.Belangrijkste gespreksonderwerpen Waarom mensen niet de beste producten kopen, maar degene die ze het snelste begrijpen De vloek van kennis: het verschil tussen jouw kennis (niveau 10) en die van je klant (niveau 1-2) Hoe het brein werkt: waarom ruis in communicatie je grootste vijand is De kracht van verhalen: waarom narratieve marketing het brein effectiever overtuigt dan argumentatie De zeven principes van het StoryBrand-framework en het achtste principe als resultaat Waarom jouw klant de held is in het verhaal en jij de gids Het verschil tussen externe, interne en filosofische problemen Hoe ik mijn webinar aanpaste en van 0 naar 14 naar 19 tickets ging door meer over problemen te praten De rol van oxytocine (vertrouwenshormoon) bij het horen van goede verhalen Waarom helderheid belangrijker is dan onderscheidend vermogen Karaktertransformatie: het gaat er niet om wat klanten krijgen, maar wie ze worden door jouw product of dienst Praktische voorbeelden van succesvolle campagnes (Trump vs Clinton, Waze app, Gerber Knives) Relevante links en bronnen Gratis software met uitlegvideo's: MijnStoryBrand.nl Boek The Art of Explanation van Lee LeFever: over de vloek van kennis Boek Falling in Love with the Problem, Not the Solution van Uri Levine (oprichter Waze en Moovit) Boek Poëtica van Aristoteles: het oudste boek over verhaalstructuur LinkedIn-profiel Daan Schmidt Podcast-aflevering met J.J. Peterson over narratieve marketingIs jouw marketing klaar voor 2026? AI verandert de manier waarop kopers bedrijven vinden, en de meeste bedrijven zijn hier absoluut niet op voorbereid. Doe het gratis assessment (kost je nog geen 3 minuten), ontvang een persoonlijke scorecard met concrete acties, en krijg een goed beeld van waar jij omzet misloopt. Doe het gratis marketing assessment →

Heute am 2. Advent zünden wir gemeinsam mit Dir nicht nur die zweite Kerze an – sondern auch ein neues Licht im Coachingkoffer.  In der heutigen Podcastfolge stellen wir Dir die Methode „Genius" von Birgit Minor vor – ein Coachingansatz, der nicht auf Defizite schaut, sondern auf das, was uns in der Tiefe ausmacht. Unsere ganz eigene Kraft. Unsere unverwechselbare Gabe.  Gerade in Teams kann der Genius zu einem echten Aha-Erlebnis werden: Wenn sichtbar wird, was jede:r Einzelne unbewusst immer wieder einbringt. Wenn aus Bewertung plötzlich Wertschätzung wird.  Und weil es so gut passt, starten wir die Folge mit einem unserer Lieblingszitate von Aristoteles:  „Wo die Bedürfnisse der Welt mit Deinen Talenten zusammentreffen – dort liegt Deine Berufung." 

„Lebo tak myslíme, že človek ospravedlnený býva vierou bez skutkov zákona.“ (R 3:28) Mnoho ľudí sa stále drží predstavy, že človek je prirodzene dobrý. Túto myšlienku nemáme od Grékov. Aristoteles vyhlásil: „V ľuďoch nie je žiadne dobro.“ Nemáme ju ani zo židovského náboženstva. Jeremiáš povedal: „Srdce je klamlivé nad všetko a zradné je − kto […] Billy Graham

Komedyen, mühendis ve Twitter fenomeni Serdar Nalçakar'la Avrupa'dan Türkiye'ye kesin dönüş yolculuğunu, yurtdışında small-talk yapmanın zorluklarını ve tersine beyin göçünü konuştuk. Aristoteles ve Mozart'ın incel dürtülerinin masaya yatırıldığı bu bölümde, Göteborg hakkında bazı talihsiz şakalar da dile getirildi.

Im antiken Griechenland verortet der Westen nicht nur seine philosophische Wiege, auch politisch hat dort vieles angefangen. Begriffe wie Tyrannei, Oligarchie und Demokratie gehen auf die alten Griechen zurück. Aber wie genau hingen Philosophie und Politik eigentlich zusammen? Was haben die Vorsokratiker, Thukydides, Platon und Aristoteles politisch gedacht und haben sie auch versucht, die Politik zu beeinflussen? Über diese Fragen spricht Christian in dieser Folge mit Walter Reese-Schäfer. Er ist emeritierter Professor für Politikwissenschaft an der Georg-August-Universität Göttingen.

Er war bedeutendste Gelehrte seiner Zeit. Kölns klügstem Star im Mittelalter (gestorben am 15.11.1280) verdankt die Domstadt nicht zuletzt ihren Weltruhm. Von Claudia Friedrich.

Martin Heidegger las meist mit dem Stift in der Hand. Glücklicherweise! Erlaubt uns dies doch, seine Denkarbeit anhand von Spuren in Texten anderer nachzuvollziehen. Als der Philosoph 1970 seine Papiere – auf eine Empfehlung von Hannah Arendt – dem Deutschen Literaturarchiv übergab, blieb der größte Teil seiner Handbibliothek in Freiburg, weil sie für die Erarbeitung der Gesamtausgabe seiner Werke noch benötigt wurde. Nach Abschluss der Editionsarbeiten gute 50 Jahre später wurden die Bücher wie vereinbart dem Marbacher Archiv und damit der Forschung übergeben. Ulrich von Bülow und Lorenz Wesemann (beide DLA) werfen einen Blick in die Bücherkisten und zeigen wichtige Exemplare von Aristoteles bis Marx. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salon_sc_2025_heidegger_liest_und_wird_gelesen

Martin Heidegger las meist mit dem Stift in der Hand. Glücklicherweise! Erlaubt uns dies doch, seine Denkarbeit anhand von Spuren in Texten anderer nachzuvollziehen. Als der Philosoph 1970 seine Papiere – auf eine Empfehlung von Hannah Arendt – dem Deutschen Literaturarchiv übergab, blieb der größte Teil seiner Handbibliothek in Freiburg, weil sie für die Erarbeitung der Gesamtausgabe seiner Werke noch benötigt wurde. Nach Abschluss der Editionsarbeiten gute 50 Jahre später wurden die Bücher wie vereinbart dem Marbacher Archiv und damit der Forschung übergeben. Ulrich von Bülow und Lorenz Wesemann (beide DLA) werfen einen Blick in die Bücherkisten und zeigen wichtige Exemplare von Aristoteles bis Marx. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salon_sc_2025_heidegger_liest_und_wird_gelesen

Martin Heidegger las meist mit dem Stift in der Hand. Glücklicherweise! Erlaubt uns dies doch, seine Denkarbeit anhand von Spuren in Texten anderer nachzuvollziehen. Als der Philosoph 1970 seine Papiere – auf eine Empfehlung von Hannah Arendt – dem Deutschen Literaturarchiv übergab, blieb der größte Teil seiner Handbibliothek in Freiburg, weil sie für die Erarbeitung der Gesamtausgabe seiner Werke noch benötigt wurde. Nach Abschluss der Editionsarbeiten gute 50 Jahre später wurden die Bücher wie vereinbart dem Marbacher Archiv und damit der Forschung übergeben. Ulrich von Bülow und Lorenz Wesemann (beide DLA) werfen einen Blick in die Bücherkisten und zeigen wichtige Exemplare von Aristoteles bis Marx. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salon_sc_2025_heidegger_liest_und_wird_gelesen

Martin Heidegger las meist mit dem Stift in der Hand. Glücklicherweise! Erlaubt uns dies doch, seine Denkarbeit anhand von Spuren in Texten anderer nachzuvollziehen. Als der Philosoph 1970 seine Papiere – auf eine Empfehlung von Hannah Arendt – dem Deutschen Literaturarchiv übergab, blieb der größte Teil seiner Handbibliothek in Freiburg, weil sie für die Erarbeitung der Gesamtausgabe seiner Werke noch benötigt wurde. Nach Abschluss der Editionsarbeiten gute 50 Jahre später wurden die Bücher wie vereinbart dem Marbacher Archiv und damit der Forschung übergeben. Ulrich von Bülow und Lorenz Wesemann (beide DLA) werfen einen Blick in die Bücherkisten und zeigen wichtige Exemplare von Aristoteles bis Marx. Den Originalbeitrag und mehr finden Sie bitte hier: https://lisa.gerda-henkel-stiftung.de/salon_sc_2025_heidegger_liest_und_wird_gelesen

Min nyudgivne bog, “Hvad livet har lært os”, var omdrejningspunkt for samtalen mellem Anne Sophia Hermansen, Christian Stadil og undertegnede, Kasper Andersson, på BogForum 2025.Navnlig Anne Sophias og Christians forhold til det meningsfulde liv, og hvordan man finder frem til dyden i midten, som Aristoteles' etiske tankegods forudsætter, var på tapetet. Det samme var den grundlæggende lidelse, der er i livet. Lykken er ikke konstant, men opstår i momenter, og livets uvilkårlige modstand er sund. Det har Schopenhauer og buddhismen lært os, og Christian Stadil videreformidlede de budskaber på inspirerende vis. Det er ingen sag at være debuterende forfatter på BogForum, når man har så gode mennesker omkring sigTak.Link til bogshoppen Gucca, hvor du kan købe bogen:https://www.gucca.dk/hvad-livet-har-laert-os-bog-p739579

Vänskap är ett begrepp som har sysselsatt tänkare i åtminstone 2400 år. Mikael Timm ansluter sig till grubblarna och tar hjälp av Martin Scorsese. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen sänd 2020-08-20.Ordet ”vän” behöver ingen förklaring, men det behöver ordet ”vänskap”.Grunden för systematiskt tänkande om begreppet ger Aristoteles som definierar tre olika sorter: sådan vänskap man har nytta av, sådan man har nöje av och så en tredje sorts perfekt vänskap när vännerna delar allt utan egennyttiga intressen. De flesta skulle kanske invända att de tre kan flyta ihop, men låt oss ta det i Aristoteles ordning.Sociologen Pierre Bourdieu slog igenom drygt 2000 år efter Aristoteles med sina studier av vänskap som baseras på utbyte av tjänster, alltså Aristoteles första art av vänskap. Verkligen inget nytt – men det som väckte uppmärksamhet var att Bourdieu hävdade att systemet också gällde inom det kulturella fältet. Vänskap, som vi uppfattar som något mycket individuellt, skulle alltså följa samma mönster överallt.Att det är bra med vänner som kan hjälpa en är självklart men Aristoteles framhåller att det inte gäller att ha för många vänner – för vem hinner med att utföra alla dessa gentjänster? Man bör alltså skaffa sig just så många vänner som man har behov av. Denna första sorts vänskap kräver beräkningar.Den andra sortens vänskap, den som man har nöje av, låter trevligare. Men Aristoteles ser förstås problem. Dels är det svårt att dela känslor och tid med en massa människor, dels bör ju ens vänner också vara vänner sinsemellan. Kan bli krångligt om man också tar hänsyn till den första sortens vänskap med tjänster och gentjänster. Och är det inte något skumt med den som har en massa vänner? Har hen en enda sann vän, är inte vännerna egentligen beundrare, snyltare eller bara festande affärsbekanta?Skummisarna i Martin Scorseses film The Irishman funderar inte på detta. Sheeran, (spelad av Robert de Niro) en lite grovhuggen chaufför som är torped och hans mentor Russell Buffalino (spelad av Joe Pesci) mördar sig igenom decennierna och blir allt bättre vänner. Deras vänskap är visserligen från början nyttoinriktad, alltså kategori ett hos Aristoteles. Men den övergår till nästa nivå – de har roligt tillsammans i pauserna mellan morden. Och mot slutet är de verkligen vänner utan utbyte av tjänster. De befinner sig i den oegennyttiga – och framtidslösa - vänskapens sista stadium som för dem också är livets sista stadium."The Irishmans" storhet är inte intrigen, skildringen av brottlighetens koppling till politiken utan vänskapen som just därför att den omges av grymhet är gripande och öm. Ja, Aristoteles tredje kategori av vänskap ligger inte så långt från kärleken. Så vad skiljer dem åt:Det har sagts att berättelser om kärlek visar hur man kan knyta an till en specifik individ, medan berättelser om vänskap visar hur man kan knyta an till livet självt.Jag vet inte om vi får de vänner vi förtjänar eller får vi kanske de vänner vi inte förtjänar. Hmm…Eller så får vi inga alls. När Jacques Derrida på 80-talet gav en serie föreläsningar om vänskap var det helt i tidens anda. Han var den store dekonstruktören som öppnade välbekanta begrepp som man öppnar konservburkar och tömde ut innehållet på laboratoriebänken. Föreläsningarna blev en bok som Derrida inleder med Aristoteles ord ”Åh vänner, ingen vän”. Eller talspråkligt: ”Oh, mina vänner, det finns ingen vän” Vad menar Aristoteles – finns det ingen verklig vänskap? Eller fanns det inga vänner bland lyssnarna?Derrida utgick från en felöversättning. Aristoteles menade nog helt enkelt att den som har många vänner inte har någon. Men felöversättningen var en bra utgångspunkt för Derrida som var ute efter något annat än att förstå vänskapens psykologi. Han såg vänskap som ett politiskt fenomen och försökte via vänskapen förstå individens plats i kollektivet.Men Derrida var ofta lika mystisk som klarläggande. Texten glimrar vackrast när han belyser hemligheternas betydelse för vänskap – något som varje barn som varit medlem i ett hemligt sällskap känner till och som protagonisterna i The Irishman erfar.De som delar en hemlighet delar sina själar.Derrida påpekar att man ser sig själv i sin vän. Möjligen är det förutsättningen för både hemligheter och vänskap. Men finns där redan från början en önskan om att överleva den andre? Ser vi vännens död i samma ögonblick vi delar något med vännen?Liksom ett barn kan föreställa sig hur de orättvisa föräldrarna gråter vid barnets grav föreställer sig Derrida vännernas mumlande vid graven. Men det räcker inte att sörja den döde vännen. Derrida menar att man måste kunna se framtiden i vänskapen, alltså en framtid utan vännen.Hans bok är skriven i klyftan – låt mig säga avgrunden – mellan samhälle och individ. Då blir den självklara frågan: Kan vänskap vara en modell för hur politiken bör fungera?I så fall bör vi betänka att Aristoteles menade att för att vänskap ska existera måste vännerna vara jämställda. Vänskap mellan människor med alltför olika tillgångar fungerar inte.Den italienske sociologen Francesco Alberoni publicerade i början av 80-talet en bok om Vänskap. Man skulle kunna tro att han som sociolog skulle närma sig ämnet realpolitiskt men begreppet vänskap låter sig inte trivialiseras.”Det är med vänskap som med renhet: det behövs bara en liten dos förorening för att en substans inte längre ska vara ren” menar Alberoni som också säger att det inte går att rädda en förlorad vänskap. När tilltron är förlorad är den förlorad för alltid.Han menar i likhet med Aristoteles att vänskap bygger på jämlikhet. Men Alberoni går längre än Aristoteles och beskriver vänskapen som en ideal form av kärlek eftersom parterna är jämställda vilket de inte är i en kärleksrelation.Undrar just om de italiensktalande gangstrarna i The Irishman hörde talas om Alberoni. Förmodligen inte, de läste nog mest om mord i tidningen. Men de kunde ha instämt i den italienske sociologens synpunkt. Vännerna är viktigare än makarna i filmen. När deras familjer är borta når deras vänskap perfekt balans. När Frank och Russell är gamla, utslagna och maktlösa behöver de inte balansera känslor mot nytta.En som skulle förstått svårigheterna i denna balansakt är Cicero, antikens bäste talare. Cicero såg vänskap inte som psykologi, inte som utbyte av tjänster utan som en form av godhet, nästan en ideologi: goda senatorer skulle tillsammans sträva efter goda mål. Dygden skulle sprida sig och man skulle kunna lita på varandra.Vänskap var alltså för Cicero ett idealtillstånd. Och sann vänskap skulle utmärkas av uppriktighet… Ja, vi kan se var svårigheterna börjar. Inte långt efter att Cicero hade avslutat boken om vänskap blir han mördad. De blir också de flesta i The Irishmans cirkel av vänner. Filmen slutar och börjar på ett ålderdomshem där torpeden minns sitt liv.I Montaignes berömda essä om vänskapen till Etienne de la Boétie minns essäisten sin vän i ett förklarat ljus. Det gör inte Frank Sheeran. Han minns det förflutna med obarmhärtig klarhet.Ingen försoning är möjlig, det goda fanns bara i gemenskapen med Russel Buffalino trots att det var denne som gjorde Frank Sheeran till mördare. Jimmy Hoffa, deras gemensamma vän, en officiell makthavare, var i grunden solospelare och måste därför mördas av vännerna. Som Cicero. De två maktpelarna förstod inte den grundläggande regeln: Utan vänskap inget liv.Mikael Timmkulturjournalist, filmare och författare samt tidigare medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Im zweiten Teil der Serie spricht der Fischerei-Biologe Robert Schabetsberger über die Forschung seit Aristoteles. Gestaltung: Maria Harmer, eine Eigenproduktion des ORF, gesendet am 4.11.2025.

Von steinzeitlichen Felsbildern, über wandernde Imker am Nil hin zu den Naturphilosophien der Griechen. Wir folgen der Spur der Bienen durch die Geschichte des Altertums. Dabei berichten wir von Mythen, Medizin und süßen Kostbarkeiten, von Honig und Wachs als göttliche Gaben und Handelsgut. Es werden unterschiedliche Formen der Bienenhaltung vorgestellt. Gleichzeitig kommen große Denker, wie Aristoteles und Vergil, zu Wort, wenn die Biene zum Sinnbild von Fleiß und Ordnung wird. Eine Folge über das Verhältnis der Menschheit zu einem ihrer kleinsten, aber bedeutendsten Gefährten.Erwähnte Podcast-Folgen:Schönheitswahn und Seelenglaube. Die Geschichte des Spiegels – Part ISehen wie im Mittelalter. Die Geschichte des Spiegels – Part IIUnterstützt Epochentrotter via Steady oder Paypal!Epochentrotter Steady: https://steady.page/de/epochentrotter/aboutEpochentrotter PaypalLiteratur zum Weiterlesen:Honiggelb. Die Biene in der Kunst. Von der Renaissance bis in die Gegenwart. München 2025CRANE, Eva: The Archaeology of Beekeeping. London 1983KUTHADA, Yvonne: Die Imkerei und Zeidlerei, in: Lorenz Sönke, Markus Diekert (Hrsg.): Spätmittelalter am Oberrhein Tl. 2. Stuttgart 2001, S. 185–189.⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Webseite⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Discord⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Twitch⁠#europa #asien #afrika #altertum #antike #UrUndFrühgeschichte #steinzeit #ägypten #griechenland #rom Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här tog Swedenborg emot levande som döda. Anna Ringberg tar oss med till platsen där himmel och jord en gång möttes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.I ett hörn av friluftsmuseet Skansen i Stockholm står ett lusthus med cremegula väggar och duvgrå detaljer. Det ser på samma gång stolt som lite ensligt och bortkommet ut, som om det väntade på bättre tider och nya sammanhang. För länge sedan var det omsusat och vida känt, ett hus som inget annat hus i världen. För här serverades de döda semla med kokt mjölk, och här tänktes tankar och skrevs ord som stammade direkt från Gud. Just i detta lilla lusthus, på den tiden beläget vid Swedenborgs gård på Södermalm.Gården förföll efter Swedenborgs död och revs till slut. Kvar stod det ensamma lusthuset i uselt skick. Ett tag tjänade det som förvaringsbod och tillhåll för tjuvar, för att sedan bli museum: ett skynke med stjärnor fästes i taket, man ställde dit en kista med siaren som vaxdocka, och tog 10 öre i entré. Sedan fick Artur Hazelius upp ögonen för huset och på 1890-talet lyckades han köpa och flytta det till Skansen.Det blåser kallt i trädkronorna när jag en bister vårdag är på besök. Snart är det stängningsdags och de omgivande stadskvarteren ligger öde. Men vandrande i rosengården som omger lusthuset tänker jag på en annan vårdag, år 1745 i London. Där sjuder de trånga gränderna av liv. Klapprande hästkärror samsas med gastande fiskmånglerskor, garvare, slaktare och tiggande barn. Från dikena stiger stanken av jäsande sopor, byrackor skäller, studenter hyllar Newtons snille. Fred mellan Österrike och Bayern, ropar tidningsförsäljarna.In på källarkrogen längre ner på gatan stiger en adelsman, klädd i sliten svart rock, kråsskjorta och med peruk av tidens snitt. Under de pudrade lockarna skymtar ett avlångt ansikte med vaken blick och det försiktiga leendet är samtidigt barnsligt som distingerat. Det är den svenska vetenskapsmannen och mystikern Emanuel Swedenborg.I ett ensamt rum, upplyst av en kandelabers fladdrande sken, äter han sin enkla måltid med god aptit. Hela dagen har han skrivit på boken De cultu et amore Dei, ett slags skapelseberättelse där världen kläcks ur ett kosmiskt ägg, befruktat av Gud, och tankarna är alltjämt på författandet, fraserna på latin dansar för hans inre syn.Men nu hejdar han sig mitt i en tugga. För plötsligt brer ormar, grodor och paddor ut sig över hela golvet. Ja, runt bord och stolar och ända fram till hans skor slingrar sig dessa vidriga kräldjur. Han ryser till. I samma stund uppenbarar sig en man i ett hörn av rummet. Ät icke så mycket, förmanar han.Omskakad skyndar Swedenborg hem. Men redan samma natt uppenbarar sig den mystiske mannen igen, och nu avslöjar han sin identitet: Han är Herren Gud själv. Och han har kommit för att förkunna Swedenborgs uppdrag: att förklara Bibelns andliga innehåll för människorna.Allt ifrån denna stund ägnar den svenska vetenskapsmannen resten av sitt liv åt de religiösa frågorna. I arton teologiska verk tolkar han skriftens djupare innebörd. Enligt hans så kallade korrespondenslära har varje bibliskt ord en dold andlig innebörd och vi kan bara förstå Bibelns mening genom att lista ut dessa korrespondenser. Med andra ord är Bibeln en slags rebus som Swedenborg utsetts av Gud att lösa.Han avslutar sin långvariga anställning som tjänsteman på Bergskollegium och 56 år gammal blir han i stället tjänsteman i andevärlden. Ja, hädanefter tillåts Swedenborg fritt träda in i livet på andra sidan. På en gropig gata i London hälsar han hövligt på den bibliske Moses, och tillbaka i Stockholm tar han emot de döda i sitt lusthus – han möter storheter som Platon, Aristoteles och Martin Luther, och en hel del vänner och fiender från sin egen tid.Vad nytt från jorden, brukar andarna nyfiket fråga.Inte sällan handlar nyheterna om den svenske profeten själv, vad han skrivit och förkunnat. Diskuteras religiösa frågor ger de döda honom alltid rätt – det är ju trots allt Gud själv som viskar i hans öra.På sina strövtåg i andevärlden möter han även varelser från andra planeter. Folket från Jupiter bor i låga hus med tak av vitblå bast och tycker om att sitta på fikonblad och äta långsamt, medan andarna från Saturnus är så troende att deras händer blir till knivar om någon vill locka dem bort från Gud.Hur kan då Swedenborg göra sig förstådd med dessa utomjordingar? Det går enkelt – alla talar svenska! Alla är de också noggrant indelade i olika mindre samfund, i en andlig värld som har formen av en gigantisk människokropp, homo maximus. Ja, det är ordning och reda i änglavärlden. Var sak på sin plats. Nästan som ett slags förtida folkhem för de döda, kan man tänka.Trehundra år efter Swedenborgs bortgång blickar lusthuset ut över de hårt tuktade blomsterhäckarna på Skansen. Rosorna har ännu inte slagit ut. Över Saltsjön sveper mörka molnslöjor in. Lusthuset står igenbommat och tyst. Men en gång i tiden var det fullt av musik och besökare. Här tog Swedenborg emot både döda och levande, och allsköns ärenden och trosfrågor avhandlades. För visst hade ämbetsmannakarriären bytts mot ett mer fritt liv, men var ändå inte lusthuset som ett slags kanslihus, öppet mot hela universum? Och Swedenborg den som bringade svensk ordning, också i livet efter detta.Några av de samtida besökarna såg sin värd som ett geni, medan andra hånade honom bakom hans rygg. Också hans biografier skildrar en komplex person: en man som med fradga kring munnen yrar om sig själv som Messias och rullar sig i gyttja, och en enastående intelligent människa, en av de mest betydande svenskarna genom tiderna.Jag slår mig ner på den kalla stentrappan utanför lusthuset och väntar på ett tecken av något slag. Men det andliga kanslihuset ruvar sina hemligheter väl. Precis som Swedenborg själv framstår det som en slags dubbelnatur. Stumt och uppryckt med rötterna förmår det inte riktigt vittna om sin storhetstid, men i en dikt av Hjalmar Gullberg för det sin egen talan:Kring anden som har flytt, var jag ett skal.Nu står jag övergiven med min sorg.Men jag var fylld av harpa och cymbal,när Gud kom på besök hos Swedenborg.Vad nytt från jorden, brukade andarna fråga sin besökare från livet. Och man kan undra om de finns kvar där på andra sidan än, i sällskap av sin gode vän från Sverige. Den som dör få se.Anna RingbergFörfattare

CELÝ ROZHOVOR V DÉLCE 53 MIN. JEN NA ⁠HTTPS://HEROHERO.CO/CESTMIR⁠⁠⁠⁠ A ⁠HTTPS://FORENDORS.CZ/CESTMIR „K čemu by byla etika, kdyby vás nedokázala proměnit k lepšímu,“ říká kněz, biolog a etik Marek Orko Vácha. Několik týdnů po volbách, které ukázaly, jak snadno se dokáže společnost rozdělit, mluví o tom, proč „národ je divoké zvíře“, ale také o tom, že „je vychovatelný“. „Každý z nás svým životem ovlivňuje mrav tohoto národa a zároveň nás ten národ ovlivňuje také,“ říká. V době, kdy se veřejným prostorem nese rétorika politiků jako je Filip Turek, připomíná, že populismus není nová forma politiky, ale „vláda lidu, které se Aristoteles bál“. „Populista říká davu: Vy to vidíte správně, elity vás zradily, tak zvolte mě a já vás nezradím,“ vysvětluje s tím, že v tom vidí „výhodu“ tváře Motoristů, jelikož je konzistentní v tom, co svým voličům říká. Vácha dodává, že skutečná změna nezačíná v politice, ale u jednotlivce. „Občanská společnost není o tom, že jdu jednou za čtyři roky k volbám. Je to o tom, že se snažím zlepšit komunitu, ve které žiju,“ tvrdí etik. Mluví také o odpovědnosti, o přijetí viny i o tom, že „dolů to jde vždycky líp, nahoru hůř“. „Konec začíná ve chvíli, kdy si svoje lapsy začnu omlouvat svou složitou situací. Nenechte si vzít status hříšníka,“ říká. Víra pro něj není jistota, ale úkol - snaha proměnit svět k dobrému. „Když Bůh tak miloval svět, tak já bych mohl taky. Svět stojí za to, aby byl milován,” tvrdí a dodává, že proměna začíná v obyčejnosti. „Kupte knížku někomu, komu tím uděláte radost. Pusťte ráno auto do pruhu. Pohlídejte někomu nemocné dítě nebo vyvenčete psa. To jsou drobné skutky, které promění vaši mysl, váš mozek,“ nabádá Vácha. Jak číst volby, které přivedly do politiky nové populisty? Proč se tolik lidí raději zlobí, než by přijali odpovědnost? A co znamená, když Marek Orko Vácha říká, že „není hanba chtít vychovávat národ“? I to se dozvíte v rozhovoru.

Shore Leave gestrichen, Logik aktiviert: „Four-And-A-Half Vulcans“ serviert euch Lirpas, Laserblicke und Frisuren, die eigene Orbits brauchen. Wir sprechen über Pikes 42-Minuten-Schichtplan (Produktivität oder Performance-Kunst?), Uhuras Mind-Meld-Feintuning beim Date, La'Ans Versuch, den Alpha-Quadranten als 4D-Schachbrett neu zu bespielen, Pasalks Salz-Detox und natürlich DOUG (Patton Oswalt), der Spock in High-Fives und Kontraktionen coacht: „High five. Down low. It's.“ Bonus: Musikmontage mit „Reckless Youth“, Katra-Space mit Belugas (Cetacean Ops lässt grüßen), Plomeek-Suppe mit brutal ehrlicher Rezension und eine Tanztherapie, die aus einem Kampf wächst. Wir nehmen auch die große Frage mit: Was macht uns aus – Essenz oder Aufführung? Aristoteles nickt, Judith Butler tanzt. Holt euch den Spaß-Boost, schnallt euch an für Kanon-Schmankerl und feiert mit uns eine Folge, die so sehr eskaliert, dass selbst die Logik kurz kichert. #StarTrek #StrangeNewWorlds #SNW #FourAndAHalfVulcans #DiscoveryPanel #StarTrekPodcast #Spock #Pike #Uhura #LaAn #Chapel #PattonOswalt #CetaceanOps #Katra #Lirpa #PrimeDirective #PlomeekSoup #RecklessYouth #PodcastTime

STERNENGESCHICHTEN LIVE TOUR 2025! Nächste Shows in LEVERKUSEN (28.9). Tickets unter https://sternengeschichten.live Meteoriten kommen aus dem Weltall. Das wissen wir allerdings erst seit 1803 und einem Ereignis in einer französischen Kleinstadt, das keinen Zweifel mehr offen gelassen hat. Was genau passiert ist, erfahrt ihr in der neuen Folge der Sternengeschichten. Wer den Podcast finanziell unterstützen möchte, kann das hier tun: Mit PayPal (https://www.paypal.me/florianfreistetter), Patreon (https://www.patreon.com/sternengeschichten) oder Steady (https://steadyhq.com/sternengeschichten) Sternengeschichten-Hörbuch: https://www.penguin.de/buecher/florian-freistetter-sternengeschichten/hoerbuch-mp3-cd/9783844553062

Bu, Bitcoin ve İslam serimizdeki dört bölümlük tarih serisinin ikinci bölümüdür.Bu bölümde, tefeciliğin sinsi tarihine ve zamanla kabul edilebilir bir finansal uygulama haline nasıl geldiğine odaklanıyoruz. Antik Mezopotamya (MÖ 2000'ler) ve Roma'da (MÖ 450) faiz oranları yasalarla sınırlandırılırken, Yunanistan'da düzenleme eksikliği yüksek ve yıkıcı faiz oranlarına yol açtı. Aristoteles, paranın para üretmemesi gerektiğini savunarak bu uygulamayı eleştirdi.İbrahimi dinlerin tefeciliğe bakış açısı farklıydı. Yahudilik, Yahudiler arası borçta faizi yasaklarken, Yahudi olmayanlara faizi serbest bıraktı ve teşvik etti. Bu durum, Orta Çağ'da birçok Yahudi'nin para ödünç vermeyi ana meslek edinmesine yol açtı. Hristiyanlık ise başlangıçta tefeciliği şiddetle kınadı, Kilise Babaları bunu günah ve ahlaksızlık olarak gördüler, tefecileri sert ifadelerle tasvir ettiler.Orta Çağ'da ticari büyüme ile birlikte, Skolastikler tefecilik yasağını felsefi açıdan gerekçelendirmeye çalıştı. Thomas Aquinas, faizi "hiçbir şey için bir şey kazanmak" olarak görerek değiş tokuş adaletini ihlal ettiğini savundu. Duns Scotus mülkiyetin devri, William of Auxerre ise zamanın fiyatlandırılması üzerine eleştiriler getirdi. Bu tartışmalar, "harici unvanlar" ve "üçlü sözleşme" (contractum trinius) gibi boşlukların doğmasına neden oldu. Bu boşluklar, ayrı ayrı yasal olan ancak birleştiğinde faizli kredi oluşturan işlemlerle faiz uygulamasını gizledi.Reformasyon, tefecilik görüşünde köklü bir değişim yarattı. Martin Luther, belirli durumlarda makul faize izin verdi. John Calvin ise, faizin adil ve sömürücü olmadığı sürece meşru bir kar kaynağı olabileceğini savunarak geleneksel görüşten koptu. Calvin'in bu yorumu, faizin günah olmadığı fikrini yaygınlaştırdı ve faiz ile aşırı faiz (usury) arasında bir ayrım yapılmasının önünü açtı. Bu teolojik değişimler, 16. ve 17. yüzyıllarda Avrupa'da faiz oranlarının yasal olarak düzenlenmesine ve nihayetinde tam kabulüne yol açtı.Özetle, bir zamanlar büyük bir günah sayılan tefecilik, zamanla ekonomik yaşamın ayrılmaz bir parçası haline geldi. Bu dönüşüm, küresel bankacılık sisteminin gelişimi için temel bir ön koşuldu. Bir sonraki bölümde, bankacılığın kısa tarihini inceleyeceğiz.Kaynak

Dating wirkt auf den ersten Blick wie eine ganz persönliche Angelegenheit und steckt meist voller Emotionen, Erwartungen und Hoffnungen. Doch bei genauerem Hinsehen verbirgt sich dahinter ein zutiefst philosophisches Thema: Was suchen wir im anderen? Geht es um Resonanz, Nähe oder auch Bestätigung? Und wie unterscheiden wir zwischen flüchtiger Anziehung und echter Verbundenheit? Schon Platon, Aristoteles und die Stoiker haben sich gefragt, wie Liebe und Partnerschaft zu einem gelingenden Leben beitragen können. Fragen, die in Zeiten von Dating-Apps und endlosem Swipen aktueller sind denn je. In dieser Pudelkern-Folge sprechen Albert und Jan darüber, wie wir im Dating authentisch bleiben können, was es bedeutet, einem Menschen „wirklich zu begegnen“ und wie sich alte Weisheiten auf die Herausforderungen moderner Partnersuche anwenden lassen. Es geht um den schmalen Grat zwischen Wunsch und Bedürftigkeit, Projektion und echter Nähe und darum, was wir selbst tun können, um in der Liebe nicht nur zu suchen, sondern auch zu finden.

Jonathan Haidt, en innflytelsesrik sosialpsykolog, har i sin nyeste bok The Anxious Generation: How the Great Rewiring of Childhood Is Causing an Epidemic of Mental Illness (2024) rettet oppmerksomheten mot den økende mentale helsekrisen blant unge mennesker i dag. Haidts bok tar for seg hvordan endringer i barndommens struktur, spesielt drevet av teknologiske og sosiale faktorer, har bidratt til en alarmerende økning i angst, depresjon og andre psykiske lidelser blant Generasjon Z, de som er født etter 1995. Det er en rystende, tankevekkende og nesten litt skremmende bok (som ble utgitt så sent som i 2024) og den såkalte «Angst-Generasjonen» blir også tema for dagens episode av SinnSyn. Velkommen skal du være!Før jeg dykker ned i boka til Haidt, skal jeg kort si noe om veien videre her på SinnSyns mentale helsestudio. Jeg har nemlig plukket ut 50 bøker jeg synes er interessante, og bøker som har gjort det godt på bestselger lister eller fått andre utmerkelser for god kvalitet og spennende tematikk. Alt sammen er innen sjangeren psykologi og filosofi. I hver episode fremover skal jeg presentere en aktuelle bok og reflektere over innholdet. Det blir én ny bok i hver episode, og målet er å få med seg de viktigste innsiktene fra de beste tenkerne innen psykologi og filosofi. Det er ofte på denne måten jeg lager episoder her på SinnSyn , og sånn sett blir ikke dette den helt store forandringen. Jeg sier det likevel innledningsvis, fordi jeg også snakker en del om dette i begynnelsen av episoden som snart begynner. Som sagt blir det ikke så store forskjeller, med siden jeg på dette tidspunktet akkurat hadde laget et pensum på over 50 aktuelle bøker, var jeg særlig engasjert og ville prate om hvorfor jeg synes det er spennende og viktig å utsette seg selv for stadig nye perspektiver og innspill på alt som foregår i menneskers indre liv. Aristoteles oppfattet bøker som medisin for sjelen, og det er ingen tvil om at bøker kan spille en viktig rolle som del av den menneskelige dannelsesprosess og selvutvikling. Jeg har en del spørsmål til bøkene, og det er disse spørsmålene som danner utgangspunktet for innholdet i de kommende episodene.Jeg snakker også sporadisk om et «skriveprosjekt» i dagens episode. Det kommer i kjølvannet av øvelsesepisode 48 om skriveterapi på SinnSyns mentale helsestudio. Jeg har til hensikt å snakke mer om hvordan penn og papir kan være et viktig verktøy i selvutvikling tiden fremover. Evnen til å tenke seg om, reflektere dypt og deretter formulere det man oppdager skriftlig, kan ha stor terapeutisk verdi. Derfor er skriving som egenterapi noe jeg vil fokusere mer på i min kliniske praksis med pasienter, men også som del av SinnSyn i tiden fremover. I den forbindelse snakker jeg også om å skrive om egne drømmer, og kongeveien til det ubevisste er jo via drømmene i følge sikre kilder. Selv har jeg et prosjekt om å skrive ned egne drømmer, men i fortolkningsprosessen får jeg hjelp av en kunstig intelligent Freud. Jeg nevner dette i dagens episode, og hvis du vil sjekke ut denne kunstig intelligente drømmetydere, kan du bli medlem på mitt mentale treningsstudio via SinnSyn-appen. Der har jeg en drømmeskole og en kunstig intelligent Freud som hjelper oss å tenke dypere og assosiere mer kreativt rundt egne drømmer for å komme dypere inn i vårt ubevisste sjelsliv. Last ned SinnSyn appen i dag: Du finner den på denne linken: https://www.sinnsyn.no/download/ Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wir reisen wieder ins antike Griechenland, das Zentrum der Wissenschaften und Philosophie. Ivy trifft Sokrates, Aristoteles und Pythagoras, erforscht die Grundlagen der Wissenschaft und diskutiert über Philosophie. Aber auch die Demokratie und das Theater in Europa entsprang klugen Köpfen Griechenlands. Ein lehrreicher und unterhaltsamer Einblick in die Gedankenwelt der alten Griechen!+++Ihr habt einen guten Witz auf Lager? Schickt ihn uns per Sprachnachricht an 0160-3519068 und werdet Teil des Podcasts!+++GEOlino Spezial - Der Wissenspodcast für junge Entdeckerinnen und EntdeckerModeration: Ivy HaaseAudio-Produktion: Aleksandra ZebischRedaktion & Skript: Bernadette Schmidt+++Noch mehr GEOlino für zu Hause? Schaut einfach unter www.geolino.de/spezial+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hierhttps://linktr.ee/geolino_spezial+++ Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html. Wir verarbeiten im Zusammenhang mit dem Angebot unserer Podcasts Daten. Wenn Sie der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollen, klicken Sie hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html +++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Nachdem wir letztes Wochenende im Bild-Style aufgemacht haben, besinnen wir uns diese Woche auf unsere Qualitäten als Tennisphilosophen. Also nachdem nun Aristoteles und nicht mehr Ivanisevic sagt, wo's lang geht, können sich alle im Tennis auf das wahre Schöne konzentrieren. Aber hört selbst ...

Spannung garantiert: Jan und Daniel widmen sich diesmal dem Krimi-Genre. Bei dem heißen Wetter hat Daniel für erfrischende Getränke gesorgt. Danach geht es um brutale Mordserien, mysteriöse Vermisstenfälle und besondere Ermittlerfiguren. Wer hätte gedacht, dass es Aristoteles mit Sherlock Holmes aufnehmen kann? Gast Eric Niemann verrät, was eine richtig gute Jerry-Cotton-Geschichte braucht - und was auf gar keinen Fall drin sein darf. Und ein All-Time-Favorite aus der Community holt Daniel schon auf der allerersten Seite ab. Alle Infos zum Podcast: https://ndr.de/eatreadsleep Mail gern an: eatreadsleep@ndr.de Alle Lesekreise: https://ndr.de/eatreadsleep-lesekreise Unseren Newsletter gibt es hier: https://ndr.de/eatreadsleep-newsletter Podcast-Tipps „Mia Insomnia“: https://1.ard.de/eatreadsleep-mia_insomnia Die Bücher der Folge: (00:05:22) Tess Gerritsen: "Die Sommergäste"; übersetzt von Andreas Jäger. Limes (Bestseller-Challenge) (00:13:20) Margaret Doody: „Mord im alten Athen“, übersetzt von Christine Frauendorf, Kampa (Tipp von Daniel) (00:19:15) James Kestrel: „Fünf Winter“, übersetzt von Stefan Lux, Suhrkamp (Tipp von Jan) (00:51:35) Dorothy Sayers: „Der Glocken Schlag", übersetzt von Otto Bayer, Rowohlt (All Time Favourite) Bestseller für die nächste Folge: „Strandgut“ von Benjamin Myers (DuMont) Eine Auswahl von den Zutaten auf Daniels Antipasti-Platte findet ihr hier: https://www.ndr.de/kultur/buch/ersfolge-104.html eat.READ.sleep. ist der Bücherpodcast, der das Lesen feiert. Jan Ehlert, Daniel Kaiser und Katharina Mahrenholtz diskutieren über Bestseller, stellen aktuelle Romane vor und präsentieren die All Time Favorites der Community. Egal ob Krimis, Klassiker, Fantasy, Science Fiction, Kinder- und Jugendbücher, Urlaubsbücher, Gesellschafts- und Familienromane - hier hat jedes Buch seinen Platz. Und auch kulinarisch (literarische Vorspeise!) wird etwas geboten und beim Quiz am Ende können alle ihr Buch-Wissen testen und Fun Facts für den nächsten Smalltalk mitnehmen.

Vandaag bespreken we het boek Over vrijheid van Timothy Snyder. We kregen deze Nederlandse vertaling van de uitgever Balans. Dank je wel. Wat een geweldig boek. Nadat we eerder het boek Over tierannie van Snyder lazen en hebben besproken was dit boek andere koek. Dit boek van 380 pagina's koste meer moeite om te lezen door de andere stijl, maar dat maakte het zeker geen slechter boek. Door het boek ben ik me gaan realiseren hoe belangrijk vrijheid is en wat dit inhoud voor verschillende mensen. Verder leerde ik het belangrijke verschil tussen negatieve en positieve vrijheid, vrijheid van vs vrijheid om. Hierbij erken ik dat ik zelf veel geluk heb gehad met de hoeveel vrijheid die ik mijn leven heb gekregen, door de plek waar en de tijd waarin ik ben geboren. Timonthy Snyder is hoogleraar geschiedenis aan Yale en medewerkers van het Instituut voor Menswetenschappen in Wenen. Door zijn onderzoek van Duitsland in de tweede wereldoorlog en de USSR, zijn tijd die hij verbleef in Oekranie, Polen en Rusland geeft hij interessante ervaringen uit de praktijk en vergelijkt dit regelmatig met de toestand en het effect op de VS. Hierbij komt de VS er meestal niet positief uit. Het boek is opgebouwd rondom de vijf elementen die voor Snyder cruciaal zijn voor vrijheid van de mens. Inleiding: Vrijheid Soevereiniteit Onvoorspelbaarheid Mobiliteit Feitelijkheid Solidariteit Besluit: Bestuur Voorwoord Vrijheid is niet alleen de afwezigheid van het kwade, maar de aanwezigheid van het goede. Met dit boek probeert Snyder om vrijheid te definiëren. Of we vrij zijn of wordden, hangt vooral af van de daden van anderen. soevereiniteit - aangeleerde vermogen om keuzes te maken; onvoorspelbaarheid - de kracht om natuurlijke regelmatigheden in te zetten voor persoonlijk doeleinden; mobiliteit - het vermogen om je op basis van bepaalde waarden door ruimte en tijd te bewegen; feitelijkheid - de mogelijkheid om grip te krijgen op de wereld en haar te veranderen; solidariteit - de erkenning dat iedereen recht heeft op vrijheid. Een soeverein persoon combineert zelfgekozen waarde met de buitenwereld om iets nieuws te scheppen. Denkers: Frantz Fanon, Vaclav Havel, Leszak Kolakowski, Edith Stein en Simone Weil. Inleiding: Vrijheid Het hoofdstuk begint met een verhaal over de Liberty Bell. Snyder laat zien dat vrijheid niet hetzelfde is als een overheid die zich nergens mee mag bemoeien. Het inruilen van vrijheid voor veiligheid, met meer toezicht en bewaking. Op p41 wordt oligarchische overwinning van Trump genoemd, met hulp van Poetin en geld (te weinig belasting betalen op de erfenis). Vrijheid van meningsuiting is ook positief, een persoonlijke keuze. Vrije wil is een kwestie van karakter. Soevereiniteit Het verschil tussen Leib en Körper (Edith Stein - Eerste Wereldoorlog) We vergaren zelf kennis wanneer we anderen erkennen. Politieke systemen die op gericht zijn op vrijheid om doen het beter dan die gericht zijn op vrijheid van. p60 Het lichaam zien als bron van winst (de gezondheidszorg in de VS). Stein het belang van empathie om vrij te zijn. Vrijheid begint met soevereiniteit en soevereiniteit heeft met lichamen te maken. Iedere vrije volwassene heeft als kind veelvuldig hulp gehad. Moederschap hoort bij vrijheid. Onvoorspelbaarheid Havel: onvrijheid staat gelijk aan voorspelbaarheid. Door samen te werken scheppen mensen onvoorspelbaarheid en vreugde in de wereld. Vrije mensen zijn voorspelbaar voor zichzelf, maar onvoorspelbaar voor autoriteiten en machines. Machines worden gebouwd voor waarschijnlijkheid en maken mensen onvrij. De libertariërs uit Silicon Valley houden ons een nieuwe wereld voor, om dan te zeggen dat er geen alternatieven zijn (Ai), en dat we daarmee ons leven naar een scherm hebben verplaatst. Aristoteles: wanneer we oordelen over welke waarde van toepassing is in welke situatie, dan oen we wat juist is.

Musk und Trump: einst Buddy-Duo, jetzt im Rosenkrieg. Manuel und Stephan nehmen den Bruch dieser Alphamänner zum Anlass, über das Wunder, den Wandel und die Wackeligkeit von Freundschaften zu sprechen. Wenn selbst Milliardäre sich zoffen wie Teenies nach dem Abi-Ball, ist Zeit, über Freundschaft zu reden: Was ist das eigentlich – Freundschaft? Ein Zweckbündnis auf Zeit oder ein heiliges Band, das uns trägt? Manuel und Stephan werfen einen Blick zurück auf die Geschichte der Freundschaft – von Aristoteles bis Insta – und fragen: Warum sind echte Freunde heute wichtiger denn je? Warum ist Freundschaft nicht nur Privatsache, sondern systemrelevant für eine demokratische Gesellschaft? Und: Was hat Jesus mit all dem zu tun – der Freund der Zöllner, der seine Jünger nicht Knechte, sondern Freunde nennt? Ausserdem in dieser Folge: Manuel erzählt, warum er nach Pfingsten aussieht wie ein Hobbylandwirt mit Blasen an den Händen – und Stephan berichtet, wie es war, eine Oper über das Sterben zu besuchen...

Skremmende treffsikkert fra gammel filosof! Hør alle episodene i appen NRK Radio

Wer will, dass niemand in Armut lebt und zu viel Ungleichheit für schlecht hält, muss für eine Obergrenze für Vermögen sein. So lautet der Ausgangspunkt von Ingrid Robeyns, die ein altes Konzept von Aristoteles und Platon neu denkt: den Limitarismus. Andreas von Westphalen www.deutschlandfunk.de, Essay und Diskurs

Na een geslaagde Moederdag voor beiden – Lies kreeg Blu-Rays, Aaf ontwaarde vrede – besluiten we een lekker groot onderwerp te tackelen: is geluk een keuze? Aristoteles komt er zelfs aan te pas, want nadat we allebei eerst met een volmondig ‘NEEN' antwoordden, blijken er toch wel prettige nuances in het antwoord op deze vraag te zitten. Een beetje afval prikken met de Streetmaster blijkt een van de vele momenten waarop je kunt zeggen: ‘Ja, ik kies voor geluk.'Wat ook geluk brengt, is een kind in een tobbe op Terschelling, met een bepaalde vogel op de achtergrond, blijkt uit het natuurhoekje. Wat minder geluk brengt, is een lieve buurvrouw die echter veel urinelucht verspreidt in de achtertuin. Maar ook daar is vast iets aan te doen.Een gezonde huid begint van binnenuit: met een gezonde levensstijl, weten wat je huid écht nodig heeft én de juiste producten. Kijk op https://www.hollandandbarrett.nl/ 10% korting bij een minimale besteding van €40 met kortingscode AAFLIES.Probeer de producten van YOKUU en laat 1 miljoen poetshulpjes je helpen met schoonmaken. Krijg 20% korting met de code aafenlies20 via YOKUU.nl

Guten Morgen! Heute befassen wir uns mit Pekings stillen Vorbereitungen im Taiwan-Konflikt. Danach bekommen Sie einige Tipps, wie Sie in der nächsten Heizperiode sparen können. Und anschließend werfen wir einen Blick auf die vier Fächer für junge Menschen, die laut Aristoteles den Charakter bilden.

De underliga varelser som finns i havens djup har genom hela människans historia hyrt en stor våning i vårt inre liv. Valar, sjöormar och sirener har lockat skrämt och intresserat generation efter generation.I det här avsnittet följer vi den varelse som på många sätt har varit allra mest avvikande. Bläckfiskens rykte har nästan genomgående varit dåligt. ”Det dummaste djuret” sa Aristoteles. ”Det läskigaste djuret” sa Victor Hugo.I sin ljuvliga bok ”Vattenvarelser” går historikern Jakob Christensson igenom bläckfiskens kulturhistoria. Inspirerad av honom hämtade vi monsterlitteraturen och påbörjade vår egen poddomsegling under havet.Välkomna!Litteratur:Christensson, Jakob, Vattenvarelser: en kulturhistoria, Bladh by Bladh, [Stockholm], 2021Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Eriksson, Bo. (2009). Bestiarium: en medeltida djurbok. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.