Podcasts about aristoteles

Skremmende treffsikkert fra gammel filosof! Hør alle episodene i appen NRK Radio

Wer will, dass niemand in Armut lebt und zu viel Ungleichheit für schlecht hält, muss für eine Obergrenze für Vermögen sein. So lautet der Ausgangspunkt von Ingrid Robeyns, die ein altes Konzept von Aristoteles und Platon neu denkt: den Limitarismus. Andreas von Westphalen www.deutschlandfunk.de, Essay und Diskurs

Als Dankeschön für einen Kaffee gibt es heute wieder Argumentationstheorie In dieser Folge geht es um Kapitel 11 von Aristoteles' "Sophistischen Widerlegungen". Es geht um Fehlschlüsse, die auf einem wahren Satz als Konklusion landen und um Schlüsse, die richtig aussehen, aber einen sophistischen Trick enthalten. Aristoteles spricht über logische Fehler und das Missachten der spezifischen Regeln der Einzelwissenschaften. Wollt ihr uns unterstützen? Dann gebt uns doch einen Kaffee aus! :) https://www.buymeacoffee.com/privatsprache Oder über PayPal: https://www.paypal.me/DanielBrockmeier ==== abonniert meinen Podcast ===== Philosophie-Videos: Aristoteles – Metaphysik der Substanzen https://youtu.be/4YJUkOwHPhM?si=_uibCZthCAgOuEsg Max Black – Vier Arten von Regeln https://youtu.be/mDkgxI_SaUI?si=6LczSKN-TImS-dJJ Die Drei Paradigmen der Philosophie https://youtu.be/pOaFF1dQapM?si=ZK4xOJO0E78-2fC7 Die Philosophie von Steve Bannon https://youtu.be/BhPf1E0sM1A?si=nLnHiYWFdHzrreZl Alle Philosophie-Videos: https://www.youtube.com/watch?v=MhvEH9NjuPs&list=PL1L_CFjFbZ9aRfcEW6avxSgvxr9Q2jBrH Wie das mit der Philosophie angefangen hat: https://www.youtube.com/watch?v=MhvEH9NjuPs&t

17.mai er en festdag. Gjennom fortellingen om Daniel i løvehulen, Aristoteles' visjon om demokratiet og Paulus' ord om rettferdighet stilles det viktige spørsmål: Hvordan lever vi med mot i møte med press? Hva betyr det å leve i Guds rettferdighet som gis gjennom troen på Jesus? Og hva er målet for vårt samfunn og vår tro? Hva er viktigst i møte med frihetens ansvar og troens forpliktelse? Prekenen er en oppfordring til å forvalte både demokratiet og troen, til ære for Gud og til velsignelse for våre barn og vårt nabolag.

Gerade gestern erst ist der Berliner Justiz ein Schlag gegen die Diebe mehrerer Bronze-Skulpturen gelungen. Sie hatten zahlreiche Kunstobjekte gestohlen und werden nun dem Haftrichter vorgeführt. Darüber werden sie selbst wahrscheinlich sehr schimpfen. Aber ein Kunstdiebstahl ist eben kein Spiel. Extrahiert man die drei Begriffe "Stehlen, Schimpfen, Spielen", sind wir beim neuen Werk der serbischen Autorin Barbi Markovic. Darin geht es weniger um den Diebstahl von Kunst, als vielmehr um das Stehlen in der Literatur und die "Poetik", die einen nach Aristoteles lehrt, wie man schreiben soll. Jörg Magenau und Anne-Dore Krohn haben es gelesen.

Carin firar ett år i terapi och inser att hennes terapeut jobbar övertid med att få henne att hitta till ilska. Är vi tillräckligt arga? Som quinnor då? Män verkar inte ha några problem. Varför leder ilska så lätt till tårar? Som Samantha när hon gråter i hissen efter att hon blivit rasande på Richard. OCH vad säger filosoferna om detta? Aristoteles? Kant? Vi grottar.

CEO olmak, en iyi üniversitelerden mezun olmak, akademisyen olmak, bilim insanı olmak, sanatçı olmak ya da çok kitap okumak bir insanı aynı zamanda entelektüel yapar mı? Entelektüellik, bir zümrenin, bir mesleğin ya da belli bir bilgi dağarcığına sahip kişilerin tekelinde midir?Bu podcast serisinde entelektüellik olgusu üzerine kafa yoruyorum. Serinin bu ilk bölümünde ise entelektüel kelimesinin etimoloji üzerinden entelektüelliğin ne olduğunu, entelektüel eylemin ortaya çıkması için hangi elementlerin bir araya gelmesi gerektiğini, Google Ngram'deki veriler ışığından entelektüelliğin tarihteki yolculuğuna göz atıp Aristoteles'in eylem tanımı üzerinden entelektüelliğin elementlerini tartışıyorum.Bölüm Kapağı: Catherine M. Wood - Old books09:01'deki müzik: Mendelssohn - Concerto in mi minore per violino e orchestra Op. 64, Allegretto Non Troppo, Allegro Molto Vivace14:34'teki müzik: Jules Massenet - Catalane20:30'daki müzik: Paganini - Andante larghetto

Seuraava MIETI VÄHÄ! jäi limboon, mutta sitä odotellessa Joonas ja Vade ovat palanneet lukulomaltaan toteuttamaan lupauksensa musiikkifilosofiapodista! Luimme yllättäen käteen sattuneen tutkimuksen musiikkifilosofiasta Turun akatemiassa. Jukka Sarjalan Music, Morals and the Body: An Academic Issue in Turku 1654-1808 (SKS, 2001) antoi syyn fiilistellä filosofisesti musiikin taikavoimaa kontekstissa, missä nykyaikaiset tavat lähestyä musiikkia eivät päde. Entä jos keskeistä musiikissa ei olisi esittäjä tai tuote vaan sen yleisöön kohdistama vaikutus? Entä jos musiikissa olennaista tutkittavaa olisikin kappaleiden ja partituurien sijaan sen mystinen kyky pistää ihmiset tuntemaan ja liikkumaan? Ja miltä suomalainen akateeminen filosofian tutkimus ylipäätään näytti 'bout 300 vuotta sitten? Tässä podissa vertailemme dnb-miksejä uuden ajan kamarimusiikkihetkiin ja käymme läpi musiikin kykyä herättää Voimakkaita Tunteita. Kirjallisuutta: Aristoteles, kustannusosakeyhtiö Otava kustantaja. & Pentti Saarikoski (1994). Runousoppi = Peri poiētikēs / Aristoteles ; suomentanut Pentti Saarikoski. Helsingissä: Kustannusosakeyhtiö Otava. Artukka, Topi (2021). Tanssiva kaupunki: Turun seurapiiri sosiaalisena näyttämönä 1810-luvulla. Helsinki: Societas Scientiarum Fennica. Byrne, David (2012). How Music Works. La Vergne: Canongate Books. Huovinen, Erkki, Jarmo Kuitunen, Markus Mantere, Marja Heimonen, Heidi Westerlund, Matti Huttunen, Elina Packalén, & Vastapaino (kustantamo) (2008). Johdatus musiikkifilosofiaan. Tampere: Vastapaino. Platon & Marja. Itkonen-Kaila (2007). Valtio / Platon ; suomentanut Marja Itkonen-Kaila. Helsingissä: Otava. Sarjala, Jukka (2001). Music, morals, and the body: an academic issue in Turku, 1653-1808. Helsinki: SKS.

Guten Morgen! Heute befassen wir uns mit Pekings stillen Vorbereitungen im Taiwan-Konflikt. Danach bekommen Sie einige Tipps, wie Sie in der nächsten Heizperiode sparen können. Und anschließend werfen wir einen Blick auf die vier Fächer für junge Menschen, die laut Aristoteles den Charakter bilden.

Vandaag bespreken we het boek Over tirannie van Timonthy Snyder met illustraties van Nora Krug. Ondertitel: Twintig lessen uit de twintigste eeuw Timothy Snyder schreef ook het boek Over vrijheid dat we binnenkort bespreken.  https://timothysnyder.org/  Timothy David Snyder (18 augustus 1969) is een Amerikaans hoogleraar in de geschiedenis. Hij is gespecialiseerd in de Holocaust en Oost-Europa. https://nl.wikipedia.org/wiki/Timothy_Snyder https://en.wikipedia.org/wiki/Timothy_Snyder  Nora Krug is een auteur en illustator (wiki). Snyder's ouders zijn Quakers. Schnyder is professor aan Yale. He is currently (February 2025) on leave from his position at Yale University and will teach at the Munk School in the 2025–26 academic year. Snyder speaks five European languages and reads ten. Snyder has stressed that knowing other languages is very important for his field, saying "If you don't know Russian, you don't really know what you're missing." Bekend van boeken: Bloedlanden. Europa tussen Hitler en Stalin (2011), The Road to Unfreedom: Russia, Europe, America (2019) en On Tyranny: Twenty Lessons from the Twentieth Century (2017) - Nederlandse vertaling 2024 Over Tirannie: a short book about how to prevent a democracy from becoming a tyranny, with a focus on modern United States politics and on what he called "America's turn towards authoritarianism". Het onder techmiljardairs populaire libertarisme dat nu in de VS aan de macht komt, is volgens Snyder een wegbereider voor fascisme. “Het afschaffen van de overheid leidt tot chaos en dan accepteren de burgers een sterke man die zegt dat hij orde op zaken gaat stellen en de democratie opzij schuift.” Om dat tegen te gaan is het niet voldoende er tegen te protesteren. “Rechtse politici hebben het steeds over vrijheid, de andere kant heeft daardoor de neiging het onderwerp te laten liggen en zich meer te richten op gelijkheid, solidariteit en rechtvaardigheid. Terwijl vrijheid je de kans geeft een toekomst voor te stellen en daar in te geloven. Kritiek hebben is gemakkelijk. Je hoeft dan jezelf niet bloot te geven. Dat doe je wel als je laat zien waar je voor bent.” Alleen maar kritiek leveren leidt er toe dat mensen steeds op zoek gaan naar wat er mis is en daarmee ook zelf niet verder komen. “Links doet dat bij voorkeur ook nog onderling, omdat ze merken dat ze met kritiek op elkaar meer aandacht krijgen dan met het bekritiseren van rechts. Altijd op zoek naar fouten, al is het maar een enkel dingetje, om personen en betogen te kunnen afwijzen. Het is destructief. Je moet je meer richten op een betere toekomst. Op ideeën, concepten en hoe die te realiseren.” Wat een bijzonder boek. Duidelijke lessen uit de geschiedenis met een directe koppeling naar het nu. Snyder is historicus met een specialisatie in de holocaust en Oost-Europa. Het boek gaat over hoe tirannie (en fascisme) kan opkomen en wat je er tegen kunt doen. De parallelen met wat er gaande is in de VS en ook in verschillende Europese landen zijn beangstigend. De vormgeving is bijzonde en verfrissend. De teksten zijn kort en helder. De 20 lessen: Gehoorzaam niet bij voorbaat Verdedig maaatschappelijke instellingen Voorkom een éénpartijstaat Neem verantwoordelijkheid voor het aanzien van de wereld Bewaak de beroepsethiek Pas of voor paramilitairen Blijf nadenken als je een wapen moet dragen Wees het eerste schaap over de dam Koester onze taal Geloof in de waarheid Onderzoek alles Maak ookcontact en ga in gesprek Bedrijf politiek fysiek Zorg voor een prive leven Geef aan goede doelen Leer van mensen in andere landen Let op gevaarlijke woorden Blijf kalm als het ondenkbare gebeurt. Wees vaderlandslievend Wees zo moedig als je maar zijn kunt De gescheidenis herhaalt zich niet, maar we kunnen er wel van leren. Aristoteles en Plato en Founding Fathers in het Vooraf. 1 Gehoorzaam niet bij voorbaat

De underliga varelser som finns i havens djup har genom hela människans historia hyrt en stor våning i vårt inre liv. Valar, sjöormar och sirener har lockat skrämt och intresserat generation efter generation.I det här avsnittet följer vi den varelse som på många sätt har varit allra mest avvikande. Bläckfiskens rykte har nästan genomgående varit dåligt. ”Det dummaste djuret” sa Aristoteles. ”Det läskigaste djuret” sa Victor Hugo.I sin ljuvliga bok ”Vattenvarelser” går historikern Jakob Christensson igenom bläckfiskens kulturhistoria. Inspirerad av honom hämtade vi monsterlitteraturen och påbörjade vår egen poddomsegling under havet.Välkomna!Litteratur:Christensson, Jakob, Vattenvarelser: en kulturhistoria, Bladh by Bladh, [Stockholm], 2021Eriksson, Bo, Monster: en världshistoria om det skrämmande, Natur & kultur, Stockholm, 2016Eriksson, Bo. (2009). Bestiarium: en medeltida djurbok. (1. uppl.) Stockholm: Dialogos. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan ser den perfekte tilbakemeldingen ut? Kan en tilbakemelding bli dårlig ved å være for snill? Finnes det egentlig god kode[1]? Og hva har egentlig Aristoteles med alt dette å gjøre?Denne episoden av Kortslutning tar vi for oss tilbakemeldinger og mentoring, inspirert av en blogpost med tittelen «The manager I hated and the lesson he taught me»[2].[1] Sålenge den er skrevet med dataskrift, er all kode god kode. Såpass må vi være enige om.[2] https://www.blog4ems.com/p/the-manager-i-hated---Følg oss og send oss meldinger på @kortslutning.fun. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bli civiliserad börjar med att bli lite främmande inför det egna. Därför är kritik grundläggande för individ och samhälle, säger Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Små barn är omnipotenta, allsmäktiga som Gud fader själv, i sin egen upplevelse av världen. De kan inte skilja sig själva från omgivningen. Kropp, bröst, mamma, äta, skita, allt är samma och allt är de själva. Men så småningom börjar de bli medvetna om skillnaden mellan sig själva och resten av tillvaron. Centralt i detta, åtminstone på ett symboliskt plan och om vi ska tro gamle Freud, är den egna avföringen. När barnet inser att bajset kommer från dem, men inte är dem, börjar resan mot att bli en självständig, självreflekterande individ som inser att tutten, mamma och pappa och eventuella syskon är egna personer med egna viljor de också.På samma sätt måste en yrkesverksam konstnär lära sig att se sina verk som skilda från sig själv. Din bok eller målning, film eller låt är inte du, den är gjord av dig, men ni är skilda åt, och du måste lära dig att hantera detta för att bli en vuxen, alltså professionell, konstnär. I processen mellan dig, ditt arbete och det färdiga verkets möte med publiken är i allmänhet många andra personer inblandade. Du måste lära dig att lita på dem, och du måste se din egen position i det större sammanhanget. Dessa andra kommer nämligen att påverka slutresultatet, som strängt taget inte är färdigt förrän publiken sagt sitt – och bland dessa, som de främsta bland jämlikar: kritikerna.Då jag började skriva, redan som ganska liten, ville jag aldrig visa något för andra, ville inte ens att någon skulle veta att jag skrev, för jag var så fruktansvärt rädd för att bli kritiserad på det mest elementära sätt som finns: med att stort gapskratt. Jag var rädd för att man skulle skratta åt mig för mina drömmar, planer och projekt samt de första halvdana försök jag gjorde. Att bli vuxen handlar om att inse att andra inte ser en som man själv vill bli uppfattad. Att bli en professionell författare är att få distans till sina egna texter och kunna ta kritik, arbeta med dem utifrån andras synpunkter, utveckla sitt skrivande inte bara som en högst privat verksamhet utan som något som ingår i en gemensam kultur med intresse, förhoppningsvis, även för andra. Att kunna ta och ge kritik är själva kärnan i all konstnärlig verksamhet.Ända sedan Aristoteles skrev Poetiken, på 300-talet före Kristus, har den medvetna estetiska reflektionen varit en essentiell del av våra kulturella uttryck. Hela utvecklingen av konsten har skett i ett växelspel mellan utövare, beställare, allmänhet och kritiker, särskilt under de senaste 300 åren, som är den period under vilken den moderna kulturen, som också vänder sig till den breda massan, har utvecklats. Kritikerna har lyft och sänkt konstnärskap. De har förklarat avantgardet. De har visat på banden till traditionen. Somliga har tagit avstånd från det nya, medan andra varit avgörande för dess genombrott. Om vi verkligen förstod hur viktiga seriösa kritiker är för vår förmåga att reflektera över oss själva genom konst, litteratur, musik – allt det där som vanligen bakas ihop under beteckningen ”kultur” - så skulle vi inse att kritiken inte kommer till konsten så att säga utifrån, utan ingår i processen. Men med den insikten skulle också kritiker ställa högre krav på sig själva än vad de gör idag.En seriös kritiker måste naturligtvis kunna tänka om konst, konstnär, publik men även reflektera över sig själv och sin roll. Den kan drivas av alla möjliga känslor – hat så väl som kärlek, omsorg såväl som fientlighet - men måste i grunden älska konsten. Den måste också ha stora kunskaper, mer än vad en konstnär behöver, för den måste arbeta med sammanhang den samtidigt befinner sig i och utanför. En kritiker måste vara intelligent.Intelligens är förmågan att förstå även vad man själv inte tycker, att se något ur en annan persons infallsvinkel, utan att därför acceptera att denna person har rätt – men försöka förstå hur den kan tycka sig ha rätt. Därmed lär du dig också hur du kan ha fel, skulle kunna ha fel – eller faktiskt har fel. Den sortens självreflekterande intelligens är helt central i all konstnärlig verksamhet. Men den är också viktig för hur du som person kommer att utvecklas. Du själv är inte heller fullständigt autonom, atomiskt avskild från allt och alla andra. Kultur är en kollektiv aktivitet, ett gemensamt tänkande, en process som vi inte kan välja att stiga in i eller ut ur som vi byter skorCivilisationsprocessen handlar om att bli lite främmande inför det egna, genom att lära känna det djupare, genom att sätta sig in i det på ett sådant sätt att man kan se det utifrån.Kritik är det formaliserade arbetet med detta främmandegörande som gör oss medvetna om vår egen kultur. Men många känner sig idag också främmande inför kritiken, förstår inte dess helt essentiella roll för hur vår kultur fungerar. Det handlar inte bara, men visst, i hög grad, om rädslan för negativ kritik, utan det handlar också lite mer på djupet om obehaget man kan känna då man tvingas, förmås att se sig själv som man framstår utifrån.Förmågan att göra sig fri från sitt eget arbete, se sitt verk utifrån, är vad som gör en människa vuxen. Men det är också vad som förankrar henne i världen. Låt mig tillägga att det är detta som gör att artificiell intelligens, AI, inte på allvar gör riktig konst, utan bara dekorationer: den har, ännu inte, något jag och ingen förmåga till självreflektion, alltså kritik. Om den utvecklar detta kommer den också att kunna skapa verklig konst – men det är långtifrån säkert att vi människor kommer att förstå den eller ens uppfatta den som något estetiskt uttryck. De bilder som görs automatiskt idag kan vara fina, roliga, men de blir inte konst förrän en människa tar dem, väljer och reflekterar kritiskt över dem som konstverk.Det är i självreflektionen jaget blir till. Förmågan till kritik, att ta och ge, inte minst till sig själv, är helt centralt för vad som gör det mänskliga medvetandet unikt. Det gemensamma är förutsättningen för det enskilda medvetandet. Människan och hennes värld är en plats där man ser sig själv, alltid lite ur fas, lite vid sidan om, och därmed ständigt på väg mot sig själv – det där fulla jaget som endast tonåringar kan tro sig verkligen äga.Den där lilla skillnaden är det utrymme där livet levs, erfarenheter görs och konst skapas.Kritiken behövs för att läsarna, lyssnarna och tittarna ska kunna orientera sig, men jag ser det alltså som något mycket mer centralt i ett samhälle. Kritik är det som bidragit till att göra vår kultur till något vi kan röra oss i, det är kritiken som öppnat oss för att göra oss förstående inför hur vi fungerar, tänker och handlar som vi gör. Och det finns ingen privat kultur: den utspelar sig mellan oss, skapas av oss och skapar oss samtidigt i en ständig feedbackloop i vilken visst kreativitet, känslor och upplevelser är viktiga, men där kritiken är vad som skiljer ut vad som faktiskt är något att ha.Torbjörn Elenskyförfattare och kritiker

In diesem Podcast spricht Svenja Hofert mit Klaus Eidenschink über Irrtümer und Missverständnisse in der Coaching- und Beraterszene. Ein zentrales Thema im Interview sind Bedürfnisse. Weiterhin geht es um die Bedeutung innerer Konflikte Thematisiert wird auch das "innere Kind" und damit verbundene Fehlannahmen.

¡¡Gracias por escuchar nuestro Podcast!! Si te ha gustado el programa te invitamos a suscribirte y a reventar el botón de Like. Síguenos en Twitch para que no te pierdas ninguna transmisión: https://www.twitch.tv/alrifreak Contacto: freaknoobnews@gmail.com Canal en YouTube: https://www.youtube.com/c/freaknoobnewschannel Canal Secundario: https://www.youtube.com/user/TheBrutalcrusade Redes Sociales https://twitter.com/FreakNoobNews www.tiktok.com/@alrifreak https://letterboxd.com/alri/ https://www.instagram.com/freaknoobnews/ Escucha “Un Café con Alri” en Spotify: https://open.spotify.com/show/21RC8QYkKTOYKG1T14XhaR?si=tl7hUKJeRJi-slr0lkWW-w

In films en series zijn personages vaak onderdeel van een klein, hecht groepje vrienden dat te pas en te onpas bij elkaar aan de deur staat. Maar de praktijk blijkt weerbarstiger. Vriendschappen veranderen of verwateren, mensen verdwijnen of komen onverwacht dichter bij je te staan. Dat fascineert niet alleen redacteur Maaike Kooijman, maar ook de wetenschap. Aristoteles hield zich al bezig met de theorie en praktijk van vriendschappen en vandaag de dag gebeurt dat nog steeds. We praten met hoogleraar sociologie Beate Völker en Anne van der Steen, maker van 'Anne zoekt vrienden', over vriendschap in de hedendaagse maatschappij.

Fluent Fiction - Swedish: The Lost Toga and the Unplanned Laughter at Acropolis Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-03-10-22-34-00-sv Story Transcript:Sv: Erik stod mitt på Akropolis, omringad av de majestätiska ruinerna som glödde i vårens mjuka solsken.En: Erik stood in the middle of the Acropolis, surrounded by the majestic ruins glowing in the soft spring sunlight.Sv: Turister rörde sig omkring som myror, och precis intill den stora Parthenon-templet stannade Erik för att sätta upp sin kamera på ett stativ.En: Tourists moved around like ants, and right next to the grand Parthenon temple, Erik stopped to set up his camera on a tripod.Sv: Han kastade en blick på sina vänner Lina och Björn som leende väntade några meter bort.En: He glanced at his friends Lina and Björn, who were smiling a few meters away.Sv: Erik ville återskapa Aristoteles berömda kontemplativa pose.En: Erik wanted to recreate Aristotle's famous contemplative pose.Sv: Den visande, tänkande mannen, det är vad han hoppades att fånga i sitt foto.En: The thoughtful, thinking man—that is what he hoped to capture in his photo.Sv: Men när han kikade ner upptäckte han ett problem.En: But as he looked down, he discovered a problem.Sv: Hans toga, en noggrant utformad del av hans outfit, var borta.En: His toga, a carefully crafted part of his outfit, was gone.Sv: Paniken spred sig snabbt.En: Panic spread quickly.Sv: Utan toga kändes Erik naken, och de förbipasserande turisternas leenden blev plötsligt till åtlöje.En: Without the toga, Erik felt bare, and the passing tourists' smiles suddenly turned to mockery.Sv: Han kastade sig över sin ryggsäck, besluten att inte låta detta förstöra hans dag.En: He threw himself over his backpack, determined not to let this ruin his day.Sv: Inne i väskan hittade han en gammal reservtröja.En: Inside the bag, he found an old spare shirt.Sv: Han vred och vände den till något som liknade en toga.En: He twisted and turned it into something resembling a toga.Sv: Hans försök till ett konstnärligt grepp såg mer komiskt ut än imponerande.En: His attempt at an artistic touch looked more comical than impressive.Sv: Precis då ropade Björn till.En: Just then, Björn shouted.Sv: Han höll upp Eriks försvunna toga.En: He held up Erik's missing toga.Sv: "Erik, jag tror du glömde denna på bänken," sa han med ett brett leende.En: "Erik, I think you left this on the bench," he said with a broad smile.Sv: Med rodnande kinder, drog Erik snabbt på sin riktiga toga och ställde sig i sin planerade pose.En: With blushing cheeks, Erik quickly put on his real toga and assumed his planned pose.Sv: Lina och Björn skrattade och imiterade hans pose bredvid honom, alla i olika tolkningar av Aristoteles.En: Lina and Björn laughed and imitated his pose beside him, all in different interpretations of Aristotle.Sv: Klick, klick, kameran fångade ögonblicket.En: Click, click, the camera captured the moment.Sv: Allas leenden och deras humoristiska poser blev det perfekta minnet.En: Everyone's smiles and their humorous poses became the perfect memory.Sv: Medan Erik studerade bilderna insåg han något viktigt.En: As Erik studied the pictures, he realized something important.Sv: Det var inte den exakta historiska korrektheten som gjorde ögonblicket speciellt, utan glädjen och skrattet med vännerna.En: It wasn't the exact historical accuracy that made the moment special, but the joy and laughter with his friends.Sv: När de lämnade Akropolis den dagen, kände Erik sig befriad.En: As they left the Acropolis that day, Erik felt liberated.Sv: Inget foto kunde ha fångat det de upplevde bättre än det spontana ögonblicket som de själva skapade.En: No photo could have captured what they experienced better than the spontaneous moment they themselves created.Sv: Spontanitet och humor hade vunnit över den strikta jakten på perfektion.En: Spontaneity and humor had won over the strict pursuit of perfection. Vocabulary Words:majestic: majestätiskaruins: ruinernatripod: stativcontemplative: kontemplativatoga: togapanic: panikmockery: åtlöjedetermined: beslutenspare: reservtwisted: vredresembling: liknadeimpressive: imponerandebroad: brettimitation: imitationerinterpretations: tolkningarmoment: ögonblickethumorous: humoristiskaaccuracy: korrekthetenliberated: befriadspontaneity: spontanitetpursuit: jaktenglowing: glöddecarefully: noggrantbare: nakenpassed: förbipasserandecomical: komisktblushing: rodnandeexact: exaktahistorical: historiskastrict: strikta

In deze aflevering deelt Mariska krachtige inzichten uit een recente sessie in de Mystery School. Het gesprek nam een onverwachte wending en bracht een cruciaal thema naar voren: hoe jouw ego je saboteert en klein houdt.Jouw ego wil je beschermen, maar houdt je juist weg van groei. Het vertelt je:❌ “Vandaag is niet het juiste moment.”❌ “Je moet eerst nog meer helen.”❌ “Wat als mensen je niet begrijpen?”Maar terwijl jij blijft wachten, mis je kansen, verklein je je brein en blokkeer je de downloads van het Universum. De groten der aarde—Aristoteles, Plato, Jezus en Leonardo da Vinci—stonden boven hun ego en werden daardoor iconen.⚡ Wil jij dat ook?De Mystery School leert je hoe je je ego overstijgt en jouw missie moeiteloos de wereld in zet. Tot 17 maart geldt de early bird-investering en ontvang je de Quantum Immersion als bonus.

I sesongens fjerde episode av Spøkelser etter avdøde størrelser er Niclas Larson tilbake. Denne gangen prater han om platonske legemer. Hva definerer et platonsk legeme, hvilke er de og hvorfor kan det ikke finnes flere enn fem? Niclas nevner også de fire elementene i Aristoteles elementlære, dvs. ild, jord, luft og vann, og hvordan disse har blitt koblet til de platonske legemene. Men det er jo fem legemer og bare fire elementer. Hvordan håndterte man det? Videre blir det prat om en del andre polyedre, som ikke hører til de platonske legemene. Blant annet den klassiske fotballen som er bygget opp av sekskanter og femkanter.

In een wereld waar de klassieke oudheid langzaam vervaagt, schittert nog één laatste intellectueel baken: Hypatia. Filosoof, wiskundige, astronoom en misschien wel de beroemdste vrouwelijke geleerde van de oudheid. Haar zoektocht naar kennis werd haar uiteindelijk fataal. Want in een tijd van toenemend geweld blijft Hypatia moedig pleiten voor tolerantie, voor nadenken boven dogma, voor de kracht van de rede boven blind gezag. Een gevaarlijk standpunt, dat zal blijken. Haar naam zou in één adem genoemd moeten worden met Aristoteles, Plato en Socrates maar toch is ze minder bekend. We spreken over haar invloedrijke werk, haar legendarische kuisheid (en de nogal onorthodoxe manier waarop ze verliefde leerlingen afwees), en hoe haar gewelddadige dood symbool werd voor het einde van een tijdperk.Alexandrië dooft, de middeleeuwen naderen, maar Hypatia's naam blijft nagloeien door de eeuwen heen.

Warum das Wetter durchdreht, LinkedIn zum Kugeln ist und warum C-Dramas (oder K-Dramas) mehr mit Konfuzius als mit Aristoteles zu tun haben ... oder so.

Die Verfallsform der Demokratie ist die Ochlokratie und sie ist das asozialste System überhaupt und wir steuern ziemlich direkt darauf zu... Es hilft sich klar zu machen, wie sich #Ochlokraten von #Demokrateten unterscheiden. Die antiken Denker von Perikles über Platon zu Aristoteles machten sich über unseren heutigen Demokratieprobleme tiefgründige Gedanken und zeigten deren Schwachstellen auf. Hören wir auf deren altes Wissen und nutzen es, um unsere Demokratie zu schützen, vor allem vor Leuten wie Weidel, Trump, Musk, Putin und Co, die einen Finanzfaschismus weltweit installieren, der nur den "Super-Reichen" hilft und alle anderen ausbeuten wird. Und das ist leider Fakt...Wachen wir auf und kämpfen wir für ein vereintes soziales, gerechtes und freiheitliches Europa. Buchempfehlung: Den Geist Europas retten. 10 Vorschläge (Link zu Thalia) #akademie3 #denkenlernen #demokratieretten #demokratiestärken #politischephilosophie n #wahl #demokratiewählen #ochlokratie #verfallsformenderdemokratie #platon #platonexperte

Aristoteles Onassis - ein Name, der für Reichtum, Macht und Jetset-Leben steht. Vor 50 Jahren verstarb der legendäre Reeder, doch sein Erbe lebt weiter. In dieser Podcast-Ausgabe des Hamburger Hafenkonzerts tauchen wir tief in die faszinierende Geschichte des "Tankerkönigs" ein:

Wie sieht das perfekte Leben aus? Eine Frage mit der sich schon Aristoteles beschäftigt hat.In dieser Episode widmen wir uns dem Thema der Lebensqualität. Matthias Pascottini spricht mit Rainer Loidl, Assoziierter Professor am Institut für Soziale Arbeit, über die wissenschaftliche Aufbereitung der Lebensqualität.Behandelte Themen:Was macht eine Stadt oder eine Umgebung lebenswert?Welche Faktoren beeinflussen die Lebensqualität wirklich?Was macht eine Gesellschaft lebenswert?Weitere Hörempfehlung:Lebensg'schichten und Studiensachen Nr. 10 mit Michael KurzmannJetzt reinhören und neugierig bleiben!

In meiner letzten Folge zum Kapitel 10 der Sophistischen Widerlegungen stieß ich auf eine Stelle, in der Aristoteles darüber sinniert, was ist, wenn wir uns nicht einmal darauf einigen können, was ist. Darin sah ich ein Grundproblem unserer aktuellen Gesellschaft. Heute bringe ich euch zwei Podcast-Folgen mit, um das weiter auszuführen. Ich zitiere in dieser Folge: Piratensender Powerplay: https://open.spotify.com/episode/7yuMupBHHd4aipvtieQVs2?si=haz8H5nsSXSo3DIVS5Nf7Q Lästerschwestern: https://open.spotify.com/episode/5KAG9YAyyHDqTervzVwRbM?si=Fo-5cl0ySV62B3EPaBm8lA Wollt ihr uns unterstützen? Dann gebt uns doch einen Kaffee aus! :) https://www.buymeacoffee.com/privatsprache Oder über PayPal: https://www.paypal.me/DanielBrockmeier ==== abonniert meinen Podcast ===== Philosophie-Videos: Aristoteles – Metaphysik der Substanzen https://youtu.be/4YJUkOwHPhM?si=_uibCZthCAgOuEsg Max Black – Vier Arten von Regeln https://youtu.be/mDkgxI_SaUI?si=6LczSKN-TImS-dJJ Die Drei Paradigmen der Philosophie https://youtu.be/pOaFF1dQapM?si=ZK4xOJO0E78-2fC7 Die Philosophie von Steve Bannon https://youtu.be/BhPf1E0sM1A?si=nLnHiYWFdHzrreZl Alle Philosophie-Videos: https://www.youtube.com/watch?v=MhvEH9NjuPs&list=PL1L_CFjFbZ9aRfcEW6avxSgvxr9Q2jBrH Wie das mit der Philosophie angefangen hat: https://www.youtube.com/watch?v=MhvEH9NjuPs&t

CELÝ ROZHOVOR V DÉLCE 63 MIN. JEN NA HTTPS://HEROHERO.CO/CESTMIR A HTTPS://FORENDORS.CZ/CESTMIR⁠ Jakub Ráliš je vzděláním filozof a profesí ředitel olomouckého Vlastivědného muzea, což je v českém prostředí přinejmenším překvapivé uplatnění. Ne tak v anglosaském, jak upozorňuje, kde jsou základy humanitních věd součástí všech vysokoškolských oborů, čímž se američtí přírodní vědci často odlišují od svých evropských kolegů. Doslova to nejsou tak často fachidioti, nad rámec své specializace mají kulturní a společenskovědní přehled a chápou, že filozofie je základ všech věd. Ráliš je přesvědčený, že kdyby jeden z největších antických myslitelů, Aristoteles žil dneska, pracoval by v CERNu. Sám vnímá filozofii jako skvělou průpravu pro manažerství, vlastně hlavně pro něj, protože učí člověka porozumění textu a dialogu i o tom, s čím bytostně nesouhlasí, a to pak aplikovat v životě. V praxi to s sebou přináší nadhled, se kterým před třemi lety nastupoval do vedení příspěvkové organizace jednoho z nejchudších krajů v republice. A nevěřil vlastním očím. Přiznává, že přicházel s představou, že bude prosazovat ideje a stejně jako většina muzejníků v západní Evropě si klást otázku další existence muzeí. Reálně ale drtivou většinu času trávil jako opravář kanálů, střech, okapů a dalších věcí, a ještě přitom narážel na absurdní pravidla a směrnice. V byrokracii jsou podle něj Češi geniální. A ještě jeden unikát nám nelze upřít: počet muzeí, která v České republice máme. Z toho „svého“ lunapark rozhodně udělat neplánuje, jak navrhoval jeho předchůdce. Stěžejní roli muzeí regionálního i nadregionálního typu vidí v uchovávání naší společné paměti a hodnot, která bude sílit s rozšiřováním AI a stíráním kulturním rozdílů. Faktem je, že davy se do většiny z nich nehrnou, a kdyby zítra zavřela, tak nikdo na náměstí protestovat nepůjde. A právě to chce Ráliš změnit. Už proto, že si je lidi platí dvakrát – v daních a pak ještě ve vstupném. Jak si poslechněte v našem rozhovoru, ve kterém se netají ani svými kontroverzními názory na příměří uzavřené mezi Izraelem a Hamásem.

30 let s Planetáriem: Divocí lidé deštných pralesů (4:28 ) – Historické souvislosti: Golf a Aristoteles (21:14) – Kosmonautika 2025, 4. část: Od Slunce k planetkám (27:20)Všechny díly podcastu Planetárium můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Im vierten Jahrhundert vor unserer Zeitrechnung entwickelt Aristoteles die Grundlagen der Logik und seine eigene Philosophie — auch gegen Widerstände. Denn sein Mentor und Freund Platon hält zwar viel von ihm, hat zum Teil aber ganz andere Ansichten. Die Idee für diesen Podcast hat Demian Nahuel Goos am MIP.labor entwickelt, der Ideenwerkstatt für Wissenschaftsjournalismus zu Mathematik, Informatik und Physik an der Freien Universität Berlin, ermöglicht durch die Klaus Tschira Stiftung. (00:00:00) Einleitung (00:02:20) Die Schule von Athen (00:04:08) Aristoteles‘ Aufwachsen im antiken Griechenland (00:07:14) Der Ruf der Philosophie (00:09:18) Aristoteles und die Akademie Platons (00:12:27) Philosophische Differenzen zwischen Aristoteles und Platon (00:18:33) Der Skandal um die Nachfolge I (00:19:38) Die Natur der Mathematik (00:21:48) Mathematische Differenzen zwischen Aristoteles und Platon (00:24:30) Die Grundlagen der Logik nach Aristoteles (00:27:18) Existenz von Einhörnern (nicht logisch) beweisbar (00:31:34) Logik im Alltag (00:33:21) Der Skandal um die Nachfolge II (00:38:06) Verabschiedung >> Artikel zum Nachlesen: https://detektor.fm/wissen/geschichten-aus-der-mathematik-aristoteles

Im vierten Jahrhundert vor unserer Zeitrechnung entwickelt Aristoteles die Grundlagen der Logik und seine eigene Philosophie — auch gegen Widerstände. Denn sein Mentor und Freund Platon hält zwar viel von ihm, hat zum Teil aber ganz andere Ansichten. Die Idee für diesen Podcast hat Demian Nahuel Goos am MIP.labor entwickelt, der Ideenwerkstatt für Wissenschaftsjournalismus zu Mathematik, Informatik und Physik an der Freien Universität Berlin, ermöglicht durch die Klaus Tschira Stiftung. (00:00:00) Einleitung (00:02:20) Die Schule von Athen (00:04:08) Aristoteles‘ Aufwachsen im antiken Griechenland (00:07:14) Der Ruf der Philosophie (00:09:18) Aristoteles und die Akademie Platons (00:12:27) Philosophische Differenzen zwischen Aristoteles und Platon (00:18:33) Der Skandal um die Nachfolge I (00:19:38) Die Natur der Mathematik (00:21:48) Mathematische Differenzen zwischen Aristoteles und Platon (00:24:30) Die Grundlagen der Logik nach Aristoteles (00:27:18) Existenz von Einhörnern (nicht logisch) beweisbar (00:31:34) Logik im Alltag (00:33:21) Der Skandal um die Nachfolge II (00:38:06) Verabschiedung >> Artikel zum Nachlesen: https://detektor.fm/wissen/geschichten-aus-der-mathematik-aristoteles

De fleste episoder her på Sinnsyn handler om å lodde dybden i den menneskelige syke. Denne episoden er ikke et unntak. Nok en gang skal vi tilstrebe å kaste nytt lys over menneskers indre liv og vise vei innover i den mørke skogen. Skogen spiller også en rolle i dagens episode, både som metafor på det ubevisste sjelslivet, men også i rent bokstavlig forstand hva angår menneskets forhold til naturen som en kilde til mental helse.For å se seg selv i et klarere lys, bør man være i bevegelse. Klare tanker oppstår under den åpne himmelen i naturlige omgivelser. Og det er ikke tilfeldig at Aristoteles tok med seg elever på vandring for å lufte nye ideer og diskutere livets mysterier. Nietzsche skriver i Ecce Homo at man bør gå minst åtte timer om dagen og aldri stole på en tanke som oppstår når man sitter stille innendørs.I dag tilbringer vi 21,5 av døgnets 24 timer innendørs, og vi sitter stille 62 prosent av dagen, ifølge helsedirektoratet. Det viser seg at folk som sitter i fengsel er mer i kontakt med naturen fordi de har krav på en time om dagen, enn folk som ikke sitter i fengsel, så vi er altså mye inne og vi er mye i ro. For mye…Hva gjør dette med den klare tanken, innsikten vi eventuelt har eller ikke har i oss selv, og vår mentale helse generelt sett? Det er blant spørsmålene som løftes i dagens episode, og jeg håper at du hører på denne episoden når du går eller beveger deg, gjerne i det fri. Velkommen til en ny episode her på Sinnsyn. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sömn och sömnlöshet diskuterades redan under Aristoteles tid. Men vad sker egentligen biokemisk i vår hjärna när vi somnar och sover? Och hur påverkar olika substanser vår förmåga att sova eller hålla oss vakna? Om detta handlar dagens avsnitt.Gäst är Ulf Ellervik. Han är professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet och aktuell med boken "Nattens gudar - Den kemiska sömnen och vakenhetens dilemma".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Freddy BillqvistHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Valerie Granberg kiest: Jaloezie is de pijn die je voelt bij het geluk van iemand anders." - Stine laat fotograaf Valerie Granberg aan het woord over dit citaat van de Griekse filosoof Aristoteles.

Einen schönen Sonntag! Kleider machen Leute – Dieses Prinzip gilt auch heute noch. Die Tipps einer amerikanischen Etikette-Trainerin sind nicht nur für Berufsanfänger interessant. — Die meisten Deutschen glauben, dass Freundschaft wichtig für ihr Glück ist. Schauen wir uns an, wie Aristoteles eine gute Freundschaft beschrieb. — Gigantische Wellen von über 20 Metern und ein winziger Surfer, der die schäumenden Wasserkolosse scheinbar mühelos reitet. Der Kunstfotograf Andrew Shoemaker hat atemberaubende Aufnahmen von der Küste seiner Heimat Maui für einen Foto-Artikel der Epoch Times zur Verfügung gestellt. Lehnen Sie sich zurück. Los geht's … bei Epoch Times.

Einen schönen Sonntag! Der Hippocampus beginnt im Alter zu schrumpfen – und mit ihm Denken und Erinnern. Doch was kann man degegen tun? — Die Verbindung des alten griechischen Denkens und den christlichen Überlegungen verdankt die Menschheit dem Heiligen und Philosophen Thomas von Aquin. Doch was genau hatte dieser nach dem Lesen von Aristoteles an der Universität zu Neapel verstanden? Erfahren Sie mehr… bei Epoch Times.

Kurt Gödel gilt als größter Logiker seit Aristoteles, er beweist die Unvollständigkeit der Mathematik. Doch das weltliche Chaos macht ihn krank. Er sehnt sich nach einem Leben, das ebenso perfekt geordnet ist, wie die Welt der Mathematik. Die Idee für diesen Podcast hat Demian Nahuel Goos am MIP.labor entwickelt, der Ideenwerkstatt für Wissenschaftsjournalismus zu Mathematik, Informatik und Physik an der Freien Universität Berlin, ermöglicht durch die Klaus Tschira Stiftung. >> Artikel zum Nachlesen: https://detektor.fm/wissen/geschichten-aus-der-mathematik-kurt-goedel

Kurt Gödel gilt als größter Logiker seit Aristoteles, er beweist die Unvollständigkeit der Mathematik. Doch das weltliche Chaos macht ihn krank. Er sehnt sich nach einem Leben, das ebenso perfekt geordnet ist, wie die Welt der Mathematik. Die Idee für diesen Podcast hat Demian Nahuel Goos am MIP.labor entwickelt, der Ideenwerkstatt für Wissenschaftsjournalismus zu Mathematik, Informatik und Physik an der Freien Universität Berlin, ermöglicht durch die Klaus Tschira Stiftung. >> Artikel zum Nachlesen: https://detektor.fm/wissen/geschichten-aus-der-mathematik-kurt-goedel

Geri Dönüyoruz'un 71. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, okulların yeniden açıldığı bu haftalarda eğitimin önemine yoğunlaşıyor, eğitim ve tedrisattan bahsediyor. Yazılı kültürlerde çocukların ve yetişkinlerin eğitim geçmişini konuşurken; Avrupa'daki seküler eğitimin yükselişini, Yunanların matematik ve retorik eğitimine karşı Spartalıların fiziksel ağırlıklı eğitimini, İslam dünyasında eğitimi, müslüman entelektüel hayatının Aristoteles'in mirasıyla bağını ve çok daha fazlasını yine bu bölümde ele alıyoruz.

Geri Dönüyoruz'un 71. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, okulların yeniden açıldığı bu haftalarda eğitimin önemine yoğunlaşıyor, eğitim ve tedrisattan bahsediyor. Yazılı kültürlerde çocukların ve yetişkinlerin eğitim geçmişini konuşurken; Avrupa'daki seküler eğitimin yükselişini, Yunanların matematik ve retorik eğitimine karşı Spartalıların fiziksel ağırlıklı eğitimini, İslam dünyasında eğitimi, müslüman entelektüel hayatının Aristoteles'in mirasıyla bağını ve çok daha fazlasını yine bu bölümde ele alıyoruz.

Nasıl Olunur'un bu bölümdeki konuğu, bu podcast serisinin ilk günlerinden bu yana konuk etmek istediğim biri; felsefeci, eğitimci Prof. Dr. İoanna Kuçuradi.Kuçuradi ile 1997'den bu yana yöneticiliğini yaptığı Maltepe Üniversitesi İnsan Hakları ve Felsefesi Uygulama ve Araştırma Merkezi'nde buluştuk."Ben hiçbir özel soruya yanıt vermem" dedi ilk, gülerek; şaşırdım... "Neleri özel sayıyoruz?":)!İoanna Hanım için "Kaç dil biliyorsunuz?" sorusu bile özel bir soru olabiliyor ama Alman felsefecileri, üniversite eğitiminin son yıllarında öğrendiği Almanca ile ana dillerinden okuması benim için önemli mesela… Ya da onu bu kadar sabırlı, çalışkan, sade, doğal yapan şeyleri merak ediyorum veyahut sergi açacak kadar kanaviçe işlemesi, havalimanlarının onun şiir okuma yeri olması ilgimi çekiyor... Biraz sordum:)Ama karşımda Türkiye'de felsefi düşüncenin yaygınlaşması ve insan hakları kavramının anlaşılıp savunulmasında önemli rol oynamış, Türkiye'nin felsefe alanında dünya çapında temsil edilmesini sağlamış bir isim var... Ana konumuz tabii ki felsefe idi.İoanna Kuçuradi ile onun çok önem verdiği 'değerler' kavramından insan haklarına, ilk isyanından insanların ayrılıklarına değil aynılıklarına dikkat kesilişine, çocuklar için felsefeden şiire pek çok konuda söz açtık. Dinleyiniz... Gazeteci#Journalist ~ #Art- #Food- #Travel lover ~ #EnthusiastBooks:

Jasper Rijpma is leraar en schrijver van het boek ‘Wat ik je nog zeggen wil. Levenslessen voor mijn kind.' Rijpma werkt als docent geschiedenis wanneer hij in 2020 de diagnose uitgezaaid melanoom krijgt. Hij besluit iets te willen achterlaten voor zijn (dan) vierjarige dochter. In zestien brieven vervlecht Rijpma zijn veelbewogen persoonlijke geschiedenis met lessen van denkers en dichters als Roemi, Aristoteles, Martha Nussbaum, André Hazes en Annie M.G. Schmidt. Femke van der Laan gaat met Jasper Rijpma in gesprek.

Ivo Dvořák se většinu svého profesního života věnuje pochopení vína, pokrmů, delikates, doutníků, destilátů, kávy a nápojů vůbec. Someliérství se věnuje od roku 1997, kdy byl u založení Asociace sommelierů ČR, teď je jejím prezidentem. „Someliérství je o tom, že využíváte všechny vaše smysly k tomu, abyste poznali okolní svět. To říkal už Aristoteles. A právě smyslový zážitek je úžasný v tom, že someliérství můžete vidět, slyšet, cítit, nahmatávat,“ vypráví.Všechny díly podcastu Host Lucie Výborné můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Ivo Dvořák se většinu svého profesního života věnuje pochopení vína, pokrmů, delikates, doutníků, destilátů, kávy a nápojů vůbec. Someliérství se věnuje od roku 1997, kdy byl u založení Asociace sommelierů ČR, teď je jejím prezidentem. „Someliérství je o tom, že využíváte všechny vaše smysly k tomu, abyste poznali okolní svět. To říkal už Aristoteles. A právě smyslový zážitek je úžasný v tom, že someliérství můžete vidět, slyšet, cítit, nahmatávat,“ vypráví.

Send us a Text Message."Antes de que armaramos las Sociedades las divisiones eran de papel.  Hoy son de hormigón."Como crear entes de límites jurídicos de proteccion patrimonial sin generar sospecha?  Los Primos no son los Hermanos nos dice Aristoteles.  Consejo de Familia, el PODCAST donde hilamos fino los dilemas de las familias empresarias.

Er ist klug und gebildet, liebt die Werke von Aristoteles und Thomas von Aquin – und wird zu einem der meistgefürchteten Inquisitoren seiner Zeit: Zu Beginn des 14. Jahrhunderts fällt der Franzose Bernard Gui Hunderte Urteile, schickt Dutzende Menschen auf den Scheiterhaufen. Auf dem Höhepunkt seiner Macht verfasst er ein Handbuch für Glaubensrichter. Und belegt darin, wie die Häscher des Papstes trotz ihrer Grausamkeit die Justiz modernisierenRedaktion+Host: Insa Bethke/GEO EPOCHE Gast: Lenka BrandtSprecher: Peter KaempfeProduktion: Lia Wittfeld/Audio Alliance+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier: https://linktr.ee/geoepoche +++ BITTE BEACHTEN: Auf RTL+ und GEO EPOCHE+ erscheinen die neuen Folgen von "Verbrechen der Vergangenheit" jeweils 14 Tage früher als auf den anderen Plattformen. //Wer uns auf Social Media folgen möchte: GEO Epoche ist bei Instagram (@geo_epoche), Facebook (@geoepoche) und X (@GeoEpoche).AKTION: Hörerinnen und Hörer dieses Podcasts können unterwww.geo-epoche.de/podcast kostenlos ein eBook aus unserem Heft "Verbrechen der Vergangenheit" herunterladen.Außerdem können Sie unter www.geo-epoche.de/plus über 2000 Artikel zu allen Aspekten der Weltgeschichte sowie weitere Audio Inhalte auf GEO EPOCHE + einen Monat kostenlos testen. Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Hver dag i livet vårt bruker og hører vi metaforer: enten vi beskriver dagens høydepunkt eller en vag følelse , hjelper metaforer oss å dele levende beskrivelser av hva vi går gjennom med andre.Men metafor er langt mer enn bare et språklig virkemiddel og litterært verktøy. Det hjelper oss å kommunisere komplekse ideer og beskrive nye fenomener. Metaforer brukes av politikere, økonomer, forskere og annonsører – noen ganger for tvilsomme formål.«Livet er en berg-og-dal-bane», «Amerika er en smeltedigel» og som Shakespeares kjærlighetssyke Romeo uttalte, «Juliet er solen».Alle disse setningene er metaforer : de beskriver én ting ved å hevde at det er det samme som noe annet .Selv om metaforen ofte brukes av poeter som Shakespeare, er rekkevidden langt større enn bare litteraturens verden. Metafor er en av de viktigste måtene vi har for å forstå verden rundt oss. Det forekommer i vår skrift og tale omtrent hvert 10. til 25. ord, eller i gjennomsnitt seks ganger per minutt.Aristoteles definerte en gang metafor som "å gi tingen et navn som tilhører noe annet." Det handler om å belyse en sak fra en annen vinkel ved å sammenligne den met noe som ligner, men ikke er det samme.Metaforer kan brukes på mange måter, og innenfor markedsføring tjener de ofte som verktøy for manipulasjon, men de kan også tjene oss som verktøy for å beskrive et fenomen mer treffende og presist. I terapeutisk sammenheng er metaforer veldig viktig og det brukes i hver eneste sesjon. Noen ganger kaster mennesker metaforer rundt seg for å unngå å kjenne på vanskeligheter eller smertefulle følelser, og da er metaforene brukt i et slags psykologisk fluktforsøk. Andre ganger er metaforene noe vi bruker for å nærme oss et fenomen som er vanskelig, men lar seg behandle ved hjelp av metaforer. Og i noen sammenhenger er det en god metafor som kaster helt nytt lys over en tilstand eller et symptom. I et slikt tilfelle fungerer metaforen som et verbalt verktøy som virkelig gir oss større innsikt.I dagens episode skal jeg snakke en del om metaforenes psykologi, men også en del om hvor og når de brukes. Metaforene brukes både kroppslig, verbalt, skriftlig, visuelt og stort sett på alle områder hvor mennesket uttrykker seg. Når vi skal forstå oss selv, bruker vi introspeksjon og kan kanskje belyse egne mønstre ved hjelp av treffende metaforer, men jeg skal også foreslå at man kanskje bør bruke penn og papir når man skal forstå seg selv. Mye forskning viser nemlig at det å skrive dagbok har en rekke oppsiktsvekkende positive helseeffekter. Jeg avslutter dagens episode med «dagbokens psykologi» og ser på hvordan vi kan bruke språket og metaforene som en «psykologisk lommelykt» i oss selv for å oppdage elementer som ligger i skyggen av vår oppmerksomhet. Og ikke minst hvordan denne prosessen kanskje blir mer tydelig og nyansert hvis vi noterer ned det vi oppdager på vår ferd «innover». Velkommen til en ny episode av SinnSyn.  Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

El gran filosofo influye todo el mundo griego a través de su enseñanza.

Faça sua matrícula para o Viver de Renda: https://r.vocemaisrico.com/3c9dcf8430 Ao longo da história, viveram filósofos relevantes que exerceram grande influência sobre o conhecimento que se tem hoje. Em meio aos pensadores gregos, um nome cuja obra reverbera fortemente em incontáveis áreas é o de Aristoteles. Embora a ciência, a tecnologia e o conhecimento tenham evoluído, o método científico e os diálogos ao redor das mais profundas questões da humanidade carregam bases oriundas do pensamento aristotélico. Com contribuições que vão da matemática à biologia, da política à ética e à metafísica enquanto permeiam discussões sobre a existência de um criador, Aristoteles deixou um legado atemporal. Mas como ele deu base para toda a construção que há hoje? Qual foi sua maior herança, afinal? Porque sua obra Poética foi tão relevante para o pensamento crítico? O que é a lógica aristotélica e como isso impactou outras áreas do conhecimento? Qual o seu conceito de metafísica? Como o acaso e a ordem convivem no universo? Para responder estas e outras perguntas, convidamos Guilherme Freire para o episódio nº 178 do podcast Os Sócios. Falaremos sobre a filosofia de Aristóteles e como ela ressoa em incontáveis áreas do conhecimento hoje, pensamento crítico, ética, bases da metafísica e muito mais. Ele será transmitido ao vivo nesta quinta-feira (22/02), às 12h, no canal Os Sócios Podcast. Hosts: Bruno Perini @bruno_perini e Malu Perini @maluperini Convidado: Guilherme Freire @guilhermefclfreire

Triggerwarnung: In der gesamten Folge geht es um sexualisierte Gewalt. Im zweiten Fall geht es zudem um Gewalt gegen Kinder. Liebevoll, fürsorglich, aber auch zickig und handwerklich sowie mathematisch völlig unbegabt. Vorurteile gegenüber Frauen gibt es viele. Eines, das dabei immer über allem schwebt: Frauen wären das schwächere Geschlecht. Woher die Mär kommt und warum sie lebensgefährlich ist, darum geht es in dieser Folge von “Mordlust – Verbrechen und ihre Hintergründe”. Lorena und Tilda wollen Fasching feiern. Mit guter Laune im Gepäck machen sie sich auf zu Severin, ihrem guten Freund, der sie zu sich eingeladen hat. Der 53-Jährige hat Drinks vorbereitet, in denen bunte Schirmchen stecken. Doch statt Fasching hat Severin andere Pläne im Kopf, sowie ein dunkles Geheimnis, das heute ans Tageslicht kommen wird. Als Veronikas Vater seine Tochter von einer Freundin abholen möchte, ist sie nicht da. Von der Zwölfjährigen fehlt jede Spur. Der einzige Anhaltspunkt ist eine WhatsApp-Nachricht, die Vroni am Vorabend selbst verfasst und an ihre Freundinnen geschickt hat: “Da ist das Auto, hab voll Angst, das verfolgt mich.” In dieser Episode geht es um ein Thema, das bereits in vielen unserer Fälle eine Rolle gespielt hat, aber zu oft nicht benannt wird: Misogynie – der Hass bzw. die Ablehnung von Frauen und allem Weiblichen. Wie das mit Partnerschaftsgewalt, Sexualdelikten und digitalen Attacken – aber auch mit Adam und Eva, Pandoras Büchse und Aristoteles zusammenhängt – erfahrt ihr in der Folge. Expertin in dieser Folge ist Christina Clemm, Fachanwältin für Familien- und Strafrecht sowie Autorin. **Kapitel** 1. Fall “Lorena & Tilda” 2. AHA: Was ist Frauenhass? 3. Zwischendiskussion: Internalisierte Misogynie & Misandrie 4. Fall “Vroni” 5. AHA: Misogynie online 6. Andrew Tate 7. Attentate aus der Incel-Szene 8. Überschneidung Incels und rechtsextreme Szene 9. Misogynie vor Gericht **Credit** Produzentinnen/Hosts: Paulina Krasa, Laura Wohlers Recherche: Paulina Krasa, Laura Wohlers, Isabel Mayer Schnitt: Pauline Korb Rechtliche Abnahme: Abel und Kollegen **Shownotes** Du bist Opfer von digitaler Gewalt oder von anderen Online-Angriffen geworden? Hilfe gibt es bei HateAid. Entweder unter HateAid.org, per Mail via beratung@hateaid.org oder telefonisch unter 030/2520-8838 (Mo 10-13, Di 15-18, Do 16-19 Uhr). *Fall “Lorena & Tilda”* Urteil: 1 Ks 33 Js 5920/18 SZ: Petershausen: 15 Jahre Haft nach Mord an zwei Frauen: https://bitly.ws/39Wt9 SZ: Prozess: 54-Jähriger wollte Gewaltfantasien ausleben – zwei Frauen zu Tode stranguliert: https://bitly.ws/39Wvz Merkur: Doppelmord von Petershausen: Angeklagter muss in Psychiatrie: https://bitly.ws/39WvJ Bild: Doppelmörder muss 15 Jahre in Psychiatrie: https://bitly.ws/39WvM *Fall “Vroni”* Urteil: 1 Ks 20 Js 2576/14 Bild: Trauerfeier für ermordetes Mädchen aus Bayern: https://bitly.ws/39WvQ Pfaffenhofen Today: Wer ist Stefan B.?: https://bitly.ws/39WvW Tagesspiegel: Höchststrafe für Angeklagten Stefan B.: Lebenslange Hafstrafe für Sexualmord an zwölfjähriger Franziska: https://bitly.ws/39WvY Donaukurier: “Die Erinnerung Franzsika soll wachbleiben”: https://bitly.ws/39Ww7 *Diskussion* Christina Clemm: Gegen Frauenhass (Hanser Berlin, 2023) Jack Holland: Misogynie - Die Geschichte des Frauenhasses (Zweitausendeins, 2020) ZDF: Incels: Vom Frauenhass zum Amoklauf: https://bitly.ws/39Wwe Der Spiegel: Feindbild Frau: https://bitly.ws/39Wwj NDR: Zerrwelt der Frauenhasser: Wie die “Incel”-Szene an Bedeutung gewinnt und wie gefährlich sie ist: https://bitly.ws/39Wwo ARD: Rechte Terroristen: Hass auf Frauen: https://bitly.ws/39Wwt **Partner der Episode** Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/Mordlust