Podcasts about svenskt

Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.Medverkande: Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varför sjunker nötköttspriserna i Europa samtidigt som de stiger i Sverige? ATL:s reporter Marcus Frennemark är tillbaka i Råvarukvarten för att försöka svara på det.

Sebastian Andreu Bergström tar oss till Katalonien. Till klassiska familjekrogar, bodegas och vermut-barer. Och ger oss sin egen och regionens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sebastian Andreu Bergströms farmor och farfar kom från Katalonien, och med åren har han blivit allt mer intresserad av de rötterna.Sebastian är kompositör, musikproducent, musiker och gymnasielärare i musik.– Musik har mycket gemensamt med mat.Utforskandet av den katalanska maten har resulterat i en bok, Barcelonas mat & dryck. Med dels recept från hela Katalonien och dels skildringar av matlivet i huvudstaden Barcelona, där man tas till klassiska kvarterskrogar, hål i väggen och eftermiddagar på vermut-barer.Sebastian Andreu Bergström bjuder på klassiska rätter med bacallà, den saltade och torkade torsken, och massor med färska grönsaker — paprikor, lök, vitlök och tomater.Banderillas (godsaker på tandpetare), Bacallà i sås med tomat och oliver, klassiska munsbiten Pa amb tomàquet (grillat bröd med riven tomnat, olivolja och salt) och en frisk Bacallà-sallad. Receptet är hämtat ur Sebastians kokbok:Esqueixada de bacallà, Sallad på bacallà4 personer300 g saltad torsk (bacallà), urvattnad3 tomater, tärnade1 liten grön paprika, finhackad½ lök, tunt skivad100 g svarta oliver (t.ex. Arbequinaeller Kalamata)2–3 msk extra jungfruolivolja1 msk sherryvinäger eller rödvinsvinägerNymalen svartpepparLite havssaltPersilja eller gräslök för garneringGör så här:1. Blötlägg den saltade torkade torsken i kallt vatten i 24–48 timmar och byt vatten ett par gånger.2. När den är ursaltad låt den rinna av ordentligt och riv den i små bitar med händerna.3. Strö lite havssalt över tomaterna och låt rinna av några minuter i sil.4. Blanda alla ingredienserna på ett fat eller låg skål och fördela jämt.5. Oliverna kan man garnera med och fördela efteråt eller skiva och strööver.6. Ringla över olivolja och vinäger. Blanda försiktigt och smaka av med peppar (och eventuellt lite mer salt om det behövs).7. Strö över finhackad gräslök/persilja.Serveras sval, med bröd stekt i olivolja eller pa amb tomàquet. Här är det läge för Cava eller torrt vitt!

Hammarby visade sig tyngst i tisdagens Stockholmsderby och de regerande mästarna var bättre än de nästa. Tidig kris på flera håll – och en riktig ångestpuck för Djurgårn i helgen. Fanny Anderssons härliga comeback – och Kristianstads ganska svaga försök att lura sina motståndare!Medverkande:Robin Bylund & Marcus ThapperViva Femme görs i samarbete med ATG:Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/k2618+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva Femme? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - VivafemmepodTwitter - FemmevivaTikTok - Femmeviva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan vi få mer vattenkraft i Sverige eller är vattenkraften ett ”färdigt” energislag? Enligt en färsk kartläggning av Svenska kraftnät finns en stor potential att öka både effekt och produktion, men hur ska det gå till och vad pågår för forskning?Medverkande: Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska högskola och föreståndare för Svenskt centrum för hållbar vattenkraft, Mats Billstein, forskningsansvarig för Vattenfall Vattenkraft, Stina Pettersson, teknikchef på Vattenfall Vattenkraft och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter. Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Höjd beredskap går igenom regeringens proposition om ett "svenskt CIA". Regeringen vill öka den politiska kontrollen och kommer därigenom att minska vår försvarsförmåga mitt i vad statsministern kallar "Det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget". Dessutom har man öppnat för att släppa in privata företag, som skandalbolaget Palantir, i de allra mest hemliga skrymslena i det svenska försvaret. Ett "Svenskt CIA" är en skandal i det tysta som kommer att hemsöka vårt land i decennier framåt. Av och med Johan Wiktorin, Amanda Wollstad och Anders Lindberg.

mer om innehållet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. innehåll:USA:s möjliga militära tillbakadragande från EuropaUSA kommer flytta "betydligt fler än" 5 000 soldater från Tyskland, efter kritik mot Trumps Iran-krig, och hot om fler trupptillbakadraganden skakar Nato.Det lokala motståndet mot USA:s militärbas på SicilienUSA:s MOUS-bas på Sicilien verkar vara central i kriget i Iran, men väcker starkt lokalt motstånd i Niscemi.Kinas enorma exportindustri konkurrerar kraftigt med omvärldenXi och Trump ska snart mötas i Peking efter tullbråket, med fokus på Kinas export och storsatsningar på elbilar och AI.Sveriges förmåga att producera mer lammköttMer svenskt lamm på tallriken, nu vill fårbranschen dubbla produktionen när nästan 80 procent i dag importeras.Krönika av Katarina Barrling: Mohamsson och besserwissrarnaGrundlagsmissen som blev en spegel av oss: om besserwissrar, rättelsernas hydra och lättnaden över att det inte var vi som satt i strålkastarljuset.Panelen om: kvittningssystemet, alla partiledarintervjuer och när kungen borde lämna över tronen.Hör Linda Jerneck, Expressen, Henrik Jalalian, ETC och Kajsa Kettil, Borås Tidningtimme 2:Det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot turnerar och vill göra skillnadExtremistklassad i Ryssland; nu lever gruppen i exil och möter publiken med “Riot Days” när turnén passerar Stockholm.Kryptovalutors roll i världspolitiken och inom den kriminella världenKidnappningar och rån kopplas till kryptolösensummor, samtidigt blir krypto en allt mer geopolitisk fråga när stater bygger kryptoreserver.Turism som stärker naturen: ekologisk pilgrimsfärdKan vandring föra tillbaka naturen i våra liv och samtidigt stärka biologisk mångfald? Följ med på en ekologisk pilgrimsfärd vid Rödån norr om Umeå.Satir med RadioskuggaVärdet av brännboll ifrågasätts av gymnastiklärareÄr brännboll i skolan förlegad? Blir spelet för pressande, eller kan det göras inkluderande och stärkande?Kåseri av Helena von Zweigbergk: När relationer blir transaktionerRelationer som företag, vissa förväntar sig avkastningprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Olof Wallgren

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under det senaste decenniet har Kina klivit fram som världens största bilaterala långivare och en central aktör i den globala utvecklingen. Men vad händer när västerländska biståndsnormer möter Kinas modell för ”Syd-Syd-samverkan”? I detta avsnitt dyker vi ner i en färsk antologi från EBA som analyserar Kinas växande inflytande. Vi diskuterar hur Kina modell tas emot i partnerländer, de säkerhetspolitiska konsekvenserna av kinafinansierad digital infrastruktur och hur Sverige och EU bör navigera när mottagarländerna får fler valmöjligheter. Är vi på väg mot en mer transaktionell världsordning, och vad är egentligen Sveriges unika mervärde idag? Gäster: Malin Oud (EBA), Oscar Almén (FOI) och Love Theodossiadis (Sida). Programledare: Númi Östlund.

I säsongens fjärde avsnitt är Håkan Persson gäst, han är ansvarig för SCAs kontor i Hongkong och för försäljningen av trävaror i Asien. Tillsammans med poddvärdarna pratar Håkan om träprodukter i asiatiska länder, och berättar exempelvis om olika behov och förutsättningar på den stora kontinenten. Att jobba i ett annat land med annan kultur innebär också att man behöver vara förberedd på nya utmaningar och situationer. Både i jobbet och vid sidan av. Håkan har jobbat i många länder och delar med sig av sina erfarenheter.

Dieselpriset rusar mitt i vårbruket. För svenska lantbrukare innebär det ett akut kostnadstryck i ett redan pressat läge. LRF:s ordförande Palle Borgström beskriver en situation där kostnaderna skenar samtidigt som intäkterna står still. Resultatet? Bönder kan tvingas låta åkermark ligga i träda, och matpriserna riskerar att stiga.

I dag gästas Rak höger av Benjamin Dousa, moderat bistånds- och utrikeshandelsminister. Regeringen säger sig vara i färd med den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Tanken är att bistånd inte längre ska stå vid sidan av handel, migration och säkerhet, utan bli en del av svensk utrikespolitik och svenska intressen. Frågan är om det verkligen är ett paradigmskifte — eller om Sverige fortfarande tänker ungefär som förr. Hur långt har Dousa kommit i omläggningen, och vad återstår att göra? Det ska vi prata om i dag.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 150 år sedan uppfann Bell telefonen, men han missade att få patent i Sverige, vilket gav L M Ericsson chansen att utveckla ett världsföretag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius och Tobias Svanelid besöker Krister Hillerud på Centrum för Näringslivshistorias milslånga arkiv för att leta efter L M Ericssons tidiga historia och försöka förstå det svenska telefonundret. För det var en miss av telefonens uppfinnare, Alexander Graham Bell, att 1876 strunta i att få patent för uppfinningen i Sverige, som skapade möjligheten för Lars Magnus Ericsson att utveckla ett eget telefonbolag och på kort tid göra Stockholm till världens telefontätaste stad!Dessutom reder Dick Harrison ut röran med det Tysk-romerska riket, lapptäcket av tyska småstater som dominerade Centraleuropa under nära 1000 år, men som vår lyssnare tycker är krångligt att förstå sig på hur det fungerade.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett händelserikt vinter-OS i Italien avslutas idag. Vad händer med en idrottare när strålkastarna slocknat och planet hem har lyft?Efter bråket om granitstenpetningen: Är curlingens tid som gentlemannasport förbi?Två internationella storföretag bojkottar det svenska skogsföretaget SCA. Svenskt skogsbruk har länge utmålats som ett internationellt föredöme, och frågan är vilka konsekvenserna blir av sådana bojkotter.Krönika av Ulrika Knutson, som inspireras av Siri Derkerts antiatomkonst.Panelen om kastrering, elprisstöd och tonårsutvisningar.Krismöten och ny osäkerhet efter tullbeskeden i USA.Drönarna har förändrat allt på slagfältet Ukraina. Vår korrespondent rapporterar från Charkiv.Enskilda, ömmande fallen i media påverkar politiken. Vilken roll spelar journalisternas så kallade case-rapportering?Satir med RadioskugganVenezuelas oljeindustri i stor förändring två månader efter USAs militär-intervention.Kåseri av Augustin Erba, som minns tiden i lumpen.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Olof Hanson Wallgren

Hackergruppen NoName misstänks ligga bakom en överbelastningsattack mot Flashback forum. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om hur det här gick till, och möjliga motiv bakom attacken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 14.00

Svenskt par vil kalle kiden sin Putin - Snubleplan på UiO - Fjernhealing fungerer ikke!?!? Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Fredrik snackar Foss-north och FOSDEM med Tobias Olausson och Johan Thelin. Vi snackar fördelar med att ha flera spår på sin konferens, minglets i korridorernas centrala roll, att placera in sin konferens i kalendern och samarbeta med andra konferenser, att klä sig rätt för FOSDEM, några intressanta presentationer från tidigare år av Foss-north, och ganska mycket mer. Avsnittet sponsras av Yazen, företaget som hjälper folk övervinna övervikt och som söker fullstackutvecklare för jobb helt på distans. Jobba var du vill, med kollegor över hela världen! Se alla lediga platser här! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Tobias Tidigare avsnitt med Tobias Johan Tidigare avsnitt med Johan Foss-north 2026 Chalmers Fencepost error - en variant av "off by one"-fel FSCONS - konferensen som var lite av föregångare till Foss-north FOSDEM GAIA - AI-föreningn som bland annat arrangerar konferens i Göteborg FSFE - Free software foundation Europe Daniel Stenberg har startat ett repo med FOSDEM-tips Greg Kroah-Hartman Torvalds Yazen - veckans sponsor Yazens priser - för att vara snabbväxande startup och för sin behandling Yazens jobbannons Foss-norths community day OWASP Foss-north 2026 call for papers är öppet till 15 februari CHARM - Chalmers studentförenings arbetsmarknadsdagar Stöd oss på Ko-fi XKCD-strippen Lennart Poettering Daniel Stenberg Adam Dunkels Contiki Saving the day by stack smashing a hundred streetlights before sunrise- Adam Dunkels presentation med lyktstolparna 2019 Conftube Alla Foss-north-videos på Conftube foss.events-kalendern Linux weekly news kalender Titlar Mer i officiell kapacitet En konferens om fri mjukvara Ny energi Jaga folk som vill prata De inövade och kurerade talksen Filtret som är FOSDEM Sträcka sig ut och samarbeta Väldigt mycket mingel Då kanske man inte vågar lämna rummet Den statistiskt sämsta helgen Precis det man vill se, i den sunkigaste miljön Ständigt kaffe Svenskt FOSDEM Ett community som vill träffas på arbetstid "Ingenjörer bokar"-situationer En lunch en månad innan Besökarna är 40, inte 18 Inte längd, utan nanosekunder Okalibrerad och trasig

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Svenskt dricksvatten och kärnkraft beroende av ryskägd teknik

Willkommen till ett nytt avsnitt av Lunch med Tyskan! Det är tisdagen den 3 februari och vi sammanfattar de sista skälvande timmarna av Deadline Day, analyserar ett spännande svenskt nyförvärv i Bundesliga och diskuterar ett tungt skadebesked som skakar om det tyska landslaget.I dagens avsnitt diskuterar vi:Svenskt i GladbachDeadline Day-summeringDortmunds tysta fönsterBayerns ultimatum till UpamecanoTer Stegens landslagsplats i faraCupfeber i kväll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser. President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.EU blickar mot andra i ställetDe europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer. Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.Nytt handelsavtal med IndienNär relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhGäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

13-åringar ska kunna dömas till fängelse / Fler svenskar ser USA som ett problem för fred i världen / Svenskt nötkött blir allt dyrare / De har stickat 3 000 nallar för att trösta barn på begravningar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Under stora delar av kalla kriget utgjorde den svenskutvecklade Stridsvagn S, tillsammans med den brittiska Centurion-stridsvagnen, ryggraden i de svenska pansarförbanden. Med sin radikala och unika konstruktion utmanade Stridsvagn S den vedertagna bilden av hur en stridsvagn skulle se ut och fungera. Den väckte internationellt intresse och testades av flera länder – ibland med goda resultat. Ändå valde ingen att följa Sveriges exempel. Var Stridsvagn S ett tekniskt mästerverk eller ett strategiskt missgrepp?I reprisen av Militärhistoriepodden djupdyker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i historien om en av svensk försvarsindustris mest mytomspunna skapelser. Diskussionen rör sig från tekniska detaljer som pansartjocklek, kanonkaliber och mörkersikten till större frågor om taktik, doktrin och försvarspolitik.Stridsvagn S – även kallad "S-vagnen" – var tornlös och låg, vilket gjorde den svår att upptäcka och lättare att skydda. Eldröret riktades genom att hela vagnen lutades eller vridits med bandens hjälp – ett grepp som var lika genialt som omdiskuterat. Vissa bedömare menade att Sverige med S-vagnen hade byggt världens bästa stridsvagn för sin tid. Andra ansåg att den inte ens kunde klassas som en stridsvagn, utan snarare som en självgående pansarvärnspjäs.Kritiker påpekade att Stridsvagn S hade begränsad rörlighet i strid, att den saknade förmåga till eldgivning i rörelse och att den var underlägsen i jämförelse med sovjetiska vagnar som T-62, T-72 och T-80. Förespråkarna svarade att vagnens effektivitet låg i hur den användes: i defensiv terräng, med god planering och i en doktrin anpassad för svensk alliansfrihet och begränsade resurser.Stridsvagn S blev på många sätt ett tekniskt och taktiskt experiment – djupt rotat i Sveriges kalla krigets-försvarstänkande. Men hur ska vi egentligen se på den i efterhand? Som ett lysande exempel på svensk ingenjörskonst och kreativitet – eller som ett dyrt stickspår i utvecklingen av pansarvapnet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför blev inte också Grönland, Island och Färöarna en del av den svensk-norska personalunionen 1814? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.Medverkande i programmet: Bengt Peder Olrog, sonLars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges RadioJohanna Broman Åkesson, musikvetareKarin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkivPeter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:Ulf Peder OlrogSven G Svensson, vänMargareta Kjellberg, vissångare och kollegaGeorg Eliasson, förläggare och radiomanBo Sundblad, vänEn P2 dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.

Hanif Bali är moderat politiker och driver podcasten God Ton™ med Per Lindgren. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 31 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi djupdyker ner i gruvan och kollar hur det egentligen går med elektrifieringen under mark. Och så reder vi ut varför ett Sveriges största riskkapitalbolag vill fylla sina portföljbolag med norska humanoida robotar. Sen tar vi oss an den eviga frågan: lokal miljö vs global miljö när vi reder ut förutsättningarna för batterifabrik i Eskilstuna och uranbrytning i Sverige. “Not in my backyard" – men om inte, vem ska egentligen ska ta smällen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den senaste tiden har flera gängkriminelIa, med stor påverkan på våldsbrottsligheten, utlämnats eller deporterats till Sverige i det här avsnittet tittar vi närmare på vad det är som har gjort det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är mitt jobb att etablera relation och förtroende men jag har också med mig arbetskamrater som är experter på den organiserade brottslighetens påverkan på Sverige och de faktiska individerna som vi eftersöker”, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector. Det senaste året har han i princip rest jorden runt för att övertyga andra länder om att skicka hem gängkriminella svenskar – genom att bygga förtroende. Svenskt rättsväsende har lagt lagt tyngden på – Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Irak och Marocko. Länder som blivit ”gangsterparadis” där många gängkriminella gömmer sig – samtidigt som dom driver på våldsbrottsligheten i Sverige. Utlandsbesöken och förtroendebyggandet beskrivs som en helt ny taktik från polisen, och den verkar ha gett resultat. Nyligen deporterades Dalennätverkets ledare Greken från Mexiko till Sverige och så sent som i förra veckan utlämnades en av Rawa Majids nära män från Irak. ”Det här är länder som har en transaktionell syn på samarbete, det vill säga att vi hjälper er om ni hjälper oss”, säger Stefan Hector. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad är ursvenskt och vad är osvenskt beteende? Per Lindgren åker till London för att intervjua Tommy Robinson och rapportera från dennes Unite the Kingdom-marsch. Med sig har han sin kollega Hanif Bali från podden God Ton. Men hur blir det egentligen med den minutiöst välplanerade intervjun? Inläsare: Per Lindgren

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur har Medelsvensson sett ut genom historien? Vi träffar historikern som tagit tempen på vad som varit typiskt svenskt sedan 1300-talet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

Charlie Kirks vän om mordet i Utah. Mardrömsläge för Frankrikes nya premiärminister. Trycket ökar på föräldrar att samarbeta med socialtjänsten. Svenskt stödpaket till Ukraina på 70 miljarder fram till 2027. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talets har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalisten och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild hemsida: Fotografi från BB på Sprängkullsgatan i Göteborg, år 1916. Nyfödda Elna Börjesson (gift Kristoffersson) syns längst till höger. Modern Hilda Börjesson är skymd. Mölndals stadsmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio. Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det känns helt sjukt att vi släppt 200 ordinarie avsnitt, but here we are! Idag snackar vi lite minnen, lite svenskt VM-guld, ett nytt rekord runt Vättern och nya begränsningar som UCI har hittat på. Och massor av annat. Enjoy!

Grundaren av Kommissionen för skattenytta och tidigare näringslivstoppen Leif Östling intervjuas av Magnus Thorén. Med uttalanden som ”Vad fan får jag för pengarna?” och ”Tysken är ju expert på Blitzkrieg” har Leif Östling skapat rubriker. Han har hyllats som en av få företagsledare som vågat tala öppet om samhällsproblem, men också beskyllts för att sprida fördomar. Efter åren som vd på Scania och ordförande för Svenskt näringsliv gav han sig i kast med att göra nåt åt det han beskriver som slöseriet med skattepengar. Hur mycket slöseri har Leif Östling hittat? Är det verkligen självklart att fler friskolor ger bättre kunskaper och hur illa ute är svensk industri nu när Kina har kommit ikapp oss inom allt från elbilar till AI?

Grundaren av Kommissionen för skattenytta och tidigare näringslivstoppen Leif Östling intervjuas av Magnus Thorén. Med uttalanden som ”Vad fan får jag för pengarna?” och ”Tysken är ju expert på Blitzkrieg” har Leif Östling skapat rubriker. Han har hyllats som en av få företagsledare som vågat tala öppet om samhällsproblem, men också beskyllts för att sprida fördomar. Efter åren som vd på Scania och ordförande för Svenskt näringsliv gav han sig i kast med att göra nåt åt det han beskriver som slöseriet med skattepengar. Hur mycket slöseri har Leif Östling hittat? Är det verkligen självklart att fler friskolor ger bättre kunskaper och hur illa ute är svensk industri nu när Kina har kommit ikapp oss inom allt från elbilar till AI?

Under medeltiden och 1500-talet tillhörde Skåne, Blekinge och Halland Danmark. Den danska kungamakten kontrollerade även Bohuslän, Gotland, Jämtland och Härjedalen – landskap som i dag är självklara delar av Sverige. De avgörande territoriella förändringarna skedde under krigen på 1640- och 1650-talen, då Danmark förlorade sin roll som skandinavisk stormakt till förmån för Sverige.Den svenska maktutvidgningen skedde i flera etapper och medförde stort lidande, särskilt för den skånska civilbefolkningen, som ofta hamnade i kläm när kungarna stred mot varandra. Mitt under trettioåriga kriget omdirigerade Axel Oxenstierna och den svenska riksledningen arméerna från Centraleuropa till Danmark. Detta ledde till den för Danmark förödande freden i Brömsebro.År 1657, när den svenska armén var upptagen i ett utdraget krig i Polen, försökte den danske kungen Fredrik III ta revansch. Detta fick ännu värre konsekvenser. Karl X Gustav lämnade Polen och genomförde det berömda tåget över de isbelagda danska bälten. Utan möjlighet att försvara sig tvingades kung Fredrik acceptera de stränga villkoren i freden i Roskilde, vilket innebar att Skånelandskapen och Bohuslän övergick till Sverige.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om hur den svenska stormakten på 1600-talet införlivade Skånelandskapen i riket.Bildtext: Karl X Gustaf efter slaget vid Iversnaes. Oljemålning av Johann Philip Lemke, efter förlaga av Erik Dahlbergh. Målningen visar Karl X Gustaf till häst på en höjd efter slaget vid Iversnaes. I bakgrunden ses strider mellan svenska och danska trupper på en frusen sjö, medan Erik Dahlbergh kommer till undsättning från höger. Verket är ett dramatiskt skildrat propagandaporträtt av svensk militär triumf under 1600-talets stormaktstid.Nationalmuseum, identifikationsnummer NMDrh 149.Public domain via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Ola har lyssnat på P1 och undrar om det går att beskriva USAID som något annat än apolitisk godhet. Liv om huruvida Moderaterna kan ena Sverige med predikningar om arbetsmoral när man tjänar mer på att äga än på att jobba. Artikeln om OCCRP i Drop Site: https://www.dropsitenews.com/p/occrp-budget-funding-us-government-usaid

En gång storproducent av häften med trallvänliga stumpar, numera ett lager över den svenska populära musikkatten. Ägaren Carola Fritiofsson och Svenskt visarkivs Wictor Johansson guidar genom inaktuella schlagers och Ted Gärdestads smak för glass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

VEM: Emily Dahl YRKE: Modevetare, skribent och fotograf OM: Copenhagen Fashion Week, det svenska modeundret, fast fashion-jättarna Shein, Temu och Wish, hållbarhet, klädbibliotek i Fruängen, shoppingberoende, Kanye Wests skäl att aldrig sätta sin fot i Sverige igen, Eytys konkurs, att göra tyg av luft och givetvis en hel del om på vilket sätt svenskens stil påminner om ett urvattnat torskblock.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Klara ForslyckeREDAKTION: Ninni WestinKONTAKT: Varvet@triumf.se och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: ~A2-B1 Svårt att uttala rätt på svenska? Här kommer 10 tips för att bli bättre på det! Kom ihåg att du kan använda skuggövningarna på Patreon, och minikursen '5 skuggövningar' på Skool. Lyssna också på avsnitt 82. ------------------- Transkript Hallå där! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska jag prata om ett ämne som kanske är ett av de ämnen som folk frågar mest om.   Och det är också någonting som ofta är kanske det svåraste med att lära sig svenska och kanske en av de svåraste grejerna med att lära sig språk generellt. För mig personligen så har det alltid varit ganska lätt att lära sig och därför tänker jag att jag ska prata om hur man får ett bra uttal.   Innan vi börjar så ska jag tacka Sajjad, Nina och Gabriel för att ni stödjer den här podden på Patreon. Ja, om någon annan också är intresserad av att stödja podden på Patreon så gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Det kostar bara 5 euro i månaden och man får tillgång till alla avsnitt, alla transkript till den här podden. Och det är ju ganska många avsnitt vid det här laget så stöd mig gärna på Patreon. Så ja, uttal. Först och främst är ju själva ordet ‘uttal' ett bra exempel på ett ord som är lite svårt. Inte bara att det har bokstaven u men också att det har en dubbel betoning. Betoning är när man lägger lite extra tyngd på en stavelse. Så i det här ordet uttal har vi betoning på båda stavelserna. Så i ordet uttal har vi två stavelser. “Ut-tal”. “Ut-tal”. En, två. Två stavelser. I ordet..om vi tar ett ord till exempel ‘Sverige', har vi bara en..har vi betoning på ‘sver' - Sverige. Så vi har betoning på en stavelse - “SVERR-je”.   Men i uttal har vi betoning på två stavelser. “Ut-tal”.   Vi säger inte “utal”. Nej, vi säger “ut-tal”.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Han har kallats för vargen i kashmir och liknats vid Ludvig XIV. Bernard Arnault är en av världens rikaste män och som VD för lyxkonglomeratet LVMH kontrollerar han stora delar av modevärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första avsnittet av vårt nya program Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman modevärldens mäktigaste – och rikaste – man Bernard Arnault. Nyligen köpte lyxkonglomeratet han driver, LVMH, in sig i det svenska modemärket Our Legacy.Det som gjort Bernard Arnault så extremt framgångsrik är att han var bland de första att fatta att lyx, det är något som många kommer att vilja ha, eller köpa. Och han har varit väldigt bra på att plocka, och damma av, rätt sorts modemärken, i rätt tid. Men vem är denne man som fransk press har kallat för ”finansvärldens Machiavelli”? Det pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om i veckans Samtal med Stil.