Podcasts about atomnotan

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Många av de miljögifter som människan släpper ut samlas vid polerna. Särskilt i Arktis har forskare kunna uppmäta höga koncentrationer av gifter i fåglar och däggdjur. De miljögifter som nära nog slog ut både havsörn och pilgrimsfalk i Sverige på 1970 och -80:talet, DDT och PCB har minskat sedan starka restriktioner eller förbud införts. Däremot dyker andra miljögifter, som bromerade flamskyddsmedel, upp vid provtagningar på fåglar i Arktis vilket är ett tecken på att de "nya" gifterna spridit sig globalt. Klotet tar er med till Svalbard där forskare oroas över vilka konsekvenser det här kan få på lång sikt. Vi följer även upp Vetenskapsradions serie Atomnotan - om kostnaderna för att slutförvara kärnavfall och riva kärnkraftverk. Mycket tyder på att de nya beräkningar som gjorts av kärnkraftsindustrin är underskattade. Programledare Marie-Louise Kristola.

Följ med vetenskapsradions reporter Marcus Hansson på en resa genom kärnkraftens Europa. Från urangruvor i norra Finland till slutförvar i södra Spanien. Från rekorddyra nybyggda reaktorer till lika kostsamma rivningar av uttjänta kraftverk. Går atomkraften mot en renässans eller nedmontering i Europa?

Atomnotan - vetenskapsradions granskning av kärnkraftens verkliga kostnader fortsätter. Pengarna för det svenska slutförvaret räcker inte och kritiker undrar hur säkert det blir? Finland och Sverige har bestämt sig för hur man ska förvara sina atomsopor åtskilda från människor och miljö i 100 000 år. Andra länder i Europa tvekar och bygger atomsilos i väntan på mer kunskap. Dessutom spanar Klotet in nya trenden där vanligt folk hjälper klimatforskarna på traven. Vi följer bland annat med ut på jakt efter vårtecken. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Miljöminister Lena Ek (C) möter Lise Nordin energipolitisk talesperson (MP) i en debatt kring Vetenskapsradions granskning "atomnotan" om kärnkraftens kostnader. Vem ska stå för slutnotan för rivningen av Sveriges 12 reaktorer och förvar under 100 000 år av soporna? När bör dagens kärnkraftverk läggas ned? Statliga Vattenfall ska leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion - inbegriper det nya kärnkraftverk? Om Sverige drabbas av en härdsmälta - hur ska de kostnaderna täckas? Kan all kärnkraftel (40%) ersättas när reaktorerna rivits? Programledare: Marie-Louise Kristola.