Vetandets värld

Det foder som vi föder upp fisk, kyckling och grisar på har inte alltid varit särskilt miljövänligt. Nu prövas ett nytt alternativ som svenska forskare tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 16 februari 2026.Mycket av den fisk vi äter numera är odlad och det kan vara ett miljövänligt alternativ som förhindrar utfiskning av hav och sjöar. Men ofta ingår vildfångad nermald fisk i fodret, och det gör också sojaprotein som även det kan ha stor miljöpåverkan.Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har nu tagit fram ett nytt foder som ska vara hållbart och som prövats på fisk under hösten, och i år står kyckling och grisar på tur. Men hur smakar fodret - och hur smakar fisken? Vi provsmakar.Medverkande: Hanna Carlberg, forskare inom akvakultur på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala; Anna Henning Moberg, kock och verksamhetschef, Torsåker gård, Axfoundation; Christian Sjöland, projektledare ”Framtidens mat”, Axfoundation.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

På söndag avgörs herrarnas fotbolls-VM i USA men hur klarar spelarna pressen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett öronbedövande ljud står en av väldens högst rankade fotbollsspelare Kylian Mbappé vid straffpunkten. Han ska lägga en straff i kvartfinalen mellan Frankrike och Marocko tidigare i årets fotbolls-VM. Men han får vänta – tre minuter tar det innan han får lägga straffen. Och han missar.Vad händer i Kylian Mbappés huvud under den här tiden?Vi har pratat med Sveriges egna ”fotbollsprofessor”, Andreas Ivarsson, som är professor i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad om straffar, strategier och om vad den senaste forskningen säger om hur fotbollsspelarna bör tänka och agera för ett lyckat resultat.Medverkande: Andreas Ivarsson, professor i idrottspsykologi vid Högskolan i HalmstadReporter: Joacim LindwallProducent: Michael Borgert

När Kate Evans från Storbritannien bara var sju år gav hon ett löfte som kom att bestämma riktningen för hennes liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i november 2025. Under en av de resor som hennes pappa tog med henne på mötte hon en föräldralös elefantunge som blivit omhändertagen i fångenskap. Den såg så sorgsen ut att hon lovade den att hon skulle göra något för att elefanter skulle kunna leva vilt och fritt.Sedan dess har hon bland annat hunnit med att motbevisa en myt om elefanters beteende. Och startat en organisation som jobbar för att elefanter och människor ska kunna leva som goda grannar.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Artificiell intelligens väntas bli smartare än människan. Hanterar vi den rätt, i tid, kan det bli bländande bra. Det tror AI-forskaren Anders Sandberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Sandberg har forskat om AI-utvecklingen och dess konsekvenser sedan 1990-talet. Nu tecknar han tre tänkbara framtider med superintelligent AI.I en av dem blir vi människor utplånade eller undanträngda. Men i den ljusaste bilden har vi det bättre än vi kan föreställa oss - tillsammans med framtidens mjukvara.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Insekter kan bland annat känna ett stort antal dofter och navigera efter stjärnorna, men frågan är om de kan uppleva känslan av att lida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026. En debatt om insekters förmåga att känna lidande blossade upp när Jordbruksverket lade fram ett förslag 2025 om nya regler för att hålla sällskaps- och hobbydjur.Kognitionsvetaren Mathias Osvath menar att förlaget innehöll förhastade slutsatser om insekters förmåga att känna lidande. Han berättar om var forskningen står idag. Hör också om varför insekter måste använda varje hjärncell på ett mer effektivt sätt än vi människor.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Skogsbrandsforskning kan skydda mot farliga bränder och återskapa en ursprunglig skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skogsbrandsforskaren Johan Sjöström undersöker resultaten av en skogsbrand i Sörmland från i våras. Centimeterhöga tallplantor, skira som dill, har kommit upp. För tallen är branden viktig för att den ska kunna gro och konkurrera med granen. Det handlar också om att brandövervakning av skogen med satellit blir alltmer avancerad så att bränder kan släckas innan de sprider sig. Det kan vara en förklaring till att det hittills i år inte har rasat några större skogsbränder i Sverige. Petra Ek är skogsbrandsexpert på forskningsinstitutet Skogforsk.Producent Michael Borgert. Tekniker David Hellgren. Programledare Gustaf Klarin.

Sedan ett knappt år tillbaka har störningar av GPS-signalerna försvårat navigationen i Östersjön. Nu utvecklas flera alternativa system. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. Sjöfartsverket satsar på både radiosändare i marknivå och en radarteknik som gör att en del fyrar framträder extra tydligt på radarskärmarna.Men för de många fritidsbåtsskeppare som inte har radar, handlar navigationssäkerhet inför sommaren om att skaffa sig eller underhålla gamla navigationskunskaper med papperssjökort och kompass. Det är att följa en princip som funnits länge, konstaterar mästerlotsen Anders Knutas:"Det har stått i alla navigationsläroböcker under historien att man ska använda flera av varandra oberoende navigationsmetoder. Men navigatören i fritidsbåtar har reducerat sig själv till att bli TV-tittare och kompassen till ett bra ställe att hänga kepsen på."Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i december 2025. Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.Reporter: Knut Kainz Rognerudknut.rognerud@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Historien om den 36åriga havsörnen visar hur artens utveckling på Öland och i landet förändrades när miljögifter minskade och naturvården lyckades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.När en 36‑årig havsörn hittades död på norra Öland blev den ett unikt tidsdokument över artens dramatiska utveckling. Den ovanligt höga åldern kunde bekräftas genom ringmärkning, och fågelns livsspann sträckte sig över perioden då havsörnen gick från att vara nära utrotad till att bli ett livskraftigt inslag i svenska landskap.Under 1970‑ och 80‑talen pressades populationen hårt av miljögifter och tidigare jakt, vilket ledde till dålig reproduktion och få kvarvarande individer. När halterna av miljögifter sjönk och nya generationer utan skador började ta plats skedde en tydlig vändning.Den här havsörnen kan ha tillhört de första som åter etablerade sig på Öland, där gamla boplatser i tallskogar och god tillgång på föda skapade förutsättningar för en växande stam. Fyndet visar hur ringmärkning avslöjar långsiktiga förändringar i både miljö och beteenden, och hur landskapet förändrats från perioder av hårt mänskligt tryck till mer gynnsamma förhållanden.Samtidigt väcker den ökade populationen frågor om framtida skydd, rättsliga processer och hur artens status påverkar förvaltningen. Den rekordgamla fågeln blir därmed en nyckel till att förstå havsörnens återhämtning och de omständigheter som format artens återkomst i Sverige.Medverkande: Peter Hellström, rovfågelsforskare på Naturhistoriska riksmuseetReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sverige har fått sin första nationella klimat- och sårbarhetsanalys. Rapporten beskriver de viktigaste klimatriskerna för Sverige, nu och i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Värmeböljor, skyfall och skred kan utgöra stora risker för människor, miljö och samhälle i Sverige, redan idag.Men under de kommande decennierna förväntas de här och andra effekter av klimatförändringen bli både vanligare och mer intensiva. Det slås fast i Sveriges första nationella klimat- och sårbarhetsanalys som tagits fram av 125 experter från 80 olika organisationer.Enligt analysen går klimatanpassningen i Sverige alldeles för långsamt för att kunna möta de eskalerande klimatriskerna. Men samtidigt finns det mycket vi kan göra redan idag för att stå bättre rustade.Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Förändrad markanvändning har skapat ett brännbart Europa nu föreslås naturvård med motorsåg och betesdjur som brandförebyggande åtgärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025.Skogsbränderna i södra Europa har blivit allt mer intensiva, farliga och svårsläckta. Ett förändrat landskap med igenväxta jordbruksmarker och tät vegetation har skapat nya förutsättningar för elden att sprida sig snabbt och okontrollerat. I Medelhavsområdet, där klimatet är varmt och torrt, har småskaligt jordbruk och betesmarker ersatts av sammanhängande busklandskap som fungerar som bränsle för megabränder.Forskare och experter pekar nu på behovet av strategisk markanvändning för att minska risken. Genom att återinföra betande djur och röja med maskiner som motorsåg och slaghack kan landskapet göras mindre brandfarligt. I avsnittet beskrivs hur naturvård kan gå från akademi till praktik, och hur insatser som röjning, bete och till och med uthyrning av fårhjordar används för att skapa brandbarriärer.Samtidigt diskuteras den så kallade brandsläckningsfällan – där effektiv släckning har lett till ackumulering av torrt bränsle i naturen. Ett tätbefolkat Europa med många boende i känsliga zoner gör frågan än mer akut. Brandforskare menar att lösningen finns i ett öppnare landskap, där naturvård och jordbruk samverkar för att förebygga katastrofer.Reporter Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

De flesta tror att Tourettes syndrom handlar om att svära och säga olämpliga saker, men det är ovanligt. Men också de mer vanliga ticsen med rörelser och ljud kan ställa till det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från mars 2026.Nu har spelfilmen ”I swear” gått upp på bio, om brittiske John Davidson och hans liv med Tourettes syndrom. Den har fått stor uppmärksamhet, inte minst för de tics som fick Davidson att ropa otidigheter på Bafta-galan tidigare i år.Men hans form av tourette är inte den vanliga – bland de cirka en procent som får diagnosen som barn kämpar de flesta med andra problem. Och många är trötta på att den allmänna bilden att diagnosen handlar om att säga opassande saker – när de vanligaste vokala ticsen är harklingar och fnysningar.För att få diagnosen Tourettes syndrom behöver man ha både motoriska tics (rörelser) och vokala tics (ljud) och ticsen ska ha pågått i minst ett år och börjat före 18 års ålder. Ofta debuterar de i tidig barndom.Fernando Nyrén fick diagnosen när han var tio. Hans tics kan skifta över tid och ibland också ge fysiska konsekvenser, som smärta i nacke och axlar. Ändå kan han inte sluta. Han jämför känslan med att försöka hålla inne en nysning: spänningen byggs upp tills ticset måste “ut”.Medverkande: Fernando Nyrén, med egen erfarenhet av Tourettes syndrom, Per Andrén, psykolog och forskare, Lunds universitet. Max Sannemalm, psykolog och forskare, Karolinska institutet.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Hör om flyttfågelforskning, ringmärkning av fåglar och om en man som vigt hela sitt arbetsliv åt att ta reda på hur fåglar flyttar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Thord Fransson har jobbat på den så kallade Ringmärkningscentralen på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm i 40 år. Här administreras svensk ringmärkning av fåglar. Mer än 300.000 ringar skickas varje år ut till fågelstationer och enskilda ringmärkare i landet.Ungefär en procent av de ringmärkta fåglarna återrapporteras sedan till Ringmärkningscentralen – var de har hittats eller återfångats och när – och på så vis kan forskare kartlägga hur fåglarna flyttar över jordklotet.Medverkande: Thord Fransson, Åsa Steinholtz och Ian Henshaw. Fågelläten inspelade av Lars Edenius.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ett gram av hans material kan fånga in en yta stor som en fotbollsplan, och bli en nyckel till hållbar vattenförsörjning. Belönas med 2025 års Nobelpris i kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången den 10 december 2025.Omar Yaghis växte upp under enkla förhållanden i Amman i Jordanien. Tillsammans med sina syskon och föräldrar levde de i ett rum där familjens kor också höll till. Föräldrarna jobbade hårt för att de tio barnen skulle kunna få gå i bra skolor.Vid 15 års ålder skickade pappan honom till USA. Där fick han på egen hand hitta ett college och börja sin väg mot Nobelpriset i kemi.Genom att utveckla metallorganiska ramverk, MOF, har Omar Yaghi skapat en teknik som bland annat utvinner vatten ur luft. Genom att enbart sol och nattkylan i öken behövs kan det bli en lösning med enorm betydelse för områden som lider av extrem vattenbrist.Omar Yaghis passion för molekylers skönhet började redan vid 10-års åldern. Allt sen dess har han varit förälskad i molekyler, och varit med och skapat stabila molekyler som kan suga in andra molekyler genom ett spänningsfält. En upptäckt som ledde till ett forskningsgenombrott som inspirerar forskare globalt och öppnar nya vägar för bland annat vattenförsörjning.Det stabila nya materialet med MOF:ar menar Omar Yaghi skapar ett framtidshopp för människor, genom att det går att framställa många märkliga material med hjälp av de infångande molekylerna.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Tillfälligt stopp mot ärftlig genredigering skaver när entreprenörer vill gå vidare och etiker resonerar kring barn med förbättrade egenskaper. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett internationellt moratorium har satts upp för att stoppa genredigering som kan gå i arv, efter att den molekylära genkniven CRISPR/Cas9 ansetts för osäkert att använda på mänskliga embryon i livmodern. Nu driver röster i genredigeringsindustrin på för att släppa stoppet och få testa tekniken längre i embryon, med målet att barn inte ska födas med svåra monogena, ärftliga sjukdomar. Samtidigt pekar forskare på risker som kvarstår även med mer förfinade metoder som base editing. En uppmärksammad preprint från juni 2026 lyfter att stora oavsiktliga förluster i arvsmassan kan minska, men andra problem finns kvar, som off-target-mutationer och mosaik där inte alla celler i embryot förändras.Debatten handlar också om syftet. Vissa vill begränsa användningen till att behandla ärftliga sjukdomar, medan filosofer argumenterar för förbättringar av egenskaper. Andra pekar på alternativet där embryon testas och friska väljs ut. Detsom kallas PGT, preimplanatorisk genetisk testning vid provrörsbefruktning IVF. Forskare menar att det ofta kan vara mer effektivt och mindre riskfyllt än genredigering.Parallellt diskuteras 14-dagarsgränsen för embryoforskning och framväxten av syntetiska embryon, embryomodeller, som kan utmana lagstiftningens nuvarande ramar.Medverkande är Cathy Tie, VD och grundare av Origin Genomis i New York,USA, Fredrik Lanner, professor i embryonal stamcellsbiologi på Karolinska institutet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och tidigare även professor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, Nils Eric Sahlin, professor emeritus i medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgren david.hellgren@sr.se

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing ResearchFull article: “It's about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risksProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Appen som känner igen fågelsång via spektrogram och AI. När många rapporterar samtidigt växer en karta över vilka arter som hörs var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I programmet sägs att appen var Finlands mest nedladdade app ett visst år och rätt år ska vara 2023.Programmet sändes första gången 7 maj 2026.I en tallskog utanför Uppsala fångas ett tickande läte i mobilen. Sekunden senare ger fågelappen Flyttfåglar träff med hög säkerhet. Tekniken bygger på att ljudet görs om till ett spektrogram, en bild av fågelsångens mönster, som en AI-modell tränats att känna igen. Träningen har skett med hjälp av fågelkunniga frivilliga som märkt upp spektrogram och byggt ett jämförelsebibliotek för Nordens häckfåglar.Men appen är inte bara ett hjälpmedel för artidentifiering. När användare väljer att spara en inspelning som observation hamnar den i en databas. Med hundratusentals människor ute på olika platser uppstår något som liknar ”hundratusentals öronpar” i fält, där varje rapport också kan bära information om hur säker artbestämningen är. Det öppnar för nya sätt att följa utbredning och förändringar över tid, genom att kombineras med äldre kartor och tidigare fynd.Samtidigt pekar forskare på att artkunskap har minskat, och att namn på arter kan spela roll för naturkontakt, naturvård och hur naturen uppfattas i vardagen.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 17 april 2026.Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.Reporter/programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 29 april 2026.Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.Medverkande: Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240819.Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Michael Borgert

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången juni 2025. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande om du fick på dig den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anton Kock är utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Som sjöräddare har han sett att efter en båtolycka där de inblandade inte bär flytväst kan de inblandade försvinna helt – och inte hittas vare sig döda eller levande.Men han berättar också om hur fel det kan gå med en flytväst man tror ska fungera – fast man misstar sig. Hör om seglaren som släpades efter sin båt i timmar, i en uppblåsbar flytväst som inte blåstes upp.Och hur ska man förstå det som står i flytvästen – 100 N? 40-60 kg?Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Solförmörkelser har historiskt tolkats som att något ont ska hända. När babylonierna utvecklade astronomisk kunskap provade de också den hypotesen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i juni 2025.För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Blodfläckar och jordrester undersöks för att få reda på mer om de historiska slagfälten i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns en av världens största samlingar av militära fanor. Flera tusen stora målade sidendukar, med högt symboliskt värde, som togs som troféer på de olika slagfälten i Europa – framför allt under 16- och 1700-talet. Troféer som skulle visas upp för folket hemma i Sverige. Länge hänge de färggranna fanorna i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men sen drygt 100 år är fanorna nerpackade i olika magasin, tills nu när smutsen på fanorna ska undersökas.Följ med till ett labb där de sköra fanorna med smuts- och blodfläckar undersöks och till Riddarholmskyrkan, mitt i det historiska Stockholm, där fanorna förr hängde till allmän beskådan.Medverkande: Karin Tetteris, forskningssamordnare vid Armémuseum och Johanna Nilsson, Göteborgs universitet. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026.Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling RymdstyrelsenReporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i november 2025.Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden. Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010–2023.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

På naturbruksgymnasiet Sötåsen lär sig eleverna att ta hand om groddjur samtidigt som de hjälper till att bevara en akut hotad regnskogspadda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026.Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kan robotar med AI bli till nytta för äldre och funktionshindrade? Det ska ett nytt projekt på KTH i Stockholm undersöka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach.Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.Reporter: Elsa Östlundvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Varför går det så trögt att återställa den biologiska mångfalden i Sverige, trots att det finns ett stort engagemang kring artbevarande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den uppdaterade versionen av den nationella rödlistan över hotade arter visar att det fortfarande går dåligt för många arter i Sverige. Flera forskare och experter upplever samtidigt en viss faktaresistens kring fakta om naturen. Det är något av det som diskuterades under årets Flora och Faunavårds-konferens i Uppsala. En konferens som handlar om biologisk mångfald och naturvård. Vetenskapsradion var där.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindvall@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

Sverige behöver kanske inte importera så många snittblommor som idag. Vi skulle kunna odla mer här hemma istället och minska transportutsläppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se