Podcasts about sveriges

Glad fjärde advent!Vi öppnar lucka 4 i vår cyberattacksadventskalender tillsammans med vår egen jultomte, kriminalkommissarie Jan Olsson från Polismyndigheten.I årets fjärde och sista lucka tar vi oss tillbaka till oktober, då Svenska kraftnät, myndigheten med ansvar för Sveriges elförsörjning, utsattes för ett dataintrång som snabbt väckte oro, frågor och spekulationer. Angriparna bakom intrånget påstod sig ha kommit över stora mängder data, över 280 gigabyte, och hotade att publicera materialet om deras krav inte uppfylldes. Samtidigt behövde Svenska kraftnät gå ut och lugna allmänheten: elnätet fungerade fortfarande, men intrånget var verkligt.Tillsammans reder vi ut vad som hände och pratar om hur angripare använder datastöld, hot och informationspåverkan som verktyg, vilka typer av hotaktörer som riktar in sig på kritisk infrastruktur samt hur en cyberattack i praktiken skulle kunna påverka elförsörjningen. Vi berör också hur det förändrade säkerhetsläget, bland annat Sveriges NATO-inträde, påverkar hotbilden och vad påståenden om ”hundratals gigabyte data” egentligen säger, och inte säger.Vi diskuterar även varför allmänhetens cyberkunskap är en avgörande del av motståndskraften i samhället. Jan ger också konkreta tips kring vardaglig beredskap och vad du som privatperson kan göra för att vara bättre förberedd.Välkommen till årets adventskalender från Cyber Chats & Chill, där vi under fyra adventsveckor har öppnat en ny cyberattackslucka varje advent! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksbankschefen om styrräntan, omvärldsrisker för svensk ekonomi, och vad det kan få för konsekvenser att Sveriges försvarssatsning finansieras med lån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under hösten har det talats om en kommande vändning för svensk ekonomi. Nu menar riksbankschef Erik Thedéen att den är här.”Vi hade ganska starka kvartalssiffror för BNP-tillväxten, men det stöds av andra indikatorer också under andra halvåret. Man kan säga att konjunkturen har vänt, men vi har fortfarande mycket lediga resurser. Så i någon mening har vi fortfarande lågkonjunktur”, säger Erik Thedéen.Omvärldsrisker för svensk ekonomiI den senaste penningpolitiska rapporten från riksbanken lyfts oförutsägbar amerikansk utrikes- och handelspolitik som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi. Också tendenser i USA om att vilja ställa penningpolitiken och den amerikanska riksbanken Federal Reserve under större politisk kontroll tas upp som en risk. Kan Donald Trump verkligen ta kontroll över USA:s centralbank? ”Det är en bra fråga. Det är delvis en juridisk fråga, och det är en del rättsfall som nu prövas. Han vill avskeda en av ledamöterna, Lisa Cook, och det är nu uppe för juridisk prövning. Det blir ett test på: Har de ett starkare skydd än andra myndighetschefer likt vi har i Sverige och likt man har i ECB, eller har man inte det?”, säger Erik Thedéen.Erik Thedéen får frågor om hur han skulle göra om det kom liknande politiska påtryckningar mot riksbanken i Sverige.”Jag vet ju vad det står i lagen, och den kommer jag följa till punkt och pricka. Där står det att politiker helt enkelt är förbjudna att ge mig instruktioner, och lika viktigt är att jag och mina kollegor i direktionen är förbjudna att ta emot instruktioner. Så skulle det bli en sån här diskussion, vilket vi inte alls är nära eller ens sett i Sverige, då skulle jag förstås vara väldigt trogen lagen”, säger Erik Thedéen.I sitt sommarprat diskuterade Erik Thedéen ”otänkbara scenarier” med USA som ett potentiellt ekonomiskt hot mot Sverige. Han menar att det med tanke på det geopolitiska läget behövs en försiktighetsprincip, exempelvis vad gäller betalningssystemen. ”Vi har till exempel två kreditkortsutgivare i Sverige som vi använder, Mastercard och Visa. Det är amerikanska bolag. Det fungerar alldeles utmärkt, men det är klokt att tänka att vi också ska ha europeiska system eller svenska system som kan fungera i det fallet att de där inte riktigt fungerar”, säger Erik Thedéen.Risker för det finanspolitiska systemetNästa års statsbudget går med underskott, och många av oppositionens skuggbudgetar följer samma mönster. I juni slöt riksdagspartierna en överenskommelse om att behovet av nya försvarsutgifter, inklusive stödet till Ukraina tillfälligt ska lånefinansieras. Det innebär att en avvikelse från det finanspolitiska ramverkets mål tillåts. Avvikelsen får innebära en ökad skuldsättning på som mest 300 miljarder kronor, och senast 2035 ska det finansiella sparandet åter vara i balans. Enligt överenskommelsen ska partierna under 2030 presentera hur balansen på nytt ska åstadkommas. Det tycker Erik Thedéen är för sent. Dröjer ett besked till dess finns risken att det hinner kommer en ny kris innan dess, säger han. ”Och då blir det nytt skäl att ha tillfälliga upplåningar och sen kan det vara ett sluttande plan. Vi är i väldigt gott utgångsläge idag, men vi ska behålla det utgångsläget och komma tillbaka till den där trovärdiga planen”, säger Erik Thedéen.Om det drar ut på tiden menar Erik Thedéen att det finns en risk att Sverige inte kommer betraktas som lika trovärdiga av finansiella aktörer. ”Återigen, vi är i ett mycket bra utgångsläge. Det är inte någon fara på taket idag, i morgon, kanske inte ens i övermorgon. Men den planen finns inte, och därför har jag liksom Finanspolitiska rådet och även Riksrevisionen varit skeptiska till att man inte är mer tydlig här”, säger Erik Thedéen.Diskussionen vi för är gränslandet mellan finanspolitiken, som är politikernas ansvar och penningpolitiken, som är Riksbankens ansvar. Traditionen bjuder ju att ni inte lägger i varandras områden. Är det rätt att du som riksbankschef resonerar kring hur statsbudgetar ska finansieras på det här sättet?”Ja, det tycker jag att det är, för att det här påverkar möjligheten att bedriva penningpolitik”, säger Erik Thedéen, och exemplifierar med Frankrike där problemen i statsfinanserna gör penningpolitiken verkningslös. ”Det här har en direkt koppling till penningpolitiken på sikt, och därför så tycker jag att det är rimligt att uttala sig om ramverket. Inte om innehållet i finanspolitiken, skatter upp, skatter ner, bidrag eller inte bidrag. Det är helt en politisk fråga”, säger Erik Thedéen.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Knut Kainz RognerudProducent: Johanna PalmströmTekniker: Fabian Begnert Programmet spelades in fredagen 19 december.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

År 1945. Trettondagsafton i Stockholm slutar i ett av de mest omskrivna morden i svensk kriminalhistoria. I en källare på Döbelnsgatan hittas en väska – och när polisen öppnar den rinner blodet ut. Inuti ligger en styckad kropp. Sveriges första koffertmord är ett faktum, och utredningen leds av den legendariske kriminalteknikern Otto Wendel, mannen som förändrade svensk mordutredning.Hasse Aro får sällskap i studion av kriminalhistorikern och författaren Rolf ”Roffe” Wrangnert för att prata om den gåtfulle maken, motivet som aldrig blev klart – och hur hela landet chockades av en koffert i en källare.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!

GOD JUL! Det har blivit dags för årets sista avsnitt av NHL-podden. Då tar firma Bjurman/Ekeliw fram varsitt förslag på hur Sam Hallam borde ta ut Sveriges OS-trupp – och det blir livlig debatt mellan podduon om hur laget ska byggas. Dessutom snackas det förstås om Quinn Hughes-bytesaffären och Buffalos Sabres general manager-skifte. I slutet av avsnittet: Årliga rimstugan inför julafton!

Del 1. När Villa Söderås på Lidingö läggs ut på Hemnet blir det känt som ”Sveriges dyraste hus”. Men villan säljs aldrig och på ön växer oron. Det går rykten om ägaren, hans planer för huset och hans påstådda kopplingar till Ryssland. Det här är en repris av Lyxvillans hemlighet från 2024, en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. För att lyssna på hela serien – gå in på svd.se/blenda. Bästa upplevelsen får du i SvD:s app.

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Globalt fenomen med stora konsekvenserI vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärdOm det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.Börsfall och boprisfallMen även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotÅsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitetJohan Grip, forskningschef KommuninvestFredrik Bood, demograf SCBJoanna Swica, träningsprofilJakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lommaekonomiekotextra@sverigesradio.se

8 otroliga år!!! Det stämmer gott folk, i hela åtta år har vi producerat Sveriges enda podcast om Blues & Rootsmusik! Häng med i vårt jubileums-julavsnitt där vi bjuder på klassiska julsegment som "Ljudklappar" signerat Fredrik och "Årets Minneslucka" signerat Tommy Dessutom spelar vi Livejulmusik i Ubbes "Blues På Begäran", snackar om vad som komma skall i "Bluespodden Tipsar" samt avrundar med ny låt från Kiruna i "Från Norr Till Söder"! Tack för att ni lyssnar, delar och blir Patreonmedlemmar! God Jul & Gott Nytt önskar Bluespodden!

Johan Gunterberg – mannen bakom Gallinari-låten som spelades på NBA-matcher – avslöjar allt! Jokics MMA-fighter-bröder som hotar rivaler på Twitter, varför LeBron James är en överskattad bluff (två av trettiosex clutch-skott!), och hur Zlatan blev helt starstruck när han hörde om Nikola Jokic. Sladjan och Johan river ner NBA-myterna medan Calle kämpar för att hänga med. Vi pratar europeisk basket-dominans, Pelle Larsson i Miami, och varför Michael Jordan fortfarande äger alla. Plus: Delonte West och LeBrons mamma, Tristan Thompson och Kardashians, och Sladjans helgreckar där din privatekonomi hänger på en tråd. Basket utan filter – här är sanningen ingen vågar säga.Bethard.com - Sveriges enda spelbolag som vågar stå för något. 18+. Sök stödlinjen.se om du har problem med ditt spelande. Om du har problem med någon annans spelande - gola ned honom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt nummer 126 av Soccerberoende, Sveriges kanske enda podcast om nordamerikansk fotboll, intervjuas den tyske målvakten Leon Musial. Leon representerade säsongen 2025 den svenska division 2-klubben Ytterhogdals IK och spelade dessförinnan collegefotboll i USA i fyra år.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Den 20:e januari 2006 hittades David Hellman, alias Dave Lepard, död i sin lägenhet i Uppsala. Många trodde att hans självmord bli slutet för Crashdïet, bandet som han startade år 2000 (och som till en början inkluderade de blivande Ghost-grundarna Tobias Forge och Gustaf Lindström). Men de övriga medlemmarna valde att fortsätta och har stärkt sin position som Sveriges mest populära sleaze metal-band. Nu hälsar gitarristen Martin Sweet och hans yngre bror, trummisen Michael Sweet, på hemma hos Strage tillsammans med sångaren John Elliot som är Crashdïets femte sedan starten. De pratar bland annat om varför de avverkar vokalister i ungefär samma takt som Spinal Tap avverkar trummisar, om sin kärlek till det kristna metalbandet Stryper, om hur de hanterade sorgen efter den lika kreative som destruktive Dave Lepard och om de verkligen blev upptäckta när de hängde på Systembolaget vid Medborgarplatsen. Dessutom får vi höra ett exklusivt smakprov av deras kommande singel "Chaos magnetic"! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges herrlandslag i fotboll besegrar Italien och kvalar in till VM i Ryssland 2018. Miraklet i Milano refereras av Christian Olsson, som säger hej till ryska björnar och den transsibiriska järnvägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Alexander Lundholm, 2025.Medverkande: Christian Olsson, Radiosporten. Richard Henriksson, f.d. expert Radiosporten.Arkiv: SR

Men rapporter från fronten ger en annan bild av läget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump hävdar att vi är närmare en fred i Ukraina än någonsin tidigare. Men Ukraina och Volodymyr Zelenskyj säger fortsatt nej till Rysslands krav på att ta över hela Donetskregionen. USA:s nya nationella säkerhetsstrategi tyder på att vi redan är på väg in i en ny världsordning, som linjerar alltmer med Vladimir Putins önskemål. Samtidigt tycks det inte gå riktigt så bra för de ryska trupperna vid fronten som Kreml vill få det att låta som.Dessutom, om de släppta politiska fångarna i Belarus och vad Aleksandr Lukasjenko får ut av det. Hör Stig Fredrikson, Rysslandskännare, journalist och författare, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Roony Bardghji är uppskattad och hyllad i FC Barcelona, klubben han flyttade till i somras. I början menade många på att flytten var fel och klubben för stor. Men den 20-åriga svensken slåss om en startplats och får kontinuerlig speltid i a-laget. Han ska dessutom vara väldigt uppskattad av både tränare och lagkamrater. Hur har Roony Bardghji lyckats etablera sig så snabbt i ett av världens bästa fotbollslag? Vad är det som gör att han är så omtyckt i klubben? Och hur ser framtiden ut för en av Sveriges största löften? Med: Makoto Asahara Programledare: Demir Lilja

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Vi träffar Lars Lindgren, en av Sveriges mest erfarna affärsänglar, för ett samtal som sträcker sig genom 80-, 90- och 00-talets mest formativa år för svenskt näringsliv. Med en karriär som omfattar det mesta inom 'venture'-branschen ger Lars en osminkad bild av hur det faktiskt var att bygga bolag före internet, genom IT-boomen och vidare in i nutiden. Samtalet kretsar kring lärdomar från flera decennier av konjunkturcykler. Lars delar med sig av anekdoter, misstag, beslut och hur dessa erfarenheter formar hans arbete som investerare idag.

Att Bohuslän ser ut som det gör hänger delvis ihop med sillen. Eva-Lotta Hultén berättar historien om människor som simmar med marknadens ström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det dova mullret från ett fartyg som passerar känns först som vibrationer i kroppen. När ljudet blir tydligt vet jag att jag snart också kommer kunna ana metallkolossen genom trädridån mellan mig och sundet. Det är en välbekant syn efter trettio år på denna plats. Kanske är också själva platsen van vid skeppen? Farleden utanför ön har sett fraktfartyg åtminstone sedan medeltiden, då timmer, insaltad sill, tran och kalk från de många skalbankarna fördes till England, Holland, Danmark och Norge.På sin båtresa genom Fräknefjorden, som platsen heter, klagade Carl von Linné år 1746 över att alla bergen ”vore skallote”, alltså kala, och han tyckte att trakten var förfärligt ful. Men smaken varierar förstås. Bara några år tidigare hade hans lärjunge Pehr Kalm rest genom Bohuslän och beskrivit de trädlösa trakterna som mycket vackra.De flesta förknippar nog ännu idag Bohuslän med kala klippor men länge fanns det gott om skog. Det landskap vi uppfattar som naturligt är på många platser resultatet av mänskligt överutnyttjande. Och sillen har ofta haft en fena med i spelet.Åtminstone sedan 900-talet har sillperioder inträffat på Västkusten. Runt hundra år av magra fångster har följts av fisk i massor. Salterier byggdes i omgångar överallt längs kusten och Bohusläns bönder blev temporärt fiskare. Träd fälldes för att bli till tunnor och bränsle i kokerierna, där man framställde tran som användes i oljelampor, skinnberedning, såptillverkning och matlagning, och till sist för att måla hus med. Fartygen tog insaltad fisk och tran till hela Europa. När sillen tog slut övergavs fabrikerna och samhällena och växtligheten fick på många håll chans att krypa tillbaka, med början i skrevorna. Så har sillperiodernas cykler gestaltat sig på landbacken.Kanske var den bohuslänska naturens utarmning som värst under 1700- och 1800-talen? På holmarna fanns fiskehyttor ännu kvar sedan den senaste sillperioden på 1600-talet, berättade Linnélärjungen Pehr Kalm i sin bok. Men träd var det ännu ont om. Där jag idag ser skogar av tall, ek, asp, rönn och bok växte bara ljung och ormbunkar. Naturen hade alltså inte hunnit återhämta sig när en ny stor sillperiod tog sin början bara några år efter Kalms resa.Snart fyllde hundratals salterier och trankokerier åter Bohuslän och havet tycktes som ett ymnighetshorn. 1700-talets sillperiod ledde till en enorm industri – och en enorm miljökatastrof, konstaterar Stefan Edman och Tomas Andersson i boken ”Sill”. Fiskrenset dumpades i havet där det dödade vegetationen i vattnet, grundade upp hamnarna och förvandlade bottnarna till en lös gröt där ankare inte fick fäste. Stanken låg tung. Men folk fick finna sig. Sillen gav ju goda intäkter till staten.Till sist började ändå lotsdirektionen och sjömilitären bekymra sig – kanske riskerade man sämre fiske på sikt? Trankokeriägarna beordrades att flytta produktionen längre in på land, där det fanns mark att gräva ner avfallet i. Industriägarna protesterade. De mätte djup i hamnarna, tog bottenprover och ansåg sig kunna bevisa att grumset inte var skadligt för fisket. Sveriges första miljökonsekvensbeskrivning. Men långt ifrån neutral förstås. Fabrikörerna fick ändå dispens, mot att de stängde av lämpliga vikar som ”grumsdammar” – och Bohuslän fortsatte stinka. Ekonomin kom först, då som nu.Jag undrar ibland, när jag känner de mullrande vibrationerna i mitt hus och min kropp, vad fartygen som passerar genom farleden nuförtiden för hit, eller bort; och vilka marker och hav som fått ge av sitt innehåll för att fylla containrarna ombord. Får de tid att återhämta sig någon gång?I spåren av den intensiva industrins uppgång på 1700-talet kom många gästarbetare och med dem bordeller och bråk, inte minst för att delar av lönen utbetalades i sprit. Men så försvann den silverglänsande fisken. De många fabrikerna slog igen och anläggningarna togs ner; människorna flyttade, eller började gneta sig fram på magra jordbruk. Drygt 60 år förflöt.1871 skrev Marstrands-Posten plötsligt att man kunde plocka sill med bara händerna inne i hamnen. Året efter gick sillen till också i norra delen av Bohuslän och i Strömstads tidning klagade man över att samhällets sysslolösa befolkning inte fiskade mer. De hade blivit slöa av att få så mycket inkomster från badgästturismen under sommaren menade man. Hur slöa badgästerna kunde anses vara, och om inte också de kunde fiska sill, kom nog inte upp till diskussion.När sillen blev kvar slog sig trots allt lokalborna samman och skaffade utrustning och året efter stod sillen ”tjock som en vägg” i fjordarna. Att åka ut och titta på stimmen blev en turistattraktion och folk gick man ur huse för att skörda ur haven. Samhällen blomstrade, telefonlinjer drogs ut till öarna, järnväg började diskuteras. Och fångsten verkade inte kunna minska. Vad skulle man göra med allt? Att lämna fisken i havet var tydligen inte ett alternativ. Den håvades upp för att omvandlas till gödsel. Produkten kallades för ”åkersnus” eftersom den var brun och pulveraktig.När denna vår senaste sillperiod runt år 1906 tog slut tolkades sillens försvinnande, enligt Claes Krantz i boken ”Vinterland”, av många i det gammaltestamentligt religiösa Bohuslän som Guds straff. Människorna hade missbrukat hans välsignelse genom att fiska på söndagarna. Det borde kanske ha legat närmare till hands att tänka att man roffat åt sig mer än vad Gud, eller naturen, velat ge?På många platser har vi i århundraden återkommande utarmat våra omgivningar. Inte minst i Bohuslän. All skog har huggits ner, all fisk tagits upp, all jordbruksmark utarmats. Tider av återhämtning har följts av nytt överutnyttjande. Bohuslän har omvandlats om och om igen, både ovan och under havsytan. För varje gång vi gör så riskerar vi att få allt mindre mångfald och allt sämre motståndskraft i naturen. Och skövlingen fortgår.I sin Sill-bok berättar Stefan Edman och Tomas Andersson hur de stora bestånden i Västerhavet nu skördas långt ute till havs, och aldrig längre får möjlighet att växa sig så stora att sillstimmen väller in mot kusten. Gigantiska trålare från Västkusten håvar också in all den östra kustens sill, strömmingen, för att den ska bli till foder i laxodlingar.De hastigt uppblossade och storskaliga exploateringarna under sillperioderna får mig att tänka på vår tids motsvarigheter; hur vi på kort tid byggde enorma mängder padelbanor i Sverige, eller lät städerna översvämmas av sparkcyklar. Vi var säkert många som förstod att det inte var hållbart i längden men här fanns begär som skulle kapitaliseras på medan storvinster fanns att hämta. Spåren finns kvar i form av sparkcyklar i våra stadsnära vatten och gigantiska idrottshallar som i många fall nu måste hitta andra funktioner. Också detta påverkar vår natur, även om vi slipper stanken.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturStefan Edman och Tomas Andersson: Sill – berättelsen om havets silver. Carlsson, 2024.Claes Krantz: Vinterland. Wahlström & Widstrand, 1957.

Vi djupdyker ner i gruvan och kollar hur det egentligen går med elektrifieringen under mark. Och så reder vi ut varför ett Sveriges största riskkapitalbolag vill fylla sina portföljbolag med norska humanoida robotar. Sen tar vi oss an den eviga frågan: lokal miljö vs global miljö när vi reder ut förutsättningarna för batterifabrik i Eskilstuna och uranbrytning i Sverige. “Not in my backyard" – men om inte, vem ska egentligen ska ta smällen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebba Lagercrantz har på bara några år tagit Pändy från ett bolag i förändring till en internationell framgångssaga med över 100 miljoner i omsättning. I det här avsnittet delar hon sina personliga insikter och lärdomar – sina bästa framgångstips för både livet och entreprenörskapet. Lyssna direkt så får du Ebbas svar på: – Vad alla framgångsrika människor hon mött har gemensamt – Den bästa investering hon gjort – och varför – Vad hon hoppas att det ska stå på hennes gravsten – Vilket citat hon försöker leva efter – Hennes budskap till alla människor i världen – Hennes bästa boktips till entreprenörer – De viktigaste vanorna för att växa som ledare och människa – Hur hennes morgonrutin ser ut – Vad hon skulle starta om hon fick 50 miljoner i knät idag – Och de 3–5 viktigaste råden till den som vill bygga ett framgångsrikt företag Du hajar – detta vill du inte missa! I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

I den tredelade serien Hatet granskar SVT Joakim Lundell, en av Sveriges nya makthavare med miljonpublik på Youtube, och människorna omkring honom. I Veckans gräv berättar Bo-Göran att han är besviken över att övriga medier sedan Hatet började sändas "sprungit på Joakim Lundells utspel" eller nöjt sig med att tycka till om dokumentären. Han berättar också om arbetet bakom granskningen, varför han ville granska Joakim Lundell, och hur det egentligen var med klippningen av avsnitt två och tre – bland annat.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Ulla-Lena stämmer staten efter att främlingar tog hennes adress / Sveriges utsläpp ökade förra året / Julen kan betyda ensamhet för vissa Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Den gröna omställningen är inget politiskt färgat projekt eller något man "håller på med där uppe i norr" - utan en fullt naturlig utveckling som kommer komma de allra flesta människor till godo. Så resonerar i alla fall Mattias Goldmann, hållbarhetsprofil och vd för 2030-sekretariatet, som tillsammans med snart 90 bolag och branschorganisationer kämpar för att Sverige ska nå sina klimatmål inom transportsektorn. Men kan det vara så att vi behöver ett uppdaterat språk och ett nytt narrativ kring den gemensamma framtiden? Hur ser Sveriges utveckling ut på den här fronten och vilka flaskhalsar finns det på vägen? Avsnittet är först ut i en serie om fyra delar som Heja Framtiden producerar i ett betalt samarbete med Society Expo 2026 och platsvarumärket Skellefteå. Artiklar från avsnitten kommer även att publiceras i nyhetsbrevet på Substack. Programledare: Christian von Essen Läs mer på hejaframtiden.se

VEM: Shanti RoneyYRKE: SkådespelareAVSNITT: 709OM: Tankarna inför repetitionerna av Jävla Karlar, hur han ska göra 15 olika roller själv på scen, samarbetet med Andrev Walden, intuition, arbetslust, varför Lars Norén var en stor regissör, risken för att energin dör på scen, alla avlidna motskådespelare från Vägen ut, skurkrollerna, blyghet, Sveriges kulturpolitiska ointresse, avsaknaden av mål - såväl i livet som yrkesmässigt, och givetvis en hel del om varför det är mer panikartat att få en fråga om favoriträtt än att komma till kollationering av en ny pjäs – ”naken”.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Priserna på mat, bränsle och el drar iväg samtidigt som bidragen minskar för många svenskar. Nu larmar Sveriges stadsmissioner i en ny rapport att nästan 700 000 svenskar, alltså motsvarande hela Göteborgs befolkning, lever i social och materiell fattigdom. Siffran har dubblerats på bara fyra år. Varför har det blivit så? Att man har det ekonomiskt tufft kan ofta bli särskilt tydligt inför jul, när det ska handlas julmat och klappar – vilken hjälp finns då att få? Gäst: Jonas Rydberg, generalsekreterare på Sveriges stadsmissioner Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sveriges Radio, TV4 Kontakt: podcast@aftonbladet.se

498 - Martin GyllixAvsnitt 498 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Martin Gyllix. IFK Norrköpings ordförande talar om klubbens fall ner i Superettan, om att grunden till misslyckandet är lagt under flera år, om att den tidigare styrelsen inte gav korrekt bild av IFK:s status, om att det var nödvändigt att sparka sportchefen Magni Fannberg, om att det fanns pengar till nyförvärv i somras, om att man övervägde att byta ut Martin Falk inför kvalspelet, om besvikelsen över att alla spelare inte var påkopplade i slutspurten och om ilskan efter skandalscenerna under sista kvalmatchen.Dessutom berättar Gyllix om att han vill fortsätta leda klubben, om planen för IFK:s framtid, om att man vill behålla Martin Falk som tränare, om att man klarar en ny miljonsmäll i Superettan, om att ledningen utreder att sälja arenan, om att sportchefen Henrik Jurelius har mandat att bygga truppen, om att man talat med Kalmar FF för att inspireras och om att satsningen på damlaget och akademin ligger kvar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kan låta anspråksfullt men med den nya plattformen för vad vi kallar ”Sveriges mest intressanta röster” vill Kvartal förändra hur begreppet journalistik uppfattas. Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Dem 14 december 2023 samtalar Tommy Åström och Lasse Granqvist om en av våra största skidåkare genom alla tider. Om inte den störste. Med nio OS-medaljer varav 4 guld är han Sveriges mest framgångsrika längdåkare. Välkommen till Kärleksbombningen av Sixten Jernberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yttrande- och tryckfrihet har blivit hyllade som viktiga orsaker till att vi har en demokrati och är något som skiljer oss från diktaturer och semidiktaturer. I och med sociala mediers ankomst har yttrandefriheten börjat ifrågasättas allt mer, det gäller till exempel vad som ska vara tillåtet att sägas i det offentliga rummet. Försök har också gjorts för att begränsa vad journalister får skriva om, om det hotar Sveriges säkerhet och relationen med främmande makt. Trots att våra hundraåriga landvinningar på området yttrande- och tryckfrihet kommer under press, är det ovanligt tyst i svensk media. Hur kommer det sig att journalister inte slår vakt om dessa frågor med större engagemang? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Johan Westerholm, ansvarig utgivare på Ledarsidorna.se.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Det är brist på gode män och förvaltare. Därför hjälper en del förvaltare över 50 personer samtidigt. Sveriges radio på ett lättare sätt, där har Sveriges radio samlat allt vi gör med lite enklare ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fluent Fiction - Swedish: A Winter's Mystery: Solving Skansen's Antique Heist Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-12-12-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: Skansen låg insvept i vinterskrud.En: Skansen lay wrapped in winter attire.Sv: Snön gnistrade under juletidens ljus och röken från de öppna eldarna steg upp mot den stjärnklara natthimlen.En: The snow sparkled under the holiday lights, and the smoke from the open fires rose toward the starry night sky.Sv: Doften av brända mandlar och glögg fyllde luften, och människorna strosade mellan marknadsstånd fulla med handgjorda vackra skapelser.En: The scent of roasted almonds and glögg filled the air, and people strolled between market stalls full of beautiful handmade creations.Sv: Linnea promenerade med Erik och Astrid.En: Linnea walked with Erik and Astrid.Sv: Linnea älskade historien som Skansen berättade genom sina gamla hus och traditioner.En: Linnea loved the history that Skansen told through its old houses and traditions.Sv: Erik, hennes kusin, var mer intresserad av alla människorna och marknadsprylarna, medan Astrid, den gamla guiden, hade ägnat sitt liv åt att berätta om Sveriges historia.En: Erik, her cousin, was more interested in all the people and the market items, while Astrid, the old guide, had dedicated her life to telling about Sweden's history.Sv: Men just idag låg en skugga över marknaden.En: But today, a shadow hung over the market.Sv: En ovärderlig antikvitet hade försvunnit, och en oro spred sig.En: An invaluable antique had disappeared, and a sense of unease spread.Sv: Handdrejad keramik från 1700-talet, en del av ett viktigt utställningsföremål, kunde inte hittas.En: Hand-thrown pottery from the 1700s, part of an important exhibit, could not be found.Sv: Linnea, fast besluten att lösa gåtan, kände hur adrenalinet rusade.En: Linnea, determined to solve the mystery, felt adrenaline rush through her.Sv: "Ska vi inte lämna det till vakterna?"En: "Shouldn't we leave it to the guards?"Sv: muttrade Erik skeptiskt.En: muttered Erik skeptically.Sv: "De verkar inte bry sig så mycket.En: "They don't seem to care much.Sv: Och tiden är knapp," sa Linnea bestämt.En: And time is short," said Linnea decisively.Sv: Astrid såg bekymrad ut.En: Astrid looked worried.Sv: Många trodde att hon, som haft tillgång till utställningsföremålen, skulle kunna varit en inblandad.En: Many believed that she, having had access to the exhibition items, could have been involved.Sv: Men Linnea vägrade tro det.En: But Linnea refused to believe it.Sv: Hon kände Astrid för väl.En: She knew Astrid too well.Sv: Medan man samlade säkerhetsteamet bestämde Linnea sig för att börja leta själv.En: While the security team was gathering, Linnea decided to start searching on her own.Sv: Hon följde en känsla, styrd mer av intuition än av logik, genom de gamla byggnaderna.En: Guided more by intuition than logic, she followed a feeling through the old buildings.Sv: Snart upptäckte hon en liten dörr, nästan dold, bakom ett av de större husen.En: She soon discovered a small door, almost hidden, behind one of the larger houses.Sv: Dörren ledde ner till en träkällare som få visste om.En: The door led down to a wooden cellar that few knew about.Sv: Linnea steg försiktigt in, ljustet från hennes ficklampa svepte över väggarna.En: Linnea stepped in cautiously, the light from her flashlight sweeping over the walls.Sv: Där, gömd i ett hörn, låg den förlorade keramiken.En: There, hidden in a corner, lay the lost pottery.Sv: En lättnad susade genom hennes kropp.En: A sense of relief swept through her body.Sv: "Vad gör du här?"En: "What are you doing here?"Sv: hörde hon en röst säga bryskt.En: she heard a voice say gruffly.Sv: Det var Erik, hans vän Jonas bakom honom.En: It was Erik, with his friend Jonas behind him.Sv: Jonas skruvade på sig besvärat och rodnade.En: Jonas fidgeted awkwardly and blushed.Sv: "Det var bara ett skämt," erkände han, klentroget snurrande på keramiken i sina händer.En: "It was just a prank," he confessed, incredulously spinning the pottery in his hands.Sv: Linnea tog den tillbaka, och för första gången på hela dagen log Erik.En: Linnea took it back, and for the first time all day, Erik smiled.Sv: "Du gjorde det, trots allt."En: "You did it, after all."Sv: Återförenade med Astrid, återskapade de utställningen med keramiken på sin rätta plats.En: Reunited with Astrid, they restored the exhibition, placing the pottery back in its rightful place.Sv: Folk samlades återigen, och julstämningen återvände till Skansen, med Astrid försäkrad om sitt goda namn.En: People gathered again, and the Christmas spirit returned to Skansen, with Astrid assured of her good name.Sv: När de gick tillbaka under de gnistrande julstjärnorna, kände Linnea sig annorlunda.En: As they walked back under the sparkling Christmas stars, Linnea felt different.Sv: Hon hade inte bara löst ett mysterium—hon hade också bevisat för sig själv vad hon kunde åstadkomma.En: She had not only solved a mystery—she had also proven to herself what she could accomplish.Sv: Erik smålog och sa: "Kanske finns det något i historia, trots allt."En: Erik smiled slightly and said, "Maybe there's something to history, after all."Sv: Linnea log tillbaka.En: Linnea smiled back.Sv: De båda, nu i samförstånd, promenerade över den snötäckta marken, fyllda av julens mirakel och glädje.En: The two of them, now in agreement, strolled across the snow-covered ground, filled with the miracle and joy of Christmas. Vocabulary Words:attire: skrudsparkled: gnistraderoasted: brändastrolled: strosadehandmade: handgjordatradtions: traditionershadow: skuggainvaluable: ovärderligantique: antikvitetexhibit: utställningsföremåladrenaline: adrenalinetdecisively: bestämtworried: bekymradintuition: intuitioncautiously: försiktigtflashlight: ficklampahidden: doldcellar: källarerelief: lättnadgruffly: brysktawkwardly: besväratprank: skämtconfessed: erkändeincredulously: klentrogetreunited: återförenadeexhibition: utställningassured: försäkradaccomplish: åstadkommamiracle: mirakeljoy: glädje

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Brothers Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptrappat budkrigInsatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.Tech- och diktaturmiljarderEfter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.Jokern i leken – Donald TrumpDonald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.Så påverkas konsumenterna och filmbranschen”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetRoger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondentTed Sarandos, vd NetflixDavid Ellison, vd Paramount SkydanceEva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenternaDonald Trump, president USAJohn Foley, redaktör Financial TimesWilliam Cohan, författare och ekonomijournalistekonomiekotextra@sverigesradio.se

Hur berättar man om det fruktansvärda brottet som Kim Wall blev utsatt för i en ubåt utanför Köpenhamn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den frågan ställde reporter Ida Lunqvist sig inför arbetet med det här avsnittet.I dokumentären hör vi Kims familj berätta om Kim som dotter, syster och journalist, men även om de plågsamma dygnen i augusti 2017 när Kim försvinner efter en tur i en ubåt. En tur hon aldrig skulle komma hem från.Dokumentären om mordet på Kim Wall hör du nu i Sveriges Radios app.Om du följer P3 Dokumentär i Sveriges Radios app får du notiser när vi släpper nya avsnitt, och de släpps ju alltid först hos Sveriges Radio. I appen finns också hela katalogen – så oavsett om du vill lyssna på det senaste avsnittet eller lyssna ikapp så lyssna gärna där.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Den 13 december varje år firas Lucia, en av Sveriges mest älskade och särpräglade högtider. Men detta firande är långt ifrån en enhetlig tradition – i själva verket är det ett resultat av flera sammansmälta sedvänjor och berättelser, som från början inte hade något med varandra att göra. Luciafirandet har fortsatt att förändras genom tiderna och tar ständigt nya uttryck.Grunden för dagens luciatåg vilar på flera lager av historia och folklig tradition. I centrum står förstås Sankta Lucia – ett sicilianskt helgon som enligt legenden led martyrdöden i början av 300-talet. Hennes historiska existens är dock omtvistad. Samtidigt förekommer i det svenska bondesamhällets folktro figuren Lusse – en skrämmande gestalt vars koppling till Lucia i huvudsak består i namnlikheten. Lusse har i vissa tolkningar förknippats med Lucifer, djävulen själv.Att Lusse figurerar just den 13 december beror på att detta enligt den julianska kalendern var årets mörkaste natt – en tid då man trodde att övernaturliga väsen härjade som mest. Till detta kommer en äldre tradition bland ungdomar att gå runt i tåg, sjunga, festa och samla in gåvor i form av mat eller pengar – ett inslag som förekom vid flera högtider, bland annat vid Lucia.Under mitten av 1800-talet började dessa olika element smälta samman till föregångarna till dagens luciatåg. Det stora genombrottet kom dock först under 1900-talets första hälft, då skönhetstävlingar arrangerades för att utse städernas Lucior – ett sätt att institutionalisera firandet i offentligheten.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Sankta Lucia och det svenska luciafirandets mångfacetterade bakgrund.Bild: Helgonet Sankta Lucia avbildas i denna renässanstolkning från 1521 av Domenico Beccafumi (1486–1551), utförd för Pinacoteca Nazionale i Siena. Målningen visar övergången från gotisk ikonografi till renässansens formspråk. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Good King Wenceslas (Folk-Song), inspelad 1922. Källa: Internet Archive, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I skuggan av fortsatta förhandlingar om fred i Ukraina har flera protester blossat upp i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har det kommit rapporter om sällsynta missnöjesyttringar i Ryssland. Invånare i Kurskregionen har blivit av min den statliga ersättningen för hem som har förstörts i kriget och småföretagare är rädda att en planerad momshöjning kan bli dödsstöten för deras affärsverksamheter.I Rysslands grannland Georgien är protesterna desto större. Där har dagliga demonstrationer mot landets ledning hållits i över ett år. Vart är Georgien på väg och hur ser kopplingarna till Rysslands krig mot Ukraina ut?Hör Fredrik Wadström, Sveriges radios Rysslandskorrespondent, och tidigare Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Johanna MelénProducent: Åsa Welander

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Vita bussarna var en aktion i slutet på andra världskriget där Svenska Röda Korset räddade 15 000 koncentrationslägerfångar från Tyskland, främst norrmän och danskar. Aktionen leddes av greve Folke Bernadotte med stöd från den svenska samlingsregeringen.I det kaotiska slutskedet av Tredje riket lyckades Folke Bernadotte i hemliga förhandlingar få ett godkännande för hela operationen av SS-ledaren Heinrich Himmler. I samarbetet med tyskarna tvingades de ansvariga för Vita bussarna ta svåra beslut för att inte äventyra hela aktionen.I avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor i historia, Ulf Zander, vid Lunds universitet om insatsen — dess bakgrund, nyckelpersoner och de etiska dilemman som följde.Är du en vanlig prenumerant för du bara lyssna på tio min. Vill du höra resten av avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Tanken på att rädda skandinaver ur tyska koncentrationsläger föddes redan i november 1944 när den norske diplomaten Niels Christian Ditleff presenterade ett förslag till Sveriges utrikesdepartement: att låta Sverige skicka en Röda Kors‑expedition för att evakuera norska och danska fångar från Tyskland.Förslaget togs senare upp av Svenska Röda Korset, som i början av 1945 började förbereda en räddningsaktion med stöd av den svenska samlingsregeringen och Försvarsmakten. Det var då Folke Bernadotte – vice ordförande i Röda Korset – trädde in som koordinator.Den första expeditionen startade redan tidigt 1945 med siktet mot att hämta svenskfödda kvinnor och barn i Tyskland — ett första steg mot det som kom att bli den större Vita bussarna‑aktionen. I praktiken var det konvojer med totalt 36 specialmålade vita bussar samt lastbilar, ambulanser och personbilar körde över hela Tyskland för att främst rädda utmärglade norska och danska koncentrationslägerfångar.Att just Röda Korset fick ansvaret var både praktiskt och principiellt: organisationen hade internationella kontakter, erfarenhet av humanitärt arbete och uppfattades som neutral — vilket var avgörande i ett krig där militära operationer var riskfyllda och politiskt känsliga.Genom att använda sig av militära resurser från svenska staten – fordon, personal och logistik – kunde Röda Korset genomföra en humanitär operation med tydliga skyltar (vita bussar med röda kors och svenska flaggor) för att signalera att det inte rörde sig om militära mål.Folke Bernadotte spelade en huvudroll i att förhandlingarna med Heinrich Himmler, chefen för SS. I februari 1945 reste Bernadotte till Berlin och inledde samtal med tyska myndigheter — bakom Hitlers rygg. Målet var att få tillstånd att transportera skandinaviska fångar ur lägren. Planen var att etablera en flerstegs-raket som började med att samla de skandinaviska fångarna i ett läger, för att senare utverka tillstånd att flytta dem till Sverige.Bildtext: Röda Korsets vita bussar kör genom Odense på väg till Sverige med danska fångar från tyska koncentrationsläger, den 17 april 1945. © Nationalmuseet – National Museum of Denmark, CC BY-SA 2.0.Musik: In Slavic Sorrow av Yagull Music, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Näst på tur att gästa podden är en av Sveriges färgstarkaste och gladaste person- Hanna Happy! Hon bjuder på alla möjliga glada, och mindre glada, historier och berättar allt om chocken kring graviditeterna. Vi får också veta allt om julfirandet i det nya rosa huset. Och vad tycker färgglada Hanna om influencers beiga, tråkiga hem?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druids eventuella trafikbrott, mörka P. Diddy-dokumentären och Musikhjälpens orimliga hat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Margret Atladottir är tillbaka från New York och avslöjar allt om kändisträffarna och den märkliga brotts-slumpen! David Druid har hämtat sig efter sitt eventuella trafikbrott som chockade ett helt land! Vi pratar om den oklädsamt hårda tonen från Musikhjälpen mot Morgonpassets lyssnare. Vi grottar ner oss i ”Sean Combs: The Reckoning”. Piggelina får fira jul, slipper bli skinka! Niklas Ekstedt är Sveriges kanske trevligaste kock och hjälper oss reda ut vad som bör och inte bör ske på julbordet. Mathilda Åkerlund, postdoktor vid Göteborgs Universitet, förklarar vad som driver rörelsen ”transvestigators”. Babs Drougge på P3 Nyheter rapporterar om att Israel får vara med i Eurovision och fenomenet ”biofobi”.Tidpunkter i avsnittet:11:49 Nyhetsfördjupning: Israel får vara med i Eurovision17:17 Vad är transvestigators?43:14 Nyhetsfördjupning: Hatar unga naturen?01:03:23 Babs privata hål: Köttfärsen01:16:01 Niklas EkstedtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Margret Atladottir

Jonatan är dödligt sjuk och har därför börjat skriva på sitt testamenteK har träffat en körskolärare med dåligt tålamod chippen har hört talas om Sveriges farligaste yrke Våra barn riskerar inte att bli rökare!Man kan lära sig mycket om sin partner genom att träffa dens föräldrarHur skriver man i ett brev till sin partner? Ska man skriva att man saknar hen?