Podcasts about sveriges

I dagens avsnitt av EM-podden Hopp Schweden pratar Ella Lindvall och Henric Holmberg ner Sveriges kvartsfinal mot England. Det blev förlust på straffar och mycket fokus efteråt hamnade på valet att skicka fram Smilla Holmberg i det pressade läget. Vi pratar förstås om det, men även om mycket annat.I och med Sveriges uttåg blir detta även det sista avsnittet för podden. Men ni tar som vanligt del av allt kring EM på Fotbollskanalen. Väl mött! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pazzapodden EM med Caroline Seger på slutvissla efter det fruktansvärda ödet som blev Sveriges i kvartsfinalen mot England. Och ja, det blev verkligen mest en terapisittning där vår frustration verkligen sipprade ut och paralleller till VM-02 och EM-04 dras i den otroliga onödighet det här till slut mynnade ut i. För varför skulle det bytas högerback? Varför spelade inte Amanda Ilestedt sista 20, för det var väl därför hon är i med i Schweiz? Och hur tacklar egentligen Smilla Holmberg det här? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pazzapodden EM med Caroline Seger på slutvissla efter det fruktansvärda ödet som blev Sveriges i kvartsfinalen mot England. Och ja, det blev verkligen mest en terapisittning där vår frustration verkligen sipprade ut och paralleller till VM-02 och EM-04 dras i den otroliga onödighet det här till slut mynnade ut i. För varför skulle det bytas högerback? Varför spelade inte Amanda Ilestedt sista 20, för det var väl därför hon är i med i Schweiz? Och hur tacklar egentligen Smilla Holmberg det här? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervjuare: Robert Benckert

Per Lange är tillbaka i Business Hacks och denna gång bjuder han på sina bästa verktyg för fler avslut och nya säljrekord. Varför är exempelvis LinkedIn så bra för försäljningen, och varför drar vissa affärer ut på tiden? Per Lange bjuder på svaren och mycket annat, till exempel: – Så skaffar du fler bra leads – Så stänger du affärerna snabbare – Så hittar du nya affärsmöjligheter hos befintliga kunder – Så tar du fram rätt säljbudskap – Så kan nätverksträffar öka försäljningen och mycket mer! Vill du också sälja mer? Såklart! Detta vill du inte missa! Info: Avsnittet är en repris och har tidigare sänts i Business Hacks  I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Hur mår Sveriges småföretag – egentligen? I det här avsnittet möter vi Peter Dalmalm, chef för företagsaffären på Nordea. Vi pratar om de största utmaningarna just nu, vad banken faktiskt kan hjälpa till med – och vilka möjligheter som finns för den som vill starta eller driva eget. Ett inspirerande samtal för alla som brinner för småföretagande, lokalt och nationellt. Intervjuare: Robert Benckert

Ett gäng unga svenskar badar i lyx på Franska rivieran. Miljonerna strömmar in – de kör snabba bilar, flyger privatjet och får VIP-behandling på exklusiva krogar och kasinon. Men bakom den glamorösa fasaden döljer sig ett gigantiskt bedrägeri, regisserat av Franco Malki – mannen som kom att kallas Mr Casino.Malki pekades ut som hjärnan bakom det som kom att bli ett av Sveriges största brottmål genom tiderna – Casinomålet – med rekordmånga åtalade. Han beskrivs som ett strategiskt geni, lever under olika identiteter och rör sig obehindrat i den internationella affärsvärlden.Nu är han aktuell med sin självbiografi Mister Casino, där han för första gången berättar sin historia: om uppväxten i Stockholmsförorten Rinkeby, vägen in i Monacos elit – och fallet som förändrade allt.Vad är det som lockar unga män till en värld av status, makt och snabba pengar?Lönar sig brott – egentligen?Och vem är Franco Malki bakom myten?Möt honom i sin första exklusiva intervju – i detta avsnitt av Dialogiskt.Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifyswedenGillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av EM-podden Hopp Schweden pratar Ella Lindvall och Henric Holmberg upp Sveriges kvartsfinal mot England. Vi ger er de senaste förutsättningarna och spekulerar i den svenska startelvan. Dessutom tar vi ner Norges förlust mot Italien, som nu kan få möta Sverige i semifinal.Frågor, tankar, synpunkter och annat kan mejlas till ella.lindvall@tv4.se och henric.holmberg@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Annie Lööf delar med sig av sin resa från Sveriges yngsta riksdagsledamot till partiledare i tolv år, om ledarskap i pressade situationer, hoten hon levde med och vad hon gör idag. Ett personligt samtal om mod, makt och förändring.

Fjärde juli slår turkisk polis till i gryningen och griper en av Sveriges mest jagade gängtoppar, Ismail Abdo, och flera av hans allierade. En av dem Fjällräven har gäckat norsk polis i flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det ska inte finnas en plats i världen som är trygg för grovt kriminella”, säger Jessica Nilsson på NOA, polisens nationella operativa avdelning.När den internationellt efterlyste Ismail Abdo – “Jordgubben” – grips drar svenskt rättsväsende en lättnadens suck. I Sverige misstänks han ligga bakom mordplaner och det genom tiderna största svenska knarkbeslaget; 1,3 ton kokain som tullen upptäckte i Nynäshamn. Gripandet i Turkiet är frukten av ett samarbete mellan svenska och turkiska myndigheter med hemliga möten och utbyte av underrättelseinformation. Även norska myndigheter har varit delaktiga. Tre norska medborgare grips vid tillslaget. En av dem är en norsk gängledare som kallas för “Fjällräven”.Teorin är att Fjällrävens nätverk samarbetar med Ismail Abdos Rumbanätverk och den norska gängledaren ska ha “importerat” den svenska modellen med unga svenska utförare som rekryteras för att utför morduppdrag i Norge, berättar kriminalreportern Sverre Holm-Nilsen på norska TV-bolaget NRK“Vi hade inte sett något av det här i Norge tidigare så det här blev en stor sak som skapade debatt i Norge”, säger han.Totalt grips över tjugo personer i den turkiska gryningsräden och hundratals kilo knark, värdepapper, kontanter och fordon tas i beslag. Abdo och flera av hans allierade är nu häktade misstänkta för brott begångna i Turkiet. Han kan inte utlämnas till Sverige eftersom han har turkiskt medborgarskap, och nu återstår att se om han ställs inför turkisk domstol och på så sätt förlorar sin makt att styra över sitt svenska brottsnätverk. ”Jag tror att det här kommer att gå hela vägen. Turkiet har varit ganska offensiva i sin kommunikation och visat bilder och filmer på gripandet. Kommunicerat ganska stolt över det här”, säger Christoffer Bohman, tidigare polischef och expert på brottsförebyggande frågor. Han märker redan att gripandena i Turkiet skakat om i den undre kriminella världen:”Det finns de som efter det här gripandet har börjat ta sig till Sverige. Nu är man inte onåbar längre”.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoReporter: David OhlssonProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Vad händer när en försvarsadvokat börjar skriva om det han sett, som ingen annan vågar prata om? I årets sommaredition möter vi Jens Lapidus – advokaten som blev författare, och som med Snabba Cash tog svenska folket med storm. Men vårt samtal handlar om mer än skrivande. Det handlar om människor. Om makt och språk, och om att förstå det som inte sägs rakt ut.Jens tar med oss till rättssalen och till ögonblicket som förändrade allt. Om hur han började skriva sena kvällar efter att barnen somnat, utan att veta om någon någonsin skulle läsa. Vi pratar om flow, om att skriva med både empati och edge. Och om varför fiktion ibland är det mest sanna sättet att berätta verkligheten på. Om att lyssna på tonåringar, läsa högt för sina barn, och att bära med sig det man sett i verkligheten, in i berättelser som berör miljoner.Det här avsnittet är en del av PratSmarts sommaredition där vi möter röster som stannar kvar. Jens Lapidus är en av våra mest inflytelserika berättare, inte bara för vad han skriver – utan för hur han ser på människan, livet och språket däremellan.Hitta rätt direkt – här är några av samtalets mest spännande delar:(01:10) Vem är Jens Lapidus?Från försvarsadvokat till en av Sveriges mest lästa författare.(04:20) Starten: När verkligheten tvingade fram fiktionenDet dramatiska ögonblicket i rättssalen som satte igång skrivandet.(07:40) Att skriva Snabba CashHur Jens skrev på nätterna, parallellt med advokatjobbet – och varför.(11:50) Vad gör en berättelse trovärdig?Om empati, skuggvärldar och varför Jens aldrig börjar från ett blankt dokument.(15:30) Makt, språk och kommunikation bortom ordenOm att förstå tystnad, kroppsspråk och rädsla i mötet mellan människor.(21:10) Från böcker till NetflixSå blev Snabba Cash ett fenomen – och vad som händer när karaktärer får liv.(25:40) Så såg han gängvåldet kommaOm att skriva om ett Sverige många inte ville se – innan det slog igenom på riktigt.(30:30) Från noir till barnbokHur en oväntad resa på en litteraturkryssning ledde till barnboksserien om Dillstaligan.(34:20) Skrivtips från JensSå bygger han flow, struktur och karaktärer med nerv. PS. Det här samtalet med Jens sändes första gången våren 2024 – men hans tankar om språk, perspektiv och berättandets kraft är lika aktuella i dag. Vi är så glada att få dela det med er igen i årets sommaredition.Tack för att du lyssnar och glöm inte att följa oss för fler insikter och inspiration från oss och våra gäster!

I dagens avsnitt av EM-podden Hopp Schweden pratar Ella Lindvall och Henric Holmberg om tisdagens pressträffar inför Sveriges kvartsfinal mot England, eventuella straffskyttar, minnena från 2022 och en del annat.Frågor, tankar, synpunkter och annat kan mejlas till ella.lindvall@tv4.se och henric.holmberg@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Douglas Stark har gått från en intensiv karriär på Voi till att bli en pionjär inom hjärnhälsa och longevity. Med en bakgrund från både militären och startup-världen har han utvecklat en unik inställning till prestation och välmående. Douglas Stark delar bland annat: – Hur erfarenheterna från lumpen och Voi format hans ledarskap – Kampen mellan entreprenörskap och personlig hälsa – Hur han inspireras av longevity-rörelsen och hur det påverkar hans vardag – Hans tankar kring att bygga hälsosamma vanor trots ett hektiskt schema – Insikter om hur man kan optimera både fysisk och mental hälsa. Och mycket mer. En fascinerande berättelse om entreprenörskap, prestation och balans – lyssna nu! I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer hittar du på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av artisten, skådespelaren, programledaren och en av Sveriges mest folkkära profiler, Pernilla Wahlgren. Vi pratar om dejting i vuxen ålder, Allsång på Skansen, att växa upp i kändisskapets ljus och hennes roll i Masked Singer.Pernilla delar med sig av livet bakom kulisserna, berättar om sina barn och deras karriärer, hur de hanterar pressen från offentligheten och varför just Bianca ofta får ta emot hat, medan Pernilla själv tycks gå fri. Och mycket mer!

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En professor i reproduktionsfysiologi från Karolinska Institutet varnar för att ta fertilitetsråd från influencers på Tiktok och kallar vissa råd för ”rena myter”.Senare pratar vi om Sveriges kändaste tårta, Prinsesstårtan, som tagit USA med storm senaste tiden. Men får man experimentera med en tidlös klassiker utan att förstöra bakelsens själ?

I dagens avsnitt av EM-podden Hopp Schweden börjar Ella Lindvall och Henric Holmberg prata upp Sveriges kvartsfinal mot England och vi tippar de övriga kvartsfinalerna.Frågor, tankar, synpunkter och annat kan mejlas till ella.lindvall@tv4.se och henric.holmberg@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon är en av Sveriges mest folkkära röster – i radio, podd och TV. Men vad är det egentligen som driver Sofia Wistam? I det här samtalet pratar vi om prestationsångest, revanschlust och modet att stanna upp och byta riktning när något inte längre känns rätt. Vi pratar om oarbetad sorg, relationer som tar slut, jobb man växer ur – och hur man lyssnar inåt när livet skaver. Ett naket, klokt och riktigt roligt samtal om att växa som människa, släppa taget och våga leva fullt ut – på riktigt. God lyssning!Mer info på @NotFAnnyAnymoreObvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Semesterträningen är igång – med både möjligheter och utmaningar. Hur får man till löppassen när man befinner sig på en skärgårdsö, utan land i sikte?Veckans gäst är ingen mindre än Fredrik Zillén – Sveriges främsta expert på löpteknik, med en unik kombination av djup kunskap, lång erfarenhet och en inspirerande personlighet. Ett avsnitt för dig som vill utveckla din löpning!

Uutisia, viihdettä, syvennystä. Nyheter, underhållning och fördjupning som håller finskan levande i den svenska vardagen.

Med målet i sikte gästades 2021 av Daniel Lindström. År 2004 var han på allas läppar när han stod som vinnare av Sveriges första Idol-tävling. Men vad händer när drömmen är uppnådd och du istället inser att det inte alls var det du ville göra i livet? Lyssna på avsnittet med Daniel Lindström. Sveriges första idolvinnare som sadlade om helt! Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Regeringen har beslutat om en ny strategi för jämställdhet, kvinnor och flickors frihet och egenmakt. Den kommer i en tid då jämställdhetsutvecklingen i världen möter allt mer motstånd. Auktoritära regimer, religiösa ledare och konservativa grupper arbetar aktivt för att begränsa tidigare framsteg, samtidigt som nya givare knyter sin finansiering till andra värderingar. I avsnittet diskuterar Sofia Orrebrink, Sidas verksföreträdare för jämställdhet, och Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, vad den nya strategin innebär, vilka målen är, vad som är nytt samt utmaningar och möjligheter för jämställdhetsarbetet och för Sveriges bistånd framöver. Samtalet leds av Númi Östlund.

❓

Var det rätt eller för lättvindigt när svenska medier kovände om migrationsministern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.Vem ska bli först, och vad händer sen?Reportrar: Freddi Ramel och Lasse EdfastAtt wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl

Hur når man toppen – och vad krävs för att stanna där? I första avsnittet av podcasten ”Omställning” möter vi Hammarbys stjärnskott Inès Lorenius och får en inblick i livet som en av Sveriges främsta fotbollstalanger. Och vi följer en annan resa som också landat i framgång: elbilens. Volkswagens marknadschef Carl Sundstedt berättar hur allt började.

Hur når man toppen – och vad krävs för att stanna där? I första avsnittet av podcasten ”Omställning” möter vi Hammarbys stjärnskott Inès Lorenius och får en inblick i livet som en av Sveriges främsta fotbollstalanger. Och vi följer en annan resa som också landat i framgång: elbilens. Volkswagens marknadschef Carl Sundstedt berättar hur allt började.

Sverige körde över Tyskland och vinner gruppen. Expressen damfotboll går igenom allt från den galna segern – och pekar ut Sveriges kanske viktigaste spelare. Med: Vendela Ögren, Carl Bolinder och Frida Olsson.

11 juli. Ministerns son, Säpos säkerhetsslarv, Forssmeds felslut om flyktiga förhållanden och Sveriges skitnödigaste festival kommer på tal när panelen summerar veckan. Andreas Ericson leder Rutger Brattström, Mattias Svensson och Peter Wennblad.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Migrationsminister Johan Forssell (M) ställer nu upp i en intervju med TV4 efter avslöjandet om hans anhörig med högerextrema kopplingar. Elin ska ta sig upp för Sveriges högsta berg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges största samtalsrum - där lyssnarnas berättelser är allt. Måndag-fredag & söndag 21:40 till midnatt. Ring 020-22 10 30. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I kväll pratar vi din starkaste filmupplevelse.

När Trump kom till makten rämnade den transatlantiska dröm som format Pål Jonson. Inför Nato-mötet i Haag ställdes frågan på sin spets: Kan Sveriges mest amerikaniserade statsråd fortfarande lita på USA?

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen varnar för bostadsinbrott som ökar under sommaren. Villor är värst drabbade och tjuvarna är snabba och vet ofta exakt var våra värdesaker finns. Hur håller man sina värdesaker gömda och vad ska man göra om man blir drabbad? Gäst: Helena Wahlund, brottsanalytiker, Polisen. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Under mitten av 1970- och 1980-talet genomgick den svenska Försvarsmakten mer eller mindre ett stålbad av rationaliseringar och neddragningar. Samtidigt utvecklade vi ett av världens mest kompetenta multiroll stridsplan JAS Viggen. Detta plan har blivit till en symbol för Sveriges förmåga i luften under det så kallade ”andra” kalla kriget fram till Sovjets kollaps. Samtidigt vittnar det faktum att Viggen aldrig blev en kärnvapenbärare om att Sveriges ambitioner under denna period inte längre passade med vare sig plånboken eller de övriga supermakternas egna intressen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om 1970- och 1980-talets så kallade ”försvarsdoktrin” och vad den egentligen grundade sig i.Fram till 1960-talets mitt hade Sveriges försvar varit inriktat på ett periferiförsvar med syfte att mota storskaliga invasionsförsök från någon närliggande stormakt. Till detta låg en politisk inställning som syftade till neutralitet i krig och alliansfrihet i fred. Att försvara en sådan säkerhetspolitisk inställning var endast möjligt om Försvarsmakten gavs stora resurser. I själva verket kan den svenska militära styrkeuppbyggnaden sägas vila på den enorma ekonomiska expansion som Sverige genomlevde under de så kallade rekordåren. Efterkrigstidens ”neutralitetsvakt” gjordes möjlig tack vare pengarna som flödade in. Det rådde också politiskt konsensus i försvarsfrågan under socialdemokratiskt ledarskap. Den militärtekniska utvecklingen pekade under tidigt 1950-tal också i samma riktning som tidigare, bara det att planen blev snabbare och bomberna starkare.Under mitten av 1960-talet kom dock mycket av dessa grundförutsättningar att ändras. Pengarna tog slut när tillväxten bromsade in. Den politiska konsensusen som tidigare rådigt luckrades upp när Försvarsmakten äskade egna kärnvapen (1970-talets offentliga politiska debatt om kärntekniken spelade in i detta), och den tekniska utvecklingen gick nu tillbaka mot konventionella scenarion där mekanisering och kvalitativ förmågehöjning blev allt viktigare. När pengarna började ta slut kunde inte längre alla få vad de ville ha och striderna om försvaret blev åter ett faktum. Samtidigt skönjdes en ökad sovjetisk närvaro i Östersjön med nya ubåtar och i centrala Europa var man mycket oroad över en förnyad Sovjetisk konventionell styrkeuppbyggnad som tycktes överskugga allt vad NATO kunde åstadkomma. USA skulle inte heller tillåta Sverige att anskaffa kärnvapen.Men skulle ett nytt storkrig egentligen betyda en fullskalig attack mot just Sverige, eller skulle endast en mindre styrka sättas in mot Skandinavien? En svår fråga blev då vad det nya spetsflyget egentligen skulle vara? Om det inte skulle bli ett attackflyg med kärnvapenkapacitet, vad skulle det i stället bli? Skulle det understödja ett djupförsvar, eller skulle det stoppa fienden till havs? Det som kom att bli 1970-talets och 1980-talets försvarsdoktrin lämnar inga vettiga svar på de här frågorna och idag framstår det militära resonerandet under perioden i stort sett som en efterhandskonstruktion. Det svenska försvaret nedmonterades till att passa den plånbok som gavs, och de krigsscenarier man såg framför sig anpassades till vad man kunde klara av. Av de 600 JAS Viggen som man önskade sig, blev det bara 300. Det fick helt enkelt räcka.Bild: JAS Viggen 37, Wikipedia, Creative Commons.Lyssna också på Sverige och det kalla kriget : Hela världens kalla krig (del 1) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

I samarbete med LKAB presenterar Historiepodden den här veckan ett specialavsnitt om Kirunas historia. Med anledning av flytten av Kirunas kyrka 19-20 augusti djupdyker vi i en av Sveriges mest intressanta orter. Avsnittet handlar om gruvbrytningens äldsta historia, om den nya ortens första nya invånare, om bolagsdisponenten Hjalmar Lundbohm och om det samhälle han lät bygga.Robin och Daniel kommer bägge vara på plats i Kiruna under de historiska augustidagarna. Följ oss gärna där. Mer information kommer i våra kanaler allt eftersom.---Litteraturlista:Persson, Curt, Hjalmar Lundbohm: ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat, Älven kultur, [Gammelstad], 2018Lundholm, Kjell, Vars då: bilder ur Norrbottens kulturhistoria, Norrbottens mus., Luleå, 1983Olovsson, Robin, Historien om Norrland. Del 2, Framtidens land, Volante, 2025Tjärnlund, Nils Johan och Henningsson, Daniel. ‘Kiruna – mönstersamhället i ödemarken', Popular Historia, 11 november 2017.Frängsmyr, Tore (red.), Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 2 [Gästr-Lantz], Norrlands univ.-förl., Umeå, 1994Bildkälla: Familjen Söderberg i Kiruna framför sitt hus av kasserade bräder, isolerat med fjälltorv. Fotograf: Mesch, Borg (1900). Kolorering: Nils Harnesk. Tillgänglig via Kulturmiljö Norrbotten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.