Podcasts about om sverige

Omvärldssituationen, med kriget i Ukraina och det instabila säkerhetspolitiska läget, har gjort att frågan om det civila försvaret har blivit högaktuell igen. I det här avsnittet medverkar den högste ansvarige för det området, ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Hör honom om vad det civila försvaret faktiskt är och hur det fungerar. Om de många kabelbrotten i Östersjön och följderna av dem. Om de ständiga cyberattackerna mot bl.a. Sveriges energiförsörjning och, utifrån det, hotbilden mot vårt samhälle. Om Sverige borde börja bli mer offensivt för att bemöta alla hybridattacker som vi utsätts för. Liksom vilken hans bedömning är, om det kan bli krig i Sverige. Foto: Kristian Pohl/RegeringskanslietHör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Här kommer ett stycke efterfrågat och efterlängtat frågeavsnitt från din absoluta favoritpodd. Kan Mello bli en en-kvälls-föreställning? Är inte KAJ:s bidrag en kopia av Popular? Får granarna följa med till Basel? Hur ser fansen på Sverige? Om Sverige vinner Eurovision - var kommer tävlingen att hållas? Vi pratar, som vanligt, högt och lågt om allt runt Mello och ESC - häng med! Med: Tobbe Ek, Stina Dahlgren, Markus Larsson och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.

Lena Mellin har varit en del av den svenska offentligheten och svensk media i över fyrtio år. Nu är hon aktuell med en ny bok om sin tid som svensk politikreporter, Det Nya Landet, som bland annat avhandlar de åtta statsministrar som hon hann med att bevaka. Vårt samtal tar sitt avstamp där men handlar sedan väldigt mycket om Sverige under den här tiden. Vilket land har vi varit? Vilket land blev vi och varför?Vi pratar också närgånget om hennes personliga relationer med Olof Palme, Göran Persson, Carl Bildt och nuvarande statsminister Ulf Kristersson.Hur har hon själv förändrats under alla de här åren? Vem av alla politiker var lättast att snacka med och vad pratar man egentligen om under en privat middag med statsministern?Få en unik inblick i en väsentlig del av svensk samtidshistoria när vi välkomnar Lena Mellin till 24frågor.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debatten om bakdörrar pågår inte bara i Sverige. Länder runt om i hela världen vill ha bakdörrar till populära molntjänster. I början av februari avslöjande Washington Post att Storbritannien begärde åtkomst till filer i Apples molntjänst. Britterna krävde rent av att Apple skulle kunna lämna ut filerna. Apple kan, rent tekniskt, komma åt filer som vanliga användare lagrar i Apples moln. Det gäller dock inte för användare som har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd. Då lagras filerna totalsträckskrypterade, så att enbart användarna själva kan komma åt sina egna filer. Britternas begäran förutsatte därmed att Apple skulle bygga in en bakdörr i sin molntjänst. Att bygga in en bakdörr kan jämställas med att bygga in en sårbarhet, något Apple av förklarliga skäl ville undvika. En sådan sårbarhet hade äventyrat dataskyddet för Apple-användaren runt hela jorden. Apples första åtgärd blev därför att hantera britterna separat. Apple tog helt enkelt bort brittiska användares möjlighet att aktivera Avancerat dataskydd. Storbritannien var de som krävde försämrat dataskydd. Resultatet blev att bara britterna själva förlorade möjligheten att spara information på ett säkert sätt i Apples moln. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om britternas digitala självskadebeteende och jämför det med situationen på hemmaplan. Så sent som i tisdags varnade VD:n för den säkra meddelandeappen Signal att samma sak kan hända här. Om Sverige kräver bakdörrar i Signal kommer Signal helt enkelt att lämna Sverige. Resultatet blir att resten av världen fortsätter kunna kommunicera säkert. De enda som drabbas är svenskarna, åtminstone de laglydiga svenskarna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd289.

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Inläst: Sverige gick med i Nato. End of story, men ändå inte. Kan Trump och vacklande tyskar få den svenska Nato-opinionen att svänga igen?

LÄS HÅRTs fanpod är tillbaka med ett gött snack om westerns! Böcker och annat som nämnts Fargo, bokserie av John Benteen (Ben Haas) Morgan Kane, bokserie av Louis Masterson (Kjell Hallbing) Ben Hogan, bokserie av Matt Jade (Kjell E. Genberg) Bamse i Vilda västern av Rune Andréasson Familjen Macahan, Tv-serie Lucky Luke, tecknad serie av Morris Blueberry, tecknad serie av Jean-Michel Charlier och Jean Giraud Rick O'Shay, tecknad serie av Stan Lynde Svenska Fantomentidningen Young guns I och II, Filmer Brisco County JR, Tv-serie Hell on Wheels, Tv-serie Dark tower-serien av Stephen King Den siste mohikanen av James Fenimore Cooper Cowboysblod av Owen Wister Old Shatterhand och Winnetou av Karl May Podden Behind the bastard, avsnitt Hitler: Y.A. Fiction Fan Girl Podden Snedtänkt, dubbelavsnitt Om Sverige och Vilda Västern När svenskarna sköt skarpt, bok av Daniel Hånberg Alonsos Översättaren Gösta Gillberg High Chaparral, Tv-serie Hight chaparral, Western land i småland Western farm, västern land i Boden Baldurs gate 1, Datorspel Golgotha, Weird western bokserie av R S Belcher Wild wild west, film The Crossings, bok av Jack Ketchum Cold as Hell, bok av Rhett C. Bruno och Jaime Castle Nära anknutna saker som ej nämns Förteckning över westernpocketar utgivna i Sverige: https://www.serielagret.se/bocker/sida1vastern.htm Recensioner av Bill och Ben-böcker: https://www.youtube.com/playlist?list=PLlS_cW0fCUhfxq8frQGlj8eGUdGU0cG6Q

”Historien om Sverige” är över. Andreas Åkerlund, historieprofessor vid Södertörns högskola, ger här sitt slutbetyg. Inläsare: Staffan Dopping

Under våren har Skattebetalarna gjort tre kommunbesök för att presentera rapporten "Sverige slösar?". Dessutom är vårbudgeten runt knuten. För att berätta om kommunbesöken och vad som kan förväntas av vårbudgeten gästas Uppskattat av Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med statsvetaren och författaren Mike Enocksson om svensk politik från början av 1900-talet till idag, om löntagarfonderna, socialdemokratin, välfärdsstaten och hur staten har spelat ut sin roll. De pratar också om vad paradigmskiftet som vi nu befinner oss i kommer leda till, om klassamhället, om individuell frihet och det kollektiva arbetet. Samt om myten om Olof Palme och socialdemokratin. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Erik Hörstadius Liberalernas förslag om att begränsa skärmtiden för unga, vårdkrisen och dess orsaker och Uppdrag Gransknings inslag om LVU-kampanjen. Programledare: Erik Thyselius.

Johan Petersson och Filip Hammar gästar Martina, det pratas om vänskap, åldrande och om varför fisk är livsfarligt!

Författaren och historikern Maja Hagerman analyserar SVT:s storsatsning. P1 Kultur vrider och vänder på tv-serien om Sveriges historia. Tar upp fallgropar, nödlösningar och överraskningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ETT HELT LANDS HISTORIA PÅ TIO AVSNITTMaja Hagerman har skrivit ett antal historiska fackböcker som fått mycket uppmärksamhet. Bland annat ”Spåren av kungens män”, om hur det svenska riket bildades i skiftet mellan vikingatid och medeltid, och ”Det rena landet” om hur Sverige blev en spetsnation inom rasbiologi. Hon undervisar i historisk dokumentärfilm vid Högskolan Dalarna och är hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten på Uppsala universitet.”Historien om Sverige” i SVT har beskrivit vårt lands historia från istid till nutid. Tio avsnitt, varav de första fem sändes hösten 2023 och de avslutande fem nu vintern 2024. Den återkommande presentatören har varit skådespelaren Simon J. Berger.... OCH VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HISTORISKA KOSTYMFILMER?Ofta finns en stor motsättning mellan historiker och regissörer av historiska filmer - där fackfolket åberopar sin expertis och filmarna sin konstnärliga frihet. Men måste det vara så? Vi har pratat med historieprofessorn Cecilia Trenter på Malmö Universitet, som använder spelfilm i sin undervisning, och rotat lite i historien om historia på film. Reporter: Mattias Berg.ÄR DEN NYE FINSKE PRESIDENTEN, ALEXANDER STUBB, EN AI?Kulturredaktören på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, Ylva Perera, skrev i går en artikel om den nya presidenten - där hon menade att vissa delar av hans opersonliga personlighet förde hennes tankar till en artificiell intelligens. Inte minst den litteraturanalys han nyligen gjorde i finska dagstidningen Helsingin Sanomat. Den handlade om Sofi Oksanens roman ”Utrensning”, som han enligt Ylva Perera inte utvann särskilt mycket ur. Vi talar direkt med henne om den nye finske presidenten och läget för det intellektuella samtalet i Finland just nu.PRO-PALESTINSKA DEMONSTRANTER AVBRÖT EN 100 TIMMAR LÅNG UPPLÄSNING I BERLINI helgen avbröt demonstranter en flera dygn lång uppläsning av en text av den tysk-judiska filosofen Hannah Arendt. Det var den kubanska konstnärens performance, där hon läser upp Arendts text som handlar om hur nazismen blev en totalitär ideologi, som stoppades i Berlin. Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling är med direkt och berättar om händelsen.ESSÄ: OM VILDMARKEN OCH VÅR VILDA VARDAGÄr ett möte med bisonhannarna på prärien nödvändigtvis en mäktigare upplevelse än att se fåglarna utanför köksfönstret? Kanske är det till och med så att idealiseringen av vildmarken fjärmar oss från den. I OBS serie om vildmark och civilisation så handlar det idag om den vardagliga vildheten. Journalisten, författaren och småbrukaren Ann-Helen Meyer von Bremen ifrågasätter till och med att det är som turister vi ska vistas i naturen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har fortfarande gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Big Bengt, Hasse Kvinnaböske, Carl-Gustaf, Mats Helge, Lill-Babs och bröderna Burman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Jan Aghed, Selma Lagerlöf, Duane Loken, Lill-Babs, Barbro Lindgren, Clint Eastwood och Nils Eriksson Blåbär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi måste sluta slåss mot inbillade väderkvarnar annars riskerar vi att förvandlas till antingen kvantitativa eller kvalitativa tunneltöntar hela bunten. Om detta sias det om bland annat i Spanarna med Calle Norlén, Katarina Barrling och inte minst Göran Everdahl som till våra stora glädje trotsat vinterkylan och stelfrusen traditionen trogen varit ute på årets julskyltningsrunda. Detta vill du inte missa! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorHur ska det bli? Vad och vem ska man tro på? Jo, Spanarna i P1 så klart! Programledare och dirigent för fredagens bubbliga gäng är den minst lika skarpsynta och kluriga Kristian Luuk.Häng med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Göran Everdahl, Katarina Barrling och Calle Norlén. Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 8 december 2023:Calle Norlén – manus och sångtextförfattare spanar om paranoida tunneltöntarGöran Everdahl – journalist och filmkritiker spanar om skyltfönstrens fasor 2023Katarina Barrling – docent och statsvetare spanar om allt om SverigeProgramledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Historieprofessorn Andreas Åkerlund från Södertörns högskola går in i lärarrollen och sätter betyg på SVT:s historiesatsning utifrån läroplanens kunskapskriterier. Inläsare: Johan Rabaeus

Sveriges Televisions nye storserie "Historien om Sverige" har fått mye skryt og gode anmeldelser etter at den hadde premiere sist helg. Men den har også ført til diskusjoner - for de første svenskene spilles av mørkhuda skuespillere. Hør episoden i appen NRK Radio

Redan efter första avsnittet har Sveriges Televisions supersatsning “Historien om Sverige” debatterats flitigt. Alla verkar ha en åsikt om serien, kultur och ledarskribenter, tyckare i sociala medier och givetvis tidningarnas tv-recensenter. Bland annat får serien kritik för att vara för enkel i historieberättandet, att den är gjord för barn och att Sverige faktiskt inte ens fanns som land för 6000 år sen. Många tycker också att statisterna är alldeles för snygga och välrakade. Vad är det egentligen som väcker så stor debatt kring SVTs satsning? Är serien för svulstig och finns det fog för kritiken? Gäst: Karolina Fjellborg, tv-kritiker på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Ronie Berggren samtalar med författaren och den pro-israeliske debattören Aron Flam om Sveriges syn på Israel, som gått från sympati till antipati bara en månad efter Hamas terroristattack mot Israel den 7 oktober 2023. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Kalle Berg pratar om skjutningen på Pressbyrån vid Kungsportsplatsen igår, där en man i 20-årsåldern med tidigare gängkopplingar skadades.Han pratar också om att terrorforskaren Magnus Ranstorp riktar skarp kritik mot att det smugglades in fyrverkerier innan IFK Göteborgs match i måndags.Fanny Wijk berättar om att strejken bland Hollywoodskådisar nu är över.Och så kommer Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered och pratar om ett nytt specialteam som ska hjälpa tjejer att lämna kriminalitet och kriminella gäng.Dessutom: Världens sista räkcowboys, Fannys icke-recension av Historien om Sverige och Homer Simpson ska sluta ta stryptag på Bart.-- Programledare: Fanny Wijk och Kalle BergNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsetter der vi slapp - om Erna og Sindre, Bergen og Valdres - og litt om en sykkeltur for Ole

Ronie Berggren intervjuar Asienexperten Jojje Olsson om den ekonomiska nedgången i Kina och varför den Islamiska gruppen hycklar när de kritiserar Sverige samtidigt som de ignorerar Kinas förtryck av muslimska minoriteter. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Samtal med Cwejman är på semester men för er sommarlyssnare har vi grävt i arkivet och plockat fram lite urval från året som gått. I detta avsnitt hör vi när Adam mötte Kajsa Ekis Ekman och pratade om Sveriges natoansökan. Hur kunde opinionen vända så snabbt och varför blev det inte en större debatt. Det är frågor som Kajsa Ekis Ekman ställer sig. Vi är tillbaka med nya avsnitt den 22 augusti.--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi här på Kulturredaktionen har gjort vår egen nedräkning inför årsdagen genom att låta fem kulturpersoner välja varsitt verk från varsitt sekel för att ge en bild av det litterära Sveriges framväxt. Ingrid Elam kommenterar valen. I år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung 1523. Kulturredaktionen bad fem litteraturexperter välja ett betydande verk per sekel för att skapa ett slags kanon i miniatyr.Författaren Anna-Karin Palm bestämde sig för Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot", Johan Hilton Kulturchef på Göteborgsposten valde "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius. Författaren Gabriella Håkansson En dåres försvarstal av August Strindberg och Victor Malm som är Kulturchef på Expressen tog Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Ingrid Elam summerar serien och kommenterar det hårda urvalet på fem verk från 500 år.MIKAEL TIMM GÖR FRANSKA NYA VÅGENNär de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Det var slut med syrls filmer, hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till? Mikael Timm dyker ned i franska Nya vågen.OBS-ESSÄ OM NONSENSDIKTNINGHur påverkar exilen skrivandet? Misstänkt för försök till giftmord lämnade författaren Carl Jonas Love Almqvist Sverige 1851. Under sina 14 år i exil skrev han något så besynnerligt som nonsensdikter. Författaren och poeten Isabella Nilsson - även känd som Nonsensprinsessan - reflekterar över dessa dikter i en essä från 2020, uppläst av Sveriges Radios Christina Höglund.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Hör om den senaste stora militärövningen runt Taiwan och vad den säger om Kinas planer. Dessutom frågelåda! Om alltifrån badrum till usel fotboll, fördomar, sandstormar och Kinas senaste chatbot. Rika, familjefrånvända och lesbiska är etiketter som dyker upp när vi fördjupar oss i kinesiska fördomar om Sverige och svenskar. Vi passerar en fotbollsplan där ingen vill bli solbränd. Följ sedan med in i en typisk kinesisk lägenhet och notera särskilt den gula stenhårda tvålen i badrummet. Och hur imponerande är förresten Kinas senaste textrobot baserad på artificiell intelligens? Inte särskilt, om vi ska tro techbolagets aktiekurs. Hör även om hur attityderna gentemot västerlänningar försämrats i Kina de senaste åren och om Kinas maktspel gentemot Vatikanstaten. Kinapodden ger ett fullmatat avsnitt med svar på lyssnarnas frågor! Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Jens Ganman och Mustafa Panshiri har rest runt i Sverige och mött människor som sällan skildras i medierna. Frågan de har med sig är om svenskarna har ångrat sin generösa migrationspolitik. Nu kommer deras bok "Det lilla landet som ångrade sig" - boken som beskriver deras möten  i olika delar av landet. De har också rest till Finland för att påminnas om hur Sverige var en gång – och till Frankrike för att se hur Sverige eventuellt kommer att bli. Men vilka är egentligen Ganman och Panshiri? Vad har de för bakgrund och hur aktivistiska är de? Dessutom politisk spaning: hur smärtsamt är det för SD att byta väljarbas? Gäster: Jens Ganman, journalist och författare, Mustafa Panshiri, föreläsare och författare och Johan Hakelius politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturredaktör Fokus.

Många lärare ser undervisning om den transatlantiska slavhandeln och slaveriet som en utmaning. I det här poddavsnittet hoppas vi kunna ge stöd kring det. Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Och kan kunskaper om rasism i historien leda till mindre rasism idag? Vi pratar med jämlikhetskonsulten Patrick Konde och vi möter gymnasielärarna Siri och Marika. Programledare: Jenny ReichwaldEn transkriberad version av poddavsnittet finns här:https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-slaveriet-och-slavhandeln/for-larare/poddavsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet. Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.Programledare är Tobias Svanelid.

Plötsligt blossar debatten om euron upp igen. Men vad skulle egentligen hända om Sverige bytte valuta? Vi lät Lars Calmfors, mannen som gjorde den första EMU-utredningen, göra en till.

Författaren och journalisten Magnus Linton gästar oss för att prata om knark. I veckan avkriminaliserades flera droger i provinsen British Columbia i Kanada, och allt fler länder i västvärlden har börjat närma sig en mer liberal narkotikapolitik. Vi frågar oss - hur är synen på narkotika i Sverige idag? Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Det blåser hårt kring Sveriges eventuella Natomedlemskap. Efter Erdoğan-dockan som hängdes i fötterna utanför stadshuset i Stockholm och Paludans koranbränninng, så har Erdoğan kraftfullt låtit meddela att han inte tänker stödja Sveriges Natoansökan. Regeringen, med statsminister Kristersson i spetsen, är nu minst sagt oroade över Sveriges säkerhetspolitiska läge. Så vad händer om vi i slutändan inte skulle godkännas av Turkiet och därmed hamnar utanför Nato? Hur farligt är det när kriget i Ukraina rasar runt hörnet? Finns det någon plan B om vi inte släpps in i militäralliansen? Om vi ponerar det värsta, att Ryssland skulle anfalla oss, skulle vi få något skydd av Nato eller står vi då helt ensamma? Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kung Carl XVI Gustaf håller sitt jultal från prinsessan Sibyllas våning på Stockholms slott. H.M. Konungens jultal, 25 december 2022Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige.Från Stockholms slott till Ukraina är det bara hundra mil fågelvägen.Även där firar man jul. Men för många som bor där är det mörkt, kallt och svårt. Delar av samhällets infrastruktur är utslagna. Människor har dödats, skadats och utsatts för fruktansvärt lidande.Första gången jag var i Ukraina var det fortfarande en del av Sovjetunionen. Drottningen och jag besökte då Sofiakatedralen i Kiev, där den svenska prinsessan Ingegerd ligger begravd.Ingegerd var dotter till sveakungen Olof Skötkonung i Sigtuna. Hon giftes bort med storfursten Jaroslav av Kiev år 1019, och var senare känd som ett helgon, Sankta Anna. Hon blev en historisk person och är än i dag en länk mellan våra länder.Under ett senare besök till Ukraina, ett statsbesök 2008, reste vi till Gammalsvenskby, ett litet samhälle i södra delen av landet.Ända sedan 1700-talet har byn varit hem åt svenska ättlingar med rötter från det då svenska Dagö, i nuvarande Estland. Genom seklerna har de utstått svåra prövningar: krig och tvångsförflyttningar. Ändå har de lyckats bevara sina svenska traditioner.I byns kyrka möttes vi av en kör som sjöng psalmer på ålderdomlig svenska, med texter och melodier som förts vidare från generation till generation. Det är ett starkt minne, som jag har burit med mig ända sedan dess.Den ryska aggressionen mot Ukraina har slagit hårt mot byn. Vägen jag invigde vid statsbesöket har förstörts. Det är ont om elektricitet, vatten och bränsle.Det känns tungt att tänka på det här. Därför vill jag i dag sända en särskild hälsning till invånarna i Gammalsvenskby:Mina och min familjs tankar är hos er och hos alla era landsmän. Framför oss ligger nu 2023. Ett särskilt år, på flera sätt.Vi står som land inför betydande utmaningar. Detta kommer att påverka många, framför allt dem med små marginaler. Och det kommer att ställa krav på oss alla. Som medborgare, och som medmänniskor.Vid nyår tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. En viktig och ansvarsfull uppgift för vårt land.  Nästa år är också ett jubileumsår: Den 6 juni är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung. Och i september har jag själv haft förmånen att vara Sveriges statschef i 50 år. Ja, det är en lång tid!Med anledning av jubileet kommer Drottningen och jag att besöka Sveriges alla län. Efter snart ett halvsekel av resor till olika delar av vårt land så vet jag att varje län har sin egen karaktär, natur och historia. Det är en rik mångfald, där varje del är med och bygger en helhet. Vi ser fram emot dessa besök, och att få möta alla er, unga som gamla, runtom i landet.Min förhoppning är att ni blir många som deltar. För det här jubileet handlar om Sverige. Om Sverige i tiden.Ända sedan jag var liten och lekte med modelltåg har jag fascinerats av tekniska uppfinningar och framsteg. Det har alltid varit naturligt för mig att rikta blicken framåt, mot horisonten.Under de 500 år som gått sedan Gustav Vasa blev kung har vårt land haft en helt enastående utveckling. Och under det halvsekel som jag har varit kung, har jag ofta fyllts av stolthet när jag sett hur svenska idéer och innovationer gör livet bättre för många människor. Både här i Sverige och ute i världen, där svenska produkter ofta har ett gott renommé.Denna positiva utveckling och dessa framsteg hör till det som vi firar 2023.Men, ett jubileum kan också vara ett bra tillfälle för eftertanke och tacksamhet.Åkrarna vi skördar. Skogarna vi bygger våra hus av. Träden vi får våra juläpplen från. I generationer har människor planterat och sått, tagit hand om skog och mark och lämnat det vidare till oss att förvalta.På samma sätt kan man se på konsten, språket, arkitekturen. Den tekniska och medicinska utvecklingen. Allt det som vi i dag kan åstadkomma kanske till och med tar för givet bygger på en grund som andra har lagt.I dag, på juldagens morgon, firades julotta i hundratals svenska kyrkor. De psalmer som sjöngs där har sjungits av många före oss. De är en del av vår historia och vårt kulturarv. Av det som binder oss samman och som tillhör alla i Sverige.Jag väljer därför att avsluta denna julhälsning med några rader ur Härlig är jorden en psalm som sjöngs vid vårt besök i Gammalsvenskby, och som jag själv tycker mycket om. Den sjungs gärna vid begravningar, men också i juletid, och den har ett tryggt och trösterikt budskap.Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång. Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.Oavsett hur du firar din jul så hoppas jag att den kan ge dig en stund av lugn och ro och eftertanke. Och att du kan ta fasta på det som ger dig glädje och hopp.Låt oss alla skänka en tanke till dem som behöver det bäst, och ta hand om varandra nu i jul och under året som kommer.Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2023!

Kristoffer Viita är en riktig svensk som bott i Amerika en längre tid. Denna vecka pratar vi om Sverige. Det finns ett bonusavsnitt på 50 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppenStandup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mike Enocksson är socialdemokratisk statsvetare och författare. 2021 släppte han boken Kampen om Sverige – från socialism till nyliberalism för förlaget Premiss.

I USA har fram till juni 2022 så många som 57 miljoner människor bara på ett par år lämnat sina arbeten utan att ha något nytt arbete att gå till. Med pandemin kom nya prioriteringar, människor började ställa sig frågan vad som verkligen är viktigt och ”meningen med livet” fick plötsligt en helt ny innebörd för många.Fortune menar att hela 40% av arbetstagarna i USA överväger att lämna sina jobb och McKinsey har i sina undersökningar kommit fram till att siffran är ännu högre för Europa med upp till 58% som funderar på att lämna sina jobb.Frågan är, har trenden ”The Big Quit” även fått fäste i Sverige? Till vår hjälp för att bena ut hur det ser ut i Sverige och varför, har vi med oss Jenny Berge, VD på rekryteringsbolaget SalesOnly, som ingår i Wisegruppen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För fyra år sedan gästade journalisten och författaren Per Brinkemo Hur kan vi? för att prata om klanstruktur och integration. Nu är han tillbaka för att blicka både bakåt och framåt om vad som har hänt sen 2018, hur debatten har utvecklats i Sverige och vad det finns för fördelar med att lära sig om andra kulturer för att bättre förstå vår egen. Hela samtalet hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi

För hundra år sedan var de flesta svenskar födda och uppvuxna i Sverige. I den mån det fanns utlänningar kom de flesta från Danmark, från Norge eller Finland. Sverige var inte ett invandrarland, man var ett utvandrarland.I vårt land fanns därför inte heller någon religiös mångfald att tala om. När Ebrahim Umerkajeff bosatte sig Sverige under 1800-talets första år var han landets första muslim och två decennier senare var de kanske bara ett dussin.Så hur blev Sverige ett invandringsland?Simon Sorgenfrei är religionsvetare och verksam vid Södertörns högskola där han är förestånade för institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet. Han har skrivit boken “De kommer vara annorlunda svenskar” som handlar om Sveriges första muslimer.Vårt samtal kom att handla om dem, och om den gradvisa förändring som sakta skedde i samhället under 1900-talet, hur Sverige organiserade sig för att öka invandringen under rekordåren och senare, hur man lite yrvaket ställde sig frågan om hur man skulle förhålla sig till alla de som kom.Bokrekommendationer:Stockholms stad-serien - Per Anders Fogelström. Välfärdsstaten i det mångkulturella samhället (avhandling) - Karin Borevi. Tusen år av invandring - en historia - Ingvar Svanberg, Mattias Tyden. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intervju: Susan Carlén OM Sverige (2022) by Nyhemsveckan

Den säkerhetspolitiska analys som ska ligga till grund för Sveriges Nato-beslut, presenterades på fredagen. Hör hela presskonferensen. Sex av åtta riksdagspartier står bakom rapportens innehåll. Vänsterpartiet och Miljöpartiet står inte bakom analysen som helhet. Samtliga partier är överens om att Rysslands invasion i Ukraina är den mest omfattande sedan andra världskriget och agerandet utgör ett flagrant brott mot folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen. Vi konstaterar att Rysslandskrisen är strukturell, systematisk och långvarig. Det är den analysen som är helt grundläggande för resten av rapporten, säger utrikesminister Ann Linde (S).Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger att rapporten inte redovisar något förslag om hur Sverige ska göra med en Natoansökan. Han säger sedan vad konsekvenserna av en eventuell svensk Natoansökan kan bli. Om Sverige väljer att ansöka om ett Natomedlemskap finns risk för ryska aggressioner. Det är av vikt att Sverige på olika sätt får säkerhetsförsäkringar från ett antal allierade under transitionsperioden, säger Peter Hultqvist. Vid ett eventuellt Nato-medlemskap skulle det nordiska försvarssamarbete kunna fördjupas inom Nato, även det nordisk-baltiska samarbetet skulle kunna fördjupas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).Moderaternas representant Hans Wallmark betonar vikten av artikel fem i Nato-fördraget och solidaritet i Europa som argument för att Sverige bör gå med i Nato. Det är det kollektiva försvaret, en för alla alla för en, den gemensamma försvarsplaneringen. För det andra att hela Norden kommer att ha gemensam försvarsplanering med våra närmaste och viktigaste länder, vi stärker den nordiska och baltiska gemenskapen. Och för det tredje, solidaritet med Europa, vi bygger säkerhet med Europa och Nordamerika, säger Hans Wallmark (M). Sverigedemokraterna står bakom allt väsentligt i rapporten, även om vi haft synpunkter på vissa formuleringar. Vi menar att Sverige borde ha ökat vår försvarsförmåga mer och tidigare. Totalförsvarsförmågan har nedmonterats men förhoppningsvis ser vi med den här analysen en tydlig vändpunkt som är långsiktig och inte tillfällig, säger Aron Emilsson (SD).På pressträffen deltog utrikesminister Ann Linde (S), försvarsminister Peter Hultqvist (S), Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Pål Jonsson (M), Aron Emilsson (SD), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Mikael Oscarsson (KD), Allan Widman (L), och Maria Ferm (MP).

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj både tackade och varnade Sverige i sitt tal till riksdagen. Alla partier enades om ytterligare 5 000 pansarskott till det angripna Ukraina, och valets två statsministerkandidater tog regeringsplanet till Nordnorge för att besöka Nato-övningen Cold response. Malmö drabbades av ett fruktansvärt våldsdåd på en gymnasieskola. Och Arla stoppar sin filmjölksprodukt Kefir, till följd av sin magkänsla. Veckopanelen med Jonas Lundgren, vänsterpartist på Lidingö, Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och Kajsa Dovstad, läkare och välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj både tackade och varnade Sverige i sitt tal till riksdagen. Alla partier enades om ytterligare 5 000 pansarskott till det angripna Ukraina, och valets två statsministerkandidater tog regeringsplanet till Nordnorge för att besöka Nato-övningen Cold response. Malmö drabbades av ett fruktansvärt våldsdåd på en gymnasieskola. Och Arla stoppar sin filmjölksprodukt Kefir, till följd av sin magkänsla. Veckopanelen med Jonas Lundgren, vänsterpartist på Lidingö, Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och Kajsa Dovstad, läkare och välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO. " Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. – Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. – Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. – Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. – På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. – Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand. Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. – Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. – Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians. Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. – I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel... Ett riktigt moment 22 mao! :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Opinionen för att Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato ökar, men vad skulle hända om vi bestämmer oss för att ansöka? Fredagsintervjun Special – som publiceras redan på en torsdag – tar avstamp i Natos historia och funktion och diskuterar vad som händer om ett medlemskap blir aktuellt men också konsekvenserna av att avstå. Medverkande är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och en av grundarna av Svenska Atlantkommittén, Rolf Ekéus, fd ambassadör och Stefan Ring, militärstrategisk expert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Opinionen för att Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato ökar, men vad skulle hända om vi bestämmer oss för att ansöka? Fredagsintervjun Special – som publiceras redan en torsdag – tar avstamp i Natos historia och funktion och diskuterar vad som händer om ett medlemskap blir aktuellt men också konsekvenserna av att avstå. Medverkande är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Rolf Ekéus, fd ambassadör och Stefan Ring, militärstrategisk expert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rysslands krig mot Ukraina har lett till att rekordmånga svenskar vill gå med i försvarsalliansen Nato. I vårt grannland Finland har opinionen också svängt kraftigt. Men är ett medlemskap i Nato verkligen den garanti för skydd som många hoppas på? På en kvart får du veta vad som skulle hända om vi gick med och varför vårt vägval får rubriker över hela världen. Med SvD:s politiska kommentator Annie Reuterskiöld.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad. "Svenska myndigheter kidnappar muslimska barn". Så låter i den omfattande desinformationskampanjen som sprids av extremister på nätet nu, bland annat av konton med koppling till våldsbejakande islamistiska organisationer. Vi pratar om hetskampanjen som Myndigheten för psykologiskt försvar ser som en påverkanskampanj från främmande makt.Sen ska vi till Kanadas huvudstad där situationen är helt bortom kontroll. Det säger stadens borgmästare som nu utfärdat undantagstillstånd för att rå på lastbilsdemonstrationerna som blockerar stora delar av stadskärnan, i protest mot landets covidrestriktioner.

Om Sverige kallade på dig så ställde du som svensk självfallet upp. Det VAR självklart, men det var för väldigt, väldigt länge sedan. Då stred man för det Sverige som vi svenskar faktiskt ville ha. Men, nu...? Handen på hjärtat, är du verkligen villig att stupa för dagens vision av Sverige? Är du villig att dö för Magdalena Anderssons Sverige? Missa inte det här programmet!EVIGT TACKSAM FÖR DITT STÖD! DONERA TILL MÅLET PÅ 2500 KR INNAN DEN 28 FEBRUARI:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva (5 Februari 2022)MYCKET INTRESSANT I DETTA PROGRAM:* Skulle du dö för Magdalena Andersson?* Dubbla måttstockar och "kåta Gun."* Hälften av tjejerna är "ALLA sexualiteter som finns."* Vi är tydligen världsmästare på psykisk misshandel.* Söker donator för insemination - "Ålder och etnicitet, spelar ingen roll."* Vi trodde att vi hade hört allt, men.... "Feministisk porr!?"* DNA-register över ALLA svenskar.* Inte f*n ska vi betala för omskärelse?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:SJUKPENSIONÄRENS VAL - MAT ELLER ELRÄKNINGhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/sjukpensionaerens-val-mat-eller-elraekniAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 12 FEBRUARI 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLE"Sverige går på knäna det är ett korthus" - Ulf "Vanheden" Brunnberghttps://www.youtube.com/watch?v=qig5xM9gWM4ELISABETHUppdrag granskninghttps://www.svtplay.se/video/33906890/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-23-valdtaktsmannen-och-skadestandetTOMASFlyttfåglar (Radio Edit) https://www.youtube.com/watch?v=EwTayDcO2M0

I det här avsnittet intervjuar Zebulon författaren och frilandsskribenten Per Wirtén om dennes nya bok "Mitt hemland – ett utanförskapsområde" som handlar om Sveriges förhållningssätt till EU och Europa.Köp boken här: https://www.adlibris.com/se/bok/mitt-hemland-ett-utanforskapsomrade-9789100191177 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag kallar Magdalena Andersson alla partiledare till samtal om det säkerhetspolitiska läget. Vad skulle hända om regeringen följde riksdagen och anslöt sig till NATO-optionen? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein. Hur går det till när man blir medlem i Nato?Vad skulle hända med förhållandet till våra grannländer om det skulle bli krig i Ukraina? Om Sverige skulle gå med i Nato, hur fungerar det rent konkret? Finns det en ansökningstid och vad skulle det kosta? Vi pratar med Anna Wieslander, nordeuropachef för tankesmedjan Atlantic Council för att reda ut detta.Vad är egentligen rysk champagne?Efter att Thomas igår i programmet uttryckte att den ryska champagnen är för söt fick vi en del reaktioner från lyssnare. Vad finns det egentligen för olika typer av ryskt bubbel? Och får man kalla det champagne? Och är det egentligen champagne från Ukarina? Vi reder ut det med vinskribenten Fredrik Schelin som just nu är på plats i champagnedistriktet i Frankrike.Talibanledarna har flugit tillbaka från Holmenkollen till Kabul i privatplan. Vad kom man fram till? Kommer flickor få gå i skolan i utbyte mot mat och mediciner? Och hur ser situationen ut nu snart ett halvår efter maktskiftet? Helene Lackenbauer gästar programmet. Afghanistankännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Amanda Rydman

Tidligere ambassadør til Sverige, Christian Syse, snakker om sine inntrykk og erfaringer som ambassadør i Sverige de fire siste årene. Sverige og Norge er tett sammenknyttet på mange områder, men det er forskjeller. Blant annet har landene håndtert koronapandemien svært forskjellig. På den ene siden er Sverige en innovativ industrinasjon, men på den andre siden har landet utfordringer med innvandring og integrering.

Navid pratar med statsvetaren och författaren Mike Enocksson om svensk politik från början av 1900-talet till idag, om löntagarfonderna, socialdemokratin, välfärdsstaten om hur staten har spelat ut sin roll. De pratar också om vad paradigmskiftet som vi nu befinner oss i kommer leda till, om klassamhället, om individuell frihet och det kollektiva arbetet. Samt om myten om Olof Palmé och socialdemokratin. Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

För en knapp månad sedan var Ann Linde på officiellt besök i Israel, det första svenska utrikesministerbesöket på över 10 år. Ann Lindes företrädare, Margot Wallström, var inte välkommen efter Sveriges erkännande av Palestina. Wallström beskylldes till och med för antisemitism efter uttalanden hon gjort. Men nu har relationen Sverige-Israel reparerats.  Israels utrikesminister Yair Lapid rördes till tårar under Ann Lindes besök. Den förbättrade relationen handlar dels om att Israel har en ny regering där Benjamin Netanyahu inte ingår. Men också om Sveriges arbete för att bekämpa antisemitism.I Radiokorrespondenterna möter vi Ann Linde, de israeliska akademikerna Amos Goldberg och Eva Illouz,  som är kritiska till hur man definierar antisemtism, och den palestinske arbetaren Ayman Mosleh från Gaza, som är en av de ca 10 000 arbetare som för första gången på två decennier släpps in i Israel för att jobba.

Jennifer Wegerup tillbaka i Sporthuset, tillsammans med Lasse Granqvist och Tommy Åström, denna fotbollens avgörande kvalvecka. Så kan 40-årige Ibrahimovic hjälpa Janne Anderssons landslag till VM! Om Sverige misslyckas - så svårt blir playoff. Svallvågor efter hockeyexperten Erik Granqvists starka berättelse om förnedrande inkilningar i svensk ishockey. Wegerup djupdyker i Calciopoli - tidernas största skandal i Serie A. Och var ska vi sova i natt? Jo, i Sporthusets svit!

I detta avsnitt får ni lära er rolig och udda fakta om Sverige. Vi läser upp nya gåtor inskickade från er lyssnare via www.godnattstund.se Sen har Eva & Elisabeth önskat höra en saga om Salladen Sally, där Markus sen fantiserat vidare ett spännande äventyr hur Sally förväxlas för en chokladboll av en gammal man med dålig syn. Han tar med salladen hem och nu måste de andra grönsakerna i kyldisken rädda Sally från att bli uppäten.Lyssna på episoden för att har den spännande fortsättningen.

I fyra delar berättar SVT nu historien om den svenska hiphopens pionjärer. Vi får följa genrens utveckling under 25 år, från det ganska blygsamma intåget i början av 80-talet fram till mitten av 00-talet med utsålda arenor och en dominans inom populärmusiken. Vad är det för berättelse och vad kan den säga om Sverige? Skribenten Nathan Hamelberg och redaktionens kritiker Anna Rosenström har sett serien. MUSÉERNA POST PANDEMIRESTRIKTIONERNA TEKNISKA SATSAR PÅ KVÄLLSÖPPET Hur har kulturens institutioner påverkats av pandemin? Efter att restriktionerna lyfts har Tekniska museet i Stockholm satsat på kvällsöppet, till klockan 22 varje kväll för att kunna hantera det stora trycket av besökare. Hur har muséet förändrats under de senaste 18 månaderna? Vår reporter besöker Tekniska. TEATER: LARS NORÉN KOMMER TILLBAKA TILL GENOMBROTTETS FAMILJEDRAMA I lördags var det premiär för en av Lars Noréns sista pjäser "Son, Fader, Moder" på Intiman i Malmö, på dagen 39 år efter premiären för dramatikerns genombrott "Natten är dagens mor" på samma scen. Och det finns en stark koppling mellan de båda pjäserna. Kritiker Kristina Lindquist har sett. RECENSION: OFÖRGLÖMLIGA BÖCKER OM SKRIVANDE Feministen, filosofen och författaren Hélène Cixious har i decennier präglat den intellektuella debatten i Frankrike, och även hennes skönlitterära produktion är prisbelönt. Hon är född i Algeriet 1937 av judiska föräldrar och de två böcker som nu kommer på svenska uppehåller sig både vid mammans erfarenheter av nazismen i Tyskland i "Från Osnabrücks station till Jerusalem" och den egna barndomens Alger i "Den vilda kvinnans dagdrömmerier". Katarina Wikars har läst båda. ESSÄ: VAD SÄGER DITT UTSEENDE OM DINA INRE EGENSKAPER?  Hur fria har vi egentligen lyckats göra oss från föreställningen om att utsidan avslöjar karaktären? Det frågar sig författaren Boel Gerell i dagens essä. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkande: Kerstin Torgersson, vindkraftsmotståndare i Borgvattnet, Jakob Ebner, projektledare Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels, kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman, arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år, Tore Söderlund, gårdsägare bland kraftverken på Näsudden. Programmet är en repris från 26 okt 2020. Programledare Mats Carlsson Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fotbollskanalen on tour - EM 2020 med Olof Lundh, Martin Petersson och Andreas Sundberg är DIN svenska poddföljeslagare under sommarens EM-slutspel! Nytt avsnitt varje dag fram tills Sverige lämnar sommarens fotbollsfest. Häng med!I dagens avsnitt pratar panelen om:Det senaste från det svenska EM-lägretReaktionerna efter gårdagens PKLyssnarfrågorLundhs "hetsjakt" Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Titus Murimi väcks abrupt av tulltjänstemännens kontroll. Han är tågvagnens enda svarta resenär. Kontrollen slutar med handklovar och att han anmäler vakterna för våldtäkt och misshandel. Hör vittnesmålen i Studio DN Dokumentär om kampen för rättvisa i ett land där många tror att rasismen alltid är någon annanstans. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Bauer Media. Musik: Epidemic sound.

De har svårt att förstå vad de gjort - ändå ställs de inför rätta. Kaliber om personer med intellektuell funktionsnedsättning som straffas för brott - och kritiken mot systemet. Del 2/2. Sofie, som egentligen heter något annat, har begått brott och låsts in på obestämd tid. Men Sofie är inte vilken brottsling som helst, hon har en intellektuell funktionsnedsättning och bedöms vara på ett barns mentala nivå.  Det här är del två i vår granskning av hur det går till när personer med intellektuell funktionsnedsättning döms för brott. Om hur de straffas, och om lagändringarna som aldrig blev av.  Det svenska rättssystemet skiljer sig åt från nästan alla andra länders eftersom man på 1960-talet tog bort begreppet tillräknelighet. Det innebär att personer inte undantas från ansvar för brott för att de inte haft förmåga att förstå vad de gjort, på grund av till exempel en psykisk sjukdom eller utvecklingsstörning.  Tova Bennet är doktor i straffrätt vid Lunds universitet och forskar på psykisk störning och ansvarsförmåga.  I svensk rätt fokuserar man mer på vilken påföljd personen ska dömas till. Men din psykiska sjukdom eller funktionsnedsättning är inte i sig ett hinder för att döma dig för brottet.  Om Sverige, likt de flesta andra länder, haft tillräknelighet i lagstiftningen så hade en liten grupp personer inte kunnat dömas för brott. En person som inte anses tillräknelig, kan alltså i de flesta andra rättssystem gå fri från straff. I stället får de någon typ av vård.  Tanken med rättspsykiatrin är att den ska behandla den psykiska sjukdom som gärningspersonen har, och att personen när den blivit tillräckligt frisk ska släppas ut i samhället igen.  Problemet är bara att vissa psykiska diagnoser aldrig går över eller förbättras. Däribland intellektuell funktionsnedsättning.  Sofie i vår granskning är en ovanlig gärningsperson, men hon är inte unik.   De senaste åren har personer med svårare intellektuell funktionsnedsättning varje år gått igenom rättegång och dömts för brott. Många av dem dömdes till rättspsykiatrisk vård där de tvångsvårdas på obestämd tid. De har begått riktiga brott, mot riktiga brottsoffer som lidit fysisk och psykisk skada. Samtidigt har stora utredningar föreslagit att personer som inte anses kunna förstå eller anpassa sitt handlande inte ska dömas för brott. Systemet har blivit kvar.   Reporter: Ida Nordén  Producent: Johan Sundström  Slutmix: Robert Egnelius  Programledare: Annika H Eriksson

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Midt i de borgerliges trængsler lader det til, at de faktisk har vundet kampen om at fortolke, hvad der sker i det multikulturelle naboland. Er Sverige gået fra at være et foregangsland til at være et skrækeksempel - takket være kritiske danskere? Det spørgsmål stiller være Mikael Jalving sine gæster svenske Gunnar Sandelin og danske Morten Uhrskov Jensen i denne udgave af ”Jalving ser rødt”.

Mitt under det brinnande Koreakriget tar den unge Gun Hong skydd innanför stängslet till Röda korsets svenska fältsjukhus i Busan. Allt för att undvika tvångsvärvning och en för tidig död vid frontlinjen. Tack vare sjuksköterskan Astrid hamnar han i Stockholms förorter i slutet av 1950-talet. På den tiden finns få utlänningar i orten och än färre asiater. Hör Gun Hong berätta om saker som du förmodligen aldrig har hört förut. Om Sverige, svenskar och skillnaden mellan då och nu. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europeiska lagstadgade minimilöner ses som ett stort hot av svensk fackföreningsrörelse. EU-kommissionens Magnus Astberg gästar podden och förklarar varför kommissionen vill införa minimilöner och hur det svenska systemet ska skyddas. Samuel Engblom, TCO, beskriver fackens worst case scenario.

Fler än någonsin tycker att utvecklingen i landet går åt fel håll. Om Sverige fortsatt ska vara ett attraktivt land att leva och bo i behöver kärnstaten återupprättas. 

Student, författare och krönikör som i debutromanen skildrar hur det är att växa upp utan sin far, den fängslade Dawit Isaak. Om Sverige och Eritrea, rasism och drömmar. Betlehem Isaak övertygad om att Dawit Isaak är vid liv Ja, min pappa lever. Och kanske tänker du, hur vet du det? Det är här den tysta diplomatin kommer in. Jag kan och får inte säga mer. Det berättar Betlehem Isaak, dotter till den fängslade journalisten Dawit Isaak i sitt sommarprogram. Betlehem Isaak, författare, krönikör och student talar också om kampen för att få sin pappa Dawit fri, efter 19 år i eritreanskt fängelse. Hon berättar om sina egna minnen av favoritstunderna med en pappa som gärna läste högt ur diktsamlingar och alltid tog ställning för barnen. Hon talar också om den rasism som hon själv har mött. Den finns på många ställen. Ibland är den tydlig och högljudd, men inte alltid, säger hon. Den kan också vara ett leende ansikte som nekar en jobb och bostad. Trots allt är Betlehem Isaak optimist och drömmer om ett samhälle byggt på tolerans och förståelse. Om Betlehem Isaak Student, författare, krönikör, 26 år. Född i Asmara i Eritrea, uppväxt i Asmara och Göteborg. Bosatt i Malmö. Debuterar som Sommarvärd. Debutromanen Mitt liv utan dig kom ut i år och är en starkt personlig berättelse om att växa upp utan sin far, Dawit Isaak. Redan som sjuåring ser hon sin far föras bort av säkerhetspoliser och han hålls fortfarande fängslad i Eritrea utan rättegång. Självbiografin ligger även till grund för pjäsen Jag är Betlehem Dawit Isaak som hade urpremiär tidigare i år på Angereds Teater i Göteborg. Studerar statsvetenskap vid Lunds universitet. Har varit krönikör i GT och bland annat jobbat som personlig assistent. Är engagerad i mänskliga rättigheter med fokus på jämlikhet och rasism. Mitt program handlar om Sverige och Eritrea, om rasism men också om min familj, om mina drömmar och förhoppningar och om att ljuset ändå finns och att vi tillsammans kan nå dit trots de olika samhälleliga och personliga problem vi ständigt tvingas möta. Producent: Anna Landelius

I denne uge ranter jeg om mine erfaringer om Sveriges håndtering af Corona og hvordan regeringen skal se at komme i sving. Jeg fortæller om Ytringspligt-turen til MarkozHD og runder af med lidt spørgsmål om livet.

I Godmorgon världen dessutom krönika av Helena Granström, kåseri av Pamela Jaskoviak, satir med Public Service och Panelen. Timme 1: * De flesta som dör i Covid-19 är dementa * Vem tar ansvar för det misslyckade skyddet av de äldre? * Nu driver Hongkong igenom kontroversiella restriktionerna * Krönika av Helena Granström * Panelen Timme 2: * Besluten som format Sverige: Förvaltningsmodellen * Operans höst börjar med en singer songwriter * Public Service * Finländare tittar på Sverige * Hur blir sommaren i Europa - hör våra korrespondenter från Grekland och Storbritannien * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joel Löf

De nordiska länderna har valt lite olika vägar för att bromsa coronavirusets effekter. Vad säger våra grannländer om Sveriges strategi? Och hur ser de nordiska "exitstrategierna" ut? Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent, Jens Möller, Norge- och Islandskorrespondent och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Victor Ubeira Europapodden europapodden@sverigesradio.se 

Kan ett litet land som Sverige bidra till en fredligare värld genom medling? Svaret är enligt Carl Skau och Annika Söder på UD:s enhet för konfliktfrågor och humanitär politik, ja. Och just att vi är så små är en nyckelfaktor i arbetet. I detta avsnitt får du veta hur.

Italien har gått från sopkaos till att vara bättre än Sverige på både källsortering och återvinning. Hur lyckades de med det? I en lång rad italienska kommuner har man bekänt sig till Zero waste-konceptet, där ambitionen är att så lite sopor som möjligt ska eldas upp eller läggas på soptipp. På flera håll i Italien källsorteras närmare 90% av hushållsavfallet. Vad gäller återvinningsgraden har Italien gått om både Sverige och EU-genomsnittet. Italiens väg bort från sopkaos hade sin början på 1990-talet i staden Capannori i Toscana. När en förbränningsanläggning skulle byggas där startade skolläraren Rossano Ercolini en proteströrelse som nu spridit sig i Europa. Idag leder han ett forskningscentrum som arbetar på hållbara lösningar och på att utveckla bättre förpackningar av material som är lättare att återanvända. I programmet hörs: Rossano Ercolini, skollärare, gräsrotsaktivist och föreståndare för Zero Waste Research Center i Capannori, Enzo Favoino, ordförande för Zero Waste Europes vetenskapliga utskott, Göran Finnveden, professor på KTH i miljöstrategisk analys, Klas Svensson, rådgivare energiåtervinning hos Avfall Sverige, Marco Mattiello, ansvarig för internationella relationer på avfallsbolaget Contarina. Programledare Marcus Hansson Ljudtekniker Olof Sjöström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I denna specialupplaga av Veckopanelen diskuterar våra gäster kring "Berättelsen om Sverige". Finns den? Fungerar den i fall som något som förenar?

I denna specialupplaga av Veckopanelen diskuterar våra gäster kring "Berättelsen om Sverige". Finns den? Fungerar den i fall som något som förenar? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I en text av Nikodemus Ungh bjuds vi på två svenska historieskildringar. Den ena handlar om centraliseringen av det moderna statsväsendet, och den andra om allmogens frihetskamp mot den växande centralmakten. https://www.mises.se/2019/06/22/tva-berattelser-om-sverige/

Förväntningar, överraskningar, saknad, rädsla, möjligheter… Deltagare från StudioUng berättar om mötet med Sverige. Samuel läser sin krönika om flytten från Kamerun och vikten av hårt arbete. Möjligheten att studera gör att Hena planerar att hjälpa utsatta. Rädsla drev Alicia från Thailand upp på scenen genom musiken. Abbas, Nima och Samuel samtalar om skillnader mellan Sverige och deras hemländer. Avsnittet leds av Shadi som även läser ett brev till sin vän Effi där han tar upp hur ospontant det kan vara att äta en semla.

I dag avgörs det - kommer Sverige bli vinter-OS-värd 2026 eller inte. Erdogan förlorar makten över landets ekonomiska centrum efter borgmästarvalet i Istanbul igår och i kväll möter de svenska damerna Kanada i åttondelsfinalen i fotbolls-VM. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

- Be a part of our community and get extra content and more free lessons at www.sayitinswedish.com

- Sei ein Teil unserer Lerncommunity und finde mehr Content und weitere gratis Lektionen auf www.sprichmalschwedisch.com

- Sei ein Teil unserer Lerncommunity und finde mehr Content und weitere gratis Lektionen auf www.sprichmalschwedisch.com

Den här veckans minisode är en intervju med Cat Posey. Inspelad på Internetdagarna i Stockholm den 18 november 2018.  Cat Posey är amerikan och grundare av organisationen Tech by Superwomen. Hon har jobbat för President Obama och är nu mer senior tech director på den stora amerikanska banken Capital One. Vi pratade om hur och varför mångfald i techbranschen är viktigt. Om fördomar och rekrytering. Om kollektiv identitet. Om Sverige och USA. Och om framtiden i dessa Trump-tider. En riktigt cool person som har SÅ mycket vettigt att säga om mångfald och inkludering – inom tech men också i allmänhet. Följ Cat Posey på Twitter: @catpoetry

Serbia er fysiske sterke, men er de for trege? Om Sverige skal gå videre, er det helt og holdent opp til Emil Forsberg? Er Belgias startoppstilling den beste i VM? Frode Lia har fått hjelp av Robert Gustafsson og Aleksander Schau til å vurdere VMs gruppe E-H.

Vad hände egentligen i Sverige 1939 till 1945. Vissa saker känner du kanske till, som tyska trupptransporter, Folke Bernadotte och de vita bussarna och ransoneringskupongerna. Men det finns mer att berätta om det här ämnet! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om Sverige och Palestina i tre kapitel: historien om de svenska aktivisterna, det svenska erkännandet av Palestina och politiken som följt under mandatperioden och möten med palestinier i Sverige.   Aktivisterna Palestinafrågan har under decennier engagerat människor i Sverige, i synnerhet på den politiska vänsterkanten, men stödet har gått upp och ner i perioder. Konflikts Ivar Ekman målar en bild av de svenska aktivisternas kamp för Palestina. Han träffar Yvonne Fredriksson, veteran inom de svenska Palestinagrupperna och aktivister som nu förbereder ett nytt "Ship to Gaza", bland annat ordföranden Jeanette Escanilla (V) och kaptenerna Jan Strömdahl (V) och Andreas Gustafsson. Även Per Gahrton, författare, tidigare politiker (MP) och långvarig Palestinaktivist, intervjuas.   Politiken 2014 erkände den svenska regeringen Palestina som självständig stat. Ett dramatiskt, vågat steg från en regering i ett litet land långt borta på många sätt en kulmen av flera decenniers socialdemokratisk politik. Erkännandet mötte lovord från palestinierna - och ramaskri och diplomatisk bestraffning från Israels regering. Vad har hänt sedan dess? Har erkännandet fått den effekt regeringen önskade och hur har Palestinapolitiken utvecklats under mandatperioden? Konflikts Anja Sahlberg intervjuar Israels ambassadör Ilan Ben-Dov, Palestinas dito Hala Husni Fariz och forskaren Anders Persson, verksam vid Lunds och Köpenhamns universitet. Konflikt har också försökt att få en bandad intervju med i första hand Margot Wallström, och annars kabinettsekreterare Annika Söder eller det särskilda sändebudet för konflikten Per Örnéus, men inte lyckats. På UD hänvisar man till tidsbrist.   Palestinier i Sverige I Sverige finns det i dag uppskattningsvis runt 7000 palestinier, små spår av de vågor av flyktingar som sköljt ut från Palestina de senaste 70 åren, först till regionen, till Libanon, Jordanien och Syrien, och sedan vidare i andra vågor, i samband med kriget i Libanon och nu senast kriget i Syrien. Konflikts Samar Hadrous träffar några av dem, Mohammed Qadora i Malmö, som var en av de hundratusentals palestinier som 1948 tvingades fly från områden som kom att bli en del av staten israel efter det arabisk-israeliska kriget. Hon möter också Mohammed Habbash och Fatema Habbash, medlemmar i det palestinska bandet Al-Asheqin, som gjort politisk musik som gått hand i hand med den palestinska kampen under decennier. I dag bor de i Helsingborg.   Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.Sahlberg@sverigesradio.se

Det som bara konspirationsteoretiker med foliehattar stora som luftballonger har sagt - Är idag fullt möjligt! Till och med mainstreammedia meddelar nu hur illa ute vi faktiskt kan vara. Men vad skulle du göra om du vaknade upp i ett kolsvart mörker? Här kan du höra vad dagens gäster skulle göra om dom vaknade upp och fann sig själva mitt i katastrofen.VI HAR BARA STÖD FRÅN DIG:Bankgiro: 412 - 4384Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaALLA ÄMNEN:* Vad gör du om Sverige slocknar?* Nedslagen med feministdildo - var drar man gränsen?* Det riktiga problemet med män - alarmerande många.* Dottern och äktenskapskontraktet.* Barn är nu Shariapoliser i Sverige.* Stenar rasar från den röda borgen.* Göran Persson är besatt!MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Ambjörn Börjesson, Nina Drakfors, Lennart Matikainen & Pontus PerssonNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 5 MAJMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

Hallå! Efter närmare en månad av tystnad är vi tillbaka med två bioaktuella filmer. En film där karaktärerna är i ett tv-spel och en film där karaktärerna kommer ursprungligen ifrån ett tv-spel. Ready player one och Tomb raider. Vi spelar upp ett klipp med självaste Peter Cullen, vem är det tänker ni då? Han har bland annat gjort rösten till Optimus Prime känd över hela runda jorden, eller platta jorden om du tror på sånt. Vi dömer ingen. Men han har dessutom en überkänd troféjägare i sina stämband. Om Sverige skulle göra en Ready player one film, vilka populärkulturella karaktärer skulle du vilja ha med? Vi kom bara på en handfull. Tom har tittat på en hel del film och serier som han snabbt risar eller rosar. Inte så mycket snack mer verkstad. Matte får till en freudiansk felsägning om en viss robot. I slutet fick det bli en spoilersektion, har ni inte sett Ready player one så stäng av innan eller inte, men ni blir varnade. På återseende!

Om Sverige hamnar i krig eller krigsfara sätts stora delar av den vanliga juridiken ur spel. Straffen för brott höjs, grundlagsfästa rättigheter försvinner och staten kan lägga beslag på privat egendom för försvaret. Hur god är egentligen Sveriges beredskap – rent juridiskt?   Gäster i det första säsongsavsnittet av Veckans Juridik är: Marika Ericson - jurist och forskare, Försvarshögskolan Jenny Deschamps-Berger - statsvetare och enhetschef, Försvarshögskolan Erik Wennerström - jur. dr. expert på konstitutionell nödrätt och generaldirektör för Brå  Programledare är Dagens Juridiks chefredaktör Stefan Wahlberg.

Ligger rasism och diskriminering bakom segregation och dålig ekonom i Malmö, eller är problemet snarare en felaktig ”strukturell välvilja”? Lyssna på författaren och journalisten Lars Åberg som har bott i Malmö i nästan sextio år och skrivit den hett debatterade boken ”Framtidsstaden”. Om Sverige i morgon blir som Malmö idag, hur blir Sverige då? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige har diskuterats flitigt i USA under det senaste året, från Obamas Sverigeflört till Trumps ”Last Night in Sweden”. Jacob Stenberg, analytiker vid Svenska Institutet, diskuterar vilka amerikaner som gillar respektive ogillar Sverige, hur terrorattacken på Drottninggatan bevakades i USA, vad landet förknippas med, och mycket mer. Har du tips på teman eller gäster? Maila till kongressen.podd@gmail.com eller @kongressenpodd på Twitter.

Skandalomsusade Uber-grundaren Travis Kalanick är ute - hur påverkar det Uber i Sverige? Bodil Sidén, kommunikationschef i Stockholm berättar om Ubers planer och vill att vi ska trängas lite mer i baksätet.  Dessutom en fyllig rapport från veckans stora teknikparty - Sthlm Tech Fest. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trump uppger en rad felaktigheter om Sverige. Sveriges fd Statsminister Carl Bildt undrar " vad har Trump rökt " Sveriges ambassadör i Washington protesterar. Mona Sahlin erkänner lögn. Vårtecken med flyttfåglar. Väder - Trump uppger en rad felaktigheter om Sverige. Sveriges fd Statsminister Carl Bildt undrar " vad har Trump rökt " Sveriges ambassadör i Washington protesterar. Mona Sahlin erkänner lögn. Vårtecken med flyttfåglar. Väder

Fristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/predikan-ar3a1Ger från Holland och Clarion från Sydafrika genom OM Sverige

Striden om Sverige, Per-Åke Eliasson Gudstjänst

Striden om Sverige, Per-Åke Eliasson Gudstjänst

Om Sverige som jämlikhetens föregångsland. Är den tiden förpassad till det förgångna? Ökade inkomstskillnader, segregerade bostadsområden och framför allt: larmen om en skola i krisVad finns det för möjligheter att göra en klassresa idag på platser som Munkfors och Hovsjö? Och hur stort är intresset bland dem som har möjlighet att göra resan? Skola och utbildning har varit en möjlig väg för den som velat göra en klassresa. Men hur svårt är det i dag att göra en sådan resa? Grundskolorna är segregerade, undervisningen döms ut som undermålig och arbetslösheten är hög även bland unga akademiker. Den som kommer från en familj utan studietraditioner, har han eller hon en chans? Vågar unga, som har föräldrar som varken kan bistå med pengar eller studieråd, gå en lång utbildning, eller väljer de något som är kortsiktigt säkrare? Vi börjar i grundskolan och besöker Hovsjöskolan i Södertälje. Med bara några månader kvar till skolavslutningen kämpar eleverna för att klara betygen så att de kan ta sig vidare till gymnasiet. Men tidigare år har bara hälften klarat kraven för att få godkänt. Nu ökar stressen och rektorn är orolig för många av eleverna. I studiosamtalet säger utbildningsminister Jan Björklund bland annat att skolor som Hovsjöskolan måste få bättre resurser, eftersom många av eleverna är relativt nyanlända till Sverige. Medverkande i samtalet är även Dilsa Demirbag-Sten, journalist och verksamhetsansvarig för Berättarministeriet, och Helen Pettersson, socialdemokratisk riksdagsledamot och förbundsansvarig för Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. Under sextiotalet minskade snedrekryteringen till landets universitet. Men sedan dess har minskningen i stort sett avstannat, enligt Robert Ericson, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Undersökningar visar entydigt att föräldrarnas bakgrund är avgörande för barnens skolresultat och val av utbildning. Reporter Kristian Åström   Munkfors är en av de kommuner i Sverige som har minst andel ungdomar som läser vidare på teoretiska gymnasieprogram och som därefter går vidare till högskola och universitet. Munkfors är en gammal bruksort i Värmland, som avfolkats de senaste decennierna. Vad krävs för att ungdomar där, ska vilja läsa vidare? Reporter Daniel Värjö Producent Kristian Åström Programledare Daniela Marquardt

Miljöminister Lena Ek (C) möter Lise Nordin energipolitisk talesperson (MP) i en debatt kring Vetenskapsradions granskning "atomnotan" om kärnkraftens kostnader. Vem ska stå för slutnotan för rivningen av Sveriges 12 reaktorer och förvar under 100 000 år av soporna? När bör dagens kärnkraftverk läggas ned? Statliga Vattenfall ska leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion - inbegriper det nya kärnkraftverk? Om Sverige drabbas av en härdsmälta - hur ska de kostnaderna täckas? Kan all kärnkraftel (40%) ersättas när reaktorerna rivits? Programledare: Marie-Louise Kristola.

På måndag startar MTG en privat pratradiostation, Radio1. Kanalen sänder över Stockholm och kommer fokusera på nyheter och aktuella händelser. En av kanalens programledarprofiler blir Alexander Schulman och han gästar dagens program tillsammans med programdirektören Christer Modig. I Japan funderar myndigheterna på att stoppa strålningen från de havererade kärnkraftverken genom att klä in dem med tyg. Vilka högteknologiska textila material finns det nu för tiden? Vi söker svar hos Textilhögskolan i Borås. Om Sverige skickar Jasplan till Libyen, är vi då i krig? ÖB har gett sin syn på det hela men redaktionen söker ändå svar av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. Bisittare är Natalia Kazmierska.