Podcasts about om sverige

Islamkritikern och aktivisten Luai Ahmed intervjuas av Magnus Thorén. Han tvingades lämna Jemen och sökte skydd i Sverige på grund av sin sexuella läggning och sin kritik av islam. Men idag säger Luai Ahmed att han förlorat allt hopp om det svenska samhället och inte vill bo här längre. Vad var det som fick den tidigare Sverigevännen att fly landet och varför kallar han sig idag för sionist?

Islamkritikern och aktivisten Luai Ahmed intervjuas av Magnus Thorén. Han tvingades lämna Jemen och sökte skydd i Sverige på grund av sin sexuella läggning och sin kritik av islam. Men idag säger Luai Ahmed att han förlorat allt hopp om det svenska samhället och inte vill bo här längre. Vad var det som fick den tidigare Sverigevännen att fly landet och varför kallar han sig idag för sionist?

Vad händer när ljuset slocknar, mobilen dör och inget vatten rinner ur kranen? I veckans avsnitt gräver vi i de verkliga scenarierna kring ett total strömavbrott i Sverige – inspirerade av det kaos som nyligen lamslog Spanien och Portugal. Hur beroende är vi av el egentligen? Och hur snabbt faller vårt digitala samhälle samman? Vi pratar beredskap, vardagskaos och vilka oväntade konsekvenser ett strömavbrott kan få – från bankkort som inte fungerar till hur du laddar din mobil utan el. Samtidigt får vi höra om Christers senaste kamp med spanska verb och varför humor fortfarande är vårt bästa överlevnadskit. Ett allvarligt ämne – men som alltid med glimten i ögat. Lyssna nu innan batteriet tar slut! Glöm inte att ni kan ge oss förslag på saker vi kan ta upp i vår podd genom att maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Tanvir ger upp om Sverige efter Northvolt – sökt hundratals jobb: ”I'm not angry, I'm pissed”

Omvärldssituationen, med kriget i Ukraina och det instabila säkerhetspolitiska läget, har gjort att frågan om det civila försvaret har blivit högaktuell igen. I det här avsnittet medverkar den högste ansvarige för det området, ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Hör honom om vad det civila försvaret faktiskt är och hur det fungerar. Om de många kabelbrotten i Östersjön och följderna av dem. Om de ständiga cyberattackerna mot bl.a. Sveriges energiförsörjning och, utifrån det, hotbilden mot vårt samhälle. Om Sverige borde börja bli mer offensivt för att bemöta alla hybridattacker som vi utsätts för. Liksom vilken hans bedömning är, om det kan bli krig i Sverige. Foto: Kristian Pohl/RegeringskanslietHör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Här kommer ett stycke efterfrågat och efterlängtat frågeavsnitt från din absoluta favoritpodd. Kan Mello bli en en-kvälls-föreställning? Är inte KAJ:s bidrag en kopia av Popular? Får granarna följa med till Basel? Hur ser fansen på Sverige? Om Sverige vinner Eurovision - var kommer tävlingen att hållas? Vi pratar, som vanligt, högt och lågt om allt runt Mello och ESC - häng med! Med: Tobbe Ek, Stina Dahlgren, Markus Larsson och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.

Lena Mellin har varit en del av den svenska offentligheten och svensk media i över fyrtio år. Nu är hon aktuell med en ny bok om sin tid som svensk politikreporter, Det Nya Landet, som bland annat avhandlar de åtta statsministrar som hon hann med att bevaka. Vårt samtal tar sitt avstamp där men handlar sedan väldigt mycket om Sverige under den här tiden. Vilket land har vi varit? Vilket land blev vi och varför?Vi pratar också närgånget om hennes personliga relationer med Olof Palme, Göran Persson, Carl Bildt och nuvarande statsminister Ulf Kristersson.Hur har hon själv förändrats under alla de här åren? Vem av alla politiker var lättast att snacka med och vad pratar man egentligen om under en privat middag med statsministern?Få en unik inblick i en väsentlig del av svensk samtidshistoria när vi välkomnar Lena Mellin till 24frågor.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Debatten om bakdörrar pågår inte bara i Sverige. Länder runt om i hela världen vill ha bakdörrar till populära molntjänster. I början av februari avslöjande Washington Post att Storbritannien begärde åtkomst till filer i Apples molntjänst. Britterna krävde rent av att Apple skulle kunna lämna ut filerna. Apple kan, rent tekniskt, komma åt filer som vanliga användare lagrar i Apples moln. Det gäller dock inte för användare som har aktiverat funktionen Avancerat dataskydd. Då lagras filerna totalsträckskrypterade, så att enbart användarna själva kan komma åt sina egna filer. Britternas begäran förutsatte därmed att Apple skulle bygga in en bakdörr i sin molntjänst. Att bygga in en bakdörr kan jämställas med att bygga in en sårbarhet, något Apple av förklarliga skäl ville undvika. En sådan sårbarhet hade äventyrat dataskyddet för Apple-användaren runt hela jorden. Apples första åtgärd blev därför att hantera britterna separat. Apple tog helt enkelt bort brittiska användares möjlighet att aktivera Avancerat dataskydd. Storbritannien var de som krävde försämrat dataskydd. Resultatet blev att bara britterna själva förlorade möjligheten att spara information på ett säkert sätt i Apples moln. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om britternas digitala självskadebeteende och jämför det med situationen på hemmaplan. Så sent som i tisdags varnade VD:n för den säkra meddelandeappen Signal att samma sak kan hända här. Om Sverige kräver bakdörrar i Signal kommer Signal helt enkelt att lämna Sverige. Resultatet blir att resten av världen fortsätter kunna kommunicera säkert. De enda som drabbas är svenskarna, åtminstone de laglydiga svenskarna. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd289.

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Inläst: Sverige gick med i Nato. End of story, men ändå inte. Kan Trump och vacklande tyskar få den svenska Nato-opinionen att svänga igen?

LÄS HÅRTs fanpod är tillbaka med ett gött snack om westerns! Böcker och annat som nämnts Fargo, bokserie av John Benteen (Ben Haas) Morgan Kane, bokserie av Louis Masterson (Kjell Hallbing) Ben Hogan, bokserie av Matt Jade (Kjell E. Genberg) Bamse i Vilda västern av Rune Andréasson Familjen Macahan, Tv-serie Lucky Luke, tecknad serie av Morris Blueberry, tecknad serie av Jean-Michel Charlier och Jean Giraud Rick O'Shay, tecknad serie av Stan Lynde Svenska Fantomentidningen Young guns I och II, Filmer Brisco County JR, Tv-serie Hell on Wheels, Tv-serie Dark tower-serien av Stephen King Den siste mohikanen av James Fenimore Cooper Cowboysblod av Owen Wister Old Shatterhand och Winnetou av Karl May Podden Behind the bastard, avsnitt Hitler: Y.A. Fiction Fan Girl Podden Snedtänkt, dubbelavsnitt Om Sverige och Vilda Västern När svenskarna sköt skarpt, bok av Daniel Hånberg Alonsos Översättaren Gösta Gillberg High Chaparral, Tv-serie Hight chaparral, Western land i småland Western farm, västern land i Boden Baldurs gate 1, Datorspel Golgotha, Weird western bokserie av R S Belcher Wild wild west, film The Crossings, bok av Jack Ketchum Cold as Hell, bok av Rhett C. Bruno och Jaime Castle Nära anknutna saker som ej nämns Förteckning över westernpocketar utgivna i Sverige: https://www.serielagret.se/bocker/sida1vastern.htm Recensioner av Bill och Ben-böcker: https://www.youtube.com/playlist?list=PLlS_cW0fCUhfxq8frQGlj8eGUdGU0cG6Q

”Historien om Sverige” är över. Andreas Åkerlund, historieprofessor vid Södertörns högskola, ger här sitt slutbetyg. Inläsare: Staffan Dopping

Under våren har Skattebetalarna gjort tre kommunbesök för att presentera rapporten "Sverige slösar?". Dessutom är vårbudgeten runt knuten. För att berätta om kommunbesöken och vad som kan förväntas av vårbudgeten gästas Uppskattat av Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med statsvetaren och författaren Mike Enocksson om svensk politik från början av 1900-talet till idag, om löntagarfonderna, socialdemokratin, välfärdsstaten och hur staten har spelat ut sin roll. De pratar också om vad paradigmskiftet som vi nu befinner oss i kommer leda till, om klassamhället, om individuell frihet och det kollektiva arbetet. Samt om myten om Olof Palme och socialdemokratin. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer Natomedlemskap att påverka relationen mellan Sverige och Finland, och vad gör den relationen med ländernas självbilder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sida vid sida har Sverige och Finland befunnit sig genom historien, men ändå har våra länders verkligheter sett så olika ut. Finland med Ryssland som granne och en befolkning som präglats av krig och hotet om krig. Sverige som levt i fred i över 200 år och som haft alliansfriheten som en del av sin självbild. Vilka har vi varit och vilka kommer vi att bli?Vad händer med relationen Sverige-Finland när vi kliver in i Nato?Kriget i Ukraina förändrade det säkerhetspolitiska läget. Det fick båda länderna att ansöka om Natomedlemskap. Vad betyder det för relationerna länderna emellan och identiteten i Sverige och Finland? Välkommen till ett samtal om relationen Sverige-Finland i nya tider.Programmet spelades in inför publik i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm den 6 mars.Medverkande: Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi vid Åbo Akademi och styrelseledamot i Samfundet Sverige-Finland, Philip Teir, kulturjournalist och författare, Thella Johnson, journalist och SR:s fd Finlandskorrespondent, författareProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Film: Höstlöv som faller – Aki Kaurismäki, The Mission – Tania AndersonBöcker: Kupé nr 6 och Älven – Rosa Liksom (Älven finns nu som ljudbok på Radioföljetongen & Radionovellen i Sveriges radio), Portal – Edith Hammar

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Erik Hörstadius Liberalernas förslag om att begränsa skärmtiden för unga, vårdkrisen och dess orsaker och Uppdrag Gransknings inslag om LVU-kampanjen. Programledare: Erik Thyselius.

Johan Petersson och Filip Hammar gästar Martina, det pratas om vänskap, åldrande och om varför fisk är livsfarligt!

Författaren och historikern Maja Hagerman analyserar SVT:s storsatsning. P1 Kultur vrider och vänder på tv-serien om Sveriges historia. Tar upp fallgropar, nödlösningar och överraskningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ETT HELT LANDS HISTORIA PÅ TIO AVSNITTMaja Hagerman har skrivit ett antal historiska fackböcker som fått mycket uppmärksamhet. Bland annat ”Spåren av kungens män”, om hur det svenska riket bildades i skiftet mellan vikingatid och medeltid, och ”Det rena landet” om hur Sverige blev en spetsnation inom rasbiologi. Hon undervisar i historisk dokumentärfilm vid Högskolan Dalarna och är hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten på Uppsala universitet.”Historien om Sverige” i SVT har beskrivit vårt lands historia från istid till nutid. Tio avsnitt, varav de första fem sändes hösten 2023 och de avslutande fem nu vintern 2024. Den återkommande presentatören har varit skådespelaren Simon J. Berger.... OCH VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HISTORISKA KOSTYMFILMER?Ofta finns en stor motsättning mellan historiker och regissörer av historiska filmer - där fackfolket åberopar sin expertis och filmarna sin konstnärliga frihet. Men måste det vara så? Vi har pratat med historieprofessorn Cecilia Trenter på Malmö Universitet, som använder spelfilm i sin undervisning, och rotat lite i historien om historia på film. Reporter: Mattias Berg.ÄR DEN NYE FINSKE PRESIDENTEN, ALEXANDER STUBB, EN AI?Kulturredaktören på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, Ylva Perera, skrev i går en artikel om den nya presidenten - där hon menade att vissa delar av hans opersonliga personlighet förde hennes tankar till en artificiell intelligens. Inte minst den litteraturanalys han nyligen gjorde i finska dagstidningen Helsingin Sanomat. Den handlade om Sofi Oksanens roman ”Utrensning”, som han enligt Ylva Perera inte utvann särskilt mycket ur. Vi talar direkt med henne om den nye finske presidenten och läget för det intellektuella samtalet i Finland just nu.PRO-PALESTINSKA DEMONSTRANTER AVBRÖT EN 100 TIMMAR LÅNG UPPLÄSNING I BERLINI helgen avbröt demonstranter en flera dygn lång uppläsning av en text av den tysk-judiska filosofen Hannah Arendt. Det var den kubanska konstnärens performance, där hon läser upp Arendts text som handlar om hur nazismen blev en totalitär ideologi, som stoppades i Berlin. Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling är med direkt och berättar om händelsen.ESSÄ: OM VILDMARKEN OCH VÅR VILDA VARDAGÄr ett möte med bisonhannarna på prärien nödvändigtvis en mäktigare upplevelse än att se fåglarna utanför köksfönstret? Kanske är det till och med så att idealiseringen av vildmarken fjärmar oss från den. I OBS serie om vildmark och civilisation så handlar det idag om den vardagliga vildheten. Journalisten, författaren och småbrukaren Ann-Helen Meyer von Bremen ifrågasätter till och med att det är som turister vi ska vistas i naturen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har fortfarande gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Big Bengt, Hasse Kvinnaböske, Carl-Gustaf, Mats Helge, Lill-Babs och bröderna Burman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filmskribenten Daniel Hånberg Alonso har gett ut en tjock rackare till bok - När svenskarna sköt skarpt - om Sveriges relation till västernmyten, kobojfilmer, ursprungsamerikanlitteratur och country- och/eller western-musik. Namn som nämns: Jan Aghed, Selma Lagerlöf, Duane Loken, Lill-Babs, Barbro Lindgren, Clint Eastwood och Nils Eriksson Blåbär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi måste sluta slåss mot inbillade väderkvarnar annars riskerar vi att förvandlas till antingen kvantitativa eller kvalitativa tunneltöntar hela bunten. Om detta sias det om bland annat i Spanarna med Calle Norlén, Katarina Barrling och inte minst Göran Everdahl som till våra stora glädje trotsat vinterkylan och stelfrusen traditionen trogen varit ute på årets julskyltningsrunda. Detta vill du inte missa! Programledare för Spanarna i P1 är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna - samtidsspaning med humorHur ska det bli? Vad och vem ska man tro på? Jo, Spanarna i P1 så klart! Programledare och dirigent för fredagens bubbliga gäng är den minst lika skarpsynta och kluriga Kristian Luuk.Häng med en skarpsynt och underfundig trojka på snabbvisit till framtiden och få svaren på frågorna du inte visste att du hade! I panelen: Göran Everdahl, Katarina Barrling och Calle Norlén. Spanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Veckans panel i Spanarna - 8 december 2023:Calle Norlén – manus och sångtextförfattare spanar om paranoida tunneltöntarGöran Everdahl – journalist och filmkritiker spanar om skyltfönstrens fasor 2023Katarina Barrling – docent och statsvetare spanar om allt om SverigeProgramledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandTekniker: Jakob LalérSpanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Historieprofessorn Andreas Åkerlund från Södertörns högskola går in i lärarrollen och sätter betyg på SVT:s historiesatsning utifrån läroplanens kunskapskriterier. Inläsare: Johan Rabaeus

Sveriges Televisions nye storserie "Historien om Sverige" har fått mye skryt og gode anmeldelser etter at den hadde premiere sist helg. Men den har også ført til diskusjoner - for de første svenskene spilles av mørkhuda skuespillere. Hør episoden i appen NRK Radio

Redan efter första avsnittet har Sveriges Televisions supersatsning “Historien om Sverige” debatterats flitigt. Alla verkar ha en åsikt om serien, kultur och ledarskribenter, tyckare i sociala medier och givetvis tidningarnas tv-recensenter. Bland annat får serien kritik för att vara för enkel i historieberättandet, att den är gjord för barn och att Sverige faktiskt inte ens fanns som land för 6000 år sen. Många tycker också att statisterna är alldeles för snygga och välrakade. Vad är det egentligen som väcker så stor debatt kring SVTs satsning? Är serien för svulstig och finns det fog för kritiken? Gäst: Karolina Fjellborg, tv-kritiker på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Ronie Berggren samtalar med författaren och den pro-israeliske debattören Aron Flam om Sveriges syn på Israel, som gått från sympati till antipati bara en månad efter Hamas terroristattack mot Israel den 7 oktober 2023. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Kalle Berg pratar om skjutningen på Pressbyrån vid Kungsportsplatsen igår, där en man i 20-årsåldern med tidigare gängkopplingar skadades.Han pratar också om att terrorforskaren Magnus Ranstorp riktar skarp kritik mot att det smugglades in fyrverkerier innan IFK Göteborgs match i måndags.Fanny Wijk berättar om att strejken bland Hollywoodskådisar nu är över.Och så kommer Andreas Wetterberg, enhetschef för UngAngered och pratar om ett nytt specialteam som ska hjälpa tjejer att lämna kriminalitet och kriminella gäng.Dessutom: Världens sista räkcowboys, Fannys icke-recension av Historien om Sverige och Homer Simpson ska sluta ta stryptag på Bart.-- Programledare: Fanny Wijk och Kalle BergNyhetsuppläsare: Isabella PerssonProducent: Emelie HagbardAnsvarig utgivare: Christofer AhlqvistNyhetsshowen är en livesänd podd från Göteborgs-Posten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsetter der vi slapp - om Erna og Sindre, Bergen og Valdres - og litt om en sykkeltur for Ole

Ronie Berggren intervjuar Asienexperten Jojje Olsson om den ekonomiska nedgången i Kina och varför den Islamiska gruppen hycklar när de kritiserar Sverige samtidigt som de ignorerar Kinas förtryck av muslimska minoriteter. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Samtal med Cwejman är på semester men för er sommarlyssnare har vi grävt i arkivet och plockat fram lite urval från året som gått. I detta avsnitt hör vi när Adam mötte Kajsa Ekis Ekman och pratade om Sveriges natoansökan. Hur kunde opinionen vända så snabbt och varför blev det inte en större debatt. Det är frågor som Kajsa Ekis Ekman ställer sig. Vi är tillbaka med nya avsnitt den 22 augusti.--Samtal med Cwejman är en podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi här på Kulturredaktionen har gjort vår egen nedräkning inför årsdagen genom att låta fem kulturpersoner välja varsitt verk från varsitt sekel för att ge en bild av det litterära Sveriges framväxt. Ingrid Elam kommenterar valen. I år är det 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung 1523. Kulturredaktionen bad fem litteraturexperter välja ett betydande verk per sekel för att skapa ett slags kanon i miniatyr.Författaren Anna-Karin Palm bestämde sig för Lasse Lucidors vers "Skulle jag sörja vore jag tokot", Johan Hilton Kulturchef på Göteborgsposten valde "Vän! i förödelsens stund" av Erik Johan Stagnelius. Författaren Gabriella Håkansson En dåres försvarstal av August Strindberg och Victor Malm som är Kulturchef på Expressen tog Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Ingrid Elam summerar serien och kommenterar det hårda urvalet på fem verk från 500 år.MIKAEL TIMM GÖR FRANSKA NYA VÅGENNär de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Det var slut med syrls filmer, hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till? Mikael Timm dyker ned i franska Nya vågen.OBS-ESSÄ OM NONSENSDIKTNINGHur påverkar exilen skrivandet? Misstänkt för försök till giftmord lämnade författaren Carl Jonas Love Almqvist Sverige 1851. Under sina 14 år i exil skrev han något så besynnerligt som nonsensdikter. Författaren och poeten Isabella Nilsson - även känd som Nonsensprinsessan - reflekterar över dessa dikter i en essä från 2020, uppläst av Sveriges Radios Christina Höglund.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Hör om den senaste stora militärövningen runt Taiwan och vad den säger om Kinas planer. Dessutom frågelåda! Om alltifrån badrum till usel fotboll, fördomar, sandstormar och Kinas senaste chatbot. Rika, familjefrånvända och lesbiska är etiketter som dyker upp när vi fördjupar oss i kinesiska fördomar om Sverige och svenskar. Vi passerar en fotbollsplan där ingen vill bli solbränd. Följ sedan med in i en typisk kinesisk lägenhet och notera särskilt den gula stenhårda tvålen i badrummet. Och hur imponerande är förresten Kinas senaste textrobot baserad på artificiell intelligens? Inte särskilt, om vi ska tro techbolagets aktiekurs. Hör även om hur attityderna gentemot västerlänningar försämrats i Kina de senaste åren och om Kinas maktspel gentemot Vatikanstaten. Kinapodden ger ett fullmatat avsnitt med svar på lyssnarnas frågor! Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Jens Ganman och Mustafa Panshiri har rest runt i Sverige och mött människor som sällan skildras i medierna. Frågan de har med sig är om svenskarna har ångrat sin generösa migrationspolitik. Nu kommer deras bok "Det lilla landet som ångrade sig" - boken som beskriver deras möten  i olika delar av landet. De har också rest till Finland för att påminnas om hur Sverige var en gång – och till Frankrike för att se hur Sverige eventuellt kommer att bli. Men vilka är egentligen Ganman och Panshiri? Vad har de för bakgrund och hur aktivistiska är de? Dessutom politisk spaning: hur smärtsamt är det för SD att byta väljarbas? Gäster: Jens Ganman, journalist och författare, Mustafa Panshiri, föreläsare och författare och Johan Hakelius politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturredaktör Fokus.

Många lärare ser undervisning om den transatlantiska slavhandeln och slaveriet som en utmaning. I det här poddavsnittet hoppas vi kunna ge stöd kring det. Hur kan lärare tänka kring rasistiska ord och begrepp i historiska källor? Och kan kunskaper om rasism i historien leda till mindre rasism idag? Vi pratar med jämlikhetskonsulten Patrick Konde och vi möter gymnasielärarna Siri och Marika. Programledare: Jenny ReichwaldEn transkriberad version av poddavsnittet finns här:https://www.levandehistoria.se/undervisningsmaterial/sverige-slaveriet-och-slavhandeln/for-larare/poddavsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får man ner Sveriges 15 000 år långa historia på 10 timmar? Vi träffar producenterna bakom kommande SVT-satsningen Historien om Sverige. Och så analyserar vi Sveriges största fiasko på slagfältet. Det är televisionens genom tidernas största satsning på en historisk dokumentärserie. I höst får SVT:s Historien om Sverige premiär men redan nu tar Vetenskapsradion Historia pulsen på mastodontprojektet som försöker sammanfatta 15 000 år på 10 timmar. Vi följer med när Axel von Fersen klubbas ihjäl av en ilsken folkhop och pratar med producenter, regissör och maskörer om utmaningarna att återskapa historien.Dessutom reder Dick Harrison ut hur Sveriges blodigaste fiasko på slagfältet, slaget vid Kirkholm 1605, kunde hända, och varför vi så ogärna vill tala om katastrofen fyrahundra år senare.Programledare är Tobias Svanelid.

Plötsligt blossar debatten om euron upp igen. Men vad skulle egentligen hända om Sverige bytte valuta? Vi lät Lars Calmfors, mannen som gjorde den första EMU-utredningen, göra en till.

Författaren och journalisten Magnus Linton gästar oss för att prata om knark. I veckan avkriminaliserades flera droger i provinsen British Columbia i Kanada, och allt fler länder i västvärlden har börjat närma sig en mer liberal narkotikapolitik. Vi frågar oss - hur är synen på narkotika i Sverige idag? Programledare: David Druid och Linnéa Wikblad

Det blåser hårt kring Sveriges eventuella Natomedlemskap. Efter Erdoğan-dockan som hängdes i fötterna utanför stadshuset i Stockholm och Paludans koranbränninng, så har Erdoğan kraftfullt låtit meddela att han inte tänker stödja Sveriges Natoansökan. Regeringen, med statsminister Kristersson i spetsen, är nu minst sagt oroade över Sveriges säkerhetspolitiska läge. Så vad händer om vi i slutändan inte skulle godkännas av Turkiet och därmed hamnar utanför Nato? Hur farligt är det när kriget i Ukraina rasar runt hörnet? Finns det någon plan B om vi inte släpps in i militäralliansen? Om vi ponerar det värsta, att Ryssland skulle anfalla oss, skulle vi få något skydd av Nato eller står vi då helt ensamma? Gäst: Niclas Vent, reporter Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kristoffer Viita är en riktig svensk som bott i Amerika en längre tid. Denna vecka pratar vi om Sverige. Det finns ett bonusavsnitt på 50 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppenStandup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För fyra år sedan gästade journalisten och författaren Per Brinkemo Hur kan vi? för att prata om klanstruktur och integration. Nu är han tillbaka för att blicka både bakåt och framåt om vad som har hänt sen 2018, hur debatten har utvecklats i Sverige och vad det finns för fördelar med att lära sig om andra kulturer för att bättre förstå vår egen. Hela samtalet hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj både tackade och varnade Sverige i sitt tal till riksdagen. Alla partier enades om ytterligare 5 000 pansarskott till det angripna Ukraina, och valets två statsministerkandidater tog regeringsplanet till Nordnorge för att besöka Nato-övningen Cold response. Malmö drabbades av ett fruktansvärt våldsdåd på en gymnasieskola. Och Arla stoppar sin filmjölksprodukt Kefir, till följd av sin magkänsla. Veckopanelen med Jonas Lundgren, vänsterpartist på Lidingö, Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och Kajsa Dovstad, läkare och välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj både tackade och varnade Sverige i sitt tal till riksdagen. Alla partier enades om ytterligare 5 000 pansarskott till det angripna Ukraina, och valets två statsministerkandidater tog regeringsplanet till Nordnorge för att besöka Nato-övningen Cold response. Malmö drabbades av ett fruktansvärt våldsdåd på en gymnasieskola. Och Arla stoppar sin filmjölksprodukt Kefir, till följd av sin magkänsla. Veckopanelen med Jonas Lundgren, vänsterpartist på Lidingö, Ulf Adelsohn, tidigare moderatledare och Kajsa Dovstad, läkare och välfärdsansvarig på tankesmedjan Timbro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu kommer svensken förstå att vi inte kommer att få någon hjälp att försvara oss om vi inte är med i NATO. " Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång. – Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte. Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp. – Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han. SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns. – Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan. I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om. – På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan. – Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand. Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte. – Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han. Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri. – Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians. Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom. – I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på." Just som Putin nu bjuder på en tillbakaka och vill ha betalt för sin gas i rubel... Ett riktigt moment 22 mao! :) #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Opinionen för att Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato ökar, men vad skulle hända om vi bestämmer oss för att ansöka? Fredagsintervjun Special – som publiceras redan på en torsdag – tar avstamp i Natos historia och funktion och diskuterar vad som händer om ett medlemskap blir aktuellt men också konsekvenserna av att avstå. Medverkande är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och en av grundarna av Svenska Atlantkommittén, Rolf Ekéus, fd ambassadör och Stefan Ring, militärstrategisk expert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Opinionen för att Sverige bör söka medlemskap i försvarsalliansen Nato ökar, men vad skulle hända om vi bestämmer oss för att ansöka? Fredagsintervjun Special – som publiceras redan en torsdag – tar avstamp i Natos historia och funktion och diskuterar vad som händer om ett medlemskap blir aktuellt men också konsekvenserna av att avstå. Medverkande är Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, Rolf Ekéus, fd ambassadör och Stefan Ring, militärstrategisk expert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rysslands krig mot Ukraina har lett till att rekordmånga svenskar vill gå med i försvarsalliansen Nato. I vårt grannland Finland har opinionen också svängt kraftigt. Men är ett medlemskap i Nato verkligen den garanti för skydd som många hoppas på? På en kvart får du veta vad som skulle hända om vi gick med och varför vårt vägval får rubriker över hela världen. Med SvD:s politiska kommentator Annie Reuterskiöld.

I det här avsnittet intervjuar Zebulon författaren och frilandsskribenten Per Wirtén om dennes nya bok "Mitt hemland – ett utanförskapsområde" som handlar om Sveriges förhållningssätt till EU och Europa.Köp boken här: https://www.adlibris.com/se/bok/mitt-hemland-ett-utanforskapsomrade-9789100191177 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag kallar Magdalena Andersson alla partiledare till samtal om det säkerhetspolitiska läget. Vad skulle hända om regeringen följde riksdagen och anslöt sig till NATO-optionen? Programledare: Thomas Nordegren. Bisittare: Louise Epstein. Hur går det till när man blir medlem i Nato?Vad skulle hända med förhållandet till våra grannländer om det skulle bli krig i Ukraina? Om Sverige skulle gå med i Nato, hur fungerar det rent konkret? Finns det en ansökningstid och vad skulle det kosta? Vi pratar med Anna Wieslander, nordeuropachef för tankesmedjan Atlantic Council för att reda ut detta.Vad är egentligen rysk champagne?Efter att Thomas igår i programmet uttryckte att den ryska champagnen är för söt fick vi en del reaktioner från lyssnare. Vad finns det egentligen för olika typer av ryskt bubbel? Och får man kalla det champagne? Och är det egentligen champagne från Ukarina? Vi reder ut det med vinskribenten Fredrik Schelin som just nu är på plats i champagnedistriktet i Frankrike.Talibanledarna har flugit tillbaka från Holmenkollen till Kabul i privatplan. Vad kom man fram till? Kommer flickor få gå i skolan i utbyte mot mat och mediciner? Och hur ser situationen ut nu snart ett halvår efter maktskiftet? Helene Lackenbauer gästar programmet. Afghanistankännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Amanda Rydman

Tidligere ambassadør til Sverige, Christian Syse, snakker om sine inntrykk og erfaringer som ambassadør i Sverige de fire siste årene. Sverige og Norge er tett sammenknyttet på mange områder, men det er forskjeller. Blant annet har landene håndtert koronapandemien svært forskjellig. På den ene siden er Sverige en innovativ industrinasjon, men på den andre siden har landet utfordringer med innvandring og integrering.

I detta avsnitt får ni lära er rolig och udda fakta om Sverige. Vi läser upp nya gåtor inskickade från er lyssnare via www.godnattstund.se Sen har Eva & Elisabeth önskat höra en saga om Salladen Sally, där Markus sen fantiserat vidare ett spännande äventyr hur Sally förväxlas för en chokladboll av en gammal man med dålig syn. Han tar med salladen hem och nu måste de andra grönsakerna i kyldisken rädda Sally från att bli uppäten.Lyssna på episoden för att har den spännande fortsättningen.

I Borgvattnet i Jämtland håller byar på att ringas in av vindkraftparker. Men på Näsudden har invånarna vant sig vid vindkraften och fått ett ekonomiskt utbyte av den. Hur förhindras konflikterna? Om Sverige ska klara övergången till helt förnybar elproduktion år 2040 måste många nya vindkraftparker byggas. Även om vindsnurrorna ofta byggs i vad som vid en första anblick ser ut som ren ödemark är det alltid människor som berörs. När allt fler vindkraftparker byggs trappas konflikterna upp. Berörda människor bör informeras och inkluderas på ett tidigt stadium, vilket långt ifrån alltid görs. För att folk i berörda områden lättare ska acceptera en stor förändring i deras vardag krävs sannolikt en bättre koordinerad planering och att de berörda involveras i processen betydligt tidigare än idag. Medverkar gör: vindkraftsmotståndaren Kerstin Torgersson i Borgvattnet, Jakob Ebner som leder projektet Hållbar vindkraft i Dalarna, Sanna Mels kulturgeograf Campus Gotland Uppsala universitet, Andreas Wickman som arbetat med vindkraftparken på Näsudden i över 30 år och Tore Söderlund som har en gård bland kraftverken på den vindpinade gotländska udden. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se