Podcasts about risken

Risken för terrorattacker har minskat, säger Säpo. / Äldre får falska meddelanden om giftigt vatten. / Organisation kan hjälpa Northvolt-arbetare att hitta nya jobb. / Pierre lyssnar på radio för att bli van vid svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Samtiden säger att vi ska uthärda och aldrig ge upp. Men att alltid avsluta saker leder till tyranni, konstaterar David Wästerfors. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det går lätt i början, du nästan flyger fram. Musiken i hörlurarna lyfter dig, stegen känns självklara, skorna sitter perfekt. Marken liksom fjädrar när du springer din favoritrunda i kvarteret, på väg mot parken.Men efter ett tag blir andningen tyngre. Benen känns stumma, humöret förmörkas. Det här blir för tufft, du har överskattat dig själv, du måste ge upp.Men hur då, egentligen? Stanna och gå tillbaka – så nesligt och meningslöst. Stanna och vila – även det ganska nesligt. Det blir svårt att komma i gång igen, kanske omöjligt.Du känner igen motståndet och de dystra tankarna. Du biter ihop och härdar ut. Du fortsätter, fortsätter, fortsätter.En sådan här bild av kamp och envishet utgör en kontrast till bilden av att ge upp. Att ge upp gör oss sällan stolta eller malliga. Vi döljer gärna våra övergivna projekt och avbrutna löparrundor eller bäddar ned dem i fraser och lånade resonemang. ”Jag kände mig krasslig”, ”musten gick ur mig”, ”vädret slog om”, ”jag fick ett samtal”. Att ge upp brukar kräva en förklaring – en kulturellt tillgänglig ursäkt – vilket motsatsen inte alls kräver, alltså att lyckas, att fullfölja något.Hjältar i filmer eller spänningsromaner ger sig inte, däri ligger själva hjältestatusen. Motgångar infinner sig förstås, men till slut reser de sig. Men hjältarna blir tragiska om de helt saknar förmåga att i vissa lägen ta ett steg tillbaka och omgruppera. Att fortsätta slåss när slaget är förlorat blir ingen hjältesaga, bara ett kvitto på bristande ödmjukhet och realism.Vi säger väl aldrig ”hon är riktigt bra på att ge upp” eller ”att ge upp kan vara bra för dig”, men vi kan legitimera en avbruten strävan med att vi lärt känna våra begränsningar. Att tillåta sig ge upp i en prestationsorienterad kultur kan rättfärdigas precis så, som om vi förväntas finna en lärdom även i nederlaget, en tröstande liten vinst.Ungefär de här tankarna finner jag i den brittiske essäisten Adam Phillips bok ”On Giving Up”. Jag känner mig lite lurad av titeln eftersom bara den första texten handlar om att ge upp. Resten handlar om andra saker, till exempel om känslan av att vara vid liv eller om nöjet i att censurera sig själv.Adam Phillips är psykoanalytiker och förlorar sig naturligtvis i Sigmund Freud och psykoanalysens interna angelägenheter. På sidan 67 är jag nära att ge upp. Phillips tolkning av intrigerna mellan Freud och hans kronprins Carl Jung på det internationella psykoanalytiska förbundets kongress i München 1913 intresserar mig måttligt. Jag har andra olästa böcker i hyllorna. Varför ska jag lägga tid på just den här?Men skam den som ger sig. Jag fortsätter, fortsätter, fortsätter.Phillips lånar en aforism av Franz Kafka för att formulera vårt kanske vanligaste trick för att motstå frestelsen att ge upp. Vid en viss punkt, skrev Kafka, finns ingen väg tillbaka, ”och det är den punkten som måste nås”. Om vi bara lyckas avverka en så lång bit av löparrundan att vi lika gärna kan fortsätta – att vi hellre kan fortsätta, att det känns för sent att vända om – ja, då minskar risken för att vi kapitulerar. Vi kan med andra ord arrangera våra egna och andras handlingar så att frestelsen göms undan eller minimeras.Framgång består i att nå Kafkas punkt, att se till att bomma igen fönstren och stänga nödutgången. Men Phillips lyfter också fram det faktum att ”giving up” är tvetydigt. På svenska är den här tvetydigheten dold, men på engelska blir den uppenbar: ”to give up smoking”, ”to give up drinking”. Att ”ge upp” kan stå för något vi ibland beundrar och vill ta efter. Det finns en sorts ”ge upp” när vi tror att vi kan förändras och en annan sort när vi tror att vi inte kan det. I båda fallen offras något, men värderingen av det som offras varierar.Den här tvetydigheten i handlingen att ge upp är talande. Att alltid avsluta saker blir tyranni, ett slags förtryck som begränsar vårt medvetande. Det kan ge oss tunnelseende eller en avsmalnad uppfattningsförmåga, som om vi inte kunde föreställa oss något annat än ”framåt, framåt!” Att ge upp kan då synliggöra andra vägar – åt sidan eller bakåt. Vi kan också få syn på vårt beroende av andra som kanske fångar upp oss när vi faller, som kommer med en kopp te och några lindrande ord – och påminner om alternativ.Att ge upp har fått dåligt rykte i vår kultur, men ett milt och försiktigt sätt att erkänna sig besegrad skiljer sig från ett drastiskt. Det måste inte ses som skamligt.Ett självmord är den mest slutliga och radikala kapitulation vi kan föreställa oss. Självmord anses fel, ett kulturell tabu, tidigare var det kriminaliserat. Och ogillandet av självmordet kanske på ett underförstått sätt bidrar till att även små kapitulationer har fått något skamset över sig, som om hela ens identitet skulle gå till spillo i och med att Projekt A eller B kapsejsar.En mjukare modell finns i sömnen. Varje kväll ger vi upp när vi avslutar dagen och lägger oss i sängen. Vi överger ambitionerna, planerna, vår fåfänga strävan och våra offentliga roller. Vi överlämnar oss till det planlösa, det omedvetna. Att somna utgör en vardaglig variant av att erkänna sig besegrad, kulturellt godkänd och mentalt stärkande.Vi vill inte vara en ständigt vaken, sömnlös person – vi vet hur lättretlig en sådan person är. Vi vill vara en återställd och utvilad människa, alltså en som igår kväll gav upp. Men vi gav inte upp för alltid, vi gav bara upp just där och då.Inför varje strid mot de vita kolonisatörer i Nordamerika under 1800-talet brukade urfolket the Crow uppföra soldansen, en vädjande och stärkande dans med militära inslag. Men folket kuvades och stod inför utplåning. Vad skulle de göra med soldansen när det inte längre fanns någon mening att slåss? Tre alternativ stod till buds: att fortsätta dansa som om inget hade hänt, trots att den heliga funktionen försvunnit; att hitta på en ny mening med dansen, kanske definiera den som hälsobringande eller en vädjan om vackert väder; eller helt enkelt ge upp.The Crow gav upp soldansen kring 1875. Det blev ett sätt att bekräfta den kulturella förstörelsen. Risken fanns att dansen annars skulle degenerera till en nostalgisk parodi på sig själv. Därmed blev det också möjligt för urfolket att röra sig bortom sitt nederlag och inte fastna i det förflutna. Det var dags att – hur orättvist det än var – arbeta fram mer pragmatiska relationer till den där vita överheten.Det är inte givet att den som tvingas ge upp verkligen avstår från att skapa något.När den prisade författaren Sami Said intervjuades i radion och fick frågan ”hur vet du att du är klar?” citerade han sin kollega Claes Hylinger som sagt att det vet man aldrig som författare. Man blir faktiskt aldrig färdig med sitt manus. Man ger upp.Said beskrev hur han sitter med sina tusentals sidor – utkast och fragment i överflöd – och in i det sista är genuint osäker på hur hans roman ska se ut.Till slut skickar han in ändå, ”skit samma”. Och sen trycks boken.David Wästerforssociolog

Historiska dagar staplas på varandra. På onsdagen rusade Wall Street med nära 10 procent efter nya tullbesked från Donald Trump. Hur ska privata investerare agera på rekylen? Aktiechefen Karl Hedberg och Henrik von Sydow uppdaterar kort och kondenserat kring marknadsläget. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Finns det en koppling mellan p-piller och cancer? Efter den senaste tidens inlägg och debatt i sociala medier kanske det känns oroligt och förvirrat vad det egentligen är som är sant?Lär dig mer om vad som är visat vad gäller risken för att få bröstcancer, och om att p-piller minskar risken för tre andra cancerformer. Att tolka forskningsstudier och registerdata är inte så enkelt alla gånger - men här rycker Babyzpodcast ut och hjälper dig med en förklaring!Lyssna när Carina och Rebecka går igenom vad som egentligen stämmer när det gäller p-piller och cancerrisk. Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa. Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.Programmet är en repris från 22 januari 2025.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Läsarna har längtat nu är den femte delen av Hungerspelen här, Sunrise on the reaping och den åkte rakt upp på topplistorna. Varför har bokserien blivit så populär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med Emeli Rosenthal, läsare samt Karin Nykvist, litteraturvetare. VÄRLDSLÄGET LÄCKER IN I DOKUMENTÄRERNA PÅ CPH DOXJust nu pågår en av Europas stora dokumentärfilm-festivaler i Köpenhamn, Copenhagen DOX. Och i programmet kan man märka hur världsläget och samtidens geopolitik läcker in i filmerna som visas. Vår reporter Felicia Frithiof har varit där och sett film från skyttegravar och EU-korridorer. EVA DAHLGREN: ”ETT SLAGS FARVÄL TILL USA” Tio låtar som skrevs under hennes tid i USA kommer nu på albumet ”Alphabet City Songs”. P1 Kulturs Lisa Wall möter Eva Dahlgren.FLÄSKKVARTETTEN SOM SPRÄNGDES – ALBUMAKTUELLA SOM TRIO EFTER UPPBROTTETEfter nästan fyra decennier mitt i svenskt musikliv imploderade Fläskkvartetten i en rättssal 2017. Ur askan reste sig en trio – nu aktuella med första skivan på 18 år. Eskil Krogh Larsson har mött Fläskkvartettens Crille Olsson. ESSÄ: TROR VI PÅ ATT UNDERGÅNGEN GÅR ATT UNDVIKA?Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var tolv när jag besökte London för första gången och betraktade miljonstaden med stora ögon. De många mörka byggnaderna gav en särskild känsla. Men så gick jag förbi när en av dem rengjordes. Det visade sig att huset inte alls var naturligt svart, utan ljust sandfärgat. Staden stank av alla luftföroreningar och jag borrade ner näsan i halsduken för att slippa känna, men när jag snöt mig på hotellrummet på kvällen blev näsduken ändå svart.På 1990-talet kom två tredjedelar av Storbritanniens elektricitet ännu från kol. Sedan dess har andelen minskat snabbt och ligger nu på mycket låga nivåer. De senaste gångerna jag besökt den engelska huvudstaden har det gått lätt att andas.Det går att förändra saker till det bättre men det är bråttom. Har du hört det förut? Det kan inte vara lätt att vara klimatforskare och tvingas balansera mellan att slå larm och att försäkra att det fortfarande går att göra saker för att hejda förloppet. Om vi inte tror att det går så lär ju heller ingen försöka. Men om inte allvaret framgår så finns en risk att vi inte agerar tillräckligt kraftfullt, tillräckligt snabbt.Av de nio planetära gränser som inte får överskridas för att vi ska kunna leva säkert så har redan sex passerats. Och ännu värre än för klimatet är läget för den biologiska mångfalden. Utrotningstakten är just nu mellan hundra och tusen gånger högre än normalt.I ett antal år har jag lidit av klimat- och miljöångest. Inte en sån där lagom som kan få en att shoppa second hand och sluta flyga utan en dödskramande som gjort det svårt att tänka på något annat och fått mig att böla på klimatmanifestationer trots att det finns få saker jag tycker sämre om än att andra ser mig gråta.Oxfordforskaren Hannah Ritchie led som yngre av samma mörka och livsfientliga klimatångest. Det ledde till ett liv av kontroll och anpassningar som liknar det ätstörda kan beskriva. Allt kretsade kring att göra så litet miljöavtryck som möjligt. Men så såg hon en föreläsning med Hans Rosling. Han visade hur mycket som blir bättre i världen och hon beskriver det nästan som en frälsningsupplevelse. Sedan dess har hon ägnat sin forskargärning åt att sammanställa data om läget i världen. I sin bok ”Not the end of the world” tar hon död på en rad missförstånd och visar att utvecklingen på många områden går åt rätt håll.Ritchie menar i boken att undergångsbudskap skadar mer än de gör gott eftersom de riskerar att förlama oss. Ofta är de heller inte sanna, vilket får forskare att se ut som idioter, och minskar förtroendet för deras slutsatser, skriver hon. Men, tänker jag, detsamma gäller väl om man som forskare utropar lösningar och räddningar som sedan inte infrias? Och att vi blir handlingsförlamade av skrämmande budskap saknar faktiskt stöd i forskning. Tvärtom leder rädsla ofta till konstruktiv aktion.Merparten av världens länder har lovat att nå netto nollutsläpp och det kommer att tvinga oss att omforma våra energisystem, att ändra hur och vad vi äter, hur vi förflyttar oss och hur vi bygger. Mycket gott händer redan på dessa områden och i teorin kan det förstås förbli så. Men den luriga verkligheten kan alltid komma emellan i form av galna världsledare, krig och konflikter eller en vald regering som tycker att tillväxt är viktigare än hållbarhet.Det är ett evigt trixande med siffror och alltid stort motstånd när ekonomin drabbas. Vi har ju invaggats i tron att allt ska kunna fortsätta i stort sett som vanligt. Ja, att det till och med kan bli bra för svensk ekonomi med klimatförändringar. Skidturister kanske börjar åka till Sverige i stället, när vintrarna uteblir i Alperna. Jippie.Den liberala demokratins starkaste lim är ekonomisk tillväxt, skriver essäisten Michiko Kakutani i boken ”The great wave”. Så länge vi kan dela på tillväxtens frukter så är det politiska maskineriet ganska lätt att hålla igång. Försvinner eller monopoliseras frukterna av några få kan det däremot bli otäckt, när de som uppfattar sig som förlorare söker syndabockar. Kanske särskilt, vill jag tillägga, i ett kulturellt klimat som vårt, där var och en är sitt eget varumärke och lyckas smed.Det vi behöver åstadkomma är dessutom överväldigande stort. I boken ”En jord för alla” beskriver en rad framstående forskare och policy-makare hur kriser inom klimat och miljö, ojämlikhet, fattigdom och livsmedelsproduktion hänger ihop. Precis som Ritchie pekar de ut framsteg och goda utvecklingskurvor men de är också tydliga med hur omfattande problemen är, och vad som ligger framför oss. De ordinerar statligt ägande i banker, globala skatter, medborgarfonder för omfördelning av rikedom och pengar till omställning, skuldavskrivning för fattiga länder, lägre konsumtion i rika länder, en total omställning av matproduktion och markanvändning, och lite till.De menar att detta faktiskt går att åstadkomma. Vi kan och vill ju. I G20-länderna stödjer en stor majoritet av medborgarna tanken att deras lands ekonomiska prioriteringar bör förskjutas från vinster och ökat välstånd till att fokusera på mänskligt välbefinnande och skydd av ekosystemen. Men tror forskarna verkligen på denna stora förändring själva? Tror jag på den när jag nu berättar om den? Är det realistiskt med en omställning i den skala och med den hastighet som krävs? Eller är det något vi väljer att tro för att trösta oss själva. Vårt behov av tröst är ju, som Stig Dagerman konstaterade, omättligt.När ett system faller samman öppnas utrymme för något nytt och de goda idéerna om hur det ska se ut är många. Kanske väntar en bättre värld längre fram. Frågan är i så fall hur vi ska ta oss dit på ett hyfsat säkert sätt. Michiko Kakutani konstaterar att i kaotiska perioder så går det gamla systemet sönder långt före det nya har blivit stabilt; och forskarna i ”En jord för alla” påpekar att risken för samhällskollapser är överhängande redan innan de riktigt stora ekosystemkollapserna sätter in.Vi kan inte längre räkna med varken förutsägbara förutsättningar i naturen eller med den relativa samhälleliga stabilitet som vi byggt upp sedan andra världskriget. Det ser ut att vara en skakig väg som ligger framför oss.Nu kanske du längtar efter en lugnande slutkläm, så här kommer den: Livet på jorden kommer vi inte klara att utrota hur illa det än går. Liv i många olika former kommer finnas kvar och människan som art har goda chanser att hänga med ett bra tag till eftersom vi är allätare och fenomenala på att anpassa oss. Dessutom: avskogningstakten i Amazonas har sjunkit; vi producerar redan idag tillräckligt med mat för att ge alla människor på planeten en hälsosam föda; och energianvändningen per capita i världen har fallit med omkring 25 procent sedan 1960-talet.Men glöm för den sakens skull nu inte det jag talade om tidigare. Tröst bör inte användas som ett draperi framför klarsyn.Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Känner du till begreppet perinealmassage inför födseln, och vilka fördelar det kan ha? Att massera perineum - mellangården - bidrar till att öka vävnadens elasticitet och hjälper dig också att öva på avslappning av bäckenbotten. Studier har visat att daglig perinealmassage från graviditetsvecka 34 minskar risken för större bristningar, minskar smärtan i mellangården efter födseln och förkortar återhämtningen efter att du fött. I avsnittet går Carina och Rebecka igenom tips kring hur du gör perinealmassage, och tipsar om ett supersmart och bekvämt hjälpmedel för massagen : Frida Mom Redo-att-krysta Perineal massagestav! Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

Generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för Sveriges Militära underrättelse- och säkerhetstjänst, berättar att Ryssland knappast vill nöja sig med krig mot Ukraina - men också den ökade medvetenheten bland svenskar om hoten utifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trump-tornadon dundrar fram, tullar trappas upp och volatiliteten är tillbaka på aktiemarknaden. Hur slår Trumps maximalistiska retorik och materialisering mot investeringslandskapet? Hur påverkas makroscenarierna framåt och hur ska privata investerare agera? Henrik von Sydow samtalar med Helena Haraldsson, makrostrateg på Carnegie Private Banking. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Om hur pressen på den gröna omställningen, och upprustningen i världen, är en del av uppblossande strider i östra Kongo-Kinshasa nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har USA, med Trump i spetsen, trappat upp striden om de viktiga mineraler som behövs för den gröna omställningen, och i mycket av framtidens teknik. Veckans Konflikt fokuserar på ett av dom länder som är allra rikast på dessa naturtillgångar som nu hela världen vill åt - Kongo-Kinshasa. Vi följer i rebellernas spår i landets östra delar - där korrespondent Mona Ismail Jama får en exklusiv intervju med rebelledaren som nu tar över stad efter stad. Och där i bakgrunden finns smugglingen av mineraler som tenn och coltan - som till sist hamnar i våra mobiltelefoner - eller som komponenter inom försvarsindustrin.Medverkande: Olivier Milland, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI, Corneill Nangaas, ledare för rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa, Phil Clark, professor i internationell politik vid School of Oriental and African studies i London, Emily Iona Stewart, på organisationen Global Witness, Ken Mathyssen, mineral-expert på den belgiska tankesmedja, IPIS.Reporter i Kongo-Kinshasa: Mona Ismail JamaProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson

Den här veckan funderar Flinck och Rutte högt och lågt om både det ena och det andra i och runt våra två handbollsligor. Som: Längtan efter profiler, hets och rivalitet. Krisen i klubbhandbollen. En alternativ tv-verklighet. Saknaden av matchkrönikor i lokaltidningarna. Den stora besvikelsen i herrligan. Risken för läggmatcher (nåja) i damligan. Vem är vem av Bajen-profilerna.

Stockholmsbörsen tar igen gårdagens fall och börsfesten fortsätter med nya rekord i USA. Men investeringschefen Jon Arnell från von Euler & partners rör sig mot utgången. Så ska sverige bli bättre på innovationer och att locka utländskt kapital – enligt statsminister Ulf Kristersson, finansminister Elisabeth Svantesson och bistånds- utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.Programledare: Alexander Klaar och Andreas Johansson.

Entreprenören Christian Albinsson delar med sig av sin resa inom reklam och PR, från att starta eget till att navigera utmaningar och framgångar. Han betonar vikten av rätt samarbeten, uthållighet och en stark företagskultur. Han diskuterar digitaliseringens påverkan på marknadsföring och varnar för att förlita sig för mycket på sociala medier. Istället förespråkar han kvalitativt innehåll och personliga relationer. Han är också skeptisk till AI:s förmåga att ersätta mänsklig kreativitet och tror att framtidens marknadsföring blir mer nischad och berättelsedriven.

Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblemAtt skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt.Enkel balansträning som minskar fallrisken Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %.Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode?Reporter: Björn GunérProducent: Lars Broström

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern.”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen.”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard.Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU:”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard.Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA?”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Johan-Mathias Sommarström, global korrespondent EkotTekniker: Maria StillbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.

Vad betyder den plötsligt accelererande amerikanska inflationen? Finns det ett A- och ett B-lag bland Mag7-bolagen? Vad lär vi oss av börsbolagens utdelningsbeslut? Och hur reducerar portföljchefen risken bland tillgångarna? Peter Nelson och Henrik von Sydow uppdaterar privata investerare om marknadsläget och utsikterna framåt. Denna podcast är utgiven av Carnegie Private Banking inom Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.

Kinas börser öppnar igen efter en vecka samtidigt som landet svarar USA med nya tullar från och med nästa vecka. Frédéric Cho, Kinaexpert och vice ordförande i Sweden-China Trade Council, gästade studion. Vi djupdyker även i Alfa Laval och Assa Abloys rapporter med hjälp av verkstadsanalytikern Anders Roslund från Pareto.

Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket kan egentligen en enskild individ påverka världens gång? Ja, kan en enda människa agera ut sina inre konflikter på världsscenen, kan jordens öde vila i två ynka nyckfulla händer?Frågan kan tyckas aktuell, ja rent av akut, med tanke på de märkliga personligheter som befinner sig i absoluta maktpositioner. En akut fråga kanske, men knappast ny.I mars 1920 började många tro att amerikanske presidenten Woodrow Wilson förlorat förståndet. Wilson hade varit en centralgestalt för fredsförhandlingarna efter första världskriget och lanserat de 14 punkter för fred i den så kallade Wilsondoktrinen. Men nu hade han börjat uppföra sig irrationellt; han höll missriktade bibliskt salvelsefulla tal i kongressen och verkade vilja undergräva den amerikanska uppslutningen kring det Versaille-fördrag som han tidigare slagits så hårt för; ja, han spelade sina kort så uselt att han tycktes önska ett misslyckande. Vad hade hänt? De flesta hänförde presidentens märkligheter till hans hjärnblödning hösten 1919. Wilson hade svävat mellan liv och död i veckor och under isoleringen odlade han ett yvigt skägg, förmodligen för att dölja en delvis vänstersidig förlamning.En man som arbetat nära Wilson under fredsförhandlingarna var stjärndiplomaten och senare USA:s förste ambassadör i Sovjetunionen, William Bullit. Han med många andra kom att hysa enorm besvikelse och ren aversion mot USA:s 28:e president. Några år in på 20-talet drabbades Bullit av en personlig kris och sökte upp en viss professor i Wien, närmare bestämt Sigmund Freud. Efter några månader på Freuds divan började de båda männen samtala på mer vänskaplig grund. Det visade det sig att de var rörande överens i sin frustration över Wilson. Freud skrev i ett brev: “om någon enskild individ kan hållas ansvarig för misären i denna del av världen så är det nog ändå han [Wilson]”. När Bullit berättade om sina planer att skriva en psykologisk biografi över den tidigare presidenten var Freud oväntat och obegripligt nog med på noterna.Eller kanske var det inte så obegripligt. Som statsvetaren Patrick Weils visar i sin bok “The Madman in the Whitehouse” så var Bullit var ingen vanlig klient; han hade suttit i förhandlingar med Lenin och Stalin, Churchill, de Gaulle, Chiang Kai-shek och Göring. Bullit är förlagan till en av karaktärerna, närmare bestämt djävulsfiguren, i Michael Bulgakovs ”Mästaren och Margarita”. Freud var smickrad, dessutom befann hans psykoanalytiska bokförlag sig på ruinens brant och en psykobiografi över en president kunde säkert komma till undsättning, inte minst när Bullits första och enda roman hade varit en veritabel kioskvältare, tryckt i häpnadsväckande 23 upplagor.Något år senare, när Wilson avlidit, gav Freud Bullit i uppdrag att forska i Wilsons bakgrund och intervjua vänner och personer som arbetat med honom. Efter några år började ett manus ta form där båda männen stod som upphovsmän. Men utgivningen kom att dröja; Bullit var rädd att en kritisk biografi av demokraten Wilson skulle förstöra hans vidare karriärmöjligheter inom partiet. Och åren gick, Freud avled 1939, andra världskriget bröt ut; och så började Wilsons eftermäle påtagligt resa sig ur askan med nya biografier, pjäser och en påkostad spelfilm om hans liv 1944.Bullit satt på det enda exemplaret av manuset vars status blev alltmer oklart. Psykoanalytiker som Ernest Jones reste till USA och läste texten men var måttligt imponerad. Anna Freud fick läsa och ogillade skarpt. Manuset var fullt av psykoanalytiska klichéer, tyckte man, och saknade Freuds förfining. Ve och fasa, hade verkligen Freud själv författat denna parodi på freudianskt mumbo-jumbo!Men Bullit menade att de båda männen visst hade skrivit manuset tillsammans; Freud skrev själv utkastet till förordet, Bullit resterande delar. ”Vi kämpade ibland om varenda rad”, menade Bullit, även om han själv mestadels hållit i pennan. Men sedan hade Freud gjort ändringar, och Bullit hade sedan själv, långt efter Freuds död, ändrat i ändringarna.Men 1966 var det – äntligen eller kanske snarare tyvärr – dags för publicering; president Wilsons änka hade precis dött och Bullit själv låg för döden och fick aldrig läsa de nedslående recensionerna. Biografin uppehåller sig mycket vid vad Bullit och Freud menar är presidentens faderskomplex. Fadern var präst och Wilson hade sett sig som guds son, menade författarna; hans politiska karriär var ett slags messiansk dröm. Boken visar också upp flagranta exempel på vad psykoanalytikern och framgångsrike psykobiografikern Erik Homburger Erikson kallade ”originology”, alltså att låta pyttesmå detaljer i studieföremålets barndom förklara betydelsefulla historiska händelser.Men ännu värre, var inte Freuds och Bullits projekt problematiskt redan till sin utgångspunkt: att skriva en psykobiografi över någon som man djupt ogillar.Risken är ju – vilket boken om Wilson dessvärre är ett exempel på – att en persons lidande framhålls som klandervärt, och att man olyckligt tolkar en människas neuroser eller vanföreställningar som vore de moraliska brister. Idag argumenterar psykologiska och psykiatriska institutioner, exempelvis American Psychiatric Association, för att yrkeskårens kodex bör vara att en psykolog eller psykiater aldrig ska sätta en diagnos på en levande offentlig person man aldrig träffat. Ändå görs övertramp dagligen och samtidens behov av psykologiska studier, inte minst förklenande, över politiska ledare tycks outsinligt.Nå, historien är givetvis inte endast en produkt av idéer, ideologi och materiella förutsättningar utan också enskilda individers val och handlingar. I tider av maktkoncentration, personfixering och tilltagande demokratiskt underskott finns det kanske ett större behov än någonsin att förstå makthavares drivkrafter och omedvetna konflikter. Ja, det är kanske en fråga för framtida psykobiografier: hur ska demokrati kunna försvaras när medborgarna själva väljer ledare som vill undergräva demokratin?Ulf Karl Olov NIlssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturPatrick Weil: The madman in the White house – Sigmund Freud, ambassador Bullitt, and the lost psychobiography of Woodrow Wilson. Harvard University Press, 2023.

Boken heter "Psykisk hälsa hos flyktingar - berättelser, bemötande och verktyg" och gäst är författaren Maria Sundvall.Risken för psykisk ohälsa är större hos flyktingar än hos den inhemska befolkningen. Dessutom får flyktingar inte heller vård i samma utsträckning. I boken beskrivs sambandet mellan invandring och psykisk ohälsa, men även vad som är utmärkande för den resiliens som man kan se hos många individer med migrationsbakgrund. Också hur kulturella faktorer påverkar mötet mellan yrkespersoner och flyktingar, samt vikten av att utforska subjektiva berättelser för att nå förståelse.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka faktorer förklarar den ökade risken för psykisk ohälsa hos flyktingar? Är det några faktorer som sticker ut? På vilka sätt påverkar kulturella skillnader? Vilka missförstånd råder kring psykisk hälsa hos flyktingar? Och vad bygger residens (motståndskraft)?Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Müller, Paulus www.deutschlandfunk.de, Verbrauchertipp

Vetenskapsradions granskning av PFAS har väckt reaktioner. Lyssnarna har frågor om hur stora hälsoriskerna med dom här evighetskemikalierna är och var dom är som värst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dyker in i frågor om hälsoriskerna med PFAS och oviljan hos industrin att sluta använda dem. PFAS finns i våra kläder, köksredskap, i marken och vattnet. Evighetskemikalierna PFAS ökar risken för en rad sjukdomar - och kan påverka vår förmåga att få barn.Så vad kan vi göra för att undvika PFAS när vi gör våra livsval? Den internationella granskningen som Vetenskapsradion varit med i visar att användningen av PFAS bara ökar, samtidigt som kostnaderna för att få bort ur miljön skjuter i höjden. Och det är vi som betalar, både i pengar och i uppmärksammade fall med vår hälsa. Industrierna som producerar och använder PFAS påverkar EU med lobbykampanjer för att få fortsätta använda PFAS. Och slippa ta ansvar för föroreningarna. Klotet handlar om vad du kan göra för att minska risken att exponeras för PFAS.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Mattias Öberg, toxikolog Karolinska institutet, Maria Hammarling, Sveriges Konsumenter.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.Försvarsmakten måste växa fortareDet pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföringSvenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Hedvig HolgerssonIntervjun spelades in fredagen den 10 januari.

Immer wieder kommt es vor, dass hunderte oder sogar tausende Verbraucher behaupten, gleichartige Ansprüche gegen Unternehmen zu haben, etwa wegen erlittener Schäden oder unwirksamer Vertragsklauseln. In der Praxis werden dazu oft Musterverfahren angestrengt oder sogar viele Prozesse parallel geführt. Solche Massenverfahren laufen selten effizient ab und sind für die betroffenen Unternehmen und auch die Gerichte schwer abzuwickeln. Stephan Steinhofer und Robert Keimelmayr sprechen in dieser Episode über Risken und Neuerungen in diesem Bereich durch die Umsetzung der EU-Verbandsklagen-Richtline und erklären, was Verbandsklagen sind, wie sie funktionieren und worauf es in der Praxis ankommt.

Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare, professor Johan Frank ger svar.

I dagens avsnitt pratar jag med Jörgen Huitfeldt som är chefredaktör för Kvartal. Innan dess hade han en lång karriär på Sveriges Radio, där han bland annat var programledare för Studio Ett.I samtalet reflekterar vi över journalistikens trovärdighet, hur man väljer vinklar och varför. Vi börjar samtalet i en text han skrev nyligen på Kvartal, med rubriken “Den goda lögnen” är också fake news (Kvartal 4/12). I den beskriver han hur vissa osanningar får passera journalistisk granskning om de uppfattas tjäna ett högre syfte, exempelvis om det handlar om klimatfrågan, jämställdhet eller migration. Han skriver:Det här skulle aldrig fungera om det inte fanns en hel kader av journalister som sorterar obelagda och tvivelaktiga påståenden i olika högar; i den ena hamnar de som skadar samhället och i den andra sådana som ändå uppfattas ha ett vällovligt perspektiv. I det första fallet granskar medierna misstänkta osanningar minutiöst, i det senare låter man dem ofta passera. Dels för att de personliga konsekvenserna av att göra det uteblir, dels för den goda sakens skull.Risken, menar han, är inte bara att folk tappar förtroendet, utan även att institutioner tillåts vara opålitliga. Varför ska vi då lita på dem? Och kan medier som Kvartal göra något annorlunda för att undvika fällan med de “goda lögnerna”? Vad erbjuder Kvartal som inte redan finns?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Det mesta tyder på att Saudiarabien kommer att få arrangera fotbolls-VM för herrar 2034, trots rapporter om människorättsbrott och slavliknande villkor för landets migrantarbetare. Vad betyder det för migrantarbetarna om landet står som värd för VM 2034? Gäst: Christer Wälivaara, strateg, internationell verksamhet för de svenska bygg- och träfacken. Programledare: Jon Andersson

Avbokningarna står som spön i backen och folk har tydligen för mycket att göra just nu. Men vad i h#lv@te gör dom egentligen som tar sån tid?Risken finns ju att undertecknade stjärnsäljare inte gjort jobbet... Men vad är det då vi inte gjort? Har vi gett oss på fel person, har vi inte varit tillräckligt tydliga eller? Frågeställningarna för veckans podd är solklara!Såklart tar vi också några utflykter till 80talet och Danmark - Välkomna! Stjärnsäljarpodden ägs av Stellas Sales.Produktion av Story of You.

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Svensk industri beskrivs som ledande i klimatomställningen, men vad kan riskera försprånget och gör politiken det som krävs? Idag släpper Fossilfritt Sverige en rapport om hinder för omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt SverigeMaria Rosendahl, näringspolitisk chef Teknikföretagen

  Vad händer om vi inte förbereder oss för tiden efter karriären? Risken är att vi tappar mening, isoleras socialt, saknar drivkrafter och kämpar med förändrad identitet. I detta avsnitt av Tidspodden gästas vi av Thorbjörn Nilsson, Universitetsråd vid Linnéuniversitetet och på väg in i pensionstiden. Tillsammans med Thorbjörn reflekterar vi över pensionens smekmånadsfas, glädjen över friheten och hur vi kan planera för ett rikt och tillfredsställande liv även efter arbetslivet. Vi delar insikter, inspiration och konkreta tips för att undvika de största fallgroparna och istället omfamna en livsfas fylld av frihet och glädje. Lyssna nu!

Fredrik LignellI befintligt skickhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-4-om-konsten-att-inte-fly-ar94dNär livet inte blev som jag tänkt smakar vi på frestelsen att fly. Vi lever i en tid där otillfredsställelsen upphöjts till ideal. Den som är tillfreds eller förnöjsam har tappat stinget, förlorat drivet. Risken är då att vi aldrig är riktigt närvarande i de liv vi fått, utan ständigt dövar oss med alla möjliga flyktmekanismer. Och ingen tid har erbjudit så många möjligheter att fly som vår. Paulus lever i en tid i antiken där en särskild världsbild börjar spira. Den griper inte tag om kyrkan förrän efter Paulus, men börjar skönjas. Det är en grekisk idé om människan, om världen och om Gud. Den går förenklat ut på att allt upphöjt är distanserat från jorden, från det skapade, från det mänskliga och finns högre upp, i en annan sfär, en högre andlighet, högre uppenbarelser, högre kunskap. Paulus rör sig i motsatt riktning. Lyssna:Ef 3:14-21Stå fast.. Var rotad… Den djupare andligheten finns inte någon annanstans, utan precis där människan är satt. Vi borrar i Guds godhet och kärlek för att finna friheten. Ofta gör vi tvärtom. Vi väntar på ”the next big thing” både i våra liv och i kyrkan, vilket riskerar att bli ett direkt hot mot vårt rotsystem.Vi har upphöjt flykten till en konstart. Kickar, förströelse, arbete, andlighet, en annan kyrka än den jag får dras med, en annan familj, andra arbetskamrater, andra omständigheter, annan stad… Flykten är inte nödvändigtvis geografisk eller konkret, utan smygande och abstrakt. Uthålligheten handlar då om att gå med Gud, tro på Honom och lita på hans trofasthet när allt talar för motsatsen. Hur rotas vi i Jesus? På 500-talet lever en man i Italien som heter Benedictus. Han formade en så kallad klosterregel som syftade till att hjälpa människor att följa Jesus i en turbulent tid av politiskt kaos och stora förändringar. Benedictus varnar för en grupp människor i hans samtid som beskrivs så här: ”Livet igenom drar de från land till land och stannar som gäster tre eller fyra dagar i olika kloster. De är alltid på vandring och aldrig bofasta, slavar under sina egna önskningar.” Hör du hur detta beskriver också vår tid? Regeln består av tre principer, en av dem kallar Benedictus för stabilitas. Här finns en inbjudan till att stanna kvar och sluta jaga, sluta fly. För att det ska kunna ske behöver vi tillit. Vi behöver våga tro att Gud vill oss väl och finns i de liv som blev våra. När Paulus talar om att rotas i Guds kärlek blir det uppenbart: Om man jagar runt som en galning utvecklas inga rötter. Flykten är en av uthållighetens främsta fiender. Det finns en paradox i att sträcka sig efter Kristus – ett gott ideal och en gudagiven längtan – och samtidigt inte jaga på världens vis. Jag behöver, i samtal med Gud och med någon förtrogen, urskilja vad som är flykt och vad som är en djupare längtan Gud lagt ner. Fortsätt falla i Guds händer. Våga tro att något sker när du uthålligt stannar kvar istället för att fly. Det är där, i din stabilitas, som rötterna sakta söker sig nedåt och tron mer och mer blir en kärlek. Ju mer du och jag rotas i Guds kärlek, i att vår djupaste identitet inte handlar om jobbet, framgångarna, prylarna, bostadskarriären… desto mindre benägna blir vi att fly. --------------------------För samtal:Känner ni igen er i teckningen av en rotlös kultur präglad av flykt? Kan ni ge ytterligare exempel på hur det lockar oss bort från rötterna?Vad skulle ett liv präglat av stabilitas kunna innebära för er? Tänk inte för stora förändringar, då är det stor risk att inget blir av. Hur kan vi röra oss mot att allt mer rotas i Jesus och finna vår identitet i Guds kärlek?

Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om hur Sverige kan möta nya handelstullar från Donald Trump och om regeringens omläggning av biståndspolitiken. Hur blir den bättre med mindre pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA har valt en president som säger att han älskar tullar. Donald Trump har gått till val med ett löfte om att införa tullar mot Europa på 10-20 procent. Enligt Benjamin Dousa förbereder sig regeringen på flera scenarier.– Det värsta scenariot är ju att det blir ett storskaligt handelskrig som får WTO i gungning. Då kan det få dramatiska effekter på svenskt och europeisk BNP, säger Benjamin Dousa.Enligt Kommerskollegium kan svensk export till USA att minska med 16 procent om Trump gör verklighet av sitt vallöfte om tullar. Benjamin Dousa säger i Ekots lördagsintervju att frågan om motåtgärder är ”för tidigt väckt” och att eventuella svar på nya amerikanska tullar måste koordineras inom EU. I veckan möttes de europeiska handelsministrarna i Bryssel.– Ingen av oss handelsministerkollegor vill införa tullar mot USA. Tvärtom, vi vill ju förstärka samarbetet med USA och vi går in med det här i en positiv anda.Som ett led i att minska beroendet av USA förhandlar EU just nu om ett handelsavtal med Mercosur-länderna i Latinamerika. EU-länderna är oense om avtalet, bland annat Frankrike håller emot. Men Benjamin Dousa är förhoppningsfull om att ändå kunna driva på och få till ett avtal innan nästa sommar.– Jag bedömer att det finns ett stöd i EU för det. Det här är viktigt för Sverige.Svarar på kritik om minskat biståndRegeringen går nu fram med vad man själv beskriver som den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 1970-talet. Budgetramen minskas från 56 till 53 miljarder per år från och med 2026 och regeringen överger det 1-procentsmål som i decennier varit vägledande för Sverige. Biståndsorganisationer är mycket kritiska och talar om en ”nedmontering” av det svenska biståndet med förödande konsekvenser för de som nu blir utan.– Världens behov är nästan till oändliga. Men vi måste prioritera och vi måste hålla hårt i skattebetalarnas pengar.Benjamin Dousa anser att det svenska biståndet varit ineffektivt. Ministerns budskap är att man ”måste vattna där det växer” och att styrningen måste bli tydligare.Gäst: Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsministerProgramledare: Mattias RensmoKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Joachim PerssonProducent: Therese RosenvingeIntervjun spelades in fredagen den 22 november.

„Niemand braucht deutsche Aktien“, das sagte der Chefanlagestratege des US-Assetmanagers Invesco kürzlich in einem Interview bei der Welt. Wie kommt der Chefanlagestratege von Invesco auf diese Aussage? Nichts wie raus aus deutschen Aktien? Sollten deutsche Aktien überhaupt noch eine Rolle im eigenen Portfolio spielen oder sind die Risken zu groß? Aktien mit Garantiedividende: defensive Aktien mit Übernahmefantasie und hoher Verzinsung: Samstag, den 07.12.2024 von 14:00 Uhr bis 16:00 Uhr via Zoom Jetzt Platz sichern Sichere Dir wöchentlich (seit 2014) mehr Unterstützung von Geldbildung direkt per E-Mail: Kostenfreie wöchentliche Geldbildung per E-Mail (jeden Sonntag) Disclaimer: Die in dieser Folge genannten Informationen sind zu keinem Zeitpunkt als Anlageempfehlung zu verstehen

Under helgen forcerades en dörr på högvattenreservoaren i Bollnäs. Ett VMA gick ut, invånarna uppmanades att koka vattnet och Bollnäs sjukhus gick upp i stabsläge. Bara timmar senare var hyllorna med vattenflaskor i området länsade. Proverna visar att vattnet i Bollnäs nu är säkert att dricka. Men händelsen väcker förstås många frågor. Hur sårbart och känsligt är vårt dricksvattensystem? Hur orolig ska man vara för att något kan hända? Och vad kan man som privatperson göra för att säkerställa tillgången till rent vatten? Gäst: Per Becker, professor i risk och hållbarhet vid Lunds universitet och gästprofessor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ljudklipp: TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Danmark har infört hårdare kontroller vid gränsen mot Sverige. / Risken för terrorattack är fortfarande hög, ett år efter att Säpo höjde hotnivån. / Sverige vann totalt 11 OS-medaljer flest av alla länder i Norden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Ingrid Forsberg och Nina Muossa

Det finns en tydlig koppling mellan kompositionen av tarmflora hos en person och risken för allergier. Men för att kunna svara på exakt hur de hänger ihop behövs mer forskning, enligt professor Lars Engstrand. I veckans lyssnarfråga berättar han om hur forskare idag försöker identifiera specifika bakteriestammar som kan kopplas till positiva effekter på hälsan.

15-åriga Yoresalem har varit på flykt från militärdikrtaturen Eritrea i månader. Nu ska hon korsa världens största öken. Av alla faror finns en som hon särskilt beväpnat sig mot att bli våldtagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Risken är så pass stor att hon skyddat sig med att ta en kraftig P-spruta.– Om du tar dig levande igenom så blir du i alla fall inte gravid.I två avsnitt berättar Yoresalem sin berättelse, om att fly över världen som tonårstjej.Reporter & ljuddesign: Blenda Setterwall KlingertProducent: Gustav Asplund
Slutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten i P3 görs av produktionsbolaget Filt.

Risken att utvecklingen av generativ AI ska leda till mänsklighetens undergång är mellan 1 och 99 procent – beroende på vilken expert du lyssnar på. Henning Eklund går på demonstration med Pause AI Sverige, samtidigt som AI-höjdarna samlas för toppmöte i Seoul. Dessutom har Björn Jeffery en god nyhet till alla kunder i den kraschade kryptobörsen FTX: pengarna är tillbaka! Hör på den bisarra vändningen i en av tidernas mest spektakulära konkurser. Plus: Sophia Sinclair rapporterar direkt från Microsofts megaevent Build. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Dagen efter Eurovisionkvällen - succe och saknad eller skönt att det är över?Tunga luftföroreningar i Thailand, där världens sämsta luft har uppmätts i Chiang Mai. Vår korrespondent Axel Kronholm var där.Kinas president Xi Jinping besökte Europa för första gången på fem år. Splittrande har resan kallats, men hur blev den till slut?I veckans panel om när toner blir politiska, avslöjade troll och fokus eller fluff hos EU kandidaterna. Med Adam Cwejman (GP), Olof Ehrenkrona (SvD) och Karina Cubilla (Arbetet)Mark Levengood, om att barnen i Finland lär sig något i skolanI andra timmen:Vänsterpartiets extra långa kongress avslutas idag.Fredsforskare på Sipri på besök på en konferens som sägs vara en del av rysk påverkansoperation.Längs Torneälven väntar man på vårfloden. Risken för översvämning ökar på våren. Reportage av Erica Sundén.Premiärministern tog time out och regionen vill bryta sig loss – Idag är det val i spanska KatalonienDen ryska markoffensiven mot Charkiv gör situationen ännu svårare. Lubna El Shanti har träffat människor som flyr offensivenGrannsämja – eller tvärtom – nu när det byggs verandor och växthusKåseri av Helena von Zweigbergk

Hur stor är risken för ett upptrappat krig i Mellanöstern? Statsvetaren Idris Ahmedi analyserar läget. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE FRÅN EKOT: I ett inslag som sändes i Ekot under morgonen sades att Ukraina ska hålla val under 2024.Det här är fel. Ukrainas regering har sen tidigare beslutat att det inte går att genomföra ett val på grund av kriget. Rättelsen gjordes tisdag den 2 januari klockan 11:15.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många svenska tätorter ligger nedanför kraftverksdammar och kan vid ett dammbrott bli översvämmade. Risken är låg men nu förstärks många dammar då extrema flöden väntas bli vanligare i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göteborg, Umeå, Sollefteå, Luleå, Karlstad, Mora, Skellefteå – alla ligger de vid vattendrag som kommer översvämmas våldsamt om det skulle bli ett haveri på en stor damm, högt upp i respektive vattendrag.Risken är låg men dammbrott kan inte att uteslutas. När nu många stora svenska kraftverksdammar renoveras och förstärks beror det på två saker – dels börjar dammarna bli gamla, dels förväntas extrema flöden bli vanligare i framtiden.Sveriges högsta damm (125 m), den i Trängslet har dels förstärkts med mer material i själva dammvallen, dels har möjligheterna att släppa ut vatten från dammen ökats.I Lilla Edet i Göta älv ersätts den gamla kraftverksdammen med en ny.Dammen får fyra stora luckor 16x6 meter stora. Det gäller att luckorna kan manövreras i alla lägen då dessa är den enda möjligheten att släppa förbi vatten i Lilla Edet.Dammolyckan i Braskereidfoss i Norge 9 augusti 2023 berodde på att dammluckorna inte gick att öppna. Där fanns ingen alternativ utsläppsmöjlighet. Men de flesta stora dammar i Norge är försedda med ett så kallat överfallsutskov, dvs en kant vid sidan av dammen, placerad något lägre än dammkrönet, över vilken vatten kan rinna över när dammen är full – utan att luckor behöver öppnas.– Vi ska kunna köra luckorna i Lilla Edet och har reservsystem för att alltid kunna göra det, säger Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft.– Det är bra att ha en annan lösning också, i fall det av nån anledning inte går att manövrera dammluckorna, menar Maria Bartsch som är dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät.Medverkande: Yvonne Björnström, teknikchef på Vattenfall vattenkraft, Maria Bartsch, dammsäkerhetsspecialist på Svenska Kraftnät, Per Fektenberg, projektledare Trängslet Fortum, Johanna Pettersson, boende Älvdalen, Andreas Larsson, projektledare Lilla Edet Vattenfall Programledare: Mats Carlsson LénartProducenter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se