Podcasts about Forsmark

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

14 januari. Efter många års planering och utredande påbörjas nu bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Andreas Ericson intervjuar Daniel Westlén, teknologie doktor och statssekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, om politiken och tekniken bakom bygget.

En podcast om en galen idé som ska rädda klimatet Ny kärnkraft i mini-format inom bara ett par år – så vill Kärnfull Next säkra eltillförseln och rädda klimatet. Med såväl en svensk samhällsbyggare som en dansk klimatfond i ryggen, har det svenska clean-tech-bolaget väckt uppmärksamhet redan från starten. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden berättar vd och grundare Christian Sjölander om en galen idé med stormaktsambitioner, om små prefab-reaktorer som kan komma igång på bara ett par år och om Nyköping som kärnkraftens vagga. Dessutom avslöjar han var Sveriges egen Atomic Beach ligger. Tidskoder och citat 1.52 Detta är Kärnfull Next. 2.28 Så uppstod idén. 3.35 Så började allt. 3.52 Så kontroversiellt var det att starta kärnkraftsbolag 2019. 5.07 Så ser Christian på bra idéer. 5.36 Så ser opinionen runt kärnkraft ut idag. 5.54 Detta är skillnaden mellan små modulära reaktorer och till exempel Forsmark.  8.33 Dessa kunder har visat intresse  9.14 Då byggs första småskaliga kärnkraftverket i Sverige. 9.49 Dessa lagändringar krävs för att komma i gång. 11.48 Så har debatten i samhället förändrats de senaste åren. 13.28 Så viktigt var beslutet om slutförvar av kärnavfall i Sverige. 14.49 Så kostsamt är det att bygga den här sortens mindre kärnkraftverk. 16.15 Dessa ska driva de små kärnkraftverken. 16.57 Här finns små reaktorer idag. 17.36 Om risken för att intressenterna backar från sitt ja till kärnkraft när det blir dags för en reaktor i egna kommunen. 19.07 Så snabbt kommer det gå att få upp nya, mindre kärnkraftverk när man väl har gjort det ett par gånger. 20.40 Om riskerna med kärnkraft. 22.11 Christian Sjölanders Fem snabba favoriter. 24.09 Så gick det till när Kärnfull bland andra fick med sig en dansk klimatfond som investerare.  26.51 Detta händer next för Kärnfull Next. 2711 Därför blev det Nyköping. 29.31 Så går förstudien till och då är den klar.

Tre löpare som var sugna på att återuppliva ett gammalt traditionellt lopp över fjället har lyckats. Nu har loppet närapå blivit en tradition, med ett lopp som inte är som andra. De har tillsammans skapat Gardfjällslunken som är ett terränglopp som sträcker sig över 17 km över Norra Gardfjället. Loppet startar antingen i Forsmark och avslutas i Matsdal eller startar i Matsdal och avslutas i Forsmark. Ett lopp mellan två fjällkommuner, Storuman och Vilhelmina kommuner i Södra Lappland. 2019 var året då Gardfjällslunken återuppstod efter många års vila. Och vilken succé det blev! En fantastisk dag och idel glada miner hos det 50-tal löparna som togs över fjället. Ett halvår senare slog pandemin till fullt ut. Mycket i världen har fått stå på vänt sedan dess, och än är inte det över. Men människan är en anpassningsbar skapelse och vi har lärt oss mycket som vi till en början inte trodde var möjligt. Men nu är det dags igen 2023, att återigen bjuda in till Gardfjällslunken, en löpartävling om 17 km över fjället. Banan följer leden från Matsdal över fjället genom granurskogen, upp på fjället, genom Simaskalet, över Fjällmyran och avslutas i Forsmark. Maxantalet löpare är satt till 100 personer. Mail: kontakt@gardfjallslunken.se eller kika på deras www.gardfjallslunken.se eller deras instagram

Numera finns radioaktivitet överallt omkring oss. Kan den kontrolleras av oss människor? Anna Storm åker ner i underjorden och funderar på hur vi idag formar framtidens natur. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi har passerat vägspärren, och vakten i sin kur har kontrollerat våra papper och id-handlingar. Framme på anläggningen är det ytterligare en kontroll; vi får låsa in våra saker i ett skåp och hänga en besöksbricka om halsen. I minibuss åker vi sedan längs en bred väg som sänker sig ned under marknivå, mot porten in i berget.Det kunde ha varit en gruva, en modern gruva med enorma vägsystem för stora fordon. Men här är det ingen som letar, spränger och forslar upp värdefulla mineraler till samhällsbygget ovan jord. Den här platsen handlar om att förvara de farliga rester som blivit över. Vi befinner oss i slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark.SFR stod klart redan för fyrtio år sedan och består av tunnlar och schakt, utsprängda i berggrunden i Östersjöns botten. Här förvaras sådant som filter, verktyg och skyddsutrustning. Alltså ganska vardagliga föremål som blivit radioaktivt kontaminerade. Strax intill SFR ska ytterligare ett slutförvar byggas. Det ska ta hand om det allra farligaste och mest långlivade radioaktiva avfallet: det uttjänta bränslet från reaktorerna vid våra kärnkraftverk.I den industrialiserade västvärlden finns en stark föreställning om att det radioaktiva avfallet kan inneslutas på ett säkert sätt. Att det kan kontrolleras och begränsas, med hjälp av tekniska lösningar och välfungerande samhällsinstitutioner. Det stämmer till viss del, men det är inte hela sanningen.Sedan den första atomsprängningen 1945 har uppskattningsvis drygt 2000 detonationer skett i världen. Mycket få som aktiva krigshandlingar, desto fler som testsprängningar. På grund av sprängningarna, och på grund av olyckor inom den civila kärnkraften, med namn som Mayak, Windscale, Tjernobyl och Fukushima, och faktiskt också medvetna utsläpp från olika kärntekniska anläggningar, har vi skapat ett läge där radioaktiva partiklar sprids över hela jorden på ett sätt som inte går att hejda. Spridningen sker via luften, vattnet, marken, växter, djur och våra egna kroppar, och den fortgår, den är inget som tillhör det förflutna utan en del av vår samtid, och framtid.Historikern Kate Brown har kallat den globala utbredningen av radioaktivitet för ”den stora Tjernobyl-accelerationen”, just för att betona att det är något som fortsätter. Konsekvenserna minskar inte med tiden, utan ökar, accelererar.Men, kan man undra, är det så väldigt illa? Radioaktivitet finns ju faktiskt naturligt omkring oss. Vi utsätts för bakgrundsstrålning från marken, och annan strålning när vi går till tandläkaren och när vi flyger. Inom till exempel vården har radioaktiviteten många avgörande förtjänster. Är farligheten överdriven? Borde vi i själva verket betrakta radioaktiviteten som något helt naturligt?Vad betyder ens natur och naturligt i det här sammanhanget? Människans påverkan på jorden har idag nått ut till dess mest avlägsna hörn. Det finns inte längre någon fullständig vildmark, något orört landskap eller ekosystem. Så om vi tänker på natur som något ursprungligt och skilt ifrån människan ligger det nära till hands att se ett ”naturens slut”, att det inte längre existerar någonting som vi kan kalla 'naturligt'.Filosofen Kate Soper lyfter fram en annan förståelse av natur, där natur är alla de strukturer och processer som är oberoende av mänsklig aktivitet, men som samtidigt villkorar människans tillvaro. Ur detta synsätt kan naturen inte ”ta slut”, eftersom den, som Soper skriver, ”kommer att fortsätta verka också mitt i ett atomkrig eller i en brinnande asteroidkrock”. Naturen är alltså en del av vår tids klimatförändringar, en flora och fauna i förvandling, och den ökade spridningen av radioaktivitet. Naturen påverkas av människan, men förändras också oberoende av oss, och är i den meningen fortsatt något naturligt.Ett cyniskt exempel på när radioaktiviteten betraktas som något naturligt och samtidigt möjligt att innesluta – det hittar vi i den ryska kärnenergiindustrin. Där har man under lång tid pumpat flytande radioaktivt avfall djupt ned i berggrunden, förmodat långt bort och avskilt från människan. Tillvägagångssättet beskrivs just som ett försök att efterlikna naturen, genom att återföra till underjorden det som en gång hämtades upp därifrån i form av brytning av uran.Tillbaka i Sverige och Forsmark stannar minibussen och vi kliver ur i SFR:s underjordiska besöksdel. Genom ett litet fönster med tjockt glas kan vi titta på det radioaktiva avfallet som ligger förpackat i stora boxar, täckta av ett lager betong i ett bergrum med välvt tak. Det är märkligt anonymt, och det är främst fönstrets litenhet och tjocklek som förmedlar att det här inte är vilket avfallslager som helst. Strax intill finns information om den teknik som utvecklats för att i framtiden förvara det uttjänta kärnbränslet. Den bygger på ett antal barriärer som ska innesluta det starkt radioaktiva materialet – barriärer av gjutjärn, koppar, lera och berggrund.Här finns också en dricksvattenfontän i sten och betong och med ett enkelt plaströr ur vilket det rinner lite vatten. Den ser aningen malplacerad ut. Guiden berättar, med ett litet skratt, att här kan vi pröva hur 7000 år gammalt vatten smakar. Vattnet samlas nämligen inifrån berget, och där ska det finnas fickor med vatten från Littorinahavet, som föregick dagens Östersjön. Hon tillägger att det kanske inte smakar så gott, eftersom det är rätt salt.I valet att dricka vattnet eller inte ställs vår tillit till inneslutningen av det radioaktiva avfallet på sin spets. Smakar vattnet bara av salt och sten, och möjligen stora tidsdjup, eller finns där något annat också? Det har ju trots allt runnit genom berget där radioaktivt avfall förvaras, och radioaktivitet kan inte uppfattas med våra sinnen: det syns inte, hörs inte, smakar, luktar och känns inte. Utan tekniska hjälpmedel kan vi inte avgöra om radioaktiviteten just här och just nu är innesluten och kontrollerad, eller om vi är på väg att dricka den.Vi människor står mellan hoppet att kunna kontrollera det farliga avfallet och insikten att radioaktiviteten har blivit, så att säga, naturlig. Vi måste leva med radioaktiviteten, med fortsatt tilltro till samhällsinstitutioner och tekniska lösningar, men kanske också med lite större ödmjukhet inför deras begränsningar.Med rätt instrument är det lätt att mäta nivån av eventuell radioaktivitet i vattnet från dricksvattenfontänen i SFR i Forsmark. Mer osäkert är om det i framtiden kommer att finnas förutsättningar för drickbart vatten. Vår livsmiljö är för alltid påverkad av radioaktivitet, och frågan vi bör ställa oss är nog inte främst om radioaktivitet ska betraktas som något naturligt, utan om naturens verkningar framöver formar en beboelig planet. Med andra ord, om det som är 'naturligt' i framtiden rymmer en livsmiljö för människan som art.Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katherine Zimmerman och David Druid löser den tuffa frågan om vad SD, M, KD och L borde ha kallat sin gemensamma bussresa till Forsmark. Det här är ett utklipp från podden Druid & Zimmerman Show.Lyssna på hela avsnittet här

Magdalena Andersson lovar minst lika många kronor till förebyggande arbete mot gängkriminalitet som till förstärkningarna av polisen. Liberalerna träter internt igen efter friktionstäta bussresan till Forsmark, och centerledaren Annie Lööf var tilltänkt som mordoffer av Visbymördaren i somras. Veckan summeras av Stefan Attefall, rådgivare och tidigare bostadsminister, Enna Gerin, utredare på tankesmedjan Katalys och Henrik Mitelman, finansanalytiker och krönikör på Dagens Industri. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Magdalena Andersson lovar minst lika många kronor till förebyggande arbete mot gängkriminalitet som till förstärkningarna av polisen. Liberalerna träter internt igen efter friktionstäta bussresan till Forsmark, och centerledaren Annie Lööf var tilltänkt som mordoffer av Visbymördaren i somras. Veckan summeras av Stefan Attefall, rådgivare och tidigare bostadsminister, Enna Gerin, utredare på tankesmedjan Katalys och Henrik Mitelman, finansanalytiker och krönikör på Dagens Industri. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

In this episode, Andrew is joined by the Antwerp Open champion Jamie Lewis and Swedish international Anna Forsmark. Jamie (5:08) calls in to discuss being inspired by Andy Fordham in the early years, winning two big WDF Youth titles in 2009, the highlights of his eight-year PDC career, linking up with MB Sports Management, returning to the WDF tour this year and getting his confidence back up. Anna (28:29) then joins the show to discuss winning three WDF titles this year, representing Sweden over the last 12 years, why finding love inspired her to do more of the tour, wanting to qualify for the WDF World Championships and why she's got Dory on her darts shirt.  There's also a review of the recent action in New Zealand, a preview of the Swedish Open weekend and listener questions. Enjoy!

I dag, fredagen den 29 juli, hålls Sveriges Starkaste Kvinna 2022 i Åseda. MAXstyrka kommer vara på plats, men innan dess ville vi ta tempen på den regerande mästaren Anna Harjapää. Alltså, bara ta tempen teoretiskt sett, Forsmark. Vi skulle aldrig ta tempen på någon utan samtycke, Forsmark. Anna går igenom grenarna och lovar vilken placering hon kommer få i varje gren. Dessutom snackar vi om Världens Starkaste Kvinna 2022, stickade kalsonger och hur vidrigt det är med cardio. 00:01 – Avsnittet börjar 45:02 – Avsnittet slutar  

In this candid conversation I will talk with Sara Forsmark about the great challenges of creating a global color vision for the sports performance brand Adidas. How does she incorporate topics such as sustainability and inclusivity in her colourful work? Print and pattern is key in the world of apparel and footwear, how are they materialised in color visions? Sara is a fervent color advocate but even more so when it comes to debunking color perceptions and concepts, let's listen which ones nerve her the most.  Sara Forsmark is a creative who navigates and transforms the complex world of color into future forward color concepts and visions.For Sara, color is beauty and currency; for life, humanity, design, brands and business. With color at the core, her ambition is to be a strong voice for color by creating awareness of all its qualities; as a creator of aesthetic experiences, to shaping meaningful connections between brand, culture and its audiences, and beyond.With a big picture view, she contextualises worldly movements and growing disruptive shifts into brand relevant color insights and content; and fuses creativity with science; to craft, drive and lead way for new authentic and purposeful color expressions and stories; that speaks brand, debunks aesthetic norms and provokes emotion towards a better and different tomorrow.Her work experiences span across a diverse range of categories and brands, a journey that started at agencies creating CMF designs for clients as LG, Hewlett-Packard and Bowers & Wilkins, before moving into the world of sports, shaping and steering brand global creative visions for color at adidas. A color design role she currently holds in the adidas Global Creative Direction team.

Merrimack JR F Filip Forsmark was the Warrior of the Game with a goal and two assists in the 6-2 Hockey East First Round playoff win over Maine.

Beslutet om slutförvar under Forsmark kräver att vi börjar tänka i 100 000-årsperioder. Tobias Svanelid träffar representanter från två organisationer som vill stimulera vårt långtidstänkande. Det svenska kärnavfallet ska lagras under Forsmark i 100 000 år. Men hur kan vi förstå så långa tidsperioder, tre istider eller 4000 generationer? Och hur kan vi förbereda kommande generationer på farligheten i marken?Tobias Svanelid träffar två representanter från organisationer som liksom kärnkraftindustrin vill få oss att tänka i längre tidsperspektiv. Martin Kunze bygger framtidsarkivet Memory of Mankind i en österrikisk saltgruva som ska fungera som en tidskapsel för vår egen civilisation. Och Laura Welcher vid The Long Now Foundation berättar om hennes stiftelses olika initiativ att stimulera långtidstänk: en klocka som ska ticka i tiotusen år, språkarkiv som ska spara världens alla språk och bibliotek över vår mänskliga civilisation som kan placeras på månen eller kometer.Dessutom reder Dick Harrison ut varför just smör kom att bli en av Sveriges viktigaste exportprodukter under medeltiden.

Annika Strandhäll presenterade stolt regeringens beslut att godkänna slutförvaret i Forsmark, men hade det gått med Miljöpartiet kvar i regeringen? Sverige spänner de militära musklerna, men statsministern tvekar om att kalla in försvarsberedningen. Sverigedemokraterna strider mot LO och IF Metall, och historikern Tony Gustafsson tar ”kamikazeuppdraget” att skriva SD:s vitbok. Friskolan IES regler om minsta kjollängd hinner vi också med.Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och fröken i podden Söndagsskolan, Torbjörn Hållö, ekonom på LO och kolumnist i Göteborgs-Posten och Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare MP-politiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Annika Strandhäll presenterade stolt regeringens beslut att godkänna slutförvaret i Forsmark, men hade det gått med Miljöpartiet kvar i regeringen? Sverige spänner de militära musklerna, men statsministern tvekar om att kalla in försvarsberedningen. Sverigedemokraterna strider mot LO och IF Metall, och historikern Tony Gustafsson tar ”kamikazeuppdraget” att skriva SD:s vitbok. Friskolan IES regler om minsta kjollängd hinner vi också med.Veckopanelen med Anna-Karin Wyndhamn, doktor i pedagogiskt arbete och fröken i podden Söndagsskolan, Torbjörn Hållö, ekonom på LO och kolumnist i Göteborgs-Posten och Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare MP-politiker. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regeringen har gett grönt ljus till slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Ett historiskt beslut som tagit årtionden att fatta. Det har varit en lång resa men nu är beslut om slutförvaret fattat. Är debatten död nu eller kommer den att få en nytändning? Och kommer människor att kunna läsa Annika Strandhälls handstil om 100 000 år?Vi pratar också om vilka partier som hatar - och älskar - varandra mest i riksdagen. Ny spännande forskning från Göteborgs universitet.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef Reinhold

Regeringen har gett grönt ljus till slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark. Ett historiskt beslut som tagit årtionden att fatta. Det har varit en lång resa men nu är beslut om slutförvaret fattat. Är debatten död nu eller kommer den att få en nytändning? Och kommer människor att kunna läsa Annika Strandhälls handstil om 100 000 år?Vi pratar också om vilka partier som hatar - och älskar - varandra mest i riksdagen. Ny spännande forskning från Göteborgs universitet.Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Josef Reinhold

I går blev det klart – Sverige kommer gräva ner kärnavfall i urberget under Forsmark, och där ska det förvaras i hundra tusen år. Ett historiskt beslut, som inte har varit enkelt för regeringen att fatta. På en kvart får du veta vad det här beslutet betyder för Sveriges framtid, och varför det tagit så lång tid att komma fram till en lösning. Med SvD:s klimatreporter Erica Treijs.

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år? Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år. Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet. Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Nu ska regeringen ta beslut om slutförvaret för använt kärnbränsle. I en granskning 2013 fann vi stora brister i finansieringen av kärnkraftenskommande avveckling. Har läget blivit bättre idag? Den 27 januari ska regeringen meddela beslut om bygget av slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. Slutförvaret är en helt central del i det stora programmet att städa upp efter dagens kärnkraft där det ingår att riva kärnkraftverken i takt med att de läggs ner, att ta hand om det radioaktiva rivningsskrotet, och bygga det slutförvar som behövs för att på ett säkert sätt förvara det radioaktiva kärnbränslet i 100 000 år. Det har beskrivits som ett av Sveriges största industriprojekt genom tiderna. Ett mycket stort och dyrt projekt, som det är meningen att de som äger och driver kärnkraftverken ska betala för. Men kommer de pengar som lagts åt sidan för det här att räcka, eller finns det risk att vi skattebetalare i slutändan drabbas av en springnota?När Vetenskapsradion 2013 ställde frågan i den granskande serien Atomnotan var svaret, enkelt uttryckt, att om vi skulle fortsätta på samma sätt som vi gjorde då, så skulle pengarna inte räcka.I Vetenskapsradion På djupet ställer vi nu frågan om hur situationen har förändrats sedan vi gjorde vår granskning. Medverkande: Anna Porelius, kommunikationschef Svensk kärnbränslehantering, SKB; Peter Stoltz, enhetschef Kärnavfallsfinansiering, Riksgälden; Johan Swahn, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, m fl.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Striden om Cementas verksamhet på Gotland går vidare. Snart måste regeringen, och Per Bolund (MP), fatta beslut om företagets kalkbrytning får fortsätta eller inte. Hör MP-ledaren om Cementa, klimatmötet i Glasgow, slutförvaret i Forsmark och relationen till Centerpartiet. Miljöpartiets språkrör och Sveriges miljö- och klimatminister Per Bolund är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Mikael Kulle Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jacob Gustavsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Beslutet att bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle ligger just nu på regeringens bord. Oppositionen är otålig och tycker att beslutet dröjer. Det tycker även Östhammars kommun, som i höstas sa ja till att bygga slutförvaret i Forsmark. Där ska det ligga flera hundra meter ner i berggrunden i 100 000 år. Varför är kommunen så angelägen om att få förvara det högaktiva avfallet i just Forsmark? Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar är gäst i Ekots Lördagsintervju. Analys: Annika Digreus, Ekots miljöreporter. Dagens fördjupning handlar om ett förändrat ideologiskt landskap inför valet 2022. Intervju med opinionsforskaren Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christer Tjernell

Kärnkraftsindustrins planer på ett slutförvar av kärnavfallet är i ett slutskede. Flera partier sätter press på regeringen om ett snabbt beslut. Samtidigt finns frågetecken kring säkerheten kvar. Östhammars kommun sa i höstas ja till ett bygge av slutförvaret i Forsmark. Nu ligger frågan hos regeringen. Men kritiker menar att systemet med att gräva ned det högstrålande avfallet i  kopparkapslar i berget inte kommer att hålla så länge som det skulle behövas. Debatten om risk för korrosion på kopparhöljet har inte tystnat och nu kommer nya frågor om hållfastheten hos gjutjärnet inuti i kopparkapseln. Det högstrålande avfallet från kärnkraften beräknas vara farligt för allt levande i omkring 100.000 år. Och efter mer än ett halvt sekel med kommersiell kärnkraft har ännu inget land i världen löst frågan, om hur det farliga avfallet ska tas om hand på ett säkert sätt. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin, Marie-Louise Kristola Producent: Mona Hambraeus

Veckans avsnitt bjuder inte på någon gäst, men väl en tävling där du kan vinna protein av valfri smak. Dessutom pratas det om horribla skor till överpris, julpynt i november och käcka tatueringar. Trywall gräver också fram ett gäng fräckisar och både Andreas och Trywall fuskar i quiz, men det skulle de aldrig erkänna, Forsmark. 00:01 – Avsnittet börjar 25:44 – Avsnittet slutar  

Veckans avsnitt bjuder inte på någon gäst, men väl en tävling där du kan vinna protein av valfri smak. Dessutom pratas det om horribla skor till överpris, julpynt i november och käcka tatueringar. Trywall gräver också fram ett gäng fräckisar och både Andreas och Trywall fuskar i quiz, men det skulle de aldrig erkänna, Forsmark. 00:01 – Avsnittet börjar 35:30 – Avsnittet slutar  

Political consultant Dave Forsmark joins the MIRS team to lay out the Republicans most likely to run for governor in 2022. Forsmark also talks about what went right in three state House races he participated in -- the 39th, 48th and 96th -- all three were victories for the R's. Also, state Rep.-elect Kelly Breen talks to MIRS live from the pop-up trailer next to her Novi home. She lays out how she turned the 38th House seat blue.

MAXstyrka Radio bjuder på ett mastodontavsnitt med Sveriges starkaste man Martin Forsmark! Martin berättar om sin uppladdning inför finalen av Sveriges Starkaste Man 2020 och Världens Starkaste Man 2020, att känna sig smidig på 174 kg, att vara strongman på deltid, att välja bort TV för att sprida sporten att lyfta 200 kg i stockpress och om följderna av att lyfta Kim Kardashian. Det, och mycket mer, ryms i veckans avsnitt av MAXstyrka Radio. 00:01 – Avsnittet börjar 1:24:09 – Avsnittet slutar  

Martin Forsmark är Sveriges Starkaste Man och den 10 oktober går han för sin tredje raka titel. I detta avsnitt pratar vi om hur lång resa det varit för honom att nå dit där har är idag. Han började styrketräna 1997 för att 21 år senare vinna Sveriges Starkaste Man. Vi pratar om alla år av kontinuitet och slit både psykiskt och mentalt, värderingar och perspektiv. 00:04:28 – Martin in 01:44:34 – Martin ut Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

MAXstyrka Radio är äntligen tillbaka efter sommaruppehållet, och som sås på potatisen har vi världens bästa armbryterskor på besök; Malin Kleinsmith och Fia Reisek! Kroppsdelar mäts, det pratas om efterhängsna stalkers, vi utser vem som är bäst på armbrytar-Quiz och skratt haglar - självklart med Corona-avstånd, Forsmark! Och ni kommer inte undan fräckisar, den här gången både från Trywall och Malin Kleinsmith! 00:01 – Avsnittet börjar 1:03:17 – Avsnittet slutar  

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Han är inte bara sveriges starkaste polis. Han är dessutom Sveriges Starkaste Man två gånger om. Martin berättar om framgångar, men också om ökade krav som skapade en känsla av otillräcklighet, som till slut resulterade i panikångest.

Den 9 juni väntas Östhammars kommunfullmäktige ta ställning till om kommuninvånarna ska folkomrösta om slutförvaret för använt kärnbränsle, som planeras nära Forsmarks kärnkraftverk, som ligger i kommunen. Det är problemet. Var man ska göra av det. Men det är väl med kärnavfall som med vindkraft, vindkraft ska vi ha, men inte här. Leif Rylander har handlat färskt bröd på ett kafé i Östhammar. Sedan länge bor han bor i kommunen, som på många sätt präglas av Forsmarks kärnkraftverk. Men han vill inte kommentera planerna på att begrava radioaktivt använt kärnbränsle i ett slutförvar i berget under Forsmark. Jag kan inte uttala mej om det där hördu du. Jag är inte ett dugg insatt i den historien över huvud taget. Men du tycker det vore bra med en folkomröstning? --Ja, varför inte? Mittemot kaféet ligger kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB:s lokalkontor, som just nu är stängt på grund av corona. Där ska alla kommuninvånare i Östhammar kunna få information om planerna på att bygga ett slutförvar för det använda reaktorbränslet från de svenska kärnkraftverken, ett radioaktivt avfall som är farligt och som måste hållas avskilt i minst 100 000 år. Sverige är nästan världsunikt med en sån anläggning.Bara Finland har kommit längre med ett liknande projekt. I juni 2009 meddelade bolaget, SKB, att berget inunder Forsmark är den bästa platsen för ett slutförvar. Det var toppnyhet i Ekot och Socialdemokraternas kommunalråd, Margareta Widén Berggren, var då positiv. "Vi är de första i världen som har ett slutförvar. Det är klart det kommer betyda väldigt mycket i besöksnäring, och det kommer betyda väldigt mycket kanske för vår infrastruktur, för att få lite fart på den. Och inflyttning naturligtvis, som vi verkligen vill ha." Två år senare lämnade SKB in ansökan till mark och miljödomstolen och till Strålsäkerhetsmyndigheten. De båda myndigheternas svar är underlag inför regeringens slutliga avgörande. Men innan regeringen kan besluta, ska Östhammar säga sitt. Lagen om kommunalt veto gör det svårt för en regering att köra över en kommun. Ett ja från de folkvalda i Östhammar är närmast en förutsättning för att regeringen ska kunna godkänna slutförvaret i Forsmark. I närheten av SKB:s tillfälligt stängda kontor i Östhammar ligger kommunhuset. Centerpartiets kommunalråd Jacob Spangenberg tar emot. Det har länge funnits starkt politiskt stöd i Östhammar för en rådgivande kommunal folkomröstning, där invånarna ska få rösta om hur kommunen ska ställa sej till slutförvaret. Omröstningen var planerad till våren 2018, då regeringen skulle ha ett färdigt beslutsunderlag från de båda expertmyndigheterna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark och miljödomstolen. Men folkomröstningsplanerna i Östhammar komplicerades av att de båda myndigheterna gav regeringen olika svar. Medan Strålsäkerhetsmyndigheten förordade projektet, ville Mark och miljödomstolen ha kompletteringar om några frågor. I det läget var det bara att skjuta på folkomröstningen, säger Jacob Spangenberg. Därför att det fanns egentligen inget tydligt förslag att ta ställning till. Alltså, regeringen äger beslutet men domstolen lägger förslag till beslut. Domstolen ville ha kompletterande svar, dels om tekniska frågor, men de lyfte också fram en annan fråga som är viktig lokalt i Östhammars kommun: Vem som lång sikt ska ha ansvaret för det mångtusenåriga slutförvaret. Nu har frågan utretts och det har lett till ett regeringsförslag som riksdagen snart väntas anta. Regeringen föreslår att det slutliga ansvaret ska vila på staten, den dag inget ansvarigt bolag finns kvar. Något som Jacob Spangenberg välkomnar. Vi vill vara säkra på att lagstiftningen inte möjliggör att någon i framtiden kan skyffla över ansvaret för ett förslutet förvar till våra framtida kommuninvånare. Därför har vi har varit jättetydliga på det, att det här måste regleras i lag. Det kommer nu ett tydligt förslag i enighet med våra önskemål,  som ska beslutas i juni, vilket vi är jätteglada för. Efter Mark och miljödomstolens invändningar har SKB kompletterat sitt underlag.  Och i Östhammar är frågan om en kommunal folkomröstning aktuell igen. Planen är att kommunfullmäktige på sitt nästa möte ska avgöra om den ska bli av eller inte. Och för att alla ledamöter, plus eventuella åhörare ska kunna delta, trots corona-restriktioner, så ska fullmäktigemötet hållas i en sporthall, säjer Jacob Spangenberg.  Det här bygger på att hela kommunfullmäktige kan kallas in. Man kan inte ha ett reducerat antal , som vi haft tidigare utifrån coronaperspektivet. Så vi hoppas det ska gå att genomföra det. Vi måste lösa ut den frågan först; ska vi ha en folkomröstning eller inte, fatta det beslutet i juni. Och sedan räknar jag med i alla fall, att vi ska kunna fatta vetobeslut under andra halvåret. Inför  fullmäktigemötet har inte kommunstyrelsen tagit ställning  om folkomröstningen, utan ledamöterna ska få debattera och besluta efter egen övertygelse. Bland dem som länge velat ha en kommunal folkomröstning är Miljöpartiets gruppledare i Östhammar, Kerstin Dreborg. För att det är det viktigaste beslutet vi någonsin kommer att fatta i Östhammars kommun. Det påverkar oss och kommande generationer i 100 000 år. Är det inte de folkvaldas uppgift och ansvar att avgöra komplexa frågor? I stora frågor som den här, som delvis delar partier, tycker vi att det är viktigt att människor får säga sin mening, även mellan val. Näst största parti i Östhammar, efter Socialdemokraterna, är Sverigedemokraterna, som vill också ha en kommunal folkomröstning, säger partiets gruppledare i fullmäktige, Martin Wahlsten. Kommuninvånarna  ska naturligtvis få säga sitt i den här viktiga frågan också. Vilken roll skulle ett nej spela - om det skulle bli så att kommuninvånarna röstar nej, vad skulle det betyda för projektet? Det kommer ju naturligtvis att sätta andra käppar i hjulen i så fall för projektet.  Men det är ju någonting som återstår att se. De undersökningar som har gjorts hur stort förtroende kommuninvånare har för till exempel Svensk Kärnbränslehantering, så är de ju väldigt höga, säger Martin Wahlsten, Sverigedemokraterna. Så du bedömer att det skulle bli ett positivt svar i så fall en folkomröstning? Som situationen ser ut i dagsläget skulle jag tro det, ja, På kommunhuset, i samma korridor som Jacob Spangenberg, sitter samma kommunalråd som för elva år sen välkomnade SKB:s planer. Socialdemokraternas kommunalråd Margareta Widén Berggren tycker att regeringens förslag om att staten ska ta långsiktigt ansvar gör det lättare för Östhammar att godta slutförvaret, och att kommunpolitikerna nu kan ta ställning för kommunens räkning. Demokrati är viktigt, men det har vi haft under 15 - 20 år nu, genom att alla fått delta i processen, fått svar på sina frågor, ställt sina frågor. Jag känner, att det blir lite konstigt att ha en folkomröstning i frågan, med hänvisning till demokrati. Nu har vi ändå bestämt att vi ska ta ställning till om vi ska ha det eller inte. Det är svårt för någon kanske, som flyttar in här att ta ställning i en sån här fråga, som inte varit delaktig i processen. Så jag tycker det är svårt att ta ställning i en fråga som varit så långtgående. Så du är inte lika pigg på folkomröstning längre? Nej det är jag inte. Jag känner nog, att vi som har jobbat länge med frågan också ska ta ansvar för den. Vi är ändå folkvalda. Och vi har berett möjlighet för alla människor som bor i kommunen och även i grannkommuner, att ta del i frågan. Av de 22 000 invånarna i  Östhammar pendlar många till Uppsala, eller jobbar i någon av ortens industrier. Sommartid växer befolkningen i den uppländska kustkommunen kraftigt, med alla stuggäster och andra besökare. Men kärnkraften sätter en speciell prägel på Östhammar. Leif Rylander, som jag mötte på kaféet, säger att han ofta fått försvara sin personliga inställning till kärnkraft. Jag har inte något till övers för det där, inte.  Ändå bor du i en kommun där ni lever på detta? Ja. Och där har man ju fått på skallen för under alla år, att man varit motståndare till kärnkraften. Man blev ju nästan förklarad som en idiot. Du skulle ha sett vilket jädra liv om det där. Jag köpte en sån där stor jädra skylt som det stod "Atomkraft nej tack" på. Och så satte jag den på bakluckan på bilen. Och jädrar vad folk tutade. Men det gav ju jag sjutton i. Ifrån allra första början har jag varit emot kärnkraften över huvud taget. Och det här med slutförvaret, det vet man ju inte var det slutar, säger Leif Rylander. Annika Digréus annika.digreus@sverigesradio.se

P3 SERIE: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men reportern Jenny Ljungmark hittar sanningar som chockar ett helt samhälle. Sök på P3 SERIE. En fiktiv berättelse baserad på verkliga händelser. Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg. Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg. Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix). Dramaturg: Magnus Lindman. Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom. Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg. Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola.

SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser.Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser.Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser.Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

SPÄNNING: 14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när en reporter börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser.Lyssna och ladda ner till och med 8 mars 2024.Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet?I akuta lägen - ring alltid 112Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24Chatten når du på https://mind.se/https://www.suicidezero.se/Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura WihlborgRegi: Emma Janke och Laura WihlborgLjud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix)Dramaturg: Magnus LindmanManusredaktör: Hugo LavettExekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel SjöblomMedverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin NybergMissing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

14-åriga Alma Diaz är försvunnen. Polisen söker i de norrbottniska skogarna utan resultat, men när reportern Jenny Ljungmark börjar gräva i fallet hittar hon sanningar som chockar ett helt samhälle. I långa chattrådar och på hemliga Instagramkonton utspelar sig en berättelse om svek, destruktiva relationer och en mörk hemlighet. En P3-Serie baserad på verkliga händelser. Behöver du hjälp eller är du orolig för någon i din närhet? I akuta lägen - ring alltid 112 Nationella hjälplinjen: 0771-22 00 60 Har öppet alla dagar 13-22 Självmordslinjen: 90101 Har öppet alla dagar: 06-24 Chatten når du på https://mind.se/ https://www.suicidezero.se/ Manus: Mattias Grosin, Emma Janke, Moa Larsson, Laura Wihlborg Regi: Emma Janke och Laura Wihlborg Ljud: Gabrielle Wikhede, Mikael Brodin (slutmix) Dramaturg: Magnus Lindman Manusredaktör: Hugo Lavett Exekutiva producenter: Sara Lundin/Emelie Rosenqvist/Samuel Sjöblom Medverkande: Malin Persson, Vendela Kitok, Anna Azcárate, Gloria Tapia, Shebly Niavarani, Göran Forsmark, Jonas Kruse, Clara Henry, Agnes Pohjanen, Dafina Gashi, Joleen Stadin Maglic, Einar Furmark, Malou von Sivers, Pontus T. Pagler, Charlotte Lindmark, Malvina Britts, Michael Hillberg, Tom Jakobsson, Klara Pasma, Alva Broberg Kemi Simon Nyqvist, Tia Marklund, Pontus Bergman, Olof Svensson, Ulla-Karin Nyberg Missing People Norrbotten samt elever och personal från Hertsöskolan i Luleå och Luleå Gymnasieskola

Den tvåfaldige SSM-mästaren berättar om livet efter sin andra titel och om satsningen mot WSM. Martin bjuder bland annat på en detaljerad genomgång om vad han äter på en dag, vilket onekligen är en del. 0:12:25 - Martin in 0:58:43 - Martin ut

Vad ska vi göra när våra kärnkraftverk blir för gamla och stängs ner? Lita på sol, vind och vatten, eller bygga nya smarta reaktorer? Så här skulle i så fall framtidens kärnkraft kunna se ut. En gång skulle den svenska kärnkraften stängas ner till 2010. Idag talar många för att den ska byggas ut med nya snabba reaktorer som ger energi i tusen år till. Andra hävdar att tekniken är dyr och farlig och har redan konkurrerats ut av de förnybara alternativen. Kommer vi att ha någon kärnkraft i framtiden och i så fall, i vilken form? I programmet hörs Erica Wallin, kommunikatör på SKB i Forsmark, Ane Håkansson, professor i reaktorteknik vid Uppsala universitet, Markus Wråke, vd på forskningsföretaget Energiforsk, Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, Christian Ekberg, professor i kärnkemi på Chalmers, Göteborg och Janne Wallenius, professor i reaktorteknik på KTH i Stockholm. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark Ljudtekniker Olof Sjöström David Hellgren

I veckan avsnitt av MAXstyrka Radio pratar vi med Sveriges fjärde starkaste man, Gustav Stonegård. Gustav berättar hur man effektivt går ner en sisådär 20 kg på fem dagar, avslöjar varför han lyssnade på Christer Sjögren när han drog 400 kg i marklyft, pratar om hur han lägger upp sin träning, siar om när han plockar ner Martin Forsmark från tronen och berättar hur framtidsplanerna ser ut. Även den här veckan bjuder Trywall på fräckisar i plural. 00:01 – Avsnittet börjar 1:21:09 – Avsnittet slutar  

Anna Telestam Forsmark är projektledare för strategisk utveckling med fokus på framtidens kollektivtrafik. För närvarande är hon ansvarig för fem olika utvecklingsprojekt och där ett av dessa är "implementering av elbussar och dess infrastruktur". Vi inleder samtalet med att prata om uppdraget. Vad har vi för nuläge, vilka större utmaningar måste hanteras och vad har projektet för målsättning. Men vi kommer även in på vad en 100% eldriven bussflotta skulle innebära för stadsbilden, erfarenheter från egna pilotprojekt samt hur bussoperatörer, kommuner och andra myndigheter måste samverka för att få till en smidig övergång. Ett samtal som ger en inblick i hur både kollektivtrafik och stadsbild kan komma att förändras i framtiden! Mer om podden: Hemsida: www.hela-kedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

I veckan avsnitt av MAXstyrka Radio pratar vi med Sveriges starkaste man, Martin Forsmark, som har vunnit titeln två år i rad. Martin berättar om hans uppladdning inför finalen och hans tankar inför varje gren, hur man sorterar bort negativa tankar och fokuserar på de positiva, pratar om växtbaserad kost och om väldigt små vader. Han berättar också om sina planer inför Världens Starkaste Man 2020. Och ja, Trywall bjuder på två fräckisar. 00:01 – Avsnittet börjar 1:20:25 – Avsnittet slutar  

Sverige bjuder in USA och Nordkorea till ett möte. Nu pågår den största övningen någonsin vid kärnkraftverket Forsmark. Organisationen Bris öppnar en telefonlinje på arabiska för vuxna. Programledare: Ingrid Forsberg.

I veckan avsnitt av MAXstyrka Radio pratar vi återigen med Andreas Guiance från Tyngre om Sveriges Starkaste Man 2019 som hölls i helgen som var. Vi pratar om underkända marklyftsrekord, Solnahallens numera trasiga golv, otroliga styrkeprestationer och badrumsfakturor. Dessutom berättar Trywall ett par fräckisar som inte förtjänar någon jingel. För er som har lyssnat på avsnittet och undrar hur stora armar Andreas Guiance har så kan vi avslöja att de mäter 41,5 cm. 00:01 – Avsnittet börjar 1:29:00 – Avsnittet slutar  

Denna vecka gästas vi av titelförsvararen till Sveriges Starkaste man, Martin Forsmark. Martin är en av fem som hållit den titeln. Josef och Johannes fångade honom 24 timmar efter att ha för andra gången vunnit den för att höra hans status. Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Veckan avsnitt av MAXstyrka Radio är ett riktigt specialavsnitt där vi bjuder in mannen med silkesrösten, Andreas Guiance från Tyngre, för att försöka sia om hur finalen av Sveriges Starkaste Man 2019 i den öppna klassen kommer bli. Det blir också en del prat om tryckkokat snus, armbrytning, gamla byggarlegender som lyfter bilar och välfyllda backstagebord. Dessutom bjuder Trywall på ett gäng inte allt för smakliga fräckisar. 00:01 – Avsnittet börjar 1:37:34 – Avsnittet slutar  

Veckans avsnitt är mer späckat än vanligt. MAXstyrka Radio gästas nämligen både av legenden Starkeanders (som är invald i MAXstyrkas Wall of Fame), Sveriges Starkaste Man tre år i rad, och hans sextonåriga dotter Cassandra Annergren som nyligen kom tvåa i Sveriges Starkaste Kvinna 2019 i klassen -82 kg! Vi pratar om hur strongmansporten har förändrats, att vinna över sina idoler, enorm mjölkkonsumtion, bicepsmått, sås, indragen veckopeng, att göra chins som femåring och hur en sextonårig tjej kan hantera vikter som världens starkaste män hade svårt att hantera för 20 år sedan. Och ja, Trywall försöker i vanlig ordning att leverera fräckisar. 00:01 – Avsnittet börjar 1:38:25 – Avsnittet slutar  

Veckans avsnitt förgylls av knäböjsdrottningen och sportjournalisten Amelia Mauritzon. Amelia berättar om en destruktiv kroppshets, pratar om att sadla om till strongwoman, att inte ställa upp på objektifiering och om hur man kombinerar extrem vattenkonsumtion med långa bilresor. Dessutom släpper hon en riktig bomb i radion. Som om detta inte vore nog har Trywall fyllt upp fräckislagret och bjuder på ett antal vitsar som ingen borde lyssna på. 00:01 – Avsnittet börjar 1:30:15 – Avsnittet slutar  

Annie Forsmark is one of the presenters at the Employee Experience Forum in September. She started her career 20 years ago as a Health and Wellness Consultant, and now runs her own company in Sweden. She trains organizations, leaders, and employees to perform sustainably at work over time by making and acting on good decisions.  Her work is focused on training leaders to lead sustainably, to take care of themselves and their resilience, and on helping employees to find their own resilience in their work life.  

Sommaren är över och både Andreas och Jimmie har hittat fram till micken igen. Det pratas om strongman, trasiga fingrar, bergsbestigningar och sås. Dessutom har Trywall varit nere i källaren och rotat fram ett gäng fräckisar som inte borde spridas. 00:01 – Avsnittet börjar 37:36 – Avsnittet slutar  

Ärligt och avskalat berättar Martin om den svåra tiden efter segern på Sverige Starkaste Man – om mörka stunder och vägen till panikångest, men också hur han tog sig tillbaka. Nu mot finalen på SSM 2019! 0:09:49 - Martin in 1:03:35 - Martin ut

Den här veckan ringer vi upp Sveriges starkaste man, Martin Forsmark. Många har frågat sig var han har tagit vägen, om han kommer tävla i SSM-finalen. Det blir ett känslosamt samtal om mental ohälsa och ångest, om att även bra saker kan leda till stress och hur han råkade ut för det han aldrig hade trott kunde drabba honom. Vi tar också reda på hur stark han är i dag, om han kommer försöka försvara sin titel i Sveriges Starkaste Man 2019 och hur han tänker om framtiden. 00:01 – Avsnittet börjar 1:04:54 – Avsnittet slutar  

I det här första avsnittet av Klimatet har vi Jakob Heyman, forskare i naturgeografi, som gäst. Han tar oss med på en historisk resa genom istider och varma perioder och berättar hur en kan veta något om det som hände för flera miljoner år sedan. Vi försöker reda ut vad skillnaden är mellan de historiska klimatförändringarna och de som sker idag. Han berättar också om sin aktuella forskning i Forsmark där de av säkerhetsskäl måste förbereda sig på kommande istid...

Ett samtal om projektledning och coaching. Gästspelare i podden är Marie Norder Aspholm som jobbar på Vattenfall i Forsmark.

Efter 5 andraplatser var det äntligen dags för seger! Martin berättar om den långa vägen till finalen, om tvivlen och om hur han till slut bestämde sig för att vinna. 0:11:38 - Martin in 0:59:00 - Martin ut

I første time taler vi om den nye bog om den notoriske havfruemorder, Michael Forsmark. Verden er blevet et lidt kedeligere sted efter at den store operadiva Monserrat Caballe er død. Erik Brandt og Oliver Bjerrehuus er alkoholikere i ‘Sidste omgang i Whiskeybæltet', som viser en hårdt ramt Erik Brandt. Deltagerne i ‘Gift med første blik' bliver spurgt om de har bollet. Niklas Bendtner er nu blevet tiltalt for vold mod taxachaufføren – men hvem er egentlig offeret i den sag? Ditte Okman er vært og i panelet sidder journalist på ugebladet Her & Nu, Nikolaj Vraa, redaktør på Berlingske, Jakob Steen Olsen, og direktør i Impact Tv, Thomas Heurlin. See omnystudio.com/listener for privacy information.

När museet i Rio de Janeiro brann ner i veckan gick stora delar av samlingarna förlorade och zoologen Paolo Buckup berättar att han sett de mest hårdhudade kolleger gråta. Själv sprang han ut och in ett 20-tal gånger i det brinnande museet för att rädda unika föremål.   Därinne fanns 20 miljoner ovärderliga objekt som utgjort en viktig pusselbit för Latinamerikas historia, bland annat redskap från utdöda urfolksgrupper, uppstoppade djur från utrotade djurarter, kraniet från Sydamerikas äldsta kvinna och konst, möbler och keramik. I Veckomagasinet hör vi zoologen Paolo Buckup som flera gånger sprang in och ut ur det brinnande museet för att rädda föremålen. Vi hälsar också på systermuseet i Stockholm och hör om hur mycket forskning som bygger på de samlingar som besökarna aldrig får se och om hur museerna hjälper varandra. I Veckomagasinet hör vi också om varför geologer vill få marken att skaka vid kärnkraftverket i Forsmark, om hur tillståndskrångel för utländska forskare stör både deras karriärer, om Sveriges rykte som vetenskapsland och om det är möjligt att ge ambassadpersonal hörselskador med mikrovågsvapen. Dessutom frågar vi en man av rätta virket om vad vi ska tänka om hålet i den internationella rymdstationen. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Sveriges starkaste polis, här fångad på väg molt World’s Strongest Man, berättar allt om träningen och om vägen mot världseliten. 0:18:31 - Martin in 1:22:40 - Martin ut

Världens starkaste polis och dessutom den främste utmanaren till titeln Sveriges Starkaste Man berättar allt om förväntningar, den supertunga träningen och om kosten som gör att han konstant väger kring 160 pannor. 00:18:01 – Gäst in 01:09:32 – Gäst ut

MAXstyrka Radio försöker den här veckan förstå vad Skånes starkaste och skäggigaste man, Johan Espenkrona, säger. Johan pratade om sin comeback i Strongman Champions League, berättade om sin bröllopsnatt på vikingavis och varför han använde en hästtransport i rehabsyfte. Dessutom tävlar vi ut ett gainerpaket från Muskelbygget värde 1000:-! 00:01 – Start 04:32 – Intervju med Johan Espenkrona 55:50 – Slut på intervjun 1:01:46 – Slut

MAXstyrka Radio firar 80 avsnitt med att intervjua guldmedaljörerna i Europas Starkaste Kvinna 2016, Anna Harjapää och Martina Andersson. De pratar om hur det är att tävla i en gymnastiksal, varför strongwoman får mer uppmärksamhet än strongman och raljerar om banketter. 00:01 – Start 02:06 – Trywall testar 04:51 – Intervju med Anna Harjapää och Martina Andersson 1:03:38 – Slut

MAXstyrka Radio kompenserar förra veckans radiouppehåll med att bjuda in armbrytarna som är färdiga för Europas Starkaste Kvinna 2016, Fia Reisek och Sara Nyberg. De pratar om vem som är bäst som strongwoman, avslöjar hur bra Andreas och Jimmie är på armbrytning och tävlar i ett Europa-quiz. 00:01 – Start 02:24 – Jimmie testar 07:01 – Intervju med Fia Reisek och Sara Nyberg 1:03:39 – Slut

MAXstyrka Radio bjuder in tjejen som innan hon hade fyllt moppe redan hade spöat Jimmie Trywall i armbrytning, Olivia Valfridsson. Olivia tipsar om hur man blir riktigt bra i armbrytning, pratar om sås, berättar hur man låser en motståndare, avslöjar vem av Jimmie och Andreas som är bäst i armbrytning och får utstå den obligatoriska armmätningen. 00:01 – Start 45:47 – Jimmie testar 58:33 – Slut

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise KristolaDet här är en repris som ursprungligen sändes den 30 juni 2016.

Reportage från Washington om hatkärleken mellan journalister och Donald Trump. Vad är det egentligen som händer i Mittmedia-koncernen? Och så minns vi nyheten om radioaktiv död i Tjernobyl. Mediers hatkärlek till Donald Trump Det fanns en tid då stora delar av världen chockades över de åsikter och uttalanden som kom från den amerikanska vicepresidentkandidaten Sarah Palin. Året var 2008. Ni kommer ihåg va?Det gick åtta år, sen kom Donald Trump.Idag tapetseras dagligen svenska, internationella och såklart amerikanska nyhetssajter med hans senaste utspel. Det ena alltid värre än det andra. Chockas över vad man som presidentkandidat kan säga i det där landet det gör ingen längre.Hur ska vi förstå mediecirkusen Donald Trump?Petra Glimåker-Socolovsky har från Washington gjort det här reportaget om han som avskyr journalister, men är väl medveten om att journalistik är det som både lyft honom och det som kan fälla honom.Mittmedia-uppgifter skapar debatt I början av juli berättade vi om hur tidningskoncernen Mittmedia, som driver 28 dagstidningar från Örebro till Östersund och dagligen når drygt 860000 tidningsläsare i 63 kommuner, fått ny ledning. Vi försökte redan då förstå vad som låg i ryktena om att den nya ledningen ville satsa hårt på gratistidningar.I veckan brakade Dagens nyheter på med hemliga papper från koncernens styrelse som fått enorm uppmärksamhet och satt förnyat fokus på dagspressens svårigheter framöver.Mediernas Lasse Truedson har i veckan talat med inblandade och bedömare och försökt förstå vad som hänt. Vill verkligen ägarstiftelserna att det ska bli gratistidningar av alltihop?Nyheterna vi aldrig glömmer: Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl Kvällen den 28 april 1986 meddelar sovjetiska myndigheter att en kärnkraftsolycka har skett. Det hade då gått över 40 timmar sen reaktor fyra vid Tjernobyls kärnkraftverk exploderat. Radioaktiva partiklar hade sedan länge spridits över stora delar av Europa.P4 Uppland blev i en extrasändning först i världen med uppgifterna om att något inte stod rätt till. Anställda vid uppländska kärnkraftverket Forsmark hade slagit larm efter att de uppmätt förhöjd radioaktivitet i området.I vår sommarserie om Nyheterna vi aldrig glömmer har vi nu kommit fram till sista delen. Vår reporter Tove Palén berättar historien om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Olyckan som i 30 år varit strålande symbol för kärnkraftens dödliga baksidor.

Kommer kopparkapslarna som kärnkraftsindustrin vill förvara det använda kärnbränslet i korrodera så snabbt att det blir en fara för miljön? En omdebatterad fråga som diskuterats i flera års tid. Sedan 2009 har Klotet rapporterat om planerna på ett slutförvar för använt kärnbränsle vid kärnkraftverket i Forsmark. En av de mest omdebatterade frågorna har varit om de kopparkapslar som uranbränslet planeras att ligga i kommer att hålla i minst 100 000 år eller inte. Forskare på KTH i Stockholm hävdar att kapslarna kommer korrodera med en sådan hastighet att de kollapsar redan efter 1000 år, det skulle medföra omfattande utsläpp av radioaktivt material till mark och vatten. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag, Svensk kärnbränsle hantering, SKB, menar att de studier som gjorts och som visar på snabb korrosion är felaktigt utförda och står fast vid att deras koncept väl klarar de krav som myndigheterna ställt upp. Frågan har stöts och blötts i flera år men fortfarande står SKB och kritikerna i varsin ringhalva. Hur kan det vara så här? Varför tolkas resultaten i de olika studierna så olika och varför är frågan så infekterad?Nu har processen tagit ett stort steg framåt då Strålsäkerhetsmyndigheten efter fem års granskning, lämnat sitt yttrande till Mark-och miljödomstolen om hur de ser på industrins föreslagna metod. Myndighetens slutsats är att kärnkraftsindustrins förslag, att gräva ner kärnavfallet i kopparkapslar 500 meter under jord är så pass bra att de borde få tillstånd att använda just den. Men kritiken är hård från de som anser att metoden inte håller måttet.Programledare Marie-Louise Kristola Under resten av sommaren sänder vi ett antal program från våren, de sänds på repristiderna, torsdagar 19:03, fredagar 01:35 och måndagar 05:02. Klotet redaktionen önskar alla lyssnare en grön och skön sommar, vi hörs igen den 24 augusti!

This episode, The Guys return to give you extended entertainment.  Zac talks about his Los Angeles vacation and explains why there hasn’t been an episode since gas was below $2 a gallon.  Eric starts a rundown of movies and TV before realizing Zac hasn’t seen any of the things he wants to talk about.  Zac almost goes to federal prison, Forsmark is a terrible tour guide, Zac’s terrible at geography, Aaron Eckels, a fantastic food gets its own restaurant…twice, plus MUCH MORE!  THIS is MISINFORMATION Also Available on iTunes!

Natten till lördagen den 26 april 1986 inträffade en av tidernas värsta kärnkraftsolyckor. En reaktor i kärnkraftverket i Tjernobyl exploderade och ett moln med radioaktiva partiklar spreds över Europa. Det dröjde dock till måndagen innan det uppmärksammades att en olycka hade inträffat. På det svenska kärnkraftverket utanför Forsmark noterades förhöjd radioaktivitet och man slog larm […]

Greppfantomen Kalle Lane gästar avsnitt 46 av MAXstyrka Radio. Kalle berättar bland annat om vilken greppövning som är den mest skonsamma för handlederna, pratar om sina barndomsår  i den thailändska djungeln och avslöjar hur man mår efter åtta pwo-burkar och tre energidrycker. 00:01 – Värdarna pratar om Giants Live Sweden, bicepsmätningar och parkeringsproblem 10:11 – MAX och miss 14:22 – Intervju med Kalle Lane 45:46 – Gabriels fråga 1:09:13 – Sant eller falskt 1:17:01 – Slut

Avsnitt 45 av MAXstyrka Radio är ett specialavsnitt av rang. Andreas och Jimmie pratar nämligen med Sveriges tre starkaste män, Johannes Årsjö, Martin Forsmark och Johnny Hansson. Samtliga gäster tävlar i Giants Live Sweden för att knipa en av tre WSM-biljetter. Johannes pratar om att träna strongman på fyllan, Martin Forsmark pratar om sin stående brygga i stockpress och Jonny svullar på McDonalds. 00:01 – Andreas pratar om ryggont och Jimmie velar om han ska lägga sina pengar på en ögonlaserbehandling eller en motorcykel 07:20 – MAX och miss 10:09 – Intervju med Johannes Årsjö 46:25 – Intervju med Martin Forsmark 1:09:11 – Intervju med Johnny Hansson 1:37:21 – Sant eller falskt 1:41:50 – Trywall imiterar 1:43:49 – Slut

Sveriges starkaste polis berättar om de sista förberedelserna inför Giants Live. Vi lär oss om kärleken till Kegg Toss, om hur specialbyggd hans polisbil är, och om vad Johannes Årsjö och ”The Mountain” betytt för sporten. 00:11:24 – Gästen in 01:07:40 – Gästen ut

Under alla tider har det funnits farliga arbeten. När industrialismen kom i slutet av 1800- talet stiftade man för första gången lagar om arbetarskydd. Men vägen dit var lång och vissa arbeten fortsatte att vara farliga lång tid därefter. Ett av de kanske mest riskfyllda yrkena som skördade offer varje år var flottningsarbetet. I strida och kalla strömmar skulle timret slussas nedströms på sin färd mot sågverk och massafabriker. Flottningsarbetare i alla åldrar balanserade på stockarna och de enorma krafterna i de virvlande strömmarna äventyrade de enkla träbåtarna som användes i arbetet. Bror Kristiansson minns fortfarande den där dagen då katastrofen drabbade hans familj i Forsmark i Västerbotten. - Det var en dag under sommaren 1942 då jag själv var åtta år. På morgonen då jag vaknade såg jag att min mamma och farmor Josefina Israelsson satt på bron hemma och var ledsna, berättar Bror Kristiansson. - Jag hörde då att det hade hänt en olycka i en av de två forsarna som finns i Forsmark. I den nedre forsen brukade man under flottningstider "ränna forsen" med båt. Två roddare som rodde mot strömmen och det hade gått bra tidigare, men den här gången satt min far och min farbror Erik i båten. Båten träffade en sten och de två bröderna hamnade i det mycket strömma och kalla vattnet. Erik som var simkunnig försökte hjälpa Brors far Henning, men klarade sig inte. Henning hade tur som fick tag i en bit av båten som han fick tag i och kunde flyta nerströms till lungnare vatten. Erik däremot klarade sig inte. - Troligtvis träffades han av en sten. Man sökte länge efter honom och det tog en hel månad innan man hittade honom i Umnässjön, berättar Bror Kristiansson. - Erik var 32 år när han drunknade. Och fastän de som arbetade med flottningen var vana utemänniskor kom olyckan som en chock. Bror Kristiansson minns hur farmor Josefina tog Eriks bortgång mycket hårt. Och ännu värre blev det ett år senare när sonen Ragnar dog i en granatolycka i Kiruna där han var inkallad i militärtjänst. - Det var en grupp som skulle öva granatkastning med skarpa granater och då råkade en av dem tappa en granat i den rop där Ragnar stod.     Bror tar fram några handlingar som sparats i alla år. Bland annat ett brev från en riksdagsman som tycker att Josefin blivit prövad ovanligt hårt. Bror tvivlar på om familjen fick någon ersättning efter flottningsolyckan. När det gällde handgranatolyckan utgick en ersättning på 250 kronor. Men efter att kistan betalats och körts ner till Umnäs kyrka från Kiruna återstod enbart 32 kronor, berättar Bror Kristiansson. Vid vp 321-70-441 Kristianssons bortgång översändes till eder 125 kronor. Därefter återstår 125 kronor enär statens begravningshjälp uppgår till 250 kronor. Av dessa senaste 125 kronorna hava 92 kronor och 62 öre utbetalats till Ella Karlssons begravningsbyrå i Kiruna enligt bifogad avskrift av hennes räkning. Återstår därför ett belopp av 32 kronor och 38 öre vilket kommer att till eder utbetalas genom krigskassa 293 vid Kiruna Fostab. Fältpost 42133 den 25 maj 1943  Yrkesinspektionen När industrisamhället växte fram under slutet av 1800-talet så hände det många olyckor vid farliga maskiner som saknade ordentliga skyddsutrustningar. 1890 inrättades Arbetsfarelagen, som bland annat innebar att man i landet inrättade tre yrkesinspektörer. Ganska snart insåg man att det behövdes fler, och yrkesinspektionerna blev regionala. Deras dokument finns idag på Landsarkiven, men på de flesta ställen är materialet gallrat. Det gäller dock inte i Göteborg, som är ett typarkiv som ska få finnas kvar i ogallrat skick. Här finns dokument som rör arbetsplatser i Älvsborg, Skaraborg, Göteborg och Halland. Karl Magnus Johansson är arkivarie och han har påbörjat ett arbete med att göra materialet sökbart i en databas, ett arbete som ännu har en bra bit kvar innan det är klart. Han har plockat fram material från ett av de stora varven, Götaverken. - Det är ett omfattande material från just Götaverken som var en stor och farlig verksamhet, säger han. Här finns, bland mycket annat, beskrivningar av olyckor, hur de gått till och förslag till åtgärder så att liknande olyckor ska kunna undvikas i framtiden. Det fanns lagstiftning som reglerade arbetstidsbestämmelser, inte minst för minderåriga och kvinnor, och det finns flera exempel på att Götaverkens direktör får betala böter som ansvarig för att företaget använt minderåriga. Men också föräldrarna till minderåriga kunde få böta en slant om de varit medvetna om att minderåriga arbetat på kvällar och på övertid. Den som var mellan 14 och 18 år fick i början av 1900-talet arbeta som längst 10 timmar om dagen, men inte mellan klockan 20 på kvällen och 6 på morgonen. Man förstår av yrkesinspektionens material att Götaverken verkligen var en farlig arbetsplats, olycksrapporterna radas upp.  Och det var just den sortens arbetsplatser man tänkte på när Yrkesinspektionen startades, berättar Karl Magnus Johansson. - Det är tung industri som man lägger krut på att inspektera, och till en början var det bara fråga om industriell verksamhet i privat regi som man inspekterade. - Man exkluderade från början byggnadsarbete och jordbruksarbete. Med tiden så vidgades arbetsmiljöbegreppet och fler och fler arbetsställen hamnade under yrkesinspektionens kontroll. Vi tittar på en rapport om en fruktansvärd olycka med dödlig utgång, där det finns med allt från beskrivningar av händelsen till ritningar över de maskiner som varit inblandade. Alla rapportmappar i Yrkesinspektionens arkiv är inte lika stora och omfattande som Götaverkens. Vissa företag, med få anställda och mindre farliga moment är betydligt tunnare. Men hos de flesta finns det med beskrivningar över hur många anställda företaget har, hur många av dem som är kvinnor respektive män och hur gamla de är, man får veta vilka arbetstiderna var och hur långa raster man hade.  Karl Magnus Johansson har plockat fram en mapp från en tvättanstalt, en i huvudsak kvinnlig arbetsplats. Också där hände olyckor. Vi finner snabbt en händelse från 1937 där en ung flicka på bara 16 år som fastnar med handen i en varmmangel. Flickan blev kvar på sjukhus i flera månader efter olyckan. Det finns mycket material i Yrkesinspektionens arkiv som överraskat Karl Magnus Johansson. - Det finns mycket här som man inte vet om vår historia, det ger en bild av vår arbetsplatshistoria. Mycket är ruskigt, inte minst när det finns kvar fotografier från olyckor. Mycket är också sekretessbelagt. Allt som gäller uppgifter som är yngre än 50 år om personers hälsotillstånd måste sekretessbedömas i förväg. - Också uppgifter som rör enskilda personers anmälningar av missförhållanden lyder under 50-årig sekretess, slutar Karl Magnus Johansson.

This week, The Guys welcome working actor and Zac’s college buddy, Tony Forsmark (Criminal Minds, Hidalgo).  Tony drops knowledge and inside scoop on the business that is show.  He explains the process of becoming a SAG actor…taking a longer route than necessary.  Tony also gives us a run down on how IMDB works…it’s trickier than you’d imagine.  Zac thinks he can show Tony how to have a non-celebrity Kevin Bacon game moment in L.A. before Tony blows Zac’s mind.  Tony shares some insight in to the audition process which may surprise you plus much MUCH MORE!  Dude. THIS is MISINTERVIEW!Also Available on iTunes!

Vetenskapsradions Veckomagasin 20130531 om strömavbrott i Forsmark, tarmbakterier och diabetes typ 2, GMO-lax och vårdetik i kläm.

Idag gästar Greenpeace-aktivisten Rasmus Törnqvist som tog sig in i ett ställverk vid Forsmarks kärnkraftsverk tidigare i veckan och stannade kvar där i 38 timmar. Aktionen var en del av det stresstest som Greenpeace genomförde vid Forsmark och Ringhals. Intentionen sägs vara att belysa vad man menar är allvarliga brister i säkerheten i de svenska kärnkraftsverken Gert Fylking och Robin Calmegård tar hand om sändningen när Aschberg är bortrest.

I Sverige växer sen två år flera hektar genmodifierade aspar i fältförsök utanför Halmstad och Laholm under stränga säkerhetsregler. Asparna har fått extra aspgener som gör att de växer fortare och får bättre ved i växthusodling. Nu undrar forskare och företag hur det ska gå för GMO-träden i naturen och hoppas på effektivare sorter i skogsbruket framöver. Samtidigt oroar sig miljöaktivister och biodlare för att träden ska sprida sig i svenska skogar och påverka ekosystemen negativt. Klotet har varit på plats i GMO-planteringen. Dessutom undersöker vi vad Chalmers menar med hållbar kärnkraft när man nu startar nytt center och hur säkra svenska kärnkraftverk är när Greenpeace kan ta sig in och stanna kvar i mer än 30 timmar på Ringhals och Forsmark. Programledare: Marie-Louise Kristola

Fysikerna känner att de har fått en julklapp redan den här veckan. Tord Ekelöf, professor i partikelfysik, menar att den här julklappen kan bli något konkret och användbart om femtio år. Det handlar om Higgspartikeln, som är så stor som en miljondel av en atom. Och även om man denna vecka visat att man närmat sig Higgs, så har inte fysikerna helt kunnat slå fast att den finns. Inte ännu, eftersom det med en promilles sannolikhet kan handla om bakgrundsförändringar.  Fysikprofessorn Kerstin Jon And, som deltar i ett av experimenten, det som kallas Atlas  om Higgs partikeln.   Tord Ekelöf professor i partikelfysik på plats i CERN,  som träffat europeiska politiker som sitter i ledningen för CERNn idag. Vad händer om hundra tusen år? Det är frågan som en grupp internationella experter försöker ställer inför det svenska slutförvaret av kärnavfall. De har besökt Stockholm, Forsmark och Oskarshamn den här veckan. Men ordförande Michail Sailer, som sitter i ledningen för ett stort forskningsinstitut i Tyskland kring miljöfrågor, menar att det handlar om att tänka så robust som möjligt. Reporter Annika Östman. Planerna för två jätteteleskop konkurrerar just nu om uppmärksamhet och internationell finansiering - teleskop som blir viktiga för framtidens astronomi säger astronomiprofessor Göran Östlin vid Stockholms universitet. Reporter Per Helgesson. Personer som har blödarsjuka har ett genetiskt fel som gör att blodet inte levrar sig, vilket till exempel innebär att sår inte slutar blöda. Men en ny studie från en stor grupp internationella forskare har kanske hittat ett nytt sätt att behandla åtminstone en typ av blödarsjuka med hjälp av genterapi. Reporter Torill Kornfeldt.

Göran Forsmark, född 4 februari 1955 i Malmberget, är en svensk skådespelare som framförallt är känd för sin roll i den svenska supersuccén "Jägarna" samt "Hammarkullen". Möt honom i ett personligt samtal med Robert Aschberg.

Idag lämnar Svensk kärnbränslehantering, SKB, in en ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle i Forsmark. Idén är att avfallet ska förvaras 500 meter ner i urberget och hållas borta från allt levande i 100 000 år. Men hur ska informationen förmedlas till alla efterkommande generationer? Skyltar? I så fall - på vilka språk? Kan barnramsor som traderas muntligt vara ett alternativ? Hör Saida Engström från Sveriges kärnbränslehantering, och evolutionsbiologen Hans Ellegren. Vi får dessutom besök av författaren Kristian Lundberg, aktuell med sin nya bok "Och allt ska vara kärlek". En fortsättning på hans kritikerhyllade roman Yarden, om villkoren för den som arbetar längst ned i samhällets hierarki. Och så gubbsjuka och storpolitik. Det handlar om skenäktenskapet mellan den gamle gubben Don Pasquale och den unga flickan Norina. Ola Eliasson, baryton från Kungliga Operan sjunger live i studio 7, och vi pratar med regissören till operan "Don Pasquale", Philip Zandén. Bisittare idag är Natalia Kazmierska.

Den 16 mars lämnar företaget Svensk kärnbränslehantering in sin ansökan om att förvara det svenska kärnbränslet 500 meter ner i urberget i Forsmark. Sverige blir därmed det första landet i världen som lämnar in en ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle. Men fortfarande finns frågetecken om hur säker metoden är? Kommer kopparkapslarna omgivna av lera och berg att hålla i 100 000 år och hindra radioaktivt material från att förgifta mark och vatten? Klotet gör också en historisk tillbakablick på hur diskussionen om slutförvaring av kärnavfall sett ut sedan 1950-talet. Programledare: Marie-Louise Kristola