Podcasts about ett

Kan du sälja för över 600.000 kronor med under 600 följare? Poddens gäst idag är Nathalie Leveld, online business partner med en ovanlig kombination av kreativitet, tekniskt kunnande och naturliga ledaregenskaper - och deltagare i The Badass CEO League. Nathalie har bevisat att du varken behöver ett stort följarantal eller annonser för att bygga ett lönsamt företag. Det du däremot behöver är rätt struktur, en tydlig personlighet och modet att visa vem du är. Vi pratar bland annat om: • varför dina "quirks" är din starkaste valuta på sociala medier • hur rätt struktur ger dig mer frihet, inte mindre • varför du kan börja sälja redan idag, oavsett hur många följare du har • hur du slutar övertänka dina inlägg och börjar publicera på Instagram, och • vad som händer när du vågar ta plats och stå för dina åsikter i din business. Ett avsnitt för dig som är trött på att höra att du måste växa ditt konto innan du får tjäna pengar! Ansök till masterminden The Badass CEO League här! Följ Nathalie på Instagram Läs mer om Nathalie Följ Nella på Instagram

I det här avsnittet möter vi Hazel Burton Severin.Ett samtal om inre riktning, mod och vad som händer när något i livet vägrar släppa taget.Hazel berättar om sin resa från England till Sverige – och om den inre längtan som följt henne genom åren. Inte som ett högt rop, utan mer som en stillsam känsla av att något väntar längre fram.Vi pratar om vad som händer när man börjar lyssna på den känslan.Om att våga utforska nya metoder.Om att gå kurser, möta likasinnade och fortsätta utvecklas – även när man inte vet exakt vart vägen leder.För ibland handlar andlig utveckling inte om att hitta alla svar.Utan om att våga ta nästa steg.I avsnittet pratar vi bland annat om:• Att bära på en inre kallelse under lång tid• Modet att skapa något eget• Vikten av att möta människor på samma väg• Att fortsätta vara nyfiken och utforskande• Hur nya dörrar öppnas när man vågar följa sin riktningAndlighet behöver inte vara dramatiskt.Ibland börjar den bara med en enkel fråga:Vad händer om jag faktiskt följer det som känns sant för mig?Fråga till dig som lyssnar:Finns det något i ditt liv som viskat länge – men som du ännu inte riktigt gett utrymme?Hemsida: https://harmonywithinbyhazel.se/Facebook InstagramBoka direkt

Albin var i Australien när det ofattbara hände. Ett hopp från klipporna slutade i en tragedi och hemma i Sverige väntade ett samtal ingen förälder någonsin vill få.I det här avsnittet möter vi Albins mamma som berättar om dagen hon fick beskedet, om platsen där allt hände och om den ofattbara sorgen som följde.Vi pratar också om livet efteråt, hur man fortsätter leva när det värsta redan har hänt, och hur minnet av Albin lever vidare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Som patreon så får du tillgång till TombolaTvå på fredagar! Ett extra avsnitt! Mer Tombola varje vecka! Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten 

Går det att skapa ett arktiskt varningssystem som ger oss tid att anpassa oss till dramatiska förändringar, som att Golfströmmen faktiskt stannar av? Ett stort brittiskt forskningsprogram söker svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med en budget på motsvarande omkring en miljard kronor samlar det stora brittiska forskningsprogrammet Forecasting Tipping Points under fem år in resultat från omkring 25 forskningsteam i Europa, USA och på Grönland. Målet är att visa om det går att skapa ett tidigt varningssystem för omvälvande och ostoppbara förändringar i klimatsystemen i Arktis - en möjlig utveckling som dramatiskt skulle förändra tillvaron i Nordeuropa. Medverkande: Sarah Bohndiek/programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Gemma Bale/ programchef Forecasting Tipping Points, finansierat av Advanced Research and Innovation Agency UK, Laurie Laybourn/tankesmedjan Strategic Climate Risks Initiative,Fredrik Gröndahl/docent oceanografi KTH, Maria Nilsson/professor folkhälsovetenskap Umeå universitet Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans avsnitt gästas vi av super-influencern och podd-stjärnan Lojsan Wallin! Ett sprudlande, energiskt och väldigt härligt samtal mellan två ADHD-hjärnor deluxe. Men vi går även in på djupet gällande tvivel, svackor och andra tyngre grejor i livet… Tack Lojsan för ett otroligt fint samtal! Du är GRYM!

 Avsnitt 310. Försäljningsstatistiken för 2025 visar en bransch förtjust i sina egna framgångar. Det mesta pekar åt rätt håll. Griniga som vi är försöker vi rättfärdiga vår plats som slavar på vagnen. Våra vana trogen hittar vi ett par saker att vända på. Som att två av tre lästa böcker är i huvudsak lyssnade på, att pocketen har exploderat i prishöjningar som kan påverka formatets framtid och att den engelskspråkiga försäljningen börjar bli besvärande stor. Mycket större än statistiken visar. Bonniers i Norge är för en del norska författare en styggelse. Och när förlaget gör ett omslag på en Unni Lundell-bok med hjälp av AI kommer kritiken som ett brev på posten. Varför? Många har svårt att fördra Håkan Rudels kritik av hur den norska branschen fungerar när man lämnade ägandet i Cappelen Damm. Och för många blir det en attack mot den egna identiteten. Adlibris satsar på en litteratur-podd. Vi funderar inte över innehållet, vi är garanterat inte målgruppen. Men vi undrar lite över hur de tänker. Vem vill dom nå? Och varför? Samtidigt så fortsätter Författarförbundet med sin inför valet-podd. Avsnitt två handlar om AI och samtalar med Sara Öhrwall och är lysande. Ett måste för alla i bokbranschen. Vi gör en liten ihopsamling av korta utländska nyheter som vi tycker berör våra lyssnare och synar begreppet ”fair use” som ”the Tech Brothers” gömmer sig bakom när de stjäl copyright-skyddat material och så lyfter vi ett par nyheter från Audible innan de på allvar ger sig in på den svenska marknaden igen. Till sist har journalisten ett samtal med Mads Nygaard förlagschef och en del av ägarfamiljen till ett av Norges största och det äldsta familjeägda förlaget som nu är till salu. Vi är nyfikna på vem som vill köpa och vem som får köpa. Utgångspunkten är att Mads Nygaard inte kan, eller vill, säga något konkret och journalisten vill veta just det. Trots det blir det ett intressant samtal.   01 10         Statistik till förbannelse 08 48         Bonniers status i Norge 15 02         Adlibris satsar på en litteratur-podd 21 27         Forskare drar ner byxorna på the Tech Brothers 26 03         Vem får köpa Aschehougs Förlagsgrupp?

I detta avsnitt av Kort Kort delar Carin Falk sina bästa tips för att komma igång med journaling – utan att göra det till ännu ett prestationsprojekt. Tillsammans med Fanny Ekstrand pratar hon om varför ribban ofta blir för hög när man börjar skriva, hur en enkel ritual kan göra vanan lättare att hålla och varför det ibland räcker att bara skriva ner vad man gjorde under dagen. Ett kort avsnitt om självkännedom, överanalyserande hjärnor och varför det ibland räcker att få ner sina tankar på papper för att kunna släppa dem.

Ett personligt avsnitt om perfektion, kritik, läpptatueringar och rädslan för att bli onåbar. Vi pratar om hudvårdshjärnor som vet för mycket, produkter som aldrig tar slut och varför huden till slut säger ifrån. Sensmoralen? Sluta outsmarta huden – och kanske dig själv också.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa menar att religionen lever inom poesin. Paul Tenngart finner snarare en jordisk livsmening. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Är det möjligt i vår tid att känna djup samhörighet med universum? Är törsten efter existentiell trygghet hopplöst naiv och daterad, eller finns det en djupare mening som vi utan att ljuga för oss själva kan förankra våra liv vid? Var kan vi i så fall hitta den? Den som ställer sig de här frågorna hamnar förr eller senare hos den kanadensiske filosofen Charles Taylor. Han har ju skrivit så mycket om den moderna världens andlighet – i polemik mot de många tänkare som hävdar att modernitet går hand i hand med religionslöshet. Nej, menar Taylor, religionen har inte försvunnit under 1800- och 1900-talen, utan bara tagit sig nya uttryck. Ett av dessa är poesi. I den maffiga undersökningen Cosmic Connections: Poetry in the Age of Disenchantment undersöker Taylor vilken livsmening den västerländska poesin har erbjudit efter det att 1700-talets rationalistiska upplysningsfilosofi gjorde vår värld avförtrollad. Grundtesen är att alltsedan romantiken har det varit poesins huvuduppdrag att återförtrolla världen. Med symboler, metaforer, rytm och halsbrytande tankesprång visar den lyriska texten vägen bort från logiken och empirin, bort från deduktionen och mätningarna, mot något annat. Något djupare, mer meningsfullt, andligt. Lyckas den då, poesin, där den traditionella västerländska religionen successivt har tappat i trovärdighet och kraft? Nja, menar Taylor, inte riktigt. Allt som oftast tvivlar poeterna, både på sina egna språkliga verktyg och på hur verklighetsförankrad deras aning om något större egentligen är. Men de försöker åtminstone. De vägrar lägga sig platt för rationalismen. Det är svårt att säga något verkligt nytt om de senaste 200 årens västerländska poesi, men den filosofiska örnblicken är välkommen. En litteraturhistoriker fastnar lätt i detaljer och det krävs nog ett utifrånperspektiv för att uppfatta kopplingen mellan poesins återförtrollning och det som sociologen Hartmut Rosa kallar resonans – den levande förbindelse mellan individ och värld som sägs skapa vår känsla av mening. Poesin blir en fråga om samhörighet, upplevelsen av en andlig dimension i tillvaron blir en social erfarenhet. Vi människor vill känna gemenskap – inte bara med våra familjer och vänner utan med människosläktet och alla andra invånare i världen. Men tyvärr stannar Taylors undersökning vid 1980 års Nobelpristagare i litteratur, Czeslaw Milosz. Han hinner inte fråga sig vad vår egen tids litteratur säger om relationen mellan oss och världen? Den frågan är inte minst relevant med tanke på alla de diktverk om människa och natur som frodats i den västerländska litteraturen alltsedan 1990-talet, den så kallade ekopoesin. Nog finns det både tydliga paralleller och distinkta skillnader mellan denna sentida strömning och det författarskap som utgör Charles Taylors paradigmatiska exempel på romantisk återförtrollning – naturpoeten William Wordsworth. En av mina ekopoetiska favoriter är den amerikanske poeten C. K. Williams och hans Pulitzerprisbelönade samling Repair från 1999. Flera av Williams texter gestaltar en intensiv mänsklig längtan efter samhörighet med icke-mänskliga varelser. I en dikt sitter en man fast på ett tåg som har stannat mitt ute i ingenstans. Han tvingas höra på grannens konstanta mobiltelefonpladder och blickar trängtande ut genom tågfönstret. Då får han ögonkontakt med en hare och upplever en kort stund av djupt samförstånd med djurlivet därute på fältet. Men han tvivlar på om haren bryr sig det minsta om hans existens. I en annan dikt hittar en pojke en del av ett djurskelett på trottoaren framför ett museum. Han fascineras av dess märkliga form och funderar över hur den lilla benbiten har hamnat här och vart den ska ta vägen när han släpper den. Kommer den att ta sig ner genom gatustenen förbi tunnelbanenätet och avloppssystemet för att till slut brytas ner och förenas med jorden? Hans mamma blir arg och ryter åt honom att slänga ifrån sig den smutsiga saken. De ska ju in på museet nu och titta på en annan sorts natur – rengjord, sorterad och propert uppställd i glasmontrar. Mannen på tåget och pojken på trottoaren är med om precis det som diktjaget i Wordsworths dikt ”Tintern Abbey” känner: en ögonblicklig upplevelse av återanknytning till världen. Det de söker efter och delvis uppnår är resonans. Sedan C. K. Williams Repair kom ut har något hänt som gjort ekopoesin mer central, ja kanske rentav akut. Kunskapen om den globala uppvärmningens orsaker och konsekvenser ställer människans relation till naturen i en helt ny belysning. I Sverige etablerades det ekopoetiska klimatmotivet med Jonas Grens samling Antropocen från 2016, som bland annat innehåller en fantastisk dikt om en pappa och en son som plockar tranbär i en backe där någon på sjuttiotalet hällde ut en dunk med växtbekämpningsmedlet hormoslyr. Bärplockarna skördar det som mannen sådde en vår för länge sedan. För honom var dumpningen ett ögonblicks verk, men för framtida generationer av människor lever kemikalierna kvar. Och detsamma gäller för hela planeten. Våra liv varar på sin höjd en människoålder, men det vi gör under denna begränsade tidsperiod sätter djupa spår i framtidens naturer. Det är förstås skrämmande. Men det visar också att våra liv är betydelsefulla. Ekopoesin gestaltar den intensiva direktförbindelsen mellan våra kroppar och allting annat på jorden. Och denna sorts resonans behöver inte vara förankrad i den andliga överbyggnad som Charles Taylor är ute efter. Den amerikanske litteraturkritikern George Steiner frågade en gång om stor konst verkligen kan skapas i ett sekulariserat samhälle. Ekopoesin visar hur absurd den frågan egentligen är. Varför skulle gudstron ha monopol på djupare livsmening? Ett bra exempel på sekulär livsmening finns i svenska Eva Ribichs vackra diktsamling Mängd, regn från 2024. Innan Ribich beskriver en drastisk översvämning som går över i en förödande torka har hon ringat in den enskilda människans position på jorden: Platsen min kropp tar. Vattnet som trycks undan och germig rum. Kan inte hålla mig ute. Människokroppen har obönhörligen en plats bland världens fenomen, och det är mycket betydelsefullt vad vi gör med den medan vi befinner oss här. Återförtrollning är kanske fel ord. Den planetära resonans som ekopoesin gestaltar är inte utomvärldslig. Den ekologiska livsmeningen har inte heller behov av något kosmiskt perspektiv. Dess existentiella samhörighet är biologisk och helt och hållet jordisk. Och det räcker ganska långt.

Ett axplock ur kaoset, det självvalda kriget mot Iran och Amerikas historia med Iran, McDonalds VD testar sin egen produkt, och hockeyn dras med i kulturkriget

David Axelsson från HBK-podden Sigges Cirkus ger sin bild av läget i Halmstad inför mötet med Malmö i Svenska Cupen. Vi snackar också om Kurtulus-affären – och hur bra är egentligen Bleon, och hur bra kan han bli?Ett gott snack inför en viktig match mellan två lag som till vardags spelar i samma division, men som befinner sig på två helt olika planeter när det gäller ekonomi och meriter de senaste 20 åren.Slå en lyss.Signerat Zander

Myndigheten för civilt försvars generaldirektör om att förbereda oss för värsta scenariot och om vad som går förlorat när allt fokus hamnar på krigshotet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet bytte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, namn till Myndigheten för civilt försvar, MCF. Generalmajor Mikael Frisell, som tidigare varit militär rådgivare till ÖB, blev myndighetens generaldirektör i november 2024. Hans uppdrag är att bygga upp det civila försvaret som nedmonterades efter det kalla kriget slut – och att förbereda oss för krig:”Hela samhället och hela totalförsvaret planerar ju för det värsta scenariot. Vi gör ju det för att bygga förmåga och bli avskräckande så att det inte blir krig. Men du har helt rätt, vi förbereder för det värsta scenariot, för att det inte ska hända”, säger Mikael Frisell.I en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen nämnde Frisell att det genomsnittliga kriget pågår i ungefär tre år. Är det det han föreställer sig att vi ska förbereda oss på i Sverige?”Det ligger ju vetenskap bakom det svaret. Dagens konflikter och krig håller på i tre år som medel så det är självklart att vi måste kunna förbereda oss för ett långt utdraget krig. Nu har vi gett ut, överbefälhavaren och jag, beslutade i september förra året, utgångspunkter för Totalförsvaret. Där pratade vi om att samhället måste klara av att stå emot en fullskalig invasion under minst tre månader. Under de månaderna ska vi ställa om samhället för att kunna stå emot ett långvarigt krig”, säger Mikael Frisell.Återaktiverad civilpliktFör att klara personalförsörjningen inom det civila försvaret har civilplikten återaktiverats. Tanken är att man ska utbilda personer inom samhällsviktiga områden så att de kan rycka in och arbeta så att samhället fungerar även vid höjd beredskap. Och redan i vår kommer 180 av de ungdomar som mönstrar tas ut för att göra civilplikt som brandmän. Det är Myndigheten för civilt försvar som ansvarar för att utbilda brandmän i Sverige. Idag utbildas inte tillräckligt många och det är stor brist i många kommuner. Ändå finns det beslut på att antalet hel- och deltidsbrandmän som fördubblas, från dagens 16 000 till 32 000 brandmän till 2035 – för att klara behovet vid väpnat angrepp. Hur ska myndigheten klara att fördubbla antalet brandmän när de inte klarar att utbilda för dagens behov?”Vi bygger upp ett system nu, så det blir en liten pilot första året. Men redan 2028–2029 ska vi ta in två tusen. Du ska se de 180, att vi lär oss lite erfarenhet för att komma igång i större skala. Så två tusen är det vi ska utbilda per år, från antingen 2028 eller 2029. Det beror på hur utfallet blir där”, säger Mikael Frisell.Glöms andra hot bort?Statens anslag till det civila försvaret väntas tredubblas mellan 2024 och 2028, från 5,9 miljarder till 19,4 miljarder. Men anslaget som Myndigheten för civilt försvar delar ut till kommuner för att förebygga naturolyckor som skred och översvämningar, något som väntas bli vanligare på grund av klimatförändringar, de ligger kvar på samma nivå mellan 2024-2028, runt en halv miljard per år.Flera forskare har uttryckt oro för att myndigheten nedprioriterar samhällrisker som klimatförändringar och pandemier när allt fokus hamnar på det civila försvaret och att rusta samhället för ett väpnat angrepp. Hur ser generaldirektör Mikael Frisell på risken att man glömmer samhällskriser som kan stå vid gränsen tidigare än fienden?”Jag förstår vad de menar, men samtidigt pågår det aktiviteter mot Sverige idag. Vi lever i en zon mellan fred och krig där det finns en antagonist som gör saker mot oss för att splittra oss i samhället. Vi ser cyber-attacker, hybrida incidenter, sabotage mot undervattenskablar. Så det hotet finns också vid gränsen. Det går inte att ställa det mot varandra. Vi måste hantera både och. Det lyfter vi fram i den nationella risk och sårbarhetsbedömningen från våren 2025. Där finns det specat, om jag uttrycker mig så slarvigt, 26 olika hot. Men samtidigt säger vi att det värsta hotet för befolkningen och nationen är det militära väpnade angreppet, och det måste vi förbereda oss för”, säger Mikael Frisell.Gäst: Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Henrik DammbergProducent: Maja LagercrantzTekniker: Brady Juvier Intervjun spelades in den 6 mars 2026

Möt en av världens främsta idrottare alla kategorier, tidernas främste stavhoppare Armand ”Mondo” Duplantis. Ett exklusivt poddmöte när Tommy Åström träffade Mondo sommaren 2024. Frågeställningar och svar som är lika aktuella nu som då. Och med en unik kalkyl, hur mycket Duplantis skulle kunna höja världsrekordet innan karriären är över. Håll till godo! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda har rensat hemma inför flytten och hittat massor av saker som slungat henne tillbaka till fina minnen. Andrea har tydligen skrivit ett fint men också lite speciellt brev eller tal till henne i 20-årspresent. Mathilda hade tydligen gjort samma sak till Andreas 20-årsdag. Andrea hatar AI men älskar också AI, perfekt. Ett lite kortare avsnitt denna fredag men ni har väl inte missat tisdagens avsnitt? Vi hörs igen om några dagar!

Regeringen har hyrt ett plan för att flyga hem svenskar från Mellanöstern. Kommunen säger förlåt till Martin, som får flytta tillbaka till sitt boende. Bra stämning på kulturfestival i Kil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I januari kom beskedet att Lettlands internationellt mest uppmärksammade författare på senare år, Nora Ikstena, var död. Vi minns och hedrar henne genom att återutsända Fredrik Wadströms möte med henne på plats i Riga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lettland är ett land som sällan syns på litteraturkartan. Men Nora Ikstenas roman Modersmjölken bröt igenom alla språkbarriärer och hittade läsare runt om i världen. Boken kom ut på lettiska 2015 och har översatts till över 30 språk.När Modersmjölken kom ut i Sverige 2020 under covid-pandemins första våg satt författaren isolerad hemma i Lettland. Hennes intervjuturné till Sverige blev inställd och romanen fick föra sin egen talan. Den fick lysande recensioner på många svenska kultursidor. Nora Ikstenas bok spänner över fem decennier från 1940-talet till den lettiska befrielsekampen i slutet av 1980-talet. Vi följer en familj som försöker navigera genom den sovjetiska diktaturen, en tillvaro där vissa går under och andra klarar sig. När pandemin började lätta hösten 2021 tog sig Lundströms Bokradio till Lettland för att få höra historien om romanen Modersmjölken. Det var Fredrik Wadström som den gången besökte Riga och vi återvänder till det mötet för att hedra och minnas den nu bortgångna författaren. Nora Ikstena blev 56 år.Romanen Modersmjölken kom ut på svenska 2020 i översättning av Juris Kronbergs.Som uppläsare hör vi Angela Kovacs och Yael Seligsohn.En annan roman av henne som nämns i programmet är:Livets fest från 1998 översatt till svenska av Juris Kronbergs 2008.Ett program av Fredrik Wadström.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Ett samtal som börjar i chipsdjungeln på Lidl och slutar i existentiella funderingar om resor, separation och livets skiften. Det pratas saltade favoriter, shoppingångest i Thailand, menscykler och rädslor som övervinns – både ovan och under vattenytan. Allt toppas med en solo­resa till Indien, sektvibbar, andning, gråt i köpcentrum och den där märkliga känslan när man inte riktigt vill åka hem.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk polis åker till Mellanöstern för att hjälpa svenskar hem. Paraförbundet vill ha paratävlingar i skid-VM nästa år. Olle ser fram emot Special Olympics. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredag! Det blir nya pigga preventivmedel, snuskiga främlingar, asiatisk gryta, tennis, svärmödrar och handikapp. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet9:15 - Den laddade ficklampan14:20 - En medmänsklig gärning26:04 - Ett oavsiktligt inbrott32:25 - Fast för alltid36:25 - Soffan42:30 - Vågen45:40 - Kådisbrorsan52:10 - Första intrycket, eller: Ketchupkaos, spya och Chanel No 557:00 - Skeppet PappaSponsor: Lundgrens

Ett helt nytt avsnitt av Barnet Går och denna vecka träffar Amanda doulorna Maddy Hedman och Ebba Barkenbom för att prata om den första tiden efter förlossningen – när bebisen är här och en ny vardag ska börja ta form. Ebba berättar om de första timmarna hemma efter sin hemförlossning, om det magiska mötet mellan syskonen och om hur tryggt det kändes att få landa i familjebubblan med stöd runt omkring sig. Samtalet kretsar kring postpartumperioden, återhämtning och varför praktiskt stöd kan vara avgörande de första dagarna och veckorna. De pratar om vikten av att få hjälp med mat, hushåll och äldre syskon – och hur små insatser från omgivningen kan ge nyblivna föräldrar tid att knyta an, vila och hitta sin roll i det nya livet. De lyfter också hur tiden efter förlossningen kan förberedas lika medvetet som själva födandet, oavsett om man föder hemma eller på sjukhus. Vad behöver man egentligen när bebisen är född? Och varför är den största gåvan ibland inte besök – utan avlastning? Det och mycket mer i Barnet Går! Programledare: Amanda Braw.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgar och @ebbabarkenbom och @doulornapostpartum, första tiden med bebis, nyfödd, efterskötsel, återhämtning efter förlossning, stöd efter födsel, småbarnsliv, syskonmöte, familjeliv, mammaliv, moderskap, föräldrablivande, fjärde trimestern, postpartumstöd, nybliven mamma, bebistid, anknytning, familjebildning, livet efter förlossningSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett litet uppehåll är Food Pharmacy-podden äntligen tillbaka! Och vi startar starkt.I veckans avsnitt möter vi Gunilla, som lyckats sänka sin biologiska ålder med nästan 15 år. Hur är det ens möjligt?Vi pratar om livsstilsförändringar, motivation, vad som faktiskt gör skillnad för hälsan och varför små steg kan ge stora resultat över tid.Ett otroligt inspirerande samtal för dig som vill må bättre, leva längre – och kanske till och med vrida tillbaka den biologiska klockan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har ett nödteam på plats i Saudiarabien. Få paraidrottare dopingtestas. Alla vuxna borde ha 1000 kronor i kontanter hemma. Unga däggdjur gillar gosedjur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige har ett nödteam på plats i Saudiarabien. Få paraidrottare dopingtestas. Alla vuxna borde ha 1000 kronor i kontanter hemma. Unga däggdjur gillar gosedjur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vikingarnas resor till Nordamerika blev den sista länken i en nordatlantiska kedja av nordbornas bosättningar. Norge, Island och Grönland bands ihop via havet i en väldig kedja. När Erik Röde år 985 grundade den grönländska kolonin skapades en utgångspunkt för vidare färder västerut.Vinlandsresor var först nordiska sagor, för att sedan 1960-talet ta en allt tydligare form med hjälp av nya arkeologiska fynd och innovativa mättekniker. Nu kan vi datera ett av vikingarnas besök på New Foundland till år 1021 – 471 år före Columbus.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Fredrik Charpentier Ljungkvist, professor i historia, med särskild inriktning på historiska geografi vid Stockholms universitet, om nordbornas närvaro i Nordamerika.Vinlandsresorna är en berättelse om logistik, resurser och risk: små samhällen i Grönlands fjordar som behövde timmer, järn och prestigevaror – och som till slut pressades av klimat, ekonomi och avstånd.Grönlänningasagan, berättar om en rad expeditioner, där Bjarni Herjólfsson obeserverar det amerikanska fastlandet första gången år 986 efter att ha drivit ur kurs under en resa från Island till Grönland. Bjarni landsteg aldrig, men hans iakttagelser av ett skogbevuxet land i väster tände Leif Erikssons utforskarlust, som kring år 1000 seglade mot väster. I nordiska källtraditioner knyts tre namn till färden: Helluland, Markland och Vinland – platser vars exakta lägen länge diskuterats, men som brukar tolkas som delar av Nordamerikas nordöstra kustvärld.Idag vet vi med säkerhet att år 1021 fälldes träd på Newfoundland med metallverktyg – och en kombination av årsringsanalys och en kol-14-signatur gör det möjligt att datera händelsen exakt. Det är ett av de tydligaste ögonblicken där vikingatidens sagoberättande plötsligt får en hård, daterbar kontur: nordbor var faktiskt i Nordamerika, nästan fem sekel före Columbus.I sagornas värld delas kusten i tre zoner som nästan låter som ett ekonomiskt inventarium: Helluland – stenigt land (ofta kopplat till Baffin Island); Markland – skogsland (ofta kopplat till Labrador) och Vinland – det ”milda” landet med druvor/vildvin. Indelningen säger något viktigt: resorna västerut var inte bara äventyr, utan också en jakt på bristvaror – särskilt virke, i ett Grönland där trä var en strategisk resurs.Platsen L'Anse aux Meadows, som ligger längst upp på Newfoundland, var ett basläger – en nod för vidare färder och resursutnyttjande. Fynden visar också järnhantering, avgörande för att kunna reparera fartyg efter Atlanten. Flera spår antyder att nordborna rörde sig längre söderut. Ett ofta diskuterat exempel är butternut/valnöt (Juglans cinerea), som inte växer naturligt på Newfoundland. Att sådana nötter ändå hittats på platsen kan peka mot resor in i Saint Lawrence-viken, där arten förekommer.I de isländska sagorna dyker ett laddat ord upp: skrälingar – nordbornas benämning på de människor de mötte i väster. Berättelserna beskriver både handel och konflikt, men också hur osäkerheten växer: avståndet hem är enormt, man är få, och varje förlust slår hårt.Styrkeförhållandet var också en realitet: en liten, långt bort belägen grupp nordbor kunde knappast hålla ett permanent grepp om ett område där de alltid riskerade att bli numerärt underlägsna. Resultatet blev sannolikt att Vinland, hur lockande det än var, blev för dyrt att försvara i längden.Bild: Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893) av Christian Krohg, Nasjonalgalleriet i Oslo. Verket är ett exempel på den nationalromantiska rörelse som var stark i Norge under slutet av 1800-talet. Källa: Christian Krohg, Leif Eriksson upptäcker Amerika (1893), Nasjonalgalleriet, Oslo.Wikipedia. Public.Musik: Voyage To America av Humans Win, Storyblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många Svenskar kan inte komma hem. Älgar gör så tågen ställs in. Leif går i den nya kören för personer med demens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många Svenskar kan inte komma hem. Älgar gör så tågen ställs in. Leif går i den nya kören för personer med demens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik och Kristoffer snackar om konferensen Gleam gathering i Bristol. En liten och trevlig konferens för ett litet, stabilt och ganska färdigt språk. En konferens med fokus på saker folk byggt, snarare än obskyra delar av ett språk. Kristoffer berättar om känslan på konferensen, hur norska tåg kom in i bilden, och vilka språk han kan tänka sig att standardisera på. Kristoffer nämner också sitt hemliga projekt utan att avslöja det. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Gleam Gleam gathering Handdragna nudlar i Bristol Software you can love 2026 - konferens i Vancouver Zig Suse Goatmire Surtoget, om Sørtoget och Sørlandsbanen Mörk - Kristoffers Markdownbibliotek Glemplate Lustre Koncept i C++ Reflection ECMAScript 2015 och vårt avsnitt om det Eve online WASM HTMX Svelte Artikeln om saker som Chris Kiehl bytt åsikt om under tio år som utvecklare ML Titlar Snurrig nog som det är Ett stort konferensrum Ett track, en dag Färdigpubbad Hålla takten med britterna Redan supertaggad på Gleam Jag hänger mer i mejlcommunityt Alla var där Krig standard distribution Uppnå maskinnära prestanda Hur väl tågen går Validerad input Flera nivåer av escaping Gleam är stabilt Fortfarande inte kompis med Haskell

Ett önskeavsnitt från en lyssnare: vi går till botten med Lick it up-turnén 1983-84 och hittar både stort och (mest) smått. Och Beth live med Gene på sång, vem hade trott det?

Meddelanden som aldrig tar slut. En känsla av att vara iakttagen. Ett liv som sakta börjar anpassas efter någon annans vilja. Till slut finns ingen paus. Ingen trygg plats. Bara väntan på nästa sms.I det här avsnittet gästas vi av Felix Åkerlund, som berätta om hur det är att bli stalkad. Om rädslan som smyger sig in i vardagen, om att inte bli tagen på allvar – och om vad som krävs för att försöka ta tillbaka kontrollen.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Som patreon så får du tillgång till TombolaTvå på fredagar! Ett extra avsnitt! Mer Tombola varje vecka! Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Runsten Media

USA och Israel har anfallit Iran. Flera avtal med hemtjänsten sägs upp. Fredrik åkte Vasaloppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är första måndagen i mars, våren är på ingång och vi ger oss ut på en radioresa i Sverige för att höra hur ni har det just nu! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Peter i Huskvarna håller på att göra i ordning sitt hus inför försäljning, Filippa i Huddinge är mitt uppe i inflytten till sin första egna lägenhet och 10‑åriga Alma i Mölnlycke ska laga nudelsoppa tillsammans med sin mamma!Efter Israels och USA:s attacker mot Iran undrar många vad som väntar härnäst. Vi får en lägesuppdatering från Sveriges Radios utrikeskorrespondent Love Lyssarides, som befinner sig i Jerusalem.I extramaterialet pratar vi bastu och favoritgrönsaker och så uppstår det ett plötsligt teknikstrul!

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tommy Persson är inte bara en av Sveriges främsta långdistanslöpare genom tiderna utan också mannen som kallar sig själv historienörd och som faktiskt skrev boken om svensk historia, folktro och mytologi. Vi pratar om maratonloppet i Columbus 1980 när Tommy sprang 2.11.02 och var bara två minuter från dåvarande världsrekord, om OS i Moskva och hur lite som krävdes för att ett lopp skulle gå från dröm till plåga. Det blir också en ärlig inblick i rivaliteten och vänskapen med Kjell Erik Ståhl, vem som var “bäst i Sverige” när och hur det egentligen kändes inifrån. Tommy berättar om träningen som byggde honom: mängd utan hysteri, fartlek i bokskogen, långa intervaller och ett tydligt motstånd mot att låta prylar styra kroppen. Vi fastnar i den stora frågan som många löpare brottas med än i dag: varför är vi så rädda för att vila och för att känna oss långsamma. Ett avsnitt som blandar löparhistoria, praktiska träningsinsikter och en varm hyllning till en epok där känsla ofta slog kontroll. Tack för att du lyssnar!Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraVill du nå en aktiv och köpstark målgrupp?Bli samarbetspartner till Spring med Petra & CO! Mejla petra.manstrom@gmail.com så snackar vi vidare! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Man döms för hot mot och ofredande mot ministrar. Ny föreställning om mordet på Olof Palme. Artister med funktionshinder hyllar bandet Kent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Man döms för hot mot och ofredande mot ministrar. Ny föreställning om mordet på Olof Palme. Artister med funktionshinder hyllar bandet Kent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

En perfekt avokado, vad klockan är, kantareller eller om någon är gravid? Vi hör vad lyssnarna har näsa för! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Gert är proffs på att baka hallongrottor, Reine har bokstavligen en näsa för att spela näsflöjt och så hör vi 18-åriga Rasmus som alltid känner på sig när hans pappa försöker att skrämma honom! Vi undrar också om folk norr om Gävle ens bryr sig om att första tranan kommit till Hornborgasjön? Vi har skoj med Junior LerinHur gör man för att bli glad i det trista och gråa vädret just nu? Vi ringer upp hela Sveriges ”Copacabana Boy” Junior Lerin för att få några tips. I extramaterialet pratar vi om hur Rasmus dyra jacka började stinka lerig hästpenis!

Ett avsnitt om den nästan orimliga lyckan i att få komma hem till sin egen säng och sina rutiner. Det snackas sportlov, skidresor, bowling som gick sådär, shopping som blev helt fel och kroppar som plötsligt kräver åtgärder. Mitt i tröttheten, oron och vardagskaoset landar vi ändå i det viktigaste: hur jäkla fint det är med helt vanliga dagar.PRoduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.