Poddextra

Flera av Kjell Alinge och Janne Forssells sketcher i programmet "Hemma Hos" har getts ut på skiva. Här hör du del 5 i serien. Den spelades in på 70-talet.

En av våra största radioprofiler har gått bort. Minns honom genom att lyssna på hans program. Flera av Kjell Alinge och Janne Forssells sketcher i programmet "Hemma Hos" har getts på skiva. Här hör du del 1 av serien. Den spelades in på 70-talet.

En av våra största radioprofiler har gått bort. Minns honom genom att lyssna på hans program. En del av Kjell Alinge och Janne Forssells sketcher i programmet "Hemma Hos" har getts på skiva. Här hör du del 3 av serien. Den spelades in på sjuttiotalet.

En av våra största radioprofiler har gått bort. Minns honom genom att lyssna på hans program. Flera av Kjell Alinge och Janne Forssells sketcher i programmet "Hemma Hos" har getts på skiva. Här hör du del 2 av serien. Den spelades in på 70-talet.

En av våra största radioprofiler har gått bort. Minns honom genom att lyssna på hans program. Flera av Kjell Alinge och Janne Forssells sketcher i programmet "Hemma Hos" har getts på skiva. Här hör du del 1 av serien. Den spelades in på 70-talet.

Diskussionen om vad som ska göras åt den svenska skolan rasar för fullt. Många tecken tyder på att nåt behöver göras, men inget sätter sådan fart på diskussionerna som de internationella rapporterna. Pisa-rapporten för ett och ett halvt år sedan skakar fortfarande vårt land. Och inte bara vårt - de flesta av världens länder anser kunskapstestet betydelsefullt för deras skolpolitik. Pisa-provet har förvandlats till en global maktfaktor. Det föranledde oss på Vetenskapsradion att granska makthavarna bakom den här typen av tester. I fem program i vår har vi tittat närmare på internationella kunskapsföretag och deras makt över skolan. Här har vi lagt samman de programmen i en podd. Reporter är Marcus Hansson.

Att hunden kallas för människans bästa vän är inte så svårt att förstå efter att ha hört det här. I det här poddpaketet har vi bakat ihop starka historier från hundlivet. Det är bland annat reportage om hundars förmåga att känna sjukdomar på lukten och om hundar som jobbar med nosen och kan snoka reda på saker som sällsynta jordartsmetaller som behövs i elektronikindustrin. En förutsättning för allt detta är hundens unika förmåga att kommunicera med människan. Vi har också lagt in ett program om hur samspelet mellan hund och människa en gång började. Det berättade Vetenskapsradion forum om nyligen och det funkar så bra att barn glömmer sin smärta och har till och med lättare att lära sig läsa om en hund med rätt träning håller dem sällskap.

Andrea Rossi påstår att hans maskin fungerar genom kall fusion. Forskare får dock inte titta in i maskinen eller ta del av alla mätdata. Ändå har etablerade svenska forskare skrivit positiva rapporter om maskinen. Det här är ett poddpaket från Vetenskapsradion. Vi har samlat tre delar i ett paket som handlar om kall fusion. Fusion är när atomkärnor slås ihop och bildar tyngre kärnor medan energi frigörs. På så sätt alstrar solen och andra stjärnor sin energi, men det sker under mycket höga temperaturer och tryck. Skulle fusion ske utan att det krävs hög temperatur är det kall fusion. Om det fanns skulle det förändra världens energiförsörjning. Idag finns dock inga belägg för att en sådan kärnfysikalisk process kan ske. Andrea Rossis påstådda mirakelmaskin har testats vid Uppsala Universitet och inga resultat från testet eller omständigheterna kring det har publicerats. Även på Naturhistoriska riksmuseet har det gjorts en viktig undersökning som tyder på att Rossis påståenden inte stämmer. Men inte heller där har någonting publicerats… Trots alla varningsklockor fortsätter ett halvdussin forskare på Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan enträget att samarbeta med Andrea Rossi för att försöka ta reda på om hans påstådda energiapparat e-katalysatorn fungerar…

Följ med vetenskapsradions reporter Marcus Hansson på en resa genom kärnkraftens Europa. Från urangruvor i norra Finland till slutförvar i södra Spanien. Från rekorddyra nybyggda reaktorer till lika kostsamma rivningar av uttjänta kraftverk. Går atomkraften mot en renässans eller nedmontering i Europa?

För femtio år sedan - i mitten på 1960-talet, skrek den svenska arbetsmarknaden efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här programmet sändes inom Radioskolan och var ett samarbete mellan Sveriges Radio och Arbetsmarknadsverket. Idag förvärsvarbetar 83 procent. Så såg det inte ut i mitten på 1960-talet, då den svenska arbetsmarknaden skrek efter arbetskraft och över hälften av de gifta kvinnorna var hemmafruar. Man skulle kunna tro att den här förändringen mest gick av sig själv, att kvinnorna sökte jobben som fanns och började jobba. Men så lätt var det inte - det fanns ett motstånd, både i industrin och hos fruarnas män, men faktiskt också hos kvinnorna själva som kunde vara både rädda för eller ovilliga att ge sig ut i en arbetsmarknad de inte kände till. För att påverka attityderna tillsattes en yrkesgrupp som de flesta av oss nog aldrig hört talas om - aktivitetsinspektörerna. Sociologiprofessorn Åsa Lundqvist har intresserat sig för den här bortglömda delen av vår arbetsmarknadspolitik - byråkraterna som fick det att hända, och skriver just nu en bok om dem. I det här poddpaketet har vi även grävt i arkiven och hittat två delar från kursen ”hemmafru byter yrke”. Dessa hör du i slutet av poddpaketet.

Perfekt när de första 1-4 gästerna anlänt. Inspelat av Marie Wennersten i Radioteaterns studio 10. Mixat av Simon Rue Hallén.

Inspelat av Marie Wennersten i Bredäng utanför Stockholm. Mixat av Simon Rue Hallén.

Inspelat av Marie Wennersten på Balettakademins nybörjarkurs. Mixat av Simon Rue Hallén.

När vill du omge dig med valsång?

Vad är internet egentligen? Vad består det av och var finns all information, alla möten och alla diskussioner? Var är själva nätet? I det här poddpaketet får ni höra Vetandets Värld som har tagit reda på svaren. Vi får även höra en intervju med Peter Löthberg som tog de första initiativen till att universitetsdatanätverken övergick till de kommunikationsprotokoll (TCP-IP) som används för Internet idag, skapade den första fasta internet-förbindelsen mellan Sverige och USA och tog initiativ till ett kommersiellt internet för privatpersoner och företag i Sverige.

Det kluckar och skvalpar. Ibland hör man en sten som plumsar i vattnet. Vågskvalpet sänds inte längre i P1, men här kan du lyssna på den två och en halv timme långa inspelningen när du vill. Under nätterna har vågorna slagit mot stranden i P1. Men nu är det slut med det när P1 börjar sända program dygnet runt. Vågskvalpet är inspelat av Björn Carlsson, som jobbar på Sveriges Radio Gotland. Han gjorde inspelningen vid klapperstensstranden på Buske fiskeläge nära Fridhem 5 km söder om Visby. Utrustning: Sony DAT TCD 10 med Sennheisser MKE 44 stereomikrofon. Dotterns barnvagnssuflett agerade vindskydd

Följ med på en resa i Elvis Presleys fotspår. Karin Malmsten och Calle Wisborg har gjort resan som börjar i Tupelo och slutar i Memphis. Vi får höra om Elvis barndom, uppväxt, hur han fick sin första gitarr, favoritmat, musikaliska influenser, kyrkan och gospeln, flickvännen som fanns där när han slog igenom, K-märkta "Sunstudion", hans personlige skräddare, hans människosyn och välgörenhetsgärning, intresset för medborgarrättsrörelsen, Graceland (60- och 70talet) och hur det gick för honom i slutet.

Robin Paulsson pratar med gästerna Sissela Benn och Marika Carlsson om vad dom skrattar åt. Sissela Benn förklarar varför hon tycker att Trelleborg är Sveriges roligaste stad. Marika Carlsson berättar om varför hon tycker att Heta Linjen är mer rolig än sexig. Veckans fråga är: när uppstod skrattet?

Robin Paulsson pratar med gästerna Anders Ankan Johansson och Peter Apelgren om vad dom skrattar åt. Peter Apelgren berättar om varför han aldrig skulle köpa en skiva med Darin feat. Ove Törnquist. Anders Ankan Johansson förklarar varför han tycker att man ska vara glad för det lilla i livet. Veckans fråga är: vilka fördomar har vi mot personer utifrån vad dom skrattar åt?

Robin Paulsson pratar med gästerna Claudia Galli och Hasse Brontén om vad de skrattar åt. Hasse Brontén förklarar varför pizzerior och pingviner i kombination är roligt. Claudia Galli förklarar varför hon tycker att det är roligt att jävlas med folk som bara gör sitt jobb. Veckans fråga är: skrattar olika generationer åt olika saker?

Robin Paulsson pratar med gästerna Petra Mede och Anders Jansson om vad dom skrattar åt. Petra Mede förklarar varför hon tycker att det är roligt att Martin Luther King fiser i en bild. Anders Jansson förklarar varför jordens undergång är kul. Veckans fråga är: varför skrattar vi åt saker som inte är menade att vara roliga?

Robin Paulsson pratar med gästerna Henrik Schyffert och David Batra om vad dom skrattar åt. David Batra berättar om varför han tycker att tidelag och riksdagen inte är en bra kombination. Henrik Schyffert förklarar varför han tycker att det är roligt att be folk dra åt helvete. Veckans fråga är: när blir det egentligen okej att skratta åt känsliga saker?

Med anledning av det pågående budgetkaoset i Sveriges Riksdag kan det vara värt att lyssna på grundläggande fakta. Här får ni veta vad pengar är, varför nationalekonomer ofta får Nobelpris och hur bankerna egentligen fungerar. I poddpaketet finns tre program från Vetandets värld från 2012.

Hittills har den här serien blickat tillbaka, på hur det var att hamna i missbruk, att leva med missbruk. Eller att dö av missbruket. Men nu ska vi titta på nutid och framtid. För det kan vara tufft att gå vidare i en värld utan narkotika, eller i en värld som hela tiden påminner om den som drogerna tog.

Allt fler människor dör av narkotika. Bara under förra året dog 590 personer i Sverige.Men trots det så tycks inställningen till narkotika mer liberal än någonsin tidigare bland unga. Det visar en dokumentär som P4 Gävleborg gjort där två reportrar reste runt under en helgkväll och pratade med unga om droger. Dokumentären En kväll på stan tar sin utgångspunkt i Söderhamn, en småstad i södra Norrland, och fortsätter till i Gävle som är residensstad i Gävleborg. Kvällen ger isande inblick i hur lätt det är att få tag i narkotika och hur unga startar sin drogkarriär innan de ens börjat i högstadiet.

En del lyckas lämna missbruket, andra gör det inte. Ibland slutar missbruket först när även livet tar slut. Nu har det gått åtta år sedan Tommy Sterners son gick bort.

Sofie Holmgren valde att ta itu med sitt missbruk när en av hennes vänner valde att åka på behandling. Nathalie tvingades till behandling och är så här i efterhand glad för det. Jeanette Lindberg fruktade för sina söners liv varje dag i flera år. Men så en dag kom samtalet som vände allt. Ett reportage av Linnea Johansson, P4 Gävleborg.

Hemlöshet, fosterhem, rymningar och LVU. Det som började med droger bara till fest blev ett regelbundet missbruk för Nathalie. Tommys son Hans lyckades klara både gymnasiet och att göra lumpen, trots sitt beroende.

Sofie Holmgren kände sig utanför och kände att hon ville vara bäst på att vara sämst. Hon började med droger och kände att det här ville hon göra resten av sitt liv. För Nathalie Eklund från Hofors var en tillvaro med alkohol och droger en naturlig del av barndomen. Anledningarna till att en person faller in i ett missbruk är kanske lika många som de som faktiskt får problem med narkotika.