Podcasts about Uppland

Juninatten bjuder på tiggande uggleungar och sjungande nattskärror i Siggefora. Och i dalen runt Sádijávrre hittar vi den rosa-vita vitmosslaven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans program får vi veta hur en naturljuds-samlare gör för att spela in storskogens ljud om natten. Fältreporter Mats Ottosson har följt med när biologen Bo Söderström placerar ut mikrofoner i Siggeforaområdet i Uppland, för att fånga juninattsljud som tiggande uggleungar och sjungande nattskärror – och kanske någon överraskning. I direktsändningen på lördag morgon hoppas vi på sjungande trädlärka medan Bo spelar upp godbitar ur de inspelningar som gjordes tidigare under veckan. Bo Söderström berättar också vad det är som gör att han numera mycket hellre spelar in hur naturen låter än fotograferar hur den ser ut.Varg och lodjur hörs också i dessa skogar, och det var just ljudet av ylande vargar som tände Bo Söderströms önskan att spela in naturens ljudlandskap. De senaste två åren har han tagit ledigt från jobbet en stor del av våren för att kunna ägna sig åt att samla in naturens ljud på heltid.Och så dyker vi ner i en lav som har både lav och mossa i namnet: vitmosslaven. Den sticker ut i vitt och rosa i den flacka dalen runt Sádijávrre söder om Nikkaluokta. Ja, det ser ut som om någon tappat en påse rosa godisbilar på marken! Botanist Lars Fröberg berättar om laven som är som ett eget litet ekosystem.Meiofauna! Vad är det? Jo, det är pyttesmå organismer som lever på havsbotten. Och just nu pågår en internationell meiofauna-workshop på Tjärnö i norra Bohuslän. Ett 30-tal forskare letar efter mikroskopiska organismer som lever i sandbotten under våra fötter, djupa lerbottnar och korallrev. Det kan vara björndjur och ädelstensmaskar! Vi ringer upp Ulf Jondelius som håller i workshopen för att höra vad de hittat hittills.På många håll i södra Sverige kryllar det just nu av lindmätarlarver. De älskar att äta löv från träd, särskilt ekar. Entomolog Moa Pettersson berättar om det här utbrottet av fjärilslarver som återkommer med ett antal års mellanrum. Och även om det ser tråkigt med de kalätna träden är det ett skådespel att bevittna, och en som gläder sig är skalbaggen mindre larvmördare som gärna mumsar i sig laverna.I veckans kråkvinkel lutar sig Helena Söderlundh mot både Tomas Ledin och Sara Lidman. Sommaren är kort, och den må vara ett ljuvligt misstag – men den finns.Programledare är Karin Gyllenklev.Veckans naturfråga: En rosväxt, älskad av många, inklusive självaste Blomsterkungen.Frukten är måhända skenbar men högst verklig när den hamnar i munnen.Ida gjorde såna åt barna, och utan dom som ursprung hade midsommarmenyn varit en ingrediens fattigare.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter småprickig penselkrabba/penselhårskrabba. De tre som vann var: Anki Faith-Ell i Tyresö, Lisa och Martin Johansson i Karlstad och David Rovnsky i UppsalaGrattis alla tre!

I veckans avsnitt droppas sista nomineringen i Årets Glidare pris 2026. Snart ska en utses av er lyssnare. I övrigt handlar detta avsnitt till mångt och mycket om Anger TT Run som arrangerades i helgen och Robin var där och var salig. Men han var också i Uppland, på Ottarsloppet. Roberto vill nu se någon åka dit och spöa upp speakern på 67 m sprint. Ni får lite intervjuer från Hedemora, bland annat med en nybliven skidpensionär.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Skogen runt en liten tjärn i Uppland har just vaknat. Rödhakar och trastar och en gök på avstånd får efterhand sällskap av allt fler fågelröster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelat under Fågelsångsnatten i P1 år 2024 av biologen och ljudinspelaren Bo Söderström.

Nyöversättningen av Torborg Nedreaas Av månsken växer ingenting får kritiker och läsare att häpna. Varför gör en nästan 80 år gammal roman succé? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En utgivning det har bubblat kring denna vinter är den avdammade, något bortglömda norska klassikern, som nu kommer i ny svensk översättning. Vad är unikt med Nedreaas berättelse, om en livsförändrande förälskelse, klass och abort? Översättaren Cilla Naumann gästar P1 kultur för att berätta mer. Och vår kritiker Jenny Teleman recenserar boken.TILLBAKA TILL TVÄTTERIET I RIMBO30 ton smutstvätt om dagen, 19 minuters lunchrast och ett jobb som gör att man inte orkar röra sig när arbetsdagen är slut. Men också sammanhållning, yrkesstolthet, tillhörighet - och klass.I Augustnominerade fackboken "Tvätten" återvänder sociologen Lena Sohl till tvätteriet i Rimbo i norra Uppland, den stora arbetsplatsen på orten där hon själv växte upp. Boken bygger på intervjuer med tolv fastanställda tvätteriarbetare. Och Lena Sohl fick se med nya ögon på en mycket välbekant arbetsplats. Katarina Wikars har träffat henne.TID OCH EXISTENS PÅ BERGMANS NYA ALBUMPå fredag släpps artisten Amanda Bergmans nya album ”Embraced for a Second as We Die”- idag gästar hon P1 kulturs studio för att berätta om hur hon både blickar inåt och utåt i den nya musiken.HANTVERKET: SÅ JOBBAR EN PAPPERSKONSERVATORI vår serie Hantverket träffar vi kulturens specialiserade yrkesmänniskor, som berättar om sina knep, specialverktyg och nördiga passioner.I dagens avsnitt möter reporter Helene Alm en papperskonservator, som arbetar med att restaurera exempelvis böcker, grafiska blad och fotografier. Hör hur Helen Skinner går tillväga för att trolla bort revor, blodfläckar och annat – och varför hon tycker att papper är så intressant.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Sedan 2017 har podden Historier från Hälsingland berättat om de blå bergens landskap i både vidskepelse och verklighet. Det kommer vi fortsätta göra, men fram till jul gör vi ett undantag. Under årens lopp har vi fått lyssnare över hela Sverige, vilket vi är oerhört stolta och glada över. Er alla vill vi uppmärksamma. I årets julkalender I väntan på julbocken gör vi en resa över Sverige och besöker samtliga landskap för att ta del av dess sägenflora. Den tjugofjärde luckan i vår kalender innehåller Uppland.   Dagens sägner är hämtade ur Institutet för språk och folkminnens arkiv i Uppsala. För hjälp med pitepaltens historia har https://piteortenschark.se/paltens-historia/ varit mycket behjälplig. Vill du stödja podden? SWISH 1235672431  BOKA IN HISTORIER FRÅN HÄLSINGLAND Vill du, din förening eller företag boka Historier från Hälsingland för en berättarkväll? Mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 alt 0702344117 Mer information https://www.historierfranhalsingland.se/anlita-oss/  Följ oss på Facebook och Instagram. HJÄLP OSS! Historier från Hälsingland planerar att under januari 2026 besöka äldreboenden i Hälsingland med omnejd och arrangera berättarstunder. För att dessa evenemang inte ska kosta något för de äldre söker vi hjälp av er lyssnare och läsare med sponsring. Stora som små bidrag är mycket välkommet.  Eftersom dessa evenemang inte går av stapeln förrän i januari har vi beslutat oss för att hålla igång insamlingen till och med den 31 december, i hopp om att vi tillsammans kan ordna fler dagar och därmed också fler äldreboendebesök, berättarstunder med fika som för de boende ska vara helt gratis men förhoppningsvis skapa glädje och väcka minnen. För att ni alla som skänkt en gåva ska veta var vi varit kommer vi att redovisa varenda besök på vår Facebook samt hemsida. Är du företagare eller privatperson och vill veta mer? Ring oss på 0739937451 (Robert) eller mejla kontakta@historierfranhalsingland.se Hur bidrar man? SWISH 1235672431 Märk meddelandet med ”gåva äldre”. Vill du vara anonym skriv gärna det. BANK-GIRO 5111–9261 För mer information om projektet besök https://www.historierfranhalsingland.se/berattarstunder-pa-aldreboenden/  

Palden Jenkin in conversation with David Eastaugh  https://penwithbeyond.blog/about/ https://www.palden.co.uk/podcasts.html About Palden I was born in Hartfield in the Ashdown Forest in Sussex in 1950, in a nursing home which not long before had been the American Generals' HQ in Britain in WW2. A fine start. I grew up in 1950s Cardiff, Wales, and in 1960s Liverpool, and here my spiritual path began at age 16, tripping out on acid and beginning to see things in an entirely dfferent way. Went to university at the London School of Economics in 1969 during its time of revolution. I never looked back. This was the big change-point in my life, which set the course for all the rest of it. In today's terminology I was radicalised, thereafter dedicating my life to world change, and personal change with it, though very much tied up with it. Later I lived in the mountains of Snowdonia, Wales, then I had to leave the country in 1974, regarded by the authorities and media as a traitor and even a murderer, to live in Sweden until 1980. I'm really grateful for the safety and healing Sweden gave me. I married a Swedish lady, Berit, and we had two kids and many adventures, partly in Stockholm and partly in the forest in northern Uppland. There, as an English teacher of political refugees, inadvertently I started my later humanitarian work, in which I came to specialise in trauma recovery, social reconstruction and freelance intelligence work in conflict zones. During that time, after seven years' study, I became an astrologer. Since then I have counselled a few thousand people, writing three astrology books and founding the astrology camps in the 1980s. But I didn't easily fit into Sweden and, when I found out I was exonerated of my former alleged crimes, I returned to Britain. This involved a painful end to my marriage and the loss of two children. I landed in Glastonbury and I cried my eyes out with grief for two years in men's groups and therapy groups. This was a big change too, opening me up for something. Then came my instructions and I came alive again. In 1983-84 I started the UK camps movement – first with indoor gatherings in Glastonbury, then with summer camps, at first near Glastonbury, and later round the country. The Glastonbury Camps, spontaneously started and lasting three years, were followed from 1987 by the OakDragon Camps, from both of which many other camps organisations sprouted, in several countries.   By 1990 I was burned out, and there were quite a few people in the OakDragon who wanted to take things a different way. So, sad about that, I left and started again. I  went into book editing with an enlightened publisher called Gateway Books. In 1992 when I was asked to write The Only Planet of Choice – a book of communications from some cosmic beings called the Council of Nine. It was a privilege to write. I was also involved with editing a series of books by and about the Austrian genius Viktor Schauberger, and five books of alternative ideas about Jesus, and lots of other books too, through the 1990s.

Två döda i terrorattack i Storbritannien. Gamla datorer klarar inte ny uppdatering många tvingas skaffa ny dator. Uppland satsar på tematräffar för personer med adhd och autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Två döda i terrorattack i Storbritannien. Gamla datorer klarar inte ny uppdatering många tvingas skaffa ny dator. Uppland satsar på tematräffar för personer med adhd och autism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teile der schwedischen Geschichte erinnern an ein Drama von Shakespeare. So auch die Geschichte und vor allem das Ende des Königs Erik XIV., des ältesten Sohns Gustav Vasas. Neun Jahre saß er in Gefangenschaft, ehe er starb. Ermordet? Durch vergiftete Erbsensuppe? Wer war dieser Erik überhaupt? Ein irrer Tyrann, wie er lange Zeit in der Geschichtsschreibung dargestellt wurde? Es gibt viele Fragen zu klären in dieser Folge der Serie "Streifzug durch die Geschichte Schwedens". Geschichte soll dabei immer an konkreten Orten festgemacht werden. In dieser Folge reisen wir unter anderem nach Kalmar, Uppsala und zum Örbyhus slott in Uppland. Komm mit in die schwedische Geschichte und in eine Geschichte, wie sie Shakespeare nicht dramatischer hätte erfinden können. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steady.page/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

Att begrava och varna framtidens folk för radioaktivitet eller utnyttja det utbrända kärnbränslet i ny kärnkraft är en knäckfråga för kärnfysiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det som i flera generationer varit det kanske mest omdebatterade avfallet i Sverige.Det utbrända kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken planeras att lagras i 100.000 år nere i berget under Forsmark i Uppland. Det tycker avfallsforskare på Chalmers tekniska högskola är en dålig idé och eftersom avfallet fortfarande innehåller enorma mängder energi ser de det som en resurs att återvinna.Forskningen på Chalmers handlar om att hitta en säker metod för att göra nytt kärnbränsle av avfallet.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Botvid föddes runt år 1090 som hedning på gården Hammarby i dagens Botkyrka. På en handelsresa till England konverterade han till kristendomen - och kom senare att missionera runt Mälaren. Botvid blev mördades av en tidigare träl, som han själv friköpt, och helgonförklarades.När andra svenska helgon var kungar, biskopar eller adelskvinnor, blev bondsonen Botvid folkets egna helgon. Kungar och stormän skulle dra nytta av den tidiga kyrkan i sin strävan efter makt. Också helgonkulten var viktigt för att stärka kungamakten och lokala stormän.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och dokumentärfilmaren Maja Hagerman om Botvid, som föddes i Södermanland för nästan tusen år sedan. Hon är aktuell med boken Botvid – Den första svensken.Botvid var den första svensken utanför kungamakten och biskopsämbetet som trädde fram som individ i historiska källor. Botvid blev ett viktigt helgon i det katolska Sverige.Botvids historia är Sveriges äldsta bevarade helgonlegend, spridd under 1100- och 1200-talen. Legenden användes för att symbolisera Sveriges kristna enande som kungarike och spreds under ärkebiskopen Stefan (från 1164). Botvid – ett "folkets helgon" snarare än ett kungligt – firades den 28 juli över hela landet.Kristnandet av Sverige var en förutsättning för att landskapen Uppland, Sörmland, Östergötland och Västergötland skulle kunna enas under en kungamakt, enligt europeisk modell. I detta skede spelade helgonkulten en viktig roll.Botvid föddes omkring år 1090 som hedning på gården Hammarby i norra Södermanland, i nuvarande Botkyrka. Hans föräldrar, Sven och Bänkfrida, tillhörde den lokala bondeeliten.Som ung reste Botvid till England, där han döptes av en präst. Väl hemma i Sverige blev han missionär i Södermanland och Västmanland, tillsammans med Sankt Eskil och David av Munktorp. En berömd legend berättar om ett mirakulöst fiskafänge i Bornsjön – Botvids böner fyllde båtarna med fisk när andra fiskare gick lottlösa.Enligt traditionen mördades Botvid omkring år 1120 på ön Rågö av en träl som han själv hade frigjort och undervisat. På platsen där mordet skedde ska en källa ha uppstått – Sankt Botvids källa vid Bornsjön.Efter en första begravning i Salems kyrka lät hans bror Björn bygga en kyrka på gården Hammarby. År 1129 fördes Botvids reliker i procession till Botkyrka kyrka – där ytterligare en källa sägs ha uppstått. Orten fick därmed namnet Botkyrka – ”Botvids kyrka”. Hans grav blev en plats för mirakler och vallfärder. Under 1200-talet tillkom Botvidsofficiet – liturgin och sångerna till hans ära. I kyrkor avbildas han ofta med fisk och yxa.Idag lever hans minne kvar i Botkyrka kyrka, i ortnamn, kommunvapnet och i konst. Under 2000-talet har gregorianska sånger från 1200-talet, tillägnade Botvid, framförts på nytt – bevarade fragment finns i Riksarkivet. Han är ett av få svenska helgon vars medeltida musik vi fortfarande kan höra.Bild: St Botvid i altarskåpet i Salems kyrka från 1400-talet. Tillskrivet Hermann Rohde.Riksantikvarieämbetet. Public Domain.Musik: O beate Botvide framförd av musikhistoriker Karin Lagergren ur en handskrift från 1200-talet.Lyssna också på Sankta Elin av Skövde – vendettan som blev en helgonkult.Rättelse: I podden sägs att Botkyrka kyrka invigdes år 1174 men är år 1176.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi beger oss ner i underjorden för den avslutande delen i vår sommarspecial. Vi bjuds precis som förra gången på tre band som i sin tur ger oss Giftgrön atombombsbränna, Naturromantik från Tavastland och riktig progg från Uppland. Glad sommar!

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Då var vikingens tid över Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och mig Kristina Ekero Eriksson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2010. En man blir skjuten i huvudet och en kvinna mördad i sin säng när hon sover. Det visar sig att de tillhör samma, lilla Pingstförsamling. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Knutby är en liten sovstad i Uppland. En ort man åkt ut ur innan man fattat att man kommit in, så beskriver vissa den. Men en natt i januari förändras allt.Bara två dagar efter dådet har en 26-årig kvinna, som varit inneboende hos kvinnan och hennes familj, anhållits och erkänt mordet och mordförsöket på grannen. Polisen misstänker svartsjuka. Men vissa detaljer indikerar att det inte är så enkelt.Långsamt rullar en historia, märkligare och mer kittlande än man kunnat ana upp. En historia som innehåller sex, religion, vanföreställningar, manipulation och ond bråd död. P3 Dokumentär berättar historien om ett mord som planerats i månader och om hur media, populärkulturen och hobbyspanare vägrar släppa taget om fallet.Programmet publicerades första gången 2010. Detta är en repris.Producent: Tove Leffler

Så här låter fågelsången en majnatt på fem platser i Sverige och en i Norge. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är en åtta timmar lång direktsändning om och med fågelsång från fem platser i Sverige och en i Norge! 2025 sändes den natten till lördag 17 maj. En blåsig natt på sina håll, men fåglarna sjöng på alla platserna.Denna inspelning är den timme som hördes i P1 mellan klockan 04.02 och 05.00, då vi får höra okommenterad fågelsång i tur och ordning från: Lillån/Storån i norra Uppland, Strömbäck-Kont i Västerbotten, Tisnes utanför Tromsö i Nordnorge, Bingsmarken nära Smygehuk i Skåne, Nåsten utanför Uppsala och fågelsjön Tåkern i Östergötland. Mikrofonerna på bilden är placerade vid Tåkern.Livemix och slutmix: Magnus Larsson.Övriga tekniker, i studio och ute på fältet: Eskil Lövström, Christian Jangegård, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Lisa Hjernestam, Kristoffer Hjälmberg och Anders Larsen.Det är programledare Mats Ottosson som guidar i slutet av inspelningen.Vill du höra hela sändningen av Fågelsångsnatten 2025 finns den, i två delar, att lyssna på här och här. Eller sök upp den i appen Sveriges Radio Play.

Vita storkar återinförs i landskapet i Skåne. En riktig ambassadör för våtmarkernas myllrande liv. Men att återskapa en våtmark är ingen lätt match. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att våtmarkerna dikades ut i Sverige försvann flera av de blöta markernas röster. Inga vita storkar klapprade längre med sina orangea näbbar. Även klockgrodorna försvann.Idag riskerar ungefär 250 våtmarksarter i Sverige att utrotas. Nu ställs krav på att alla EU-länder ska restaurera våtmarker i rask takt. Men får vi tillbaka en livskraftig storkstam? Och hur vet man egentligen om en restaurering är lyckad?Klotet besöker Fulltofta i Skåne där man jobbar för att få tillbaka den vita storken. Vi åker också till Hjälstaviken i Uppland där fågellivet återvänt efter flera restaureringar av våtmarken.I programmet hörs: Tomas Pärt, professor i landskapsekologi vid Sverige Lantbruksuniversitet, Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket, Petter Albinsson, projektledare för Storkprojektet, Sara Albinsson, groddjursexpert.Programledare: Karin GyllenklevProducent: Peter Normark

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Och vid de mäktiga lindarna i Kalvnäsets naturreservat i Uppland fångar mikrofonerna upp en försommarkör med trastar, hackspettar och sångare.FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Till en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

KJØP BOKA HER (Learn Norwegian with Norse Mythology): ⁠https://buy.stripe.com/bIYdT7dCM1wLeVGdQQ?locale=en&__embed_source=buy_btn_1QhRZFLUx0JXaC0N4FoHRjI1 ⁠-------------------------------------------------------------------Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epost: Laernorsknaa@gmail.comEpisoden på nettstedet: ⁠118 - Norrøne låneord på engelsk – Lær norsk nåPhoto: Runestone U 194 at Väsby, Uppland, Sweden. Berig 2007 Wikimediacommons.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?Programledare är Tobias Svanelid.

Varför heter det Uppland, Södermanland och Västmanland? Vad är det för centralpunkt som landskapsnamnen syftar på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ska du med till Knutmasso? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det som behövs för att öppna en dörr i vardagen ut till det oförklarliga? Är det att vanliga regler och normer är upphävda? I så fall är det bra läge i Gimo i Uppland i nästa vecka. Och på ett SIS-hem för något år sedan. Och i byn Slänsmåla lite innan dess. Och runt en helt vanlig brunn, i en helt vanlig svensk mans barndom. Om detta hör vi i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Ingwazsagan eller Hemstaeposet är berättelsen om hjälten Ingwaz och hans resa till världens ände. Inristad på hällar i Hemsta utanför Enköping runt 1400 fvt är Hemstaristningarna en av de tidigaste bildberättelserna i Europa.Ingwazsagan har många likheter med Homeros Odysséen. Både Ingwaz och Odysseus färdas över havet, möter jättar och övernaturliga varelser samt beger sig på resor som sträcker sig mot världens ände. Båda berättelserna kommer ur en gemensam indoeuropeisk kulturtradition.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Ingwaz var en heroisk gestalt som enligt Hemstaristningarna färdades långt bortom det kända landet för att söka efter gudarnas visdom. Hans resa kantades av möten med mäktiga krafter, såväl i himlen som under jorden. Enligt legenden reste Ingwaz till den mystiska platsen "Urdens källa", där han genomgick ett andligt uppvaknande och återvände till sitt folk med nya insikter om universums balans. Han blev senare förknippad med fruktbarhet och kosmisk ordning, och många småkungar sökte legitimitet genom att påstå sig vara hans ättlingar.För småkungarna hos svearna blev Ingwazeposet ett kraftfullt verktyg för att befästa deras makt. Genom att knyta sitt släktskap till Ingwaz – en symbol för gudomlig legitimitet och kosmisk ordning – kunde de rättfärdiga sin ställning och hävda att deras styre var sanktionerat av gudarna. Ingwaz hjältemod och andliga visdom gav småkungarna en religiös och symbolisk auktoritet, och hjälpte till att skapa ett narrativ som stärkte den sociala sammanhållningen.Ingwazeposet och Odysséen delar många likheter, trots sina geografiska och kulturella skillnader. Båda berättelserna handlar om hjältar som ger sig ut på långa, farliga resor för att söka visdom eller återvända hem. De möter övernaturliga varelser och krafter, och deras resor symboliserar en inre transformation, där de inte bara övervinner yttre hinder utan också lär sig djupare sanningar om livet och universum. Ingwazs resa till "Urdens källa" har paralleller till Odysseus besök i dödsriket, där de båda möter krafter från bortom den mänskliga världen.Den isländske munken Odd Snorresson gjorde om Ingwazberättelsen genom att anpassa den till sin tid och kultur, men behöll kärnan av hjälteresan. I hans version blir Ingwaz en ännu större symbol för ledarskap och visdom, och Odd betonar hans koppling till den nordiska gudavärlden.Bild: Hemstaeposet, även känt som Ingwazsagan, är en av de äldsta nordiska berättelserna som bevarats genom hällristningar i Uppland. Dessa ristningar, från 1400 fvt, skildrar hjälten Ingwazs äventyr och speglar forntida föreställningar om hjältedåd och kosmiska krafter. Wikipedia. SiberianJay • CC BY-SA 4.0Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christian Olsson ger sig ut på radioresa Sverige runt i jakten på en nattuggla i varje landskap! Kommer han att lyckas? Svaret får du i Karlavagnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland – finns det i alla fall en pigg och pratglad person i varje landskap så har vi lyckats med vår radioresa.Vakna i Sverige i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar cirka kl 22.12.

31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.Programledare är Mats Ottosson.

Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så här låter fågelsången en majnatt i Sverige, på fem olika platser. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är en åtta timmar lång direktsändning om och med fågelsång från norr till söder i Sverige. 2024 sändes den natten till lördag 18 maj. En klar natt med vind på sina håll, medan vattnet låg spegelblankt på andra. Fåglarna var på gång redan från midnatt och genom alla åtta timmar!Denna inspelning är den timme som hördes i P1 mellan klockan 04.02 och 05.00, då vi får höra okommenterad fågelsång från Täftefjärden i Västerbotten, Nåsten och Örsundaån i Uppland, Revinge och Vombs fure i Skåne, samt Stenåsabadet på Öland. Kanoten på bilden är från det paddlande teamet i Örsundaån.Livemix och slutmix: Magnus Larsson.Övriga tekniker, i studio och ute på fältet: Eskil Lövström, Christian Jangegård, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Lisa Hjernestam, Kristoffer Hjälmberg och Fredrik Brofalk.Det är programledare Mats Ottosson som guidar.Vill du höra hela sändningen av Fågelsångsnatten 2024 finns den, i två delar, att lyssna på här och här. Eller sök upp den i appen Sveriges Radio Play.Och vilka fåglar är det som hörs? Här är en sammanfattning, i den ordning vi lyssnar på platserna:STENÅSA (tid: 00.00)Inleds med ärtsångare i förgrunden. På långt håll hörs exempelvis fiskmås, skrattmås och rödbena från stranden.Efter en kort stund tar storspov, gök och sånglärka över. Ärtsångaren återkommer så småningom och storspov hörs på avstånd.TÄFTEFJÄRDEN (tid: 07.00)Skrattmåsar dominerar totalt. Fisktärna och silvertärna hörs emellanåt. En storskrake lyfter och flyger iväg vid ett tillfälle.NÅSTEN (tid: 17.00)Koltrast och taltrast hörs mest hela tiden. Spillkråka kommer in med mäktiga trumningar. Ringduva är också framträdande, dessutom en rad mindre sångfåglar som kungsfågel, lövsångare, gransångare, bofink, rödhake och trädkrypare. Vid ett tillfälle talgoxe på mycket nära håll.ÖRSUNDAÅN (tid: 26.30)Gräshoppssångare inleder i förgrunden, tillsammans med bland annat näktergal, gök, fasan, törnsångare och ringduva. Kråka, sävsångare, buskskvätta och storspov ansluter efter ett tag. Rördrom hörs några gånger, en knipa flyger upp och iväg. Sånglärka tillkommer mot slutet.REVINGE/VOMBS FURE (tid: 36.30 resp 40.25)Revinge inleder med ringduva, näktergal, gök, trana, gröngöling, gransångare, grågås och enstaka trumningar av större hackspett. Efter några minuter miljöbyte till Vombs fure, där hörs en smattrande gärdsmyg innan årets stjärnskott sommargyllingen börjar flöjta. Även koltrast, lövsångare, trädpiplärka och blåmes hörs, med flera.STENÅSA (tid: 46.40)Havsstranden i fokus med gravand, som både skrockar hest och säger piu piu (som rymdpistoler) som främsta aktör. Bland andra arter som hörs finns skrattmås, fiskmås, gråtrut större strandpipare, rödbena, strandskata, tofsvipa, hämpling och törnsångare.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna. Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

I fyra avsnitt presenteras sändningsplatserna under Fågelsångsnatten 2024. I fjärde avsnittet: reporter Lena Näslund testas på fågelläten som kan höras längs Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och quizmakare: Karin GyllenklevFågelläten från Sveriges Radios arkiv samt en inspelning av Paul Kelly, från databasen xeno-canto.org Fågelsångsnatten 2024 direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play natt mot lördag 18 maj, kl 00.02-07.55.

Heyadda saadaalinta dhaqanka ayaa sheegtay iney 21 boqolkii hoos u dhaceen tirada dadkii booqanayey madxafyada. Xukuumadda oo isugu yeertey 50 heyadood si ey ugala tashato in la xiro ama heyado kala lala mataaneeyo. Tiro aad u hooseeysa oo laga heley xanuunka covid-19 gobolka Uppland. Sweden oo kaalinta labaad kaga jirta shaqa la'aanta dhallinyarada wixii da'dooda loo gaaro 25 jir ee waddammada xubnaha ka ah EU-da, waxaana keliya oo kaga sarreeya dalka Isbayn.

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledare är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Då var vikingens tid över. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och Kristina Ekero Eriksson.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In this bonus episode, I take you out to the reedbeds at the southern end of Hjälstaviken Reserve here in Sweden. This incredible site is one of the premier birding reserves in Uppland, Sweden. It offers a wide variety of species, many of which are to be found in the wonderful reedbed habitat that fringes this freshwater lake. Join me, for a day trip to the site in Late May, when many birds are actively displaying on their respective breeding territories. Experience the wonderful sounds of some rather special species at this wonderful location. Following the early morning spring tour of Hjälstaviken's reedbeds, I answer a question from one of our listeners. During this short section, I will also go into a little detail on how to start field recording birds in the wild, with a brief audio section on what equipment can be sourced and utilized by those with an interest in putting their first steps forward into the world of sound recording... I will then finish the episode with another section on Nocturnal migration, this time, concentrating on the sounds of Spring migration at Landsort, here in Sweden. I will run through several species recorded at Landsort Sweden over the past few years, complete with a running commentary on each of the recordings featured.00:00 Introduction to Wild Bird Acoustics00:03 The Joys of Spring and Bird Watching01:19 The Arrival of Willow Warbler03:12 The Return of Wood Sandpiper03:55 The Early Arrival of Northern Lapwing04:44 The Sounds of Gadwall and Great Crested Grebe05:58 The Melody of Blackcap, Willow Warbler and Wryneck08:14 The Courtship Display of Ring Necked Pheasant08:59 The Song of Lesser Whitethroat12:35 A Mixed Singer: Common Chiffchaff14:58 The Distant Call of Female Northern Eider17:25 The Busy Woodlands and Lesser Spotted Woodpecker23:10 The Displaying Common Redshank at Sandimar Reserve24:40 The Displaying Common Ring Plover25:55 The Returning Tree Pipit28:48 The Call of Male Common Redstart30:20 Conclusion and Reflections on Field RecordingSupport the showLots more audio related material here at my long running website;https://blogbirder.blogspot.com/

Efter frifödseln och en vild graviditet hamnade Rachel Bråthén mitt i en debatt om svensk förlossningsvård. Hur hamnade hon där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rachel Bråthén är influeraren som snabbt fick miljontals följare på sociala medier, med yoga på kritvita stränder på den karibiska ön Aruba.Nu har ”Yoga Girl” flyttat från stranden, till skogen i Uppland, och blivit en mammainfluerare. Sommaren 2023 födde hon sitt andra barn genom en så kallad ”frifödsel”, hemma, utan barnmorska eller någon tillgång till vård. Även graviditeten valde hon att ha oövervakad, utan kontroller och mödravårdsbesök, en så kallad ”vild graviditet”. Hennes val har väckt stark kritik från flera håll. ”Jag var lite hjärntvättad i det”Flytten till Uppland är inte den första stora förändringen i Rachel Bråthéns liv. Ett exempel är när hon tidigare var vad hon själv kallar en ”veganprofet”, men 2022 gick hon ut med att hon inte längre var vegan. Många av hennes följare lämnade, och blev arga.I dag säger Rachel Bråthén att hon inte längre vill predika.Men finns det en risk att hon hamnat i samma sak igen, med hennes ”frifödsel”? Och vart är egentligen Rachel Bråthén och ”Yoga Girl” på väg härnäst?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivareUnder slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695.Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland.Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl.Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård.I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten.Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493).Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning Hungersnöden 1695–1697 i Helsingfors | Historia Helsinki 157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius Klimatet, döden och makten – 1690-talets klimatkris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan tar den svenska kriminalhistorien med oss till ett kalhygge någonstans mellan Gästrikland och Uppland. En förruttnad kropp hittas till synes mördad. Fahlström och hans gäng kopplas in och snart ska en mordhistoria innehållandes tandproteser, falska pass och grantoppar rullas upp. På slutet är Lena påkopplad och rantar om sportvokabulär!

Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.Under det senaste århundradet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n – ofta ensamVår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domainMusik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.I den nymixade reprisen av avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, WikipediaMusik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Randomly, there were lots of shipwreck stories in the news this week, so we decided to do a themed episode! First up, we have a story about a shipwreck recovery off the coast of Oregon. Then we move over to a viking age shipyard that was discovered in Sweden. And finally, the excavation of a ship from the middle ages presents a unique challenge to archaeologists. Interested in learning about how to use X-Rays and similar technology in archaeology? Check out the linked PaleoImaging course from James Elliot! Connect with James on Twitter: @paleoimaging Interested in sponsoring this show or podcast ads for your business? Zencastr makes it really easy! Click this message for more info. Start your own podcast with Zencastr and get 30% off your first three months with code TAS. Click this message for more information. Links Legendary Spanish galleon shipwreck discovered on Oregon coast 'First of its Kind' Viking Age Shipyard Discovered at Birka, a Swedish World Heritage Site Press Release from Stockholm University: Unique Viking Age Shipyard discovered at Birka The Report: En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021 Archaeologists race against time to study crumbling 1,300-year-old shipwreck TAS Vikings Episode Contact Chris Webster chris@archaeologypodcastnetwork.com Rachel Roden rachel@unraveleddesigns.com RachelUnraveled (Instagram) ArchPodNet APN Website: https://www.archpodnet.com APN on Facebook: https://www.facebook.com/archpodnet APN on Twitter: https://www.twitter.com/archpodnet APN on Instagram: https://www.instagram.com/archpodnet Tee Public Store Affiliates Wildnote TeePublic Timeular Motion

Randomly, there were lots of shipwreck stories in the news this week, so we decided to do a themed episode! First up, we have a story about a shipwreck recovery off the coast of Oregon. Then we move over to a viking age shipyard that was discovered in Sweden. And finally, the excavation of a ship from the middle ages presents a unique challenge to archaeologists. Interested in learning about how to use X-Rays and similar technology in archaeology? Check out the linked PaleoImaging course from James Elliot! Connect with James on Twitter: @paleoimaging Interested in sponsoring this show or podcast ads for your business? Zencastr makes it really easy! Click this message for more info. Start your own podcast with Zencastr and get 30% off your first three months with code TAS. Click this message for more information. Links Legendary Spanish galleon shipwreck discovered on Oregon coast 'First of its Kind' Viking Age Shipyard Discovered at Birka, a Swedish World Heritage Site Press Release from Stockholm University: Unique Viking Age Shipyard discovered at Birka The Report: En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021 Archaeologists race against time to study crumbling 1,300-year-old shipwreck TAS Vikings Episode Contact Chris Webster chris@archaeologypodcastnetwork.com Rachel Roden rachel@unraveleddesigns.com RachelUnraveled (Instagram) ArchPodNet APN Website: https://www.archpodnet.com APN on Facebook: https://www.facebook.com/archpodnet APN on Twitter: https://www.twitter.com/archpodnet APN on Instagram: https://www.instagram.com/archpodnet Tee Public Store Affiliates Wildnote TeePublic Timeular Motion

Adam Walling bor på ett LSS-boende i Enköping i Uppland och har fått nej tre gånger till att få kontaktperson. FUB: "Det strider mot lagen att Adam inte får kontaktperson". Vi berättar också om jordbävningen i Afghanistan. I Sverige höjs garantipensionen.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Many regard Olov Johannson as Sweden's greatest craftsman on the nyckelharpa. With his brilliant solo playing and as a member of the group Väsen, he has been largely responsible for the explosion of nyckelharpa playing that has been witnessed recently in Sweden. Olov grew up in Tärnsjö in northern Uppland and began to play the nyckelharpa at age 14. About a year later he began to study with Curt Tallroth, a well-known bearer of the tradition from Harbo. Through Curt, Olov has learned tunes that have been played in northern Uppland for centuries, passed on from musician to musician. Olov has also played with Eric Sahlström, the most prominent nyckelharpa player of the 20th century. Since 1989, Olov has worked exclusively as a musician, principally with Väsen. But he also plays with Anders Bromander, Nyckelharpsorkestern, Björn Ståbi, Mats Berglund, Kalle Almlöf and as a solo artist. The popularity of the folk-rock group Nordman has brought the sound of Olov's harpa to the ears of more than one million record buyers. In 1997 he was honored to be the first Swedish folk musician to work with the world renowned American ensemble, the Kronos Quartet. Olov has toured in the U.S.A., Canada, India, Libya, Slovenia, France, Ireland, Scotland, Luxembourg, Italy, Japan and elsewhere. Olov works actively to pass on his musical inheritance, and has become a role model for many young nyckelharpa players. He gives instruction both at The Eric Sahlström-Institute and through the Royal Music College in Stockholm. Olov has received many awards and scholarships for his achievements as a musician. In 1984 he was selected as a National Musician, in 1989 he was awarded the Viksta-Lasse Scholarship, and in 1990 he was chosen as World's Master of both the modern and older type of nyckelharpa. In 1992 he received the Ceylon Wallin Scholarship and in 1995 the Vuxenskolan's Artist Stipendium. 2013 he received the Zorn Medal in gold, possibly the finest reward a traditional musician can get in Sweden.

Creepypodden gör en alldeles speciell Halloweenspecial. I mörkaste oktober uppsökte Jack och Ludvig Biskops Arnö i Uppland, där dramatiklinjen anordnat en författarkväll. Författarna är eleverna själva, på folkhögskolan på ön, och inspelningsplatsen den unika gotiska salen. Allt borgar för en sällsam kväll. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.