Podcasts about Uppland

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Och vid de mäktiga lindarna i Kalvnäsets naturreservat i Uppland fångar mikrofonerna upp en försommarkör med trastar, hackspettar och sångare.FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Bingsmarken, Lillån & Storån, Strömbäck-Kont, Nåsten och Tromsö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är här igen. För sjätte året i rad fångar mikrofonerna upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Nytt för i år är även en plats i Norge.Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar i den fågelsång som hörs just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Timmen mellan klockan fyra och fem viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio som i år är placerat vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne, Lillån och Storån vid Tinäset på gränsen mellan Västmanland och Uppland, Strömbäck-Kont utanför Umeå i Västerbotten, Nåsten i Uppland och Straumsbukta och Tisnes utanför Tromsö i Norge.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + de två extramikrofonernaProgramledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall har sin utestudio vid fågelsjön Tåkern i Östergötland. Med lite tur kommer lyssnarna redan under de mörka timmarna kunna höra flera arter beckasiner, småfläckig sumphöna och trumpetande tranor därifrån. Det finns chans både på roliga, mystiska fågelläten i mörkret, och sedan en vacker fågelkör när gryningen nalkas.Vid Bingsmarken utanför Smygehuk i Skåne lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelprofessor Susanne Åkesson efter sånglärka och kärrsångare. De har även chans på till exempel hämpling, kattuggla, vattenrall och näktergal.Över 100 mil längre norrut (fågelvägen) njuter reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius av morkullor och trastar i Strömbäck-Kont utanför Umeå. De hoppas även på enkelbeckasin, dvärgmås, skrattmås, grönbena, gluttsnäppa och sångsvan med flera.Reporter Lena Näslund, fågelexpert Didrik Vanhoenacker och ljudtekniker Andreas Tosting paddlar fram genom natten i Storån och Lillån vid Tinäset, på gränsen mellan Uppland och Västmanland. Det finns myrmark och gammal barrskog innanför strandkanten och trion tror på sångsvan, tranor, storlom, hackspettar, ugglor, orrar, korp och korsnäbbar.I Straumsbukta utanför Tromsö i Nordnorge går solen knappt ner den här natten. Här spelar kustens och havets fåglar upp i en miljö som är helt ny för Fågelsångsnatten.Till en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. FågelsånglektionerUnder våren har Mats Ottosson gjort fem nya fågelsånglektioner, om bland annat rovfåglarnas knepiga läten och tips på hur man bäst använder sig av fågelsångsappar i mobilen. Totalt finns nu 48 fågelsånglektioner att lyssna på i podden Livet enligt Naturmorgon.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars EdeniusDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen.

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En har-morgon i Uppland med fokus bland annat på hur det går för skogsharen när fältharen brer ut sig norrut. Och varför är det så mycket sjöstjärnor på västkusten just nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De finns i vår närhet året runt – hararna. Men vår inhemska skogshare, den som blir vit på vintern och har tassar som är anpassade att ta sig fram på snö, blir allt ovanligare, utkonkurrerad av den främmande arten fälthare. Den första utplanteringen av den skedde på ön Ven redan 1858. Sedan dess har den spritt sig uppåt landet, både av egen kraft och genom nya utplanteringar. Och så finns också moharen, en underart av skogsharen, med blågrå päls istället för vit på vintern. Hur ser läget ut för arterna, hur lever de på vintern, när får de ungar, och hur kan man skilja dem åt? Förhoppningsvis finns det spårsnö när fältreporter Lena Näslund träffar forskarna Carl-Gustaf Thulin och Daniel Bergman i uppländska marker.Under en femtonårsperiod har blåmusslorna minskat längs västkusten, men sommaren 2024 kom de tillbaka i massor. Forskarna vet ännu inte exakt varför. Men en tydlig effekt av de många blåmusslorna är att antalet vanliga sjöstjärnor nu exploderar. Marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium tar med reporter Jenny Berntson Djurvall ut till blåmusslorna och sjöstjärnorna i det kalla februarihavet.Tillsammans med Daniel Värjö från Klotet i P1 kollar vi också på den färska miljömålsberedningen, där meningen var att politiker och experter skulle enas om hur Sverige ska jobba framöver för att nå olika miljömål. Men det var svårt bland annat när det gäller hur mycket skog som ska skyddas. Och förslagen som lagts fram har också kritiserats från miljö- och naturorganisationer.Varför rullar mössen i Katarina Wolfs stuga i norra Värmland ut hela hushållspappersrullen när hon inte är hemma? Tycker de till och med att det är kul? Gnagarexperten Frauke Ecke svarar.Och så ska vi till en tropisk molnskog i Colombia! Där reporter Sara Sällström springer på en blomma med neonröda fläckar på undersidan av bladen. Fläckarna visar sig vara som landningsljuset på en flygplats – för kolbirier.Varför föredrog snäckorna glansigt reklamblad i brevlådan framför vanliga brev? Den frågan var vi inne och nosade på i förra veckan. Nu har våra lyssnare kommit med mer information i mysteriet.I kråkvinkeln längtar Karin Gyllenklev efter dofter i februari.Programledare är Joacim Lindwall.

KJØP BOKA HER (Learn Norwegian with Norse Mythology): ⁠https://buy.stripe.com/bIYdT7dCM1wLeVGdQQ?locale=en&__embed_source=buy_btn_1QhRZFLUx0JXaC0N4FoHRjI1 ⁠-------------------------------------------------------------------Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epost: Laernorsknaa@gmail.comEpisoden på nettstedet: ⁠118 - Norrøne låneord på engelsk – Lær norsk nåPhoto: Runestone U 194 at Väsby, Uppland, Sweden. Berig 2007 Wikimediacommons.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?Programledare är Tobias Svanelid.

Varför heter det Uppland, Södermanland och Västmanland? Vad är det för centralpunkt som landskapsnamnen syftar på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ska du med till Knutmasso? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det som behövs för att öppna en dörr i vardagen ut till det oförklarliga? Är det att vanliga regler och normer är upphävda? I så fall är det bra läge i Gimo i Uppland i nästa vecka. Och på ett SIS-hem för något år sedan. Och i byn Slänsmåla lite innan dess. Och runt en helt vanlig brunn, i en helt vanlig svensk mans barndom. Om detta hör vi i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.Varför slåss de?– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.Men vad fanns personalen i de här situationerna?– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.IVO känner till flera sådana här händelser.Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?– Jag anser inte det. Nej.Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.

Ingwazsagan eller Hemstaeposet är berättelsen om hjälten Ingwaz och hans resa till världens ände. Inristad på hällar i Hemsta utanför Enköping runt 1400 fvt är Hemstaristningarna en av de tidigaste bildberättelserna i Europa.Ingwazsagan har många likheter med Homeros Odysséen. Både Ingwaz och Odysseus färdas över havet, möter jättar och övernaturliga varelser samt beger sig på resor som sträcker sig mot världens ände. Båda berättelserna kommer ur en gemensam indoeuropeisk kulturtradition.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Ingwaz var en heroisk gestalt som enligt Hemstaristningarna färdades långt bortom det kända landet för att söka efter gudarnas visdom. Hans resa kantades av möten med mäktiga krafter, såväl i himlen som under jorden. Enligt legenden reste Ingwaz till den mystiska platsen "Urdens källa", där han genomgick ett andligt uppvaknande och återvände till sitt folk med nya insikter om universums balans. Han blev senare förknippad med fruktbarhet och kosmisk ordning, och många småkungar sökte legitimitet genom att påstå sig vara hans ättlingar.För småkungarna hos svearna blev Ingwazeposet ett kraftfullt verktyg för att befästa deras makt. Genom att knyta sitt släktskap till Ingwaz – en symbol för gudomlig legitimitet och kosmisk ordning – kunde de rättfärdiga sin ställning och hävda att deras styre var sanktionerat av gudarna. Ingwaz hjältemod och andliga visdom gav småkungarna en religiös och symbolisk auktoritet, och hjälpte till att skapa ett narrativ som stärkte den sociala sammanhållningen.Ingwazeposet och Odysséen delar många likheter, trots sina geografiska och kulturella skillnader. Båda berättelserna handlar om hjältar som ger sig ut på långa, farliga resor för att söka visdom eller återvända hem. De möter övernaturliga varelser och krafter, och deras resor symboliserar en inre transformation, där de inte bara övervinner yttre hinder utan också lär sig djupare sanningar om livet och universum. Ingwazs resa till "Urdens källa" har paralleller till Odysseus besök i dödsriket, där de båda möter krafter från bortom den mänskliga världen.Den isländske munken Odd Snorresson gjorde om Ingwazberättelsen genom att anpassa den till sin tid och kultur, men behöll kärnan av hjälteresan. I hans version blir Ingwaz en ännu större symbol för ledarskap och visdom, och Odd betonar hans koppling till den nordiska gudavärlden.Bild: Hemstaeposet, även känt som Ingwazsagan, är en av de äldsta nordiska berättelserna som bevarats genom hällristningar i Uppland. Dessa ristningar, från 1400 fvt, skildrar hjälten Ingwazs äventyr och speglar forntida föreställningar om hjältedåd och kosmiska krafter. Wikipedia. SiberianJay • CC BY-SA 4.0Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Det första Svearikets uppgång och fallKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt tar Henrik oss med på en oväntad och kontemplativ vandring genom Tärna kyrkogård i Uppland. Med sin karakteristiska blandning av humor, eftertänksamhet och existentiella funderingar, guidar Henrik oss genom denna fridfulla plats där historien vilar under marken och trädens sus bildar en stilla bakgrundsmusik.Henrik delar med sig av barndomsminnen från familjeutflykter till kyrkor och kyrkogårdar, reflekterar över livets förgänglighet, och funderar kring tro och respekten för andras övertygelser. Med en unik förmåga att hitta det extraordinära i det vardagliga, läser han gravstenarnas inskriptioner och väver samman berättelser om de liv som en gång levts här.Från den humoristiska anekdoten om morbror Yngves oavsiktliga gravspottande till den rörande berättelsen om en djup konversation med sin mor på en kyrkogård, tar Henrik oss med på en resa genom tid och minnen. Han reflekterar över döden som ett "kapprum" innan den eviga festen och funderar över vår rätt att tro på det oförklarliga, så länge det inte skadar andra.Avsnittet avslutas med en vördnadsfull hälsning till de som vilar på kyrkogården och en påminnelse om livets skörhet och skönhet. Henrik lämnar oss med en känsla av samhörighet med både de levande och de döda, och en uppskattning för de små ögonblicken som gör livet värt att leva.Så slut ögonen, luta dig tillbaka, och låt Henrik ta dig med på en vandring genom Tärna kyrkogård - en plats där historien vilar och där livets stora frågor får utrymme att eka mellan gravstenarna.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Vill du slippa reklamen? Bli plusmedlem: https://plus.acast.com/s/vandra-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christian Olsson ger sig ut på radioresa Sverige runt i jakten på en nattuggla i varje landskap! Kommer han att lyckas? Svaret får du i Karlavagnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland – finns det i alla fall en pigg och pratglad person i varje landskap så har vi lyckats med vår radioresa.Vakna i Sverige i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar cirka kl 22.12.

31 juli 2014 bröt den stora branden i Västmanland ut. Vad har hänt i naturen där sedan dess? Vi sänder direkt från naturreservatet Hälleskogsbrännan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagarna är det tio år sedan den stora skogsbranden i Västmanland startade. Vår fältreporter Lena Näslund besöker Hälleskogsbrännan – det stora naturreservatet där naturen får sköta sig själv och både forskare och naturintresserade kan följa hur naturen återhämtar sig.Vi möter Sören Larsson som följt utvecklingen från brandens första dag. Han var med och inventerade de tretåiga hackspettarna som dök upp direkt för att festa på alla insekter i de döda och döende träden. Han såg dem försvinna nästan lika snabbt och ersättas av andra, som gärdsmygen. Nu är det sångare – som härmsångare – som finns i mängder i brandområdet.Vi träffar också Ylva Norén från länsstyrelsen som är ansvarig för reservatet och för naturvårdsbränningar i Västmanland. Hon har sett skillnaden mellan de kontrollerade bränderna och den rasande branden som slukade inte bara träden, utan också mineraljorden och lämnade efter sig ett svartbränt stenlandskap. Hon har sett svedjenävorna ta tillfället att blomma efter en lång väntan på tillräcklig värme för fröna att gro, avlösas av rallarrosen som färgade landskapet rosa och nu är det björk, asp och sälg som målar grönt. Men hur kommer framtidens skog att se ut? Den frågan ställer vi också till Lena Gustafsson, professor emeritus i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, som följt hur djur- och växtlivet i området utvecklats sedan branden. Vi gräver också i vårt arkiv och tar oss tillbaka till några av de tillfällen då Naturmorgon besökt Hälleskogsbrännan de senaste tio åren.Och så blir det en avstickare till Rävbacken i Uppland där biologen Emil Nilsson återskapar ett öppnare kulturlandskap med plats för många arter, som den lilla ormbunken månlåsbräken till exempel. Här får vi en inblick i gräsmarkernas och gräsmarksarternas historia.Förra veckan frågade vi Naturmorgons lyssnare om någon sett morkullor lyfta med sig en unge under sig när de flyger iväg. Jodå, det verkar verkligen inte bara var en skröna - vi har fått in mängder av vittnesmål på detta!I veckans kråkvinkel plockar Helena Söderlundh blåbär och känner vemodet rulla in.Programledare är Mats Ottosson.

Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så här låter fågelsången en majnatt i Sverige, på fem olika platser. Inspelningen är hämtad ur Fågelsångsnatten 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten är en åtta timmar lång direktsändning om och med fågelsång från norr till söder i Sverige. 2024 sändes den natten till lördag 18 maj. En klar natt med vind på sina håll, medan vattnet låg spegelblankt på andra. Fåglarna var på gång redan från midnatt och genom alla åtta timmar!Denna inspelning är den timme som hördes i P1 mellan klockan 04.02 och 05.00, då vi får höra okommenterad fågelsång från Täftefjärden i Västerbotten, Nåsten och Örsundaån i Uppland, Revinge och Vombs fure i Skåne, samt Stenåsabadet på Öland. Kanoten på bilden är från det paddlande teamet i Örsundaån.Livemix och slutmix: Magnus Larsson.Övriga tekniker, i studio och ute på fältet: Eskil Lövström, Christian Jangegård, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Lisa Hjernestam, Kristoffer Hjälmberg och Fredrik Brofalk.Det är programledare Mats Ottosson som guidar.Vill du höra hela sändningen av Fågelsångsnatten 2024 finns den, i två delar, att lyssna på här och här. Eller sök upp den i appen Sveriges Radio Play.Och vilka fåglar är det som hörs? Här är en sammanfattning, i den ordning vi lyssnar på platserna:STENÅSA (tid: 00.00)Inleds med ärtsångare i förgrunden. På långt håll hörs exempelvis fiskmås, skrattmås och rödbena från stranden.Efter en kort stund tar storspov, gök och sånglärka över. Ärtsångaren återkommer så småningom och storspov hörs på avstånd.TÄFTEFJÄRDEN (tid: 07.00)Skrattmåsar dominerar totalt. Fisktärna och silvertärna hörs emellanåt. En storskrake lyfter och flyger iväg vid ett tillfälle.NÅSTEN (tid: 17.00)Koltrast och taltrast hörs mest hela tiden. Spillkråka kommer in med mäktiga trumningar. Ringduva är också framträdande, dessutom en rad mindre sångfåglar som kungsfågel, lövsångare, gransångare, bofink, rödhake och trädkrypare. Vid ett tillfälle talgoxe på mycket nära håll.ÖRSUNDAÅN (tid: 26.30)Gräshoppssångare inleder i förgrunden, tillsammans med bland annat näktergal, gök, fasan, törnsångare och ringduva. Kråka, sävsångare, buskskvätta och storspov ansluter efter ett tag. Rördrom hörs några gånger, en knipa flyger upp och iväg. Sånglärka tillkommer mot slutet.REVINGE/VOMBS FURE (tid: 36.30 resp 40.25)Revinge inleder med ringduva, näktergal, gök, trana, gröngöling, gransångare, grågås och enstaka trumningar av större hackspett. Efter några minuter miljöbyte till Vombs fure, där hörs en smattrande gärdsmyg innan årets stjärnskott sommargyllingen börjar flöjta. Även koltrast, lövsångare, trädpiplärka och blåmes hörs, med flera.STENÅSA (tid: 46.40)Havsstranden i fokus med gravand, som både skrockar hest och säger piu piu (som rymdpistoler) som främsta aktör. Bland andra arter som hörs finns skrattmås, fiskmås, gråtrut större strandpipare, rödbena, strandskata, tofsvipa, hämpling och törnsångare.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del två av natten: Från 04.02-07.55.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna.Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Stenåsa på Öland, Revinge i Skåne, Täftefjärden i Västerbotten och Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femte året i rad fångar mikrofoner upp fågelröster från flera olika platser i Sverige. Naturmorgons programledare, reportrar och fågelexperter guidar till vad det är vi får höra just denna majnatt. Men det blir också långa stunder med bara fågelsång. Inte minst i gryningen, då fågelsången oftast är som mest intensiv. Timmen mellan klockan fyra och fem på morgonen viks helt åt fågelsång utan prat.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio vid Stenåsabadet på sydöstra Öland.Förutom från Öland sänds fågelsång direkt från Täftefjärden i Västerbotten, Örsundaån i Uppland och Revinge i Skåne. På de platserna finns både reporter och expert som guidar till vilka fåglar vi får höra. Mikrofoner finns också på en femte plats, skogsområdet Nåsten utanför Uppsala.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.De fyra arenorna + extramikrofonenStenåsabadet på sydöstra ÖlandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson tar bron över till Öland – till havsstranden och strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland. Här sjunger sånglärkan högt i skyn, här hörs storspovens magiska drill och tofsvipornas fantasieggande spelläte, och här häckar rödspov. Över havet drar kärrsnäppor och gäss förbi och i träddungar och buskage kan såväl nattskärra som näktergal höras. Revinge i SkåneVid Revinge i Skåne möter vi lövskogens mångstämmiga kör; sångare flöjtar och kvillrar i trädkronor och blommande buskage. Lägg till gökar, lärkor och trastar, allt bäddar för att ekologiprofessor Susanne Åkesson och reporter Lisa Henkow får skärpa sina öron. Är det i år det kraftiga flöjtandet från sommargyllingen gör premiär i Fågelsångsnatten, eller kanske den finstämda trädlärkan? Örsundaån i UpplandUnder vikingatiden var Örsundaån i Uppland en mäktig flod med strömmande vatten. Genom landhöjning och utdikningar är det idag ett betydligt intimare vattendrag, på några ställen en dold värld och ett paradis för fåglar. Med kanot hoppas det paddlande teamet Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker få uppleva mängder av nattsångare: vassångare, kärrsångare och gräshoppsångare till exempel. Färden startar ovanför Alstasjön, går vidare förbi Örsundsbro och slutar i Lårstaviken i Mälaren med chans på kornknarr, vaktel, näktergal och olika ugglor för att nämna några. Med lite tur bjuder färden också på möten med bland annat utter och bäver. Täftefjärden i VästerbottenI en havsvik utanför Umeå, i Täftefjärden, befinner sig det nordligaste teamet. Vid en havsstrand, vid Skäret, finns reporter Joacim Lindwall tillsammans med fågelfotografen och fågelskådaren Jörgen Wiklund. En ljudlig skratt- och dvärgmåskoloni får sällskap av silvertärnor, skräntärnor, trana, sångsvan, rödbena, drillsnäppa, gluttsnäppa, svartsnäppa, knipa med flera. Och på andra sidan viken, i en tall- och blandskog, hoppas man att mikrofonerna fångar en kör av koltrast, dubbeltrast, rödvingetrast och taltrast. Kanske till och med ett orrspel på håll. Nåsten utanför UppsalaUnder natten kommer även en femte lokal att höras då och då, en liten vattensamling i skogsområdet Nåsten utanför Uppsala. Hit söker sig både däggdjur och fåglar om natten för att dricka. Här finns förhoppningar om att få komma en enstaka lövsångare, stjärtmes eller taltrast riktigt nära. Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive tre nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 43 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. I podden Livet enligt Naturmorgon finns också fyra nya quiz som också är presentationer av de olika sändningsplasterna. Samlad information på hemsidan och sociala medier All information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund.Experter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Jörgen WiklundDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Fredrik Brofalk, Anders Larsen.

I fyra avsnitt presenteras sändningsplatserna under Fågelsångsnatten 2024. I fjärde avsnittet: reporter Lena Näslund testas på fågelläten som kan höras längs Örsundaån i Uppland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och quizmakare: Karin GyllenklevFågelläten från Sveriges Radios arkiv samt en inspelning av Paul Kelly, från databasen xeno-canto.org Fågelsångsnatten 2024 direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play natt mot lördag 18 maj, kl 00.02-07.55.

Heyadda saadaalinta dhaqanka ayaa sheegtay iney 21 boqolkii hoos u dhaceen tirada dadkii booqanayey madxafyada. Xukuumadda oo isugu yeertey 50 heyadood si ey ugala tashato in la xiro ama heyado kala lala mataaneeyo. Tiro aad u hooseeysa oo laga heley xanuunka covid-19 gobolka Uppland. Sweden oo kaalinta labaad kaga jirta shaqa la'aanta dhallinyarada wixii da'dooda loo gaaro 25 jir ee waddammada xubnaha ka ah EU-da, waxaana keliya oo kaga sarreeya dalka Isbayn.

När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledare är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Då var vikingens tid över. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och Kristina Ekero Eriksson.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In der neuen Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte" wandern wir durch die schwedische Geschichte. Es ist eine spannende Geschichte voller Kriege, Erfolge, spannender Persönlichkeiten - und auch mystischen Gestalten. In der heutigen Episode reisen wir nach Uppland - nach Gamla Uppsala und nach Vendels kyrka. Hier stoßen wir nicht nur auf mysteriöse Hügel- und Schiffsgräber, sondern auch auf mythische Sagengestalten, die bis ins 19. Jahrhundert für bare Münze genommen worden sind. Die schwedische Frühgeschichte kann ohne diese Sagen nicht verstanden werden. Reise mit in Schwedens Vergangenheit, in die Vendelzeit, jener Epoche vor den Wikingern! Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

In this bonus episode, I take you out to the reedbeds at the southern end of Hjälstaviken Reserve here in Sweden. This incredible site is one of the premier birding reserves in Uppland, Sweden. It offers a wide variety of species, many of which are to be found in the wonderful reedbed habitat that fringes this freshwater lake. Join me, for a day trip to the site in Late May, when many birds are actively displaying on their respective breeding territories. Experience the wonderful sounds of some rather special species at this wonderful location. Following the early morning spring tour of Hjälstaviken's reedbeds, I answer a question from one of our listeners. During this short section, I will also go into a little detail on how to start field recording birds in the wild, with a brief audio section on what equipment can be sourced and utilized by those with an interest in putting their first steps forward into the world of sound recording... I will then finish the episode with another section on Nocturnal migration, this time, concentrating on the sounds of Spring migration at Landsort, here in Sweden. I will run through several species recorded at Landsort Sweden over the past few years, complete with a running commentary on each of the recordings featured.00:00 Introduction to Wild Bird Acoustics00:03 The Joys of Spring and Bird Watching01:19 The Arrival of Willow Warbler03:12 The Return of Wood Sandpiper03:55 The Early Arrival of Northern Lapwing04:44 The Sounds of Gadwall and Great Crested Grebe05:58 The Melody of Blackcap, Willow Warbler and Wryneck08:14 The Courtship Display of Ring Necked Pheasant08:59 The Song of Lesser Whitethroat12:35 A Mixed Singer: Common Chiffchaff14:58 The Distant Call of Female Northern Eider17:25 The Busy Woodlands and Lesser Spotted Woodpecker23:10 The Displaying Common Redshank at Sandimar Reserve24:40 The Displaying Common Ring Plover25:55 The Returning Tree Pipit28:48 The Call of Male Common Redstart30:20 Conclusion and Reflections on Field RecordingSupport the showLots more audio related material here at my long running website;https://blogbirder.blogspot.com/

Efter frifödseln och en vild graviditet hamnade Rachel Bråthén mitt i en debatt om svensk förlossningsvård. Hur hamnade hon där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rachel Bråthén är influeraren som snabbt fick miljontals följare på sociala medier, med yoga på kritvita stränder på den karibiska ön Aruba.Nu har ”Yoga Girl” flyttat från stranden, till skogen i Uppland, och blivit en mammainfluerare. Sommaren 2023 födde hon sitt andra barn genom en så kallad ”frifödsel”, hemma, utan barnmorska eller någon tillgång till vård. Även graviditeten valde hon att ha oövervakad, utan kontroller och mödravårdsbesök, en så kallad ”vild graviditet”. Hennes val har väckt stark kritik från flera håll. ”Jag var lite hjärntvättad i det”Flytten till Uppland är inte den första stora förändringen i Rachel Bråthéns liv. Ett exempel är när hon tidigare var vad hon själv kallar en ”veganprofet”, men 2022 gick hon ut med att hon inte längre var vegan. Många av hennes följare lämnade, och blev arga.I dag säger Rachel Bråthén att hon inte längre vill predika.Men finns det en risk att hon hamnat i samma sak igen, med hennes ”frifödsel”? Och vart är egentligen Rachel Bråthén och ”Yoga Girl” på väg härnäst?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivareUnder slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695.Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland.Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl.Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård.I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten.Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493).Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning Hungersnöden 1695–1697 i Helsingfors | Historia Helsinki 157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius Klimatet, döden och makten – 1690-talets klimatkris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan tar den svenska kriminalhistorien med oss till ett kalhygge någonstans mellan Gästrikland och Uppland. En förruttnad kropp hittas till synes mördad. Fahlström och hans gäng kopplas in och snart ska en mordhistoria innehållandes tandproteser, falska pass och grantoppar rullas upp. På slutet är Lena påkopplad och rantar om sportvokabulär!

Faster Gun blev 15 år gammal. Men i en stad som vill stå på de svagas sida, är de offentliga påminnelserna om vad som hände på Umedalens sjukhus få, konstaterar Mårten Arndtzén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Listan är på fjorton rader och skriven på linjerat papper. En stycke kappa, fyra par byxor, tre stycken nattlinnen, ett par skor och så vidare. Och längst ned: daterad den 27 januari 1947. Umedalens sjukhus.Ett par veckor tidigare hade flickan som skrevs in tillsammans med de här sakerna firat sin elvaårsdag på Margarethahemmet för bildbara, fallandesjuka barn i Knivsta. Hon hette Gun Dagny Arndtzén och var min pappas storasyster. En av fyra, faktiskt, vilket anges som ett av skälen för ”intagning å anstalt” i det läkarutlåtande som bifogas ansökan till Margarethahemmet, sommaren 1944.”Föräldrar småbrukare med egen stuga, ett rum och kök. Svårigheter under dessa omständigheter att ha patienten hemma” står det. Men någon misär var det inte frågan om. I en social utredning som görs i slutet av 1940-talet konstateras att hemmet är rent och snyggt, barnen bra klädda och föräldrarna duktiga och skötsamma. ”Ej tattarsläkt”.Men Guns anfall var periodvis både frekventa och allvarliga, och på den här tiden betraktades epilepsi som en mentalsjukdom - insania epileptica. Möjligen hade hon också vissa sociala svårigheter, även om hennes storasyster Karin inte alls kände igen att Gun skulle varit ”elak mot kamraterna”, som det står i utlåtandet, när jag tog upp saken med henne för några år sedan.Hur patienten påverkades av att bli hämtad med bil och, ensam, körd de sextiosex milen från Storseleby i Västerbottens inland till Margarethahemmet i Uppland vet vi inget om. Hon var åtta år och ingenting tyder på att hon någonsin återsåg någon i sin familj. Men det var det första hon bad om, när hon några år senare överfördes till Umedalens mentalsjukhus i Umeå: ”Ville till sitt hem, då hon ändå var så nära hemma”, som det står i journalen.Jag var i ungefär samma ålder som Gun när jag kom till Umeå, drygt tre decennier senare. 1980 flyttade min familj från Västerbottens inland till residensstaden vid kusten, precis som många andra gjort och skulle göra. 80-talet var en expansiv period, inte minst för kulturlivet här. Nästan 20 år före Richard Florida lanserade Åke E. Andersson, professor i regionalekonomi vid Umeå universitet, begrepp som ”Den kreativa regionen” och ”K-samhället”, där kommunikationer, kunskap, konst och kreativitet stod för nycklarna till framtiden. Politiken lystrade.1987 utvidgades universitetet med en konsthögskola och jag skrev in mig på A-kusen i idéhistoria, utan en tanke på vad det skulle leda till för slags försörjning. Så bortglömda var redan de knappa omständigheter som hade tvingat mina farföräldrar att sätta ett av sina barn på anstalt.Umeås kulturliv kännetecknades, och gör det fortfarande tror jag, av progressivitet och kanske en viss präktighet. I vilken annan svensk småstad var 90-talspunkarna både veganer och nykterister? Umeandan manifesterar sig i den offentliga utsmyckningen också: 2019 fick Umeå Sveriges första kommunala #metoo-monument, när Camilla Akrakas metallicröda puma placerades på Rådhustorget mitt i stan, vrålande mot himlen. Ett stenkast från Knutte Westers mer stillsamma bronsskulptur på busstorget, föreställande två barnhemsbarn i Riga, en pojke och en flicka, försjunkna i sig själva och någonting vagt fågelformat de håller i sina kupade händer.Där står Umeå: på de utsattas och bortglömdas sida. Eller?Flickan i Westers skulptur ser ut att vara i samma ålder som faster Gun var när hon dog, hösten 1951. Drygt tre och ett halvt år tillbringade hon på Umedalens sjukhus, och någon rolig tid var det inte av journalen att döma. När jag läser den ser jag sköterskor i stärkta uniformer som snörper på munnen framför mig. De epileptiska anfallen upphör så gott som helt men Gun mår inte bra på sjukhuset och ligger det mesta av tiden på den heloroliga avdelningen.Det här är under de år Umedalen blir ledande i landet på att utföra lobotomier: efterkrigstidens progressiva men experimentella, psykiatriska kirurgi, belönad med Nobelpriset 1949. Ingreppets tydligaste effekt var att patienterna blev mer lättskötta, vilket ibland också var det uttryckliga motivet för det. Majoriteten av dem som lobotomerades var kvinnor, och ingrepp förekom på både epileptiker och barn. Drygt 7 procent avled under eller till följd av operation. 1951 utfördes 162 lobotomier på Umedalen.Men inte på Gun, som i stället avled till följd av akut lunginflammation. Vilket hon 1951 faktiskt var ensam i Sverige om att dö av, som kvinna i åldersgruppen 15–19, enligt Statistiska Centralbyrån. Någon av de stränga sköterskorna kanske glömde att stänga ett salsfönster? Vad vet jag. Faster Gun blev 15 år gammal.Mentalsjukhuset stängdes i slutet av 1980-talet, men jag minns den kusliga laddning som svävade över Umedalen, namnet och platsen. Det hade ingenting med Gun att göra: eftersom familjen inte talade om henne, blev jag inte medveten om att hon funnits förrän långt senare. Men det var bland annat för att tvätta bort dårhusstämpeln som en skulpturpark började anläggas här på 90-talet. I dag står ett fyrtiotal permanenta skulpturer här, några av internationella stjärnor som Louise Bourgeois, Anish Kapoor och Jaume Plensa.Men trots att samtidskonsten länge älskat att gräva i det förflutna, och gärna just där den står, så påminner bara något enstaka verk i parken uttryckligen om den vård som bedrevs här, och inte ett enda om lobotomierna och deras offer. Det hade nog stått i strid med parkens syfte att – i K-samhällets anda – öka områdets attraktivitet för barnfamiljer och företag. Kanske är människor som lider av schizofreni, och som utgjorde majoriteten av de som lobotomerades här, inte en tillräckligt röststark eller politiskt intressant grupp för att motivera ett minnesmärke? Det skiljer dem visserligen inte från Vipeholmsanstaltens så kallat ”sinnesslöa” patienter - som har tillägnats såväl en uppmärksammad gobeläng av Ann Böttcher som en minnessten på Norra Kyrkogården i Lund. ”Var resan stormig huru skön är hamnen” står det på den.Min farfar blev inte särskilt gammal, men farmor överlevde Gun med ett drygt halvsekel. Faster Karin, som var varmt religiös, berättade för mig om en händelse som möjligen var ett tidigt tecken på den demens som skulle prägla de sista åren i hennes mammas liv. Det var så att hon började gå runt och leta, öppna garderober och titta bakom dörrar, som om hon tappat bort någonting. Men vad? Det kunde hon inte säga. Till slut tog Karin mod till sig och frågade rakt ut om det var Gun mamma sökte efter? Ja. Det var det. Men hon är i Himlen nu, sa Karin. Är det så? Då är det bra, sa farmor och slutade leta. Mårten Arndtzén

Finst det tilfelle der folketradisjon frå moderne tid formidlar minne om offerstader i førkristen tid? Tja, det finst i alle fall tilfelle der det er rimeleg å tru. Dagens tema er ein innsjø i Uppland der tradisjon om nøkken frå 1800-talet høver slåande med ofring av dyr og menneske i jarnalderen. Andre stikkord: Bokaren i Uppland, Menneskeoffer, hesteoffer, folketradisjon, Långbacka-Jan, meisterspelmann, hundare, Odin, Frøya, landskapsminne, grense, liminalsone, fossegrimen, näcken, strömkarlen. Innspela i Uppsala 2. oktober 2023.

Varje dag använder vi namn på orter utan att tänka på vad de betyder. Men den som vill veta kommer att upptäcka en värld av hemligheter och fascinerande historia. Nils Markus Karlsson guidar oss dit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Karesuando, Nattavaara, Duortnisjávri, Morjärv, Bastusund, Ljusträsk, Kåtaliden, Blattniksele, Nattlägertjärnen, Jormvattnet, Vindeln, Handöl, Frösön, Skärsjövålen, Korskrogen, Njutånger, Vasselbodarna, Svabensverk, Torsåker, Stöllet, Nopikoski, Ena, Öna, Byn, Gustav Adolf, Skinnskatteberg, Rabbatsbenning, Morgongåva, Harg, Svartlöga, Bagarmossen, Himmerfjärden, Frändesta, Zinkgruvan, Kolmården, Roma, Smiss, Mathem, Vättern, Hedekas, Island, Pater Noster, Naum, Sötåsa, Intäkt, Småland, Byxelkrok, Kristianopel, Utlängan, Tattamåla, Immeln, Glädjelida, Frillesås, Derome, Abild, Mölle, Kvärk, Ålabodarna, Tittente, Skanör.Ortsnamnen beskriver en rörelse, som om vi åkt – låt säga bil – för här är många småorter, knappt byar ens, som passerats längs vägen, ringlande från norr till söder.Den som har en känsla för detta avlånga lands sätt att uttrycka sig vet att Nattavaara är främmande för Skanör, att Njutånger inte är granne med Glädjelida. Vissa ortsnamnselement finns bara i vissa trakter – och det är så det är.Den som bekantar sig med ortnamnsforskningen finner svar, finner att en karta full av ortsnamn är en episk berättelse om hur markerna i det här landet en gång mötte människorna, då dessa sökte sig fram efter den smältande isens tillbakadragande. Det är en oslagbart rik, allomfattande, och omväxlande journal. Emellanåt en smula enahanda med sina omkväden. Som ”red”, ”röd” och ”ryd”. Älvsered, Studseröd, Målryd. Götalands alla -red, -röd och -ryd skvallrar om hur någon någongång arbetat hårt och länge, och röjt i en obrukbar, stenig, risig skog. Fornsvenskans rydh kommer från ett ännu äldre ord – och det betyder just röjning. Orter med denna ändelse är än idag ofta små, lite avsides.Av namnen går att dra slutsatser om hur gammal en plats är, hur länge sen det är som den namngavs. Efterled som ”-arve”, ”-böle”, ”-lösa” och ”-måla” kommer från olika och överlappande epoker. Ställen med ”tuna” i namnet har varit centralorter i en förhistorisk samhällsordning. De med ”vi”, ”ve” och ”vä” avslöjar en förkristen helig plats.Jag finner det outsägligt rörande att folk idag går omkring och använder dessa namn – utan att veta vad de väcker. Och att man på en digital karta kan zooma in och ut, svepa i alla väderstreck och läsa, smaka, undra: Vad? Vad är nu detta för en plats? Med detta namn.Namnen har alltid ett ursprung, om än svårfunnet. En ortsnamnstolkare hämtar sina verktyg från så olika fält som lingvistik, geografi, växtlära, zoologi, ekonomisk historia, geologi, människohistoria, arkitektur, lantbrukshistoria, sjöfart, fortskaffningshistoria, kultur, etymologi, estetik. Lokalkännedom är en nyckel, likaså en känsla för dialekten.För den som söker sig in i ortsnamnen blir de till kapslar kvarlämnade av människor, individer, folk, tillhörande en viss kultur, en viss erfarenhetssfär, med vissa avsikter, och de berättar om hur dessa en gång kom till en viss trakt, många gånger aldrig formad av mänskliga präglare, av hålla-påare – och de gav platsen namn. Ibland fanns en viss avsikt men oftare blev det vad det blev, utan annat uppsåt än att med ord märka ut en plats, som ett sätt att orientera sig, att upprätta punkter i landskapet. Ska du till Snögrinde? Nej, jag ska längre, till Loggarve. Namnen kultiverar obygden, gör den brukbar för den mänskliga tungan.Ortsnamn röjer vad forna tiders människor sökt och tittat efter. Som att ta sig över en å. Hästar finner lämpliga platser för vadande, alltså: Hästevadet och Horsvad – men även Kedevad, killingarnas vadställe. Ulva i Uppland hette en gång Ulvavadh. Det var där vargar tog sig över Fyris – ett ortsnamn som fungerar som en varning. Andra talar om jakt, och fångstmetod, som Björnbåset i Östergötland, eller Rävgrav i Gästrikland. Ålkistan i Solna. I Agnsjön togs bete att agna med. För en biolog kan namnen ge upplysningar om vilka arter som funnits i vilka trakter. Laxsjön, Gäddsjön, Abborrvattnet, Mörttjärn. Sjöar har som regel uppkallats efter den bästa fisken som fanns i sjön. Alltså går det att genom namnen dra slutsatser om både vad som levt – och inte levt – i ett visst vattendrag.Och så uroxen! Den sista uroxen lär ha dött i den polska Jaktorów-skogen 1627. Men i trakterna kring Uranäs, Uren och i Urshult, strövar den ännu fritt – till namnet.Som inom alla fält finns utmarker, apokryfer, vilda spekulationer och vita fläckar. Trakter som vissa av oss bara måste uppsöka. Ta detta med noa-namn – noa: ett ord från Söderhavet, så långt bort på planeten man kan komma. Ett noa-namn används istället för det riktiga namnet då uttalandet av detta antas kunna frammana olycka, kanske en viss guds vrede. Ett typiskt exempel är ordet ”ulv” som ingen människa, rädd om sitt skinn, tordes uttala förr i tiden. Istället alltså ”varg”. Eller ”gråben” eller ”gullfot”. Det skulle gärna vara smickrande, som ”gull”. Gränsälven mellan Västergötland och Värmland hette en gång Amn – idag finns namnet bevarat i sockennamnet Amnehärad. Men älven heter numer Gullspång, och gullspång betyder guldspännet. Ett namn som använts för att fjäska och lugna älvens farliga och heliga vatten. Det som förr hette Blåkulla döptes redan på 1500-talet om till Jungfrun – för säkerhets skull. (Namnen har sedan sammanblandats till dagens Blå Jungfrun.) Till och med ett namn som ”Vänern” är omtvistat. Det kan också vara ett noa-namn. Tänk om Sveriges största sjös egentliga namn är dolt för oss!?Det finns mer, men ja, de mest laddade, de mest förborgade namnen, vågar jag förstås inte nämna i ett sammanhang som detta. Och dessutom: Det händer att forskarna går bet. De når inte fram till orten, kommer inte inunder dess ljud. Många namn på åar vet man inte vad de betyder. De är för gamla. Men då vet man ändå, att genom att bruka detta namn – jag är själv uppvuxen vid Viskan, vars namn ingen lyckats tolka – så ingår man i en mångtusenårig gemenskap. Jag tar över ett namn, ett ljud, som de före mig tog över av de före dem som tog över det av de före dem, som...För hur många tusen år sen gick namnets innebörd förlorad för människorna vid åns lopp?Så är somliga av dessa ortnamn tomma kapslar, namn som blivit till ljud allena. Några av dem bär antagligen bortglömda gudars namn, som Ludgo och Göteve. Namnen öppnar gruvgångar in i historiens tysta berg, in i övergivna tempel med omkullslagna urnor, fallna fallosar. Mjärdevi, Nalavi, Närby – belägg för att gudinnan Nerthus, eller Njärd, har dyrkats i detta land. Eller? I de obegripliga ortsnamnens undervegetation surrar och viskar det alltjämt, av något, något. Kanske kan de brukas till åkallan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan. Viskan, Ätran, Nissan, Lagan...Nils Markus Karlsson, kulturarbetare Länkar och boktipsLantmäteriets karta: https://minkarta.lantmateriet.se/Institutet för språk och folkminnen – på hemsidan finns mycket om ortsnamn och länkar till ännu mer https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-ortnamn-i-sverigeInstitutet för språk och folkminnen, Isof, bjuder också på ett ortsnamnskviss https://www.isof.se/lar-dig-mer/kviss/kviss-om-ortnamnJöran Sahlgren: Vad våra ortnamn berätta, Albert Bonniers boktryckeri, 1944.Staffan Nyström: Smånamn och andra ortnamn, Riksantikvarieämbetet, 2003.

Så sent som på 1970-talet serverades det kvällsgröt i riksdagens restaurang, men gröten som klassöverskridande kvällsmat har trängst ut från vardagsmenyn. Ännu lite senare började vi äta färska grönsaker och sluta dricka mjölk till maten.Under det senaste århundradet har det mesta som rör våra måltider förändrats. Våra kök, hur vi handlar, lagar och äter maten. Den största förändringen av måltidskulturen är att vi i allt större utsträckning äter middag framför tv-n – ofta ensamVår måltidskultur har också blivit bärare av en nationell måltidspraktik som kan ställa till det när exempelvis danskar vill hjälpa till med disken i ett svenskt hem. Svenskarna har visat sig vara extremt öppna för influenser utifrån i form av nya kryddor, råvaror och rätter. Maten som tidigare mest skulle mätta har blivit bärare av en livsstil och status.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson som är docent i etnologi vid Lunds universitet med mat och måltidskultur som inriktning. Han är aktuell med boken Svensk Måltidskultur.Vi hinner avhandla hur sent i historien som mjölk blev måltidsdryck och varför mjölken trängdes ut av vatten så sent som på 80-talet. Dessutom letar vi efter julbordets ursprung och vad 1800-tals människan skulle sakna på ett modernt julbord.Bild: Familjen Skötsner-Edhlund äter julgröt, Östhammar, Uppland. Fotograf: Skötsner-Edhlund, Uppladsmuseet, public domainMusik: Upbeat Cheerful Electro Swing av Volodymyr Piddubnyk Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag startar Skattebetalarnas och Slöseriombudsmannens turné – Sverige Slösar – där vi granskar kommunernas kostnader och kvalitet och tittar närmare på det kommunala Slöseriet. Vi börjar i Uppland där vi tittat närmare på vad medborgarna får ut av sina skattepengar i bland annat Uppsala, Tierp och Enköping.

Ulla-Britt Andersson guidar bland vårstjärnor (scillor) och andra tidiga vårblommor på Öland. Vi följer också i järvens spår i södra Gästrikland. Vi möter vårens första blommor på Öland under botanist Ulla-Britt Anderssons ledning. Vårstjärnor (scillor) blommar blått utefter vägarna, och det är flera olika arter. Många av de tidiga vårblommorna är så kallade trädgårdsrymlingar med ursprung i bland annat Iran, Syrien och Turkiet. Hur kommer det sig att de trivs så bra på Öland?Ulla-Britt Andersson berättar också om projektet Ölands flora. Inventeringarna för boken har bjudit på en del överraskningar och ökat på Ölands växtlista rejält. Fältreporter på plats i Vickleby på Öland är Lisa Henkow.Vårt största mårddjur järv är ofta förknippad med fjällen. Egentligen hör den lika mycket hemma i skogen som på fjället, men jakten har gjort att den bara blivit kvar i fjälltrakterna. Men nu har den börjat sitt återtåg till skogslandet. Den här vintern har järven vandrat söderut och observerats både i Gästrikland och norra Uppland. Vår reporter Joacim Lindwall följer med naturbevakaren Göran Vesslén på spaning efter järvspår i södra Gästrikland.Det har varit en motig vår på många håll. Katarina de Verdier blev så glad när hon såg vildbina flyga mellan krokus och vintergäck i trädgården. Men så kom snön. Hur går det för bina då? Vi ber biologen Lina Herbertsson svara på det.Och eftersom det är påskafton blir det lite ägg också. Bland annat ett 200 miljoner år gammalt hajägg som kanske rymmer ett embryo. Det handlar också om de allra första äggen på land.Med fem veckor kvar till Fågelsångsnatten är det hög tid att kolla fågelkunskaperna. Vi tipsar om ett nytt quiz som finns i vår podd Livet enligt Naturmorgon.I veckans kråkvinkel är Maria Westerberg skeptisk till om tekniken kan ersätta naturen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Birgitta Birgersdotter (1303-1373), senare Heliga Birgitta, var en person som vann ryktbarhet och respekt i hela Europa. Född in i högadeln drog hon sig inte för att läxa upp kungar, försöka förmå påvar att flytta och medla i krig på kontinenten. Hennes drygt 600 uppenbarelser gjorde att hon helgonförklarades arton år efter sin död.Birgittas uppenbarelser och skrifter har också blivit ett titthål in i den vardagliga medeltiden med kritik av böndernas seder att ställa ut gröt till tomten och kvinnornas syndiga klädsel.I den nymixade reprisen av avsnitt 103 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet som har skrivit ett sjuttiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Sveriges medeltid.Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 i Finsta i Uppland. Hon var dotter till lagmannen Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som tillhörde den berömda Bjälboätten i Östergötland. Redan som elvaåring flyttade Birgitta sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen efter moderns död.13-åring gammal blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, senare lagman i Närke. De fick åtta barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Birgitta var också hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.För att kunna grunda ett kloster måste Birgitta få påvens godkännande. Därför beger hon sig år 1349 till Rom. Rom vid denna tid vara bara en spillra av sitt fornstora jag och påven befinner i Avignon i Frankrike. Birgitta arbetar sedan målmedvetet på att få sin klosterorden godkänd och att påven ska återvända till Rom. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.Birgitta dör i Rom år 1373 efter att hon just har kommit hem från en pilgrimsresa till Det heliga landet. Året efter fraktas Birgittas kvarlever genom hela Europa till Vadstena. Överallt längs vägen möter vördnadsfulla människor upp. 18 år senare helgonförklaras Birgitta.Bild: Heliga Birgitta på ett altarskåp i Salems kyrka, Södermanland, WikipediaMusik: The Blessed One 01 av Augustine Sumo, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vinnarduon "Theo och Julia" på turné med jazz, klassiskt och barockmusik, recension av Jenny Erpenbecks roman "Kairos" och stort fynd av hällristningar i Uppland. Programledare: Camilla Walldán Producent: Andrea Valderrama

Vi är på väg in i folkbildningsveckan 2022 och då passar vi på att träffa en förening från Uppland som funnit styrkan i att jobba med folkbildning i sin förening. Styrelsens sekreterare och tränaren Carolina Ivarsson kommer i avsnitt 148 berätta om hur de gjort och dessutom bjuda på några tips på hur din förening kan starta upp eller förbättra sin folkbildning.

Uppland är ämnet för UFO-Sveriges Radio där vi hör Clas Svahn berätta om två mycket intressanta fall. Det kända Väddöfallet, samt om en mycket märklig tingest över sjön Sottern. Tobias Lindgren har den här gången hittat en intressant rapport som kanske inte fått den undersökning man kunnat önska, trots att den inkom till Boris Jungkvist mycket kort efter händelsen.  Slutligen tar Johan Gustavsson med oss till Vaxholm där ett ufofall fortfarande förbryllar efter en mycket rigorös utredning och som i statistiken sticker ut med beteckningen ufo. Diskutera gärna på UFO-Sveriges sociala medier eller varför inte önska något innehåll i UFO-Sveriges Radio till framtida avsnitt. www.ufo.se  

Randomly, there were lots of shipwreck stories in the news this week, so we decided to do a themed episode! First up, we have a story about a shipwreck recovery off the coast of Oregon. Then we move over to a viking age shipyard that was discovered in Sweden. And finally, the excavation of a ship from the middle ages presents a unique challenge to archaeologists. Interested in learning about how to use X-Rays and similar technology in archaeology? Check out the linked PaleoImaging course from James Elliot! Connect with James on Twitter: @paleoimaging Interested in sponsoring this show or podcast ads for your business? Zencastr makes it really easy! Click this message for more info. Start your own podcast with Zencastr and get 30% off your first three months with code TAS. Click this message for more information. Links Legendary Spanish galleon shipwreck discovered on Oregon coast 'First of its Kind' Viking Age Shipyard Discovered at Birka, a Swedish World Heritage Site Press Release from Stockholm University: Unique Viking Age Shipyard discovered at Birka The Report: En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021 Archaeologists race against time to study crumbling 1,300-year-old shipwreck TAS Vikings Episode Contact Chris Webster chris@archaeologypodcastnetwork.com Rachel Roden rachel@unraveleddesigns.com RachelUnraveled (Instagram) ArchPodNet APN Website: https://www.archpodnet.com APN on Facebook: https://www.facebook.com/archpodnet APN on Twitter: https://www.twitter.com/archpodnet APN on Instagram: https://www.instagram.com/archpodnet Tee Public Store Affiliates Wildnote TeePublic Timeular Motion

Randomly, there were lots of shipwreck stories in the news this week, so we decided to do a themed episode! First up, we have a story about a shipwreck recovery off the coast of Oregon. Then we move over to a viking age shipyard that was discovered in Sweden. And finally, the excavation of a ship from the middle ages presents a unique challenge to archaeologists. Interested in learning about how to use X-Rays and similar technology in archaeology? Check out the linked PaleoImaging course from James Elliot! Connect with James on Twitter: @paleoimaging Interested in sponsoring this show or podcast ads for your business? Zencastr makes it really easy! Click this message for more info. Start your own podcast with Zencastr and get 30% off your first three months with code TAS. Click this message for more information. Links Legendary Spanish galleon shipwreck discovered on Oregon coast 'First of its Kind' Viking Age Shipyard Discovered at Birka, a Swedish World Heritage Site Press Release from Stockholm University: Unique Viking Age Shipyard discovered at Birka The Report: En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021 Archaeologists race against time to study crumbling 1,300-year-old shipwreck TAS Vikings Episode Contact Chris Webster chris@archaeologypodcastnetwork.com Rachel Roden rachel@unraveleddesigns.com RachelUnraveled (Instagram) ArchPodNet APN Website: https://www.archpodnet.com APN on Facebook: https://www.facebook.com/archpodnet APN on Twitter: https://www.twitter.com/archpodnet APN on Instagram: https://www.instagram.com/archpodnet Tee Public Store Affiliates Wildnote TeePublic Timeular Motion

Adam Walling bor på ett LSS-boende i Enköping i Uppland och har fått nej tre gånger till att få kontaktperson. FUB: "Det strider mot lagen att Adam inte får kontaktperson". Vi berättar också om jordbävningen i Afghanistan. I Sverige höjs garantipensionen.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Såhär låter Sverige en tidig morgon i maj 2022. Inspelningen är hämtad ur direktsändningen av Fågelsångsnatten 2022. Fågelsångsnatten 2022 sändes från midnatt till klockan åtta den 21 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Denna inspelning är hämtad ur timmen mellan 04.00 och 05.00 som ägnades åt okommenterad fågelsång från Getterön i Halland, Nittälvsdalen i Bergslagen, Osaby i Småland, Ammarnäs i Västerbottenfjällen och Vendelån i Uppland.Ljudtekniker: Thor Andersson, Örjan Bengtzing, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Glate Öhman och Olle Sjöström.Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2022 lät finns den, i två delar, att lyssna på här och här.

Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra alla åtta timmarna, sök på Fågelsångsnatten 2022 i appen SR Play. Den är uppdelad på två avsnitt och går också att hitta på sverigesradio.se/naturmorgon under "alla avsnitt".Fågelsångsnatten gjordes av:Programledare: Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Thomas Öberg.Expertkommentatorer: Susanne Åkesson, Martin Green, Didrik Vanhoenacker, Linnea Henriksson och Christer Olsson.Digital redaktör: Karin Gyllenklev.Tekniker: Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Thor Andersson, Glate Öhman och Olle Sjöström.Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh.

Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vill du höra alla åtta timmarna, sök på Fågelsångsnatten 2022 i appen SR Play. Den är uppdelad på två avsnitt och går också att hitta på sverigesradio.se/naturmorgon under "alla avsnitt".Fågelsångsnatten gjordes av:Programledare: Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Thomas Öberg.Expertkommentatorer: Susanne Åkesson, Martin Green, Didrik Vanhoenacker, Linnea Henriksson och Christer Olsson.Digital redaktör: Karin Gyllenklev.Tekniker: Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Thor Andersson, Glate Öhman och Olle Sjöström.Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh.

Redan vid midnatt sjunger sävsångaren vid Vendelsjön i Uppland och näktergalen vid Getterön i Halland. Det här är en kort version av Fågelsångsnatten 2022. Vill du höra alla åtta timmarna, sök på Fågelsångsnatten 2022 i appen SR Play. Den är uppdelad på två avsnitt och går också att hitta på sverigesradio.se/naturmorgon under "alla avsnitt".Fågelsångsnatten gjordes av:Programledare: Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall.Reportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Thomas Öberg.Expertkommentatorer: Susanne Åkesson, Martin Green, Didrik Vanhoenacker, Linnea Henriksson och Christer Olsson.Digital redaktör: Karin Gyllenklev.Tekniker: Martin Tuomolin, Jakob Persson, Martin Prim, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Örjan Bengtzing, Thor Andersson, Glate Öhman och Olle Sjöström.Producenter: Roger Bengtsson och Helena Söderlundh.

Many regard Olov Johannson as Sweden's greatest craftsman on the nyckelharpa. With his brilliant solo playing and as a member of the group Väsen, he has been largely responsible for the explosion of nyckelharpa playing that has been witnessed recently in Sweden. Olov grew up in Tärnsjö in northern Uppland and began to play the nyckelharpa at age 14. About a year later he began to study with Curt Tallroth, a well-known bearer of the tradition from Harbo. Through Curt, Olov has learned tunes that have been played in northern Uppland for centuries, passed on from musician to musician. Olov has also played with Eric Sahlström, the most prominent nyckelharpa player of the 20th century. Since 1989, Olov has worked exclusively as a musician, principally with Väsen. But he also plays with Anders Bromander, Nyckelharpsorkestern, Björn Ståbi, Mats Berglund, Kalle Almlöf and as a solo artist. The popularity of the folk-rock group Nordman has brought the sound of Olov's harpa to the ears of more than one million record buyers. In 1997 he was honored to be the first Swedish folk musician to work with the world renowned American ensemble, the Kronos Quartet. Olov has toured in the U.S.A., Canada, India, Libya, Slovenia, France, Ireland, Scotland, Luxembourg, Italy, Japan and elsewhere. Olov works actively to pass on his musical inheritance, and has become a role model for many young nyckelharpa players. He gives instruction both at The Eric Sahlström-Institute and through the Royal Music College in Stockholm. Olov has received many awards and scholarships for his achievements as a musician. In 1984 he was selected as a National Musician, in 1989 he was awarded the Viksta-Lasse Scholarship, and in 1990 he was chosen as World's Master of both the modern and older type of nyckelharpa. In 1992 he received the Ceylon Wallin Scholarship and in 1995 the Vuxenskolan's Artist Stipendium. 2013 he received the Zorn Medal in gold, possibly the finest reward a traditional musician can get in Sweden.

Det första Sveariket etablerades på 1100-talet före vår tidräkning med kungasäte i Håga utanför dagens Uppsala. Sveariket var ett utvecklat samhälle som byggde sin makt på den långväga handeln av metaller med kontinenten och brittiska öarna.När Sveariket var som störst på 800-talet fvt kontrollerade svearna Uppland, Västmanland, Södermanland och Vikbolandet. Och tributrelationer kunde sträcka sig ända till Finland, Estland, Kurland och Blekinge.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Jonathan Lindström, arkeolog och författare aktuell med boken Sveriges långa historia – Människor, makt och gudar under 14 000 år.Sveakungarna manifesterade sin makt genom att bygga ett 40 meter långt kulthus på Hågön. Tre kilometer från Hågön uppfördes dessutom den gigantiska borgen Predikstolen som var 200 gånger 270 meter stor. I slutet av det första Sveariket omkring år 1030 fvt uppfördes också en hög som var 50 meter i diameter och åtta meter hög.Svearnas kärnområde var dagens Uppland och Västmanland med tyngdpunkten i Håga. Även Södermanland, Mälarområdet och Vikbolandet ingick, medan Gotland hade mer jämlika relationer med Sveariket. Samtidigt fanns det tributländer i Norrland, Finland och Baltikum.Sveakungarnas maktställning byggde på att de kontrollerade den långväga handeln med kontinenten och brittiska öarna av koppar, tenn och ylletyg. Med Norrland, Finland och Baltikum inkluderas även handel med pälsar och slavar.Med dåtidens skeppsteknologi kunde sveakungarnas handels- och maktnät sträcka ut sig 20 till 30 mil från centrum – motsvarande en veckas paddlande enkel väg. För att upprätthålla relationer ännu längre bort krävdes kolonier.Lyssna också på Trälarnas liv och Tunnes träluppror och Gamla Uppsalas hemligheter avkodas.Musik: Fairytale Female Vocal av Psystein, Storyblock AudioBild: Stora Rickebyhällen ligger i Boglösa socken i Trögds härad i Fjädrundaland, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland, Sverige. Hällristningsområdet mäter 19×19 meter och fördelas på sex ristningsytor. Sammanlagt finns där 51 skepp, 115 fotsulor varav 58 parvis sammanhuggna, 18 ringar, 6 människor, 2 djur, 1 ”stol / mantel”, 6 obestämbara figurer, 15 fragment och 94 skålgropar. Wikipedia, Creative Commons. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Myggexperten Anders Lindström berättar om olika arter stickmyggor, och deras livscykel för reporter Lisa Henkow. De ser (malaria)frossmyggor på en stallvind, och pratar om varför myggorna låter. Ur direktsändningen av Naturmorgon 15 januari 2022.

Creepypodden gör en alldeles speciell Halloweenspecial. I mörkaste oktober uppsökte Jack och Ludvig Biskops Arnö i Uppland, där dramatiklinjen anordnat en författarkväll. Författarna är eleverna själva, på folkhögskolan på ön, och inspelningsplatsen den unika gotiska salen. Allt borgar för en sällsam kväll. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

En timmes ren fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Hämtad ur direktsändningen Fågelsångsnatten den 29 maj 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2021 sändes från midnatt till klockan åtta den 29 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Hela timmen mellan 04.02 och 05.00 ägnades åt okommenterad fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Här kan du lyssna på naturens egen konsert från fem svenska scener. Ljudtekniker: Therese Holma, Anders Mellgren, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Sofie Ward, Anders Larsen, Magnus Larsson och Joakim Roslund/Sveriges Radio. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här.

En timmes ren fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Hämtad ur direktsändningen Fågelsångsnatten den 29 maj 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fågelsångsnatten 2021 sändes från midnatt till klockan åtta den 29 maj och bjöd på åtta timmars direktsänd uppmärksamhet på fåglar och fågelsång. Hela timmen mellan 04.02 och 05.00 ägnades åt okommenterad fågelsång från Abisko i Lappland, Ånnsjön i Jämtland, Hjälstaviken i Uppland, Stenåsa på Öland och Osaby i Småland. Här kan du lyssna på naturens egen konsert från fem svenska scener. Ljudtekniker: Therese Holma, Anders Mellgren, Andreas Tosting, Martin Tuomolin, Jakob Persson, Sofie Ward, Anders Larsen, Magnus Larsson och Joakim Roslund/Sveriges Radio. Vill du höra hur hela radiosändningen av Fågelsångsnatten 2021 lät finns de båda avsnitten att höra här och här.