Podcasts about vetenskapsradion

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002.Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Viktor Bortas Rydberg

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nobelpristagaren Geoffrey Hinton tycker att riskerna med artificiell intelligens har blivit tydligare när AI-system utvecklat självbevarelsedrift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geoffrey Hinton fick Nobelpris 2024 för artificiell intelligens som bygger på neurala nätverk. Redan dessförinnan hade han lämnat en anställning på Google och börjat att tydligt varna för teknikens konsekvenser.Nu när Vetenskapsradion talar med honom igen, ett drygt år efter hans uppmärksammade AI-varningar i samband med Nobelpriset, ser han ännu tydligare skäl än förut att peka på riskerna att artificiell intelligens faktiskt utplånar mänskligheten och behovet av åtgärder för att förhindra teknikens dåliga effekter.AI-system har visat sig kunna utveckla självbevarelsedrift. Och i förlängningen innebär det att systemen skulle kunna sätta sitt eget bevarande framför människors bästa.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Musiken är med många i trafiken, hemma, och ibland till och med hela vägen in i sömnen. Vi möter forskarna som tar reda på hur det kan påverka hörseln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från september 2025. Sedan dess har Iris Elmazoska blivit doktor i sitt ämne och den studie som nämns i programmet som ännu inte vetenskapligt publicerad, är nu publicerad.Iris Elmazoska har i sin doktorsavhandling studerat hur ungdomar lyssnar på musik i hörlurar, och vad det kan betyda för deras hörsel. Det finns inte så mycket forskning om det sedan tidigare, men 2022 gjordes en studie för WHO som skattade att en miljard ungdomar kan komma att få hörselskador av lyssnande i lurar och på konserter.Hör forskarnas bästa tips på hur man som luranvändare kan vara varsam med sin hörsel.Medverkande: Iris Elmazoska, audionom och doktorand i hörselvetenskap, Stephen Widén, docent i psykologi och lektor i hörselvetenskap, Tobias Åslund, forskningsingenjör.Länkar till Iris Elmazoskas hittills publicerade studier i avhandlingen:Associations Between Recreational Noise Exposure and Hearing Function in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review | Journal of Speech, Language, and Hearing ResearchFull article: “It's about wanting to disappear from the world… ” - an interpretative phenomenological analysis on the meaning of music and hearing-related risksProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sagan om Hagbard och Signe är berättelsen om omöjlig kärlek med tragiskt slut. Den har fascinerat oss i tusen år men har kanske rötter i bronsåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Urban Björstadius och Tobias Svanelid reser till Hagbards galge i Asige i Halland för att besöka arkeologen som nu gräver ut platsen för att förstå mer om dess historia. En plats som länge ansetts vara stället där sagan om Hagbard och Signe utspelade sig. Vikingatidens Romeo och Julia där vikingen Hagbard förälskar sig i Signe, men där familjefejder och storpolitik gjorde relationen omöjlig och slutet tragiskt. Arkeologen Peter Skoglund berättar om utgrävningarna som nu visar Hagbards galges verkliga historia och Peter Adler, manusförfattare till den aktuella pjäsen om Hagbard och Signe berättar om sagan som fascinerat oss i tusentals år och som kan ha inspirerat Shakespeare att skriva sin Romeo och Julia.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om sagornas torn och varför de präglat våra berättelser i allt från Rapunzel till Tolkien.

Inga monster hamnar i trålen, men expeditionen med Galathea hittar arter på över 6 000 meter i Stilla havets gravar. Fynden gav namn åt den hadala zonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hösten 1950 lämnar fartyget Galathea 2 Köpenhamn inför stor uppståndelse. Kursen sätts mot de djupaste delarna av världshaven, där kunskapen då var så begränsad att det till och med var en öppen fråga om liv fanns på 7–10,5 kilometers djup. Projektet hade tagit form redan under ockupationsåren, efter att djuphavsforskaren Anton Bruun väckt rubriker med sin tro på gigantiska ålar, en möjlig sjöorm, inspirerad av ett tidigare fynd av en flera meter lång ållarv. Tillsammans med reseskildraren och mediemannen Hakon Mielche blev sjöormen också ett sätt att skapa pengar och publicitet, samtidigt som den danska staten efter kriget såg expeditionen som en chans att visa upp Danmark som modern forskningsnation. Ombord fanns trål och en vinsch med 12 kilometer vajer. När Galathea når Filippinergraven, då uppmätt till 10 540 meter, uteblir sensationerna men trålen ger ändå avgörande fynd. Små djur från extremt djup bidrar till att beskriva livet i det som Brun kallar den hadala zonen, och expeditionens resultat fortsätter att påverka djuphavsforskningen.Reporter: Mats Carlsson-Lénartmats.carlsson-lenart@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Alla världens sångfåglar bygger sina läten på ett antal särskilda element, som identifieras i en ny studie. Hur komplex sången blir avgörs av miljön där sången framförs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från juli 2026. Över 3000 sångfåglars läten över hela världen har analyserats av franska forskare, och med hjälp av maskininlärning har de identifierat 8 byggstenar, som de kallar motiv, och som fåglarna bygger upp sin sång med. I snitt använder fåglarna fem av dem, men vissa nöjer sig med bara ett.Ju mer komplex sång, desto mer information kan överföras för att attrahera honor eller avskräcka rivaler, men i vissa miljöer kan informationen gå förlorad, konstaterar forskarna i sin artikel i tidskriften Science.Medverkande: Quentin Bacquelé, bioakustiker vid universiteten i Montpellier och St Etienne; Susanne Åkesson, professor i zooekologi Lunds universitet; Per Alström, forskare i ornitologi Uppsala universitet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seLjudtekniker: Victor Bortas RydbergI programmet hörs följande inspelningar, som finns med bland de läten forskarna analyserat, hämtade från ljuddatabasen xeno-canto:Three-wattled Bellbird (Procnias tricarunculatus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Three-wattled-bellbird.webm Recordist: Babbage Licence: CC-BY-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/Ladusvala (Hirundo rustica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Hirundo_rustica_-_Barn_Swallow_-_XC83449.ogg Recordist: Jonathon Jongsma Licence: CC-BY-SA-3.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/American Crow (Corvus brachyrhynchos) Source: https://xeno-canto.org/756861 Recordist: Robert Benson Licence: CC-BY-SA-4.0 — https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/Talltita, (Poecile montanus) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Poecile_montanus.ogg Recordist: Vladimir Yu. ArkhipovGrönsångare, (Phylloscopus sibilatrix) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gr%C3%B6ns%C3%A5ngare_-_Phylloscopus_sibilatrix.ogg Recordist: Jonn LeffmannSidensvans, Bohemian Waxwing (Bombycilla garrulus) Source: https://xeno-canto.org/935618 Recordist: Doug HynesDomherre, (Pyrrhula pyrrhula) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pyrrhula_pyrrhula_-_Eurasian_Bullfinch_XC543712.mp3 Recordist: Benoît Van HeckeGärdsmyg, (Troglodytes troglodytes) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Troglodytes_troglodytes_song.ogg Recordist: Grantus4504Kanariefågel, (Serinus canaria domestica) Source: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Long-range-Order-in-Canary-Song-pcbi.1003052.s001.oga Recording: Supplementary Audio S1 from Markowitz et al. (2013), Long-range Order in Canary Song. Recordist: not specified.

I privat vård sker över 80 procent av förlossningarna med kejsarsnitt. Läkare, pengar och kultur pressar kvinnor mot operation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Brasilien ligger i topp i WHO:s statistik över kejsarsnitt: 55,5 procent av alla barn föds med operation, och i privat vård över 80 procent. Samtidigt visar en stor studie att de flesta kvinnor vid första besöket i mödravården önskar en vaginal förlossning.I Rio de Janeiro beskriver gravida hur jakten börjar på de få läkare som erbjuder ”respekterad” vaginal födsel. I den privata sektorn pekas finansieringen ut: sjukförsäkringssystem och ersättningar gör planerade snitt enklare att schemalägga och mer lönsamma, medan en vaginal förlossning kräver beredskap dygnet runt.I offentlig vård finns andra drivkrafter. Brist på smärtlindring, underbemanning och avsaknad av egna rum kan öka rädslan inför värkarbetet. Flera vittnar också om ”obstetriskt våld” – från att lämnas utan stöd till åtgärder utan samtycke, som rutinmässigt klipp, så kallad episiotomi.Reporter: Sara Heymansara.heyman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att satsa pengar på forskning verkar riksdagspartierna vara överens om att göra. Men hur vill de att satsningarna ska se ut under nästa mandatperiod? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är många miljarder i statsbudgeten som ska delas ut till universitet och forskare, och Vetenskapsradion har frågat alla riksdagspartier vilka särskilda satsningar på forskning de skulle vilja göra under kommande mandatperiod. Bland annat finns AI, kvantteknik, life science och klimat med på önskelistan.Mats Benner, som är professor i forskningspolitik vid Lunds universitet, ger sin syn på vilken betydelse satsningarna skulle kunna få för svensk forskning.Programledare: Camilla WidebeckReporter: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Utbajsade munkar och påsatta drottningar. Nidbilderna har retat gallfeber på maktmänniskor i tusentals år och vi bläddrar bland humor och elakheter! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Egyptens drottningar och Pompejis befolkning, liksom brittiska adelsmän och Napoleon Bonaparte fick alla stå ut med att bli föremål för nidbilder. Elak och drastisk, men ofta rolig har nidbilden i alla tider försökt krossa det heliga och klä av det pompösa. Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffar Johan Hakelius, aktuell med boken Nidbildens historia, för att teckna en mångtusenårig tradition och vilket arv den idag lämnat efter sig. Dessutom går vi ut på stan för att uppmärksamma dagens satirtecknare i det kommande valet.Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

Vid ett centrum i Göteborg utvecklas nu undervisningsmateria matematik för flyktingläger som ska vara gratis för alla. Arbetet leds av Chalmersforskaren Samuel Bengmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 23/4–2025.Samuel Bengmark är matematikforskare, eller snarare matematikundervisningsforskare på Chalmers i Göteborg. Han ser en skönhet i matematik - i att hitta en lösning där allt faller på plats.För andra är matematik något de hatade i skolan, eller i alla fall något som är så hopplöst svårt att det bara låser sig när de försöker. Matematikämnet utmärker sig på så sätt, som ett ämne som man antingen verkar älska eller hata - en utmaning för dem som ska undervisa i matematik. Nu leder Samuel Bengmark arbetet vid ett nytt centrum. Akelius Math Learning Lab som utvecklar ett enkelt undervisningsmaterial i matematik tänkt för flyktingläger, men gratis för alla. Det innebär ännu fler utmaningar, inte bara språket. Bakgrundskunskaperna kan variera väldigt, liksom åldern på de som lär sig. Och det är svårt att göra exempel som alla känner igen. Dessutom ska det fungera online med också när man inte är uppkopplad. Till sommaren ska de första delarna lanseras.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Norske författaren Lars Mytting är aktuell med en nyutgåva av sin bok Ved. Där presenterar han bland annat en egen metod att göra upp eld i en kamin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lars Mytting var från början journalist, sedan skönlitterär författare, och 2011 kom han med boken Ved. Den kom att översättas till 22 språk och kommer nu i en nyutgåva, där beredskapsperspektivet får större plats. Vi möter honom på en strand i en skog. Där gör han upp en eld – med en metod som han lärt sig av norska samer. Den eldningsmetod han själv utvecklat tillsammans med en vän bygger på principen att man ska tända i toppen, och han kallar den ”Käringen på bron”. Den använder han hemma när han eldar i en kamin. Hör om hur den går till och varför den fått det namn den fått. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara en bråkdel av det underjordiska svampriket är känt. Nu arbetar forskare med att kartlägga fler arter med DNA-metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På ett labb på Evolutionsbiologiskt centrum i Uppsala sitter doktoranden Kevin Nielsen och sållar jord. Han är på jakt efter de okända, och för ögat, osynliga svampar som finns där. För enligt uppskattningar så är bara några få procent av hela svampriket känt för vetenskapen. Överhuvudtaget så är mycket okänt om svampar, det är till och med svårt att avgöra vilket kön de har.Med hjälp av modern DNA-teknik så försöker nu forskare vid Uppsala universitet ta fram metoder som kan avslöja mer om svamparnas okända värld. Följ med ut i skogen där svamparna växer i underjorden och till labbet där man försöker titta in i svamparnas arvsmassa med hjälp av laser.Medverkande: Kevin Nielsen, doktorand vid Evolutionsbiologiskt centrum i UppsalaReporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Färre på landsbygden betyder mer skog och mer barrskog på tidigare åkermark. Med klimatförändringar ökar bränsle och brandrisk samtidigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Landskapet i Europa blir allt mer skogsklätt när traditionellt jordbruk läggs ned och betesdjur försvinner från marker som tidigare hölls öppna. I takt med urbanisering och en åldrande befolkning växer buskar och träd in på gamla åkrar och hagar, samtidigt som stora ytor planteras med tät barrskog. Skogstäcket har ökat tydligt i flera länder: i Frankrike från 14 procent 1871 till 33 procent 2025, i Spanien från 28 till 38 procent och i Italien från 26 till 32 procent sedan början av 1990-talet. I EU som helhet har skogstäcket stigit från cirka 37 till 41 procent.Historiskt har skogarnas utbredning gått i vågor. Efter digerdöden på 1300-talet och efter stora krig kunde skogen återta övergiven mark, för att sedan trängas tillbaka när befolkningen växte igen. Dagens återförskogning drivs däremot inte av massdöd, utan av att landsbygden tappat människor och näringar.Mer skog betyder mer bränsle. När klimatförändringar ger varmare och torrare somrar och en längre period med hög brandrisk i Medelhavsområdet kan skogsbränder bli både fler och mer våldsamma, särskilt där barrträd i monokultur dominerar.För att förstå utvecklingen bakåt i tiden används pollenanalys och dendrokronologi, och i nutid fjärranalys med satelliter.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Johnny Gliving varnar för kärnkraft på åkern i Målma. Saknad hamn, vägar, kraftledningar och kylvatten kan göra satsningen dyr och riskfylld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I bygdegården i Gryt i Valdemarsvik är frågan om ny kärnkraft plötsligt en lokal valfråga. På en åker i Målma nära havet finns planer på fyra till sex små modulära reaktorer, SMR, och kommunen kan behöva ge besked redan i början av nästa år. Samtidigt finns möjligheten att stoppa projektet med kommunalt veto, i en ny tillståndsprocess där besked ska lämnas tidigt och utifrån mindre underlag än tidigare.Kärnkraftsingenjören Johnny Gliving, med lång erfarenhet från Oskarshamns kärnkraftverk, anser att platsen är fel för ett nytt kärnkraftverk. Han pekar på att infrastrukturen saknas – breda kraftledningsgator, vägar och industrihamn – och att kylvattnet kan bli en avgörande flaskhals i Valdemarsviken. I ansökan uppskattas behovet till 40–90 kubikmeter vatten per sekund, något som enligt kritiker kan förändra vattenutbytet längre in i viken. Dessutom beskrivs ett behov av att leda ut uppvärmt kylvatten mot öppet hav, vilket kan kräva en kilometerlång tunnel.Ansökan har också granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten, som pekat på brister och oklarheter kring bland annat beredskapszoner, utrymning av området och vilka reaktorer som ska användas. När besluten närmar sig växer pressen på kommunpolitikerna – och oenigheten mellan partierna.Reporter: Daniel Värjödaniel.varjo@sr.seProducent: Gunilla Kyhléngunilla.kyhlen@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Döskallegrottan på Lilla Karlsö har arkeologerna hittat 9000-åriga skelett av en ung kvinna och hennes ofödda foster. Vilken är deras historia? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyndet fascinerar en hel värld: den unga kvinnan som begravts med ett ofött foster i en grotta på Lilla Karlsö utanför Gotland. Tobias Svanelid reser dit för att träffa arkeologen Alexander Sjöstrand och gå på djupet med kvinnans liv och hennes värld för 9000 år sedan.Programledare är Tobias Svanelid och Urban Björstadius.

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet publicerades första gången 28/8-2026.I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svampar finns i den minsta bäcken och det djupaste havet. Trots att de har en stor ekologisk betydelse är de fortfarande till stor del okända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om det inte fanns vattenlevande, eller akvatiska, svampar skulle våra vattendrag snabbt proppas igen med löv. Dessutom skulle insekter och fiskar och fåglar snabbt drabbas av matbrist. De akvatiska svamparna är nämligen de som står för den mesta nedbrytningen och därmed näringsåtervinningen av löven.Möt forskarna Jennifer Anderson och Ziming Wang som försöker ta reda på mer om de här svamparnas ofta gåtfulla biologi.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad händer om vi börjar mixtra med det förflutna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidsresor är ett ständigt återkommande tema inom science fiction. Men frågan om tidens natur och huruvida vi skulle kunna manipulera den gäckar även verklighetens filosofer och fysiker. Vad talar för – och emot – att resor fram- eller tillbaka i tiden skulle kunna bli möjliga? Och om vilka risker skulle det innebära om vi faktiskt lyckades?P3 Dystopia ger sig ut på en svindlande resa genom rumtiden och tittar närmare på allt från relativitetsteorin till maskhål och grandfather-paradoxen.Programledare och producent: Jennifer Sjöblom och Wendela AntepohlKällförteckningAndra P3 Dystopia-avsnitt som nämns: Alltings slut del 1 av 2 Alltings slut del 2 av 2Fri vilja Medverkande: Sean Carroll - teoretisk fysiker och professor i filosofi vid Johns Hopkin UniversityEmily Thomas - professor i filosofi vid University of DurhamUlf Danielsson - professor i teoretisk fysik vid Uppsala UniversitetLjudklipp: ABC News: Is time travel possible? Big Think: A physicist reveals how time travel is possible Carl Sagan's Cosmos: Episode 8: Travels in Time and SpaceBöcker och filmer: The Tomorrow WarInterstellarAvengers: EndgameDr StrangeDarkSpiderman: Into the spider-verseThe Time Machine, film från 1960 och bok av H.G. WellsA Connecticut Yankee in King Arthur's Court av Mark TwainArtiklar/källor i urval: The shape of time (Emily Thomas, 2020)No, Thermodynamics Does Not Explain Our Perceived Arrow Of Time (Forbes, 2019)The Philosophy of Joseph Priestley's 1765 Timeline: Abstract Ideas, Time, and Human Progress (History of Philosophy Quarterly, 2023) Joseph Priestley Created Revolutionary “Maps” of Time (Humanities, 2024)Time (Stanford Encyclopedia of Philosophy, 2002)Time and Truth: The presentism-Eternalism debate (Cambridge University Press, 2009) Newton's philosophical analysis of space and time (Cambridge University Press, 2009)Around-the-World Atomic Clocks: Predicted Relativistic Time Gains (Science, 1972)Optical Clocks and Relativity (Science, 2010)Firarvecka för Einsteins teori - men hur funkar den? (Vetenskapsradion, 2015)Redshifted civilizations, galactic empires, and the Fermi paradox (Acta Astronautica, 2026)Bananas Enough for Time Travel? (The British Journal for the Philosophy of Science, 1997) Quantum principle of relativity (New Journal of Physics, 2020)Superluminal observers do not explain quantum superpositions (Physics Letters A, 2023)What Is Time? | Professor Sean Carroll Explains Presentism and Eternalism (The Great Courses, 2018)Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar (Vetenskapsradion, 2025)Musik:Theodore Shapiro – Safely SituatedTheodore Shapiro – TokensGustavo Santaolalla – Forgotten MemoriesTheodore Shapiro – Tree of LifeKid Loco – Theme from the Graffiti ArtistCher – If I Could Turn Back TimeJon Brion – You LearnBen Prunty – Engi (Explore)Ludwig Göransson – SirensMarcus Bagalà – Boxes: Bittersweet ClosureJon Brion – StorybookErik Satie – GnossienneKlaus Badelt – Opening Titles (Professor Alexander Hartdegen)Silver Maple – Particle EmissionSilver Maple – Quantum MechanicsJay Varton – My Kind of IllusionMax Anson – Secret LightCliff Martinez – Rubber HeadHans Zimmer – Cornfield ChaseTerekke – ArrpfadedHans Zimmer – Tick TockMarcus Bagalà – Cascading BellsDJ Shadow – Stem Long StemBen Frost – Alles Ist Miteinander VerbundenMarcus Bagalà – Frets: Problem, After ProblemJeff Beal – I Think I Smell GasClint Mansell – DreamsBlue Dot Sessions – Lemon and Melon

AI finns nu på många håll i vården. En ny nordisk AI-karta ska göra att initiativ på olika håll får kontakt och kan lära av varann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Uppsala används ett AI-verktyg till hjälp med allmänläkares jornalföring. I Göteborg har AI-system utvecklats som utifrån EKG kan identifiera personer som löper hög risk att dö plötslig hjärtdöd.Det är två av nästan 900 AI-initiativ i Norden som finns på den nya kartan. Utvecklingen går fort. Men enligt sjukhusdirektören på Karolinska Sjukhuset, Christophe Pedroletti, hänger lagstiftningen inte med. Den måste justeras för att vi inte ska missa möjligheter.Samtidigt beskriver han som att vi är inne i en mognadsprocess – det blir ibland fel i systemen. Kvalitén, patientsäkerheten och tilliten måste hela tiden säkras, menar han. Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Erik Bäckström går på bal i Delsbodräkt med röda knätofsar. Folkdräkt har blivit en eftertraktad festdress bland unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i september 2025.I en garderob i en studentlägenhet i Uppsala hänger en nysydd Delsbodräkt. Första gången Erik Bäckström skulle ta på sig den tog det 20 minuter, det är så många dräktdelar som man kan vara lite osäker på hur de ska sitta egentligen. För Erik är dräkten ett festplagg med en fin historia, som kommer att hålla i många år framöver.Etnologen Anna Lindkvist Adolfsson ser flera skäl till att många vill ha en folkdräkt just nu. De är sydda i hållbara material, som ull och linne. Att köpa en folkdräkt är ett bra miljöval, säger hon. Dessutom kanske de oroliga tiderna vi har nu bidrar till att människor tänker mer på sin historia. Det finns någon sorts trygghet i en dräkt som ens äldre släktingar har haft, säger Anna.Medverkande:Erik BäckströmOlga SchildtAnna Lindkvist Adolfsson, etnolog och konstnärReporter: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Varför har vi tillverkat så mycket plast att den blivit ett stort miljöproblem? Elektriciteten och chipsen hjälper till att förklara utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250902.Följ med Cilla Robach som är chef för samlingsenheten på Nationalmuseum för att upptäcka vilka plastföremål som varit typiska under olika decennier.Vad betyder plastens egenskaper och våra förväntningar på den, för hur lätt eller svårt det kan bli att få stopp på de föroreningar som förknippas med det? Och hur skulle det typiska svenska fredagsmyset ha sett ut utan plasten?Statsvetaren Karl Holmberg har forskat om hur vi lärde oss att börja använda engångsförpackningar av plast.Programledare: Sara SällströmProducent: Lars Broström

USA:s självständighetsförklaring skrevs i Philadelphia men undertecknades i Brooklyn. Där stod ett av Frihetskrigets blodigaste slag för 250 år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Amerikanerna har länge velat glömma förlusten i Brooklyn 1776 när britterna bröt igenom de amerikanska rebellernas försvarspositioner och George Washington flydde med svansen mellan benen. Vi besöker Brooklyn för att berätta vad som hände på platsen för 250 år sedan och reder ut slagets bakgrund och resultat med historikern Ingvar Sjöblom. Dessutom uppmärksammar vi ”The Turtle”, världens första ubåt att sättas in i strid i samband med slaget vid Brooklyn. En makalös bedrift i ingenjörskonst, men ett militärt misslyckat projekt.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varifrån det mytomspunna germanfolket langobarder kom.

DNA-analyser av maginnehåll på allt från spindlar till fåglar ger ledtrådar om hur stor roll knott och mygg spelar i ekosystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett par mil öster om Nuuk, på Grönland, ligger Kobbefjords forskningsstation. Här forskar Viktor Gårdman, från Norrköping, på myggor och knott. På sommaren måste han ha ett nät över sig för inte bli uppäten. Men det hindrar inte Viktor, han vill ta reda på vilken roll dessa insekter har för ekosystemet på Grönland.Hitintills har han upptäckt att myggor är en ganska viktig pollinatörer av vanliga växter, att nykläckta myggor är en viktig föda för spindlar men att de inte är en lika viktig föda för fåglar.Medverkande: Viktor Gårdman, doktorand vid Grönlands naturinstitut i Nuuk.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fyraprocentsspärren är en politisk kompromiss mellan höger- och vänsterblocket från 60-talet, med makt att påverka både sakinnehåll och vilket parti vi röstar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fyraprocentsspärren avgör vilka partier som tar plats i riksdagen och leder till återkommande dramatik i varje valrörelse. Inför valet 2026 syns det när Liberalerna länge legat under fyra procent i flera opinionsmätningar.Spärren infördes när Sverige gick från tvåkammar- till enkammarriksdag. Den bygger på politiskt kalkylerande; där det demokratiska värdet av proportionell representation vägs mot att få effektiva, handlingskraftiga majoriteter och regeringar.Statsvetenskapliga resonemang pekar på att fyraprocentsspärren kan leda till taktisk röstning och stödröstning för att undvika en bortkastad röst. Men det finns ingen stor debatt eller samlad opinion i Sverige som kräver att fyraprocentsspärren ändras. Och förändring svår, eftersom spärren är en grundlagsfråga och vinnare och förlorare skiftar över tid. Och vad skulle vi ha istället?Jämförelser med Danmark, Nederländerna och Finland visar att andra spärrar, eller inga nationella trösklar alls, ger andra partilandskap.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Anders Tegnell var i centrum för uppmärksamheten under covidpandemin och undrar fortfarande varför det blev så. Nu går han gradvis i pension. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid ett panelsamtal på Försvarshögskolan gav Tegnell sina reflektioner om vad som blev rätt under pandemin och vad som kunde gjorts annorlunda.Att det kommer fler pandemier kan vi vara säkra på. Men om det blir influensavirus, coronavirus eller något annat smittämne som orsakar dem kan vi inte veta. Kanske sprids istället en matburen smitta över världen?Det enda vi vet säkert är att nya smittor kommer att komma, och att vi behöver vara bra på att fatta beslut också under osäkra omständigheter och ändra dem vid behov. Det menar både Anders Tegnell och Emma Spak, som arbetade på SKR under pandemin och nu samordnar regionernas arbete.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/8–2025.En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tekniker för att skapa könsceller och utveckla konstgjorda livmödrar utmanar gränserna för fertilitet, genetik och etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från februari 2026.Forskare arbetar med tekniker som kan förändra allt från fertilitet till synen på genetiska band. Genom IVG, in vitro‑gametogenes, har hudceller hos möss redan omvandlats till både spermier och ägg. Mänskliga hudceller har i laboratorier backats för att utvecklas till befruktningsbara ägg.Metoder som IVG kan i framtiden hjälpa personer med infertilitet, äldre som vill bli föräldrar eller samkönade par som söker genetiskt släktskap.Tekniken öppnar också för scenarier där hudceller från vardagliga föremål som en kaffekopp kan användas för att skapa könsceller utan samtycke. Professorerna i bioetik Françoise Baylis från Dalhouise University i Kanada och Steve Wilkenson från Lancaster University i Storbritannien varnar för att det skulle kunna leda till utpressning och krav på nya lagar kring genetiska spår.Samtidigt utvecklas konstgjorda livmödrar där djurförsök visar att foster kan fortsätta sin utveckling i en slags smarta plastpåsar, genomskinliga så kallade biobags.Forskare försöker förstå hur syre, näring och slussar mellan kvinnans livmoder och den konstgjorda livmodern ska fungera för att framtida för tidigt födda ska överleva i högre grad. Tekniken ligger långt fram, men väcker frågor om kontroll över graviditet, framtida abortlagstiftning och vilka normer som kan forma kvinnor och föräldrar.Tillsammans ritas gränserna om för reproduktion och visar hur starkt tekniken kan påverka både individers val och samhällets syn på genetiskt föräldraskap.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se