Podcasts about vetenskapsradion

Rachel Mohlin låter sina imitationer dissekeras på KTH. Hon och röstprofessorn Johan Sundberg tar reda på vad som rent vetenskapligt sker när hon härmar andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 17 april 2026.Vad sker egentligen i kroppen – och i datorns kurvor – när en imitatör blir någon annan? På KTH samarbetar skådespelaren och imitatören Rachel Mohlin med 90-årige röstforskaren Johan Sundberg för att vetenskapligt granska vad som händer när hon härmar till exempel Anna Anka, Gudrun Schyman eller Gunnar Strömmer.I studien jämförs originalröster, imitationer och Rachel Mohlins neutrala röst. Med akustiska analyser syns hur energin i olika frekvenser förändras när hon “ställer om” sin röst – till exempel genom att närma sig Anna Ankas mer högfrekventa och ivriga klang.16 april firas Världsröstdagen, och Rachel Mohlin och Johan Sundberg kommer att prata om sin forskning vid ett evenemang i Stockholm den 19 april.Reporter/programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att odla på en marin kolonilott kan ge både närproducerade luncher och en starkare relation till havet. I Helsingborg finns en sådan odling av musslor mitt i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 29 april 2026.Från en större brygga vid kajkanten hänger så kallade strumpor fulla med musslor. Det är smala rör av nät som musslorna växer i. Vetenskapsradion är med när medlemmarna i havskolonin som odlar här samlas för att skörda de musslor som är tillräckligt stora för att ätas. Den marina kolonilotten startades av kommunen men nu har en koloniförening bildats som ska fortsätta med musselodlingen på egen hand. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hör om hur sångtekniken kulning fungerar, om fongrafinspelningar av samisk jojk från början av 1900-talet ska restaureras i Prag och när arkivchefen tar ton och sjunger en avrättningsvisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett arkiv vid Gärdet i Stockholm så finns det över 50.000 inspelningar av framför allt folkmusik, jazz och äldre populärmusik. Många av inspelningarna är helt unika och finns inte utgivna någon annanstans. Det finns också en stor samling av handskrivna vistexter, noter och fotografier.I år fyller Svenskt Visarkiv 75 år och firar därmed också 75 år av svensk visforkning.Det var sångaren och musikforskaren Ulf Peder Olrog som tog initiativ till att bilda ett svenskt visarkiv och sedan dess har arkivets samlingar bidraget till mycket musikvetenskaplig forskning, bland annat om kulning och ballader.Men också om skillingtryck. Arkivets nuvarande chef, Karin Strand, forskar själv på så kallade avrättningsvisor - skillingtryck som skrevs i samband med avrättningar.Medverkande: Wictor Johansson, forskningsarkivarie och enhetschef för ljud- och rörlig bild på Svenskt Visarkiv.Karin Strand, chef för Svenskt Visarkiv.Valerie Mol, digitalisering av ljudinspelningar.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20240819.Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Michael Borgert

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången juni 2025. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

80-talets vinrecensenter förvandlade spritdrickar-Sverige till ett vinland. Vi kartlägger hur, och tar pulsen på Martin Luthers känsla för öl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När tidningarna började recensera vin på 1980-talet började svenskarna köa till Systembolaget och grät när de inte hann säkra sina dyra droppar. Vi träffar idéhistorikern Peter Josephsson som undersöker 80-talets vinhajp och vad den kan säga om smakdomare och konsumtionsmönster.I religionen har alkoholen spelat stor roll, från Dionysos vinkulter till det kristna nattvardsvinet. Religionshistorikern Lena Roos har undersökt Martin Luthers förhållande till öl och vin och upptäckt att han var närmast besatt.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det fanns kvinnliga gladiatorer.Programledare är Tobias Svanelid.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Din solblekta gamla flytväst kan ha blivit oduglig på grund av UV-ljuset. Däremot skulle en fräsch barnflytväst kunna hålla dig flytande om du fick på dig den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anton Kock är utrustningsansvarig på Sjöräddningssällskapet. Som sjöräddare har han sett att efter en båtolycka där de inblandade inte bär flytväst kan de inblandade försvinna helt – och inte hittas vare sig döda eller levande.Men han berättar också om hur fel det kan gå med en flytväst man tror ska fungera – fast man misstar sig. Hör om seglaren som släpades efter sin båt i timmar, i en uppblåsbar flytväst som inte blåstes upp.Och hur ska man förstå det som står i flytvästen – 100 N? 40-60 kg?Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Solförmörkelser har historiskt tolkats som att något ont ska hända. När babylonierna utvecklade astronomisk kunskap provade de också den hypotesen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den första början till kunskap om när solförmörkelser ska ske togs fram av babylonierna i Mesopotamien. De gjorde astronomiska mätningar – men försökte samtidigt i hitta kopplingar mellan himlafenomenen och vad som hände på jorden.Vi hör Jonathan Lindström, arkeolog och författare med intresse för astronomi.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

På kvällen den 12 augusti inträffar en total solförmörkelse på några platser i Europa. Erik Johansson i Malmö ska resa till Spanien för att se sin 27:e solförmörkelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När månens bana kommer precis i vägen för solljuset och skymmer det för oss, blir det solförmörkelse. Dagsljuset försvinner och gaslagret kring solen, koronan, syns. Någonstans på jorden sker detta med ungefär ett och ett halvt års mellanrum, men på varje plats inträffar det sällan.Genom historien har förmörkelserna gett ett bra tillfälle till vetenskap. Det var till exempel solförmörkelsen 1919 som gav de första beläggen för Einsteins teori om krökt rumtid.Men när dagsljuset plötsligt försvann för Agneta, 11 år, 1914 hade hon ingen aning om vad det var som hände.Hör astronomen Peter Linde, amatörastronomen Erik Johansson, idé- och lärdomshistorikern Johan Kärnfelt och arkeologen Jonathan Lindström om solförmörkelser i vår tid och i historien.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i juni 2025.För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Häng med Dick Harrison och Tobias Svanelid på årets lyssnarfrågemarathon bland trojanska krig och Rapunzels torn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets lyssnarfrågemaraton reder ut varför Rapunzel satt i ett torn, om Kalmarunionen skulle funka idag och när Tyskland hade kunnat invadera Sverige. Och så berättar Dick Harrison hur historien sett ut om Sverige inte förlorat Finland och skotten i Sarajevo aldrig avslossats.

Blodfläckar och jordrester undersöks för att få reda på mer om de historiska slagfälten i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns en av världens största samlingar av militära fanor. Flera tusen stora målade sidendukar, med högt symboliskt värde, som togs som troféer på de olika slagfälten i Europa – framför allt under 16- och 1700-talet. Troféer som skulle visas upp för folket hemma i Sverige. Länge hänge de färggranna fanorna i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men sen drygt 100 år är fanorna nerpackade i olika magasin, tills nu när smutsen på fanorna ska undersökas.Följ med till ett labb där de sköra fanorna med smuts- och blodfläckar undersöks och till Riddarholmskyrkan, mitt i det historiska Stockholm, där fanorna förr hängde till allmän beskådan.Medverkande: Karin Tetteris, forskningssamordnare vid Armémuseum och Johanna Nilsson, Göteborgs universitet. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Länge har rymdforskare och astronauter åkt till Island, men först nu har landet sitt eget rymdforskningsinstitut. Förhoppningen är ökat internationellt samarbete kring rymden - och Arktis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i februari 2026.Islands kombination av kargt klimat och vulkanism har länge gjort landet till en värdefull plats för rymdforskning och träning av astronauter. Daniel Leeb, som leder Islands nyetablerade rymdforskningsinstitut, ser ön som platsen för rymdfarande nationer som vill mer än till månen eller till Mars. Både rymdforskning och forskning om Arktis handlar om miljöer som hela mänskligheten måste ta ansvar för, och om att tillsammans lösa problem med hur man överlever i de mest extrema miljöer.Medverkande: Daniel Leeb/chef för Islands rymdforskningsinstitut, Johan Köhler/avdelningschef forskning och utveckling RymdstyrelsenReporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i november 2025.Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden. Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010–2023.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På naturbruksgymnasiet Sötåsen lär sig eleverna att ta hand om groddjur samtidigt som de hjälper till att bevara en akut hotad regnskogspadda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026.Den sydamerikanska paddan Atelopus balios befarades vara utdöd tills några exemplar hittades igen i Ecuador. Sedan dess pågår ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda arten. I det deltar elever på djurvårdsinriktningen på naturbruksgymnasiet Sötåsen i Töreboda. Förstaårseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel berättar att de känner sig fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kan robotar med AI bli till nytta för äldre och funktionshindrade? Det ska ett nytt projekt på KTH i Stockholm undersöka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En robot som kan hjälpa dig med det du inte klarar – och samtidigt inspirera och motivera dig till att fortsätta med det du fortfarande kan. Det är visionen. Försök har redan gjorts i liten skala med en robot som matlagningscoach.Professorn i talteknologi Joakim Gustafson och robotforskaren Danica Kragic, professor i datalogi, slår sina påsar ihop i det nya projektet som finansieras av stiftelsen Promobilia.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tar du med maneter eller finska falskmyntare till hängmattan? Eller vill du hellre dyka ner i det svenska inbördeskriget? Vi ger dig sommarboktipsen! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Traditionsenligt tipsar Urban Björstadius, Kristina Ekero Eriksson och Tobias Svanelid om aktuella historiska böcker som kan falla historiefantasten på läppen och förnöja i sommarbersån. De böcker som vi tipsar om är:Rasputin av Antony BeevorKrigsdagböcker 1939-45 av Astrid LindgrenSvenska inbördeskriget av Lars Ericson WolkeTänka historiskt av Francis J GavinDöda diktares öden av Alexander AndréeLars Wivallius av Lars LindhLivets idéhistoriaMarmor från Finland av Eva JohanssonFörfalskaren Grandells liv och lögner av Kirsi Vaino-Korhonen & Mikael KorhonenEtt flytande kulturarv

Tänk dig att sitta på en dyna av ull istället för av fossilbaserad skumgummi. Möt möbeltapetseraren som vill göra våra möbler bättre för miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Monika Frelin har precis tagit examen från möbelsnickarskolan Malmstens, som hör till Linköpings universitet och ligger på Lidingö. Här har hon utforskat olika sätt att forma fårull till strukturer som kan bygga upp fåtöljdynor och armstöd helt gjorda av naturmaterial. Idag slängs stora mängder ull i Sverige, så möbeltillverkning skulle kanske kunna vara ett sätt att ta vara på den och minska på resursslöseriet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya magneter och supraledning ska in under marken vid Genève. Energin blir densamma men med uggradering till High Luminosity ökar kollisionsfrekvensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Partikelacceleratorn LHC vid CERN, den 27 kilometer långa ringen under marken vid Genève, stängs i sommar för en fyra år lång uppgradering. Målet är High Luminosity LHC, där energin blir densamma men kollisionsfrekvensen ska öka kraftigt. Fler kollisioner betyder mer statistik och en datamängd som väntas bli omkring tio gånger större än i dag.I tunnlarna handlar arbetet om att byta ut delar som gjort sitt och få ny teknik på plats, med magneter och supraledning som avgörande byggstenar för att styra protonerna rätt när de rusar runt nästan i ljusets hastighet. Förhoppningen är att kunna se extremt sällsynta processer och göra mer precisa mätningar, inte minst av Higgsbosonen som upptäcktes 2012.Samtidigt finns en frustration över att inga nya partiklar dykt upp efter Higgs. Standardmodellen fungerar väl, men lämnar stora frågor öppna, som mörk materia, gravitationen och varför Higgspartikeln verkar så lätt. När datan växer blir AI allt viktigare för att hitta mönster i kollisionerna som kan vara svåra att se med andra metoder. Och om ledtrådarna ändå uteblir pekar CERN redan mot nästa idé, Future Circular Collider, en möjlig ring på runt 90 kilometer.Reporter: Elsa Östlundvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Varför går det så trögt att återställa den biologiska mångfalden i Sverige, trots att det finns ett stort engagemang kring artbevarande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den uppdaterade versionen av den nationella rödlistan över hotade arter visar att det fortfarande går dåligt för många arter i Sverige. Flera forskare och experter upplever samtidigt en viss faktaresistens kring fakta om naturen. Det är något av det som diskuterades under årets Flora och Faunavårds-konferens i Uppsala. En konferens som handlar om biologisk mångfald och naturvård. Vetenskapsradion var där.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindvall@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Redan på 1920-talet gjordes skönhetsingrepp men i stället för botox och fillers sprutade man in paraffin för att forma ansikte och kropp, visar Emma Severinssons forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag är skönhetsindustrin större än någonsin, med fler salonger, fler produkter och fler ingrepp. Men det fanns liknande salonger redan för 100 år sedan. Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, har forskat om hur den kommersiella skönhetsmarknaden växte fram i början av 1900-talet med institut som erbjöd allt från krämer och bantningskurer till riskabla ingrepp som paraffininjektioner – dåtidens ”fillers” som kunde ge svåra komplikationer.Programmet handlar också om varför kroppsideal förändras över tid, hur kommersiella intressen driver på och varför dagens extremt smala ideal har fått ny kraft.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Svenska forskare samlar data för bättre klimatmodeller där kopplingen mellan luft och inlandsis är osäker. Iskärnor visar snöfall sedan 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026. I december och januari 2025/2026 så arbetade ett svenskt forskarlag på den kilometertjocka isen på Antarktis, Sydpolen, för att ta reda på hur mycket isen smälter och hur mycket den förväntade ökade nederbördsmängden kommer att påverka inlandsisen.Mer än hälften av Jordens sötvatten ligger infryst i Antarktis is. Om all is skulle smälta skulle havsnivån öka med 60 meter, vilket skulle få katastrofala konsekvenser. Hittills har bara en liten del av Antarktis is smält.Förutom att borra i isen för att kunna analysera den så hann också isforskaren Gunhild ”Ninis” Rosqvist njuta av, och fundera över, det storslagna landskapet.– Det är som en jättestor påse med karameller som man skyndar sig att stoppa i sig, och man funderar mycket på meningen med livet och vad vi som forskare kan göra för att förhindra att den här miljön kommer att försvinna, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor-bortas_rydberg@sr.se

Efter att ha köpt Manhattan åt holländarna fixade Peter Minuit en koloni i Amerika åt svenskarna. Vi möter mannen som tog Sverige över Atlanten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Minuit hade säkert tankar på revansch när fick sparken som guvernör i Nya Nederländerna. 1638 skulle han få chansen, när han nu i svensk tjänst etablerade en koloni åt drottning Kristina och den nya stormakten i Norden. Tobias Svanelid träffar Charles Gehring som vet allt om Peter Minuit, och Urban Björstadius reser till Frösthults kyrka där arkeologen Jonas Monié Nordin berättar om det misslyckade Nya Sverige-projektet, och om prästen som aldrig glömde sin tid där. Och så kikar vi in på Skoklosters slott, där några rävskinn och klubbor vittnar om Sveriges korta tid som kolonialmakt i 1600-talets Amerika.

Sverige behöver kanske inte importera så många snittblommor som idag. Vi skulle kunna odla mer här hemma istället och minska transportutsläppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Intresset har ökat på senare år för att odla snittblommor på friland utan uppvärmda växthus och utan bekämpningsmedel. Många började att odla under coronapandemin berättar Sara Spendrup på institutionen för människa och samhälle vid Sveriges lantbruksuniversitet. Hon tror att vi skulle kunna använda mer sådana snittblommor, även om de har en säsongsmässig nackdel jämfört med importen eftersom de inte går att få tag i året om. Hör snittblomsodlare om vad de tycker är fördelarna med svensk odling, och hur det också kan stärka den svenska beredskapen.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rysslands krig mot Ukraina har revolutionerat drönaranvändningen. Räddningstjänst och universitet samarbetar tätt kring utvecklingen, och ukrainska erfarenheter inspirerar nu svenskt civilförsvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Före kriget sågs drönare ofta som onödiga leksaker. Nu vet alla i Ukraina att drönarna räddar många liv, bland annat genom att övervaka luftrummet och varna för attacker. På Sveriges första nationella konferens om drönaranvändning i civilt försvar inspirerades svensk räddningstjänst av sin ukrainska motsvarighet. Under hård press utvecklar den ständigt kommunikation och koordination mellan olika delar av civilförsvaret, med hjälp av obemannade farkoster. En avgörande framgångsfaktor är tätt samarbete med universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hör om det pågående ebolautbrottet med Bundibugyo-viruset i Kongo-Kinshasa, där mer än hundra personer hittills har dött. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skiljer det från tidigare utbrott? Hur allvarligt är det? Och hur fungerar arbetet på plats när det sker i ett konfliktområde? Vi reder ut frågorna tillsammans med Klara Sondén, infektionsläkare och biträdande statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och Ali Mirazimi, adjungerad professor i virologi vid Karolinska institutet och sektionschef för vaccin och antiviral utveckling vid Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Från Kongo-Kinshasa hörs svenska Röda Korsets representant Paloma Diaz de Durana och Läkare utan gränsers talesperson i Goma Anastassia Chkolenok.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Tonsättaren Tebogo Monnakgotla hörde på Vetenskapsradion och blev inspirerad. Nu har hennes cellokonsert, som kom till av det, premiär i Konserthuset i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det var när Tebogo Monnakgotla hörde ett avsnitt av Vetenskapspodden som hon bestämde sig för att skriva sin cellokonsert om humlor. Det var brittiske forskare Dave Goulson som beskrev humlornas mörka sida – vad som händer mellan drottningen, arbetshumlorna och deras ägg nere i mörkret under jord. Han beskrev det som ett Shakespeare-drama som påminde om Macbeth.Och nu finns alltså verket Bombus av Tebogo Monnakgotla, som uruppförs i Konserthuset i Stockholm, under deras 100-årsfirande. Solist är cellisten Senja Rummukainen.I Vetenskapsradion berättar Tebogo Monnakgotla om hur hon tänkt med musiken, och vi får också höra forskarna Dave Goulson och Björn Cederberg om hur det gått för humlorna sedan vi gjorde det program som inspirerade till musiken.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Genom att kartlägga svenska fossil så bygger Vivi Vajda upp hur ekosystemen såg ut i Sverige, tex under perioden Jura. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i april 2026. Det är kanske svårt att tänka sig men för cirka 100 miljoner år sedan så vandrade det omkring dinosaurier på den geografiska plats som vi i dag kallar för Sverige. Då var södra Sverige täckt av ett tropiskt hav där det simmade hajar, krokodiler och mosasaurer - en havslevande rovödla med ett enormt gap och en ormliknande kropp - och på land växte det stora barrträd och ormbunkar.Genom att lägga ett pussel av fossiler så har paleontologi-professorn Vivi Vajda, på Naturhistoriska riksmuséet, tillsammans med flera andra forskare lyckats få fram urtida ekosystem från perioder som Krita, Jura och Trias. Något som de har låtit illustrera i boken Sveriges geologi - en resa i tid och rum.Vivi Vajda förklarar hur ett pollen-korn från en urtida växt kan berätta historien om Sveriges "Jurassic Park".Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Peter Minuit gjorde världshistoriens bästa markköp när han köpte Manhattan för en spottstyver för 400 år sedan. Vi berättar hur världsstaden föddes! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sin jakt efter vägar till Indien krockade holländarna med Nordamerika och 1626 var tiden kommen att etablera sig på allvar. Peter Minuit var mannen som kom att säkra Manhattan åt Nederländerna och lägga grunden för världsstaden New York. Vi åker dit för att hitta sanningen bakom myten om Manhattanköpet och snubblar runt bland bäverpälsar och indianpipor men hittar också ett rikt holländskt arv som kommit att bli så typiskt för USA: mångkultur, religionsfrihet och att vara sin egen lyckas smed. Ja, till och med den amerikanska självdeklarationen verkar ha rötterna i Nederländerna!

Kina kallar vattenkraftverket i Medog avgörande för landets gröna omställning. Utanför Kina är frågan hur grönt det är när insynen är minimal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Planerna beskrivs som ett bygge i kolossalformat. Vattenkraftverket Medog, som Kina bygger i Tibet vid floden Yarlung Tsangpo, uppges kunna producera omkring 300 terawattimmar el per år – nästan dubbelt så mycket som Sveriges samlade elproduktion under ett år. Samtidigt är uppgifterna om projektet få. Experter pekar på att det är svårt att hitta officiell information om konstruktion, miljöpåverkan och dammsäkerhet.Det som ändå sipprar ut väcker frågor. Det talas om fem kraftstationer efter varandra och en total fallhöjd på runt 2 000 meter, vilket skulle kunna kräva turbiner anpassade för mycket höga fall, som Pelton-turbiner, en slags impulsturbin. En möjlig design som beskrivits i medier är att leda vatten genom tunnlar som kan vara omkring 40 kilometer långa, i stället för att följa flodens stora krök. Prislappen nämns som upp till 170 miljarder dollar och planen är driftstart 2033.Oro finns också nedströms. När floden lämnar Kina byter den namn till Brahmaputra i Indien och vidare till Yamuna i Bangladesh. Miljontals människor är beroende av vattnet, och frågan är hur vattenflöde och vattenkvalitet påverkas – och om vatten kan bli ett politiskt verktyg vid konflikter. Det finns dessutom uppskattningar om att omkring 24 000 personer kan behöva omlokaliseras.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Fem frågor om klimatet ställdes i SR-satsningen Sanningens ögonblick. De flesta tillfrågade trodde fel om allt från utsläpp till uppvärmning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om utsläppen skulle halveras, vad skulle hända med växthusgaserna i atmosfären? Hur mycket har Sverige värmts upp jämfört med jorden som helhet? Det är några av de frågor där väldigt många gissade fel. Hur många rätt får du?Sanningens ögonblick är quiz, program och en undersökning om viktiga frågor inför valet, allt gjort i samarbete med Ola Rosling och stiftelsen GapMinder.Klimat-quizet reder vi ut i Vetenskapsradion med hjälp av klimatprofessorn på SMHI Erik Kjellström.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se