Podcasts about vetenskapsradion

Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den.Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad.Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan.Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur.Programmet sändes första gången 2 februari 2025. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Sillgrisslornas beteende på Stora Karlsö kartläggs och sorteras nu med hjälp av AI. Forskarna förstår därmed fåglarnas beteende och ekosystem bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet spelades in sommaren 2024 och sändes första gången i april 2025.Med hjälp av AI och 67 kameror övervakas sillgrisslorna på Stora Karlsö dygnet runt. Det sker via en specialbyggd fågelholk. Teknik möjliggör en noggrann kartläggning av fåglarnas liv, från häckning till kläckning och fågelungar som hoppar utför stupen.Forskarnas arbete bakom kulissernaDet är inte längre aktuellt att ligga med kikare längs med klippkanterna. Istället analyserar forskarna data från kamerorna och kan fokusera på att förstå sillgrisslornas beteenden. Det ger också insikter i hur hälsosamt hela Östersjöns ekosystemet är eftersom sillgrisslor kan bli upp till nästan 50 år gamla.AI avslöjar nya insikterAI-modeller tränas för att känna igen olika fiskarter och fåglarnas kroppsställningar. Kamerorna visar infraröd strålning och avslöjar också vad som händer när det under en timme blir extremhett på klippkanterna. Det hjälper forskarna att identifiera förändringar i sillgrisslornas beteenden och miljöpåverkan.Medverkar: Jonas Hentati Sundberg, docent vid Sveriges Lantbruks universitet i Uppsala.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio.se

Expeditionen till Bohuslän var bara början. Nu inleder SS-organisationen Ahnenerbe nya vidriga forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28 januari 2025. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning.Reporter:Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/12 2024.Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönades med Nobelpris 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/12 2024. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Just nu pågår forskning för att stoppa åldrandet. Men av myndigheter ses inte åldrandet som en sjukdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sen satsade sökmotorn Google mycket pengar, mer än 14 miljarder svenska kronor, på att starta ett biotechbolag för att stoppa åldrandet. Men bolaget, som heter Calico, har ännu inte presenterat några resultat.Förespråkarna för längre livslängd i ex Swedish Longevity Cluster lyfter fram att många kliniska studier nu pågår i andra bolag, bland annat kring Skelleftesjukan.- Livet är gott, och döden är något dåligt. Alla politiker borde vilja subventionera läkemedel som stoppar åldrandet, säger Linus Petersson, medgrundare till Swedish Longevity Cluster och som också skrivit boken ”Läkemedel mot åldrande”.Han menar att strävan ska vara att alla celler i kroppen ska likna en 20-årings.Men filosofen vid Uppsala universitet, Karl Ekendahl, undrar vilka som har störst behov att få livet förlängt. Ska lyckliga prioriteras framför deprimerad om livet ska bli längre?- Men för att något ska betraktas som en sjukdom måste det finnas en diagnos. Åldrandet ses som ett naturligt förlopp, och därför ses det inte som en sjukdom, konstaterar professorn i offentlig rätt vid Lunds universitet Titti Mattson.Hör ett samtal om forskning för att bota åldrandet och mänskliga rättigheter i samband med åldrande.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina sundberg@sverigesradio.se

Norska Anne Sverdrup Thygeson vill engagera genom att sprida kunskap om naturen och öppna samtalet mellan forskare och allmänhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från november 2024. Sverdrup Thygeson, professor i bevarandebiologi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet brinner för att sprida kunskap om naturen och har bland annat skrivit böcker om insekter och deras liv, om träden och skogen, och hon har också varit sommarpratare i P1.Hon brinner också för att vi ska öppna ögonen för naturens mångfald och vad verklig mångfald är. En modern skog har många likheter med en gräsmatta sett till den biologiska mångfalden och Sverdrup Thygeson skulle önska fler skogar som var mer som motsvarigheten till blomsterängar - full av olika liv i olika åldrar.Reporter Lisa Henkowlisa.henkow@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

SS-forskaren Herman Wirth reser till Sverige för att undersöka hällristningar. Kanske kan de ge svar på frågan om tyskarnas urhem i Atlantis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Bengt Gustafsson är professor i astrofysik i Uppsala och har spanat på rymden sedan han byggde sitt första teleskop vid 11 års ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från mars 2025. Som ung funderade Bengt Gustafsson på att bli musiker eller arkitekt, men barndomsintresset astronomi tog över. Vid 81 års ålder är han fortfarande verksam som stjärnfysiker - i en tid som inte alls liknar den där han började, med fotoplåtar och med räknemaskiner på små sidendynor.Också vår bild av universum har ändrats genom åren – och många nya sätt att studera rymden har tillkommit.Programledare: Camilla WidebeckProducent: Lars Broström

400 000 prover från djur förvaras på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Provbanken fyllde 60 år 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från december 2024.En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Vid tiden för Vetenskapsradions besök undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet är en repris från september 2024. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hösten 2023 gick ett enormt skred på en bergssida på Östra Grönland. Det utlöste en upp till 200 meter hög tsunami. Det som startade händelsekedjan tros ha varit en smältande glaciär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i september 2023, då under programrubriken Vetenskapsradion På djupet. Tsunamin böljade fram och tillbaka i nio dagar, eftersom den kom i resonans med själva fjorden. Ingen var i närheten när naturkrafterna släpptes loss – vilket var tur, för det brukar gå turisttrafik i området.Händelser som denna blir mycket mer sannolika med ett varmare klimat, så nu behöver man tänka om kring säkerheten menar seismologen Björn Lund vid Uppsala Universitet. Han är en av forskarna bakom en studie i Science där händelseförloppet analyserats.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I mitten av 1930-talet reste nazistiska arkeologer till Bohuslän för att undersöka hällristningar och bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Östersjön finns en nyupptäckt, särskilt storvuxen typ av strömming rovströmmingen som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 24 december 2024.Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet återutsänds ett samtal från Vetenskapsradion den 22 maj i år. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 10/2–2025.Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion.Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter:Johanna Björklund, forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme.Fredrik Heintz, professor i datavetenskap Linköpings universitet.Amy Loutfi, professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP.Anders Ynnerman, professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under onsdagen invigs det som har kallats för Norges månlandning, en anläggning för att fånga in koldioxid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anläggningen finns vid en cementfabrik i Brevik i Norge. Där ska koldioxid fångas in vid skorstenen och sedan fraktas till ett slutförvar djupt under havsbotten för att hindra att den bidrar till global uppvärmning. Projektet har varit på gång i många år, och Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har kallat det för "Norges månlandning."Sådan här koldioxidinfångning är helt nödvändig för att klara EU:s miljömål, enligt EU. Men hur mycket kostar det, och har vi råd att bygga ut tekniken? Vetenskapsradions klimat- och miljöreporter Daniel Värjö är på plats under invigningen.Programledare: Gustaf KlarinReporter: Daniel Värjödaniel.varjo@sr.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historia är på modet och i våra sommarboktips reder vi ut varför och vilken roll historia verkar fylla för oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid träffas för att diskutera historievurmen, tipsa om säsongens bokfavoriter och berätta hemlisar. Hör om smaktestarrobotar, Vasatidens romantiska brudröveri och Vindens historia!Böckerna som nämns i programmet:Begäret efter det förflutna av Kristina Fjelkestam Ligan – Klarakvarterens blodsystrar av Fatima BremmerHistoriska resenärer, 12 kvinnor som erövrade världen av Per J AnderssonBruno Liljefors – en biografi av Fredrik SjöbergTjabo – en biografi av Åsa LinderborgKvinnorna runt Vasatronen av Karin Tegenborg FalkdalenVindens historia av Ellen VisteSvenskar under järnkorset 1914-1945 av Lars Gyllenhaal och Lennart WestbergSinnen i arbete av Ingemar Pettersson och Daniel Normark (red)Föräldrarnas födelse av Maja LarssonMosaic - a Story of Civilization av Glenn Drover

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste åren har antalet kliniska försök där så kallade stamcellsterapier testas för första gången på människor närmast exploderat. Det berättar stamcellsforskaren Malin Parmar vid Lunds universitet, som själv leder en studie där metoden testas på patienter med Parkinsons sjukdom. Pluripotenta stamceller är celler som under rätt förutsättningar kan utvecklas till i princip vilken celltyp som helst i kroppen. Förhoppningen är att de ska kunna ersätta döda eller felfungerande celler i sjukdomar som Parkinson, epilepsi och diabetes, bland annat.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Handölsforsen i Västra Jämtland finns en mycket ovanlig skogstyp, forsdimmeskogen, som uppstår där vattenmassor kastar sig ner för fjällsluttningar och bildar en konstant dimma. Denna dimma skapar ett mikroklimat med hög luftfuktighet året om – en förutsättning för att ovanliga och hotade arter som västlig gytterlav, forskronlav och hårig skrovellav ska kunna överleva.Forsdimmeskogen är inte bara en biologisk kuriositet, utan också ett av Sveriges minsta och mest specialiserade habitat. Här växer lavar och mossor som annars bara hittas i regnrika delar av Norge eller på isolerade fjälltoppar. Träden är ofta svarta av cyanobakterier, och varje gren bär spår av ett rikt lavsamhälle som formats av fukt och stillhet. Det är en skog som påminner mer om en regnskog än om den boreala barrskog som omger den.Reporter Jonatan Martinsson rör sig med naturvårdsbiologen Fredrik Larsson in i denna dimmiga värld, från forsens kant, genom forsdimmeängen och in i skogen där varje steg avslöjar nya arter och visar på stor biologisk mångfald.Reporter: Jonatan MartinssonProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Min favorit just nu är Helge eller ”skelett H”. Han hittades vid en kanon, och vi tror att han var en av dem som försökte rädda skeppet.”Det berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, om en av de människor som dog vid regalskeppets förlisning, och som vi nu kan möta på den nya utställningen ”I liv och död”. Det är tack vare moderna analyser av dna, skelett, isotoper och textilier som vi kan se dem öga mot öga som naturtrogna figurer - och vi kan förstå mer om varifrån de kom, hur de hade levt och varför just de inte klarade sig levande ur förlisningen, som de flesta ombord faktiskt gjorde. Fred Hocker är som han själv säger bara ”front man for the band” för det är många forskare som varit inblandade i arbetet. Reportrar: Björn Gunér och Lena Nordlundbjorn.guner@sr.selena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broström

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250327. Han har skrivit 35 böcker om juridik, varit professor i Uppsala och Stockholm, och domare i högsta domstolen. Numera arbetar Bertil Bengtsson bland annat för justitiedepartementet. Han har årskort i 1 klass för att kunna ta vilket tåg som helst, och sitta där och jobba.Vi följer med på en tur till Gävle, och Bertil Bengtsson åker den här dagen vidare till Ockelbo. Vi träffar också Bertil och hans fru Solveig, 100, hemma i Uppsala. Hon tror att promenader, nyfikenhet och reslystnad hållit dem båda igång så långt upp i åren.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur historisk är Ivanhoe och vart vill Dick åka i en tidsmaskin? Hör svaren på de här och en massa andra frågor i vårt lyssnarfrågemarathon! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kommer det sig att Sverige fick en västkust men inte en nordkust? Hur blev Bo Jonsson Grip Sveriges genom tiderna rikaste man och vad måste man ha med sig på en tidsresa till Digerdödens Europa? Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Dick Harrison på årets lyssnarfrågemarathon!

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För vissa är den mest ett irriterande ogräs, men biologen Yannick Woudstras forskning visar att maskrosen är värd att älska, både för sin anpassningsförmåga och viktiga roll för biologisk mångfald.Maskrosen hjälper till att göra våra städer grönare på många sätt. Den bjuder pollinatörer på mängder av pollen tidigt på säsongen när få andra växter blommar, och som en av de första arterna i nyexploaterade områden luckrar den upp jorden så att det blir lättare för andra arter att växa där.Men att leva i stan innebär många svårigheter för en växt. Maskrosforskaren Yannick Woudstra vid Stockholms universitet har tagit reda på hur maskrosen klarar av den urbana miljön. Han försöker också ta reda på varför vissa individer av maskrosen helt har slutat att producera pollen.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240819. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria.Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Michael Borgert

Aspen är en av de fiskar som om våren leker i våra strömmande vatten. Nu förses aspar med sändare för att få fram mer kunskap om fiskens liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ökad kunskap om hur aspen lever är viktig, eftersom den har minskat över en längre tid. Förstörelse och hinder till deras lekplatser har missgynnat fisken. Men tack vare naturvård och mer kunskap har det börjat gå bättre för aspen Vi följer med ut en morgon i april när Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen ska fånga och märka asp med chip. De används för att se om asparna återvänder till samma lekplats år efter år. Vi pratar även med Daniel Palm, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som märker aspar med sändare för att se hur de rör sig under resten av året. Det visar sig att de rör sig långt och snabbt. Reporter: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Att njuta av trädgården har vi gjort i alla tider. Vi ger oss ut i sommargrönskan för att diskutera hur trädgården förvandlades under stormaktstiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tre tjocka böcker skildras nu den svenska trädgårdens historia. Tobias Svanelid och Urban Björstadius promenerar runt i Rosendals slottsträdgård för att uppmärksamma det avslutande verket i serien som skildrar svenskarnas trädgårdsodlande mellan 1500-1800. Hör om allmogens kålgårdar, om Erik XIV:s trädgårdsterapi och vad som idag lever kvar av stormaktstidens trädgårdsideal. Gäster är författarna Åsa Ahrland, Maria Flinck och Jens Heimdahl.

I år firar Meterkonventionen 150 år. Den innebär att vi världen över använder samma enheter och den slår fast hur mycket ett kilo och en meter är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan överenskommelsen om enheterna vore teknisk utveckling och global handel på det sätt som sker idag knappast möjlig, menar Jan Johansson på forskningsinstitutet Rise. Och att människor lyckats samarbeta så bra om enheter och mätningar ger Dick Harrison hopp inför framtiden.När konventionen firades i Borås visades den svenska kilogramprototypen, som togs hit från Paris 1889, upp för de församlade. En av dem var Håkan Källgren, som länge var ansvarig för riks-kilot. Då såg han det bara vart femte år – så noga undanstoppat var det för att undvika yttre påverkan. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seMedverkande:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet