Podcast appearances and mentions of Karin S Lindel

Äger loppen för enbart kvinnor ett existensberättigande

Karin S. Lindelöf och Annie Woube synar villkoren för kvinnor i en manlig idrottsvärld.

Semester är tid för återhämtning. Men vad är bästa sättet hängmattan eller träningsresan? Hur växlar du över från stress till vila? Och hur kommer det sig att endast Sverige svensk semesterstress har? I över 40 år har vi haft det i lagen fem veckors betald semester. Den lär inte bli längre än på ett tag. Så hur utnyttjar du den tiden för att bäst koppla av? Vi söker svaret i ett kolonilottområde i södra Stockholm där odlarna tar semester för att svettas med spaden i hand. Men när stress är ett allt ökande problem i samhället, är det alltid så lätt att bara slå på av-knappen när semestern träder in? Det handlar om att planera, säger stressforskaren Dan Hasson, men också att vara vänlig mot sig själv, så att inte återhämtning ska bli ytterligare ett krav. Att semester skapar så stor stress för svenskar idag bottnar i vår historia, menar historikern Jenny Björkman, eftersom den blivit en så stark del av vår identitet. Men kanske också för vad semesterlagstiftningen syftade till, annat än återhämtning. För ekonomihistorikern Aurora Lewén som studerat snacket inför vår första semesterlag 1938 är saken klar på semestern skulle vi uppleva något annat utöver det vanliga. Dessutom tar vi pulsen på den ständigt växande trenden träningsresor 50% av svenskarna vill träna på semestern och får ett möjligt svar på varför den är så populär hos framför allt kvinnor. "Vår tids husmorssemester," säger etnologen och genusforskaren Karin S. Lindelöf som tillsammans med Annie Woube nyligen skrivit boken "I tjejers spår för framtids segrar".

Så här i vårtider är det många kvinnor runt om i Sverige som springer Vårruset, en löptävling för bara kvinnor. Och sådana här så kallade tjejlopp - det finns flera med namn som Vårruset och Tjejmilen för löpning, Tjejvasan för längdskidor och Tjejvättern för cykling - är ett fenomen som har intresserat etnologen Karin S. Lindelöf. I dagens program berättar hon om vad det är som ligger bakom tjejloppens ökande popularitet, och om vilka värderingar som döljer sig bakom begreppet tjej. Magnetkamerabilder av hjärnan, där man genom att färglägga vissa delar av hjärnbilden kan visa var hjärnaktiviteten pågår vid olika tanke- och känslotillstånd, har blivit populära att visa i tidningar och på TV. Bilderna sägs exempelvis visa att hjärnorna skiljer sig åt mellan homosexuella och heterosexuella. Isabelle Dussauge är ingenjör, vetenskapshistoriker och genusvetare, och hon varnar för en övertro på vad sådana här hjärnbilder kan säga om oss människor. Hon menar att hjärnforskarna idag gör anspråk på att kunna uttala sig om saker som de helt enkelt inte har täckning för. Programledare är Urban Björstadius.