Forskarpodden - aktuell forskning vid Uppsala universitet

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Li Bennich Björkman, skytteansk professor i vältalighet och statskunskap har under många år forskat om utvecklingen i Östeuropa och specifikt om Ukraina, vilket nu satt hennes forskning i händelsernas centrum. Idag bidrar hon med sin kunskap för att förstå bakomliggande orsaker till Rysslands invasion av Ukraina. Men det är med dubbla känslor hon ser det nyväckta intresset för landet, dess historia, människor och kultur – ett land där den ryska militären i sin framfart, gör sitt yttersta för att förstöra så mycket som möjligt.

Kalla magneter är miljövänliga, energisnåla och supraledande magneter som kan användas vid stora forskningsanläggningar, men också inom medicin och andra områden. För att lyckas tillverka dem krävs samarbete mellan forskare och industrin. Maja Olvegård, forskare i fysik, leder ett samverkansprojekt i samarbete mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och högteknologiska företag i Småland.

För knappt 400 miljoner år sedan kravlade en grupp fiskar upp på land och gav upphov till de fyrbenta ryggradsdjuren. Per Ahlberg, professor i evolutionär organismbiologi har länge forskat om de här varelserna som kallas tetrapoder och är alla groddjurs, reptilers, fåglars och däggdjurs gemensamma förfäder.

Desinformation och pseudovetenskap sprids av många orsaker. I bakgrunden finns ofta kommersiella, ideologiska eller politiska intressen. Forskare har ett viktigt ansvar att reagera och bemöta detta, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiolog och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien. Han har ägnat mycket tid åt att föra ut forskningsbaserad kunskap och bekämpa desinformation och pseudovetenskap. Som forskare studerar han hjärnans evolution. Hur uppstod till exempel långtidsminnet? Och vad kan vi lära oss av att studera zebrafiskars minne?

Immunterapi med biologiska läkemedel är en kraftfull metod att bekämpa cancer, vid sidan av cellgifter och operation. Till exempel utvecklas vaccin mot cancer, som sätter igång kroppens eget immunförsvar och fungerar på flera olika typer av cancer. Möt cancerforskaren och entreprenören Sara Mangsbo som befinner sig mitt i den spännande utvecklingen.

Intresset för kärnkraft ökar i Sverige, vid sidan av en storsatsning på förnybar elproduktion i landet. Ane Håkansson är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. Han har känt hur opinionen svängt, både bland allmänheten och politiker. Medan hans forskning främst riktar in sig på säkerhetsaspekten kring kärnkraft, så fortsätter utvecklingen mot att skapa små modulära kärnkraftverk som återanvänder redan använt kärnbränsle.

För hundra år sedan inrättades Rasbiologiska institutet i Uppsala. Det blev möjligt genom flera års kampanj av inflytelserika forskare och politiker som trodde på de nya idéerna om förbättrad folkhälsa. Men i takt med nazismens genomslag i Tyskland förlorade rasbiologin sitt anseende i Sverige. Det berättar Sven Widmalm, professor i idé- och lärdomshistoria.

Islamistiska väpnade konflikter är svårare att lösa än andra konflikter. De tenderar att bli långdragna, har ofta många olika aktörer och medling blir allt mindre vanligt. Men det finns vägar framåt. Det visar Isak Svenssons och Desiree Nilssons forskning om konfliktlösning i islamistiska konflikter.

Konspirationsteorier har blivit allt vanligare i världen och man förundras över att människor verkligen kan tro på vissa av dessa teorier. Varje större kris har dessutom blivit grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Idéhistoriker Andreas Önnerfors, vid Uppsala universitet, forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.

I år är det 100 år sedan insulinet upptäcktes vilket innebar att diabetes inte längre ledde till en säker död utan kunde behandlas. Idag ökar antalet diabetiker i hela världen och det pågår forskning om nya framtida behandlingsformer. Kanske kommer sjukdomen en dag att kunna botas, berättar Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi och föreståndare vid Uppsala diabetescentrum.

Intresset för solceller växer snabbt i världen och en anledning är att dom blivit mycket effektivare – och billigare, på senare år. Vid Uppsala universitet finns en av få svenska forskare som tillhör världseliten när det gäller solcellsforskning; Marika Edoff, som forskar på tunnfilmssolceller och som innehaft världsrekordet flera gånger när det gäller att nå högsta verkningsgrad för solceller.

Dålig studiero är ett stort problem i svenska skolor och det påverkar förstås både trivseln och skolprestationerna. Men det finns metoder, baserade på forskning, som skapar större trygghet i klassrummet och bättre relationer mellan lärare och elever. Allra bäst funkar det om lärare och skolpersonal samarbetar. Det berättar Martin Karlberg, forskare vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, som har skrivit en bok om ledarskap i klassrummet. 

Biodiversity is declining globally. Why is it so important, in the forest and for humans? Can it protect us from the effects of climate change? What can be done at a political level to preserve biodiversity? Malgorzata Blicharska, Associate Professor at the Department of Earth Sciences at Uppsala University, is a participant in the TV series "The Age of Nature". She explains that the more species and the more stable and complex the ecosystem is, the more resilient it is against environmental pressures – such as climate change. This episode is in English.

AI och Machine learning används alltmer i organisationer och företag som ett stöd för att fatta beslut. Vad är det som krävs för att AI verkligen ska öka värdet och den ekonomiska nyttan? Hur är det att arbeta i ett team där minst en av medlemmarna är en AI-enhet och inte mänsklig? Och hur påverkas vårt framtida arbetsliv av det här? Darek Haftor och Sandra Bergman, forskare i informatik och media, berättar.

I Sverige väntar stora pensionsavgångar inom dom närmsta åren, samtidigt som många av våra invandrare står utan jobb, trots flera år i landet. Hur går den ekvationen ihop? Vilka möjligheter finns på arbetsmarknaden om man vågar tänka nytt? Om migration, samhälle, invandring och arbetsmarknad, forskar Olof Åslund, föreståndare för det nystartade Immigration Lab vid Uppsala universitet.

Förlossningsdepression drabbar ungefär tolv procent av alla mammor i Sverige. Men det finns effektiva behandlingar, det gäller bara att kunna identifiera vilka kvinnor som riskerar att drabbas. Forskaren och läkaren Alkistis Skalkidou och hennes forskarteam vid Uppsala universitet, har därför utvecklat en app Mom2B-appen till hjälp med detta.

Coronaviruset sars-cov-2 som orsakar sjukdomen covid-19 är redan ett av världens mest utforskade virus. Mia Phillipson, professor i fysiologi, har varit med och byggt upp biobanker för att få svar på viktiga frågor: Hur vet man vilka som blir svårast sjuka, hur fungerar immuniteten och är det så att vissa individer har ett starkare skydd mot viruset? Vanligtvis forskar hon om det friska immunsystemet.

Barns och ungdomar läser allt mindre och svenska skolbarns läsförmåga har sjunkit sedan 1970-talet, visar en aktuell rapport. Vad beror det här på och vad kan man göra åt det? Forskaren Anna Nordlund berättar om hur man kan stimulera barns språkförmåga och läsintresse. Hon pratar också om Selma Lagerlöf, som redan på sin tid kämpade för att öka läsandet i Sverige.

Vad bygger alla konspirationsteorier på för logik och vad har de för politisk betydelse? I veckans avsnitt gräver vi lite djupare i några av alla de konspirationsteorier som fått genomslag senaste åren och vilka president Trump ofta själv håller liv i genom olika uttalanden och på sitt twitterkonto. Och så diskuterar vi militärens roll i amerikanska samhället apropå avslöjandena i The Atlantic om att Trump ska ha kallat stupade soldater för loosers. Veckans Trump och några bortglömda nyheter på köpet!

I dagens avsnitt av Amerikaanalyspodden summerar och reflekterar vi över konventen, vi tittar tillbaka på några historiska konventtal och talar om några av alla ingredienser som gör det här valet ytterst osäkert. 

I årets presidentval är frågorna extra många - inte bara avseende vem väljarna ska rösta på utan också hur de ska kunna rösta!. I veckans avsnitt gräver Amerikaanalyspodden lite djupare i brevröstning och allt vad det kan innebära för valet och för kandidaterna. Vilka alternativ finns om människor inte kan ta sig till vallokalerna? Vi talar också om vad vi kan vänta oss av partikonventen och så har vi Ola Larsmo som gäst i vårt inslag “Mitt Amerika”. Och självklart också “veckans Trump”. 

I veckans avsnitt av Amerikaanalys talar vi om Trumps tal vid Mount Rushmore - om kulturkrig och hur han använder historien - men vi gräver framför allt lite djupare i opinionsmätningar som ju ständigt sköljer över oss i strid ström. Varför har de visat så fel i flera val? Och vad säger mätningarna just nu i kampen mellan Trump och Biden och spelar det någon roll när det är hela fyra månader kvar till valet? Varmt välkommen att lyssna! 

I veckans avsnitt pratar vi om ett par bakslag för Trump HD nyligen men framför allt om valet till senaten i höst. Du får veta vilka delstater som är extra intressanta just i år och varför men också om framträdande senatorer i historien och vilka som oförtjänt glömts bort. Dessutom om att änkor ärver sina avlidna mäns Senatorsplatser - om de vill. Och så berättar Frida och Sanna om sin nya bok "Supermakten - vad varje svensk bör veta om USA" - som kommer ut lagom till den amerikanska nationaldagen.

Veckans avsnitt ägnas helt åt rasismens historia i USA och dess påverkan på samhället idag. Varför talar man ens om raser i USA, vad är det amerikanska dilemmat och hur ser de faktiska förhållandena ut mellan vita och svarta 2020 - är några av de saker vi tar upp. Men vi beskriver också bakgrunden till varför afroamerikaner äger förhållandevis lite mark och hur det trettonde tillägget i konstitutionen visserligen förbjöd slaveriet men också lämnade möjligheter för att flytta slaveriet till fängelserna. 

Rekordmånga döda, katastrofala arbetslöshetssiffror och spänningar i samhället som fördjupas. Öppna upp eller inte öppna upp är den stora frågan. Presidenten är samtidigt på krigsstigen mot delstatsguvernörerna och Twitter inte minst. I dagens avsnitt av amerikaanlyspodden pratar vi lite om detta men framför allt gräver vi djupare i vice-presidentämbetet. Vad har vice-presidenten egentligen för roll och hur viktigt är valet för Joe Biden nu när han ska hitta någon som han ska ha vid sin sida? Veckans Trump bjuder vi också på liksom lite bortglömda nyheter. 

I veckans avsnitt tar vi upp Trumps syn på rättsväsendet som ånyo aktualiserats den senaste veckan. Vi pratar om Högsta domstolens historiska livesändning och vad det handlar om. Men framför allt gräver vi på djupet i religionens roll i det amerikanska samhället och politiken. Som vanligt får ni veckans Trump och lite om bortglömda nyheter.

Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi och i en sådan krissituation reagerar vi alla olika. För några av oss är behovet av stöd och hjälp extra stort. Filip Arnberg forskar om katastrofpsykiatri.

I veckans avsnitt pratar vi om den amerikanska högsta domstolen. Vad har den för funktion och hur arbetar den? Vi diskuterar också hur och varför många amerikaner ser staten som en större fiende än Covid-19 viruset och om kampen som pågår mellan Vita huset och delstatsguvernörerna. Vad är det som händer? Vi judar också påeckans Trump - förbisedda nyheter och ett samtal med tidigare USA korrespondenten och författaren Lennart Pehrson. Och så lite boktips på det!

Minnen skapas i hjärnan – men hur? I denna fascinerande grundforskning analyserar Klas Kullander nervsystemet funktioner med hjälp av toppmoderna metoder.  

I dagens avsnitt blickar vi tillbaka på hur tidigare administrationer har hanterat olika kriser genom den amerikanska historien. Vi diskuterar även om det går att säga något om vem som har störst chans att vinna hösten presidentval nu när förutsättningarna förändrats dramatiskt. Vi bjuder som vanligt på ”Veckans Trump” men också på lite tips på serier och dokumentärer om amerikansk politik och samhällsliv såhär i karantän tider.

Under den pågående coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets.

Skillnaden i framtoning mellan den svenska statsministern och USA:s president i dessa kristider kunde inte vara större - men också svenskars starka tilltro till myndigheter skiljer sig från amerikaners syn på olika samhällsfunktioner. Men hur ser dessa skillnader ut och hur tar det sig uttryck? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Amerikaanalys - podden som bygger på över 100 år av samlad forskning och erfarenhet av samhällsutvecklingen i USA. Vi pratar också om hur Coronaviruset påverkar det pågående valet - och i veckans historia berättar vi om att det nu är 10 år sedan Obamas sjukvårdsreform undertecknades. Trots det är 26 miljoner amerikaner fortsatt oförsäkrade mitt i den pågående pandemin. 

Batteriforskarna Kristina Edström och Daniel Brandell berättar om framtidens batterier

I veckans avsnitt samtalar vi om sårbarheter och styrkor i det amerikanska samhället när det gäller att möta kriser som den pandemi vi nu ser sprida sig och hur man hanterat andra kriser tidigare. Vi diskuterar också hur Trumpadministrationen har agerat för att möta den här krisen och vad vi kan vänta oss framåt. Hör också Jeanne Freiburg från Minneapolis berätta om hur delstater är olika utrustade för att möta det här hotet och hur viktig guvernören är i krislägen.  

Den svenska amerikabilden är stark, menar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier.

USA är ett av fjorton länder i världen där dödsstraffet fortfarande tillämpas. I veckans avsnitt reder vi ut hur dödsstraffet har använts genom den amerikanska historien, opinionsförändringar kring straffets tillämpning, vad konstitutionen säger och hur olika delstater har olika lagar och principer. Vi talar också om Trumps förhållande till rättsväsendet och hur han utmanar systemet på olika sätt genom sitt agerande mot HD-domare, benådningar och twitterutspel. I veckans inslag "Mitt Amerika" har turen kommit till Sveriges Radios tidigare USA-korrespondent Inger Arenander som delar med sig av sin bild av USA och landets förändring. Och så veckans Trump så klart - och mycket mer om vad som händer och sker i USA. 

I veckans avsnitt talar vi om relationerna mellan presidenten och representanthusets talman—och inte bara Trump och Pelosi. Vi talar också om det röriga valet i Iowa och hur man ska förstå det. Dessutom diskuteras hur det står till med det amerikanska politiska systemet i dessa dagar av hårt tryck. Hör också vad den legendariske svenske diplomaten Jan Eliasson har att säga i vår serie ”Mitt Amerika”—alltifrån hans första möte med John Kennedy i Indiana som sjuttonåring till hans amerikanska erfarenheter som svensk ambassadör i Washington i början av 2000-talet. Också "veckans Trump" så klart.

I veckans avsnitt går vi på djupet av den primärvalsprocess som inleds i veckan som kommer, hur de olika valen går till och vad som avgör vem som blir partiernas presidentkandidater. Vi talar också om det årliga talet till nationen - State of the Union Adress - varför det hålls och vad som kännetecknar dessa tal. Och så lyssnar vi på den enda president som i sitt State of the Union sagt rakt ut att tillståndet för USA var dåligt. Olle Wästberg ger sin bild av USA i vårt nya inslag "mitt Amerika". Och som vanligt får ni veckans Trump och veckans bortglömda nyheter. 

Vi är laddade inför ett år med nya avsnitt av podden som ska bjuda på fördjupningar och kommentarer av en lång rad olika frågor som rör utvecklingen i USA och inte minst det pågående valåret. Alltid i en mix av historiska tillbakablickar och dagsaktuella iakttagelser. I veckans program pratar vi om den amerikanska kongressen; hur den fungerar, vilka som är nyckelpersoner och varför så få lagar röstas igenom. Men också lite om Iran och de stundande valen att utse presidentkandidat i det demokratiska partiet.

I sista avsnittet före helguppehållet pratar vi om presidentämbetet, vad det innebär och hur det förändrats över tid. Vi tittar tillbaka lite på olika presidenter genom historien och resonerar om hur man kan se på Trumps sätt att sköta sitt jobb. Vi talar även om vad den nuvarande presidenten har gjort under det gångna året och vad vi kan vänta oss av valåret 2020 som står inför dörren. Självklart serverar vi även "Veckans Trump" och "Veckans historia" och en del annat och så lite om julen i Vita huset.

Karin S. Lindelöf och Annie Woube synar villkoren för kvinnor i en manlig idrottsvärld.

I veckan har president Trump traditionsenligt benådat kalkoner i Vita husets trädgård och amerikanerna firar en av sina viktigaste högtider. I veckans avsnitt fördjupar vi oss i Thanksgiving, varför man firar denna högtid och hur man firar. Men vi talar också om vilka helger som är viktiga i USA och hur det skiljer sig från våra svenska helgdagar. Vi samtalar om den senaste utvecklingen i riksrättsprocessen, vi får veta vad Morrill Act från 1862 är och varför den lagen är viktig och så får vi veckans Trumpcitat som alltid. 

I detta avsnitt gästas podden av Martin Gelin som tillsammans med Erik Åsard har skrivit en ny bok om högerpopulismens utbredning. De beskriver bland annat hur Trump omformat det republikanska partiet och just dragit partiet i en nationalistisk riktning. Vi utvecklar också ämnet från föregående avsnitt om vad Trump har åstadkommit under sina snart tre år vid makten. Vi bjuder på veckans Trumpcitat och "veckans historia" som denna gång handlar om Homesteadlagen från 1862. 

Nytt avsnitt: idag förklarar vi vad en federation är och varför USA blev just en federation. Vi ger exempel på olikheterna i de amerikanska delstaterna och berättar om folkräkningen 2020 och vad den kan betyda för maktfördelningen. Och vi diskuterar vad president Donald Trump har gjort och inte gjort sedan han valdes till president för snart tre år sedan.

Mathias Hallberg forskar om vad som händer i hjärnan vid beroende.

I det här avsnittet går vi på djupet med den pågående maktkampen mellan Vita huset (presidenten) och kongressen och reder ut vad det hela handlar om, vilka medel de olika grenarna har att tillgå och vad som kan tänkas hända framåt. Vi talar om demokraternas kandidater och deras insatser i den fjärde debatten i veckan och vi delar med oss av olika intryck från den amerikanska södern och mellanvästern. 

Anna Rutgersson är professor i meteorologi och rektorsråd för hållbar utveckling.

Tove Fall och Johan Sundström forskar i epidemiologi.