Podcasts about Tiden

Den senaste tiden har flera gängkriminelIa, med stor påverkan på våldsbrottsligheten, utlämnats eller deporterats till Sverige i det här avsnittet tittar vi närmare på vad det är som har gjort det möjligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är mitt jobb att etablera relation och förtroende men jag har också med mig arbetskamrater som är experter på den organiserade brottslighetens påverkan på Sverige och de faktiska individerna som vi eftersöker”, säger biträdande rikspolischef Stefan Hector. Det senaste året har han i princip rest jorden runt för att övertyga andra länder om att skicka hem gängkriminella svenskar – genom att bygga förtroende. Svenskt rättsväsende har lagt lagt tyngden på – Spanien, Turkiet, Förenade Arabemiraten, Irak och Marocko. Länder som blivit ”gangsterparadis” där många gängkriminella gömmer sig – samtidigt som dom driver på våldsbrottsligheten i Sverige. Utlandsbesöken och förtroendebyggandet beskrivs som en helt ny taktik från polisen, och den verkar ha gett resultat. Nyligen deporterades Dalennätverkets ledare Greken från Mexiko till Sverige och så sent som i förra veckan utlämnades en av Rawa Majids nära män från Irak. ”Det här är länder som har en transaktionell syn på samarbete, det vill säga att vi hjälper er om ni hjälper oss”, säger Stefan Hector. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det sjuttionde avsnittet av podcasten Fastighet & Finans lägger duon fokus på fastighetsbolagens siffror för det tredje kvartalet. Samtidigt har en strid ström av affärer kommunicerats, blankning i fastighetsbolagens aktier är fortsatt hög och Kjell Inge Røkke har köpt 7,5% av aktierna i Sveafastigheter.ANMÄLAN TILL GOKARTEVENThttps://sv-se.eu.invajo.com/event/fastighetfinanspodcast/fastighetfinansgrandprix Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vondt ble verre – Liverpool taper sin fjerde kamp på rad, attpåtil mot erkefienden Manchester United. Au! Stefan Fosse, Tore Hansen og Mari Lunde tar en liten prat om det man så fra Anfield søndag kveld.Hva er det Arne Slot tenker med laguttaket? Hva skjedde med Klopp-filosofien? Hvilke tre må spille sammen på topp i de neste kampene? Dette, og mye mer.Her er temaene:00:00 Intro01:00 – Burde ha vunnet03:00 Dårligst på 100 år05:00 Store Liverpool-sjanser07:30 Skummelt fall09:30 Slots laguttak18:00 Det positive!?19:00 Slot på ferie21:30 Facebook etter et slikt tap23:00 Flere sjanser enn 7-025:50 Come Together, Breathe27:20 Hva skjedde med Doubters to Believers?30:00 «Gå-fotball»33:00 Disse tre må spille på topp36:00 Drømmeoppstilling mot Eintracht FrankfurtIntromusikk Pausepraten: The Epic 2 by Rafael Krux Link: https://filmmusic.io/song/5384-the-epic-2- License: http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ Music promoted on https://www.chosic.com/free-music/all/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dette afsnit taler vi om de nyeste opdagelser på Mars. Man har set leopard-prikker. Disse prikker kan normalt være tegn på mikroskopisk liv, eller ihvertfald tegn på at der har været liv. I en eller anden form…Og så er NASA underlagt kyniske besparelser, hvis disse gennemføres i den amerikanske kongres. Hvilken betydning får dette eventuelt?Her er Karina's noter til dagens afsnit.liv på Mars:https://www.nasa.gov/news-release/nasa-says-mars-rover-discovered-potential-biosignature-last-year/Perseverence rover er placeret i en udtørret flod, fordi man mente at der der ville være størst chance for at finde tegn på liv. Se billedet af leopardpletterne. Der har man fundet organisk kemi (carbon / Oxygen / Hydrogen forbindelser) og mineraler (Jern og Sulfat), som her på Jorden har en mikrobiologisk oprindelse. Andre ikke biologiske processer der kunne lave disse mineraler:-Høj temperatur. Men de kemiske analyser viser at dette er/var et lav temperatur miljø-Syre baseret miljø, men det tyder det ikke på at det var fra de andre kemiske ting.Den bedste forklaring er lige nu at det er biologisk oprindelse, som er omkring fire milliarder år gamle.Videnskabelig artikel lægger op til diskussion:»Men fordi det er på Mars, hvor der jo ikke kendes liv i dag, kan vi ikke med 100 procent sikkerhed sige, at dette er et bevis på tidligere liv på Mars. Men vi kan sige, at vi ikke har kunnet finde andre forklaringer på vores data, end at der har været liv på Mars,«Vi vil gerne have prøver tilbage til Jorden for at analysere. Kan der være liv på Mars i dag? Måske har det udviklet sig efter forholdene eller gravet sig ned til bedre forhold da overfladen på Mars blev for barsk.En anden artikel fra 2023 om fund a carbon molekyler. https://www.sciencealert.com/scientists-detect-intriguing-new-signals-of-organic-molecules-on-mars----------------------------------------Er Mars geologisk gold?https://www.sciencealert.com/colossal-discovery-on-mars-could-drive-surging-magma-under-the-surfaceMars has shown very convincing signs of being geologically dead, inside and out. Its relatively old surface – seeming to lack recent volcanic resurfacing and tectonic motion – and absence of a global magnetic field have been held up as reasons to think there's little else but firm, motionless rock all the way down to the core.Recent observations have poked significant holes in the notion of a completely dead Mars. There was a meteorite from Mars that made its way to Earth that showed signs of mantle convection as recently as around half a billion years ago for example.Then satellite photos revealed evidence of volcanic surface deposits as young as 50,000 years old in a fissure system called the Cerberus Fossae.And then Mars InSight, a lander monitoring the Mars interior since November 2018, revealed significant ongoing seismic activity consistent with volcanism.There have been a few other odd observations. The local gravity field of the Elysium Planitia, for example, is unusually strong, consistent with some sort of subsurface activity.Så der er mulgivis magma / flydende sten under overfladen.-------------------------------------------Lad os få et overblik over NASA's Mars aktivitet:https://science.nasa.gov/planetary-science/programs/mars-exploration/Last thing to land was Perserverence, which was in 30.07.2020 (5 years!)----------------------------------------------https://videnskab.dk/rummet/10-ting-du-ikke-vidste-om-mars/1. Disse rumsonder og rovere er i spil2. Sådan holdes kontakten med Mars3. Vejret på Mars følges tæt4. Mars-atmosfæren blæser væk5. Mars har flere ozonlag6. Der er vand på Mars7. Metan er et mysterium8. Mars har polarlys9. Mars kan følges live10. Vi aner ikke, hvordan Mars' måner opstodhttps://www.sciencealert.com/giant-asteroid-unleashed-a-devastating-martian-megatsunami-evidence-suggests

Bibelskola 2025-10-16 Hans Wolfbrandt Församlingens profetiska kallelse i den sista tiden

Tiden är kommen för att lista den musik vi tycker är bäst just nu denna säsong. Medan polacken kämpat länge med att hitta bra ny musik, har hans norrländska motsvarighet haft desto lättare. Vi håller knappt med varandra och tjafsar friskt när vi bjuder på en salig blandning av papaya coconut-black, vatikansk electro, slottsråttor och drakfanatism, dissonanta bisvärmar, kunglig industri-hc och en speedrun genom pionjären Klaus Schulzes diskografi. Låtlista:Vauruvã - Legado (Mar da Deriva / Kaat)Vatican Shadow - Guide Within The Waters Of Tiamat (Church Of All Hallow's Eve / Hospital)Castle Rat - Siren (The Bestiary / King Volume)Ofermod - Belialistic Gra'al Codex (Drakosophia / Shadow)Der Weg Einer Freiheit - Xibalba (Innern / Season Of Mist)Suffering Hour - Incessant Dissent (Impelling Rebirth / Profound Lore) King Yosef - Vi Coactus (Spire Of Fear / Bleakhouse)Klaus Schulze - Seth, Part IV (Deus Arrakis / SPV)

I lys av TRON ARES sin utgivelse på kino snakker vi om spill basert på TRON, men vi kommer også innom Ghost of Yotei, Super Ma…

Payam Moula är chefredaktör på socialdemokratiska tidskriften Tiden och har även varit involverad i det programarbete som socialdemokraterna har genomfört det senaste året. Tillsammans med riksdagsledamoten Lawen Redar så jobbade Payam Moula specifikt med delen som berör integration, segregation och migration. Få idéprogram har nog varit lika omdebatterade och kritiserade som det här. Det som många till höger fäster sig vid är delen om att blanda befolkningen, även kallat tvångsblandning. I samtalet diskuterar Adam Cwejman och Payam Moula om det finns någon sanning bakom kritiken och vad Socialdemokraterna egentligen vill göra. De talade även om utvecklingen både för vänstern och högern i Europa och det Payam beskriver som en postliberal era.Samtal med Cwejman är podd från Göteborgs-Postens ledarredaktion som är oberoende liberal.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är klart. Sam Hallam lämnar Tre Kronor efter OS i Milano och VM i Schweiz kommande vår. Därefter tar ett bekant ansikte över – Rikard Grönborg, mannen som ledde Tre Kronor till dubbla VM-guld 2017 och 2018. Sverige har inte spelat en VM-final på sju år – senast var under Grönborgs ledning. Vi pratar om beslutet att inte förlänga med Hallam, om känslorna kring Grönborgs comeback – och om Hallam verkligen ska leda kontraktstiden ut. Gäst: Tomas Ros Programledare: Maja Andersson

Fra Punjab til Oslo, fra Oslo til New York… og nå til Litteratur på Blå! 9. september kom Harmeet Kaur til Litteratur på Blå for å prate om sin debutroman Superbloom (2025, Tiden). Siden dens utgivelse har Kaurs første bok høstet gode anmeldelser og blitt kalt “superbra” (Dag og tid), “forbilledlig” (Dagbladet) og en sterk debut, med “behageleg språk og spennenda karakterutvikling” (Klassekampen). I romanen møter vi først Amrita fra Oslo som reiser på utveksling til New York og senere moren hennes, Meera, som, tjue år tidligere, reiser fra Punjab til Oslo for å bo med sin nye ektemann. Til tross for den tidsmessige og kulturelle avstanden er det flere paralleller mellom disse to reisene. I Kaurs sine egne ord oppdager begge kvinnene sitt skapende «jeg» og skaper seg selv i møte med andre. Samtalen dreier seg om å finne seg selv som menneske når man kommer til et nytt sted og hva som skjer med oss i møte med andres blikk, og ledes av redaksjonsmedlem Liridona Qaka.

Idag ska vi bege oss in i konstens värld, eller rättare sagt i några svenska skulptörers olika världar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 150 år sedan en av Sveriges allra mest berömda skulptörer föddes, Carl Milles. Han var en gigant på den internationella konstscenen. En konstnär vars monumentala bronsskulpturer som Orfeusgruppen, Poseidon och Bågskytten pryder centrala platser i Stockholm och Göteborg. Hans statyer finns faktiskt att se i flera städer, över hela Sverige.I veckans program träffar vi några av Carl Milles samtida arvtagare, skulptörerna: Klara Kristalova, som jobbar med keramik, Christofer Degrér som använder plast och Jonas Liveröd som jobbar med hår som material.

Ibland är det inte kursrörelserna som avgör om du vinner eller förlorar på börsen, utan tiden. När marknaden står still kan just tiden bli din största tillgång. Medan andra stirrar sig blinda på index som inte rör sig, finns här en strategi som låter dig tjäna pengar - på att vänta. Men det stannar inte där, du kan även blanda in rörelser och riktning på ett smart sätt och på så vis skapa ännu fler möjligheter. En strategi för alla - oavsett om du tror på stillhet eller rörelse. I det här avsnittet visar vi hur du gör och hur tiden faktiskt kan besegra börsen.

Julia Franzén är aktuell med programmet ”Spelet” på SVT. Hur bra är hon egentligen på att läsa av andra människor, vad tänker hon kring dom fördomar folk har om henne och hur var egentligen den oerhört stela stunden med Jan Emanuel? Hon berättar också om nya karriären som skådespelare!

Nordmark Pod får besök av artisten, producenten och låtskrivaren Björn Yttling! Det samtalas om och att; Illegal Hit, 2a omöjliga skiva, det var kanske var bra? Anteckningar, det här är ju jazz, 20 år sen, Peter Bjorn & John, soft landning, startade som kompisar, Ceasars, åkte runt hela världen, nånstans tar tiden slut, mina gamla jazzfavoriter, måste komma in i det, Bostadsrättsjazz, trombon låter.. dåliga noter, tramporgeln hemma, brydde mig inte om instrumentet, Duke Ellington, vad gör han som inte jag kan göra? Vi hade nog lite Phil Spector i oss, friktion måste också finnas, allvaret måste finnas, Lykke Li, bry sig om varenda detalj, man måste ha det, man måste själv tro på det, det är Västerbottens inland och det blir inte bättre, du måste alltid ha 3 dar med en artist, Primal Scream, en ton, det här kommer inte bli nånting så vi drog och spelade tennis istället…Mäktigt! Produktion av NordmarkEditering av NordmarkMix av Nordmark

Rune Lykkeberg taler i denne uge med den costaricanske topdiplomat Christiana Figueres, der var chefarkitekten bag Paris-aftalen i 2015 og anses for en af de største ledere indenfor klimaforandringer og international forhandling --- Ugens gæst hos Rune Lykkeberg er Christiana Figueres, som er en legende inden for klimakampen. Det var hende, som efter den mislykkede COP i København i 2009, fik til opgave af FN's generalsekretær Ban Ki-moon at forberede den efterfølgende COP i Paris i 2015, der endte med Parisaftalen. Christiana Figueres er født i 1956 i San Jose på Costa Rica. Hendes far var præsident i tre perioder og regnes for det moderne Costa Ricas far. Hendes mor havde danske forældre, og Danmark har i det hele taget betydet meget for hende. Begge dele, både forholdet til hendes far og til hendes danske aner, kommer hun ind på i den følgende samtale. I dag har hun podcasten Outrage + Optimism sammen med Paul Dickinson og Tom Rivett-Carnac, som hun også har skrevet bogen The Future We Choose (2020) sammen med. Det er den bog, som er anledningen til, at Christiana Figueres er kommet til København. Hun er blevet inviteret af Det Kongelige Bibliotek, og interviewet finder sted fra scenen i Den Sorte Diamant foran et live-publikum. I løbet af samtalen tager Rune Lykkeberg og Christiana Figueres den store tur fra hendes opvækst over hendes forbindelse til Danmark til COP-skuffelsen i København, der stadig kalder tårerne frem, og hele vejen frem til det meget svære sted, som klimakampen står netop nu. Hvilke forventninger kan vi tillade os at have til COP30 i Belém i Brasilien? Også dét, kan du blive klogere på i denne uges episode med Christiana Figueres.

Stor i Tyskland och bannad i Sverige, på tvärs mot sin tid och typiskt för densamma. Ann Lingebrandt reflekterar över den motsägelsefulle Ola Hansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Våren 1901 skriver Ola Hansson ett anklagande brev till prins Ludwig av Bayern, den blivande Ludwig III. Det inleds en utredning, som kommer fram till att brevskrivaren är ”ofarlig”. Men det fortsätter postas klagomål från den skånske författaren och hans hustru Laura Marholm, med beskyllningar om svek, spionage och konspirationer. Kungligheter har gaddat sig samman för att ruinera paret Hansson; ett påvligt sändebud ska rentav ha försökt förgifta författaren. I en polisrapport stämplas både mannen och hustrun som sinnessjuka och det konstateras att de knappt har pengar till mat, men dricker 8 liter öl om dagen. Så småningom, sedan Laura Marholm först tvångsinternerats, utvisas de ur Bayern. Deras folie-a-deux blir föremål för en tysk fallstudie i samtidens psykiatriska litteratur och diagnostiseras som ”kombinatorisk paranoia”.Hur kunde det gå så här illa? Det såg ju ändå ganska ljust ut – efter att Ola Hansson 1889 flytt Sverige och gett sig på att erövra Tyskland. Han lyckades faktiskt bli så inflytelserik att en skeptisk tysk kritiker tog sig för att lansera begreppet ”hanssonism”. Unga beundrare samlades i parets hus i Friedrichshagen i Berlins utkant, där också Strindberg bodde ett tag. Särskilt som essäist gjorde sig Ola Hansson ett namn och han introducerade inte bara skandinaviska författare. Med hjälp av lite fulspel blev han den som sålde in det tyska geniet Nietzsche hos tyskarna.Men den tillbakadragne bondsonen från Hönsinge hade svårt att hålla sig vän med folk särskilt länge. Snart vände vindarna, också i Tyskland fick han allt svårare att publicera sig, och till slut måste han försörja sig på att skriva humoresker.Att vara ett Ola Hansson-fan kan vara en prövning. Visst är det lätt att ömma för en nyskapande författare som gick i otakt med sin samtid. Som hypersensibel stämningslyriker stod Ola Hansson ganska ensam i realismens och samhällsdiskussionernas artonhundraåttiotal. Istället för att, som idealet löd, sätta problem under debatt skrev han svindlande vackra dikter där natur och sinnestillstånd flöt samman. I Notturno hittade han på nya ord, som ”drömsövd” och ”eldstårar”, prövade på fri vers och blommade ut som svensk prosadiktpionjär – och blev som tack hånad av kritikerna. Men han sög också åt sig av tidens allra grumligaste idéer. Den som plöjer hans prosa möter en säregen stilist som kunde skriva mästerliga noveller, men får även vada i svulstiga övermänniskotankar, grova antisemitiska utfall och kvinnofientliga attacker, och det osar ofta av bitterhetens gift.Det går att söka efter sociala och psykologiska förklaringar till Ola Hanssons fall. Men man kan också följa ett litterärt spår. Litteraturhistorien framställs ju ofta som en rak väg framåt, där djärva utmanare på sikt triumferar över konservativa losers. Men den är förstås också full av sidospår, sjaskiga bakgator och – återvändsgränder.För Ola Hansson befann sig den svenska litteraturen hopplöst i bakvattnet och med utblick mot kontinenten hade han ambitionen att modernisera den. Hos franska författare som Guy de Maupassant och Paul Bourget tyckte han sig hitta ”det fundamentalt nya”. En psykologisk konst, som borrar sig ned i individens djupaste schakt. Nu skulle naturalismens människouppfattning, med sin enkla summering av arv och miljö, väck!Den känslige skildraren av senhöstbladens skälvande nerver vände så sina instrument mot människans hemliga inre processer. Och för den uppgiften kunde författaren likna sig vid en vetenskapsman, som lägger upp sina studieobjekt på ett dissektionsbord.Detta gjorde han i den svenska litteraturens kanske mest dekadenta och definitivt mest utskällda verk, Sensitiva amorosa från 1887. Här beslutar sig en relationsfobisk berättare att, istället för att inlåta sig i verkliga förbindelser, på distans ”studera och njuta könet”. ”En litterär smutsfläck”, blev kritikernas dom. Och efter det kunde Hansson inte längre publicera sig i Sverige ens om han betalade ur egen ficka.I sin nästa novellsamling Parias var det de irrationella impulserna till kriminella handlingar han sökte svar på, i en blandning av true crime-spekulation, pseudovetenskaplig protokollprosa och ett starkt stråk av mystik. August Strindberg blev så begeistrad att han skrev en enaktare utifrån en av historierna – typiskt nog blev den mer känd än förlagan.Hansson grunnade på hur han skulle kunna driva sin själsanatomi än längre. Resultatet blev en bukett psykologiska betraktelser, som skrevs 1891 men inte kom på svenska förrän 1914 under titeln ”Tidens kvinnor”. Här vänder han blicken mot före detta vänner och bekanta. Mer eller mindre maskerade skärskådas de moderna kvinnorna som exempel på den fördärvliga tidsandan, med ingående spekulationer kring deras erotiska liv.Tanken var att berättandet skulle fungera som ett ”sänklod” in i personlighetens centrala punkt, och det krävde en radikal estetisk form. Bort med dialog och intrig, men däremot gärna långa utläggningar utifrån en ”psykofysiologisk mystik”: idén att man genom en persons yttre kan avläsa hennes inre historia.Med författaren i rollen som forskare testade Ola Hansson gränsen för hur långt litteraturen kunde sträcka sig in på vetenskapens, och verklighetens, område – han var själv en smula osäker på i hur hög grad han lyckades.Vad han nådde fram till är i en sentida läsares ögon kanske framför allt tidstypiska fördomar, tarvliga fantasier och inte minst ett spritt språngande kvinnohat. Misogynin slår ut i full blom i en grotesk slutvision där kvinnorna, håriga som djur, nakna och jamande, firar häxsabbat.Tiden brukar mildra det skandalösa i litterära personangrepp. Men ”Tidens kvinnor” ångar otäckt efter mer än ett sekel – vilket förstås inte gör den mindre fascinerande. Att Ola Hansson med sitt intresse för psykets irrvägar själv skulle bli föremål för en psykologisk fallstudie är såklart en ödets ironi – eller kanske predestinerat, som han själv skulle ha kunnat anse. Trots sina högt ställda ambitioner skrev han in sig i en både konstnärlig och personlig återvändsgränd. Men med sitt försök att lägga könet under lupp gav han en avslöjande spegelbild av fin-de-sièclets föreställningar om kvinnor på väg mot frigörelse. Och han blickade samtidigt framåt, mot Freuds fallbeskrivningar några år senare, och, med sitt hänsynslösa sätt att använda verkliga personer som litterärt material, rentav mot 2000-talets autofiktion. Ja, hans spekulativa nyckelporträtt kan få vår tids verklighetslitteratur att framstå som finkänsligheten själv. Det ligger i experimentets natur att det kan misslyckas. Ola Hansson försökte tänja litterära gränser och betalade ett högt pris för det. I sin tid blev han en paria, i litteraturhistorien har han hamnat i ett smått undanskymt hörn. Men det är inte alltid den tidlösa och klanderfria konsten som säger mest om det trassliga mänskliga livet.Det finns en hel del att förundras över också i återvändsgrändernas skuggor. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker och producent för Dagens dikt i P1

"Tiden nærmet seg da Gud skulle innfri det løftet han hadde gitt Abraham. Folket hadde vokst og var blitt tallrikt i Egypt." (Apg. 7, 17)Disippelen Stefanus gjenforteller jødefolkets historie fra den spede begynnelse. Løftet Gud ga Abraham var todelt. Han skulle gi gamle, barnløse Abraham så mange etterkommere som stjernene på himmelen, men de skulle først bo i et annet land og være slaver der i 400 år før Gud skulle føre dem tilbake til landet Han lovet dem. To ting måtte oppfylles først: Israelsfolket måtte ha blitt et stort folk, og amorittenes mål av ondskap skulle være fullt, forteller Bibelen (v. 5-7; 1. Mos. 15,5-16). Det tok tid. Men Gud fulgte med og så da tiden nærmet seg!En dag skal Han utfri også oss som tror. Tiden nærmer seg, da Han skal føre oss hjem til vårt Himmelske land.  Så spørs det om der også nå er to ting som må skje først. Det ene, at syndens mål må fylles opp, OG at vi som tror skal bli et enda større folk (Dan. 8,23; 2.Tess. 2,3; 2. Pet. 3,9). Gud har den fulle oversikt, Han følger med og er klar!Ja, takk Gud, at Han har oversikten! Og Han har kontrollen! Og Han driver sin plan fram! Det er godt det ikke står på oss. Men at Han som har all makt i himmel og på jord, Han er den som gjør alt dette. Og så inviterer Han oss til å være med på det!Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

I dagens avsnitt har vi återigen Babyduon med oss i studion! De svarar på era frågor om hur man kan skapa tryggare sovrutiner för bebisen – och hur man hanterar känslorna när partnern går tillbaka till jobbet efter de första dagarna hemma. Många nyblivna föräldrar känner avundsjuka eller ensamhet när en partner återgår till vardagen. Kroppen återhämtar sig efter graviditet och förlossning, hormonerna svajar och man är ensam med en liten nyfödd. Men att ta hand om ett barn är ett heltidsjobb i sig, och det är viktigt att se sig själva som ett team. Babyduon pratar om hur man kan skapa balans hemma, känna sig trygg i att få vila när det behövs, och hur man tillsammans kan hitta rutiner som fungerar för hela familjen.Programledare är Amanda Braw.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarsovrutiner bebis, nyfödd sömn, första tiden hemma, nybliven förälder, bebisens sömn, amning och sömn, partner tillbaka till jobbet, ensam med bebis, föräldraledighet tips, återhämtning efter förlossning, hormoner nybliven mamma, skapa rutiner nyfödd, sömntips föräldrar, relation efter förlossning, avundsjuka partner föräldraledighet, stöd nyblivna föräldrar, bebis vaknar ofta, teamkänsla föräldrar, småbarnsliv, nyfödd bebis tipsSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt har Fedja med sig Victor Emilson i studion, grundare av byrån ROIROI, som snabbt tog fart och har vuxit otroligt snabbt med schyssta förvärv. Victor har även gedigen erfarenhet som e-handelsledare på diverse bolag bland annat Ideal of Sweden och Happy Socks. Innehåll1.00 min - Presentation av Victor Emilson och hans olika projekt.07.50 min - Backa bandet - ROIROIs framgångshistoria.15.00 min - De största utmaningarna med att merge ett techbolag med seniora e-handelskonsulter. 17.00 min - Tiden efter ROIROI.20.35 min - Hur lyckas man med sin e-handel enligt Victor?24.00 min - Vilken plattform rekommenderar Victor för ett bolag som växer 10-100 miljoner.36.00 min - Att driva events.47.00 min - De största utmaning inom e-handel just nu.1.11.00 min - Generalister vs specialister - vad är mest eftertraktat på marknaden?1.20.00 min - Om Victor hade startat ett nytt e-handelsbolag idag - vad hade han gjort då? Här hittar du veckans gäst, Victorhttps://www.linkedin.com/in/vemilson/ Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ 

Sångerskan Isabella Lundgren är uppvuxen i Karlstad med en mamma som varje lördag köpte skivor med ny musik och spelade för familjen. Redan som 3-åring stod Isabella framför TV:n och provade sin sångröst till filmen "Lilla sjöjungfrun" och som 16-åring åkte hon till New York för att studera just sång. Tiden i New York blev dock inte som hon hade planerat. Fest och alkohol tog över och hela livet höll faktiskt på att ta slut där och då. Nu är hon en etablerad jazzsångerska och har hela Europa som arbetsfält. Blir vi människor lyckligare av fler valmöjligheter? Är ångesten frihetens yrsel? Och varför vill hon tro på Gud? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - att bli idiotförklarad av en hund.Stöd gärna podden genom att bli betalande prenumerant och få tillgång till extraavsnitt. Läs mer här:https://creators.spotify.com/pod/profile/insikter-frn-utsikter0/subscribe

En plats kan vara lika betydelsefull som relationen till en människa. Nazanin Raissi hittar ett ord som uttrycker smärtan i att älska en plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om eftersommaren är nätterna klara och luften ren. Formationer av flyttande fåglar drar fram över utspridda gråa tegelhus med platta tak. I ravinerna nära källorna växer snår av träd – cypress, en och poppel. Torra dalgångar och karga klippor omsluter kransar av fruktträdgårdar. Horisonten är bruten och det högsta berget är en utslocknad vulkan. Det är 810 kilometer till havet. Jag minns ljuset, stenarna och färgerna – kalkvit, malakitgrönt, bergblått och matt turkos. Min första kärlek var en plats, som inte går att återvända till.Vi är omgivna av dem, platserna skriver filosofen Edward S Casey. Vi lever i dem, delar dem med andra, förlorar dem och dör i dem. Men vad är ens en plats? Är det ett landskap? Är det en gata? Är det latituder, longituder, grader, minuter och sekunder som möts? Är det en unik sammansättning av natur och kultur eller vad? En plats är ett bestämt läge med särskilda drag. En plats kan vara i nästan vilken skala som helst – från ett hörn i ett rum till en hel stad – beroende på hur vi väljer att rikta våra avsikter och vår uppmärksamhet. En plats kan vara ett tryggt hem, en tragedi eller leda och tristess som en bara vill komma bort ifrån. En plats rymmer en variation av betydelser och identiteter som inte är underkastade strikta klassifikationer. Framförallt är en plats, framhåller geografen Edward Relph, en specifik, djup och komplex del av människans existens, lika nödvändig och betydelsefull som relationen till en annan människa. Fotografen Sally Mann tar hjälp av det suggestiva och gäckande walesiska ordet “hiraeth” /hi-rajth/ för att beskriva den “navelsträngsliknande anknytningen till en plats”. Hiraeth är särdeles finkornigt och svåröversättligt. I ett enda ord förenas hemlängtan och vemod, melankoli, saknad och förlust över en oåterkallelig plats, verklig som imaginär. Ingen vet med säkerhet när det började användas men det uppstod ur behovet av att uttrycka smärtan i att älska en plats. Mann kallar det “platssmärta”. Ett språkligt påhitt som ger tillträde till känslor som annars inte nås så enkelt. Det är platssmärta som driver henne. Med en jättelik storformatskamera, ett transportabelt mörkrum och en samling esoteriska och explosiva kemikalier nålar hon fast den amerikanska söderns platser i sepia och svartvitt, igen och igen i decennier. Edward Relph menar att det behövs ett språk som gör det möjligt att identifiera den betydelse som människa och plats har för varandra. Han använder därför begreppen “Insideness” och “Outsideness” Två flytande zoner som representerar ett innanför åtskilt från ett utanför, ett här separerat från ett där, “kosmos istället för kaos” och som påverkar hur människan förhåller sig till sin omvärld. Skiljelinjerna mellan innanför och utanför är många – stadsmurar, nationsgränser, dörrar, portar och trösklar som inte bara markerar gränsen mellan insida och utsida utan möjliggör en passage där emellan. Zonerna utgör platsens essens och kan förstås utifrån människans upplevelse av tillhörighet, trygghet och omsorg om platsen. Förflyttningen från innanför till utanför är som att ryckas bort från cypresserna, kransarna av fruktträdgårdar, ravinerna, stenarna och färgerna in i ett fotografi av fotokonstnären Annika Elisabeth von Hausswolff med titeln, Okänd Plats. Att plötsligen stå i ett övergivet grustag beväxt med björksly, tall, gran och gräs någonstans, varsomhelst, uppe i Norden.Den mest djupgående upplevelsen av plats beskriver Relph som ett tillstånd av omedveten men ändock laddad samhörighet och förankring i platsen. Ett existentiellt centrum som är en del av ens varande med vissheten om att det är här jag hör hemma. Är det kanske därför världen är beströdd av lånade ortsnamn – Lilla Mogadishu i Nairobi, Karlstad i Minnesota, Granada i Filippinerna. Spår av rörelser, erövringar, makt och längtan hem. Eller en tro på att namnen, likt magiska tecken, skulle kunna tämja allt det främmande. Edward S. Casey resonerar att plats så ofta tas för självklar att den överskuggas av tid och rum. Men den bör ses som något i sig självt, inte ett ogripbart fenomen utan konkret och levd. För människan har sitt hem i en värld med djup och horisonter, porösa gränser, märkliga utbuktningar, fåror, rännilar, plana ytor, och utkanter, fortsätter han. Det är genom platserna vi upplever och förstår tiden, rummet och oss själva. För platser har en förmåga att samla liv och inre saker – tankar, minnen, drömmar, språk och historia. Kanske är platsen inte bara scenen för dessa skeenden utan en förutsättning för att de alls ska kunna bli till. Vad annat bär på en sådan kraft?“Känslan av plats, den påtagliga känslan av plats, den med ögonen slutna känslan av plats” skriver konstnären Roni Horn om Island, dess glaciärer, strandlinjer, lavafält, vikar, floder och intensiva stillsamhet. I Horns pågående encyklopedi med titeln To Place, har Island blivit ett verb, en händelse och tidsbärare. Ja, något som likt en ömsesidig relation formas snarare än något statiskt och givet. I fotografiska verk med titlar såsom “Becoming a Landscape” “Att bli ett landskap” gestaltar Horn hur förståelsen av plats förvandlades av mötet med Island. Att platser inte är fixerade punkter på en karta utan något lika levande och föränderligt som människorna som bebor dem. Det är härifrån jag har den klaraste bilden av mig själv och min relation till världen, säger Horn. Tiden borde göra att anknytningen till en förlorad plats bleknar, men det tycks vara tvärtom. Varför är det så? Våra personliga geografier bor i våra kroppar även när det inte längre finns något att komma tillbaka till. Likt konstnären Sophie Ristelhuebers fotografiska serie med den tvetydiga titeln “Eleven Blowups”, alltså Elva förstoringar eller Elva explosioner, som visar digitalt bearbetade bilder av platser i Turkmenistan, Syrien, Irak och Västbanken. Platser som till följd av våld och konflikter kollapsat. Kvar är kratrar och bottenlösa håligheter i marken. “Kroppar och platser delar ett ödesdigert band” skriver Casey. Den ena existerar inte utan den andra. Våra kroppar är alltid placerade någonstans – bundna till platser som vi lutar oss mot, griper tag i, “går över och färdas igenom”. Vi minns dem, åkallar dem i deras frånvaro. De äger en sorts emotionell varaktighet. Långt efter sin kollaps vibrerar de fortfarande. Varför skulle annars cypresserna, kransarna av fruktträdgårdar, ravinerna, stenarna och färgerna fortsätta orsaka smärta likt en förlorad arm; platssmärta. En fantom av platsens närvaro. Nazanin Raissi, psykolog och konstnärProducent: Ann Lingebrandt Litteratur:Edward S Casey: The Fate of Place: A Philosophical History. Berkeley: University of California Press, 1997. Paperback ed., 2013.Roni Horn: Island Zombie: Iceland Writings. Princeton, NJ: Princeton University Press, 2020.Roni Horn: To Place: Becoming a Landscape. Denver, CO: Ginny Williams, 2001. Artist's book.Roni Horn: “‘Iceland Could Have Been Anywhere': Roni Horn on How to Be Present Amidst Shifting Landscapes.” Interview by Jan Howard. Artspace, July 14, 2017. https://www.artspace.com/magazine/interviews_features/book_report/roni-horn-phaidon-54896. Accessed August 21, 2025.Sally Mann: Hold Still: A Memoir with Photographs. New York: Back Bay Books/Little, Brown and Company, Hachette Book Group, 2016.Edward Relph: Place and Placelessness. London: Pion, 1976. Reprint, 2008.Sophie Ristelhueber: Eleven Blowups. Paris: Bookstorming, 2006. Artist's book.Annika Elisabeth von Hausswolff: Alternative Secrecy. Stockholm: Moderna Museet; Köln: Verlag der Buchhandlung Walther und Franz König, 2021. Exhibition catalogue.

I anledning af 20 året for Muhammed tegningerne belyses troens følelser og det multi-religiøse Danmark i en samtale mellem skuespiller Bodil Jørgensen, læge Zainab Nasrati og journalist Erik Bjerager. Vært: Anders Laugesen.

Tiden, åldern, kroppen, erfarenheter, minnet, glömskan. Om hur ofattbart långt bort en tid som var alldeles nyss kan kännas och om att uppleva sitt jag som i grunden densamma, även om det mesta förändrats. Sissela Kyle i samtal med KG Hammar, ärkebiskop emeritus. Medarrangör Norstedts

Siriys ytter Isak Bjerkebo gästar veckans avsnitt. Han berättar om resan från lilla Stoby utanför Hässleholm till Sirius. Tiden i Malmö FF, varför han nobbade Parma och hur kanelgifflar byggde hans kropp bland annat.

Göran Adlén vaknade upp en dag och kände att det fick vara nog. Han var tung, trött och hade ont i kroppen. På fyra år lyckades han minska sin biologiska ålder med tolv år, enligt en blodprovsanalys.Hur gjorde han? Och varför gick han emot sin egen läkare? Vad är målet nu? Att bli odödlig? Har han några laster? Och vad tycker han egentligen om Agnes Wold.Missa inte veckans avsnitt, med Göran Adlén.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Erik LindströmFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått åtta år sedan 11-åriga Ebba omkom i terrordådet på Drottninggatan, men hennes mamma Jeanette känner fortfarande hennes energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att hedra Ebbas minne firar Jeanette och Ebbas vänner hennes födelsedag. Varje år spelar de Ebbas spellista, lyssnar på hennes favoritartister och pratar om livet. - Många är rädda för att prata om de som är döda, rädda för att riva upp sår. Men det här var ju bästa delen av mitt liv, det är klart jag vill prata om Ebba, säger Jeanette Åkerlund.Veckans program handlar om hur avlidna människor finns kvar i våra liv och hur relationen med dem kan fortsätta efter döden.Medverkande:Annika Jonsson, docent i sociologi vid Karlstads universitet, Isabel Petrini, psykolog, Malin Löfgren Perdigao, konferensvärdinna på Ekebyhovs slott, Christoffer Tidelius, religionsforskare och Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Samlandets besatthet vittnar om en drift där möjlighet och omöjlighet möts. Karin Brygger funderar i ljuset av Vladimir Nabokovs fjärilslätta slutord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Halvvägs mellan min lågstadieskola och vår lägenhet stod ett gammalt vattentorn. I samband med att det skulle byggas nytt intill vattentornet tömdes en enorm hög med sten från havets botten där. Strax efter det började jag komma för sent till skolan. Min fröken ringde mamma och frågade varför. Hade något hänt?Något hade verkligen hänt. Jag hade hittat en skatt. Lika mycket som denna skatt av sten skärpte mitt sinne och väckte en slags känsla av oändlighet, höll den mig också borta från vardagens plikter: Jag försökte gå förbi berget av blanka, olikfärgade stenar men i stället sjönk jag ner på marken och började gräva efter de vackraste stenarna - och lägga dem i skolväskan. Tiden upphörde.”Jag erkänner att jag inte tror på tiden”, skriver författaren och entomologen Vladimir Nabokov i Tala, minne Den högsta glädjen över tidlösheten, menar han strax därpå, uppstår när han befinner sig bland sällsynta fjärilar: ”Det är en särskild sorts extas, och bakom den finns något annat som är svårt att förklara.”Samlandet slår an en ton i det inre hos den som drabbats av samlandets passion, menar psykoanalytikern Gunnel Jacobsson. Kanske är det denna ton som skymtar bakom Nabokovs extas, det oförklarliga som på en gång binder människan till det materiella och samtidigt skär av henne från det?Det är förstås skillnad på samlare och samlare, på varför man samlar och vad man gör med sina fynd. Vi kan notera genom historien såväl som i samtidens flöden allt från tvångsmässiga hoarders - vilka nu kan få hjälp av professionella städare om de förnedrar sig på TV - till antiksamlare, boksamlare och så vidare. I mitten av 1900-talet blev samlande av vardagliga ting plötslig konst, där framträdande namn är sådana som Joseph Cornell eller Louise Nevelson, den senare känd för sina stiliserade gatufynd. Ibland handlar det alltså om att skapa utifrån vad som finns tillgängligt, spränga normerna för en genre. Ibland är samlandet sjukdom och ibland är besattheten en slags fysisk översättning av en allomfattande tjusning. Besattheten viskar om en drift där möjlighet och omöjlighet möts, ungefär som i passionens längtan efter symbios. Transformationen från passionens hetsiga galenskap, som upplöser gränserna mellan jaget och den älskade, till djupare kärlek är i mellanmänskliga relationer både en nödvändighet och en förlust. Förlusten ligger i att inte längre leva där allt är uppskruvat, underbart och smärtsamt, där inget annat har betydelse än den enda andra människan. En samlare lämnar aldrig detta stadium.Det finns aldrig något giltigt skäl till att bli galen av kärlek. Det är slumpen. Det var också slumpen att ett berg av vackra stenar parkerades på min skolväg.Även Nabokov beskriver hur just slumpen förde honom till fjärilarna en morgon i hans ryska barndom. Plötsligt såg han en underbar, ljusgul varelse med svarta fläckar, blå flikar och en cinnoberfärgad ögonfläck. Den trängde in i en blomma och fladdrade hela tiden med vingarna. Begäret som uppstod i sjuåringen var det starkaste han någonsin känt. Den gula fjärilen förändrade allt och resten av sitt liv skulle Nabokov jaga efter fjärilar överallt där han levde, i alla de länder dit han tvingades i exil eller dit han reste för att bo. Om något mer än slumpen ska tillföras historien är det svår förlust: Nabokov drabbades efter den gula fjärilen av en lunginflammation. Matematikens gåva och identiteten som underbarn försvann med sjukdomen. Åter frisk drömde han inte längre om primtal, men fjärilarna fanns kvar. Han drömde fortfarande om nya arter. Och om att vara ensam.Men trots att Nabokov sent i livet kunde se tillbaka och säga att nästan ingenting kunnat överträffa tjusningen i entomologisk forskning så förknippas denna tjusning också med skam. Samlandets praktik kräver ensamhet. Kampen mellan social plikt och begär får honom en morgon att överge en barndomsvän som han själv bjudit på besök - för att ge sig ut allena på fjärilsjakt. Skammens tårar bränner bakom ögonlocken när han i full färd med att jaga efter fladdrande vingar tänker på sin väns ensamhet därhemma. Hur kunde jag?Kanske för att i besatthetens virvlar övertrumfar begäret alltid förnuftet. Men vore det inte så skulle heller inte tillräckligt många fjärilar samlas in, eller fågelarter räknas, eller andra vetenskapliga och konstnärliga storverk ha kommit till. Troligtvis skulle också nativitetstalen vara förfärligt låga.Jag inbillar mig att den ensamhet som måste skäras ut ur det sociala rum där vi förväntas leva – en ensamhet som omgivningen betalar för med sin övergivenhet - inte bara handlar om koncentration som inte får brytas: den ensamhet som krävs möter också en annan sorts ensamhet, en inre sådan. Och denna löses från sin plats bara i jakten på en eller annan skatt. Först där upphör all dissonans. Till priset av att ingen förstår. Ännu en ensamhet, alltså.Medan Nabokov blev bannad för att släpa runt på håvar överallt, jagad av bönder, hundar och till och med en häst, läser jag att idag behövs fler amatörentomologer. Nabokov var förvisso inte amatör, men han började som alla andra forskare sin bana just som amatör. Fjärilssamlandet generellt må alltid ha gått i vågor, med toppar efter andra världskriget och så sent som 2005 men för ett par år sedan slog forskare alltså fast att det är ett problem att amatörentomolygin minskat. Det är trots allt deras arbete som står bakom majoriteten av artinsamlandet. Jakten på de fladdrande skönheterna är nödvändig för att vi ska förstå den annalkande ekologiska apokalypsen. Det är heller ingen nyhet att världen alltid kommer behöva fjärilar. Däremot är det lika oroande att den värld fjärilarna behöver – en värld där man kan vakna och se en gul, fladdrande varelse och drabbas av en insikt utan namn som säger att detta är oerhört viktigt, verkar mer och mer fjärran. Törs människan inte, eller kan hon inte, längre vara ensam? Törs hon inte, eller kan hon inte längre, drabbas av intensiva begär - och stå ut med att ingen annan förstår dessa böjelser? Hur ska vi återuppliva det mod som krävs för att man ska stå med att vara olydig, lycklig, duktig och gräslig på samma gång?I slutet av sitt liv drömde Nabokov om att fånga fjärilar i Israel där han aldrig varit. Modet bestod alltså, men resan sköts upp gång på gång på grund av sjukdom. Inlagd, återigen för lunginflammation blir det till sist uppenbart att hans dröm ska gå om intet. Det är svårt att veta om de tårar som fyllde hans ögon när han insåg att nästa möte – hans sista med en okänd art – stod för dörren var sorgens eller rädslans tårar. Kanske längtans? Innan dödsögonblicket frågar hans son honom varför han gråter. Och han svarar: ”För att en viss fjäril redan flyger.”Karin Bryggerförfattare och skribentNabokovs sista ordVladimir Nabokovs sista ord citeras ofta som ”a certain butterfly is already on the wing”. Upprinnelsen till det är en anteckning i sonen Dmitris dagbok där det står:”A few days before he died there was a moment I remember with special clarity. During the penultimate farewell, after I had kissed his still-warm forehead—as I had for years when saying goodbye—tears suddenly welled in Father's eyes. I asked him why. He replied that certain butterfly was already on the wing; and his eyes told me he no longer hoped that he would live to pursue it again.”KällorNabokov, Vladimir. Låt höra av dig, minne. Övers: Lars Gustav Hellström. Forum, 1979.Nabokov, Vladimir. Blek låga. Översättning: Caj Lundgren, 2002. Modernista, 2020.https://thenabokovian.org/sites/default/files/2018-08/Nabokovian-37-1996-Fa-0.pdfhttps://www.newyorker.com/books/page-turner/nabokovs-blue-butterfliesErica E Fischer, Neil S Cobb, Akito Y Kawahara, Jennifer M Zaspel, Anthony I Cognato, Decline of Amateur Lepidoptera Collectors Threatens the Future of Specimen-Based Research, BioScience, Volume 71, Issue 4, April 2021, Pages 396–404, https://doi.org/10.1093/biosci/biaa152»Varför samlar människan på saker», Fredrik Hultgren, Svenska Dagbladet, 2005-09-28Vattentornet vid Vattugatan. Tornet byggdes 1893. Idag finns där bredvid en förskola.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt möter vi Oscar, pappa till Astor och Vega, som delar sin berättelse om hur hans partner Teresia gick bort i när deras dotter föddes. Tiden innan var fylld av hopp, men blev snabbt chock och sorg när det som började som en enkel förkylning eskalerade.Oscar berättar om sina barn – om Astor som aldrig fick mamman hos sig, och om Vega, som aldrig fick möta sin mamma – och om hur han varje dag försöker ge dem trygghet och närhet i en ny verklighet.Ett starkt och känslomässigt avsnitt om förlust, mod och om kärleken som lever kvar bortom det ofattbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Patrick är på turne och reflekterar från bilen ifrån föreläsningarna. Tiden är en bristvara. Nu måste det bli fokus på uppgiften. MSBs oförmåga få ordning på skyddsrummen. Repris på avsnittet med grundläggande kunskap om kärnvapen.207. Tiden vår knappaste resurs Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De borgerliga partierna har dött idédöden. Kampen om vilka som kan bygga ett nytt folkhem står nu mellan SD och S, menar Payam Moula, chefredaktör för tidskriften Tiden. Den pågående norska valkampanjen kan vara en fingervisning om vad som väntar i det svenska riksdagsvalet nästa år. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Sveriges – eventuellt – förste terrorist hette Anton Nilsson. Han sprängde Amalthea. Ett skepp där brittiska strejkbrytare huserade. Det första decenniet på 1900-talet utmärktes av stora oroligheter på den svenska arbetsmarknaden. Vilket kulminerade i storstrejken 1909.I det här avsnittet gör vi följande: tar pulsen på samhället anno 1906, forskar i Herman Lindqvists släktled och delar ut skinnjackor till särskilt duktiga spaningsflygare i röda armén. Det vill ni inte missa.—Kom ihåg att ni kan bli prenumeranter och lyssna fritt från reklam på historiepodden.supercast.com—Läslista:Ohlsson, Per T., Svensk politik, Historiska media, Lund, 2014Wigforss, Ernst, Minnen. 1 Före 1914, Tiden, Stockholm, 1950Platen, Gustaf von, Bakom den gyllne fasaden: Gustaf V och Victoria : ett äktenskap och en epok, Bonnier, Stockholm, 2002Ankarloo, Bengt (red.), 1900-talet: vår tids historia i ord och bild, Bokfrämjandet, Helsingborg, 1976Lindqvist, Herman, Historien om Sverige Drömmar och verklighet, 2., korr. uppl., Norstedt, Stockholm, 2000 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tiden er kommet for MDG. Spørsmålet er om partiet har forbedret programmet sitt fra forrige gang? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvis du læser tegneserier ender du set som en umælende søpølse. Tiden, et barn bruger på tegneserier er spild af læsetid. Den fordom sidder fast skønt forskning viser det modsatte. Begavet kombination af tekst og billeder fremkalder særlige kvaliteter. Stop med at se ned på dem, se med i stedet. Vært: Adrian Hughes. Producer: Thomas Holmby Hansen. Redaktion: Magnus Møller. Gæster: Thomas Thorhauge, tegner og podcastvært Radio Rackham Sarah Bro Trasmundi, lektor SDU Eva Skafte Jensen, seniorforsker Dansk Sprognævn

Hvad sker der for vores hyperfokus på protein? Tiden har fået kontakt til unge palæstinensere i Gaza By, der holder vejret, mens de venter på, at israelske soldater indtager byen. "Koalitionen af villige" vil hjælpe Ukraine, men som altid skal de have Trump i røret. Vært: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Nour Firas Akram Ramlawi, palæstinenser i Gaza City. Mette Mølbak, madredaktør, Politiken.

Säsongsstart med Calle Norlén, Helena von Zweigbergk oc Göran Everdahl. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 22 augusti 2025Calle Norlén - Tiden går idag bakåtHelena von Zweigbergk - har en destruktiv relation med sin språkinlärningsappGöran Everdahl - Labobo-febern för att vi vill leka på allvarProgrammet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Maria StillbergMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 15/1 2025.Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Fredrik och Tobias diskuterar en tillräckligt mystisk bugg Tobias jagat ifatt, och berättar på vägen om register och vektorisering. Tobias har sedan sist varit med och levererat sitt första spel på Ubisoft och berättar om vad som fanns att göra på kompilatornivå sex månader innan ett Assassins' creed-spel ska släppas. Men huvudämnet är vektorisering. Det började givetvis med en konstig bugg, som kräver ett par dykningar i hur processorer och kompilatorer fungerar för att få sin förklaring. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Avsnitt 581 Amanda Assassin's creed shadows Anvil Profile-guided optimization Bitmaskande Perforce Git bisect Stöd oss på Ko-fi! Autovektorisering, eller loopvektorisering SSE, SSE 2, AVX Register i CPU:er Pentium XOR Scalar SIMD - Single instruction, multiple data Neon Pipelining i CPU:er Micro-ops Scheduler i kompilatorer Snowdrop JIT - just-in-time-kompilering Raw string Expedition 33 Videon om skapandet av Expedition 33 Titlar Tillbaka från avsnitt 581 Sporadisk gäst Tiden har ju sprungit som den gör Då finns det att göra Gratis prestanda Innan GPU:n tar över Två kuber ovanpå varandra Vart i kompilatorn gick det här åt skogen? Vektoriseringsmagi Två stora arrayer som beskriver någonting Ineffektivt att göra det i serie Inte speciellt ergonomiskt Det här kan jag vektorisera bort åt dig Bitmaskade på fel bit Det här är värt besväret Miljoner arrayer och loopar

I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.Lapplandskriget blev en stor utmaning för Finland. Samtidigt som tyskarna skulle drivas ut, krävde Sovjet att Finland påbörjade en omfattande demobilisering av armén, i enlighet med vapenstilleståndsavtalet. Till detta kom ett utmattat civilsamhälle och hundratusentals flyktingar från Karelen, som återigen måste avträda till Sovjetunionen. Tiden präglades av osäkerhet – en sovjetisk (formellt allierad) kontrollkommission bevakade noggrant Finlands agerande. Hotet om en fullständig sovjetisk ockupation hängde i luften.Trots detta lyckades den finska armén genomföra militära operationer som tillfredsställde Sovjet. Den tyska armén, som omfattade över 200 000 man, retirerade successivt mot Nordnorge. De sista tyska trupperna lämnade finskt territorium så sent som i slutet av april 1945.Bildtext: Rovaniemi i ruiner efter tysk reträtt under Lapplandskriget hösten 1944. Foto: Okänd / Wikimedia Commons.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag tror rubriken säger sitt - jag är gravid! Vi sätter oss ner och delar en naken återblick från första trimestern (första månaderna) och även hur våra tankar gått inför beslutet att försöka bli gravida. Hör gärna av dig när du lyssnat! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: ⁠https://www.mofjrd.com/coaching⁠  Boka dejtcoaching: https://mofjrd.com/dejtcoaching/ Boka parcoaching: ⁠https://relationsakademin.se/coaching⁠  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: ⁠https://www.mofjrd.com⁠  Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠⁠⁠⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Trump har trykket på toldknappen. Og det handler om mere end bare at forberede den amerikanske økonomi. Der er masser af romantik og dating i alderdommen. Tiden er i dag inviteret på ældrefrokost. En slagterbutik på Amager bliver chikaneret igen og igen. Den kødfyldte sag er nu endt i Folketinget. Værter: Adrian Busk og Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Christine Amtoft, antropolog med speciale i seniorers sociale liv og kærlighed i den tredje alder. Grete Jensen, pensionist. Sandie Ring, slagter og indehaver af Slagterens Smørrebrød & Delikatesse.

Det blir et herlig sammensurium av tema i ukas episode: Ida har vært og spilt Battlefield 6 i London, vi andre har spilt Donkey …

Det blir et herlig sammensurium av tema i ukas episode: Ida har vært og spilt Battlefield 6 i London, vi andre har spilt Donkey Kong Bananza - og Jostein har lekt spill-arkeolog med en Topp 5-liste … Les mer

Det första puniska kriget pågick i tjugo år innan något resultat kunde nås. Kriget böljade fram och tillbaka. Medan Rom dominerade landkrigföringen på Sicilien och tvingade Karthagerna till gerillataktiker, dominerade Karthagerna till sjöss och såg till att landstriderna aldrig blev definitivt avgörande.Först när den Romerska Republiken lärde sig att hantera sjökrigföringens konst, byggde en stark flotta och fick vindarna på sin sida, skulle kriget nå någon form av slut. Det sista stora slaget under första puniska kriget år 241 f.v.t. var också ett sjöslag. I mars detta år, vid Siciliens västra spets, nådde konflikten sin kulmen genom slaget vid de Egadiska öarna, varefter ett fortsatt krig blev omöjligt för Karthago.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt det första puniska kriget mellan republiken Rom och det puniska handelsimperiet Karthago, 261-241 f.v.t.Tiden efter Alexanders död 323 före vår tideräkning präglades länge av ständiga maktkamper mellan de olika kungarikena runt medelhavets östra delar. Det som en gång varit ett Makedonskt imperium under Alexander bröt samman i flera riken som slogs för att befästa sina positioner och få inflytande över viktiga handelsvägar.Det var huvudsakligen de östra och grekiska kungarikerna, Ptolemaierna och Karthagerna som utgjorde de huvudsakliga spelarna i denna maktkamp runt medelhavet. Under mitten av 200-talet f.v.t. kom dock detta att förändras radikalt. I väst klev republiken Rom fram och grep makten över hela den italiska halvön. Denna nya maktspelare skapade friktion i området som snart skulle leda till nya krig, krig som skulle leda Rom från att vara en liten stadsstat i medelhavets periferi, till att bli ett imperium i sin egen rätt.Krigets direkta orsaker var rotad i Roms expansion. Under 260-talet f.v.t. befann sig den grekiska stadsstaten Taras på italienska halvöns sydöstra spets isolerad och under hårt tryck från den romerska republiken. I desperation vände sig Taras österut till den grekiska kungen av Epiros, Pyrrhus. Pyrrhus såg en möjlighet till grekisk expansion västerut genom Taras bedjan. Republiken Rom visade sig dock inte vara någon lätt motståndare och snart var republiken och Pyrrhus involverade i ett krig som inte ledde någon vart. När Pyrrhus drog sig tillbaka förtvinade Taras under Roms tyngd och nu fanns inte längre några buffertzoner mellan Rom Karthago kvar. När sedan det karthagiska inflytandet över Sicilien kom i gungning var konflikten mellan dessa stormakter ett faktum. År 261 f.v.t. bröt kriget ut.Bild:Detalj från Ahenobarbus-reliefen som visar två romerska fotsoldater från andra århundradet f.Kr. Wikipedai, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karla Bronett gjorde halsbrytande konster på lina. Idag är hon dement. Som barn var Henry ofta rädd för sin mor men relationen läker nu sakta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cirkusprinsessan Karla BronettHenry Bronetts mamma Karla var en cirkusstjärna som både kunde göra volter på hästryggen och svåra konster högt uppe i trapetsen, under cirkustältets tak. Hon var en stark karaktär i cirkusvärlden och under decennier arbetade hon i Cirkus Scotts kulisser. Senare drev hon också en framgångsrik skönhetssalong på Östermalm i Stockholm.Henry Bronett var rädd för sin mammaMen mamma Karla hade också hårda nypor och sonen Henry var ofta rädd för henne. Hon kunde få oförutsägbara raseriutbrott som satte djupa spår hos de nära, inte minst Henry. Det har påverkat honom på flera sätt under hela hans liv, inte minst i relationerna inom familjen.Såren läkerIdag sviker Karlas minne eftersom hon är sjuk i alzheimer. Henry besöker sin mamma på demensboendet varje vecka. Tiden och situationen har gjort att många av såren läkt och idag säger Henry att han älskar sin mamma och att han vill berätta hennes historia innan det är för sent. Dokumentären är gjord 2025 av The Purpose Studio.Reportrar: Lovisa HaagJenny ReichwaldOla KarlssonProducenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: David Hellgren

Förlorad och återfunnen

Högern har kommit ut som försvarare av status quo med parallellsamhällen och lyckas därmed göra gemensam sak med islamister och gängledare. Men innan valet kommer Kristersson att ha kopierat förslag från Lawen Redars arbetsgrupp för integration – och kanske samtidigt fantisera lite om att Socialdemokraterna skulle vara för bussning. Det skriver Payam Moula, chefredaktör för tankesmedjan Tiden, i ett gästinlägg. Inläsare: Magnus Thorén

Los Angeles i brand. Demoer mod Trumps udlændingepolitik. Trump indsætter nationalgarden. Californiens guvernør Gavin Newson siger, at selve demokratiet er truet. Kampen mellem præsidenten og guvernøren i USA’s vigtigste stat er spektakulær. Om muligt endnu voldsommere er den mellem Trump og Musk. Mads og David dykker ned i begge sager - og kårer vinderen.Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Foto: RINGO CHIU / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.