Kropp & Själ

Eva känner att ilskan växer med åren. Hennes föräldrar är gamla och närmar sig döden. Hur ska hon kunna säga det som hittills aldrig blivit sagt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Behöver man göra upp med sina föräldrar innan de dör? Hur får man till det där förlösande samtalet? Och vad gör man med sin ilska över allt det som varit dåligt?Lance Cederström är i 60-års åldern när han bestämmer sig för att försöka samtala med sina föräldrar om de såriga barndomsåren. Han vill försonas med det som varit. Hans pappa erkänner att han varit för hård. Hans mamma säger att hon vill säga en sista sak innan hon dör: Jag var en dålig mamma åt dig. Det blir deras sista möte innan hon somnar in och ett fint avsked. Medverkande:Lance Cederström, existentiell terapeut, Anna Bennich, psykolog och Allan Linnér, psykolog, Anette Alvariza, professor i vårdvetenskap inriktning palliativ vård. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Mattias Lindgren

Podden I hjärnan på Louise Epstein utforskar människans hjärna och psyke. Programledare är Louise Epstein och bland gästerna hörs Anders Hansen. Lyssna i Sveriges Radios app, på sverigesradio.se eller i P1. Nya avsnitt kommer varje söndag.

Potatisen har oförtjänt dåligt rykte. I själva verket kan den rädda liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Massor med c-vitamin, B-vitamin och kalium. Det är vad som döljer sig i knölen som blivit beskylld för att göra oss feta och få blodsockret att rusa. I själva verket är potatisen fylld av näring och fibrer. Veckans avsnitt gräver i potatislandet efter näringsguldet som har en historia av att rädda liv. Om man odlar gamla sorters potatis är det som att skörda ädelstenar ur den bruna jorden, säger konstnären Åsa Sonjasdotter. Hon sprider gamla potatissorter från Peru och berättelserna om dem. Dessutom handlar det om det bästa sättet att tillreda din potatis så att smak och näring kommer fram.Medverkande:Stefan Ekengren, kock och författare, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, Pär Lodin, författare till boken “Svart potatis”, Göran Persson, VD för Sveriges äldsta potatisbränneri, Åsa Sonjasdotter, konstnär och potatisälskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

En känsla av meningslöshet sprider sig. Bland unga och bland människor i västvärlden. Hur motverkar du det och skapar mening i ditt liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är lösningen: Sluta tjäna pengar och göra något för andra? Ta reda på vilka känslor du bär inom dig? Fråga en kompis om hur din världsbild ser ut? Eller är det att lyssna på hårdrock. I veckans avsnitt går vi på jakt efter det som skapar mening i ditt liv.Medverkande:David Thurfjell, religionshistoriker aktuell med boken “Anspråkstagen”, Jacob Hirdwall, dramatiker och aktuell med boken “Karta med vita fläckar”, Rutger Bregman, historiker som skrivit boken “Moralisk ambition”, Jenny Klefbom, barnpsykolog, Christina Lloyd, psykoterapeut som arbetat fram materialet “Meningen med mig” om existentiella frågor för unga, Tilon, Denise och Minna, gymnasieelever som fått arbeta med “Meningen med mig”Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Mattias Lindgren

Henrik träffar en ny partner som är spännande och verkar annorlunda. I deras relation blir kommunikation och struktur särskilt viktigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henriks partner Jonas har autism. Autism påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och ger ofta svårigheter i sociala relationer. Man kan ha svårt att läsa av underliggande budskap och icke verbal kommunikation. Att leva tillsammans med en person med autism kan göra att man blir sårad, för att man inte känner sig sedd eller får sina känslor besvarade. För Henrik och Jonas kan den autistiska nyfikenheten ibland förstöra en idé, men den ger också möjligheter att uppleva vardagens alla roliga detaljer. Medverkande:Psykologerna Katarina Sörngård, Maria Bühler och Susanna Grund Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Det börjar som en vanlig förkylning som aldrig går över. Jenny får antibiotika men blir ändå bara sämre. Hon har fått en multiresistent bakterie. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året var det 80 år sedan upptäckten av penicillin, världens första antibiotika, belönades med Nobelpriset. Men hur länge till kan vi räkna med att det finns verksamma antibiotika? Vad kan vi göra för att hindra att de här medicinerna blir resistenta? Och vilka är det som kommer att drabbas först?Jenni Jansson har en sjukdomshistoria som gör henne extra känslig för infektioner. Hon är en av de som kommer att drabbas först när allt fler bakterier blir resistenta mot antibiotika. Medverkande: Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av nätverket ReAct.Christina ”Tinna” Åhrén, regionläkare och docent i infektionssjukdomar,Pernilla Rönnholm som grundat den ideella prematur föreningen Mirakel.Jenni Jansson Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Drömmen har gått i uppfyllelse. Johan är framgångsrik musikproducent med uppdrag över hela världen. Tills han får ett telefonsamtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Chefen ringer och när samtalet är över har Johan blivit av med alla sina uppdrag. Han är arbetslös. Men inte bara det, han har också tappat sin identitet, det är slut med flickvännen, han blir av med bostaden, och snart kommer skulderna ikapp honom. Han går från toppen till botten och känner sig totalt misslyckad.Att misslyckas hör till livet, saker kommer att gå fel hur välplanerad du än är. Hur gör man för att gå vidare när den stora drömmen går i kras? Och vad kan man lära sig av sina misstag? Medverkande: Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänslaMagnus Lindwall, professor i psykologiFredrik Jerlov som skrivit boken “Mina bästa misstagJohan LindMira TegmanProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Johan dolde sitt alkoholmissbruk i decennier. Ingen fick veta något. Tills en dag då en kollega grep in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Symtomen kan vara diffusa. Humörsvängningar, en doft av alkohol, lite för många sena ankomster. Dagens avsnitt handlar om hur man tar upp att en kollega har problem med alkohol. Vad kan kollegorna göra, och hur ska chefen fånga upp det här på ett bra sätt?Medverkande: Anna Sjöström, alkoholexpert och aktuell med boken “Alkohol på jobbet”Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. Camilla Kuylenstierna som skrivit boken AnsvarsFull - om sitt liv med alkohol och som nu arbetar med att hjälpa andra med interventioner.Johan Stöde Englund Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Är det snällt att hålla tyst om saker man inte gillar? Är det snällt att konfrontera någon som missköter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är snällt att ta upp saker som skaver, men det gäller att göra det på rätt sätt, menar ledarskapskonsulten Birger Lycken. Det viktigaste är att vilja andra väl, sluta gnälla och tala bakom ryggen på varandra, säger han. Och att vara snäll leder till framgång. Medverkande: Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”Alva Appelgren, föreläsare och författareStefan Einhorn och Liv Svirsky, författare till boken “Det är inte dumt att vara snäll”Christine Namdar, forskare vid Åbo akademi och HarvardBob Hansson, författare till boken “Snällast vinner”Programledare: Ulrika Hjalmarson NediemanProducent: Ninos ChamounReporter: Olivia Sandell

Flockdjuret människan är beroende av andra. Vi behöver varandra för att överleva, för att bli lyckliga och för att skydda oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och fokuserar på hur mycket bättre vi blir tillsammans. Det handlar om äkta kärlek, sjukhusclowner och stöttande medmänniskor som gör sånt som känns svårt lättare att klara av. Dessutom spanar futuristen och trendspanaren Ida Hult i spåkulan och spår vad som händer på hälsofronten under år 2026. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina Näslund

Överfyllda fat med skinka, lax och prinskorv. Julborden dignar och festen kan börja. Men hur kan du göra för att magen ska klara frosseriet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?Medverkande: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

Kakao har använts som medicin sedan tusentals år. Idag förknippas choklad kanske mest med njutning och sötsug, men vad gör den med dig och din kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från början var det en lyxvara som bara de rika hade råd med. Kakao såldes på apotek eller som dryck på kaffehusen. På 1800-talet uppfanns en fast form av choklad. Vi fick chokladkakor och konfektyr och den tog plats på julbordet.Förutom att det smakar gott och är festligt kan choklad påverka hur du mår. Den kan sänka ditt blodtryck. Att äta eller dricka choklad kan vara ett sätt att ta hand om sig, att bli lugn och njuta. Om du inte äter den av fel anledning.Veckans avsnitt djupdyker i vårt förhållande till den tusenåriga traditionen att inta kakaobönan i olika former.Medverkande: Isak Lindstedt, läkare specialist på blodtryck o kärlsjukdomar Johan Swahn, forskar om smak- och sinnesupplevelser vid Restaurang- och hotellhögskolan i ÖrebroRichard Tellström, måltidshistorikerTherese Fröman, psykologProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Gaston är 14 och märker att han plötsligt är så morgontrött att han inte kan ta in vad någon säger. Under tonåren förskjuts dygnsrytmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tonåren blir det ofta svårt att komma upp på morgonen. Flera högstadieskolor testar just nu att senarelägga skolstarten. Eleverna får börja och sluta skoldagen en timme senare. - Många jublade när vi införde det. Jag är positiv, jag tror på det här, jag upplever att det blivit lugnare i klassrummet, säger högstadieläraren Júlía Sigurdardóttir.Veckans avsnitt handlar om dygnsrytm, sovmorgnar, tupplurar och om hur du kan göra för att återhämta dig från sömnbrist. Medverkande: John Axelsson, professor och sömnforskare vid Karolinska Institutet och Stocholms universitetLi Åslund, psykolog och forskare aktuell med boken “Tonårssömn”Malin Jakobsson, forskare som just nu studerar hur en timmes senare skolstart påverkar ungdomarna vid Hälsohögskolan, Jönköping. Júlía Sigurdardóttir, högstadielärareElin Kimland, utredare på LäkemedelsverketProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellBilden är en genrebild. Foto: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Inger och Yvonne sitter bänkade framför datorn. De tävlar i datorspel. Att de uppnått pensionsålder hindrar dem inte från att göra det som är kul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inger Grotteblad började intressera sig för datorspel när hon såg sina barnbarn spela. Först fick hon höra att det inte var något för henne, men hon hade bestämt sig. Hon vill göra sånt som hon själv tycker är kul och inte ta hänsyn till andras förväntningar. Spelet på skärmen är spännande säger hon, lite som tjuv och polis. Varken Inger eller hennes kompis Yvonne tycker att man ska ta hänsyn till ålder när man väljer sina aktiviteter. Veckans avsnitt handlar om hur förutfattade meningar om ålder påverkar oss. Vad gör diskriminering på grund av ålder med hälsan och självförtroendet? Vad kan vi göra för att förhindra att vi blir styrda eller bakbundna på grund av just ålder? Medverkande: Jonas Nordling, författare till boken “Åldersnojan – varför jobba till 70 när ingen vill ha oss efter 50?”Ewa Kardell från SPF Seniorerna Tyresö, har arbetat fram en kurs i ålderismShama Persson, som startat en modellagentur där alla modeller är minst 50 plusInger Grotteblad Yvonne KalldinPetter Ströbaek Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Anna-Karolina kom till genom spermiedonation på 80-talet. När hon är vuxen vill hon veta sitt genetiska ursprung. Men det blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan decennier har barn kommit till genom spermiedonation i Sverige. Nu har många av de så kallade donatorbarnen blivit vuxna - och börjat ställa frågor. Vilka anlag har jag? Finns det syskon till mig?Anna-Karolina är fem år gammal när får hon veta att hennes pappa har fått låna spermier av en annan man. Hon undrar vem han är. Om han är lik henne. Leontine Olsbjörk upptäcker som vuxen att hon har mängder av halvsyskon runt om i världen. Det väcker många känslor och funderingar. Hon känner sig massproducerad.Nu berättar de som blivit till genom könscellsdonation. Veckans avsnitt handlar om vilka frågor det väcker att inte veta sitt genetiska ursprung. Och om hur föräldrar bör agera.Medverkande: Anna-Karolina Pettersson, Leontine Olsbjörk, Claudia Lampic, professor i psykologi vid Umeå Universitet, Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Lunds universitet och Jana Rupnow, amerikansk psykoterapeut.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Gunnar älskar sitt arbete men känner sig alltmer ensam på arbetsplatsen. Mobbningen pågår i flera år. Till slut bryter han ihop och byter jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mobbning kopplas ofta ihop med skolan och unga människor, men det är vanligare än man kan tro på våra arbetsplatser. Ungefär 200 000 yrkesverksamma personer utsätts för någon form av mobbing på arbetsplatsen. Det säger Michael Rosander, psykologiprofessor, som forskar om fenomenet. Medverkande: Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet, Christina Björklund, seniorforskare vid Karolinska institutet, Oskar Henrikson, psykolog, Gunnar Johansson, författare till boken “Konsten att överleva mobbning” och Tina som berättar om sina upplevelser av mobbning på arbetsplatsen.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Ett svagt starkt grepp kan vara tecken på sjukdom och att du riskerar att dö i förtid. Ett starkt grepp kan vara tecken på styrka och livskraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När forskarna tittar på åldrande och sjukdom är greppstyrka ett av de mått de använder sig av. Men varför är greppstyrka ett bra mått och kan man öva upp sin greppstyrka och på så vis få ett längre och friskare liv? Det tar Kropp & Själ reda på idag. Medverkande: Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med inriktning på medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, Tomas Deierborg professor i neuroinflammation vid Lunds universitet, Tove Wåhlin, Svenska Klätterförbundet, Gustaf Gredebäck, professor i utvecklingspsykologioch Antoni Lacinai, föreläsare om kommunikation och ledarskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell och Leontine Olsbjörk

Suzan var vegan i över tjugo år. En dag bestämde hon sig för att börja äta kött igen. Då försvann flera vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tvåbarnsmamman Suzan Enell tränar hårt. En dag känner hon att den veganska kosten inte räcker för att hon ska må bra och kunna träna fullt ut. Hon går och köper ägg, mjölk och kött och hela familjen får öva sig på att gilla den nya kosten.Veckans Kropp & Själ handlar om att gå från att äta grönsaker och baljväxter till att också lägga en köttbit på tallriken. Men vad är ätbart kött egentligen? Varför väljer vi filé före komage och lunga, njure och hjärna? - Lammhjärtat är sirligt och vackert, det ger mig respekt, hjärtat är ju livet. Jag tycker att man ska använda hela djuret och ändra vår syn på vad som går att äta, säger kocken Stefan Eriksson.Medverkande: Stefan Eriksson, kock, Ingrid Larsson, docent och näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Richard Tellström, etnolog och måltidsforskare, Jens Linder, matskribent och kock.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane och Leontine Olsbjörk

Fem kvinnor tar plats vid ett middagsbord. Faten dignar av mat men vännerna tar inte för sig. De har ingen aptit längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karin Nygårds är en av gästerna på middagen och hon liksom de andra äter aptitsänkande läkemedel. I hela sitt liv har Karin haft ett komplicerat förhållande till mat. Hon har kämpat med att äta mindre och att gå ner i vikt. Hon har letat förklaringen till sin övervikt i sig själv och trott att det var henne det var fel på. Men när hon får aptithämmande medicin inser hon att det är kemi det handlar om.Det har gått ett par år sedan de aptithämmande läkemedlen mot fetma kom ut på marknaden, men hur påverkar medicinerna livet och personerna som tar medicinen? Är de här läkemedlen lösningen på överviktsproblemen eller är de bara ännu en bantarfluga?Medverkande: Ylva Trolle Largerros, överläkare vid Centrum för obesitas, Erik Hemmingsson, överviktsforskare på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm, Elisabet Jerlhag, professor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Anneli blir glad när hon får syn på sin sambo. Erik säger att det här är något man bara vet. Det känns i magen och hjärtat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans program undersöker hur man vet om man är kär på riktigt och hur viktig den första förälskelsen är för att få relationen att fungera. För att bli förälskad krävs tre ingredienser säger psykoterapeuten Philip Bäckmo: Intellektuell, emotionell och sexuell attraktion.Medverkande: Maria Farm, psykolog som är aktuell med boken “Är jag verkligen kär?” Philip Bäckmo, psykoterapeut och författare, Håkan Fischer, professor i humanbiologisk psykologi vid Stockholms universitet, Juliana Wolf Garcindo, bröllopsfotograf. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Erica får sin första tvångstanke när hon är 12 år gammal och hennes mamma drabbas av cancer. Tänk om jag vill att mamma dör, tänker Erica. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tanken har ingen förankring i verkligheten men går inte att få bort. Tanken skapar mycket ångest och blir början på många år av jobbiga tankar. Till slut biktar hon sig och berättar det här för sin mamma. Veckans program tar itu med olika typer av jobbiga tankar som inte vill släppa taget. Det är katastroftankar, ältande, tvångstankar och tankar som ställer sig i vägen när du till exempel ska prestera något. Det finns sätt att stoppa tankar på, eller i varje fall få dem att blekna och ta mindre plats i ditt huvud. Medverkande: Linda Jüris, psykolog, Camilla Sköld, forskar och utbildar om Mindfullness vid Karolinska Institutet, Johan Plate, idrottspsykologisk rådgivare, Marie Banich, professor i kognitiv neurovetenskap på University of Colorado at Boulder.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Det har gått åtta år sedan 11-åriga Ebba omkom i terrordådet på Drottninggatan, men hennes mamma Jeanette känner fortfarande hennes energi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För att hedra Ebbas minne firar Jeanette och Ebbas vänner hennes födelsedag. Varje år spelar de Ebbas spellista, lyssnar på hennes favoritartister och pratar om livet. - Många är rädda för att prata om de som är döda, rädda för att riva upp sår. Men det här var ju bästa delen av mitt liv, det är klart jag vill prata om Ebba, säger Jeanette Åkerlund.Veckans program handlar om hur avlidna människor finns kvar i våra liv och hur relationen med dem kan fortsätta efter döden.Medverkande:Annika Jonsson, docent i sociologi vid Karlstads universitet, Isabel Petrini, psykolog, Malin Löfgren Perdigao, konferensvärdinna på Ekebyhovs slott, Christoffer Tidelius, religionsforskare och Etzel Cardeña, professor i psykologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

Utåt sett är Erik är glad och bekymmerslös. Det håller i 23 år, sedan kommer mörkret över honom. Han börjar dricka och blir allt mer deprimerad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många män hanterar depressioner genom att hålla masken och döva känslorna med alkohol, spel eller porr. Psykologen Anna Lagerblad och psykiatern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg har skrivit boken “Den livsfarliga tystnaden” om hur många män sluter sig och håller de mörkaste tankarna inom sig. Något som utgör en stor risk för suicid.Medverkande: Erik och hans mamma Eva Widlund, Marcus Eriksson från Suicide Zero, Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare samt Anna Lagerblad, psykolog och journalist.Här kan du få hjälp om du mår dåligt. och har självmordstankar:HjälplinjenMind1177Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Kicki Möller

Den lilla bebisen sover gott, men bara så länge hon ligger i famnen. Nyinköpta bebissängen står tom och samlar damm. Föräldrarna kan inte sova. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Råden som möter nyblivna föräldrar är många och ibland förvirrande. Myndigheterna rekommenderar att spädbarn ska sova i egen säng. Men hur gör man om det inte går? Och hur viktigt är det att följa råd och riktlinjer när man som nybliven förälder ligger där vaken och vrider sig i natten?Medverkande: Susanne Åhlund, utredare SocialstyrelsenMikael Norman, överläkare och professor i pediatrik och neonatologi Eva Lotta Funkquist, docent och barnmorska Maja Larsson, författare till boken “Föräldrarnas födelse” Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReportrar: Simon Sarnecki och Vincent Hansson

När köttbullarna ska värmas inför kalaset är de plötsligt täckta av aluminium. Det har skett en kemisk reaktion i kylskåpet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om du lägger maten i en metallform och klär in maten i aluminiumfolie har du skapat ett batteri, säger Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribent.Dagens program handlar om det som kan gå fel i köket. Det är allt från oönskade kemiska reaktioner i maten till riktiga dödsfällor som botulism.Vi testar mandolintricket som sparar dina fingertoppar och knivarna som minskar risken att slinta. Och så får du veta om hur du ska bete dig om olyckan med kastrullen är framme. Så snabbt behöver du kyla för att undvika brännskador.Lite av det som vi lärde oss i dagens program:Mandolinen - som man skivar grönsaker på - är kökets farligaste verktyg.Stäng av fläkten när du friterar.Plastskärbräda till rått kött, diska den i maskinen.Aldrig aluminiumfolie i kombination med metallform.Aldrig, aldrig, aldrig vatten på het olja.Överdriv inte kylningen av brännskador, det räcker med svalt vatten.Ljummen temperatur är matens värsta fiende - kyl snabbt o värm ordentligt.Tvätta händerna efter alla toalettbesök.Misstänker du förgiftning - ring giftinformationscentralen.Medverkande:Malin Sandström, fysiker och vetenskapsskribentMarie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygienErik Lindeman, överläkare vid GiftinformationscentralenOla Stålnacke, köksmästareFredrik Huss, överläkare vid Brännskadecentrum, Akademiska sjukhusetProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Ninos Chamoun

Peter skulle aldrig ligga på en strand med en paraplydrink. När han är ledig vill han se platser där människor dött på fasansfulla sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mörk turism handlar om en vilja att förstå mänsklighetens mörkaste kapitel, säger Peter Hohenhaus som besökt spökstäder, massgravar och gaskammare på semestern.Veckans Kropp & Själ undersöker vår besatthet av att se, läsa och höra om hemska saker. Vad gör de makabra mordberättelserna med oss?Medverkande: Per Johnsson, leg. psykolog och docent i psykologi vid Lunds universitet Andreas Olsson, professor i psykologi vid Karolinska institutetEmmy Atterving, doktorand i historia vid Stockholms universitetKatarina Howner, överläkare och specialist i rättspsykiatriProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReportrar: Simon Sarnecki

I Vänersborg samlas ungdomar på torget. De parkerar sina EPA-traktorer och spelar musik. I en annan stad sitter Arto på en bänk och matar fåglarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Kropp & Själ undersöker vilka platser vi möts på idag. Det handlar om staden och hur den kan påverka vårt mående och våra relationer, men också om hur våra vanor skapar utseendet på stadens kvarter. Medverkande: Håkan Forsell, historiker och författare, aktuell med boken “Söder”Alexander Ståhle, stadsforskare och stadsplanerare Isabelle Sjövall, neurodesignerProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReportrar: Kicki Möller och Ninos Chamoun

Kristina har aldrig sparat till någonting. Hon tänker att det löser sig. Ingrid sparar för att hinna betala av bolånet innan hon dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans Kropp & Själ undersöker varför vi sparar, eller struntar i det, om hur sparbeteendet påverkas av olika psykologiska mekanismer. Det handlar om flockmentalitet, om snålheten som slår till på ett osunt sätt och om att rädslan för att förlora något gör att vi tar knasiga beslut. Medverkande: Niklas Laninge, sparpsykologMicael Dahlen, handelsprofessor som forskar om lycka, Anna Bennich, psykolog och författareProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReportrar: Kicki Möller och Simon Sarnecki

Är det snällt att hålla tyst om saker man inte gillar? Är det snällt att konfrontera någon som missköter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är snällt att ta upp saker som skaver, men det gäller att göra det på rätt sätt, menar ledarskapskonsulten Birger Lycken. Det viktigaste är att vilja andra väl, sluta gnälla och tala bakom ryggen på varandra, säger han. Och att vara snäll leder till framgång. Medverkande: Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”Alva Appelgren, föreläsare och författareStefan Einhorn och Liv Svirsky, författare till boken “Det är inte dumt att vara snäll”Christine Namdar, forskare vid Åbo akademi och HarvardBob Hansson, författare till boken “Snällast vinner”Programledare: Ulrika Hjalmarson NediemanProducent: Ninos ChamounReporter: Olivia Sandell

Siris mormor överlevde förintelsen. Hur påverkar släktens trauma generationer senare? Svaret finns på ett bortglömt VHS-band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I 30 år har Kropp & Själs Siri von Malmborg vetat om att det finns ett VHS-band med en inspelning av hennes mormors syster Eva. På bandet berättar Eva om hur hon och systern Doris överlevde medan resten av familjen dog i koncentrationsläger. Nu har det gått 80 år sedan systrarna befriades och kom till Sverige och Siri undrar hur allt det här påverkar henne idag. Men först behöver hon ta reda på mer, för familjens trauma har tystats ner och gömts undan. Hon har aldrig fått se VHS-bandet och vet inte vad det var som hände Eva och Doris. Samtidigt frågar hon sig varför det är så viktigt, och om vi idag blivit besatta av våra egna och andras trauman. Medverkande: Calle Brunell, traumapsykolog Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författareYael Fried, barnbarn till den välkända föreläsare och författaren Heidi FridKatharina Hauptman, chef på Förintelsemuseet

En äldre man går in på mataffären och lägger varorna på bandet. Han säger till kassörskan att det känns bra nu, han har planerat allt för sin död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom mannen på mataffären står Kropp & Själs reporter Ninos Chamoun. Han kan inte släppa den här händelsen. Varför ska man planera sin död, man kommer ju ändå inte att vara där? Ninos påbörjar en resa för att ta reda på svaret och hamnar på begravningsbyrån med gröna väggar och hemma hos överlevnadsgeniet John Artur Ekbert. Det visar sig att John vill dö hemma på sin soffa till fågelkvitter och han vill inte bli kremerad. För tänk om själen skulle vakna, då är det ju bättre att ligga i jorden, säger han.Medverkande: Helene Forsberg, begravningsrådgivare Malin Eneslätt - universitetslektor Luleå Universitet John Arthur Ekebert - överlevnadsgeni Liria Ortiz - psykolog Programledare och reporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

Snabbätaren kastar i sig maten. Hinner inte känna smaken och sväljer luft. Nu är det slut på det. I dagens Kropp & Själ gör vi allting lite långsammare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under programmet genomför vi ett live-experiment. Snabbätaren ska få äta en måltid fem gånger så långsamt som vanligt. Det är lätt att fastna i ett högt livstempo. Du gör dina uppgifter effektivt och snabbt, men sedan när det är dags för paus så blir den också effektiv. Du äter snabbt, springer till bussen fastän du inte behöver och tittar på film på dubbla hastigheten. -Vi måste veta varför vi gör saker snabbt och låta vissa saker ta tid och bli pauser, säger stressforskaren Niclas Almén.Inom stressrehabilitering övar man på att göra saker långsamt. Till exempel när det gäller att äta. Lägg ner besticken mellan tuggorna. När du svalt maten, vänta fem sekunder. Medverkande i programmet: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus, Niclas Almén, psykolog och stressforskare vid Mittuniversitetet, Anna María Pálsdóttir, docent i landskapsarkitektur med inriktning i miljöpsykolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, Camilla Sköld, doktor i neurovetenskap och fysioterapeut, Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet, med mat och måltidskultur som specialitet, Marianne Björklund, DN:s Asienkorrespondent.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Erika ramlar av sin häst. När hon vaknar minns hon ingenting som hänt innan olyckan, de första 25 åren av hennes liv är borta. Hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erika mindes varken sin familj eller sin dåvarande partner. Minnena kom inte tillbaka när hon tittade på fotografier. Det enda hon kom ihåg var hur man rider, cyklar och kör bil. – Jag kunde köra bil men jag kom inte ihåg några trafikregler, säger Erika.Hon berättar att hennes pappa satt i passagerarsätet när de körde in till stan och hur han blev alldeles chockad när hon körde mot rött i en korsning – hon hade ingen aning om att rött betyder stanna. Hör också Agneta Herlitz, professor i psykologi vid Karolinska institutet, minnesmästaren Idriz Zogaj och Marika Möller, neuropsykolog som arbetar som utvecklingsledare på rehab-medicinska universitetskliniken i Stockholm på Danderyds sjukhus. Dag Nyholm, professor i neurologi vid Uppsala universitet berättar om det mystiska fenomenet TGA – en tillfällig minnesförlust som kan inträffa vid bland annat bastu- och kallbad. Dörröppningseffekten kallas det när man går in i ett nytt rum och plötsligt glömmer bort varför man är där. Gabriel Radvansky, professor vid University of Notre Dame har studerat det. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

De finns inne i kroppen. Vi ser dem inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Ett fång röda rosor, en lapp med en hälsning i jackfickan eller en öm blick. Dagens Kropp & Själ går på jakt efter romantiska ögonblick i vardagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ivern att prata om kärleken, att teoretisera den, gör den torr och tråkig. Släpp fram förvirring, känslor och pirr i stället säger krönikören Nina Morby.Röda rosor är en symbol som betyder att jag älskar dig utan att du behöver säga det, menar sociologiprofessor Emma Engdahl. Religionshistoriker David Thurfjell berättar om vår förmåga att besjäla världen och behovet av magiska ögonblick.Dessutom handlar det om romantiska möten i bokform, om den växande genren romance, kärleksromaner i våra bokhyllor.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Olivia Sandell Producent: Stina Näslund

Allt är klart, semestern ska bli underbar. Men när den väl börjar hopar sig problemen; vägglöss, missade flyg och så dyker narcissisten upp i stugan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För en person med narcissistiska drag är självkänslan alltid hotad. Det kan göra samvaron i sommarstugan till en ständig konflikthärd. Veckans Kropp & Själ benar ut vad det är som händer när narcissisten kliver in i sommarstugan tillsammans med släkten. Dessutom handlar det om grusade förväntningar och om att kunna ta tillvara det oväntade som dyker upp under de efterlängtade lediga dagarna. Semestern kan också vara ett tillfälle för kärleksrelationen att få ny energi. I avsnittet får du också handfasta råd om hur du kan komma närmare din partner.Medverkande: Peder Björling, överläkare i psykiatri och Niki Sundström, psykolog, båda verksamma vid personlighetsprogrammet , Psykiatri Sydväst i Region Stockholm och författare till boken “Störst, bäst och skörast”,Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog och författare till boken “Relationskuren”, Niclas Almén, psykolog och stressforskarePer J.Andersson, resejournalist och författareRedaktion: Ulrika Hjalmarson Neideman, Simon Sarnecki, Stina Näslund

I konsten finns massor av nakna kroppar. På stranden syns naken hud. Men vad händer när samma kroppar dyker upp på torget eller som en bild i mobilen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagens Kropp & Själ undersöker vem som får vara naken och var det passar sig och var det väcker anstöt eller debatt.- Det är viktigt att vi ser många olika kroppar och att det inte bara är vackra normkroppar som visas, säger sexologen Suzann Larsdotter.Medverkande: Jonas Engman, etnolog, Sofia Larsson, vett- och etikettexpert, Jenny Klefbom, psykolog, Suzann Larsdotter, sexolog och Jessica Sjöholm Skrubbe, professor i konstvetenskap. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

Magnus hamnar under en lyftkran och får amputera sitt ben. Först tycker han att det är skönt att bli av med det - sedan kommer smärtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fantomsmärtor drabbar många som förlorat en kroppsdel. Hjärnan förstår inte att armen eller benet inte finns där längre. Och när hjärnan inte förstår skickar den signaler om att det gör ont. Som en skyddsmekanism. Dagens Kropp & Själ handlar om olika sätt att lura hjärnan att inte känna smärtan lika intensivt längre, eller att lura den att allt är lugnt trots att en lem är borta. Det handlar om spegelterapi, elektricitet och om framtidens proteser som kan förmedla känsel.Medverkande: Katarina Landy, smärtläkare som jobbar med neuromodulation, Ulrika Wijk, arbetsterapeut som forskar om hand- och armproteser vid Lunds universitet, Cathrine Widehammar, forskare och arbetsterapeut vid Universitetssjukhuset i Örebro, Henrik Ehrsson, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Magnus Eklund, som amputerat ett ben och hittat ett sätt att mildra fantomsmärtan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Ewa får en förlossningsdepression och allt ser mörkt ut. Till den dagen då hon får en tidning om bakning. Bilderna på bakelser väcker något i henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ewa Winge som tillbringat dagarna orkeslös i sängen får plötsligt en känsla av mening när hon ser vad mjöl kan bli. Hon börjar baka. Att se andra äta av brödet och att sköta en surdeg gör henne gott. Livsglädjen kommer tillbaka. Och det ska visa sig att hennes familj har räddats flera gånger av just bröd. Dagens Kropp & Själ handlar om brödet och bakandet som en väg till hälsa och välmående. Medverkande: Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers, Siri Helle, psykolog och författare, Sebastien Boudet, surdegsbagare Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Ninos ChamounProducent: Stina Näslund

Christoffer håller sin fru Linda vaken om nätterna. Hon följer oroligt hans andetag - som plötsligt upphör i sömnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Christoffer Ramqvist går till doktorn får han veta att han är svårt snarksjuk. Han är 33 år när han får diagnosen grav sömnapné och får veta att han gör ungefär 50 andningsuppehåll i timmen, något som kan ge allvarliga komplikationer och skada både hjärta och hjärna. Men det finns hjälp att få. - Det är särskilt viktigt att hitta unga personer som snarkar och har sömnapné. Det är skadligare för dem än för äldre personer, säger Eva Lindberg, professor vid Uppsala universitet. Medverkande: Ludger Grote, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Eva Lindberg, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Per Stål, professor i anatomi vid Umeå universitet.Patric Ilar, som blev “snarkaktivist” efter att han höll på att krocka med en grusbil på grund av ständig trötthet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReporter: Simon SarneckiProducent: Stina Näslund