Gymnasiesmart

Efter ett länge uppehåll kommer nu äntligen ett nytt avsnitt av Gymnasiesmart. Ny co-host och nytt språk bjuder vi på i dagens avsnitt som kommer att handla om de muntliga nationella proven i Engelska. För att slippa vara allt för nervös får ni här lite tips och tricks att använda. Vad kan man tänka på innan testet? Hur kan man förbereda sig på bästa sätt? Hur går provet till och vad bedömer er lärare? Svaren på dessa frågor, och fler,  får ni i detta avsnitt!

I detta avsnitt vrider vi tillbaka klockorna till 1800-talet och tittar närmare på realismen. En litterär och konstnärlig strömning som riktar blickarna mot vardagen och den "vanliga människan". Bort med känslorna och det konstnärliga geniet, fram med samhällsskildringar och realistiska beskrivningar. Häng med till Dickens, Dostojevskijs och de Balzacs tid! 

Nu drar vi vidare på vår färd genom norden och tittar närmre på de officiella språk som finns i våra grannländer. Både historia och politik kommer att spela ut sin roll här i detta avsnitt av Gymnasiesmart.  

I Sverige pratar vi svenska, eller? Det är dag för oss att titta närmre på de andra språken i och omkring Sverige. I det här avsnittet pratar vi om vår språklag och de minoritetsspråken vi har. 

I del två av våra avsnitt om språksociologi diskuterar vi sociolekter, ett samlingsnamn för hur vårt språk påverkas av vilka vi är. Vi pratar om hur vår ålder kan påverka vårt sätt att tala, vad ungdomsspråk egentligen är och kommer även in på vårt favorit nyord; obror. 

Vad har egentligen vårt sätt att prata för betydelse för hur andra uppfattar oss? I det här avsnittet dyker vi in i området språksociologi och fokuserar på våra dialekter; vårt sätt att prata som har att göra med var vi kommer ifrån. Vi diskuterar hur dialekter kategoriseras, vad som skiljer dem från ett språk och ger lite exempel på vilken påverkan dialekter har på hur vi uppfattar varandra. 

I det här avsnittet går vi igenom några av de mer vanligt förekommande texttyperna man arbetar med i svenskan på gymnasiet. Ni får tips hur de kan struktureras, vad som kännetecknar dem och hur ni blir experter på skrivande.

I det här avsnittet tar vi ett titt på ett gäng begrepp man kan använda sig av vid litterär analys. Det är begrepp som ger dig en konkret verktygslåda när du ska gå på djupet i att tolka och förstå skönlitteratur. I vanlig ordning bjuder vi på ett gäng exempel för att förklarar hur vi tänker och förhoppningsvis gör det här avsnittet dig till en mer eller mindre fullfjädrad expert på att analysera litteratur.

Efter att ha filat på våra grammatiska kunskaper är det dags att slipa de litterära. Menar vi att ni ska läsa böcker? För all del, men först borde ni lyssna på det här avsnittet, så får ni en analytisk verktygslåda att ha med er på era litterära äventyr. Vi tar upp begrepp som hjälper oss att förstå litteraturen på ett djupare plan.

Satser och fraser, hur spännande kan det vara egentligen? Väldigt, om du frågar oss. Vi fortsätter in i grammatikens värld och lär er det ni behöver veta om detta.

Man kan aldrig få för mycket av vare sig grammatik eller ordklasser. I avsnitt två av vårt grammatiska äventyr tar vi upp de resterande ordklasserna och klurar på vad ett adverb egentligen är och förklarar varför konjunktionen är så sjukt viktig. Vi glömmer heller inte bort pronomen, prepositioner, räkneord och interjektioner, såklart!

I terminens första avsnitt ger vi oss nu in i ett nytt ämne där vi ska grotta in oss i grammatikens underbara värld. För grammatik är ju kul, faktiskt! Ordklasser står på tapeten i detta avsnitt, närmre bestämt de tre giganterna; substantiv, adjektiv, och verb. Här får du veta inte allt, men kanske lite till, om dessa tre ordklasser. 

Vår resa genom århundraden av litteratur fortsätter i 1800-talets begynnelse, i den epok vi kallar romantiken. Här såg man ner på förnuftstänket som rådde under upplysningen och lät hjärtat tala framför hjärnan. Det här är känslorna och verklighetsflyktens period, en tid då vi såg det fantasifulla stå i centrum och där man var nyfiken på människans mörkare sidor.

Vi åker vidare på vår litteraturhistoriska resa, och denna gång är destinationen förnuftet. Under den epok som kallas upplysningen stod vetenskapen och människans förnuft i centrum, det var så vi skulle nå ett välmående samhälle och växa som individer. Reseberättelser var en stor grej och journalist blev ett vanligare yrke samtidigt som man började prata om saker som mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Vår språkhistoriska resa fortsätter via ett Sverige där Gustav Vasa inte bara bestämmer över landet, utan faktiskt även över hur språket ska se ut. Vi får möta en modernare svenska, först genom journalismens födelse och sen via en av våra mest omhuldade författare. Vi kikar även på huruvida det svenska språkets framtid är i fara eller inte.

Vi gör ett litet avbrott på vår litteraturhistoriska resa och vänder istället blickarna mot vårt språk, svenska. Hur ser egentligen språkets historia ut och varför känns finska så främmande, men norska så nära? Allt det och mer ska vi berätta för er, i både denna första delen av språkhistoria, och den andra som kommer inom en snar framtid.

Vår färd i litteraturens historia går vidare och för oss till norra Italien vid 1300-talets slut. Här föds den epok som kallas för renässansen, där en av de ledande tankarna var att återgå till de ideal som rådde under antiken. Här pågår också en kamp mellan den katolska kyrkan och Martin Luthers nya ideér. Det är under den här perioden som boktryckarkonsten revolutioneras och världens kanske mest berömde författare skriver sina pjäser som spelas än idag. 

I detta, det tredje specialavsnittet av podden vidgar vi våra vyer och riktar vår blick bortom svenskämneshorisonten. Istället ska vi göra vårt bästa för att lära er allt vi kan inför de skriftliga nationella proven i engelska. För dig som är nervös kommer här generella tips att använda dig av och ha med till provsalen - se det som en trygg kudde i det som kanske annars känns lite läskigt. Vi går bland annat igenom hur man kan bygga upp sin text, varför instruktionerna är så viktiga, vilka vanliga språkfel jag bör undvika samt hur jag kan förgylla mitt språk med variation.

Efter ett kanonbra förslag har vi nu gjort ett avsnitt för alla er nervösa treor som snart ska ha ert muntliga nationella prov i Svenska 3. Ett matnyttigt och fylligt avsnitt med konkreta tips på vad ni ska tänka på innan och under ert tal. Flera exempel utlovas!

Nu i påsktider släpper vi avsnittet som handlar om epoken då kristendomen har sin högperiod och kanske sitt järngrepp om Europa. En tid som många gånger benämns som mörk och svår. I detta avsnitt av Gymnasiesmart ska vi reda ut om den var så mörk egentligen och varför den kallas just medeltiden. Denna tid är även trollens, demonernas, drakarnas, riddarnas och de ärbara hovdamernas tid. Vi gör en resa genom ett pesthärjat Europa, tillsammans med korstågsfararnas frälsningsuppdrag och stiger ner i helvetet med Dante.

I det första specialavsnittet av podden berättar vi hur man skriver PM. Vi riktar oss främst till er som snart har nationellt prov i Svenska 3, där ni kommer skriva ett PM. Med detta hoppas vi kunna stilla er oro och ge er en trygg väg in i skrivandet!

I det första avsnittet av Gymnasiesmart pratar vi om den litterära epoken antiken. Vi diskuterar varför det är en så viktig epok att prata om och vad man skrev om på den tiden.