Podcasts about begrepp

Astronomen och gymnasieläraren Anders Nyholm blir tamburmajor i marschens taktfasta historia när vi lyssnar på Wagner, Schubert, Lumbye, Alfvèn, Wollter, Ramel, Python, Demert och Alfredson. Begrepp att ta med sig: domänförlust och absolut musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 280. Nextory blir först med att skapa en AI-baserad sökmotor för att förbättra lyssnarnas möjligheter att hitta sin nästa bok. En positiv nyhet för alla inblandade. Lind & Co:s författare Peter Barlach har kämpat länge för att slå igenom. När alla mer eller mindre gett upp, trots att man uppskattat böckerna, så slår det till tack vare en  jublande recension på sociala medier. Förläggaren ger oss detaljerna. Författaren Stina Jackson har gått i närkamp på sociala medier med kulturelitens syn på läsandet. Vi bidrar med lite eldunderstöd. Audible vill satsa i Italien och köpa upp alla förlags böcker för en spottstyver för att sedan spela in de flesta med hjälp av AI. De möts med en viss nyfikenhet från förlagens sida, något som bara kan fungera på en marknad där ljudboken är svagt utvecklad. Bookbeat lanserar en ny sorts abonnemang för de som hoppar av. För en dryg euro får du sex timmars lyssning i månaden. Ett experiment de testar på alla sina marknader. En inte helt oäven idé när man förstår drivkraften bakom. Bonnierägda Gutkind gör återigen en storförlust. 25 miljoner kronor back 2024. Vi hör Håkan Rudels resonemang bakom siffrorna och konstaterar att förläggaren och journalisten hamnar i var sin ringhörna när vi funderar över satsningen. I USA visar den oberoende bokhandeln (ABA) en fantastisk tillväxt. Plus 200 nya boklådor för fjärde året i rad. Samtidigt som den politiska pressen utifrån sätter sina spår. Slutligen. Ett samtal  med Piratförlagets nya huvudägare, Erik Titusson. Hur vill han använda sin position?   00 22         Nextorys AI-bibliotekarie 03 22         Peter Barlachs oväntade genomslag 07 10         Stina Jackson på krigsstigen 12 11         Audibles AI-satsning i Italien 14 52         Minibookbeat – ett experiment 16 08         Bonniers gör en storförlust i Danmark 20 37         2024 – den amerikanska bokhandelns bästa år 22 20         Samtal med Piratförlagets nya huvudägare

I måndags kom A-kursen i toxikologi och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Mattias Öberg som är docent i toxikologi vid Karolinska institutet samt författare till boken Ingen anledning till oro om PFAS-skandalen i Ronneby. Mattias berättar bland annat om vad som menas med evighetskemikalier, hur man kan förhålla sig till tidningarnas alla cancerlarm och vad han tycker om att ordet toxiskt har blivit synonymt med dåligtFölj oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsaForssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.Barn, unga och skärmvanorEtt särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans rollRegeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa. Arbetsplatsen som arena för förändringI podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.Ekonomiska argument för att investera i hälsaRegeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.Mot ensamhet – tillsammansEtt angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap. Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.Och just det: det handlar om livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jennie & Bo pratar om hur vi omskriver begrepp för att visa respekt, men ibland tappar fokus istället.

Den senaste tiden har begreppet psykisk ohälsa diskuterats flitigt, både på kultursidorna och på nyhetsplats. Vad menar vi med psykisk ohälsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag vet inte vad det är”, säger Göran, som reporter Ninos Chamoun träffar på stan. ”Jag är psykiskt frisk”. Folkhälsomyndigheten ska börja använda andra begrepp än psykisk ohälsa, de menar att det är otydligt vad man menar och att det kan skapa förvirring. Psykiatern och författaren Christian Rück tycker att en överanvändning av den här typen av ord skapar problem. – Man förändrar tolkningen av världen, säger han. Hör också Siri Helle, psykolog och Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten. Reporter Olivia Sandell besöker den nya hjälplinjen för psykisk ohälsa. Vilka fångar den upp?Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden.Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag? Vad skulle alternativen kunna vara?I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees, där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Utställning:Svensk Tenn: A Philosophy of Home - Liljewalchs konsthallBöcker: Aramis - or the Love of Technology - Bruno LatourAsk och Emblas barn: vikingarnas historia - Niel Price

Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.Lyssna också på Birger Furugård – Deje-HitlerBild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AK? Asse? KS? TentaP? Så mycket begrepp!! Idag snackar vi om akademiska termer som kan göra universitetslivet lite lättare att greppa. Till en början kan det kännas som en djungel men luuugn, vi förklarar och hjälper er igenom allt!

Humanismen antagande om vår särställning har varit förödande för mänskligheten. Eva-Lotta Hultén letar efter hopp i en tradition med många blinda fläckar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I en lantbrukstidning hittade jag för ett antal år sedan en annons för en manick som kallades ”Humane killer”. Det var en liten giljotin i miniatyr, avsedd för slakt av höns. I annonstexten motiverades avlivningsverktygets förträfflighet med att hönsägaren slapp få blod på sig. Det humana i det hela var alltså att människan som dödade slapp söla ner sig.Det här sammanfattar den kritik jag har mot humanismen ganska väl. Den är, som namnet säger, människocentrerad och inte sällan självgod.Humanismen är den filosofiska tradition som ger människan ett egenvärde. Begrepp som empati och barmhärtighet är centrala men också kritiskt tänkande, kunskapssökande, förnuft och frihet. Den romerske statsmannen Cicero var för drygt 2000 år sedan en av de första som använde ordet humanitas värderande, synonymt med medmänsklighet och godhet. Han var en viktig föregångare till den antropocentriska humanism som varit förhärskande sedan renässansen, alltså idén att människan är exceptionell och bör ställas i centrum för allt.En viktig beståndsdel i humanismen har länge varit religionskritiken, eller fritänkandet, som slagit fast att människans moral ska grundas på förnuft och medkänsla och inte på föreställt gudomliga påbud. Men fritänkarna och de religiösa dogmatikerna bygger i stort sett sina idéer på samma tankegrund: människan som alltings mått.Den från början religiösa idén att människan skiljer ut sig från alla andra varelser och att det ger oss rätt att härska över dem är en föreställning vars brister i skenet av klimatförändringar och miljöförstöring blir pinsamt uppenbara. Till det kommer också ett debattklimat där enskilda människor ständigt blandar ihop sina egna åsikter med ett objektivt förnuft och använder sig själva som måttstock. Eftersom jag är förnuftig, verkar de tänka, så måste åsikter som motsäger mina, komma sig av att andra är dummare än jag.Samma slappa slutledningsteknik gäller för mänskligheten som grupp: eftersom vi är rationella så måste allt vi tar oss för vara förnuftigt. Och skulle vi råka ha försatt oss i en situation där vi håller på att underminera våra egna möjligheter till liv så är vi så exceptionellt smarta att vi kommer uppfinna tekniska lösningar på problemet.Humanismens förnuftsdyrkan skapar en tankefälla som leder till brist på lyhördhet och i värsta fall ren hybris. Vi är ju inte rationella utan bara duktiga på att rationalisera våra egna begär och intressen. Om vi håller oss medvetna om det och vaksamma på oss själva har vi i alla fall lite bättre utsikter att tänka och agera mer förnuftigt, på riktigt.Skulle den moderna humanismen kunna ifrågasätta sin blindhet och inneboende självöverskattning? Kanske genom att söka sig bakåt i de egna spåren. Föreställningarna om människan som unik herre och skapelsens krona har visserligen varit förhärskande men inte allenarådande. Essäisten Michel de Montaigne, skrev redan på 1500-talet att människan led av ”högmodig fantasi” när vi tillskrev oss själva gudomliga egenskaper och avlägsnade oss från massan av andra varelser. Han var skeptisk till att människan skulle ha någon inbyggd rationalitet att luta sig emot och konstaterade att ”Ju mer jag umgås med mig själv och ju mer jag lär känna mig, desto mer förbluffas jag över min formlöshet och desto mindre förstår jag av mig själv.”En vidare och mer prövande humanism fortsatte utvecklas under 1500- och 1600-talen. Litteraturprofessorn Carin Franzén lyfter i sin bok ”Fritänkandet” fram några av de kvinnor som bidrog: drottning Margareta av Navarra, svenska drottning Kristina, den franska författaren och kurtisanen Anne de Lenclos och den franska poeten Antoinette Deshoulières. De var aktiva i sin tids samhällsdebatt, kulturella salonger och samtal och utgick från vad kroppslig erfarenhet innebär för tänkande och förankrade människan i hennes fysiska omgivningar. I sina noveller, dikter och maximer behandlade de passionernas betydelse, ifrågasatte sin tids förnuftsdyrkan och människocentrering och kritiserade den mänskliga rovdriften på naturen. Franzén kallar dem inte bara för fritänkare utan också för libertiner.Ordet som först betecknade en frigiven slav började under 1500-talet användas nedsättande om personer som frigjort sig från religion och moral. Men Franzén menar att libertinismen rymmer många intressanta tankespår som har med vår relation till kroppen och naturen att göra.Libertiner lutade sig gärna mot naturalistisk filosofi av epikureiskt slag. De bejakade njutning, sinnlighet och naturkontakt. Många var tidiga sympatisörer till filosofen Spinoza som har beskrivits som panteist, med sina tankar om att Gud och naturen är så gott som synonyma begrepp.Vid sidan av den människocentrerade idéhistorien har det alltså hela tiden funnits en lite undanskymd ekologisk humanism.Men hur ska vi förstå humanismens nyckelbegrepp frihet om ordet ”alla” inte längre kan inskränkas till människor utan måste utvidgas till allt levande? Ryms träd, maskar, råttor och grisar i humanismen? På vilka premisser; för att de kan vara till nytta för oss eller för att de har ett eget värde?Om fallet är det senare, är vi då fortfarande kvar inom humanismens skrankor? Kan den bära att människan reduceras till kropp och materia bland andra kroppar och materia; eller är vi på väg mot ett annat ideal för oss och vårt sätt att förhålla oss till vår omvärld?Humanismen har dragits med fler blinda fläckar. I sin bok ”Humanly possible”, en exposé över 700 år av humanistiskt fritänkande, gör författaren Sarah Bakewell upp med en rasistisk och sexistisk historia och lyfter fram de föregångare som förmådde vara sant fritänkande. Som Jeremy Bentham, filosof som argumenterade för bland annat djurrättigheter. Och Bakewell visar att det där med att använda sig själv som måttstock för vad som är förnuftigt kan göras på ett klokt sätt. Tänkaren och den frigivna slaven Frederick Douglass konstaterade vasst att ”det finns ingen människa under himlavalvet som inte vet att slaveri är fel för honom.” Han menade att slaveriet gjort också slavägarna till offer eftersom systemet de verkade inom hade brutaliserat dem.Kanske är det här humanism när den är som bäst: i möte mellan kritiskt tänkande, medkänsla och strävan efter frihet för alla. Douglass förmår sätta sitt eget trauma åt sidan för att försöka förstå också dem som gjort honom illa.Vi människor är inte förmögna till objektiv rationalitet, men om förnuft förstås som förmåga att se saker ur många synvinklar och ifrågasätta också oss själva så är humanismens dröm om människan kanske fortfarande värd att drömma, och värd att föra med in i en mer ekologiskt hållbar relation till vår omgivning. Vår självbild som herrar har brutaliserat oss, men vi kan kasta dessa bojor åt sidan, om vi väljer att göra det.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturCarin Franzén: Fritänkandet – kvinnliga libertiner och en annan humanism. Serien Glänta hardcore. Glänta produktion, 2023.Sara Bakewell: Humanly Possible – Seven Hundred Years of Humanist Freethinking, Inquiry, and Hope. Penguin press, 2023.

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.En rad framstående tänkare i Frankrike, kända som "les philosophes", spelade en avgörande roll i att forma upplysningen och dess idéer. Dessa inkluderade filosofer som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, vars verk hjälpte till att sprida upplysningens idéer över hela Europa och bortom.Voltaire, en av de mest framstående filosoferna under upplysningen, var känd för sin skarpa kritik av kyrkan och hans försvar av religiös och intellektuell frihet. Hans skrifter bidrog till att sprida upplysningens idéer och inspirera andra tänkare.Montesquieu är mest känd för sin teori om maktdelning, som senare skulle bli grunden i utvecklingen av moderna demokratier. Hans verk, "Andan i lagarna", var inflytelserik i att forma upplysningens politiska idéer.Rousseau, som är mest känd för sitt verk "Om samhällsfördraget", bidrog till upplysningen genom sina radikala idéer om politik och samhället. Han förespråkade att människor skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd fri från samhällets korruption och förtryck.Termen "upplyst despot" användes för att beskriva de monarker under upplysningen som försökte tillämpa upplysningens principer på sina regeringar. Dessa monarker strävade efter att reformera sina samhällen genom rationella metoder, men behöll ändå absolut makt.I Sverige, framträdde landet på Europas vetenskapliga scen under 1700-talet, och på några områden var Sverige till och med en ledande nation. Upplysningens idéer och filosofi påverkade landets vetenskap, filosofi och samhällsutveckling under denna tid.Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk.Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.Bild: Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d'Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743–1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen. av Lemonnier, ca. 1812, Wikipedia, Public Domain.Musik: Pisces av Humans Win, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att gestalta just det som ska gestaltas är en svår konst. Det som brukar hyllas som konstnärlig precision. Men vad är det då egentligen som avses? Boel Gerell reflekterar över ett svårfångat begrepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Söker jag på nätet efter ordet precision dyker en rad till synes avancerade ting upp. Löparskor i distinkta färger, med fartränder på sidorna. Kontaktlinser som sägs vara avsevärt förbättrade och en laptop hanterad av en kvinna med målmedvetet utseende. Och dessutom: ett antal recensioner skrivna av mig själv som scenkonstkritiker.Och jag minns upplevelserna som föranledde mig att famla efter just det där ordet. En skådespelare med ”osviklig precision” och en regissör som med ”total precision” skapade ett ”helgjutet verk” och jag skäms lite när jag läser de översvallande formuleringarna. Men inser efter en stunds fortsatt scrollande att jag inte är ensam. Konstnärlig precision är ett begrepp som används ofta, för att beskriva något som är helt rätt.Men, om man ska vara noga och det ska man ju i det här fallet. Rätt, i förhållande till vad? I begreppet ligger att det är något exakt. En fullträff i måltavlans mitt kan vara en passande bild, så länge man vet vad som är tavlans bulls eye och varifrån skottet avfyras. För precision kan bara existera i förhållande till något annat. Ett ideal krävs att sträva efter och en position att utgå för att uppnå ett resultat som är mer eller mindre mitt i prick. I boken ”Perfektionisterna - precision, ingenjörskonst och den moderna världens tillkomst” reflekterar den brittisk-amerikanske författaren och journalisten Simon Winchester över ordets ursprung i latinets och franskans ”snitt eller hugg” som i att skära och frilägga från dödkött och oväsentligheter. En betydelse som allt mer övergått i att motsvara just ”riktighet”.Vad som utmärker den vetenskapliga precisionen, menar Winchester, är förmågan att närma sig ett uppsatt mål med så lite variation i utfallet som möjligt. Han tar som exempel tillverkningen av en maskindel där varje exemplar i allt väsentligt ska likna den förra. Ett sådant resultat är bara lönt att eftersträva i hårda material som metall, glas och keramik menar han och fortsätter:”Begrepp som precision och riktighet går aldrig i strikt mening att tillämpa på träföremål eftersom träet är flexibelt; det sväller och drar ihop sig på oförutsägbara vis; det kan aldrig ha verkligt fasta dimensioner eftersom det till själva sin beskaffenhet är fast förankrat i den naturliga världen.”Slut citat.I sin distinktion skiljer alltså Winchester på träet som är ”fast förankrat i den verkliga världen” och anses ”oförutsägbart” medan de med precision skapade lösdelarna i metall tycks höra hemma någon annanstans, i en parallell tillvaro fri från frustrerande förgänglighet och där uppmätta resultat med säkerhet är riktiga och dessutom beständiga.Ett annat sätt att se på det är att hela vår värld, just på grund av de med precision uppnådda tekniska landvinningarna och den följande industrialiseringen är satt i oförutsägbar förvandling. Under klimatkatastrofens härjningar vet ingen av oss med säkerhet vilka villkor som gäller för vår existens i morgon. Kanske är det i själva verket det flexibla träet som i längden utgör det hållbaraste materialet? Kanske är bästa sättet att överleva i förändringens tid att vara just oprecis och föränderlig.Och ändå eller kanske just därför denna längtan efter något att hålla fast vid när allt är i rörelse, något som skapar illusionen av att vår tillvaro går att mäta och väga och i förlängningen styra och kontrollera. Medan det gamla bondesamhället klarade sig bra med godtyckliga mått som famn, fot och tum krävde det sena 1700-talets gryende maskinsamhälle mer distinkta och framförallt universellt gångbara mätmetoder.I efterdyningarna av franska revolutionen hade inte bara kungen utan också måttet pieds de roi – alltså kungens steg – spelat ut sin roll. I stället för att sätta sin lit till den utbytbara överheten vände man blicken mot marken under sig och i början av 1790-talet skickade det franska parlamentet ut två vetenskapsmän med uppgift att mäta jordens meridian, alltså fjärdedelen av dess omkrets. Mätningarna tog sex år av svåra umbäranden för de utsända och resulterade 1799 i den nya måttenheten standardmetern som för högtidlighetens skull gjöts i platina och överlämnades till nationalförsamlingen.Med metern som allmänt accepterad norm kunde industrialiseringen ta sin början. I stället för att låta hantverkarens ögonmått bestämma proportionerna massproducerades maskindelarna efter noga förutbestämda dimensioner som säkerställde att de med största möjliga precision passade ändamålet. I den högblanka platinametern tycktes det moderna samhället ha fått ett pålitligt riktmärke i sin halsbrytande färd in i framtiden.Om det inte vore för naturen, som precis som Winchester skriver är oförbätterligt oberäknelig. Då klotets meridian mättes på nytt visade det sig att avståndet krympt när berg och åsar vittrat och den dyrbara metern var plötsligt 0,2 millimeter för kort och fick gjutas om.Kanske är detta, att läget är instabilt och i rörelse det enda vi med största säkerhet kan lita på. Ändå måste vi utgå från något i vår blick på världen, för att undvika att bli vansinniga. När poeten och litteraturforskaren Gabriel Itkes-Sznap i sin avhandling ”Nollpunkten” söker definiera vad litterär precision är tar han avstamp i tankegångar först formulerade av den rumänske författaren Paul Celan.Till skillnad från Winchester anser inte Celan att generell precision är möjlig. Precisionen är alltid en individuell strävan på samma vis som verkligheten vi utgår från aldrig är allmängiltig utan unik för var och en av oss. Genom våra erfarenheter sätter vi gränserna för världen och bestämmer vad som är himmel och vad som är jord, rätt eller fel och överhuvudtaget möjligt.Genom nya erfarenheter – eller datum – som Celan skriver kan denna värld i ett slag vändas upp och ner så att det som nyss var fast mark blir till en avgrundsdjup himmel. Hans eget datum är 20 januari 1942, dagen då Wannseekonferensen tar plats utanför Berlin och beslutet om ”den slutgiltiga lösningen” fattas för det tyska rikets judar. Samma år deporteras Celans föräldrar till ett koncentrationsläger och mördas.En händelse som denna är så oerhörd menar Celan, att den tvingar människan att ompröva världen utifrån en ny verklighet, där det som nyss skett är möjligt. I den mån han skriver med precision är det fortsättningsvis alltid i förhållande till denna nollpunkt i historien.Någon platinastav som måttstock för den konstnärliga precisionen ges alltså inte, om man ska tro Celan. Ingen allmängiltig skala för kritikern att utgå från i teatermörkret, som säkert avgör med vilken exakthet skådespelaren träffar målet. Bara en mer eller mindre vanmäktig strävan hos en aktör med sitt alldeles eget bulls eye för ögonen. Något i grunden ofattbart som inte låter sig fångas och som just därför kvarstår som en fråga. Och som samtidigt utgör svaret på varför den som skapar måste fortsätta att skapa.Boel Gerell, författare och kritikerReferenser:Simon Winchester: Perfektionisterna – precision, ingenjörskonst och den moderna världens tillkomst, 2020 (Daidalos)Gabriel Itkes-Sznap: Nollpunkten – precisionens betydelse hos Witold Gombrowicz, Inger Christensen och Hertha Müller, 2021 (Nirstedt)

Begrepp som gubbgnäll, -slem och andra invektiv i fallande ordning är vi vana vid. Men gubbaktier är nytt för denna podcast och vi går såklart all in! Fredrik har grottat ner sig de bästa hedenhöspappren och hissar… Just det, lyssna själv och lär dig samtidigt mer om bråket i Open AI, vett och etikett, meteorskurar och Argentina. Anna och Jörgen gör sitt bästa för att, som vanligt, bringa ordning i kaoset.

I avsnittet diskuterar Alice Göransson och Peder Boström arbetstagares rätt till vila enligt arbetstidslagen samt vad arbetsgivare bör tänka på när de planerar att förlägga arbete under natten mellan midnatt och klockan 5. I avsnittet nämns också möjligheten att göra undantag från arbetstidslagen genom kollektivavtal samt vilka verksamheter och typ av arbeten som undantas lagen. Begrepp som beredskap och jour behandlas också då dessa ofta blir relevanta i samband med nattarbete.   

Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen utan föregående krigsförklaring det lilla landet Finland. Förspelet till finska vinterkriget utgjordes av hur Hitlertyskland och Stalins Sovjet hade krossat Polen i september 1939 i ett brutalt fälttåg som var över på några veckor. Nu skulle Röda armén göra samma sak med Finland. Efter att Finland sagt nej till sovjetiska krav på finskt territorium inleddes det sovjetiska anfallet. Den sovjetiska övermakten var enorm.Men det blev inte som alla hade förutsatt. De kommande månaderna skulle världen chockas över hur finländarna mirakulöst kunde stoppa upp och fördröja den numerärt överlägsna sovjetiska armén som angrep på flera platser längs den långa östgränsen. I den finska ödemarken inringades och förintades hela sovjetiska divisioner av lätt utrustade skidburna finska patruller koordinerade av erfarna och skickliga finska officerare och befäl. Begrepp som ”motti” och ”ödemarkskrigare” flög över världen.Men hur var detta egentligen möjligt? Sovjetunionen hade grovt missbedömt den finska motståndsviljan och dessutom misstolkat förutsättningarna för krigföring i de finska urskogarna. Från finsk sida handlade det inte minst om soldaternas vana vid kölden och en offervilja som många gånger saknade motstycke.I första avsnittet av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitetPå de fyra månader finska vinterkriget pågick förlorade Finland 24 000 man i stupade. Det nationella oberoendet kostade. Den sovjetiska ledningen lärde sig också snabbt av sina misstag. Den slutoffensiv som sattes igång, riktad mot södra Finland på Karelska näset i slutet av kriget, förebådade kommande massiva sovjetiska anfall understödda av hundratals artilleripjäser, pansar och flyg. Finländarna tvingades söka fred inför hotet av att bli krossade. Marsfreden 1940 blev hård med territoriella avträdelser men Finland behöll trots allt sin nationella självständighet. Gränsen i öster flyttades västerut och tusentals finländare fick lämna sina hem. Hangö blev en sovjetisk militärbas.Sverige var inte neutralt i kriget, men trots det inte krigförande. Vilka insatser gjordes från svensk sida för att stötta Finland? Hade det svenska stödet någon betydelse? Krigsmateriel och frivilliga gjorde insatser men frågan är om Sverige hade kunnat göra mer. Frågan är också vilka konsekvenser kriget fick och vilka slutsatser man drog av kriget på svensk sida. I avsnittet diskuterar programledarna något oväntade civilförsvarsaspekter som blev en konsekvens av kriget från svensk sida. Till exempel gav det relativt begränsade bombkriget näring åt svenska förberedelser för att skydda befolkningen vid eventuella angrepp.Musik : Darklands av Jon Purdey, Storyblocks AudioBild: SA-kuva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Roxy Farhat är talesperson för omtalade klimatorganisationen "Återställ Våtmarker". Vad driver en aktivist och vad vill de? Och vad fan är egentligen en våtmark? Psykologen Björn Hedensjö om hur alla har blivit hobbypsykologer och slänger sig med begrepp de kanske inte förstår. Love bombing, gaslighting, trauma.. snark! Johannes fick återigen oväntat besök i sin lägenhet och Camilla gör sin sista dag för sommaren. Vi saknar dig redan! Programledare: Johannes Cakar och Camilla Fågelborg

En av Europas starkaste litterära röster tystnade 2023. Anneli Dufva tecknar i denna essä från 2015 ett porträtt av Dubravka Ugrei. Hon som lämnade sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 27/2 2015 som en del i en serie om yttrandefrihet efter terrordåden i Paris och Köpenhamn.I sin senaste bok, en essäsamling, betitlad Europe in Sepia skriver Dubravka Ugrešić i essän Manifesto."En gång två zoner åtskilda av en rätt stadig mur så har Europa under loppet av 20 år blivit en kaotisk mega-marknad. Nu finns inga murar och inga koordinater heller; ingen vet var väst är, och inte öst heller".Hon, som själv beskriver sig som "en produkt av en socialistisk barndom, Jugoslaviens sönderfall, inbördeskrig, nya pass och brustna identiteter, exil och ett nytt liv i ett västeuropeiskt land".”Dessa små på pålitliga fakta. Stämplarna i passet läggs på hög och förvandlas vid något tillfälle till otydbara linjer. Först då börjar de plötsligt rita upp en inre karta. En karta över det imaginära. Och först då beskriver de i detalj den där omätbara upplevelsen av exilen. Ja, exilen är som en mardröm.”Jag har, i min tur, beskrivit henne som att allt hon skriver är färgat av hennes fria hjärnas tolkning av ett Europa format både av krig och sina filosofer.För i Dubravka Ugrešić böcker, både romaner och essäer, rör man sig nämligen i Europa, mellan platser. Hon iakttar detaljer på dessa platser- små händelser eller fenomen som tillsammans skapar en lika galghumoristisk som vemodig ton. Hon är pessimist. Kanske bliven med tiden, men hon är det.I en annan essä i samma bok står hon och röker på en balkong i Bulgariens huvudstad Sofia, i vad hon beskriver som ett typiskt öst-europeiskt hyreshusområde, där hon är på besök hos en bekant. På balkongen intill får hon syn på en märklig ståltråds-grunka. Hon frågar vad det är och vännen svarar att "Det är min påhittige granne, han jagar duvor med den". Hon frågar vad han ska med duvor till, varpå vännen lakoniskt säger: "Du vet, det är många människor som kämpar här..."Hon skriver sedan att hon själv under de år som gått sedan den händelsen blivit betydligt mer pris- och krismedveten, att hon till och med köpt ett antal burkar med kondenserad mjölk. Holländsk kondenserad mjölk. Burkarna är på alla sätt utom ett identiska med dem som i Sovjet kallades zguschenska.Skillnaden är att de holländska har ett bäst före-datumOch jag kan se henne framför mig, där hon bär hem matkassarna till sin lägenhet i Amsterdam. Jag har nämligen varit där två gånger, för att intervjua henne. Hon bor i ett stort vitt 60-talshus med långa, långa loftgångar, på en gata där det finns både en polisstation och en moské.När inbördeskriget i det forna Jugoslavien bröt ut 1991 tog Dubravka Ugrešić stark ställning emot kriget och emot nationalismen. Hon blev då kallad både för förrädare och häxa. Efter en rad offentliga påhopp lämnade hon Kroatien 1993, eftersom hon inte kunde "anpassa sig till den ständiga terrorn och lögnaktigheten i såväl offentligheten, som politiken, kulturen och vardagslivet".Livet blev motbjudande när allt var så nedsmutsat av hat och nationalism och sen blev jag utsedd till en allmänhetens fiende, jag blev utfryst av både mina grannar, vänner och kolleger, sade hon när jag träffade henne år 2004.Dubravka Ugrešić hamnade först, sedan hon lämnat sitt hemland, i Berlin, vilket också är den stad som spelar en sorts huvudroll i hennes roman Den ovillkorliga kapitulationens museum. I den är det är 90-tal, det är exil, det är fragment av liv och närbilder på ting som bärare av både minne och tid.Något som återkommer även i nästa roman Smärtans ministerium, som däremot utspelar sig i den stad där hon kom att bli kvar, Amsterdam.Ett Amsterdam dit bokens huvudperson Tanja kommer för att undervisa i serbokroatiska på universitetet.Serbokroatiska, som sen Jugoslaviens upplösning inte längre finns som ett officiellt språk, eleverna också de en grupp forna jugoslaver som nu ska definiera sig både i förhållande till det gamla landets nya länder och förhålla sig till det för dem främmande land där de råkat hamna.Och staden Amsterdam, som en plats för glömskan, som Dubravka Ugrešićsäger, där minnena skingras. En skör, drunknande miniatyrstad, byggd på sand - som gjord för att se igenom och för att försvinna i, tänker jag.Och när jag besöker henne nästa gång, år 2010, då är det vi istället talar mest om hennes nya hemland Nederländerna och den politiska förändring landet befinner sig i. Då har både filmaren Theo van Gogh och professorn Pim Fourteyn mördats och parlamentsledamoten Ayaan Hirsi Ali lämnat landet. De var alla tre islamkritiska, offentliga personer som genom sina öden kom att bli symbolgestalter, vilka i någon mening legitimerade den islamkritiska hållning som vuxit sig allt starkare i det tidigare så öppna Nederländerna.2010 hade Nederländerna därför istället fått en invandringspolitik som var en av de hårdaste i Europa. Bland annat med svåra både språk- och kulturtester för de invandrade. Och Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti hade blivit tredje största parti i parlamentet.Hans teser är enkla, säger hon. Holland ska belöna hårt arbetande människor, stoppa immigrationen, stoppa islam som till skillnad från kristendom är en farlig religion enligt honom. Allt framfört med billig känslomässig retorik, menar Dubravka Ugrešić.”Jag jämrade mig över något lösryckt fragment, en tillfällig melodi som klingade i mitt öra. Ett ansikte som plötsligt visade sig i mörkret. Ett ljud, en ton, en vers, en slogan, en doft en scen.”Dubravka Ugrešić talade vidare om den polarisering, den uppdelning i "vi" och "dem", som alltid funnits, som handlade om judarna på 30-talet och som handlade om muslimerna, då 2010. Behovet dock detsamma - att peka ut den andre.Nu, år 2015, vet vi att läget hårdnat ytterligare. Att muslimerna fortsatt är utsatta som grupp, men att nu även de judiska grupperna står inför en ny våg av antisemitism.Och i yttrandefrihetens namn - det här är Dubravka Ugrešić - hon som själv flytt sitt land för att värna sin egen yttrandefrihet, hon fortsätter också att tycka att man inte behöver vara politiskt korrekt.I essän "Code" i Europe in sepia skriver hon "om den politiska korrekthetens regler hindrar oss från att använda etnicitet, nationalitet, ras, kön eller andra typer av skillnader - alla lika opålitliga i vilket fall som helst - men vi ändå vill ha något att falla tillbaka på, så finns alltid koden." Koden, som hon menar är de skrivna eller oskrivna regler som styr vårt beteende inom olika grupper.Hon tror helt enkelt inte på en uppdelning av människor, på en indelning i grupper - därav hennes kritik av mångkulturtanken. Hon menar att den kan bli omvänt rasistisk genom att den förstärker idéen om "den andre" och snarare hindrar integrationen.Ja, hon sade det 2010. Hon kanske skulle säga något annat nu - antagligen skulle hon det, eftersom hon är den hon är.Jag söker på youtube och jag hittar ett föredrag hon höll i Boston hösten 2013, där hon från en person i publiken får frågan hur hon ser på demokratin Europa.Hon svarar långt och vindlande och hon säger att människor är rädda och tysta och att de inte vet hur de ska positionera sig idag, eftersom postionerna är så låsta. Om du som kroat är emot EU, då hamnar du ofrivilligt på samma sida som nationalister och fascister. Det är så lätt att bli etiketterad och så svårt att hitta alternativ.Begrepp som demokrati och stat börjar lika malätna flaggor, säger hon, men en typisk drastisk Dubravka Ugrešić-formulering.För Dubravka Ugrešić utmanar med sina tvära kast mellan högt och lågt, åsikter och fakta. Och mellan litterära och filosofiska referenser finns också läppstiften, den rumänske taxichauffören i London, gamla amerikanska filmer...Det är det som gör henne så intressant.Och jag skulle vilja sluta med ett citat. Författaren Steve-Sem Sandberg beskrev Dubravka Ugrešić så här, 2004:–Det finns ingen författare jag läst de senaste decennierna som så uppriktigt och så känsligt och smärtfyllt och så gripande tagit pulsen på vår egen samtid.Anneli Dufva

Löpsedlarna larmar om helt sjuka elpriser. Och de ska bli ännu värre i vinter! Begrepp som rysk gas, elområden, flaskhalsar och produktionskapacitet slängs runt. För alla som känner "what the what", reder vi ut vägen från statligt monopol till minuthandel. Medverkande: Anton Tigerstedt, journalist på nyhetsbyrån Montel. Carl-Eric Nyquist, tidigare generaldirektör för Statens vattenfallsverk och VD för Vattenfall.

Idaghar vi ämnet "Ord & begrepp vi ryser av - av vällust eller olust". Det blir också tävling, Dejtingakuten och Söndagens författare. Sen så kommer vi diskutera om sommarplågan från 1987 fortfarande står sig! Hör gärna av dig till SöndagsMorgan i P4! Mejla sondagsmorganip4 eller skicka ett sms: skriv P4, gör ett mellanslag och skriv sedan din text

Den danske konstnären Jens Adolf Jerichau (1890-1916) nådde svindlande höjder tidigt i sitt korta liv. Pontus Kyander berättar om en målning som ständigt känns ny. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Har du någon gång stått inför ett konstverk som nästan skrämt dig, som du inte alls uppfattat som vackert men som tvingat sig på dig med en övermäktig kraft? För 200 år sedan skulle man kallat det ett sublimt ögonblick, ett sådant då intrycken övermannar dig bortom språk och begrepp.Begrepp hade jag inte för målningen som jag såg på konstmuseet Louisiana i Danmark. Jag var bara tjugo år och på mitt eget sätt försvarslös.Målningen är mörk, med färgtoner dominerade av blått. Där står människor inbegripna i handlingar och åtbörder som är konstigt stela och obegripliga. Det är svårt att avgöra i vilken relation de står till varandra. Några är nakna, andra är draperade i tygsjok. Där finns toner av varmt brandgult, och av något djupt blodrött. Figurerna är stiliserade, inte minst ansiktena liknar masker.Mitt i bilden står en ung smalhöftad person med ryggen vänd mot oss. Gestalten håller en fågel mellan sina lyfta händer, färdig att släppas lös. Andra har redan lösgjort sina fåglar, de lyfter mot en aning ljusare blå himmel. Kropparna och tygerna blänker i ett kallt ljus som kommer från sidan. Det skulle kunna vara väldigt tidigt på morgon, eller väldigt sent på eftermiddagen. Trots att rörelserna är så återhållna finns det ett extatiskt drag i målningen. Den verkar återge något rituellt, hela dess stämning påminner om en mörk rit. Målningen har en lång titel: Offerfesten. Människorna söker varsel. Från de första tiders människor och målades av en 25-årig dansk, Jens Adolf Jerichau. Målningen var den tredje variationen av samma motiv som han arbetade med under två år, 19141915.Skulle jag välja musik till den måste det bli Stravinskijs Våroffer. Baletten Våroffer komponerades och framfördes 1913 i Paris av Ryska baletten. Den väckte bestörtning vid premiären, koreografin av Vaslav Nijinskij och Igor Stravinskijs musik uppfattades som djurisk och primitiv. För några var detta något positivt och livsbejakande. Baletten strävar att uttrycka något som går före och bortom all civiliserad polityr. Den är rå, fysisk, svettig. Senare uppsättningar av baletten har för mig framstått som daterade. Med Jerichaus målning är det annorlunda. Den lever och utmanar, som om den målats alldeles nyss.Jerichau arbetade med sitt offermotiv året efter Våroffers skandalpremiär. Det finns ingen anledning att tro att han hade sett baletten, men han har rimligen hört talas om den, och förmodligen även sett bilder från den. Jerichaus målning Offerfesten och baletten Våroffer speglar ett intresse just då för vad man kallade primitivt. Det kunde vara både folkkonst, gotik, italiensk konst före renässansen och traditionell konst från till exempel Afrika. Konstnärer som Henri Matisse och Pablo Picasso studerade afrikanska masker och menade sig genom dem kunna nå kärnan i det mänskliga.Jens Adolf Jerichau (18901916) kom från en släkt av konstnärer, hans farfar med samma namn som var skulptör och akademiprofessor, farmor Elisabeth Baumann-Jerichau var en otroligt produktiv målare av folklore och exotiska motiv, och hans egen far som dog tidigt var en produktiv om än inte originell målare. Ska man tro författaren Mikael Wivel som skrivit en biografi om Jerichau, så levde han och familjen i övertygelsen att ingen egentligen realiserat sina möjligheter eller på allvar övertygat. Ansvaret vilade därför tungt på underbarnet Jens Adolf, som växte upp med systrar, mor och mormor som sina närmaste. Det fanns psykisk sjukdom i familjen, och det fanns skäl att oroa sig att Jens Adolf kunde var ansatt av något i stil med farfaderns förlamande depressioner. Man försökte styra honom bort från konstnärsyrket, men när han väl kommit in på konstakademins arkitektskola bytte han efter ett tag ändå till konstnärsbanan.Ingenting var smått med Jerichau. När han skriver till mor och systrar är han universums medelpunkt, under direkt påverkan av stjärnornas konstellationer. Han är utvald till något stort, det vet han. Medan akademikamraterna efter sina obligatoriska turer till Paris försöker sig på försiktig modernism målar Jerichau stort och djärvt i de stora mästarnas tradition. Han är alldeles för bra för sin ålder, säger någon i omgivningen. Han stänger in sig i sin ateljé och målar, målar, målar. Venetianska målare som Tintoretto, Tizian och Veronese ger honom impulser till kompositionerna och arbetet med färgen. Utåt ger han sken av att vara en glad och skojfrisk person. Men det finns ett skrämmande allvar i hur han satsar mot mästerskapet. Det liknar en idrottsman som gång efter annan tömmer sina krafter för att överträffa sig själv. Offerfesten är ett krön i den här satsningen. Han ägnar två år åt att arbeta han med de tre variationerna av motivet, av vilka den sista och bästa till sist hamnar på Louisiana. Bara ett år senare skjuter han sig med en revolver i Paris efter en trevlig kväll med vänner på stan.Mikael Wivel pekar i boken "Penseln og pistolen" (Strandberg Publishing 2019) på flera omständigheter bakom självmordet. Han hade inlett ett förhållande med en sju år äldre fyrabarnsmor vilket familjen våldsamt motsatte sig. Samma förhållande hade tagit tvärt slut på ett för Jens Adolf smärtsamt sätt. Och han hade en tendens till depressioner, samtidigt som humörsvängningarna kunde ta honom till storhetsvansinnets höjder.Dessbättre behöver inte Offerfesten ses i ljuset av självmordet. Efter att han fullbordat serien fortsatte han lika intensivt som förr men med ett mer avklarnat formspråk, mer ornamentalt, tydligare i form och färg, och efterhand med en annan motivsfär.Under den sista tiden i Paris dyker flera harlekiner upp i hans målningar. Det kan bero på att han har träffat och blivit vän med Pablo Picasso. Picasso vill åka till Bretagne och måla med Jerichau. Det blir det inget av, men den katalanske modernisten deltar i minnesstunden efter Jerichaus död.Jerichaus konstnärskap är unikt. Renässansen är hans viktigaste inspiration. Samtidigt är han en arvtagare till både Gauguin och Matisse, och samtida storheter som Picasso, Kandinsky och de tyska expressionisterna. Han är ingen epigon till skillnad från flertalet av de nordiska modernisterna. I Danmark kan man se ett tunt band till den djupt originelle J F Willumsen, som han sökte upp och målade tillsammans med i Spanien. Jerichau gick under loppet av få år från lovande till extraordinär törs jag säga genial?Fram tills nyligen har han haft en ganska marginell ställning i dansk konsthistoria. Det håller på att vända, tiden är mogen. Nu är jag på väg att återse den utställda målningen. Inte utan spänning. Det sägs att man inte kan stiga ner i samma flod två gånger, för så mycket vatten har under tiden hunnit rinna förbi. Men genom Jerichau hoppas jag nå tillbaka till en försvarslös botten i mig själv. Önska mig lycka till.Pontus Kyander, konstkritiker

Spell, ceremoni, book of shadows, trumresa, sabbat, elementen- alla dessa ord som figurerar i häxvärlden kan ju göra en lite yr ibland. I det här avsnittet reder vi ut några av de begrepp som vi själva undrade över när vi var helt färska häxor. Vi önskar våra lyssnare en god fortsättning och ett gott nytt år!! ...och ja, Sofia säger att ni ska fortsätta njuta av hösten men det här avsnittet publicerades senare än vad vi hade tänkt så den bjuder vi på.

Den norska nazisten Vidkun Quisling (1887-1945) har inte bara gått till historien som den största förrädaren i norsk historia hans efternamn används internationellt med betydelsen förrädare.Vid militärhögskolan tog Vidkun Quisling officersexamen med det högsta resultatet någonsin och han hade sedan en lysande karriär som diplomat och hjälparbetare i Ukraina på 1920-talet. För att senare bli försvarsminister för Bondepartiet åren 1930-33. Hans intresse för rasläror kom att utvecklas till nazism och vid Nazitysklands ockupation av Norge tog han makten statskupp mot tyskarnas vilja.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Vidkun Quisling avrättades den 24 oktober 1945 för sitt förräderi mot Norge och gåtan Quisling är ännu olöst. Hur kunde en sådan begåvad människa hamna så moraliskt fel?I slutet av 1920-talet läste han och förvärvade mycket av den raspolitiska uppfattningen av historien från amerikanska, tyska och franska författare. Hösten 1929 presenterade han sig själv i en självbiografi med orden "Jag är av nordisk härkomst".I maj 1933 bildade han nazistpartiet Natsjonal Samling som aldrig fick mer än ett 2,2 procent i allmänna val för att senare splittras 1936. Redan på 1930-talet planerade Quisling att ta makten i en statskupp.Vidkun Quisling träffade Hitler första gången i december 1939 för att samtala om hur Natsjonal Samling skulle kunna komma till makten i Norge. Quisling fick aldrig vetskap om invasionsplanerna av Norge, men när tyskarna anföll Norge i maj 1940 tog han makten genom en statskupp. Eftersom Quisling helt saknade legitimitet i norrmännens ögon tvingade tyskarna honom att träda tillbaka och resa till Tyskland. Först 1 februari 1942 utnämnde tyskarna Quisling till ministerpresident.Lyssna också på Birger Furugård – Deje-HitlerBild: Vidkun Quisling möter nazistledare i Tyskland den 13 februari 1942. Wikipedia, Public Domain.Musik: Ja vi elsker dette landet av Bjørnstjerne Bjørnson och Rikard Nordraak med Carsten Woll år 1920, Public Domain, Youtube. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Avsnittet handlar om teorier och begrepp. Vad är en teori och vad har man den till? Varför tjatar lärarna hela tiden om teorier? Obs. Avsnittet har fått ett sämre ljud än vanligt. Jag beklagar detta. Länkar Boken: Studieteknik – så lyckas du med dina studier Hemsida och kontakt: Studieteknik helt enkelt Facebook: Studieteknik helt enkelt Instagram: @Studieteknikheltenkelt Twitter: @SEnkelt

I detta avsnitt berättar Ebba Hildén, nybliven doktor i pedagogiskt arbete om hur och varför en omdiskuterad granskningsrapport av Skolinspektionen om undervisning i förskolan fick henne att byta bana från förskollärare till doktorand. Ebbas forskning tar avstamp i krocken mellan rapportens konstaterande att förskolorna inte tagit till sig begreppet undervisning och förskolornas dåvarande ambivalens till … Continue reading "83 – Undervisning i förskolan – ett ärvt begrepp blir något eget"

Tredje Rummet är live! Detta avsnitt gästas vi av ingen mindre än Josés mentor och storasyster Lenka! Lenka pratar om mellanförskapet och vikten att förstå sina känslor via begrepp som är relevanta för att beskriva känslor av mellanförskap. Vi pratar om hur befriande det är att förstå sin omvärld i mellanförskapet genom att utveckla begrepp som korrekt kan återspegla ens känsla och tillstånd. Utöver detta är representation ännu ett tema vi dyker in i och vikten av representation för att kunna känna igen sig i berättelsen om samhället. Vi resonerar kring representation och vad det innebär. Är all sorts representation bra representation? Och stora syster är storasyster mot sin lillebror och hemligheter droppas om José! Missa inte detta avsnitt! Ni hittar oss på Soundcloud, Itunes, Acast, Spotify och överallt där poddar finns!

44 • Filma med din systemkamera    Jag pratar ju ofta om att du kan filma med din telefon och att det inte alls handlar om vad du har för kamera utan vad du gör med den. Men om du nu har en systemkamera och vill filma med den så kommer här ett avsnitt speciellt för dig.    Att köpa en ny dyr fin systemkamera och sen använda den på auto tycker jag är slöseri med pengar. Ta dig tiden att lära dig din kamera!    I det här avsnittet pratar vi om skärpa, stativ, ljud, ljus och att filma sig själv med en systemkamera.   LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Avsnitt 37 av Pixelpodden - en podd om video Begrepp och funktioner för video Om ett par veckor har vi Q &A -avsnitt igen här i Pixelpodden - en podd om video. Så skicka dina frågor som du vill att jag ska ta upp i podden:  Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video  Instagram @stockholmpixelhouse LinkedIn @heleneaberg    ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Marie spanar in och reflekterar kring de trender in om Diversity, Inclusion and Equity hon tror på 2021. Representation, Inkluderande språk, #BLM och att company rule over politics är några aspekter hon går in på.    ============================================== Boka ett no-pressure-consultancy call så kan vi se hur vi eventuellt kan samarbeta framöver här:  https://calendly.com/mariefallconsulting/consultancy-call Varmt välkomen att bli medlem i Inkluderingspoddens grupp på LinkedIN, ”Strategic Diversity & inclusion Network Sweden”: https://www.linkedin.com/groups/13835512/ www.mariefall.com https://www.instagram.com/inkluderingspodden/ E-post till Marie:  mariefallconsulting@gmail.com  

37 • Begrepp & Funktioner • Bländare, slutare och ISO-tal mm   Oavsett vilken kamera du använder så finns det några begrepp som är bra att känna till.    Det här avsnittet av Pixelpodden - en podd om video är ett önkeavsnitt av 2 lyssnare. Tony och Anneli som vill veta mer om att filma med en systemkamera.    Ordlistan som jag går igenom i det här avsnittet:    Upplösning:  Hur bra kvalitet du filmar i bestäms av antalet pixlar din bild består av HD: 1280x720 pixlar  Full HD: 1920 x 1080 pixlar  4K eller UHD 3840 x 2160 pixlar    Bitrate: Den mängd data som samlas in per sekund.  Mäts i Mbps - megabits per second   Frames per second:  Hur många rutor som filmas per sekund.  I Europa: 25 rutor /sekund I USA: 30 rutor /sekund.    Slutartid:  Hur länge “dörren” är öppen och släpper in ljus till sensorn i kameran. Dvs hur snabbt slutaren i linsen öppnas och stängs på en sekund.    I Europa vill vi ha slutaren på 1/50 eller något som är gångbart med 25 som t ex 1/100 I USA vill du filma med en slutartid på 1/60 eller något som är gångbart med 30 så 1/120 funkar också.   Bländare:  Ett mått på hur stort hålet är som släpper in ljus. Eller egentligen stor del av hålet som är täckt som är talet.   Ett LÅGT tal ger en STOR bländaröppning. Du släpper in mycket ljus.  Ett HÖGT bländartal ger en LITEN bländaröppning och du släpper in lite ljus.    ISO-tal  En digital ljussättare Bestämmer hur hög ljuskänslighet din sensor i kameran ska ha. sensorn i din kamera hög ljuskänslighet.    Ju högre isotal - desto ljusare bild och ju lägre isotal desto mörkare bild . Vitbalans:  Talar om för kameran hur vitt ser ut i just det ljuset du filmar i.      LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Facebookgruppen: Pixelpodden - en podd om video  Skicka DM via Instagram: @Stockholm Pixelhouse  Skicka DM via LinkedIn  @heleneaberg  Min mail:  helene@pixelhouse.se    Anmälan till gratis webinar om video i sociala medier   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

HBTQ-begrepp Bra att veta för dig som är behandlare   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Kalle Norwald   Detta är ett klipp från avsnitt 135. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vad står HBTQ för? Eller var det AHBTQI? Vilka begrepp är bra att veta för mig som behandlare?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Kalle Norwald Socionom, sexolog och grundläggande psykoterapiutbildning.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 135 publicerades första gången 2 mars 2020 i KBT-poddens arkiv

Evelina Anttila, General Counsel och AI Ethics Officer på AI-bolaget Peltarion gästar, fokus är AI, etik, demokratisering, globalisering och juridik. Vi diskuterar hur man säkerställer att AI-system byggs etisk och korrekt och att inte oavsiktliga negativa konsekvenser byggs in. Begrepp som bias, fairness, diskriminering, rättvisa och transparens belyses och vikten av att den data används för att träna algoritmerna är representativ. Mycket ansvar finns på programmerare och beställare och den etiska press som åligger Techbolag diskuteras. Dessutom möjligheter, risker och ett antal kända case där ansiktsigenkänning använts.   Det blir också en global utblick och lagkrav i EU, USA och Kina jämförs. ============================================== Samarbeten eller konsultation? Hör gärna av dig och boka ett kostnadsfritt konsultationssamtal: https://calendly.com/mariefallconsulting/consultancy-call Varmt välkomen att bli medlem i Inkluderingspoddens grupp på LinkedIN, ”Strategic Diversity & inclusion Network Sweden”: https://www.linkedin.com/groups/13835512/ www.mariefall.com https://www.instagram.com/inkluderingspodden/ E-post till Marie:  mariefallconsulting@gmail.com Länkar från dialog i avsnittet: Kursen Elements of AI EU White paper mentioned: Artificial Intelligence - A European approach to excellence and trust Kontakta Evelina: https://www.linkedin.com/in/evelina-anttila-98846425/?originalSubdomain=se  

Går det för en lekman att förstå Einsteins relativitetsteori? I det här avsnittet av Talking to Experts försöker jag så gott jag kan med hjälp av fysikern Sören Holst - men det är tufft! Begrepp som oändlig massa, 14 miljarder ljusår, tidens slut och ett krökt universum kräver sin hjärnkapacitet och sina förkunskaper. Men ge det en chans och lyssna.

Sexpositivism har blivit status quo, så vad det är det folk tror att de gör uppror mot när de matar företagen med alltmer detaljerade sexuella identiteter? Författaren Lyra Koli ser en kamp gå vilse. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Prideparaden i New York, 1990. AIDS-epidemin har härjat i snart ett decennium. En samling texter skrivna av anonyma, desperata och rasande hbtq-personer delas ut av aktionsgruppen Queer Nation. Slagord som "Everytime we fuck we win", "Varje gång vi knullar vinner vi", viskas och skriks från sidorna i vad som snart kommer att bli känt som det ikoniska Queer Nation-manifestet. Det var en tid av extrem sårbarhet för communityt. Hundratusentals dog i AIDS, och istället för att göra allt för att rädda dem använde konservativa makthavare epidemin som en ursäkt för att smutskasta deras sexualitet. Unga människor, som ofta redan blivit utkastade av sina familjer och förlorat sina jobb, förtvinade nu i sjuksängar under fruktansvärda plågor. Samtidigt fick de höra att deras lidanden var ett rättmätigt straff från Gud. Att framställa queera begär som vackra och njutbara och eftersträvansvärda var under den tiden verkligen en radikal handling. Att lyckas mötas och älska varandra, när så många krafter i samhället bara ville låta hela folkgruppen självdö, kändes som en seger. Men lång tid har passerat sedan dess, och jag är rädd för att det som en gång var ett livsviktigt motstånd numera mest liknar lydnad. Sexpositivism har blivit status quo. Att kritisera en term som låter bejakande (som valfrihet, kreativitet och flexibilitet) är svårt, vilket marknaden sedan länge vetat. Termen sexpositiv lanserades av porrlobbyn för att få den feministiska porrkritiken att framstå som sexnegativ. Att vilja begränsa den massmediala förnedrande objektifieringen av kvinnokroppen blev plötsligt jämställt med att inte kunna släppa loss och ha kul. Den språkliga manipulationen fungerade så bra att termen idag har adopterats av de flesta feminister, och dessutom kommit att omfatta en alltmer spridd positiv inställning till prostitution. Vi är positiva till sex i alla dess former, det känns progressivt, frigjort, och ja, sexigt. Att skylta med sina egna sexuella preferenser och praktiker ses som subversivt, samtidigt som det har blivit norm. Begrepp som subversion, omstörtning, och trangression, överskridande, har blivit legio i samtida humaniora, i takt med att de har urvattnats. Som litteraturvetaren Elisabeth Ladenson poängterar så brukar termerna sällan granskas närmare, utan används som tomma tecken för värde. Vi tenderar att läsa böcker som Madame Bovary och Lolita för deras subversiva kvaliteter, skriver hon, men vad som slarvas bort på vägen är att de värden som omstörtas är andra än våra egna. Det råder i princip konsensus idag om att sexualiteten ska bejakas. Ändå ses sexuellt utmanande skildringar som subversiva, för att de en gång hotats av censur. Trots att humanioran numera ofta anklagas för att domineras av så kallat postmoderna tänkare som Michel Foucault, får man lätt en isande känsla av att allt färre faktiskt läser Foucault. I Sexualitetens historia säger han nämligen klart och tydligt att vi inte ska tro att vi säger nej till makten genom att säga ja till sex. Tvärtom. Det är bara en skenbild att den verkliga makten vad gäller sex skulle handla om förbud och censur. Själva illusionen av att det finns ett slags allmänt nej vi överträder genom att bejaka vår sexualitet är snarare en lockande uppmaning till oss att delta i produktionen av våra offentliggjorda begär. Makten verkar, skriver Foucault, genom att förnya, annektera, uppfinna, penetrera kropparna in i minsta skrymsle och kontrollera befolkningen på ett alltmer omfattande sätt. Det är i kravet på att agera ut och bekänna det vi tror är vi själva som den verkliga politiska styrningen finns. På det viset kan alltmer av våra kroppar och relationer bevakas, kontrolleras och profiteras på. Sexpositivismen gör inte uppror mot den här utvecklingen. Den driver på den. Det implicita kravet på att konstant definiera och manifestera sina egna lustar har blivit så ihärdigt att alla inställningar kräver särskilda identiteter. De som blir kära innan de blir kåta kallar sig demisexuella, och de som inte vill ligga alls definierar sig som asexuella. Faktum är att queerrörelsen, som en gång var inriktad på att kritisera uppdelningen av människor i essentialistiska roller, numera mest sysslar med att försvara en alltmer detaljerad taxonomi av identiteter. Sådana här senkapitalistiska klassifikationssystem skapar illusionen av unikhet, samtidigt som de utraderar all skillnad. Ivrigt slåss man för självbilder som ambivert, switch och pansexuell; tre termer som egentligen bara betyder att man gillar lite olika saker. Samtidigt gör man nedärvda upprorsberättelser som Queer Nation-manifestet till fetischer, för att få en anakronistisk kick av motstånd. Homo- och transfobin har naturligtvis inte upphört. Men föreställningen om att detta förtryck framförallt skulle utgå från en rädsla för sex är, åtminstone i vår del av västvärlden, gravt förlegad. Situationen är inte densamma som när Queer Nation delade ut sitt manifest i New York 1990. Pridefestivaler har blivit till lukrativa folkfester. Paraderandet av sexuella praktiker är idag mera säljbart än omstörtande. Sociala medier gör det också uppenbart att det som vi tror är upproriska självbilder i själva verket fungerar som konsumentprofiler. När vi tar ställning och hittar oss själva ger vi material åt algoritmerna för att lotsa oss in i de kanaler där uppmärksamhetsekonomin kan skörda som mest av vår tid. Att kartlägga våra känslor kring sex är förstås helt centralt. Ingenting genererar så mycket klick. Varje gång vi knullar registrerar platsdatan i våra telefoner att vi har tillbringat natten ihop, vilket förskjuter informationen vi får se om varandra i sociala medier dagen därpå. Inte bara du och jag förresten, utan också vänner och eventuella partner, som får upp oss som personer du kanske känner för att trigga dem till ett skvallrigt eller svartsjukt stalkande som kan hålla dem uppslukade av sina skärmar i timmar. Varje gång vi knullar vinner någon. Men jag är inte längre så säker på att det är vi. Lyra Koli, författare och tillsammans med Elin Bengtsson översättare av Queer Nation-manifestet.

Förhandlingarnas A till Ö - Svåra begrepp, förhandlingsframställan, protokoll, rätt till tid, svåra begrepp m.m. vi kommer ta upp en mängd kring förhandlingar i detta avsnitt. Som en del 3 till MBL. Introlåt - The WTF singalong - Melody Sheep

I det här avsnittet pratar vi om ord och begrepp i hundvärlden! Du kanske har hört talas om skvallerträning och motbetingning? Men vet inte riktigt vad det är eller hur man kan använda det i vardagen? Vi reder ut begreppen och ger exempel på situationer där det är användbart. Vi pratar även om belöningsfrekvens och belöningsplacering, varför är det bra att tänka på när man lär sin hund ett nytt beteende? Vad är egentligen premacks princip, extinction burst, operant och klassisk betingning? Det här är ett avsnitt för dig som är nyfiken, vill lära dig mer och få tips på hur du kan träna din hund på olika sätt. Ha en HUNDerbar dag! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind lyssnar när subkultursamlaren David Nessle diskuterar science fiction/sci-fi/sf/vetsaga/faktasi. Begrepp som nämns: androider, månresor, fandom, spritduplikatorer och Skurup.

Kalle Lind lyssnar när subkultursamlaren David Nessle diskuterar science fiction/sci-fi/sf/vetsaga/faktasi. Begrepp som nämns: androider, månresor, fandom, spritduplikatorer och Skurup.

Trailer avsnitt 135 om HBTQ-begrepp i KBT med Kalle Norwald   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor   Gäst: Kalle Norwald   Vad står HBTQ för? Eller var det AHBTQI? Vilka begrepp är bra att veta för mig som behandlare?   Lena Olsson-Lalor och Kalle Norwald hjälper oss att sortera och informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   För att lyssna på avsnitt 135 behöver du prenumerera på KBT-podden. Om du visar din uppskattning och prenumererar gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll. Här kan du se boktips mm och starta din prenumeration:  http://www.blienbattrebehandlare.se/135   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Kalle Norwald Socionom, sexolog och grundläggande psykoterapiutbildning.    KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Begrepp som tröskelträning, tröskelpass och tröskelfart är något som de flesta löpare stöter på förr eller senare. Men vad betyder det egentligen? Och har en vanlig dödlig motionär något att vinna på att träna sådana pass? Vilken är skillnaden mellan tröskelpass och intervallpass, hur lär man sig att hitta sin tröskelfart och vilka resultat kan man förvänta sig av träningen? Massvis med konkreta och användbara tips att låna rakt av till din träning! Vi besvarar dessutom några lyssnarfrågor, bland annat om nummerlappseffekten och hur man kan lägga upp sin maratonträning om man inte hinner köra långpass på grund av småbarn. . ERBJUDANDE! Vår samarbetspartner Cura of Sweden ger dig hela 30 % rabatt på hela sortimentet av tyngdtäcken. Koden du anger är ewerlofmanstrom30 och den gäller till och med den 31 december 2019. Shoppa här!

Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen utan föregående krigsförklaring det lilla landet Finland. Förspelet till finska vinterkriget utgjordes av hur Hitlertyskland och Stalins Sovjet hade krossat Polen i september 1939 i ett brutalt fälttåg som var över på några veckor. Nu skulle Röda armén göra samma sak med Finland. Efter att Finland sagt nej till sovjetiska krav på finskt territorium inleddes det sovjetiska anfallet. Den sovjetiska övermakten var enorm. Men det blev inte som alla hade förutsatt. De kommande månaderna skulle världen chockas över hur finländarna mirakulöst kunde stoppa upp och fördröja den numerärt överlägsna sovjetiska armén som angrep på flera platser längs den långa östgränsen. I den finska ödemarken inringades och förintades hela sovjetiska divisioner av lätt utrustade skidburna finska patruller koordinerade av erfarna och skickliga finska officerare och befäl. Begrepp som ”motti” och ”ödemarkskrigare” flög över världen. Men hur var detta egentligen möjligt? Sovjetunionen hade grovt missbedömt den finska motståndsviljan och dessutom misstolkat förutsättningarna för krigföring i de finska urskogarna. Från finsk sida handlade det inte minst om soldaternas vana vid kölden och en offervilja som många gånger saknade motstycke. I första avsnittet av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitetPå de fyra månader finska vinterkriget pågick förlorade Finland 24 000 man i stupade. Det nationella oberoendet kostade. Den sovjetiska ledningen lärde sig också snabbt av sina misstag. Den slutoffensiv som sattes igång, riktad mot södra Finland på Karelska näset i slutet av kriget, förebådade kommande massiva sovjetiska anfall understödda av hundratals artilleripjäser, pansar och flyg. Finländarna tvingades söka fred inför hotet av att bli krossade. Marsfreden 1940 blev hård med territoriella avträdelser men Finland behöll trots allt sin nationella självständighet. Gränsen i öster flyttades västerut och tusentals finländare fick lämna sina hem. Hangö blev en sovjetisk militärbas. Sverige var inte neutralt i kriget, men trots det inte krigförande. Vilka insatser gjordes från svensk sida för att stötta Finland? Hade det svenska stödet någon betydelse? Krigsmateriel och frivilliga gjorde insatser men frågan är om Sverige hade kunnat göra mer. Frågan är också vilka konsekvenser kriget fick och vilka slutsatser man drog av kriget på svensk sida. I avsnittet diskuterar programledarna något oväntade civilförsvarsaspekter som blev en konsekvens av kriget från svensk sida. Till exempel gav det relativt begränsade bombkriget näring åt svenska förberedelser för att skydda befolkningen vid eventuella angrepp. Musik : Darklands av Jon Purdey, Storyblocks AudioBild: SA-kuvaLäs mer om Militärhistoriepodden och Historia Nu på https://historia.nuSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett samtal om centrala lutherska teologiska begrepp som har haft relevans i nordisk historia. Syftet är att bidra till vidare samhällsteologisk analys av nordiska samhällsbyggen, där den teologiska dimensionen ofta varit osynliggjord. I får vi även exempel på hur nordiska länder blivit lutherska på olika sätt. Intervju med Urban Claesson, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.

Tony Johansson och Peter Bengtsson, TrädgårdsSveriges Marty McFly och Doc Emmett Brown, vänder på begreppen i trädgården. Avsnittet går mest ut på att Tony förhör Peter på mängder av olika begrepp och grejer som har med trädgården att göra. För grund och djup dykning med viss begreppsförvirring. Stämning god..  Peter smått virrig..  Typ så..    Trevlig lyssning!

Teknisk analys är sannerligen inte lätt att beskriva utan grafer att peka på. I detta avsnitt skippar vi graferna och Christian pratar om lite övergripande begrepp inom teknisk analys. Övrigt smått och gott som vi pratar om i avsnittet är Trump & Greta, Saudiarabien, Fed och konkursen i Thomas Cook airlines.

Vad kan rasism egentligen innebära? Och vad menas med begrepp som exotifiering, mikroaggressioner och intersektionalitet? Detta, och en hel del annat berättar medie- och kommunikationsforskaren Ylva Habel om. Hon har inriktat sin forskning på antisvart rasism. 

Bäst för världen tillsammans med Wellbefy - en dialog med Sandra Jönsson, VD och grundare av Wellbefy Vi samtalar om frisknärvaro som alternativ till sjukfrånvaro. Begrepp som utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga det som skapar hälsa. Wellbefys ambition är att skapa verktyg för att mäta, analysera och arbeta med mänskliga hälsofrämjande värden. Sandra själv drivs av att få människor att gå till jobb med glädje. Vi pratar också om vad som skapar en hållbar organisation. Att skapa en bild av hur en organisation mår, är en komplex fråga som handlar om att skapa medvetenhet i olika dimensioner, både på ett organisatoriskt och personligt plan. Vi pratar om hur vi kan mäta välmående i en organisation för att förstå vad som krävs för att röra oss i välmåendets riktning. Till exempel: Hur upplever du mötet med din chef - kopplat till en känsla. Vi samtalar vidare om att hälsa i sig är ett brett område och som därmed kräver ett holistiskt synsätt. Hur kan vi då distribuera ansvar för hälsa och en känsla av gemenskap där alla kan vara med och bidra på sin nivå? och hur kan vi utveckla struktur och kultur för att skapa delaktighet och påverkan? Ett organisatoriskt ansvar som gör att personerna kan hitta sitt ansvar. I samtalet kommer vi in på vikten av att skapa medvetenhet och att skapa mer dialog kring hälsa – en självmedvetenhet för att kunna göra medvetna val. Hur ser det ut psykiskt, fysiskt och socialt, i arbetslivet? Resultaten och effekten i medarbetarnas hälsa yttrar sig ofta strukturellt och i ledarskapet. Wellbefy har tagit fram en teknisk plattform och mätverktyg för välmående med grundidén att det ska vara kul och värdefullt att använda. Ett hälsoindex baserat på olika nyckeltal såsom Känslan av ett sammanhang (Kasam), Stress, Arbetsglädje, Ledarkap och Medarbetarskap. De slussar sedan vidare till ett bra fysiskt nätverk. Mitt i samtalet kommer Pride-tåget förbi och vi kommer naturligt in på att hållbarhet handlar om hur vi behandlar människor - de strukturer och linjer vi skapar kring planeten och allt som lever. Vi samtalar om vilka perspektiv vi kan ha kring bäst för världen. Om att se det inifrån ut och skapa livsbejakande vanor. Vi pratar också om att mörker inte kan skingra mörker - endast ljuset kan få mörkret att fly. Läs mer om Wellbefys digitala verktyg för bättre personalhälsa på www.wellbefy.se --- I radioserien/podden 'Bäst för världen' undersöker vi vad som sker när vi tillkännager och värderar den inre kraften och gör medvetna val på alla plan. I dialogform för vi samtal med människor och organisationer som representerar eller kan forma och inspirera till skiftet från bäst i världen till bäst för världen. Vilka grundantaganden gör de i uppbyggnad av både struktur och kultur och vilka handlingsprinciper använder de för att navigera i den världen och i omvärlden. Du hittar Radio Medvetna val och de tidigare programserierna på: www.medvetnaval.nu/radio/ Soundcloud: bit.ly/radio-medvetna-val-on-soundcloud Acast: bit.ly/radio-medvetna-val-on-acast Podcaster: bit.ly/radio-medvetna-val-on-podcaster Spotify: bit.ly/radio-medvetna-val-on-spotify

Begrepp som teknisk och finansiell Due Diligence är vedertagna begrepp och vanlig praxis när investeringar eller köp av bolag och teknologier ska göras. Dock är det väldigt sällan man gör samma sak på affärs- och innovationssidan. Pär Johansson, chefsstrateg på LTU Business, berättar i denna episod om Innovation Due Diligence (IDD) som är ett kraftfullt verktyg för att tidigt avgöra en idés bärkraft och efterfrågan på en kommersiell marknad. Read more →

Säsongen 19/20 genom en intervju med de fantastiska bröderna Sivertsson. Namn som nämns är: Stig Santa, Göran Bengtsson, Urban Wangel. Begrepp som används frekvent: Bengan boys, Hallandsposten. En våt dröm för alla dragning åt handbollsnostalgi.Håll till godo så hörs vi igen på måndag! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kalle Lind och David "Han är tillbaka!" Nessle diskuterar dragspelets historia, status och utövare. Begrepp som nämns: bälgknyckar, subdominanter, durspel, dubbelslag och Lill-Arnes svänggäng!

Karin Hägglund är f.d. elitidrottare och ass. förbundskapten i karate. Karin arbetar nu som forskningsassistent inom idrottspsykologi på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Det är ett projekt om hållbart ledarskap som grundar sig på självreflektion, mindfulness ochself-compassion. Hon är även en väldigt uppskattad föreläsare. – Min passion är vad som får oss människor att vilja utvecklas, prestera på hög nivå, ja eller den nivå vi vill, och samtidigt må bra över tid. Det är på det temat jag föreläser och jag delar även med mig av egna erfarenheter och utmaningar. I september 2019 debuterar Karin som författare med boken SÅ SKILDE DÖDEN OSS ÅT. I boken låter jag läsaren vara med och uppleva tiden när mannen jag var gift med fick cancer och första året efter hans bortgång – mina tankar och känslor. – När vi delar våra historier blir vi mer mänskliga inför varandra. Så tänker jag. Jag vill bidra med den kraft jag fick av andra som vågat skriva.

Den här veckan pratar vi bland annat inverterad amerikansk räntekurva och vad det innebär. Trump hotar även med tullar för mexico, hur skulle det påverka börsen och den amerikanska slutkonsumenten? Inlägget Avsnitt 10 – Dödstecken och knepiga begrepp dök först upp på Söderberg och Partners.

I avsnittet går vi igenom centrala begrepp och vilka åtgärder de efterlevande måste vidta. Vi förklarar vad som händer från det att en person avlider fram tills dessa att ett arvskifte genomförts utifrån ett bankperspektiv. Avsnittet berör inte familjerättsliga frågor.

Fler och fler ifrågasätter tillväxten som ekonomisk motor och nu höjs röster som vill vända BNP som mått på välstånd ryggen. Men går det att ställa om och hur dramatiskt kommer det att bli? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet:  Klas Eklund, seniorekonom Mannheimer & Swartling Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH Håkan Frisén, prognoschef SEB Producent:  Mark Malmström Tekniker:  Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi diskuterar vanliga, och ibland lite kluriga, ord och begrepp som ofta dyker i samband med golfspelet. En podcast från Svenska Golfförbundet.

Alla från vänster till höger kastar ordet "hegemoni" omkring sig. Men vad betyder det egentligen? Elin Grelsson Almestad gräver i H-ordets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Liberalernas trånga ensidiga hegemoni skapar mer problem än den löser, skriver socialistiska Internationalen medan Lars Anders Johansson, i  tankesmedjan Timbros nättidning Smedjan konstaterar att den svenska likhetskulturen syns i den  modernistiska hegemoni som varit rådande inom svensk arkitektur och stadsplanering sedan slutet av 1930-talet. I riksdagen råder en nyliberal hegemoni, förklarar Rättvisepartiet Socialisterna medan Mats Blomberg skriver i tidningen Fokus om hur borgarna 1976 lyckades bryta vänsterns hegemoni. Samtliga exempel är hämtade från ett par veckor i svenska medier. Hegemoni är ordet på allas läppar. Ja, i alla fall om man ser till hur det har spridit sig under de senaste decennierna från att främst ha hört hemma i universitetsmiljöer och akademiska diskussioner till att nu florera på allt från feministiskaworkshops till ledarsidor av alla politiska färger. En sökning i mediearkivet Retriever visar hur begreppet endast omnämndes ett fåtal gånger per år i dagspressen under 1990-talet för att sedan stadigt öka. Knappt ett par decennier in på tjugohundratalet förekom begreppet med marginal över 500 gånger per år i sportsammanhang, ledartexter och kulturanalyser. Det förekommer förstås också i publikationer som inte registreras i något mediearkiv, mer ljusskygga sajter som talar om etablissemangsmedias hegemoni. Ja, detta luddiga begrepp används av alla politiska läger och i skilda syften. Men vad betyder det egentligen? 2017 utkom historikern och sociologen Perry Anderson med boken The H-word som går till botten med hegemonins idéhistoria, utifrån en liknande iakttagelse kring begreppets utbredning. I snitt ges det ut en engelskspråkig titel i månaden med ordet hegemoni i. Anderson återvänder till begreppets ursprung grekiskans hegemonia som betyder ledning eller ledarskap. Härifrån kommer den geopolitiska betydelsen av hegemoni där en eller ett flertal svagare stater underkastar sig en starkare stat frivilligt, i syfte att erhålla internationellt erkännande, beskydd eller ekonomiskt bistånd. I Grekland var det Sparta och Aten som skapade sig hegemoniska särställningar där andra stater underkastade sig dem i utbyte mot beskydd. Aristoteles beskrev systemet som att de båda hegemoniska staterna i Grekland tog sin respektive styrandeform som standard och ålade dem på andra städer, i ett fall demokrati och i ett annat fall oligarki, fram tills att det hade blivit en fast vana hos befolkningen i resten av städerna att inte ens önska jämlikhet utan endast välja mellan att regera eller att uthärda underkastelsen. Ungefär så fungerar hegemoni, oavsett i vilket sammanhang den uppstår. Det verkar de flesta vara överens om. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt Efter Grekland och Aristoteles faller begreppet mer eller mindre i glömska fram till mitten av 1800-talet, då det återkommer i diskussioner och analyser kring Preussen och kejsardömets särställning innan det landar hos revolutionärerna i Ryssland. Här handlade det inte längre om relationen mellan stater, utan om relationen mellan klasser inom en och samma stat där Lenin använde sig av hegemoni som en fokuserad social strategi; att ena alla grupper som allierade under proletariatets diktatur, inte minst den stora majoriteten bönder. Det var också genom denna definition av hegemoni som den italienska kommunistledaren Antonio Gramsci kom i kontakt med begreppet under 1920-talet. 1926 dömdes Gramsci till 20 års fängelse av Mussolini-regimen och började under fängelsevistelsen att nedteckna sina tankar om samhället, totalt 29 anteckningsböcker där han bland annat utvecklade teorin kring kulturell hegemoni. Begreppet beskriver hur en styrande klass kan dominera genom kulturen i samhället dess vanor, beteenden, upplevelser och värderingar så att den styrande klassens sätt att leva och livsåskådning blir normerande och gör att det politiska, sociala och ekonomiska tillståndet i samhället framstår som naturligt och oundvikligt. Hegemonin döljer med andra ord de politiska dimensionerna genom att få det att framstå som objektivt. Det ska dröja till 1970-talet, långt efter Gramscis död, innan fängelseskrifterna trycks och sprids i både Italien och andra länder. Den kulturella hegemonin blir från och med då ett nyckelbegrepp för att beskriva nyliberalismen, borgerlighetens makt i samhället och hur kapitalismen närmast betraktas som en naturlag. Även inom genusvetenskapen plockas begreppet upp för att beskriva så kallad hegemonisk maskulinitet. De beteenden som den hegemoniska maskuliniteten innehar ses som naturliga, vanliga och positiva, men är också en idealbild som ingen kan leva upp till. Det närmaste män kan komma är delaktighet, det vill säga man delar den hegemoniska manlighetens ideal, även om man inte kan leva upp till den fullt ut. Genom att eftersträva hegemonin och på så vis stödja idealet, åtvinner männen de fördelar som den hegemoniska maskuliniteten tilldelas. I samband med #metoo aktualiserades den analysen, kring frågeställningar hur vissa beteenden kan ursäktas och till och med legitimeras.  Likaså återkommer begreppet i den återkommande frågan om en manlighet i kris. Vad sker med den enskilda mannen när hegemonin förändras från den starka, industriarbetande familjeförsörjaren till den emotionellt tillgängliga mannen vars partner tjänar mer? Vad händer med de män som känner sig vilsna och omsprungna, eftersom hegemonin kräver någonting annat av dem nu? Så vad talar vi egentligen om idag när vi talar om hegemoni? Den hegemoniska maskuliniteten, liksom den marxistiska kulturella hegemonin är bara några av de begrepp som ordet återkommer i. Hegemoni används också för att exempelvis att kritisera journalisters påstådda mörkning om invandringens effekter eller påvisa hur så kallad etablissemangsmedia vägrar berätta om chemtrails på himlen. Det är sannolikt en naturlig följd av ett samhälle som de senaste decennierna förvandlats till ett informations- och påverkanssamhälle, där alltfler röster vill göra sig hörda, liksom ett samhälle där tilltron till auktoriteter minskat och alla kan skapa sig sina egna sanningar. Hegemoni upprätthålls, enligt Gramsci, genom att de intellektuella på olika sätt företräder den styrande klassens intressen och förklarar sakernas tillstånd för undersåtarna på ett sådant sätt att de upplever de maktförhållanden som råder som självklara och därför självmant ger sitt samtycke till att låta sig styras. En formulering som idag lika gärna kunde vara hämtad från Flashback forum eller en antivaccinationssajt. Det finns ju i själva verket också något gott i att vissa hegemonier exempelvis hur vi talar om Förintelsen eller att vaccination gynnar både individ och folkhälsa faktiskt har etablerats. Samtidigt är andra hegemonier, som tron på evig utveckling på en jord med begränsade naturresurser, fortfarande starka fastän all forskning pekar på att vi är på väg mot en klimatkatastrof. Det finns med andra ord anledning att tro att såväl Aristoteles som Gramsci vänder sig i sina gravar när de ser hegemonibegreppets slängiga användning i alla former av svensk debatt, men det är ett symtom på tiden vi lever i. Makten är mer differentierad, rösterna är fler. Hegemoniordet är idag allas och samtidigt ingens alls. Elin Grelsson Almestad, författare och skribent   Litteratur Perry Anderson: The H-word. The Peripetetia of Hegemony. Verso, 2017. Raewyn Connell: Maskuliniteter. Översättning Åsa Lindén och Nils Sjödén. Daidalos, 2008. Antonio Gramsci: Selection From the Prison notebooks. Redaktör och översättare Qouintin Hoare och Geoffrey Nowell Smith. Lawrence and Wishart, 1971. Kristoffer Holt: Mediemisstro där ytterkanterna möts. Institutet för mediestudier, 2016. Dag Thorén: Mediakriget. Lunds universitet, 2015.

Carl Schmitts politiska tänkande med utgångspunkt från Politisk Teologi och det Politiska som Begrepp Vill ni stödja showen gör så gärna via ✅ SWISH: 0765804607 ✅ Eller signa upp på vår ▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia

Josefin Lundmark, jurist från Teaterförbundet, reder ut de juridiska begreppen och hur de fungerar i praktiken samt hur vi kan arbeta för tryggare arbetsplatser utan diskriminering. Ljudtekniker: Erik Löderstedt PRODUCERAT AV KULTURAKADEMIN I SAMARBETE MED DANSALLIANSEN, MUSIKALLIANSEN, TEATERALLIANSEN OCH NÄTVERKSTAN

Fotografens blick på kvinnan har länge varit synonymt med mannens blick. Begrepp som female-gaze och girl-gaze vill tydliggöra och förändra det här. Idag snackar vi med internetfenomenet, fotografen och modellen Arvida Byström om girl gaze, och hur vi kan tänka och förhålla oss kring olika uttryck.  Sist men inte minst byter vi några ord med vår vän Navid Modiri (podd Björn & Navid), som vi ringer upp i varje avsnitt för att reflektera kring dagens ämne.  Spana in i FB-gruppen "Sandy och Zätas kompisar" för att fortsätta diskutera med oss och andra lyssnare. Instagram: @sandyochzata  Mail: sandyochzata@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Teknikfetischism och ojämnt utbyte Begrepp som ”pris”, ”lön” och ”värde” är ideologiska illusioner som döljer ojämna flöden av biofysiska resurser som arbetstid, markåtgång, energi och material. Som Marx måste vi genomskåda konventionellt ekonomiskt tänkande för att avslöja exploateringen av människor och landskap. Det leder också till en radikalt annorlunda syn på vad teknik är. Alf … Fortsätt läsa Klimat – Teknikfetischism →

Efter att ha filat på våra grammatiska kunskaper är det dags att slipa de litterära. Menar vi att ni ska läsa böcker? För all del, men först borde ni lyssna på det här avsnittet, så får ni en analytisk verktygslåda att ha med er på era litterära äventyr. Vi tar upp begrepp som hjälper oss att förstå litteraturen på ett djupare plan.

Vad menar vi egentligen med begreppet social hållbarhet? I det senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret går vi till botten med denna definition. Medverkande: Göran Cars, professor vid KTH, Victoria Percovich Gutierrez, hållbarhetsstrateg på White Arkitekter och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad vid KTH. Programledare: Emma Jonsteg.

Matematikläraren Nicklas Mörk berättar om hur han med olika metoder hjälper eleverna att förstå och hitta begrepp i sitt lärande. Problemlösning i exempelvis matematik i skolan har ofta handlat om problem som inte alltid är ett problem, det vill säga att det har oftast funnits en (enkel) väg att gå. Genom att hitta riktiga vardagliga problem så är det också ofta lättare att skapa motivation och engagemang för uppgiften, menar Nicklas. Nicklas Mörk tipsar också om forskaren Dan Meyor och gratisverktyget Desmos.com där läraren kan skapa interaktivitet både i undervisningstillfället, men också mellan elever. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Flera av låtarna som det dansades till under swing-eran (och som det dansas till även idag) handlar just om dansen i sig. Begrepp som Suzie Q och swingout droppas litet här och var. Utöver att några av de allra bästa danslåtarna spelas, nämns även vissa eventuella svårigheter med att dejta just en dansare, i detta avsnitt. Det kan ju så klart också hända att det, så smått, börjar rycka litet i benen!

DEN KVINNLIGA PORRKONSUMENTEN I det här avsnittet pratar vi om porr! Eller i varje fall om att titta på porr. Avsnittet gästas av etnologen Frida Karlsson som har skrivit uppsatsen ”Är det verkligen något jag ska njuta av?. Den handlar alltså om kvinnlig porrkonsumtion och känslorna den väcker. Begrepp som skuld och skam återkommer frekvent bland informanterna som Frida har intervjuat och ambivalensen gentemot porr är ett ämne som vi inte kommer ifrån i vårt samtal. Varför är det så? Lyssna och tyck gärna till!! cassochkrass@gmail.com är vår adress. Det blir såklart även tips! Frida tipsar om böckerna ”Den mörka kontinenten” av Karin Johannisson och ”Porr, horor och feminister” av Petra Östergren. Två böcker som hon har använt sig av i uppsatsen. Ida tipsar om Vasas flora och faunas debutalbum ”Släkt med Lotta Svärd”, i synnerhet spår fyra, ”Leevi & The Leavings” och även Liv Strömquist senaste seriealbum ”Kunskapens frukt”.Cassandra tipsar om Jaakko Eino Kalevis självbetitlade album och vurmar lite extra för låten ”Deeper Shadows”. Hennes andra tips är Hugo Lavetts femdelade P3 dokumentär som heter ”Mordet på Therese Johansson Rojo”. 

#4: HÅR Vilken betydelse har egentligen vår frisyr? Kan man bli hög på sin egen hårlängd? Hur mycket bör man ansa sig inför en dejt när det vankas sex?I detta fjärde avsnitt ältar vi hår - huvudhår, armhålehår, könshår och kroppshår i största allmänhet. Johanna delar med sig av en tid då håret ansågs vara hennes enda tillgång och Jenny reflekterar över det faktum att fler tror att hon är flata som korthårig. Begrepp som armhåle-gate, anti-rape-stockings och fittperuker analyseras också. Såklart.Dagens gäst: Babben Larsson

1971-72 målade Peter Tillberg det som kommit att bli hans mest kända målning och en verklig klassiker, ja, närmast ett begrepp: Blir du lönsam, lille vän? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karsten Thurfjell återstiftar bekantskapen med de allvarsamma fjärdeklassarna bakom bänkarna i Korsavadskolan i Simrishamn som numera ingår i Moderna Museets samlingar.

I tre poddar talar Sara berglund och Mikael Björk om den vetenskapliga texten. "Ett problem tar form", "Att utforska med analytiska verktyg och att kartlägga ett forskningsfält" samt "Att analysera ett material".

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Julia, Mattias och Kristoffer pratar konsumenträtt. Begrepp som nämns är bl.a. öppet köp, garanti, bytesrätt, reklamationsrätt och ångerrätt.