Podcasts about nationella

Midsommarafton har kallats för Sveriges egentliga nationaldag. Men utan konstnärernas vurm för Dalarna vid förra sekelskiftet hade vi inte firat som vi gör, menar Ulrika Knutson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2021-06-23.Midsommar och Dalarna är evigt förenade, i en doft av björklöv, brännvin och bensin. Mycket av detta kan skyllas på konsten. Frågan är om vi alls hade firat midsommar utan nationalromantikens konstnärer.Hur Dalarna blev en angelägenhet för skönandarna i storstaden går att följa nästan dag för dag. 1872 hade Artur Hazelius rest i landskapet, och upptäckt att de traditionsbundna masarna moderniserade! Nya idéer spreds. Man måste skyndsamt ingripa, skrev Hazelius, om man åt forskningen ville rädda "de gamla boningar, som revs, dessa bohag, som ringaktades, dessa dräkter, som bortlades."Han lyckades över förväntan. Allmogen stod i kö för att pracka på honom gamla skaklar, slädar, färdtäcken och rosenmålade fästmögåvor.Hazelius fyllde Nordiska museet med grejer, men nöjde sig inte med skaklarna, utan började samla hus. 1891 öppnades Skansen, med äkta dalkullor i biljettkassan. Skansen blev en succé, det internationella begreppet för friluftsmuseum, och kullorna blev reklamskyltar i det Nationella svenska projektet, med kulmen i Stockholmsutställningen 1897. Där sålde man allt med hjälp av Rättvikskullor: ättika, kameror, öl, karameller och skor.Snart hade konstnärerna enrollerats i reklamindustrin för Dalarna och den svenska sommaren. Amalia Lindegren var först med Lillans sista bädd, en tablå med en sörjande Rättviksfamilj framför sitt döda barn. Detta dystra motiv blev mycket populärt och reproducerades snart i tidningar, på bonader och tallrikar. Muntrare var hennes Söndagsafton i dalstuga, där samma familj tar en svängom till fiol.Snart drar en omvänd Stora daldansen från söder upp mot Siljan. På sjuttonhundratalet gick arga dalkarlar till huvudstaden för att säga ifrån, nu är det stockholmarna som blivit nyfikna på Dalarna, konstnärer och författare inte minst. I täten Morasonen Zorn, följd av Larssons i Sundborn och Karlfeldt i Sång. Tonsättarna hängde på, både Hugo Alfvén och Moses Pergament blev fritidsmasar.Anders Zorn var ju barnfödd i Mora, en oäkting som tog revansch. Som framgångsrik målare köpte han gård, startade folkhögskola, och målade folket i helg och söcken.I sin roliga bok Dalarna som svenskt ideal, från 1937, skriver Gustav Näsström att "De nakna kullorna ha säkert spelat en större roll utrikes än här hemma som stimulans för dalaintresset."Zorn själv var i alla fall medveten om att han skapade helt nya ideal. 1897 målar han Midsommardansen, en tavla som fortfarande fungerar som turistbild. Påhejad av prins Eugen målar han de dansande paren, i den långa sommarskymningen, efter solnedgången i juni och juli. "Jag är glad att ha gjort den", skriver han. "Jag hade just då gett Morkarlby en ny lång majstång. Den målades röd varje midsommar och jag ansåg och anser fortfarande som min heliga plikt att närvara och leda klädningen av densamma."Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också.Moraborna hade inte haft majstång på sextio år. Prästerna gillade inte hedniska seder, och bönderna tyckte att det var barnsligt. Men Zorn ville ha majstång, och beställde en stång av lokala snickare, som en regissör väljer sin rekvisita. Majstången accepterades, men Zorns vurm för dans och folkmusik väckte ont blod. När han kallade till "Tävlan på oxhorn, bockhorn samt fiol, bara gamla låtar" fick han kritik i pressen och anklagades för att "försöka skaffa sig ryktbarhet". Som om han inte var ryktbar nog! Och idag är Zornmärket i silver och guld den finaste utmärkelsen en spelman kan få.Någon av de ljusa sommarnätterna 1897 gick Anders och drog på sig syfilis också. Det var inte roligt, inte för honom, och inte för Emma heller. Kanske kommer Carin Larsson och försöker trösta. Hon och Carl Larsson har också gjort sitt för rekvisitan runt midsommar, även om jag inte hittar någon majstång. Men lövruskor och kransar överallt. Larssons vadar i björklöv, med paradnumret "Ute blåser sommarvind" - en fresk för Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg, där ungdomar släpar löv och syrener, prästkragar och aklejor till skolavslutningen.1897, midsommarens märkesår, lämnar Carl Larsson också sin första skiss till Nationalmuseums trapphall, Gustav Vasa till häst. Prisnämnden hade redan bestämt sig för Ansgar som predikar kristendomen, men Larsson får hedersomnämnande. I tio år pysslar han sedan med Gustav Vasa, den svarta hästen blir vit, färgerna allt mer ljusa och klara, girlanger av björklöv, maskros och prästkrage upphäver tyngdlagen och skruvar sig mot sommarhimlen. 1906 är det klart. Kung Gösta rider in i Stockholm på midsommarafton 1523. Hästen har en plym av blåklint i manen. Bilden är inte riktigt klok. Carl David af Wirssén fick blodstörtning, men kritikern August Brunius lyste upp. Denna kung kommer "aldrig att uppfattas som en tråkig och akademisk historielektion... nej, som en frisk vårfläkt... till ungdomen." Ja, det är Gustav Vasa som postmodern sagobokskung. Inte klok, men kul.Det spårade ur även på andra sätt.Carl Larsson visste hur man virade löv som grönskar i hundra år. Med sin lätta Sundbornstil i grönt och rött och blont slog Carl och Karin Larsson käftarna i publiken, och bettet har inte släppt ännu. Vännerna var också trollbundna. Så länge Strindberg fortfarande var vän med Larssons bad han om råd för scenografin till pjäsen Kronbruden, med härbren och majstång. Inte ens August gick fri från smittan från Dalarna. Senare skulle han förstås bli arg på Calle, skylla honom för hycklare, och kalla hans hustru för dj-l.Till vänkretsen hörde också poeten Erik Axel Karlfeldt. Precis som Hazelius inventerade han allmogens Dalarna och fyllde skåp och lådor med ålderdomliga ord och uttryck. Inte bara namn på skaklar, utan framför allt på blommor - och könsorgan, gärna i samma fras, ord som doftar i midsommarskymningen: "Nattviol, veneris blomma, nosserot."Också Karlfeldts reklam för Dalarna med Fridolins lustgård och Jungfru Maria från Sjugareby betydde mycket. Hade Dalarna rentav blivit för populärt?"Sjurberg har blivit Dalarnas Djursholm, en avlägsen förstad till Stockholm", gnydde författaren Karl-Erik Forsslund. Han hade ju sökt sig dit för att slippa det själlösa storstadslivet, som han skrev i kultboken Storgården, 1901. Karlfeldt höll med. Kärleken till Dalarna höll på att spåra ur, i "ett sentimentalt kelande med detta landskap, varav vi infödingar äro föga tilltalade."Det spårade ur även på andra sätt.Vän med Forsslund och Karlfeldt var konstnären Gustaf Ankarcrona. Han grundande Leksands förträffliga hemslöjd, och som nykterhetsman och folktalare samlade han ungdomar i tusental när han lät retoriken flöda i Tällberg. I dikten Demagogisk söndag driver Karlfeldt med Ankarcronas - Adrian Brushanes - guldskägg och "sköna ben" - han var lite för tjusig för sitt eget bästa. Men han kompenserade med mindre tjusiga ideal. Mot slutet av sitt liv kallade han sig "frän antisemit" och hade Hitlers porträtt på skrivbordet när han gick ur tiden 1933.Det är inte utan att dalahästarna från Nusnäs knäar under en sådan ryttares tyngd.På 1990-talet vred konstnären Peter Johansson verktygen ur de gamla mästarnas händer; skrudad i Zorns röda rock och Ancarcronas knätofsar lade han hela Dalarna på analyssoffan, och sågade upp dalahästarna i skivor, paketerade i plast och placerade dem i kyldisken. Men bäst före datum går visst aldrig ut. Och nu är det midsommar igen.Ulrika Knutson

Hur coachar man som tränare egentligen sina spelare bäst under match? Bör man ropa uppmaningar och coacha livligt eller är det bättre att vara återhållsam med feedbacken? Finns det en idealisk ledarstil som funkar bäst för unga spelare och som lockar fram det där lilla extra? Nationella fotbollsutvecklare Mounir Kraft Riahi gästar podden och ger tips och råd till ledaren.

Veckans avsnitt är ytterligare ett specialavsnitt där Andreas reflekterar över Sveriges nationaldag som firades i fredags. Vad är det egentligen vi firar den 6 juni? Vad innebär det att vara svensk, och vilken roll spelar nationell identitet i en demokrati? Kan en stark demokrati existera utan en stark känsla av samhörighet och gemensam identitet?Lyssna gärna också på det specialavsnitt om nation, stat och land som Andreas refererar till i veckans avsnitt:https://open.spotify.com/episode/7FsQAR4xulKwEkWcIXd9vR?si=k5qF77GSShq6a3TWXujIagKontakta geopodden: Om oss/Kontakt - Geopodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den som vill hyra en sommarstuga till semestern bör se upp, för just nu kryllar det av fejkade annonser i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drömmen om en sommarstuga kan bli en dyr historia. Just nu ökar antalet bedrägerier kopplade till stugannonser på Facebook, och bedragarna blir allt mer sofistikerade. Det handlar både om fejkade annonser och om kapade inlägg från riktiga uthyrningar. Vi har pratat med Sandra Andersson som blev lurad på tusentals kronor och Anette Wikström vars annons kapades. Vad bör man se upp med? Lotta Mauritzson på polisens Nationella operativa avdelning reder ut.Färgglada hoppborgar hör sommaren till – men nu varnar Konsumentverket för allvarliga säkerhetsbrister. En ny granskning visar att flera uppblåsbara lekanordningar inte håller måttet. Vad ska man tänka på som förälder eller arrangör? Intervju med Anna Strandberg på Konsumentverket.Och så närmar sig högsäsongen för trädgårdsfix. Men måste man verkligen köpa dyr jord, specialredskap och dyra växter för att få det fint? Eller finns det smarta sätt att spara pengar? Vi får tips av Carina Adolfsson Elgestam, ordförande i föreningen Trädgårdsamatörerna.Programledare: Anna BergReporter: Alice EdwardsProducent Kajsa Linderoth

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I detta avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om en ny granskning från Rak höger som visar hur Nationella sekretariatet för genusforskning, tillsammans med forskare i EU-projektet UniSAFE, blåste upp siffrorna om genusbaserat våld i akademin. Genom att använda en metod där bland annat obehagliga blickar räknades likvärdigt med fysiska övergrepp, och lyfta fram resultat med låg svarsfrekvens (3,9 procent på europeisk nivå) och en icke-validerad skala, skapades dramatiska siffror som fått politiskt och internationellt genomslag.Vi diskuterar hur intern kritik från forskare som ifrågasatte metodens giltighet marginaliserades eller ignorerades, samtidigt som resultaten användes utan reservationer i EU:s policydokument och för att säkra ny finansiering. Vad händer när aktivism kläs ut till vetenskap – och hur påverkar det förtroendet för både forskning och verkliga problem?Granskningen vi pratar omPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Nyheterna Radio 15:00

Lyssna på hela avsnittet på https://medlem.io/godton/1153-328-verklighetsuppfattningar-och-nationella-prov

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. Agendan och resolutionerna handlar om att bygg ett mer jämställt samhälle i grunden, för att det är det som ger fred. Utifrån det perspektivet finns det mycket kvar att göra här i Sverige för att få in kvinnors perspektiv i försvarspolitiken. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Åsskar får lära sig att svenskarna älskar gurkor, men han förstår inte riktigt hur det fungerar när tre fjärdedelar av en person äter gurka. Gabriel förklarar hur procent fungerar och varför det är användbart när man jämför statistik mellan olika länder. Därefter läser dom massor av lyssnarinlägg och frågor, som handlar om melonfestivalen (typ), föräldrar som ljuger, tandläkarbesök, nyår i Vietnam, ICAs recept på gurkaglass, kompisar som bråkar och Åsskars högljudda röst. Gabriel pratar om varför vi känner oss extra nervösa inför nationella proven och Åsskar läser upp sin förbättrade betygsskala. Dom lär sig även om varför vi blir magsjuka och pratar om den nationella tysta minuten som hölls i Sverige i tisdags.  Dagens ord: procent, tyst minut Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Veckopanelen med Stefan Stern, Vesna Prekopic och Chang Frick under ledning av Staffan Dopping. En våldsam vecka går mot sitt slut. Koranbrännaren Salwan Momika som var åtalad för hets mot folkgrupp mördades dagen innan han skulle få sin dom. Hur var det med polisskyddet? De accelererande sprängattentaten sätter skräck i allt fler. Vi har inte kontroll på våldsvågen, sa statsministern och fick stenhård kritik av Socialdemokraterna som talar om en nationell kris. Sänk straffmyndighetsåldern för de grövsta brotten, föreslår en utredare. Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm har avgått.

Veckopanelen med Stefan Stern, Vesna Prekopic och Chang Frick under ledning av Staffan Dopping. En våldsam vecka går mot sitt slut. Koranbrännaren Salwan Momika som var åtalad för hets mot folkgrupp mördades dagen innan han skulle få sin dom. Hur var det med polisskyddet? De accelererande sprängattentaten sätter skräck i allt fler. Vi har inte kontroll på våldsvågen, sa statsministern och fick stenhård kritik av Socialdemokraterna som talar om en nationell kris. Sänk straffmyndighetsåldern för de grövsta brotten, föreslår en utredare. Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm har avgått.

När Benito Mussolini tog makten i Italien 1922 var relationen mellan den fascistiska regimen och den judiska befolkningen oproblematisk. Italienska judar utgjorde en liten, men integrerad minoritet som ofta deltog i det offentliga livet. Många hade stridit för Italien under första världskriget, och flera judar var medlemmar i det fascistiska partiet.Mussolini föraktade antisemitism. Detta skulle förändras när Italien under 1930-talet närmades sig Nazityskland.Detta är första avsnittet av två om judarnas öde i fascismens Italien. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren Anders Carlberg som är aktuell med boken Mussolini mot Hitler – Judarnas öde i fascismens Italien.Under 1920- och tidigt 1930-tal var antisemitismen främmande för fascistiska ideologin i Italien. Mussolini betonade snarare nationalism, auktoritet och korporativism. Judar kunde både delta i och stödja den fascistiska staten. Vid denna tid ansågs lojalitet mot nationen viktigare än etnicitet eller religion. Många judar, särskilt de som stödde regimens nationalistiska vision, fann en plats inom fascismens ramar.1938 infördes en raslagstiftning som markerade en avgörande vändpunkt för den italienska judiska befolkningen. Italiens närmande till Nazityskland genom "Stålpakten" och Mussolinis ambitioner att stärka relationen med Adolf Hitler var avgörande faktorer bakom införandet av dessa lagar.Inspirerade av de tyska Nürnberglagarna förbjöd de italienska lagarna judar från att inneha offentliga tjänster, bedriva vissa yrken, gifta sig med icke-judar samt delta i vissa delar av samhället. Judiska elever och lärare stängdes ute från skolorna och en rad ekonomiska restriktioner infördes för den judiska befolkningen. Judar som inte hade italienskt medborgarskap utvisades ur landet.Även om Mussolini motiverade lagarna med hänvisning till rasbiologi och det fascistiska projektet var det tydligt att dessa beslut också var ett uttryck för politisk opportunism.Bild: Benito Mussolini och Adolf Hitler under Mussolinis besök i München 1940. Mussolini införde långtgående raslagar i Italien 1938 för att öka sitt inflytande över Adolf Hitler. Fotograf: Okänd. Wikipedia. Public Domain.Musik: Giovinezza var det italienska Nationella fascistpartiets kampsång från 1920-talet. Den fungerade som Italiens inofficiella nationalsång från 1922 till 1943. Musik av Giuseppe Blanc och text av Nino Oxilia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen med Lisa dos Santos, Anna-Karin Wyndhamn och Torbjörn Hållö under ledning av Magnus Thorén. Är vapenvilan i Gaza Donald Trumps förtjänst? Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm KU-anmäls av Vänsterpartiet, segrade aktivismen över filmkonsten på Guldbaggegalan i SVT, har bruket av adhd-diagnoser börjat löpa amok inom Barn- och ungdomspsykiatrin och är ökade möjligheter att ta passet från gängledare ett effektivt grepp i kampen mot brottsligheten?

Veckopanelen med Lisa dos Santos, Anna-Karin Wyndhamn och Torbjörn Hållö under ledning av Magnus Thorén. Är vapenvilan i Gaza Donald Trumps förtjänst? Nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm KU-anmäls av Vänsterpartiet, segrade aktivismen över filmkonsten på Guldbaggegalan i SVT, har bruket av adhd-diagnoser börjat löpa amok inom Barn- och ungdomspsykiatrin och är ökade möjligheter att ta passet från gängledare ett effektivt grepp i kampen mot brottsligheten?

Den 7 mars slår Nationella insatsstyrkan till mot flera adresser samtidigt. Centrum för razzian är en lokal i Tyresö där en islamisk kulturförening bedriver verksamhet. Kort därefter domineras nyhetsflödet av rubriker om hur säkerhetpolisen förhindrat en terrorcell som misstänks ha planerat ett våldsdåd för Islamiska statens räkning. Vad ingen visste då var att Säpo i hemlighet hade avlyssnat lokalen och hört hur tidigare gängkriminella radikaliserats till att bli jihadister. I veckan inleddes rättegången mot fyra åtalade. Konvertiterna och bröderna Elias Johansson och Rasmus Johansson åtalades då tillsammans med vännen Omar Atia för förberedelse till terrordåd. Tillsammans med sin imam Elyas Hakamali åtalades de också för deltagande i en terrororganisation, närmare bestämt Islamiska staten i Somalia. Gäst: Katrin Krantz, krimreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress. I artikeln påstås det att en promenad i naturen är betydligt bättre än en promenad i stan och Jacob har försökt gräva djupare i om studien är riktig, om andra studier verkar visa på samma sak och om det finns någon hypotes kring varför naturen skulle kunna vara bättre än en promenad i en stad. Efter det diskuteras Folkhälsomyndighetens Nationella folkhälsoenkät där ny data för 2024 precis har släppts. Du kan hitta mängder av resultat från enkäten i Folkhälsomyndighetens databas för med Folkhälsodata. Jacob är dock kritisk till att det är svårt att ta reda på hur man har kommit fram till resultaten i databasen och hur man gått tillväga för att summera flervalsfrågor till färre alternativ. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om BPA mm (00:10:04) En promenad i naturen minskar vår stress mer än en promenad i stan (00:29:09) Diskussion kring Nationella folkhälsoenkäten 2024

Det är onödigt svårt att få rätt hjälp och för kvinnor i klimakteriet. Nu ska ett nytt sätt att arbeta göra det lättare att komma rätt och dessutom spara tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande.Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Programmet sändes första gången 20241015.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

Klimakterievården i Sverige är nedprioriterad. Många kvinnor har svårt att få den hjälp de söker men ett nytt, lovande arbetssätt sparar tid, pengar och lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring 30% av alla kvinnor i klimakteriet önskar någon form av behandling för olika fysiska och psykiska symptom, men många hamnar i lågprioriterade vårdköer och har svårt att få hjälp. Nationella riktlinjer som ska göra svensk klimakterievård bättre och mer jämlik än idag kommer år 2025, och sedan 2023 testas ett lovande nytt arbetssätt på hittills ett 70-tal vårdcentraler: personcentrerad klimakterierådgivning. På specialiserade mottagningar får kvinnor snabb hjälp av en distriktssköterska med särskilt fokus på klimakteriet, ett arbetssätt som verkar spara tid, pengar och lidande. Medverkande: Isabell Nord Lidén, klimakteriepatient Nossebro; Camilla Jiderhamn, distriktssköterska klimakteriemottagningen Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Rebecka Bramsved, läkare Närhälsans vårdcentral Sollebrunn; Lena Rindner, forskare och distriktssköterska; Maja Österlund, projektledare Socialstyrelsen; Angelica Lindén Hirschberg, överläkare Karolinska universitetssjukhuset och professor i gynekologi och obstetrik Karolinska Institutet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången träffar vi Erik Klockars, säkerhets- och säkerhetsskyddschef på DHL Express, med världen som arbetsfält. Våga utmana på ett respektfullt sätt Var rädd om de du har omkring dig – välmående skapar effektivitet Var klok vid rekryteringen Det är tre tips från Erik Klockars, som är säkerhets- och säkerhetsskyddschef på DHL Express Sverige sedan maj 2023. Med en bakgrund från Nationella insatsstyrkan och Swedavia är det grupper och teamutveckling som är hans absoluta drivkraft. DHL Express ingår i den globala koncernen DHL och är en division som arbetar med expressleveranser via flyg. DHL Express Sverige hanterar åtta miljoner paket per år och har cirka 1000 medarbetare fördelade på fem terminaler. Erik själv utgår från kontoret på Arlanda. Erik Klockars säger sig ha en spretig palett av arbetsuppgifter men är framför allt säkerhetsansvarig för all verksamhet mot tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen. Den största risken är att luftfartsskyddet inte upprätthålls och de största utmaningarna för honom är att etablera en robust och motiverande säkerhetskultur och att hålla en hög nivå på säkerhetsprövningarna. Han har en bakgrund som polis i Uppsala och arbetade också på Nationella insatsstyrkan i åtta år. Han har dessutom startat och är delägare i Raw Motion, en tränings- och friskvårdsanläggning som syftar till att skapa rörelseglädje för alla. Erik drivs av utveckling och att se behov, analysera dem, lägga in aktiviteter och genomförande och sedan se arbetet få effekt för säkerheten, verksamheten och affären. Han tror att säkerhetschefsrollen går alltmer mot en ledande roll, att man ska ha ett genuint säkerhetsintresse men framför allt kunna leda, samverka och motivera - och gärna hitta ”säkerhetsambassadörer” i verksamheten. Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet och sprids i samverkan med Aktuell Säkerhet, Secnet och Qnet

Ett stort parti narkotika försvinner från ett danskt gäng och hamnar i händerna på ett annat men att stjäla knark i den här omfattningen är inget man gör ostraffat och snart rasar ett krig där soldaterna är svenska tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi har inte sett innan, på samma sätt, att helt unga människor från Sverige har blivit rekryterade att komma till Danmark för att utföra kriminalitet”, säger Torben Granat Svarrer. Han är biträdande chef för den nationella enheten för särskild kriminalitet i Danmark, motsvarande NOA i Sverige - alltså polisens Nationella operativa avdelning. För sommarens situation i Danmark är nu en fråga på högsta nivå.Sedan i april räknar dansk polis med att man haft runt 25 fall av unga svenskar som har tagit sig över till Danmark med uppdrag att utföra olika kriminella uppdrag mot betalning. I flera fall handlar det om tonåringar. Ungefär hälften av de här fallen har polisen kunnat avstyra men just nu sitter flera unga svenskar häktade, misstänkta för grova våldsbrott i Danmark. I sociala medier florerar annonser med erbjudanden om att ta uppdrag, till exempel: ”Jappare behövs Danmark, halv mille finns att hämta. Vi står för allt, lägenheten, resan allt”.”Jag tror att grunden till att det särskilt är svenska tonåringar som det handlar om är för ni ju redan har en industri eller en plattform för de här beställningarna”, säger Camilla Marie Nielsen, krimreporter på danska tidningen Ekstra Bladet.Det senaste året har flera gängkonflikter pågått i Danmark men striden som ligger till grund för sommarens våldsdåd uppges handla om det ökända och förbjudna danska gänget Loyal to familia och en annan gruppering bestående av danskar i samarbete med svenska kriminella – där den tidigare Foxtrottoppen Ismail Abdo sägs spela en roll. I början av sommaren försvann ett stort parti hasch från det dansk-svenska nätverket och dök upp i händerna på Loyal to familia och sedan dess har flera våldsdåd inträffat. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny HellströmReportrar: August Håkansson och David OhlssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

”Vi ska hjälpa till så vi kan gå från ord till handling!” Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet berättar om den nationell plan där rådet analyserat kompetensförsörjningsbehovet. Viktiga aspekter som betonas är behovet av ökad medicinsk kompetens inom den kommunala vården, VFU-platser i hela landet, fortbildning på arbetstid, tydliga karriärvägar, introduktionsprogram för nya medarbetare och tillvaratagande av senior kompetens. 

Åsskar är på dåligt humör för att han har tittat på fotboll... Han har äntligen hittat ett favoritlag men så förlorar dom!! Tillsammans med Gabriel diskuterar han varför alla lag inte kan vinna hela tiden och bestämmer sig för att han tycker bättre om kylskåp. Därefter läser han ett inlägg från en lyssnare som hört att jorden ska gå under. IDAG?! Kan det verkligen vara sant? Gabriel förklarar att allt är ett påhitt och tillsammans pratar dom om lögner som sprids på internet. Därefter blir det massor av skämt där Åsskar får lära sig om en ny måttenhet baserad på kylskåp och dom läser upp flera inlägg om nationella prov. Varför finns dom egentligen och hur går det att tänka? Dessutom försöker dom klura ut varför pizzakartonger är fyrkantiga när pizzorna är runda! Dagens ord: förutspå, kylometer Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Var och varannan dag rapporteras det om abort i media - det kan handla om att delstater i USA inskränker aborträtten men också om att Frankrike grundlagsskyddad den. Men vad händer i samhällen där abort blir olagligt och hur liberal är egentligen aborträtten i Sverige? Det har Emma frågat Helena Kopp Kallner som är obstetriker/gynekolog på Danderyds sjukhus och docent på Karolinska Institutet medan Clara har läst på om hur abortlagstiftningen har utvecklats i Sverige och om tidiga graviditetstester.Klipp och musik:Aftonbladet TV, Nationella aborträtten upphävs i USA- ”Omvälvande”SR, P1 Ekot - Aborträtten grundlagsskyddas i Frankrike- ”Stort steg”SR Studio Ett, Efter HD-beslut i Alabama – sjukhus stoppar IVF-behandlingThe New Haven Women's Liberation Rock Band - Abortion Song"Barn utan framtid" promo för 8 dagar (SVT1)-03Alabama Supreme Court rules IVF embryos are children | NBC4 WashingtonMSNBC, ‘It's really scary'- Hear Tommy Tuberville's stunning response to question on Alabama IVF rulingVår tenta i abort och aborträtt hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episod 56 - Nationella prov i naturkunskap! Bror visar på otroliga kunskaper kring djur och natur. Hampus kan allt om mossa. Pontus och Zimon tjafsar om vem som har varit ute mest. Till er som lyssnar; skicka in frågor om livet, problem, kärleken eller något ni generellt vill ha svar på. Bror svarar alltid med passion, hjärta och själ!

Gudstjänst med Per-Åke Eliasson 07/01-24

Ulf Cahn 6/1-2024

Tomas Dixon 6/1-2024

Micael Lundin 6/1-2024

Tomas Dixon 6/1-2024 eftermiddagsmöte

Mikael Boman 6/1-2024 Kvällsmöte

Möte med Per-Åke Eliasson 05/01-24

Israel och Hamas i Gaza har börjat byta fångar med varandra. Juniornyheterna Special handlar om läget i Island. Nationella proven ska bli digitala. Och syskonen Elvina och Douglas Östlind lanar på Dreamhack i Jönköping. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hör även om den israeliska psykedeliska trancemusikkulturen; om nya liberalare vindar kring den polska aborträtten och om hur bra religion är för din hälsa, utifrån vetenskapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ikväll bjuder svenska kyrkans ärkebiskop in till en nationell fredsgudstjänst i Uppsala Domkyrka, är det helt okontroversiellt att bejaka freden idag? Hör ärkebiskop Martin Modéus.Kriget mellan Hamas och Israel engagerar många i Sverige och det har bland annat lett till en diskussion mellan olika kristna profiler och debattörer. Vi talar med Frida Park, opinionsredaktör på den kristna tidningen Dagen.I Israel har en speciell form av New Age inom judendomen vuxit fram, en andlig rörelse som också kopplas ihop med intresset för psykedeliska preparat. Nyligen fick den här rörelsen en tragisk uppmärksamhet när musikfestivalen Nova inleddes i Negevöknen i Israel den 6 oktober. Vi talar med Mayan Shenker Brownstein, dokumentärfilmaren Roee Finzi och religionsvetaren Nathalie Lantz.Varför är vi människor religiösa och finns det hälsomässiga fördelar av att vara religiös? De här frågorna har fascinerat evolutionspsykologen Robin Dunbar. Hans bok ”Om religionernas uppkomst” gavs nyligen ut på svenska.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Nathalie Rothschild och Ebba Sörhagproducent: Anders Diamant

En vårmorgon 2009 ska fyra män spränga sig in i en värdedepå i Umeå. De vet inte att nationella insatsstyrkan redan är där. Rånförsöket urartar i Sveriges största eldstrid mellan polis och rånare. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Allt börjar med att polisen av en slump får reda på att flera grovt kriminella personer planerar en kupp nånstans i Sverige. En stöt mot en värdedepå innehållande flera miljoner kronor.I en tid när Sverige är svårt drabbat av våldsamma rånförsök vill polisen slå till mot rånarna i rätt tid. Frågan är bara vart det ska ske, och när? I P3 Dokumentär berättar polis, väktare, nationella insatsstyrkan och två av rånarna för första gången om planerna, och om en våldsam konfrontation som inte liknar något som skett varken förr eller senare i Sverige. Medverkande: Micke, rånare.Felix, rånare som egentligen heter nåt annat.Hans Olov Markström, fd polis.Micael Säll Lindahl, då polisområdeschef.Thomas Andersson, väktare.Stefan Dejemyr, fd gruppchef på Nationella insatsstyrkan.David Ol-Lars, fd operatör på Nationella insatsstyrkan.Peter Lundberg, utredare på polisen.En dokumentär av: David Ohlsson.Producent: Anna Johannessen, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Viktor Papini, Sveriges Radio.Dokumentären är producerad 2023.

Januari 2023 är månaden där barn inte bara blir skyttar - utan även mördade i Stockholms gängvärld. När 15-årige ”Ahmed” mördas i Skogås får polisens Nationella operativa avdelning uppdraget att lösa mordet. Det blir en utredning som snabbt växer.

I Tyskland byter nationaldemokratiska NPD namn till Die Heimat. Men det är mycket mer än ett namnbyte, och framförallt är det en del av en trend vi ser i allt fler europeiska länder. De förändrade omständigheterna tvingar fram en ny rörelse, med andra strategier och organisationsstruktur än de som växte fram under 1900-talet. En ny nationella rörelse föds, helt enkelt. Dessutom talar vi om kaoset på Twitter när What is a Woman publicerades på sajten, och så tittar lite snabbt in på Maggans intervju i Agenda. Men framförallt: Vi läser ännu en fosterländsk dikt i vår nedräkning till sjätte juni!

Två explosioner - och någon timme senare ett misstänkt föremål som säkrades av nationella bombskyddet. Det blev en obehaglig natt för många boende i Norrköping. Natten till i torsdags skedde inom loppet av några minuter två explosioner vid flerfamiljshus i Norrköping. Vid den andra explosionen fick en port till ett flerfamiljshus stora skador, men ingen person kom till skada vid sprängningarna. Strax innan sex på morgonen kom larm om ett ytterligare misstänkt farligt föremål utanför en port och Nationella bombskyddet kom dit och säkrade föremålet.I avsnittet tar vi också bland annat upp att en kille i 20-årsåldern häktats för dödsskjutningen i Rågsved och att hovrätten fastställde domen om livstids fängelse för grovt spioneri för den äldre av de två bröder som har lämnat information till Ryssland.Har du tips så hör av dig till oss:Mail: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15Instagram: p3krimpodden

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Programmet är en repris från 19/12 2022.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En företagsledare ringer en läkare på Östermalm i Stockholm. Vad de inte vet är att polisen lyssnar. Det blir starten på en utredning som också ska peka mot organiserad brottslighet i Södertälje. Nyligen dömdes en läkare till fängelse för bland annat att ha skrivit ut tusentals narkotikaklassade tabletter. Läkaren nekar till narkotikabrott.På sin mottagning på Östermalm i centrala Stockholm har han haft kontakt med sina patienter genom WhatsApp, och fått betalt genom Swish. Bland patienterna finns flera gängkriminella, bland annat en företagsledare som enligt poliskällor är kopplad till Södertäljenätverket och som misstänks för inblandning i en stor ekobrottshärva som utreds just nu. Det här är ett exempel på hur organiserad brottslighet misstänks för välfärdsfusk, enligt polis och åklagare.Medverkande:Thomas Forsberg, kammaråklagare vid Riksenheten mot korruptionLinnea Graaf, samordnare Region StockholmThomas Martinsson, advokatTorbjörn Hermansson, polis i SödertäljeGunnar Appelgren, kommissarie Nationella operativa avdelningen, NOAProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Viktor PapiniLjudtekniker: Fredrik NilssonReportrar: Johanna LadbornKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Lök finns nästan alltid med. Men sällan i huvudrollen, förutom en gång i Årets kock. Om lökens kemi och möjligheter. Och om den svenska potatislöken. I Årets Kock 2021 fick finalisterna laga en varm huvudrätt med gul lök som huvudråvara. Det var kocken Stefan Eriksson som bestämde det. Han är råvaruansvarig för Årets kock, och vann själv tävlingen 2005. - Jag tror att alla som tävlade det året blev extra taggade, säger han.Stefan älskar lök, precis som många andra kockar.- Den är så grundläggande. Den finns alltid med oss. Den gula löken står för basen och låter de andra råvarorna skina.Stefans favoriter bland tillagningsmetoder är karamelliserad lök och fermenterad lök. Och bland sorterna vill han slå ett slag för den svenska potatislöken.- Potatislök är ett gammalt svensk namn på schalottenlök. De lökar som man odlat till husbehov, säger Erik de Vahl, genbankskurator vid Nationella genbanken. Han berättar om potatislökens historia.Vi förklarar lökens kemi, smaker, och vad som händer när den tillagas. Och provsmakar några lökar.

Dagens forskningsresultat ger morgondagens rutinvård. Men en alltför liten andel av svensk vårdpersonal forskar, menar experter. Hur ska fler vilja prioritera att bidra till medicinska framsteg och vårdutveckling? Sedan 90-talets vårdbesparingar har utrymmet för vetenskap, forskning och kliniska studier krympt inom den svenska sjukvården, säger professorn och barnläkaren Petter Brodin, som oroas av utvecklingen. Söktrycket till tjänster som kombinerar forskning med arbete på klinik är lågt - en femtedel av utlysta tjänster under 2018-2020 kunde inte tillsättas. Men på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg pågår insatser för att få fler att välja en karriär som kombinerar forskning och klinik, säger sjukhusdirektör Ann-Marie Wennberg. I programmet medverkar också specialisten i ortopedi Emilia Möller Rydberg, som menar att hennes forskningsintresse har hjälpt patienten Klara Pettersson, bland många andra.Medverkande: Emilia Möller Rydberg, ortopedspecialist Mölndals sjukhus; Klara Pettersson, patient; Petter Brodin, professor och barnläkare KI; Johan Söderholm, professor och överläkare i Nationella vårdkompetensrådets arbetsgrupp kring klinisk forskning; Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Sex dödsskjutningar i år. Hör hur Södertälje gick från "det goda exemplet" till att återigen hamna i en våldsspiral. Inom loppet av två veckor har det varit fem skjutningar i Södertälje. Tre döda och tre skadade, trots extra polisförstärkning från hela landet.Ronna och Saltskog är de områden som varit extra utsatta, men höstens skjutningar är inte årets enda. Totalt har det skett sex dödsskjutningar i Södertälje under 2022.Södertäljenätverket splittrades2010 grep polisen flera ledargestalter i det så kallade Södertäljenätverket. Det blev lugnare och staden målades upp som det goda exemplet för hur man ska komma åt gängkriminaliteten, genom samverkan mellan olika myndigheter.Men nu märks en tydlig ökning av våldsspiralen igen. Hör Gunnar Appelgren, poliskommissarie på Nationella operativa avdelningen, förklara varför. Möt också ungdomscoachen Andreas Haddad som berättar om vägskälet som fick honom att lämna kriminaliteten.Övriga medverkande:Cecilia Tepper, åklagare, Sven Granath, kriminolog vid polisen, Daniel Löfgren, operativ samordnare polisen, Karin Manole, preventionssamordnare på socialtjänsten i Södertälje, Boel Godner (S), avgående kommunstyrelsens ordförande, Alexander Rosenberg (M), tillträdande kommunstyrelsens ordförandeProgramledare: Linus Lindahl, Fanny HedenmoProducent: Filip BohmReportrar: Jennifer Ahlbom, Alexandra SannemalmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

Det är nästan 50 år sedan den Amerikanska högsta domstolen slog fast rätten till abort i USA. Det har länge spekulerats att den konservativa majoriteten i domstolen ska riva upp Roe mot Wade och i fredags fattades det historiska beslutet den nationella aborträtten i landet upphävs. Vad betyder detta egentligen? I vilka delar av USA tror man att aborträtten kommer inskränkas eller förbjudas? Hur ser den amerikanska opinionen ut kring abortfrågan? Ginna Lindberg, USA-kommentator förklarar. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

En tidig värmebölja har slagit till på flera håll i världen, bland annat i Europa och Indien. Vad kan vi göra för att hantera värmen och kommande värmeböljor bättre? Medverkande: Stefan Swartling Peterson, professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet och hälsospecialist UNICEF SVERIGE.      Petter Ljungman, hjärtläkare vid Danderyds sjukhus och forskare i miljöepidemiologi vid Karolinska institutet. Sofie Storbjörk, lektor i miljövetenskap vid Linköpings universitet och ledamot i Nationella expertrådet för klimatanpassning. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Hur mycket kan man egentligen säga om pioner? Hur mycket som helst visar det sig när Stina och Åsa djupdyker i pionens historia. Åsa är också lite svag för just pioner och har budat hem flera från nätet som hon planterat i sin lilla rabatt. Det blir berättelser om Kina, förädling, myter, jakten på den blå pionen och så ett samtal med Linnea Oskarsson på Nationella genbanken som berättar om hur bevarar hon sköter pioner. Dessutom har hon en viktig efterlysning!

I höst går Antje Jackelén i pension som ärskebiskop. Hur går processen till att hitta en ny och vilka likheter finns med påvevalet? Sedan har Interpol valt en ny omdiskuterad ordförande, vem är han? Vem tar över efter ärkebiskop Antje Jackelén?Ärkebiskop Antje Jackelén går i pension i höst, så en ny måste väljas. Annars bryts den kedja som enligt uppgift går ända tillbaka till Jesu lärjungar. Högtidligt värre. Men hur går det till rent praktiskt? Lisa Sjöstrand, stiftsjurist Svenska kyrkan i Uppsala, guidar oss genom processen.Och från Eskilstuna har vi med oss Klas Hansson, doktor i teologi och docent i kyrkohistoria, som skrivit en avhandling om ärkebiskopens roll i Sverige. Han berättar om ärkebiskopar vi minns, och om hur ärkebiskopens uppdrag förändrats sedan biskop Trolle hade ett klåfinger med i spelet under Stockholms blodbad.Svenska bäverns hundraårsdagVi firar den svenska bäverns hundraårsdag. På 1800-talet utrotades den, 1922 återplanterades den, och nu är den väldigt utbredd i stora delar av landet. Dessutom finns det en rik flora av bäverlåtar som vi botaniserar i.Hur går det till när Interpol utser sin ordförande? Interpol har nyligen utsett en kontroversiell ordförande, general Ahmed Nasser al-Raisi från Förenade Arabemiraten. Han har stämts i flera länder och anklagas för att ha ansvarat för tortyr. Måns Molander, Sverigechef för Human Rights Watch i Sverige, berättar varför han tycker det är ett olämpligt val.Men hur går det till när Interpol utser sin ordförande? Omröstningen är hemlig, men vi har med oss Håkan Wall, chef för den nationella enheten vid polisens Nationella operativa avdelning (NOA), som var med och röstade på mötet i Istanbul i november.Och så frågar vi oss: Har Ronja Rövardotter nästlat sig in i Stjärnornas krig?Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Julius Bäckman

Peter jobbar numer som bisittare i polishelikopter. men tidigare har han varit i Nationella insatsstyrkan och från den tiden kommer en historia med gisslan och rädda barn. Hör även hans historia om utlandstjänst i Patreonavsnittet. Patreon blir du på www.patreon.com/snutsnack