Podcasts about efter

Den 29. september stod USA’s præsident Donald Trump i Det Hvide Hus og præsenterede en helt særlig plan, der skulle gøre det umulige: Skabe fred i Mellemøsten. Efter to års bombardementer af Gaza og titusinder af dræbte skulle freden have en chance. Planen var delt op i 20 punkter, i det sidste af dem lovede USA at skabe en dialog mellem israelere og palæstinensere, så de to folk kunne leve i fredelig sameksistens. Men kan de det? Efter en krig, der har raset i generationer? Hvis det skal begynde et sted, er det måske med børnene. Dagens gæst i ’Du lytter til Politiken’ er fotograf Lasse Bak Mejlvang. Han har rejst med UNICEF rundt på Vestbredden for at tale med palæstinensernes børn. Om små liv klemt inde mellem mure, hegn og de voksnes krig. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Radioapan berättar svaret på första ljudgåtan. Och planterar en jul-banan! Ljudmonstret planterar en skrotlök. Och så blir det en ny ljudgåta såklart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svaret presenteras i del 3!HÄR ÄR KALENDERNS EGEN SIDA - där alla 24 avsnitt släpps i december. In och följ!Dagens pyssel: Plantera!Krassefrön: Ta en bit hushållspapper, vik det, blöt det och lägg ut det platt på ett fat. Strö ut krassefrön direkt på det fuktiga papperet, och ställ fatet någonstans ljust. Se till att papperet inte torkar ut, vattna om det behövs. Efter ett par dagar börjar fröna gro, och efter ungefär en vecka kan ni skörda krasse. Mums!Skrotlök: Spara sista biten av en purjo-lök, delen längst ner, som har lite rötter. Sätt lökbiten i ett glas med vatten, och vänta. Efter ungefär en vecka börjar det växa upp nya blad! Gott.TävlingBland alla som skickar in rätt svar på ljudgåtan tävlar vi ut 1 radioapa/dag.Spetsa öronen och kom ihåg – alla gissningar är apiga!Tävla och vinn Radioapan som gosedjurSkriv ut kalenderbildenHär kan ni skriva ut Radioapans kalenderbild 2025På den ni kan räkna ner dagarna fram till jul. Apigt va?Om Radioapans kalenderRadioapans banankalender är en lekfull julkalender med 24 poddavsnitt för de yngsta.Vi släpper ett avsnitt om dagen 1-24 december.Passar för ca 3-6 år.MedverkandeIdé, manus och ljudproduktion: Kristina PérezRegi: Jenny Bergman, Munck StudiosTack till: Hanna Scheja, Alexander Sherwood, Sonja Lif och Allan SöderströmBlandade djur: Jakob Munck, Karin Strand med fleraIllustrationer: Patrik Lindvall, Ingrid Flygare och Kristina PérezManuskonsulent: Jesper LundqvistProducent: Kristina Pérez, Barnradion

En eftermiddag i november skjuts två soldater på öppen gata i den amerikanska huvudstaden. Den misstänkta gärningsmannen identifieras som en 29-åring från Afghanistan, och president Donald Trumps retorik hårdnar mot vad han kallar invandrare från ”tredje världen”. Nu finns oro för en eskalerande polarisering samtidigt som många ifrågasätter varför soldaterna patrullerade i Washington från första början.Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Björn af Kleen, DN:s USA-korrespondent.Producent: Sebastian Nowacki.

Efter hun tabte kampen om overborgmesterposten i København, besluttede Pernille Rosenkrantz-Theil (S) sig for at sige farvel til politik. Først lød forklaringen, at hun havde fået et dårligt valg, men i fredags kunne Jyllands-Posten fortælle om en intern mail, hvor hendes begrundelse er "personlige årsager". Man kan ifølge loven kun slippe på grund af sin "helbredstilstand, varetagelse af andet offentligt hverv, forretninger eller lignende" – f.eks. hvis man er syg eller har fået et andet job, så til Jyllands-Posten kalder eksperter hendes begrundelse for tvivlsom. Derfor hersker der nu en vis rådvildhed på rådhuset, hvor Københavns Borgerrepræsentation på torsdag skal stemme ja eller nej til, hvorvidt Pernille Rosenkrantz-Theil får lov at slippe. En af dem, der vil lade hende gå, og som siger, at han "vælger at tage chancen" ift. det juridiske, det er, Finn Rudaizky, tidl. DF'er og nu løsgænger i borgerrepræsentationen, København. Gæst: Finn Rudaizky, tidl. DF'er og nu løsgænger i borgerrepræsentationen, København Værter: Anne Phillipsen og Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 12.00

Nyheterna Radio 06:00

Efter årsskiftet skal du betale moms af dine spinningtimer, din yogasession eller danseundervisning. EU-domstolen har vurderet, at køretimer og svømmeundervisning ikke er momsfritaget - og det har fået regeringen til at rette ind og indføre moms på undervisnings- og fritidsaktiviteter udbudt af private aktører. Og det kan gå hen at blive dyrt, både for forbrugeren, virksomhederne og folkesundheden. I dagens P1 Debat spørger vi: Hvilke konsekvenser vil det få for de fitnessinstruktører, yoga undervisere og den danske folkesundhed? Kan en momsnedsættelse eller et fradrag forhindre danskerne i at afmelde deres spinningtimer? Og blander EU sig for meget i dansk lovgivning? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Sisse Siegumfeldt, stifter og driver af Blå Himmel Yoga Kristoffer Storm, MEP (DD) Anders Nedergaard, formand, PT Danmark Stine Bosse, MEP, (M) Ane Halsboe-Jørgensen, skatteminister, (S) Per Husted, formand for skatteudvalget (S) Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Nina Lorenz Grimstrup

Efter årsskiftet skal du betale moms af dine spinningtimer, din yogasession eller danseundervisning. EU-domstolen har vurderet, at køretimer og svømmeundervisning ikke er momsfritaget - og det har fået regeringen til at rette ind og indføre moms på undervisnings- og fritidsaktiviteter udbudt af private aktører. Og det kan gå hen at blive dyrt, både for forbrugeren, virksomhederne og folkesundheden. I dagens P1 Debat spørger vi: Hvilke konsekvenser vil det få for de fitnessinstruktører, yoga undervisere og den danske folkesundhed? Kan en momsnedsættelse eller et fradrag forhindre danskerne i at afmelde deres spinningtimer? Og blander EU sig for meget i dansk lovgivning? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Gæster: Sisse Siegumfeldt, stifter og driver af Blå Himmel Yoga Kristoffer Storm, MEP (DD) Anders Nedergaard, formand, PT Danmark Stine Bosse, MEP, (M) Ane Halsboe-Jørgensen, skatteminister, (S) Per Husted, formand for skatteudvalget (S) Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Nina Lorenz Grimstrup

Lyssna på detta vackra budskap från Jonathan Damot, Young Adults-pastor i SOS Church Stockholm.

Tre Kronors chockartade förlust mot Vitryssland i OS-hockeyn 2002 får konsekvenser för Radiosportens referent. Ett år senare kommer revanschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett avsnitt av Martin Marhlo.Medverkande: Lasse Granqvist, f.d. referent på Radiosporten.Arkivljud: Sveriges Radio.Slutmix: Maria Stillberg

TV2s dokumentar, »Hvem passer på grisene? Afsløring hos landbrugets top« blev et af de helt store samtaleemner i sidste uge. Dokumentaren viser blandt andet optagelser af fastklemte, dehydrerede og underernærede grise hos en af dansk landbrugs topaktører, nemlig på en svinefarm på Langeland hos Ulrik Bremholm, viceformand i Landbrug & Fødevarer, næstformand i Danish Crown og formand for Danske Slagterier. Billederne stammer fra aktivister, der på ulovlig vis er trængt ind på privat grund og har optaget i staldene. Flere politikere har også kommenteret på dokumentaren, blandt andre De Radikales landbrugsordfører Zenia Stampe, der på Facebook skriver, at hun vil kalde minister for fødevarer, landbrug og fiskeri, Jacob Jensen (V), i samråd. Den politiske leder for Alternativet, Franciska Rosenkilde vil "gøre op" med landbrugslobbyen. Men hvordan skal det opgør se ud? Gæst: Franciska Rosenkilde, politisk leder for Alternativet Værter: Anne Phillipsen og Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne uges afsnit af Bare Barça dykker vi ned i Barcelonas 3-1-sejr over Alavés på klubbens 126-års jubilæumsdag. Vi taler om den historiske startopstilling med hele ni catalanere, den katastrofale åbning med et mål imod efter blot 40 sekunder – og hvad der egentlig fungerede (og ikke fungerede) i kampen. Vi kårer også Man of the Match og vender de største lyspunkter og bekymringer. Derudover taler vi om betydningen af endelig at være tilbage på Camp Nou, og hvad det kan betyde for resten af sæsonen.Derefter zoomer vi ind på Barcelonas La Liga-position: Barça topper nu ligaen, fem points forspring er hentet ind, og skadeslisten ser bedre ud end længe. Hvor optimistiske tør vi være i mesterskabskampen – og hvor vigtige er de næste fire ligakampe før julepausen?Champions League fylder også i ugens afsnit. Efter 3-3 mod Club Brugge og et tungt 0-3-nederlag til Chelsea er Barcelona kun nummer 18 efter fem runder. Vi spørger: Er vi blevet læst? Hvad er gået galt? Er Barça stadig en del af den europæiske elite – og kan vi nå top 8?Til sidst varmer vi op til topkampen mod Atlético Madrid på Camp Nou: Hvad er det for en modstander, hvilke profiler skal vi holde øje med, hvad bliver nøgleduellerne – og hvad tør vi forvente af resultatet?Tak fordi du lytter medVisca Barça!

Efter to sejre i træk kom FCK i den grad ned på jorden igen, da det blev til et 2-0 nederlag i Aarhus. I studiet vender Mikael Milhøj og Alexander Elverlund kampen, og hvorfor det endte med et nederlag efter en ellers fin start på kampen. Hvad er det, der går galt for Neestrups tropper, og hvorfor kunne vi ikke følge op på de to sejre? Mikael og Alexander ser også frem mod onsdagens pokalkamp i Esbjerg. Hvor vigtig er den kamp set i lyset af FCKs aktuelle placering i Superligaen, og har man råd til at spare spillere, når der også venter en vigtig kamp på søndag mod Sønderjyske?

Nyheterna Radio 08:00

Nyheterna Radio 14:00

I Haruki Murakamis fortællinger kan alt ske. En mand kan blive beordret til at finde et bestemt får i en anden del af Japan eller et klædeskab giver adgang til den underjordiske verden. Murakamis univers er som mystiske portaler til nært beslægtede verdener, men består også af katte, jazz og særligt mænd, der leder efter kvinder. Det er Mette Holm, som igennem tiden er blevet Murakamis danske oversætter, der er ugens gæst i Bogfolk. Hun fortæller om det magiske univers, om hvordan han fortryller selv dagligdagen, og hvordan det er at tage til Japan for at tilbringe tid med forfatteren selv. Den japanske forfatters litterære univers er blevet beskrevet som mystisk, surrealistisk og filosofisk med en 'kafkask' behandling af temaerne som fremmedgørelse og ensomhed. Lyt med på dagens afsnit og få en tur igennem portalen ind i denne betagende verden. See omnystudio.com/listener for privacy information.

De seneste fem år har Alm. Brand været gennem en omfattende transformation med både frasalg og markante opkøb. Nu står selskabet overfor det næste vækstkapitel, der skal være med til at udfolde Alm. Brands potentiale og ikke mindst skabe værdi for aktionærerne. I denne særudgave af Millionærklubben bliver du forhåbentlig meget klogere på forsikringsbranchen, hvordan teknologi kan gøre en forskel for både kunder og selskaber og Alm. Brands nye strategi. Finansdirektør i Alm. Brand Andreas Ruben Madsen fortæller historien. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

På torsdagen kom hovrättens dom i fallet med de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth som hittades döda sommaren 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommaren 2023 försvinner Mohamed och Layth från sina socialtjänstplaceringar i Nyköping. En tid senare hittas de döda i olika skogsområden utanför Stockholm. Motivet tros vara att Foxtrotnätverket anklagade dem för att ha stulit två vapen. I tingsrätten dömdes tre män till livstids fängelse för inblandning i mordet på Mohamed men ingen dömdes för mordet på Layth. Enligt rätten räckte inte bevisen för att slå fast när, hur och var han dog. Men hovrätten gör nu en helt annan bedömning, efter att åklagaren Hanna Cardell lagt fram ny bevisning i form av expertyttranden av de bilder gärningsmännen tog på Layth i skogsområdet.Familjehemsmamman, där Layht bodde i runt ett år, har följt den rättsliga processen och också haft kontakt med Layths anhöriga. Vi har sökt dem men inte fått svar. ”Det känns väldigt skönt att de har fått upprättelse”, säger hon.Programledare: Petra Berggren Producent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi gästas av Lukas Syberyjski för att sammanfatta hans första säsong som chefstränare för AIK dam, blicka framåt mot nästa och reda ut vad en "non stop-player" är.

Nyheterna Radio 17:00

Nyheterna Radio 06:00

I veckans avsnitt av Barnet Går gästas vi av poddaren och influencern Linnéa ”Nea” Holm, andra halvan av podcasten Surret, som delar med sig av hur det är att vara två-barns-mamma. Efter att ha fått bröstcancer under första graviditeten gick Nea igenom delar av sin cancerbehandling samtidigt som hon försökte landa i sin nya roll som mamma.Nea berättar öppet om känslan av att inte vara en ”bebismamma”, om hur mamma-identiteten tog tid att växa fram, och om hur lätt det är att tro att man är ensam i att tycka att spädbarnstiden inte är den roligaste fasen.Idag, med två flickor på 2,5 och 6 år, tycker Nea att livet som mamma är roligare än någonsin. Detta är ett fint, ärligt och tröstande samtal för alla som känt att bebisåret inte var ens bästa period – men som ändå hittat hem i föräldraskapet med tiden.Vi pratar också om:skillnaderna mellan första och andra barnethur familjens stöd från mor- och farföräldrar gjorde den första tiden lättarevarför tvåbarnschocken inte kom direkt – utan smög sig påhur relationen påverkades och varför två barn blev tuffare än ettFölj oss gärna på Instagram @vattnetgarförsta året som mamma, bebistid utmanande, nybliven mamma cancer, bröstcancer graviditet, mammaidentitet, tvåbarnsliv, tvåbarnschock, Nea Holm, Linnea Holm, Surret podden, bebistid inte min grej, olika personligheter barn, mamma i kris, spädbarnstid jobbigt, föräldraskap ärligt, stöd från morföräldrar, stöd från farföräldrar, relation efter barn, två barn tufft, Barnet Går podcastSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Google udråbes som de nye AI-konger. Efter år med AI-bommerter og en ydmygende jagt på OpenAI lancerer de nu Gemini 3. For første gang i syv år overhaler Alphabet Microsoft i værdi, og stemningen internt i Google skifter fra undskyldende til stolt. Vi tester den. Og så nærmer Tim Cook sig udgangen hos Apple. Apples høflige, driftsikre, men notorisk Excel-drevne topchef står foran sit exit efter 14 år, hvor værdien steg, men magien svandt. Hvilket eftermæle efterlader han? Og hvem skal afløse ham? Vi får besøg af David Heinemeier Hansson, der har været gigantisk Apple-fanboy - men nu har forladt dem. Og så ser vi nærmere på Musks Grok 4, der nu beskriver sin skaber som verdens bedste til... alt. Inklusive at drikke sin egen urin. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, vært, og Henrik Moltke, DR's techkorrespondent.

Nyheterna Radio 08:00

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lovisa var först ut i Sverige med att ta emot sitt barn vid sin kejsarfödsel, den 9 september 2025. Det kallas MAC och står för - Mother Assisted Cesarean, vilket innebär att modern aktivt deltar genom att ta emot bebis vid lyft ut ur livmodern.Lovisa som väntade sitt tredje barn, och själv jobbar som barnmorska låter oss hänga med på en superspännande bebisresa! Efter två tidigare tuffa födslar som båda slutat i "urakuta" (vi kallar dem hellre omedelbara) kejsarsnitt, ville hon ha revansch och såg en möjlighet med MAC.Vi tar det från början och får höra om de första två födslarna, sedan är frågorna många angående MAC:Varför? Din/er upplevelse? Fördelar? Hur gick det till? Din partners inställning? Största utmaningen? Personalens bemötande, Förberedelser? ..... mm mm.Frågan är också, kommer fler födande vilja ha MAC nu när Lovisa satt "trenden", och kommer det implementeras på flera svenska sjukhus!? Vi hoppas att många hakar på, för det är stort och fantastiskt när vården lyssnar och gör sitt bästa för att tillmötesgå kvinnors önskningar! På så sätt ökar vi chansen för positiva upplevelser.Inom kort spelar vi in ett avsnitt där Lovisa och Carina svarar på frågor om MAC, så skynda dig att ställa frågor på vårt Instagram @babyzpodcastAvsnittet spelas in i samarbete med FRIDA - FRIDA som bland annat säljer suveräna ärrplåster i silikon för kejsarsnitt, rekommenderade av gynekologer, hudläkare och plastikkirurger! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tage Frandsen vokser op hos sine bedsteforældre, fordi hans mor tilsyneladende ikke kan overskue at have ham. Indtil en dag, da han er fire år gammel, og hun pludselig vil have ham tilbage. I de næste seks år bor han sammen med sin mor og hendes nye mand, men der er øretæver i luften, og han føler sig slet ikke velkommen. Den dag hans stedfar truer hele familien med et gevær, insisterer 10-årige Tage på, at de flytter hjem til bedsteforældrene. Efter noget tid finder hans mor en lejlighed, men Tage nægter at flytte med hende. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

På i slutet av 1600-talet var sex ingen privatsak. Samhället straffade otrohet mellan gifta med döden. Och Hälsta, utanför dagens Hallstahammar i Västmanland, tycks varit en tummelplats för sex och brott.I utförliga rättegångsprotokoll från 1685 från Snevringes häradsrätt får vi möjlighet att ta del av en mörk historia om otrohet, mordförsök och gamla familjefejder. Bondmoran Anna Persdotter anklagas inte bara för att ha försökt giftmörda sin man Johan Johansson med arsenik, utan att ha bedrivit hor med drängen Anders och flera andra män.I reprisen av avsnitt 49 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Karin Hassan Janssons och Jonas Lindström om deras bok Horet i Hälsta som lyfter fram ett bortglömt rättsfall från stormaktstiden som fungerar som en tidsmaskin tillbaka till en värld där äktenskapsbrott bestraffades med döden.Det är pigan Brita Johansdotter som anklagar sin tidigare husmor. Misstankarna uppstod när husmodern bad pigan att inte diska upp ett ölstop. Då upptäckte Brita tre små smulor. Efter frågor om smulorna rykte Anna stopet ur händerna på pigan.Under 1600-talet fanns Moses lag från gamla testamentet som appendix till lagboken. Därmed kunde människorna dömas till döden för otrohet, men också för att ha slagit sin far. De flesta benådades dock i högre instanser.Bild: Helvetet framställs i Hortus deliciarum, ett medeltida uppslagsverk skapat av Herrad av Landsberg på 1100-talet. Djävulen syns nere till höger i bilden, omgiven av syndare i straffets grepp. Illustrationen är ett exempel på den didaktiska konsten i medeltida kloster, där bilder användes för att undervisa om teologi och moral. Verket visar hur medeltidens människor föreställde sig efterlivet och de eviga konsekvenserna av synd. Bild: Herrad av Landsberg, Hortus deliciarum, Upphovsrätt: Public Domain. Musiken som inleder är Bach BWW 565: Toccata and Fugue in D Minor by James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I en tidigare version av den här sändningen slog vi fast att personal i Hässleholms kommun rakat en ”hitlermustasch” på en omsorgstagare. Händelsen har Lex Sarah-anmälts och utredningen är klar. Rätt är att utredningen inte kunnat slå fast vad som hände och att den utpekade personen nekat till handlingen, enligt utredaren. Rättelsen gjordes den 27 november 2025.

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på SupertipsetFullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info:Idag har vi äran att välkomna en oerhört stor allsvensk profil, Martin Mutumba!Vi inleder i sedvanlig ordning med en skräddarsydd faktaruta, där vi djupdyker i 2LAX9-tatueringen, "tjockis-finten" och mycket mer.Vi tar oss sedan in på Martins boksläpp, som han är aktuell med just nu. Hur kommer det sig att han skrev en barnbok? Vad handlar den om?Något som kommer på tal genomgående under avsnittet är orten, och i Martins fall Rinkeby. I samband med det fick Martin lista sina topp fem spelare från orten.Efter det rör vi oss vidare till lite AIK-snack. Hur hade Martin Mutumba passat under Mikkjal Thomassen?Vi avslutar som vanligt med lyssnarfrågor, där Martin skickat in frågor till sig själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

läs hela innehållet här nedan: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA pressar Ukraina – EU sätts på provZelenskyj beskriver läget som ett av landets svåraste efter att USA lagt fram ett förslag med stora ukrainska eftergifter och en snäv deadline. Hör Lubna El-Shanti, SR:s Ukrainakorrespondent och Andreas Liljeheden, SR:s EU-korrespondent om vad som står på spel.Preventivmedel fast i Belgien efter politisk strid med USAEtt stort lager med preventivmedel – p-piller, kopparspiraler och p-stavar – avsedda för bistånd till flera afrikanska länder har fastnat i Belgien. USA vill förstöra lagren med hänvisning till abortpolitiken, medan belgisk lag i Flandern förbjuder att förstöra användbart medicinskt material. I väntan på lösning blir konsekvenserna akuta: upp till 1,4 miljoner kvinnor riskerar att stå utan preventivmedel, och kliniker i bland annat Kenya varnar för fler osäkra aborter och ökade hälsorisker.Liberalismens kärna idagVi fördjupar oss i vad liberalism betyder i dag: frihetens gränser, ansvar, rättsstat och individens rättigheter. Har de liberala värdena försvagats i praktiken, och hur kan liberalismen tala till nya väljare utan att urholka sin idégrund? Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, analyserar utvecklingen och de vägval som formar liberal politik framåt.Sekulär själavård i stalletPå Domsöndagen, kyrkoårets sista, fortsätter medlemsantalet i Svenska kyrkan att sjunka – och generation Z beskrivs som den mest sekulära någonsin. När kyrkan inte längre tilltalar, var vårdar människor sin själ? Vi möter miljöer och praktiker där omsorg, gemenskap och stillhet erbjuds utanför traditionella religiösa ramar.Krönika av Agri IsmaïlOm hur “dolda händer” styr tekniken som sägs förenkla livet, händer som sitter på människor som arbetar som om de vore osynliga.Panelen: Fossilfritt, urfolksrätt, bag-in-boxPanelen diskuterar COP30 i Brasilien och kärnfrågan om fossila bränslen: ska Sverige bli helt fossilfritt, hur, och i vilken takt? Därefter urfolksrätten: bör regeringen ratificera ILO 169 för att stärka samernas självbestämmande och rätt till mark och naturresurser? Slutligen folkhälsa och Systembolaget: är det dags att stoppa vin och sprit på box, givet tecken på ökad konsumtion?Timme 2:COP30 är över, ett avtal utan fossilplan väcker frågorCOP30-avtalet saknar en tydlig plan för utfasning av fossila bränslen, trots hårda förhandlingar. USA:s uteblivna delegation försvagade EU:s position gentemot producentländer. Nu krävs skärpt nationell styrning i EU och Sverige – hör Åsa Persson, ordförande för Klimatpolitiska rådet.Stegrafrossa i norr: Boden bygger stålverkI Boden reser stålbolaget Stegra vad som uppges bli Sveriges största stålverk. Trots rubriker om finansieringsoro fortgår bygget och rekryteringar. Vi besöker Internationella skolan, talar med kommunens företrädare och får forskarperspektiv från Luleå tekniska universitet på vad stora industriprojekt innebär för kompetensförsörjning, ekonomi och lokalsamhälle.Oljebolagens broms i omställningenOljeindustrin drar tillbaka flera omställningsmål – lönsamheten är bättre utan starka styrmedel, och en del satsningar styrs mot plast- och kemiindustrin. Efter en period av “grön våg” har regelverk rullats tillbaka i USA och EU, samtidigt som Kina pekar mot nettonoll 2060. Fredric Bauer, forskare vid Lunds universitet och medförfattare till senaste IPCC-rapporten, förklarar mönstren och konsekvenserna.Satir: RadioskuggaVeckans satir tar sig an samtidens politiska och kulturella skav.Orosdanser – humor, igenkänning och allvarFöreställningen Orosdanser på Stockholms stadsteater har hyllats som träffsäker och oväntat rolig utan att trivialisera. Regi av Ada Berger, med inspiration från Roland Paulsens bok om oro. Med humor och koreografi skildras både privat och kollektiv oro – från kroppsliga bekymmer till globala hot – och vad som händer när vi delar det som ofta känns som skam och ensamhet.Kåseri av Mark Levengood: Skammen i Japan – glömd present och älgnyckelringMark glömmer en gåva i Japan och skäms. En älgnyckelring gör inte saken bättre. Om hövlighet och kulturkrockar.programledare: Jesper Lindauproducent: Anders Diamanttekniker: Christian Barter

Hvordan går du fra rollen som topchef til posten som bestyrelsesleder? Og hvordan finder du vej til de største poster i bestyrelsesverdenen? Det fortæller Jørgen Jensen, en af de mest indflydelsesrige bestyrelsesledere herhjemme, om i dette afsnit af Bestyrelsestoppen. Efter en årrække som topchef – først i Nilfisk og siden i Widex – begyndte lysten til en bestyrelseskarriere for alvor at melde sig hos Jørgen Jensen. I dag er Jørgen Jensen bestyrelsesleder i Ambu, Velux, 3Shape, Micro Matic og Weibel Scientific. I dette afsnit af Bestyrelsestoppen fortæller han om sine erfaringer – og om, hvordan man skaber det bedste bestyrelsesarbejde. Gæst: Jørgen Jensen, bestyrelsesleder i Ambu, Velux, 3Shape, Micro Matic og Weibel Scientific. Vært: Søren Linding, erhvervskommentator og debatredaktør på Finans. Podcastredaktør: Kasper Søegaard. Arkivfoto: Ida MunchSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Rune Ingemann, teknikchef på r8Dio, er midlertidigt indlogeret hos radiodirektøren. Efter en hyggelig men hektisk morgen for de to står den på forberedelse til årets store nisseafbrændingsoptog. r8Dios nye genopdragelsesprojekt, Harald Toksværd, skal have en indflyvning til traditionen og sammen brainstormer de over, hvad Haralds rolle skal være. Allan Sindberg er dybt optaget af at producere Den gule sofa, men kan Klavs mon hjælpe med at finansiere det sidste program? Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter et par udfordrende år har det danske medicoselskab Ambu bragt sig tilbage i en styrkeposition. Nu står selskabet overfor en ny strategi, der skal sikre vækst og værdiskabelse til glæde for aktionærer, kunder og patienter. Hør adm. direktør Britt Meelby Jensen fortælle om planen frem mod 2030, og hvordan man som topchef højner tilfredsheden blandt medarbejderne og sikrer resultater. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

I 2009 begår Anna Libaks lillebror selvmord. Han har i mange år været psykotisk, og derfor er overraskelsen er ikke stor. Det er sorgen til gengæld. Hun tror ikke, at hun nogensinde kan blive glad igen, og det gør det ikke bedre, at hendes mor bebrejder hende brorens død. Otte år senere dør Annas far. Der er ingen sorg, men til gengæld en ny erkendelse. Da Anna Libak skal tømme hans hjem, finder hun en stor mængde tomme pilleglas. Først der går det op for hende, at hendes far også var psykotisk. Efter hans død ser hun ham i et andet lys. Efter Annas mor er blevet dement, må hun også her justere på det billede, hun har haft af sin mor. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter en mandatperiod i malpåse är marknadshyror tillbaka på den politiska scenen. Eller ja, nu har Moderaterna döpt om dem till "Trygghetshyror" för att ingen ska tro att det handlar om chockhöjda hyror för 3 miljoner svenskar. Men det är precis vad det gör och det är precis vad vi får om högern vinner nästa val.

Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att ha sålt sex i flera år föds en idé: att bli åklagare och ta revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.Simon Häggström hittar OttiliaNär polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.Ottilia är bara 13 år när hon säljer sex första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution. Tills den dag då allt vänder.Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.Producent: Martin JönssonSlutmix: Astrid AnkarcronaKänner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:* Mikamottagningen Stockholm* Mikamottagningen Göteborg* Ungarelationer.se* Ellencentret* TalitaPrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:https://www.karolinska.se/preventell

I 1999 flytter Anna Libak med mand og to små børn til Moskva. Hun bliver Ruslands-korrespondent for Berlingske, og han får job som fuldmægtig på ambassaden. Efter fire år flytter familien hjem igen, og kort efter får Christian job i Bruxelles. Anna Libak bliver i København med deres to små børn. Hun prøver efter bedste evne at være en rigtig mor, selvom hun godt ved, at hun ikke ligner de andre mødre i skolen, og bliver set på som en, der vil stjæle de andres mænd, når hun ankommer alene til sammenkomster på børnenes skole. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Russerne har kastet sig over det danske kommunalvalg med en kavalkade af cyberangreb. Men var der reel fare - eller var det bare digitalt drilleri? Og hvem er gruppen NoName057(16) egentlig? Kina buldrer frem med nye AI-modeller i vanvittigt tempo. De er billige, og de er næsten på niveau med de amerikanske. Er kineserne bare billige kopimestre - eller er de faktisk i gang med at overhale USA indenom? Vi taler med Asien-korrespondent Philip Roin. Dansk Folkeparti fik trykt en kronik i Jyllands-Posten fyldt med opdigtede citater. Efter at artiklen nu er trukket tilbage, melder spørgsmålet sig: Var den skrevet af en AI? Henrik dykker ned i sagen og forsøger at få ChatGPT og Grok til at genskabe DF's kronik. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker, og Henrik Moltke, DR's techkorrespondent.

När ett hajpat techbolag börjar hyra ut lägenheter på korttidskontrakt blir polisen intresserad av gästerna. Till det gula tegelhuset på Katarina Bangata på Södermalm kommer en strid ström sexköpare. Polisen uppmanar företaget som driver hotellet att få stopp på det som sker i lägenheterna men utan resultat. Då fattas ett unikt myndighetsbeslut.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Katrin KrantzProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Förra veckan toppade en AI-genrerad låt Billboardlistan för första gången någonsin. Det handlar om låten Walk My Walk av "artisten" Breaking Rust. Och en mystisk AI-låt har blivit viral på Tiktok – vilket får användare att rasa. Björn Jeffery frågar sig om det spelar någon roll hur låten har gjorts eller om en bra låt är en bra låt helt enkelt. Sophia Sinclair har åter dykt ner i micro-dramats förlovade land. Kanske är detta den nya såpan - en bespottad men älskad genre. Och så hittar podden den bästa AI-kritken – i en AI-låt.

Efter ett drygt års paus drar Edward Blom och Mats Ryd nu igång sin smörgårdsbordspodd igen. Signaturmelodin, samtalsämnena och alkoholromantiken är intakta, så att alla lyssnare kan känna sig helt trygga – men ljudteknikern Anders Lundström är ny, och kanske har de tvenne poddpratarna några fler repor i lacken än tidigare. Eller "med lite mer wabisabi", som Mats uttrycker det.Under inmundigande av lite belgisk öl och en hel del champagne diskuterar de tu hösten som varit, exempelvis Edwards "55-årsfest, med en air av 50-årsfirande", vad han gjorde i Visby domkyrka nyligen och listeria-utbrottet på krogen Coco&Carmen i Stockholm.På uppdrag av en lyssnare listar de fem goda eller rentav mycket goda anledningar till att dricka alkohol, men de hinner inte riktigt komma fram till om hinkgroggen "Yngsjömordet" – apropå ännu en lyssnarfråga – skulle kunna vara en sjätte eller ej (troligen inte).Mats oroar sig för att Edward ska drabbas av "Barbara Streisand-effekten" och tillsammans lanserar de begreppet "åsten", vilket syftar på någon eller något som är "till åsyn i en rännsten" (exempelvis en kandidat för det av Bellman påhittade sällskapet Bacchi Orden).Välkomna att skicka lyssnarfrågor till: podden@edwardblom.se !

Under 1800-talets andra hälft förvandlades Norrland från en avlägsen periferi till ett centrum för svensk industrialisering. Efterfrågan på virke från Europas snabbt växande städer sammanföll med tekniska landvinningar såsom ångsågar och förbättrade flottningsleder.Men tillväxten hade en mörk baksida: baggböleriet. I Baggböle utanför Umeå anklagades träpatroner som Dickson för att olagligt ha avverkat Kronans skogar. Bolagen misstänktes också för att lura eller pressa småbönder att sälja sin skog till underpris. Detta skogsindustriella vilda västern ledde till att bolagen samlade på sig enorma arealer.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, historiepoddaren och norrlänningen Robin Olovsson om träpatronernas tidevarv i Norrland under 1800-talet. Olovsson är aktuell med boken Historien om Norrland. Del 2: Framtidens land.Politiska och ekonomiska reformer spelade en avgörande roll för skogsindustrins utveckling. Skråväsendet avskaffades 1846, näringsfriheten genomfördes 1864, och aktiebolagslagen från 1848 underlättade kapitalanskaffning till nya industrianläggningar. Den engelska importtullens avskaffande på virke 1842 och 1851 fick dock störst betydelse, i kombination med Storbritanniens snabba industrialisering som skapade en massiv efterfrågan på skandinaviskt timmer.Under tidigt 1800-tal etablerades flera skogsbolag och sågverk längs Norrlandskusten och vid de större älvarna. Ett exempel är sågen i Baggböle utanför Umeå, som från 1840-talet blev en av de mest framstående i Västerbotten. Sågverksindustrins genombrott sammanföll med lanseringen av ångsågar och avskaffade tullar på trävaror, vilket öppnade internationella marknader och ledde till ökad produktion och export.Sundsvall symboliserade mer än någon annan plats denna nya epok. Efter den förödande stadsbranden 1888 återuppbyggdes centrum i sten – ett uttryck för självförtroende, kapital och framstegsanda. Staden blev ett kommunikationsnav och var en av de första utanför storstäderna att kopplas till Telegrafverkets stamnät. Det var också i Sundsvall som Sveriges första stora arbetarstrejk genomfördes, år 1879.För bönder och arbetare i Norrland innebar träindustrins framväxt både möjligheter och bördor. Många småbrukare arbetade vintertid som timmerhuggare, medan kvinnorna skötte gården. Skogsarbetet var slitigt och ofta farligt – men också en väg till kontantinkomster i ett annars självhushållande system.Industrialiseringen skapade nya samhällen, klassklyftor och en helt ny arbetsmarknad. I byarna växte skolor och affärer fram, men även kreditskulder, inspektorer och disponenter. Ett nytt klassamhälle föddes, där träpatronernas marmorsalar stod i skarp kontrast till arbetarnas enkla träkåkar i ytterområdena.Oscar Dickson, Fredrik Bünsow och Carl Kempe var några av de namn som kom att eka i både Stockholm och London. De byggde inte bara upp sågverksimperier längs Norrlandskusten – de lät även uppföra praktfulla byggnader. Hallwylska palatset i Stockholm, Bünsows villa i Diplomatstaden och det sagolika Tjolöholms slott i Halland är monument över de förmögenheter som sågverksindustrin möjliggjorde.Bildtext: Timmerflottare i Haverö socken, Medelpad, under slutrensning – eller ”rumpning” – av timmer som fastnat på stenar när vattenståndet sjunkit, omkring 1910. Foto: Okänd fotograf. Public Domain, via DigitaltMuseum.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att i månader ha kämpat för att stoppa offentliggörandet av Jeffrey Epstein-filerna har Donald Trump nu gjort en helomvändning och beordrat republikanerna att rösta för att släppa dem. Men vad föranledde den plötsliga svängningen? I veckans huvudepisod pratar vi republikanerna som för en gångs skull inte följde Trumps orders, Trumps katastrofala hantering av det hela samt hans möjligheter att hitta en utväg. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Socialdemokratiet kæmper for livet i København. Efter over 100 års dominans risikerer partiet at miste magten og derfor har Mette Frederiksen sendt Pernille Rosenkrantz-Theil i front. Hun lover gratis børnepasning, flere p-pladser og stiller kun op til samarbejde, hvis hun får borgmesterkæden. Men er det kampgejst eller desperation? I dag spørger vi Pernille Rosenkrantz-Theil, hvor langt hun er villig til at gå for magten i hovedstaden. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 13. november 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.