Podcasts about efter

Efter helgen i Paris pratar vi om varför resan blev en oväntat perfekt mix av jobb och vila, hur vi hittade ett gemensamt tempo och varför vi borde resa mer ihop. Det blir aktivist-yoga, kulturkrockar, champagne som kvällsritual och varför vi numera lämnar barer efter tre minuter om (w)iben är fel… Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den kendte og populære australske strand Bondi Beach blev søndag forvandlet til et gerningssted. 15 mennesker blev skudt og dræbt af to gerningsmænd, mens de fejrede den jødiske højtid hanukkah. Efter fundet af et hjemmelavet ISIS flag i gerningsmændenes bil, er angrebet blevet forbundet til Islamisk Stat og en 24-årig er blevet sigtet for terror. I det her afsnit fortæller Politikens Asienkorrespondent Sebastian Stryhn Kjeldtoft, hvad vi i dag ved om angrebet på Bondi Beach. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Arne Juhl blev Socialdemokratiets folkelige frontfigur. Symbolet på et Danmark, der passer på dem, der har slidt hele livet. Men nu tvivler Arne selv. Efter årtiers loyalitet mener han, at partiet har mistet forbindelsen til arbejdervælgerne, og han overvejer at vende dem ryggen. Vi fortæller Arnes historie og spørger ham, hvad han savner fra sit parti gennem 40 år. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 12. december 2025.

Det börjar med att Carin pratar tyska vilket bokstavligen leder in i Vivis nedre regioner. Efter det går det bara utför och vi passar på att förstöra julstämningen totalt. Hepp!Med: Vivi Wallin & Carin da Silvaviviochcarin.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Billetter til Duften af harpiks live show https://www.yourticket.dk/?ytroute=/arrangementer/54127/niklas-landin-og-lasse-svan-de-bedste-historier-fra-landsholdet/   SÅ ER DET NU, kære lyttere! - vi håber at se jer!   Vær med til en sjov, spændende og indsigtsfuld aften, når Niklas Landin og Lasse Svan gæster Spektrum i Odder og deler ud af de bedste historier og minder fra deres tid på håndboldlandsholdet. Journalist Jonas Landin er vært.   I showet skal du blandt andet høre om de vildeste kampe, særlige momenter, mål og redninger og hvordan man kommer videre efter de mere problematiske og svære perioder, man som håndboldspiller også oplever.    Der bliver også tid til både quiz og drillerier samt tips og tricks til hvordan man skyder og reder straffekast og hvordan man bedst psyker sin modstander i vigtige kampe. Pladserne er alle unummerede siddepladser.   Autografer efter showet! Efter showet står Niklas Landin og Lasse Svan klar til at skrive autografer til alle gæster med billet. Så husk din håndbold, din trøje eller andet, så det kan blive signeret.   Showet er til alle aldre fra 8-99 år, så hele familien er velkommen - vi glæder os til en god aften!   Parkering Der bliver trangt på parkeringspladserne, så kom gerne på gåben eller cykel. Det med småt Showet bliver opsat i et samarbejde mellem Odder Håndbold, Spektrum Odder, Duften af harpiks podcast og Radioteket. Billetten refunderes hverken ved fejlkøb eller ændringer i programmet, men udelukkende i tilfælde af aflysning af hele arrangementet.   Billetgebyrer refunderes aldrig.   ............................... Følg med på Instagram https://www.instagram.com/duftenafharpiks_niklas_landin/ Facebook https://www.facebook.com/duftenafharpiks/ ................ Kontakt angående samarbejde: radioteket@radioteket.dk Musik af Jacob Lee og Jonas Landin

Det er de helt store, der kæmper, når der er opkøbsarmlægning mellem Netflix og Paramount. Kan vi udlede noget universelt af teksten? Vi ringer også til Europaminister Marie Bjerre på en knasende forbindelse. EU har vedtaget omnibus-regelforenklingspakken. Ifølge Bjerre er det et nybrud. Er vi overbevist? Til sidst er Stefan Plenge, CEO hos nemlig.com med på en forbindelse. Efter 15 år med underskud er der sorte tal på bundlinjen lige rundt om hjørnet. Hvordan det? Og hvordan ser fremtiden ud for hjemmeleveringen? Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Marie Bjerre, Europaminister fra Venstre og Stefan Plenge, direktør og stifter hos nemlig.com.

Efter ett år av tvära karriärkast och en imponerande rad nya arbetsuppgifter, så parkerar vi oss framför mickarna för att ringa in vad vi egentligen gjort och lärt oss i år. Lotta har ju startat upp och drivit ett byggåterbruk och Katta har vickat som hotellchef i fjällen. Det pratas hotelldrift och byggåterbruk och randiga arbetsdagar, som är allt annat än tråkiga. Katta har tappat bort berusade reseagenter och Lotta har ev börjat uppskatta skärmjobb hemma igen..i väldigt lagom dos. Ett avsnitt för dig som funderar på om det inte vore på sin plats med ett litet karriärbyte i livsgrytan (eller åtminstone en liten omrörning med sleven)? -------------- FINNS DITT NÄSTA JOBB I DALARNA? Vår samarbetspartner InDalarna har något att berätta för dig: Dalarna är fullt av livskvalitet OCH är en ruskigt het karriärregion. Här kan du inte bara bo och leva närmre naturen, du kan samtidigt förverkliga dina karriärdrömmar inom ny, hållbar teknik & industri. Det finns ett stort behov av kvalificerad kompetens, så kika in på www.indalarna.se och läs mer. Kanske väntar ditt drömliv där? -------------- Avsnittet är klippt av Ida Kabel > www.dagnyrecords.com - TACK Ida! -------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / @sven-karlsson-1 --------------

Varför fungerar det inte? Jan Henrik Swahn reflekterar över parkeringarnas expansion och över den enda gång han lyckades fickparkera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Redan för tio år sedan satte min långe och kutryggige granne ord på problemet. Efter fem decennier och lika många restauranger hade han övertalats av sin fru att flytta hem till Samos igen med henne. På ön såg han till att trädgården cementerades och att en grind i gjutjärn monterades. Vi förstod ingenting. Gatan utanför huset var smal och brant. Hur skulle han ens kunna drömma om att köra in en bil där. Till slut måste polletten ha trillat ner för plötsligt utbrast han: ”Vad tusan ska man med ett hus till om man inte kan parkera sin bil utanför?”Jag hade god lust att svara honom: ”Vad ska man med en bil till om man inte kan parkera?” Bara en enda gång i livet, under min första uppkörning, har jag lyckats med det, i en isig och brant uppförsbacke där min bilskollärare upptäckt en ledig parkeringsficka. Att jag lyckades få in bilen där gjorde mig så omskakad att jag körde över på fel sida av vägen, varvid dödstystnad rådde under återstoden av uppkörningen.Händelsen har följt mig genom åren. En gång fick jag i uppdrag att köra hem en jättelik Citroën, en så kallad padda. Uppdraget skulle utmynna i en fickparkering, om jag inte hunnit krocka innan dess vill säga. Så skedde inte. Det hade annars räddat mig från fickparkeringen. Nu saktade jag ner vid den enda lediga rutan i hela den delen av stan och en snabb bedömning sade mig att det skulle gå men knappast på första försöket. Efter fyra misslyckade ansatser hade det bildats folksamling på båda trottoarerna.Det här var före mobiltelefonernas tid, annars är jag övertygad om att samtliga församlade kring paddan skulle filma mig med sina små löjliga smarttelefoner och göra mig viral på sociala medier.På något sätt måste jag ha tagit mig levande ur situationen men jag minns inte längre hur. Bara den krypande paniken i början. Var det den som folk luktade sig till eller var det storleken på rutan? När min fru letar parkering i Aten och hittar en ledig ruta är det alltid någon bilist som stannar precis bakom henne i hopp om att sno åt sig platsen om hon skulle misslyckas och åka därifrån. Vad det kan göra med en människa är lätt att förstå.Men varför ska det behöva vara så? Varför kan man inte bara göra parkeringsrutorna större? Lite asfalt mer eller mindre spelar väl ingen roll.För min granne på Samos fick bristen på yta stora konsekvenser. Som den amerikan han var blev han deprimerad och har sedan dess inte satt sin fot på ön. Han flyttade tillbaka till New York, satte på teven och parkerade sig själv i soffan. Därmed hade parkeringslobbyn på Manhattan förlorat en av sina varmaste förespråkare. Den är visserligen inte lika högröstad som på annat håll, närmast beskedlig jämfört med städer som Chicago eller Boston där filosofin varit att det måste finnas lika många parkeringsplatser som det finns människor. Enligt denna kan det finnas väldigt många människor på vissa platser vid vissa tidpunkter och då måste det finnas många parkeringsplatser tillgängliga, på en väldigt liten yta. Smärtgränsen för hur långt amerikaner kan tänkas stå ut med att promenera lär ha bestämts till tvåhundra meter. Det kan ha lett till att väldigt många hus som inte ansetts absolut nödvändiga har rivits här för att ge plats att bygga bilgarage på höjden.Den svenska plan- och bygglagen rymmer ett antal förordningar gällande antalet parkeringsplatser som måste till för att ett bygglov ska beviljas. De verkar förnuftigt formulerade, ingenting att gå i taket över. Samtidigt har jag svårt att hitta uppgifter om vilka konsekvenserna skulle bli om man struntade i dem. Så jag prövar att jämföra lite med USA i stället. I Henry Grabars bok ”Paved Paradise”, (”Det stensatta paradiset”) drivs tesen att det är filosofin om fri parkering åt alla som har kört landet i botten. Lagarna för nybyggnation är i USA precis som i Sverige skrivna så att för varje kvadratmeter boyta krävs en viss parkeringsyta. Vill man då bygga på en tomt som förefaller rimligt stor för ett trevåningshus måste man se till att huset förses med ett visst antal parkeringsplatser på själva tomten för att inte öka risken för att folk parkerar på gatan. Antalet parkeringsplatser riskerar bli så pass stort att byggkostnaderna framstår som orimligt höga och kräver arkitektoniska lösningar helt och hållet anpassade efter antalet inhysta bilar. En entreprenör som vill bygga lägenheter för lågavlönade kan inte kringgå villkoren för bygglov utan måste skapa lika mycket parkeringsyta som för all annan nybyggnation. Parkeringsplatser i två källarplan skulle motsvara kraven men då höjs priserna för bygget så mycket att de tilltänkta familjerna inte längre har råd att flytta in. Ingen av dem har för övrigt någon bil. Minimikraven på parkeringsutrymmen har av amerikanska kommuner helt frankt använts i rasdiskriminerande syfte. Genom att slaviskt följa förordningar som tillkommit för att skapa frihet åt alla amerikanska bilister har man kunnat säkerställa att inga billiga bostäder byggs någonstans i samhället. Med matematisk exakthet krävs en inomhusparkering för varje anställd, en för varje utsatt bord i en simhall, en för var fjärde sittplats i en teater, en för var sjätte sittplats i en religiös byggnad, tre parkeringsplatser för en bokhandel, två parkeringsplatser för tre anställda i en fabrik och så vidare. Är företagen tillräckligt stora blir det stipulerade antalet parkeringsplatser så pass högt att många kommer att ligga mer än de tidigare nämnda tvåhundra metrarna från huvudingången. En anställds befordringsgång kan då enkelt avläsas i avancemanget på parkeringsplatsen.Den som funderar på att bosätta sig i en amerikansk förort bör känna till att garage ingår och har man garage bör man rimligtvis ställa en bil i det. Men att alla amerikaner har bil gäller inte längre. Enligt Grabar har tiotusentals garage illegalt gjorts om till bostäder i USA. Överkomliga hyror överväger behovet av plats för bilar man inte har råd med. Även i Sverige finns förstås problem med höga hyror och även här ser vi en mängd rättsfall rörande folk som utan lov gjort om sina garage till sovrum eller bostäder för uthyrning.Att informera sig om denna värld av expanderande asfalt kan nog försätta läsaren i en lätt dystopisk stämning, men för den panikslagne fickparkeraren i mig väcks ett visst hopp. Grabar spår att självkörande elbilar snart kommer att släppa av oss utanför kontoret eller mataffären varefter de själva letar upp en parkeringsplats, tills det är dags att köra oss tillbaka hem. Det är nästan så att jag ser fram emot att sätta mig bakom ratten igen. En ledig ruta uppenbarar sig, min bil passerar just lagom långt, lägger i backen och sätter på blinkern. Med roat lugn tittar jag snett bakåt – och låter mig fickparkeras.Jan Henrik Swahnöversättare och författareLitteraturHenry Grabar: Paved Paradise – How Parking Explains the World. Penguin books, 2024.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi summerar den avslutade MFF-säsongen… matcherna, prestationerna och känslan av kollektiv uppgivenhet. Vi pratar Pontus Janssons budskap, unga spelare som måste bära mer och varför vila, fys och träningsmetoder blivit avgörande frågor inför nästa år.Dessutom… Europadrömmar, supporterengagemang, behovet av förändring och varför fotboll alltid är större än bara 90 minuter. Och ja… Malmö Live dyker upp igen.Här är biljetterna...(skynda på för de går åt...)https://malmolive.se/program/halla-dar-nere-alive-ii

Hur går man vidare efter ett liv präglat av flykt, övergrepp och svek?I detta gripande avsnitt möter vi Atefeh Sebdani, som delar sin tunga men hoppfulla livsberättelse. Efter år av liv på flykt, övergrepp och ett liv åtskilt från sina föräldrar blev den första graviditeten början på en vändning.Genom sina tre barn har Atefeh sakta läkt många av de sår som uppstod när vuxenvärlden svek – och idag bär hennes historia på mod, styrka och hopp.För Nina Campioni berättar hon öppet och modigt om sin resa framåt.

Vad gör egentligen par som varit tillsammans i många år och fortfarande är lyckliga? I det här avsnittet lutar vi oss mot forskningen från en av världens ledande relationsexperter, John Gottman, och pratar om de konkreta beteenden som gör att kärlek håller över tid. Du får tydliga insikter och praktiska verktyg för hur du och din partner kan bygga den bästa möjliga relationen – tillsammans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag möter vi Dr. Maria Ingström - läkare, författare och utbildad inom funktionsmedicin, hypnos och reiki. När Maria var 25 år, i slutet av sina läkarstudier, drabbades hon av en psykos och blev bältad - fastspänd under många dagar i sträck. Trots en tvångsvård där hon upplevde maktlöshet och övergrepp tog hon sig snabbt tillbaka till läkarutbildningen och lade händelsen bakom sig. Men det fanns alltid en smärta och sorg över vad som drabbat henne i vården. I sin nya bok “Bältad - från psykos till läkare och vägen till en mänskligare psykiatri” delar Maria sin berättelse, men också en djupare reflektion över psykiatrins system, bemötande och behovet av mer mänsklighet i vården. Boken belyser syftet med att utmana övermedikalisering, det ensidiga fokuset på diagnoser istället för på mående och kontext, samt tron på mediciner som den enda boten. Den tar upp vad som saknas i vården, bristen på ett helhetsperspektiv där vi inte bara ses som biologiska varelser utan också som en själ, och vikten av ett relationellt systemiskt förhållningssätt. Maria lyfter också fram de skador som faktiskt orsakas av vården, både fysiskt och psykiskt, samt konsekvenserna av maktobalansen. Efter 22 år som läkare, idag som allmänläkare inom kriminalvården, arbetar Maria i mötet mellan skolmedicin och komplementära metoder såsom funktionsmedicinsk förståelse, hypnos och tapping. Maria försöker hela tiden se den hela människan såsom patienten är. Samtalet rör sig kring metod och förståelse ur ett systemiskt perspektiv, med särskilt fokus på Open Dialogue - en dialogbaserad terapimetod som utvecklades i Finland på 1980-talet, och som bygger på öppenhet, samarbete och respekt för allas röster i vårdrelationen, samt att aktivera patientens relationella nätverk. Tillsammans utforskar vi hur den här helhetssynen kan bidra till en mer mänsklig och lyssnande psykiatri - en vård där både profession och patient får vara medskapande, och där dialogen blir grunden för läkande. Reaktionerna på boken har varit starka och positiva, vilket understryker dess vikt för patienter, anhöriga och personal som vill se en förändring mot en mer medmänsklig och hållbar psykiatri. Detta är det första av två avsnitt som vi kommer publicera. ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Instagram: https://www.instagram.com/both_instead_of_either_or   ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Efter Nobelveckan varvar Jessica Gedin ner genom att läsa vad som skrivs om henne på Flashback. Hon säger att hon ogärna sover och förknippar sömn med döden. I P4 Extra Gästen säger hon att hon tänker fortsätta göra Babel tills någon skjuter henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vores lange odysee med "The Beatles", også kendt som "The White Album" fra 1968, står overfor sit endelige mål.  Vi kan skimte slutningen hvor vi alle bliver puttet i seng af Ringo. Men først skal vi heldigvis grueligt meget igennem – ikke mindst to timers podcast. Side 4 er dér, hvor tingene bliver alvorlige, smukke, grimme, uhyggelige og søde. Det er der hvor enderne mødes og der hvor rejsens endelige mål blotlægges. Toppermost formatet taler om musikken sang for sang, på Beatles-pladerne (også solo...).  Efter tre sider med mange interessante afstikkere, er det nu "Serious Business". For hvad er det egentlig med den der revolution?  Og er der overhovedet nogen der lytter til "Revolution 9"? Nikolaj Muldkjær gør. Han har forberedt sig grundigt, bl.a. med en tegning af en mand i en galge, en stemt Martin D28 guitar, og  med en stadigvæk helt ren "White Album" plakat  - med tekster - på sofabordet. Nikolaj afspiller hele "The White Album" hver gang han har fødselsdag, og han kender pladerne bedre end de fleste. Det kan man godt mærke her hvor det bliver alvorligt. Der er en del spørgsmål der rejser sig: Hvorfor har Yoko en båndoptager med i studiet? Er "Honey Pie" granny shit? Havde Eric Clapton virkelig en slikpose på sin guitar? Hvorfor er det godt at The Beatles ikke spillede Blues? Hvilket track hører "Can You Take Me Back" til? Kan en pick up holde til at køre baglæns?  Og kan ens ører holde til at redigere "Revolution 9"? Og hvorfor presser tårene sig på, når vi runder af med "Good Night"? To timer til dig fra os. https://hakon-holm.dk/shop/elsker-the-beatles/  

I ugens episode anmelder vi selvfølgelig Metroid Prime 4: Beyond. Efter en tumult optakt og lang udvikling er et af de vigtigste spil I seriens historie endelig ude, men kan Retro Studios og Nintendo overvise os om det var ventetiden værd? Hør også vores udlægning af det store flødebolleshow, aka. The Game Awards, og om Nintendo vandt noget! Hør om det og mere til i ugens episode.

Andrea har upptäckt ett beteendemönster hos par som letar ny lägenhet och Mathilda kan bara instämma. Efter två tandläkarbesök har Andrea kommit fram till att hon inte är som de andra patienterna... Mathilda får en present av Andrea och berättar om sina julplaner. Vad är tjejernas tankar efter att ha sett Hatet och Sean Combs: The Reckoning? Och var är det en annan poddare lagt ut på instagram story som gav de båda kalla kårar? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trump trappar upp mot Venezuela Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter attackerna mot misstänkta narkotikasmugglare utanför Venezuelas kust, har nu den amerikanska militären beslagtagit en venezolansk oljetanker. ”Sjöröveri”, säger den venezolanska regimen, legitim aktion mot sanktionerad råolja, säger Trumpadministrationen.Hör också om nya inreseregler för turister där de amerikanska myndigheterna bl a kräver att få granska alla resenärers sociala medier fem år tillbaka. Det föreslås gälla ett 40-tal länder, bl a Sverige. Plus: vilka ministrar är det som gör ”pull ups” på en flygplats inför pressen? Svaret finns i dagens avsnitt!Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, USA-korrespondenter Programledare: Roger WilsonProducent: Anna Pandolfi

I ugens Radio Information ser vi nærmere på et udlændingepolitisk strammerkapløb, der har varet siden årtusindskiftet. Vi går på jagt efter en etisk flæskesteg til jul og ser tilbage på et popkulturelt år præget af vrede som lokkemad --- Med mindre end et år til næste folketingsvalg er der for alvor gået overbudspolitik i udlændingeområdet – senest med Venstres ønske om at trække Danmark ud af statsborgerretskonventionen. Journalistisk chefredaktør Anton Geist har fulgt dansk udlændingepolitik i årevis og leverer det store overblik over et strammerkapløb, som har stået på siden årtusindskiftet, og hvor remigration og statsborgerret blot er den foreløbige og logiske kulmination. Begge dele, siger han, bygger på den præmis, at nogle af de mennesker, der er kommet udefra, aldrig kan blive rigtige danskere – heller ikke selv om de får dansk statsborgerskab. Efter at have set TV2-dokumentaren om mishandlede grise er journalist Natalie Barrington Rosendahl gået på jagt efter en 'etisk' flæskesteg til jul. Men findes sådan en overhovedet? Hvornår kan man tale om, at en gris har haft et værdigt liv? Og er hendes egen familie villig til at betale prisen? Hør, hvor hendes søgen førte hen – og hvad hun lærte undervejs – senere i programmet. Og endelig skal vi også nå en lille årskavalkade fra kulturens verden. 'Rage bait' var nemlig ikke bare årets ord, det var også årets æstetiske strategi, mener Bodil Skovgaard Nielsen, som ser tilbage på et popkulturelt 2025, der leverede madding til raseriet og tirrede den latente vrede, men som i øvrigt ikke bidrog med meget andet mindeværdigt. 

I 2016 får Sarah Grünewald sønnen Luis. Han er født med dobbelt læbe-gane-spalte. En medfødt misdannelse, der kræver mange store operationer. Efter en af dem, er Sarah en aften alene med Luis, da han pludselig ikke kan få vejret. Hun har under deres indlæggelse på Rigshospitalet tabt sin telefon på gulvet, så den er gået i stykker, og hun kan ikke ringe 112. Mens hun sidder med ham i sine arme, bliver hans læber blå. Det lykkes hende alligevel at få tilkaldt hjælp, og ambulancen når frem i tide. Sarah Günewald har fundet ro i at blive mor, og at livet ikke længere kun handler om hendes egen navle. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hon slog igenom med romanen En halv gul sol. Efter svår sorg och lång skrivkramp är hon tillbaka med romanen Drömräkning. Möt en av våra största samtida berättare i en lång, exklusiv intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I samtal med Marie Lundström berättar Chimamanda Ngozi Adichie om hur hon i sorgen efter sin mammas död kom tillbaka till skrivandet: ”Jag är övertygad om att min mamma hjälpte mig”. Romanen Drömräkning följer fyra kvinnor och deras liv, tankar, drömmar och återkommer till relationen mor-dotter. I intervjun svarar författaren också på lyssnarfrågor och erkänner att hon har mycket hon ångrar och skulle vilja be sin mamma om förlåt för. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Från 2019: I december 2010 sker det första självmordsattentatet på svensk mark. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är bara några veckor kvar till jul och fullt med folk på stan när 28-åriga Taimour Abdulwahab från Tranås vandrar fram och tillbaka på Drottninggatan i Stockholm. På sig har han flera kilo sprängmedel.Först exploderar hans bil som står parkerad på Olof Palmes gata. Bara minuter senare smäller det igen på Bryggargatan, ett fåtal meter från julklappsshopparna på Drottninggatan.Snart står det klart att en självmordsbombare slagit till i Sverige för första gången någonsin. Attentatet blir en stor nyhet i Sverige och internationellt. Efteråt följer en terrorutredning som ska pågå i nästan fyra år. Den stora frågan: var Taimour Abdulwahab en ensam gärningsman eller en organiserad terrorist?Medverkande:Hanna Svanström - vittne. Agnetha Hilding Qvarnström - vice chefsåklagare i fallet. Magnus Ranstorp - terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan.Peter Wixtröm - fotograf Aftonbladet.Viktor - första polis på plats.Ann Lund - vittne på Bryggargatan.Per-Anders Palmér - Taimour Abdulwahabs lärare.Eddie Davidsson - Taimour Abdulwahabs kollega och vän.Gurwinder Bhogal - journalist som studerat islamistiska grupper i Luton.Farasat Latif - sekreterare i moskén Luton Islamic Centre.En dokumentär av: Sara Olsson.Producent: Roger Dackegård, produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Dokumentären publicerades första gången 2019.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Är allt verkligen frid och fröjd i Tidögänget efter mötet hos statsministern i Strängnäs? Och använder politiker inbjudningar som ett vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statminister Ulf Kristersson (M) bjöd nyligen in de övriga partiledarna i Tidösamarbetet till lunch och förhandlingar i sitt hem i Strängnäs. Gästerna åt mjuka pepparkakor, Jimmie Åkesson (SD) hade en ny jultröja och Simona Mohamsson (L) hade med sig väl avvägda presenter. Går det att kalla mötet för ett PR-jippo? Nej säger vice statsminister Ebba Busch (KD), men mycket pekar mot att det faktiskt var just ett PR-jippo. Mötet resulterade i ett kortare dokument, ”Strängnäspappret”. Är det dokumentet ett bevis på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är helt överens nu, eller finns det fortfarande gnissel i samarbetet? Enligt Simona Mohamsson har de lagt grunden för ett nytt Tidöavtal, stämmer det?Under hösten och vintern har ovanligt många politiker bjudit in sina motståndare till olika möten. Magdalena Andersson (S) vill ha en tioårspakt med Moderaterna, justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill träffa alla partier och Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist vill träffa statsministern i ”verkligheten”. Varför sträcker politikerna ut sina händer? Vill de verkligen träffa sina motståndare eller kan det handla om ett sätt att få de som tackar nej att framstå som bakåtsträvare. Är inbjudningar till och med ett politiskt vapen?Vad tycker Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om politikernas klädsel under Nobelfesten? Och vad hände egentligen med vänsterledaren Nooshi Dadgostars Nobel-outfit som skulle vara utöver det vanliga?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Dags för jubileumsavsnitt. Efter 15 år och 120 avsnitt kostar vi på oss att vara lite tillbakablickande.  Vi delar med oss av ett klipp från den allra första intervjun med jorden runt-cyklisten Fredrika Ek. Och ett från hemkomsten nästan tre år senare. (under fliken EXTRA, hittar du ett antal av intervjuerna från hennes äventyr, om … Fortsätt läsa ”121 – 15årsjubileum!”

När Christofer Columbus steg i land i den Nya världen år i oktober 1492 var det en slumpartad inledning på en global omvälvning. Denna händelse utmanade själva Bibeln och gav ny förståelsen av världen. För européerna öppnades en ny värld av möjligheter, men för Amerikas ursprungsbefolkningar blev det slutet på deras värld.Columbus resa var möjlig med hjälp av kunskaper om seglingsvindar, effektivare seglingsfartyg och kanoner och blev startpunkt på en västerländska expansion. Världens olika delar kom att bindas samman genom handel, migration och våld.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu om vändpunkten 1492 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, om 1492 års betydelse. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter: 1492, 1914 och 1989.År 1488 trodde man världen bestod av tre kontinenter: Europa, Asien och Afrika. Man visste inte om Indiska oceanen var ett slutet eller öppet hav. Efter en rad sjöfärder var världen 1566 sammanlänkad av seglingsruter runt jorden. Världen hade blivit global.Columbus resa innebar inte bara innebar upptäckten av en ny kontinent, utan även en djupgående omdaning av Europas världsbild. Den tidigare eurocentriska uppfattningen fick sig en törn när det stod klart att jorden till största delen bestod av vatten – och att okända kontinenter existerade. Upptäcktsresorna inledde en kunskapsrevolution som så småningom kulminerade i upplysningstidens idéer och vetenskapliga framsteg.Denna epok av nyfikenhet och upptäckarlust hade också en brutal baksida. Mötet mellan Europa och Amerika resulterade i folkmord på ursprungsbefolkningar och spridning av dödliga sjukdomar. Uppskattningsvis dog upp till 90 procent av Amerikas ursprungsbefolkning under de första decennierna efter européernas ankomst. Den nya världen omvandlades snabbt till ett fält för exploatering, råvaruutvinning och slavhandel – samtliga avgörande inslag i den gryende kapitalismen.Bildtext: Upptäcktsresande Amerigo Vespucci väcker den sovande Amerika – en sen 1500-talsillustration som symboliserar den europeiska upptäckten av den Nya världen. Bilden är ett konstnärligt uttryck där Amerigo Vespucci, med navigationsinstrument i hand, gestaltar den vetenskapliga upptäcktsresanden som "väcker" en passivt avbildad kvinnlig allegori av Amerika. Illustrationen är ursprungligen skapad av Johannes Stradanus (Jan van der Straet) och återgiven av Theodor Galle.Musik: Ljudklipp av en vihuela framför ett stycke från 1600-talet: "Jamaica" ur Playford's Dancing Master (4:e upplagan, 1670). Musikern Chris Green (blastfromthepast.org.uk) framför stycket och har gett tillstånd att dela inspelningen.Källa: Chris Green, blastfromthepast.org.uk. Licens: Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Källa: Stradanus - This file was derived from: New Inventions of Modern Times -Nova Reperta-, The Discovery of America, plate 1 MET DP841124.jpg.Upphovsrätt: Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christian Groes har brugt meget at sit liv på at ligne en normal. Da hans søn får diagnoserne ADHD og autisme, begynder Christian at bekymre sig om, hvordan sønnen skal få et godt liv, når han ikke er normal. Det blev til bogen Vi er alle anderledes, som er et opgør med, hvorfor så mange mennesker, skal bruge ekstremt meget energi på at passe ind. Måske kan kassen for normalitet udvides, for de flestes skyld. Ugens citat: Et normalt menneske er et menneske, du ikke har mødt endnu. Anbefalinger: Sally Rooney, Intermezzo, en roman, der handler om, at man ikke er sin diagnose. Jonathan Safran Foer, Ekstremt højt og utrolig tæt på, hvis du vil forstå, hvordan særlige børn sanser verden på en anden måde. Christian Groes mormors livsråd - Du skal ikke være noget, du skal være dig Lyt til tidligere Brikser om samme emne: Hvornår forstå vi, at mennesker ikke kan reduceres til en diagnose? Er vi alle sammen lidt autistiske? Vært: Svend Brinkmann Gæst: Christian Groes, antropolog og forfatter til Vi er alle anderledes Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor och denna vecka blir det något av en återgång till rötterna med frågor som har lite fysioterapeutiska inslag. Först blir det en diskussion kring bålstyrka, bålstabilitet, ryggont och svårigheterna att hitta saker som fungerar bättre än andra saker inom rehabilitering. Efter det diskuteras utförande av olika övningar och hur vinklar och små justeringar i teknik sällan har någon större betydelse för ens slutliga träningsresultat. Till sist blir det sedan en kortare diskussion kring träning under graviditet och allting som påstås vara fakta men egentligen oftast mest är dåligt undersökta hypoteser. I samband med sista frågan tipsar vi även om Mia Fernandos hemsida Bakingbabies.se. Vi har även haft Mia med som gäst i podden och då diskuterade vi även träning under graviditeten. Det var avsnitt 317, Träning under och efter graviditeten med Mia från BakingBabies. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotbollspelande och supporterskap (00:09:52) Är det en myt att core-träning hjälper mot ryggont? (00:30:33) Är det viktigt att pressa ryggen mot en lårcurl? (00:41:48) Utmaningarna med att studera träning under graviditet

Enligt USA:s nya säkerhetsstrategi står Europa inför civilisationskollaps, vad innebär det? Samtidigt kan EU:s migrationspolitik snart bli tuffare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s nya säkerhetsstrategi har Europa en väsentlig roll. Bland annat slår amerikanerna fast att Europa står inför sin egen undergång på grund av invandring, lågt barnafödande och politisk censur. Samtidigt har USA en mer försonlig inställning till Ryssland. De av EU:s toppolitiker som har kommenterat dokumentet har varit försiktiga i sitt bemötande. Varför tassar européerna på tå och varför är Trumpadministraionen hårdare i tonen gentemot Europa än mot gamla ärkefienden Ryssland? Vad innebär det här dokumentet för europeisk säkerhet och finns det politiska krafter inom EU som välkomnar att USA utmanar den transatlantiska gemenskapen?Samtidigt är EU:s migrationspolitik på tapeten just nu. I veckan möttes unionens migrationsministrar för att diskutera olika delar av den migrationspakt som ska träda i kraft i sommar. Efter mötet kallades överenskommelse för historisk. Mycket pekar mot att unionen nu får en betydligt hårdare migrationspolitik. Vad kom ministrarna fram till och hur står det till med solidariteten mellan EU:s länder?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Björn Fägersten, vd för analysföretaget Politea och seniorforskare vid utrikespolitiska institutet. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Efter händelsen i skogen känner Lisa Länta sig som ohyra, ständigt på flykt. Men ett oväntat möte väcker viljan att vända historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Verkligheten berättar advokaten Lisa Länta, uppvuxen i en renskötarfamilj, om hur det samiskt rättspatoset tog henne in i juridiken, men också om dagen då hennes pappa försvann.Reporter och ljuddesign: Alice EdwardsProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Våren 1863 var kriget mellan Nordstaterna och Sydstaterna långt ifrån avgjort. Det gick ändå att se vissa tecken på att kriget börjat luta över till Nordstaternas fördel. Det som brukar utpekas som vändpunkten i kriget är slaget vid Gettysburg i juli 1863.Sammanlagt omkring 170 000 soldater drabbade samman i det som blivit inbördeskrigets mest berömda slag. Förlusterna i döda och skadade var förfärande. Mellan 45 000 och 51 000 under de dagar slaget pågick. Av dessa stupade åtminstone 8 000.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden resonerar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om amerikanska inbördeskriget från slaget vid Gettysburg i juli 1863 till Sydstaternas kapitulation i april 1865. Efter nederlaget vid Gettysburg blev situationen för Sydstaterna alltmera desperat. Nordstaternas mänskliga resurser och industriella kapacitet visade sig överlägsen. Handelsblockaden mot Södern ströp tillgången på vapen och andra viktiga produkter.Trots att Sydstaterna var på defensiven i slutet av 1863 var kriget inte avgjort. Nordstaterna inledde en omfattande strategisk räd genom Södern ledd av generalen Sherman för att dela Sydstaterna, slå ut viktiga ekonomiska områden och ringa in sydstatsarméerna under Robbert E Lee i norr. Samtidigt belägrades Richmond och Petersburg och slutligen tvingades Robbert E Lee att kapitulera mot övermakten i april 1865. Då hade mer än 600 000 amerikaner fått sätta livet till och oskattbara ekonomiska värden förstörts.Södern lång i spillror. Inbördeskriget har ännu idag aktualitet för många amerikaner. Minneskulturen har i vissa delar av Södern levt kvar och frodats. Det så kallade ”lost cause”-rörelsen har stundtals levt upp för att lyfta fram Söderns kamp för att försvara sin rättighet. Samtidigt kvarstår den svåra frågan om slaveriet. Många uppfattar ett försvar för Söderns kamp som ett direkt försvar för slaveriet vilket väckt diskussion och starka reaktioner ända in i vår egen tid.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er fire år siden, at voldsomme billeder fra lufthavnen i Kabul gik verden rundt, da vestlige lande, herunder Danmark, måtte flygte ud af Afghanistan. Efter tyve års krig var det ikke lykkedes at nedkæmpe Taleban-bevægelsen, der overtog magten i landet. Efter flugten fik danske forskere til opgave at undersøge Danmarks militære og civile indsats i landet. Redegørelsen har været klar i ni måneder. Men de 1.000 sider ligger stadig på en krypteret computer bag en dør i et særligt sikret lokale i Udenrigsministeriet. Hvorfor må rapporten om krigen i Afghanistan ikke se dagens lys? Det spørger vi Politikens forsvarsredaktør Jakob Hvide Beim om, der er dagens gæst. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Värvade soldater har spelat en viktig roll inom den svenska krigsmakten, ända sedan Gustav Vasa började rekrytera tyska legoknektar på 1500-talet. Det fanns ett behov av snabbt gripbara värvade soldater på fästningar och i städer både för den yttre och inre säkerheten. De värvade soldaterna tvingades leva under svåra förhållanden i undermåliga förläggningar, med låg lön och drakonisk disciplin. Och det omgivande samhället föraktade de värvade soldaterna som rekryterades från den lägsta skikten i samhället. De värvade regementena hade stora problem att rekrytera soldater, medan livet som indelt soldat med eget torp länge var eftertraktade tjänster.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med boken Nationens avskum, militärens elit – Myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige.Det har funnits värvade yrkessoldater i den svenska armén sedan medeltiden vid sidan om de indelta och senare värnpliktiga soldater. Många värvade soldater var tvångsrekryterade, deras lön var usel, disciplinen hård och de inhystes i dåliga inkvarteringar. Att de sedan kunde beskrivas som ”nationens avskum” gjorde knappast deras situation bättre. Men bilden var inte entydig - elitförband som Svea och Göta livgarde utgjordes av värvade soldater.Under medeltiden var det vanligt med inhyrda knektar i hela Europa, men det var först under 1500-talet som de erfarna och välutbildade landsknektarna blev en viktig del av Sveriges krigsmakt. På 1700-talet kom värvade soldater att utgöra runt en tredjedel av krigsmaktens personal. De placerades som garnisoner i de viktigaste fästningarna i Sverige, såsom Sveaborg och Helsingborg, Lovisa (Degerby), Hangö och Svartholm. Det är först år 1952 som de värvade soldaterna avskaffas.Lokalsamhället såg de värvade soldaterna på fästningar och i städer som oönskade främlingar. Och tvånget att inhysa värvade soldater hos borgare ansågs mycket betungande.Men krigsmakten hade ett behov av snabbt gripbara soldater både för den yttre och inre säkerheten. Och under perioder av krig kunde hälften av soldaterna vara värvade.Dessutom krävde både armén och marinen krävde välutbildade i specialtruppslag som artilleriet och ingenjörerna. Dessa krav kunde inte de indelta soldaterna eller senare de värnpliktiga matcha.Efter införandet av värnplikten efter år 1901 var rekryteringen av stamanställda volontärer nödvändig för att förse armén med en tillräcklig mängd underbefäl och även underofficerare. Det stamanställda manskapet var under 1900-talets första hälft, en viktig förutsättning för utbyggnaden av ett värnpliktsförsvar.Bild: Värvare av Gustaf Cederström (1879), Nationalmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA), Digitaltmuseum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pædagog og doula Emilie Jonesen bliver mor for første gang som 25-årig. Sønnen Villy kommer til verden derhjemme, og da lillesøster Norma skal fødes, er det også ved en hjemmefødsel. Men denne gang tager fødslen en dramatisk drejning i pressefasen, hvor der opstår skulderdystoci, fordi Norma sidder fast med sine skuldre. Oplevelsen sætter sig i Emilie som en frygt for, at scenariet skal gentage sig, og derfor er det ikke en nem beslutning, da Emilie bliver gravid igen. Sammen med sin mand Tim beslutter hun sig for at beholde barnet og gennemgå endnu en fødsel, som denne gang skal foregå på hospitalet. Vi skal høre om episoden med skulderdystoci, om at komme sig fysisk og mentalt bagefter, og selvfølgelig også om fødslen af familiens yngste medlem, lillebror Palle, der viser sig at være stjernekigger.

Salget af en dystopisk sci-fi-roman fra 1995 er pludselig eksploderet. Den gamle sci-fi-roman "Jeg som aldrig har kendt mænd" er nemlig blevet et internationalt boghit. K-Live har indhentet tal fra de danske forhandlere. Hos Bog & Idé er salget vokset med over 800 % sidste år, så den samlede vækst siden 2023 nu er på over 6.000 %. Hos Saxo er billedet det samme: Fra 2020 til i dag er salget steget med mere end 15.000 %. I dagens program ser vi nærmere på fortidens hitroman og hvorfor dystopier hitter. Vært: Linnea Albinus Lande Medvirkende: Stine Rauff Bommersholdt: bookstagrammer Julie Paludan-Müller: Redaktionschef på Gads Forlag Christiane Vejlø: direktør i Elektronista Media og fremtidsanalytiker Producer: Casper Dyrholm Redaktør: Lasse Lauridsen

Efter 11 år och 546 släppta avsnitt är det så ÄNTLIGEN dags - Viktor Frisk i Nemo möter en vän! Men… Varför har det dröjt så? * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Indeholder reklame for The Talks.Da endnu et medlem af en lokal motorcykelklub blev dræbt, var det tredje gang på 10 år. Alle tre drab var et resultat af tilfældige, meningsløse sammenstød i nattelivet. Første gang var i 1970, og da det skete igen tre år senere, brød der voldsomme uroligheder ud i byens gader. Vrede bikere gik til angreb på alle, der fysisk lignede gerningsmændene, og politiets tilstedeværelse vakte kun mere vrede. Snart var der ild i biler, og to betjente blev ramt af molotovcocktails og forvandlet til levende fakler. Frygten for lignende optøjer og selvtægt var stor, da endnu en ung mand blev dræbt få år senere. Assisterende research: Sandie Larsen og Cecilie NielsenAssisterende klip: Anders Eske Musik: BensoundSag 1: 00:18:13

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Att Israel har fått delta i Eurovision har kritiserats sedan kriget i Gaza inleddes 2023. Under torsdagen så höll EBU ett möte med sina medlemsländer, där man röstade om vissa regeländringar i tävlingen. Men eftersom medlemmarna röstade ja till de föreslagna förändringarna, så hölls aldrig en omröstning om Israel fick vara med eller inte - man var nöjda med resultatet av den första omröstningen. Efter omröstningen kom beskedet att flera länder hoppar av tävlingen. Varför får Israel vara med? Kan Sverige komma att bojkotta tävlingen och finns det en framtid för Eurovision song contest? Gäst: Tobbe Ek, Aftonbladets expert på Melodifestivalen och Eurovision. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

CIA driver ett topphemligt projekt för hjärntvätt som involverar droger, tortyr och nazi-doktorer. Det är 50-tal och 16-åriga Lana medicineras med LSD i smyg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att ha rymt hemifrån placeras sextonåriga Lana Ponting på ett mentalsjukhus i Montreal. Där ordineras hon lugnande och sömnmedel, samtidigt som hon tvingas lyssna på kassettband med inspelade meddelanden, om och om igen. Efter att ha drogats med den psykedeliska drogen LSD kan Lana inte längre skilja dröm från verklighet. Långt senare får Lana reda på vilka som har legat bakom den kontroversiella behandlingen.– I was just screaming because LSD have a very, very bad effect on your mind, säger Lana.Experiment med psykedeliska droger på ovetande människorUnder 1950-talet är den amerikanska underrättelsetjänsten, CIA, på jakt efter ett medel för hjärntvätt – ett sanningsserum, eller en substans som kan styra människors tankar. Projektet kallas för MK-Ultra och leds av en grupp kemister som inte skyr några som helst medel. LSD testas på fångar i fängelser, tillfångatagna spioner, studenter – och sexköpare på bordeller, som drivs i CIA:s regi. En dag hittas CIA-forskaren Frank Olson död utanför ett hotell på Manhattan – men det kommer ta många år innan hans familj förstår vad som har hänt.Medverkande:Lana Ponting, utsattes för experiment med LSD på ett mentalsjukhus i Montreal.Henry William Wall, son till en fånge som drogades med LSD.Leonidas Aretakis, författare och opinionsbildare som skrivit boken ”Extas i Folkhemmet”.Stephen Kinzer, journalist som skrivit boken ”Poisoner in Chief”.Egmont Koch, tysk journalist som granskat MK-Ultra.Sara Stenholm, programledare för USA-podden.En dokumentär av: Axel Winqvist.Producent: Rosa Fernández.Dokumentären producerades 2025.

Efter valförlusten 2020 trodde de flesta att Trumps politiska karriär var över. Men det visade sig vara början på en ny era. Medverkande: Ashley Parker, journalist på The Atlantic Fouad Youcefi, tidigare USA-korrespondent på SVT Michael Cornfield, associate professor The George Washington University Malin Ekman, journalist baserad i New York Henry Olsen,  senior fellow på the Ethics and Public Policy Center Producent: Jakob Stenberg Musik: Jesper Stenberg Illustration: Selma Udriot Johansson

Tine Aurvig-Huggenberger tror stadig, at hun skal læse historie eller være journalist, da hun tager et job som pædagogmedhjælper. Men inden hun har set sig som, er hun blevet dybt engageret i fagbevægelsen og bliver den første kvinde i toppen af LO. Efter 11 år som næstformand stiller hun op som formand. Til de flestes overraskelse taber hun formandsopgøret til Harald Børsting med 17 stemmer. Hun forlader med det samme LO og skal genopfinde sig selv på ny. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den 29. september stod USA’s præsident Donald Trump i Det Hvide Hus og præsenterede en helt særlig plan, der skulle gøre det umulige: Skabe fred i Mellemøsten. Efter to års bombardementer af Gaza og titusinder af dræbte skulle freden have en chance. Planen var delt op i 20 punkter, i det sidste af dem lovede USA at skabe en dialog mellem israelere og palæstinensere, så de to folk kunne leve i fredelig sameksistens. Men kan de det? Efter en krig, der har raset i generationer? Hvis det skal begynde et sted, er det måske med børnene. Dagens gæst i ’Du lytter til Politiken’ er fotograf Lasse Bak Mejlvang. Han har rejst med UNICEF rundt på Vestbredden for at tale med palæstinensernes børn. Om små liv klemt inde mellem mure, hegn og de voksnes krig. Vi hører gerne fra dig, skriv til: dulyttertilpolitiken@pol.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Radioapan berättar svaret på första ljudgåtan. Och planterar en jul-banan! Ljudmonstret planterar en skrotlök. Och så blir det en ny ljudgåta såklart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Svaret presenteras i del 3!HÄR ÄR KALENDERNS EGEN SIDA - där alla 24 avsnitt släpps i december. In och följ!Dagens pyssel: Plantera!Krassefrön: Ta en bit hushållspapper, vik det, blöt det och lägg ut det platt på ett fat. Strö ut krassefrön direkt på det fuktiga papperet, och ställ fatet någonstans ljust. Se till att papperet inte torkar ut, vattna om det behövs. Efter ett par dagar börjar fröna gro, och efter ungefär en vecka kan ni skörda krasse. Mums!Skrotlök: Spara sista biten av en purjo-lök, delen längst ner, som har lite rötter. Sätt lökbiten i ett glas med vatten, och vänta. Efter ungefär en vecka börjar det växa upp nya blad! Gott.TävlingBland alla som skickar in rätt svar på ljudgåtan tävlar vi ut 1 radioapa/dag.Spetsa öronen och kom ihåg – alla gissningar är apiga!Tävla och vinn Radioapan som gosedjurSkriv ut kalenderbildenHär kan ni skriva ut Radioapans kalenderbild 2025På den ni kan räkna ner dagarna fram till jul. Apigt va?Om Radioapans kalenderRadioapans banankalender är en lekfull julkalender med 24 poddavsnitt för de yngsta.Vi släpper ett avsnitt om dagen 1-24 december.Passar för ca 3-6 år.MedverkandeIdé, manus och ljudproduktion: Kristina PérezRegi: Jenny Bergman, Munck StudiosTack till: Hanna Scheja, Alexander Sherwood, Sonja Lif och Allan SöderströmBlandade djur: Jakob Munck, Karin Strand med fleraIllustrationer: Patrik Lindvall, Ingrid Flygare och Kristina PérezManuskonsulent: Jesper LundqvistProducent: Kristina Pérez, Barnradion

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

Lyssna på detta vackra budskap från Jonathan Damot, Young Adults-pastor i SOS Church Stockholm.

Pernille Rosenkrantz-Theil er ude. Efter nederlaget til kommunalvalget har hun valgt at trække sig - ikke kun fra Københavns Rådhus, men også dansk politik. I Namibia har der også været valg, og her blev politikeren Adolf Hitler genvalgt. Og så taler vi om listen over Danmarks 100 rigeste. Hvem er de, og hvordan er de blevet så rige? Det hjælper panelets nye mand Jakob Garff os med at forstå. Din vært er Ditte Okman og i panelet sidder også Mikkel Lind Sorgenfrey og Jonas Kuld Rathje. Følg Det, vi taler om i appen og lyt til nye episoder hver fredag. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Podimo-ansvarlig: Mette Søndergaard Video: Sofus Chammon og Frederik SchultzSee omnystudio.com/listener for privacy information.