Podcasts about efter

Hvordan går du fra rollen som topchef til posten som bestyrelsesleder? Og hvordan finder du vej til de største poster i bestyrelsesverdenen? Det fortæller Jørgen Jensen, en af de mest indflydelsesrige bestyrelsesledere herhjemme, om i dette afsnit af Bestyrelsestoppen. Efter en årrække som topchef – først i Nilfisk og siden i Widex – begyndte lysten til en bestyrelseskarriere for alvor at melde sig hos Jørgen Jensen. I dag er Jørgen Jensen bestyrelsesleder i Ambu, Velux, 3Shape, Micro Matic og Weibel Scientific. I dette afsnit af Bestyrelsestoppen fortæller han om sine erfaringer – og om, hvordan man skaber det bedste bestyrelsesarbejde. Gæst: Jørgen Jensen, bestyrelsesleder i Ambu, Velux, 3Shape, Micro Matic og Weibel Scientific. Vært: Søren Linding, erhvervskommentator og debatredaktør på Finans. Podcastredaktør: Kasper Søegaard. Arkivfoto: Ida MunchSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 12.00

Efter et par udfordrende år har det danske medicoselskab Ambu bragt sig tilbage i en styrkeposition. Nu står selskabet overfor en ny strategi, der skal sikre vækst og værdiskabelse til glæde for aktionærer, kunder og patienter. Hør adm. direktør Britt Meelby Jensen fortælle om planen frem mod 2030, og hvordan man som topchef højner tilfredsheden blandt medarbejderne og sikrer resultater. Vært: Adam Geil See omnystudio.com/listener for privacy information.

I 2009 begår Anna Libaks lillebror selvmord. Han har i mange år været psykotisk, og derfor er overraskelsen er ikke stor. Det er sorgen til gengæld. Hun tror ikke, at hun nogensinde kan blive glad igen, og det gør det ikke bedre, at hendes mor bebrejder hende brorens død. Otte år senere dør Annas far. Der er ingen sorg, men til gengæld en ny erkendelse. Da Anna Libak skal tømme hans hjem, finder hun en stor mængde tomme pilleglas. Først der går det op for hende, at hendes far også var psykotisk. Efter hans død ser hun ham i et andet lys. Efter Annas mor er blevet dement, må hun også her justere på det billede, hun har haft af sin mor. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter en mandatperiod i malpåse är marknadshyror tillbaka på den politiska scenen. Eller ja, nu har Moderaterna döpt om dem till "Trygghetshyror" för att ingen ska tro att det handlar om chockhöjda hyror för 3 miljoner svenskar. Men det är precis vad det gör och det är precis vad vi får om högern vinner nästa val.

Frygten for en stor nedtur på aktiemarkedet var mærkbar onsdag aften, inden tech-giganten Nvidia præsenterede sit seneste regnskab. Men selvom regnskabet var flot - og de amerikanske jobtal efterfølgende var overraskende gode, så er festen udeblevet på aktiemarkederne, nervøsiteten er fortsat, og de nervøse stemmer investorkoret er ikke forstummet. Med andre ord. frygten for en IT-boble er der fortsat, og alle er sidder nervøst på hænderne. Hør i denne Lyn-analyse, hvorfor de gode nyheder ikke satte sig i aktiekurserne, og hvorfor analytikerne frygter en ny boble. Gæst: Heidi Birgitte Nielsen. Vært: Mads Ring. Producer: Kasper Søegaard. Foto: Charly Triballeau. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 06:00

Branschen blir med en ny gala – signerad Dagens Juridik. Legal Awards går av stapeln för första gången i början av nästa år. All info hittar du här – du kan redan nu nominera till prisernaVi pratar även om: Advokatsamfundets tillsynsenhet har granskat principalansvaret – varför är det viktigt?JO kritiserar Frivården efter att Dagens Juridiks reporter begärt ut handlingar om en person och frivårdsinspektören direkt meddelade personen som begäran gälldeOch så diskuterar vi så klart åklagaruppropet mot förslaget att 13åringar ska kunna hamna i fängelseMed:William Eriksson, reporterStefan Wahlberg, tidigare chefredaktör för Dagens JuridikKarin Isaksson, producent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En Skoda Enyaq fik en batterifejl kort efter, at bilens batterigaranti udløb ved 160.000 km. Forløbet rejser et spørgsmål, mange elbilsejere før eller siden må forholde sig til. Batteriet gav først lyd fra sig, da kilometertælleren havde passeret det punkt, hvor garantien stopper. Kort efter 160.000 km meldte en Skoda Enyaq pludselig batterifejl. Diagnosen pegede mod en defekt celle i bilens stærkstrømsbatteri og en mulig regning på titusindvis af kr.Forhandler og importør vurderede, at sagen lå uden for garantien, og ejeren stod tilbage med både usikkerhed og et potentielt dyrt problem. Det er netop den utryghed, der gør sagen relevant for alle, der kører mange kilometer i elbil. For hvad sker der, når batteriet giver tegn på problemer efter garantienI denne uges Bilradio dykker Christian Schacht og Jan Lang ned i sagen og det voksende spørgsmål omkring batterigarantier og økonomisk risiko.Derudover ser de nærmere på de største nyheder fra branchen. Porsche Cayenne lander som elbil og bliver den billigste Cayenne i mange år. Mercedes gør klar til premieren på GLB EQ Tech og løfter sløret for nye detaljer om den elektriske E-klasse, der kommer i 2027.Samtidig får Kia EV4 danske priser og melder sig ind i det populære prislag omkring 300.000 kr. Vært: Christian Schacht Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper RisgaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Torsdag aften blev endnu en landmand udpeget som borgmester. Over 300 landmænd beretter om problemer med Bovaer – men årsagen er fortsat uklar. Firstfarms skærer kraftigt i forventningerne efter markant fald i grisepriser. Og så går to private slagterivirksomheder sammen om nyt detailkøds-samarbejde. 

Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att ha sålt sex i flera år föds en idé: att bli åklagare och ta revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.Simon Häggström hittar OttiliaNär polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.Ottilia är bara 13 år när hon säljer sex första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution. Tills den dag då allt vänder.Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.Producent: Martin JönssonSlutmix: Astrid AnkarcronaKänner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:* Mikamottagningen Stockholm* Mikamottagningen Göteborg* Ungarelationer.se* Ellencentret* TalitaPrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:https://www.karolinska.se/preventell

I 1999 flytter Anna Libak med mand og to små børn til Moskva. Hun bliver Ruslands-korrespondent for Berlingske, og han får job som fuldmægtig på ambassaden. Efter fire år flytter familien hjem igen, og kort efter får Christian job i Bruxelles. Anna Libak bliver i København med deres to små børn. Hun prøver efter bedste evne at være en rigtig mor, selvom hun godt ved, at hun ikke ligner de andre mødre i skolen, og bliver set på som en, der vil stjæle de andres mænd, når hun ankommer alene til sammenkomster på børnenes skole. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När ett hajpat techbolag börjar hyra ut lägenheter på korttidskontrakt blir polisen intresserad av gästerna. Till det gula tegelhuset på Katarina Bangata på Södermalm kommer en strid ström sexköpare. Polisen uppmanar företaget som driver hotellet att få stopp på det som sker i lägenheterna men utan resultat. Då fattas ett unikt myndighetsbeslut.Programledare: Kim MalmgrenGäst: Katrin KrantzProducent: Arvid HallbergAnsvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Russerne har kastet sig over det danske kommunalvalg med en kavalkade af cyberangreb. Men var der reel fare - eller var det bare digitalt drilleri? Og hvem er gruppen NoName057(16) egentlig? Kina buldrer frem med nye AI-modeller i vanvittigt tempo. De er billige, og de er næsten på niveau med de amerikanske. Er kineserne bare billige kopimestre - eller er de faktisk i gang med at overhale USA indenom? Vi taler med Asien-korrespondent Philip Roin. Dansk Folkeparti fik trykt en kronik i Jyllands-Posten fyldt med opdigtede citater. Efter at artiklen nu er trukket tilbage, melder spørgsmålet sig: Var den skrevet af en AI? Henrik dykker ned i sagen og forsøger at få ChatGPT og Grok til at genskabe DF's kronik. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker, og Henrik Moltke, DR's techkorrespondent.

*** Det här är ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det tvåhundrasjuttionde avsnittet av podden är det dags för den tredje och sista delen av dokumentären om Arvid Carlsson. Efter upptäckten av dopamin som signalsubstans och hans avgörande insatser för utvecklingen av SSRI, fortsätter Arvid sitt livsverk med nya hypoteser och läkemedel som ska förändra psykiatrin för alltid.Avsnittet skildrar samarbetet med Margit Lindqvist, lanseringen av dopaminhypotesen för schizofreni och hur hans idé om en partiell dopaminagonist banade vägen för Abilify – som blev världens mest sålda läkemedel 2014. Dessutom berättas historien om Arvids egna dopaminstabiliserare, OSU-6162 och ACR16, som han själv såg som framtidens stora genombrott. Vi hör också om Nobelpriset år 2000 och varför somliga anser att juryns motivering inte speglade vidden av Arvids betydelse.I serien medverkar professor Elias Eriksson, vetenskapsjournalisten och författaren Karin Bojs, professor emeritus Kjell Fuxe och professor Göran Engberg.Extramaterial och alla källor finns på: http://patreon.com/sinnessjukt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De er her og der og alle vegne. Hackerne. De ødelægger for milliarder og tiltusker sig stadigvæk mere og mere af virksomhedernes penge og informationer. Og det til trods for at IT-sikkerhed er blevet en kæmpe industri i sig selv, og bare vokser og vokser. Og så er der industrispionagen, der foregår på et helt andet avanceret plan. Hør denne uges udgave af Finans Global og find ud af, hvor stor en industri hacking og spionage er blevet, hvor de kriminelle kommer fra, og om de overhovedet kan stoppes. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Finn Frandsen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hälsa i förändring – från individuell prestation till social rörelseHälsa är inte en trend. Det är en förutsättning – för ett gott liv, för hållbara organisationer och för ett samhälle i balans. Men vad betyder hälsa i dag, och hur förändras vårt sätt att tänka kring välmående, träning och ansvar – både individuellt och kollektivt?I veckans avsnitt har Fredrik Karlsson från vår samarbetspartner Twitch Health bjudit in Brian Van Den Brink, träningschef på Friskis & Svettis för att reflektera över och spana på de stora strömningarna i hälsolandskapet. Det blir ett samtal om motivation, samhällstrender och framtidens sätt att skapa rörelse – både i kroppen och i kulturen.Efter år inom både byråvärlden, som tränare, egenföretagare och poddare, har han landat i rollen som träningschef på Friskis & Svettis – en organisation som sedan starten byggt hela sin idé på rörelseglädje, gemenskap och inkludering.Hälsans stora paradoxTrots att utbudet av träning, appar och hälsotjänster aldrig varit större, beskriver Brian en växande klyfta mellan aktiva och inaktiva.”De som redan tränar, tränar mer än någonsin. Men de som inte gör det – där går det åt fel håll.”Den stora boven? Tiden. Eller snarare känslan av brist på tid. Vi lever stillasittande liv, ofta framför skärmar, och även de mest upptagna dagarna kan gå utan att vi rört oss alls. Makrotrend 1: Ett åldrande samhälle och kampen för livslång hälsaEn av de tydligaste trenderna Brian ser framåt är den åldrande befolkningen.Samtidigt förändras synen på åldrande. Äldre porträtteras inte längre som passiva eller sköra, utan som vitala, nyfikna och aktiva.”Det är en positiv förskjutning. Man ser äldre som relevanta, och det gör mig faktiskt glad att bli äldre.”Makrotrend 2: Digitaliseringens baksidor – ensamhet och ytlighetDigitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att ta hand om sin hälsa – med appar, träningsdata och digitala möten. Men Brian ser också dess baksidor: förlorad gemenskap och ökande ensamhet.Samtidigt växer en motrörelse fram: ”social fitness” – gemensamma upplevelser där rörelse möter gemenskap.”Folk längtar efter att ses. Det sociala blir en allt viktigare del av hälsa framåt.”Makrotrend 3: Hälsa som affärsstrategiBrian ser hur företag börjar gå från punktinsatser – friskvårdsbidrag och stegtävlingar – till ett bredare och mer strategiskt synsätt.Nyckeln är att förstå behoven innan man letar lösningar. Hälsa som inkluderar allaFör Brian är just inkluderingen central. ”Vi behöver fler sätt att få människor i rörelse – inte fler sätt att få redan aktiva att bli ännu mer aktiva.”Framtidens hälsa – social fitness och mänskliga mötenNär Brian blickar framåt mot 2026 ser han en fortsatt förskjutning mot sociala upplevelser.”Jag hoppas vi får se ännu mer av social fitness – där rörelse, musik, gemenskap och glädje möts.”Kanske är det just där framtidens hälsa finns. Mindre ensam träning, fler gemensamma upplevelser.Tre spaningar från avsnittet:Sociala sammanhang är framtidens fitness. Rörelse blir roligare och mer hållbar när vi gör den tillsammans.Hälsa är en samhällsfråga, inte bara en individuell. Vi måste bygga miljöer som gör det lätt att välja rätt.Företag som integrerar hälsa i sin kärnstrategi blir vinnare. Hållbara människor bygger hållbara resultat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bevaka landslaget är att vara en del av en cirkus. En cirkus med journalistprofiler som gnabbas, tjafsar, nyhetsarbetar och ställer frågor. De heter Olof Lundh, Johan Kücükaslan eller Therese Strömberg. De vill alla samma sak: ge läsarna, tittarna och lyssnarna det bästa från landslagssamlingarna.Joel Besseling och Robert Laul tar i det här avsnittet rygg på det så kallade mediapacket under bevakningen av VM-kvalmatchen mot Schweiz i Genève.Olof Lundhs attack på Mikael Lustig: ”Han letar efter medier att uttala sig i”Hur mår Johan Kücükaslan när han får knäppa Lundh på näsan och vara först med en nyhet?Hur ser Johanna Frändén med sitt utifrånperspektiv på cirkusen?Journalistmiddag på italiensk krogSå går det till när en artikel arbetas framDet och mycket, mycket annat får ni i det här reportageavsnittet från Schweiz.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00 Start00:12 På väg till Schweiz04:28 Framme i Genève10:15 Olof Lundh15:39 Johan Kücükaslan20:44 Therese Strömberg25:20 Johanna Frändén30:25 På presskonferens36:35 Johan Flinck38:15 På restaurang med den samlade presskåren42:47 På matchen46:32 Efter matchen47:44 Hej då Schweiz! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I anledning af kommunalvalget tager 'Budskab' den helt store helst-nødigst-quiz på valgets vindere og tabere. Panelets råd er klart: Det værste, en vinder kan gøre, er at hovere. Det værste, en taber kan gøre, er at lyde bitter. Den fælde gik Gladsaxes afgående borgmester, Trine Græse, lige fluks i, da hun sagde i en video, at hendes efterfølger ikke kan holde en aftale. Hun skulle have studeret øråd i 'Robinson', siger Steffen Hjaltelin. Vi taler også om Dansk Folkeparti, som har dummet sig gevaldigt med falske citater i en kronik om partiets hjemrejsepolitik. Eksperter: Steffen Hjaltelin, selvstændig strategisk rådgiver, og Cecilie Winding, Kolding Designskole

Vi har en volatil börsvecka bakom oss med en bred korrektion på globala aktiemarknader. Efter ännu en stark rapport från AI-chipjätten Nvidia på onsdagskvällen börjar dock börsoptimismen spira igen. Vart fortsätter vi härifrån? Peter Nelson, portföljförvaltningschef på DNB Carnegie Private Banking, diskuterar nuläget och utsikterna framåt i samtal med Henrik von Sydow. Denna podcast är utgiven av DNB Carnegie Private Banking inom DNB Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. DNB Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

Efter ett drygt års paus drar Edward Blom och Mats Ryd nu igång sin smörgårdsbordspodd igen. Signaturmelodin, samtalsämnena och alkoholromantiken är intakta, så att alla lyssnare kan känna sig helt trygga – men ljudteknikern Anders Lundström är ny, och kanske har de tvenne poddpratarna några fler repor i lacken än tidigare. Eller "med lite mer wabisabi", som Mats uttrycker det.Under inmundigande av lite belgisk öl och en hel del champagne diskuterar de tu hösten som varit, exempelvis Edwards "55-årsfest, med en air av 50-årsfirande", vad han gjorde i Visby domkyrka nyligen och listeria-utbrottet på krogen Coco&Carmen i Stockholm.På uppdrag av en lyssnare listar de fem goda eller rentav mycket goda anledningar till att dricka alkohol, men de hinner inte riktigt komma fram till om hinkgroggen "Yngsjömordet" – apropå ännu en lyssnarfråga – skulle kunna vara en sjätte eller ej (troligen inte).Mats oroar sig för att Edward ska drabbas av "Barbara Streisand-effekten" och tillsammans lanserar de begreppet "åsten", vilket syftar på någon eller något som är "till åsyn i en rännsten" (exempelvis en kandidat för det av Bellman påhittade sällskapet Bacchi Orden).Välkomna att skicka lyssnarfrågor till: podden@edwardblom.se !

Under 1800-talets andra hälft förvandlades Norrland från en avlägsen periferi till ett centrum för svensk industrialisering. Efterfrågan på virke från Europas snabbt växande städer sammanföll med tekniska landvinningar såsom ångsågar och förbättrade flottningsleder.Men tillväxten hade en mörk baksida: baggböleriet. I Baggböle utanför Umeå anklagades träpatroner som Dickson för att olagligt ha avverkat Kronans skogar. Bolagen misstänktes också för att lura eller pressa småbönder att sälja sin skog till underpris. Detta skogsindustriella vilda västern ledde till att bolagen samlade på sig enorma arealer.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, historiepoddaren och norrlänningen Robin Olovsson om träpatronernas tidevarv i Norrland under 1800-talet. Olovsson är aktuell med boken Historien om Norrland. Del 2: Framtidens land.Politiska och ekonomiska reformer spelade en avgörande roll för skogsindustrins utveckling. Skråväsendet avskaffades 1846, näringsfriheten genomfördes 1864, och aktiebolagslagen från 1848 underlättade kapitalanskaffning till nya industrianläggningar. Den engelska importtullens avskaffande på virke 1842 och 1851 fick dock störst betydelse, i kombination med Storbritanniens snabba industrialisering som skapade en massiv efterfrågan på skandinaviskt timmer.Under tidigt 1800-tal etablerades flera skogsbolag och sågverk längs Norrlandskusten och vid de större älvarna. Ett exempel är sågen i Baggböle utanför Umeå, som från 1840-talet blev en av de mest framstående i Västerbotten. Sågverksindustrins genombrott sammanföll med lanseringen av ångsågar och avskaffade tullar på trävaror, vilket öppnade internationella marknader och ledde till ökad produktion och export.Sundsvall symboliserade mer än någon annan plats denna nya epok. Efter den förödande stadsbranden 1888 återuppbyggdes centrum i sten – ett uttryck för självförtroende, kapital och framstegsanda. Staden blev ett kommunikationsnav och var en av de första utanför storstäderna att kopplas till Telegrafverkets stamnät. Det var också i Sundsvall som Sveriges första stora arbetarstrejk genomfördes, år 1879.För bönder och arbetare i Norrland innebar träindustrins framväxt både möjligheter och bördor. Många småbrukare arbetade vintertid som timmerhuggare, medan kvinnorna skötte gården. Skogsarbetet var slitigt och ofta farligt – men också en väg till kontantinkomster i ett annars självhushållande system.Industrialiseringen skapade nya samhällen, klassklyftor och en helt ny arbetsmarknad. I byarna växte skolor och affärer fram, men även kreditskulder, inspektorer och disponenter. Ett nytt klassamhälle föddes, där träpatronernas marmorsalar stod i skarp kontrast till arbetarnas enkla träkåkar i ytterområdena.Oscar Dickson, Fredrik Bünsow och Carl Kempe var några av de namn som kom att eka i både Stockholm och London. De byggde inte bara upp sågverksimperier längs Norrlandskusten – de lät även uppföra praktfulla byggnader. Hallwylska palatset i Stockholm, Bünsows villa i Diplomatstaden och det sagolika Tjolöholms slott i Halland är monument över de förmögenheter som sågverksindustrin möjliggjorde.Bildtext: Timmerflottare i Haverö socken, Medelpad, under slutrensning – eller ”rumpning” – av timmer som fastnat på stenar när vattenståndet sjunkit, omkring 1910. Foto: Okänd fotograf. Public Domain, via DigitaltMuseum.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vietnam är än idag världens mest bombade land. Under Vietnamkriget fällde USA:s samlade luftstyrkor omkring åtta miljoner ton bomber över både Nord- och Sydvietnam. En stor del användes som taktiskt stöd till marktrupperna, men en betydande andel ingick även i strategiska bomboffensiver mot infrastruktur, industrizoner och kommunikationsnät.Trots USA:s tekniska överlägsenhet och industriella kapacitet blev bombningarna i stort sett ett misslyckande – något som blev särskilt tydligt i samband med Tetoffensiven 1968.I det tredje avsnittet i serien om Vietnam i Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikern Martin Hårdstedt perioden 1965–1968, då USA trappade upp sin militära närvaro i Vietnam. Fokus ligger på bomboffensiven Operation Rolling Thunder och den dramatiska Tetoffensiven.Efter 1965 var det uppenbart att regimen i Sydvietnam inte på egen hand kunde stå emot trycket från norr. Den sydvietnamesiska regeringen var instabil, och det kommunistiska motståndet – särskilt gerillan Vietcong – hotade att infiltrera och underminera stödet för regimen. För att vända utvecklingen fick president Lyndon B. Johnson i praktiken fria händer att skala upp USA:s militära engagemang.USA:s fulla militära kapacitet mobiliserades därför under 1965. Målet var att vinna kriget med överlägsen eldkraft och modern teknik. Det var särskilt flygkriget som ansågs lovande, då det kunde begränsa antalet amerikanska förluster på marken. Därmed inleddes Operation Rolling Thunder – en av de mest omfattande bomboffensiverna i världshistorien.Men kriget lät sig inte vinnas från luften. Trots enorma resurser och tusentals fällda bomber uteblev de strategiska framgångarna. Hemma i USA växte kritiken i takt med att de amerikanska förlusterna ökade. Den amerikanska opinionen skakades i grunden när Nordvietnam 1968 inledde den samordnade Tetoffensiven under det vietnamesiska nyåret. Även om offensiven slogs tillbaka militärt, blev den en politisk och psykologisk seger för Nordvietnam. Den visade omvärlden att USA:s luftkrigföring inte knäckt motståndet – tvärtom var moralen fortsatt stark på nordvietnamesisk sida.Omslag 1-4: ARVN-soldater stormar en fästning i Mekongdeltat. Crack-trupper från Sydvietnams armé deltar i strid mot Viet Cong-gerillan i den förrädiska och sumpiga terrängen. Operationen illustrerar de svåra förhållanden som kännetecknade konflikten i södra Vietnam. Källa: U.S. Information Agency. Bild-ID: HD-SN-99-02062. ARA FILE #: 306-PSC-61-9069. WAR & CONFLICT BOOK #: 403 Bilden är i public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Simon Sundström har skördat stora framgångar sedan sensommaren. Efter överträningssymptom i mitten av sommaren kom han tillbaka starkare än någonsin och slog personbästa på favoritdistansen 3000m hinder (8.17.01). Efter stolpe ut vad gällde kval till VM i friidrott gjorde Simon en kort spontansatsning mot Lidingöloppets 30 kilometer. Längre än vad han någonsin tidigare hade sprungit. Resultatet blev mycket snabba 1.38.08 och mersmak efter ett väl disponerat lopp. Några veckor senare följde terräng-SM där Simon i överlägsen stil segrade på herrarnas långa bana (10k). Med dessa resultat har han nu kvalificerat sig till Terräng-EM som går av stapeln 14 december i Portugal. Simon som representerar Djurgården Friidrott sedan ett år tillbaka är fostrad i IFK Lidingö och berättar om fördelarna med att ha vuxit upp på ön ur ett löpperspektiv. Vi får också veta mer om den nystartade förening Djurgården Friidrott.    Både Manne och John har varit och tävlat i Strängnäs i samband med Strängnäs halvmaraton. Det gick bra för 50% av podd-duon. Hör fylliga lopprapporter från de båda och lär er lite om Strängnäs på vägen!    Veckans Sponsorer: Saucony. Lumonite (Koden SpringSnyggt25, ger 15% på pannlampor hos Valostore och Löplabbet). Löplabbet - Missa inte "black week" med stora rabatter hos löplabbet.   

Dra upp kragen mot den kalla vinden och välkomna istället Speljutan in i värmen. I veckans avsnitt skärskådar vi nästa spelkub, blickar mot ett nytt MMO på horisonten och låter eftertexterna gå i hundra år. Efter en liten reklampaus avslöjar Angelica att man kan hitta hoppet för mänskligheten i Arc Raiders medan Elisabeth testar BALLxPIT som terapi och sparkar in dörrar i Dead Static Drive. Susanne har dragit till The Séance of Blake Manor och vi får väl se om hon kommer tillbaka - död eller levande. Om inte blir det bara Anton, Angelica och Elisabeth på toppturen i Peak, som avgår i afton kl 19:30 på Speljuntans Twitch. Missa inte det!  Spel som nämns i avsnittet: Half Life 3 (vi vet, det är inte ett spel men…), Horizon Zero Dawn, Guild Wars, City of Heroes, Horizon Steel Frontier, Diablo IV, Twilight Moonflower, Dragon's Chronicles: The Dark Demon King and the Sword of the North Star, Arc Raiders, DayZ, Escape from Tarkov, Dead Static Drive, BALLxPIT, Tetris, The Séance of Blake Manor Tidskoder:(01:00) Personliga frågan (06:30) Spelnyheter (34:00) Reklam (35:00) Spelintryck

Veckans gäst är en av fyra ambassadörer åt Sveriges Åkeriföretag för att inspirera unga att bli företagare. Efter en timme med Love förstår vi varför han blev utvald. Häng med på en härlig fika med en driven åkare!

Programledare: Dawid FjällPanel: Thomas Molin & Elsa AlmGäster: Noa BachnerGäster på länk: Erik Flataker, Mattias Bjärsmyr & Caroline SegerRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid FjällKontakta redaktionen: carl@dobb.se & oliver@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I USA föll Wall Street för fjärde dagen i radI Asien ser vi mestadels nedgångarSamtidigt som Stockholmsbörsen väntas öppna i sidled

Sista kvartalet på året är ofta det bästa för de svenska handlarna. Efter tre svaga år törstar företagen efter ökade volymer, och en hel del talar för att konsumtionen fått en tillräcklig islossning för att sätta nya rekord under Black Weeks i år. Det tror vår expert Marcus Widén som även tittat närmare på SEB:s kortstatistik för Black Friday de senaste åren.

Efter ti år på musikscenen gør Tina Dickow status med et opsamlingsalbum - men det bliver også et opgør med livet selv. Efter mange års poetisk musikerliv i London befinder hun sig pludselig i en halvtom lejlighed i København. Her, mens hun skriver nye sange, går det op for hende, at hun måske har skåret det vigtigste væk fra sit liv. Midt i refleksionerne opstår én særlig sang, der indkapsler hele hendes situation. Det bliver en musikalsk genopfindelse, som samtidig lærer hende, hvad der i virkeligheden betyder noget - og hvor meget der venter, hvis man tør slippe kontrollen og invitere farverne tilbage i tilværelsen. Gæst: Tina Dickow Vært: Christine Milton Producer, Tilrettelægger og klipper: Robert Haugsted Lyddesigner: Jakob Franck Jensen Redaktør: Kasper Overby

I det här avsnittet gästas Börsmäklarna av it-profilen Olof Hedin, som numera är styrelseledamot i svenska AI-undret Lovable och ansvarar för bolagets enterprise-kunder. Efter sitt keynote-framträdande på Pareto Securities' Nordic TechSaaS Conference i Stockholm den 13 november medverkar han i podden för att prata om Lovables explosiva tillväxtresa, vibe-coding och hur bolaget arbetar med sin växande kundbas.Avsnittet spelades in på plats under vår Nordic TechSaaS Conference och inte i en poddstudio, vilket innebär att ljudkvaliteten kan variera något.Pareto Securities är ett oberoende mäklarhus med en ledande position på den nordiska kapitalmarknaden. Vi har en stark internationell närvaro och global placing power. Vårt mål är att vara Nordens föredragna leverantör av finansiella tjänster, genom att erbjuda solida finansieringslösningar och attraktiva investeringsmöjligheter för företag och investerare.Läs mer: ⁠⁠https://www.paretosec.se/om-oss/om-pareto-securities/om-pareto-securities⁠⁠Disclaimer: Pareto Securities podcasts innehåller inga professionella råd och ska inte betraktas som investeringsrådgivning. Handel med värdepapper innebär alltid en risk och historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Pareto Securities är varken juridiskt eller ekonomiskt ansvarigt för direkta eller indirekta förluster, eller andra kostnader som kan uppstå genom att använda informationen i denna podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet kretsar, precis som det aktuella numret av tidskriften Signum, kring den nyligen bortgångne skotsk-amerikanske filosofen Alasdair MacIntyre. MacIntyre är mest känd för sin bok ”After Virtue” (1981) och för sina bidrag till dygdetiken. Men i det här avsnittet ger Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, en överblick över hela MacIntyres verksamhet som filosof. Ett tänkande liv som präglats av många omvärderingar och som rört sig från marxistisk teori till delfiners sociala liv.

Efter att i månader ha kämpat för att stoppa offentliggörandet av Jeffrey Epstein-filerna har Donald Trump nu gjort en helomvändning och beordrat republikanerna att rösta för att släppa dem. Men vad föranledde den plötsliga svängningen? I veckans huvudepisod pratar vi republikanerna som för en gångs skull inte följde Trumps orders, Trumps katastrofala hantering av det hela samt hans möjligheter att hitta en utväg. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per skidar i minus trettio grader i ett öde vitt landskap. Målet är att nå Sydpolen. En resa som ska lära honom allt om stress. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kylan är det största hotet och sprickorna i glaciären kan sluka honom. Men ensamheten och överlevnadsinstinkten gör något med honom. Det blir en kravfri tillvaro och vardagsstressen försvinner. Inom stressforskningen har man på senare tid börjat fokusera alltmer på själva återhämtningen än det som stressar oss. Människan är byggd för att klara stress. Det är inte stressen i sig som gör oss sjuka och utmattade. Det är bristen på återhämtning. - Efter en stressig situation behöver du få en signal att faran är över, säger stressforskaren Niclas Almén. Du behöver känna att aha, i den här situationen är jag trygg igen.Medverkande: Niclas Almén, psykolog som forskat om återhämtning, Hedvig Söderlund, professor i psykologi och hjärnforskare, Alexandra von Schwerin, aktuell med boken ”Eget rum”, Per Nordström, antarktisresenär.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter en lång period av franskt kolonialstyre började Tricoloren förlora sitt grepp om Indokina. När Frankrike kapitulerade vid Dien Bien Phu våren 1954, förändrades konflikten i Vietnam i grunden. USA, som tidigare stött de vietnamesiska frihetssträvandena, började nu betrakta utvecklingen med helt andra ögon.Frankrikes nederlag mot Nordvietnam uppfattades inte som en seger för självständighet, utan som ett hot om kommunistisk expansion – något som USA inte kunde acceptera.I det andra avsnittet av Militärhistoriepodden om Vietnamkriget diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved varför och hur USA 1954 började engagera sig i konflikten mellan Nord- och Sydvietnam.Bakgrunden till det amerikanska beslutet står att finna i Trumandoktrinen från 1947 – ett av kalla krigets viktigaste policydokument. Den fastslog att USA skulle motverka kommunismens spridning varhelst den uppstod, även utanför Europa. Därmed globaliserades det kalla kriget. Ingen annan stat hade vid den tiden kapacitet att genomföra ett sådant ambitiöst utrikespolitiskt program.Koreakriget (1950–1953) blev det första testet för Trumandoktrinen. Men snart insåg president Eisenhower, Trumans efterträdare, att en liknande utveckling höll på att ske i Sydostasien. Situationen i Vietnam skiljde sig dock från Korea på en avgörande punkt: Vietnam omgavs av flera nyligen självständiga och instabila stater som Laos, Kambodja, Malaysia och Indonesien. Om Vietnam föll för kommunismen, kunde dominoeffekten leda till att hela regionen destabiliserades.Detta resonemang formulerades i den så kallade dominoteorin – en idé som kom att motivera USA att satsa enorma resurser på att förhindra att en svag och korrupt sydvietnamesisk stat föll i kommunistiska händer. Det blev inledningen på en gradvis amerikansk upptrappning, ett krig som kom att bli en vattendelare i USA:s utrikespolitiska historia.Omslag 1-4: ARVN-soldater stormar en fästning i Mekongdeltat. Crack-trupper från Sydvietnams armé deltar i strid mot Viet Cong-gerillan i den förrädiska och sumpiga terrängen. Operationen illustrerar de svåra förhållanden som kännetecknade konflikten i södra Vietnam. Källa: U.S. Information Agency. Bild-ID: HD-SN-99-02062. ARA FILE #: 306-PSC-61-9069. WAR & CONFLICT BOOK #: 403 Bilden är i public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokratiet kæmper for livet i København. Efter over 100 års dominans risikerer partiet at miste magten og derfor har Mette Frederiksen sendt Pernille Rosenkrantz-Theil i front. Hun lover gratis børnepasning, flere p-pladser og stiller kun op til samarbejde, hvis hun får borgmesterkæden. Men er det kampgejst eller desperation? I dag spørger vi Pernille Rosenkrantz-Theil, hvor langt hun er villig til at gå for magten i hovedstaden. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 13. november 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Martina Sahls företag gick som tåget, sen kom ett brev från advokatbyrån Vinge. Efter höstens avsnitt om kopierade rågkakor, kommer här en till historia om varumärkesintrång. Nyhetsbrev och prenumerationer: https://www.monopol.se

Det franska nederlaget i slaget vid Dien Bien Phu i mars–maj 1954 mot Viet Minh innebar slutet på Frankrikes koloniala närvaro i Indokina. Regionen hade varit under fransk kontroll sedan 1860-talet.Den politiska konsekvensen av nederlaget blev att Vietnam delades i två delar: en kommunistisk folkrepublik i norr och en auktoritär regim i söder med Saigon som centrum. I det maktvakuum som uppstod efter fransmännens reträtt tog USA över som stödjande kraft till den instabila sydvietnamesiska regeringen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar och analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved utvecklingen i Vietnam från den franska erövringen till den definitiva reträtten 1954. Den japanska ockupationen under andra världskriget försvagade det franska inflytandet kraftigt. Under kriget grundades en organisation för nationell samling i Kina, vilken med tiden kom att domineras av kommunister under ledning av Ho Chi Minh. Den väpnade grenen, Viet Minh, visade sig vara militärt skicklig och lyckades 1954 besegra fransmännen.Inledningsvis hade Frankrike viss framgång. Städer som Hanoi återtogs, men Viet Minh kunde inte besegras på landsbygden och i djungelområdena. Den franska strategin att vinna ett avgörande genom att locka Viet Minh till ett stormanfall mot en starkt befäst position vid den strategiska knutpunkten Dien Bien Phu i nordvästra Vietnam misslyckades katastrofalt. De franska styrkorna, placerade i en dalgång, kunde övervakas och beskjutas från bergen. Viet Minh lyckades, med stor möda, släpa upp tungt artilleri till höjderna och förvandla det franska lägret till en dödsfälla.Trots flygunderstöd föll den franska positionen successivt. Efter 57 dagars belägring kapitulerade de franska styrkorna den 7 maj 1954. Nära 10 000 franska soldater och utländska legosoldater togs till fånga – de flesta av dem dog i fångenskapen innan de frigavs.Bildtext: Främlingslegionärer förhör en misstänkt Việt Minh-medlem, Vietnam 1954.Den franska Främlingslegionen spelade en central roll i kolonialkriget mot Viet Minh under Indokinakriget. Förhören av misstänkta gerillamedlemmar var en del av den hårda motståndsstrategin i en konflikt som kom att prägla regionens historia.

Vad händer när Donald Trump inte längre är Republikanernas frontfigur? Ni ska få följa med till USA och i tre delar möta politiker, journalister, akademiker och aktivister. Med bland annat John Bolton, Katty Kay och Ashley Parker. Kommer snart.

För tio år sedan inleddes en fest på bostadsmarknaden. Det ekonomiska experimentet med superlåga räntor gjorde att svenskar lånade som aldrig förr. Nu har bakslagit kommit – och de svenska hushållen är skakade. Hur blev vi ett av världens mest skuldsatta folk? Och hur hård baksmälla blev det efter lågränteåren? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Carl Johan von Seth, ekonomisk kommentator på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Avslöjandet att hennes far inte var hennes biologiske pappa kom som en chock. Men mötet med en stor, ny släkt har förändrat Elisabets liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunilla Nordlund:”Att bryta tystnaden och berätta sin historia här i Familjehemligheten blir för många av våra berättare början på en lång, och ofta livsförändrande, resa. Många hör av sig och berättar efter programmen, både om nya upptäckter men också om den omtumlande, känslomässiga resa det är att gå vidare – efter sändningen.I en serie program under året tänkte vi återvända till några av dem. Till vår hjälp har vi reportern Siri Ambjörnsson, tidigare långvarig producent på P1, bland annat för Radiopsykologen, och en nyfiken lyssnare. Hon kommer med nya öron att möta några av våra tidigare berättare. Vad händer sen, när hela livet ställts på ända?”Den första återseendet blir med Elisabet, som i programmet Elisabet var resultatet av en hemlig affär berättade om hur hon ett via ett DNA-test fick en ny pappa. Efter programmet har hon nu lärt känna en ny, stor släkt i Kanada och USA. Hon som, som sladdbarn, känt sig rätt ensam under sin uppväxt. Mötet har förändrat hennes liv.Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2025.

Efter børsdrama træder Bavarian Nordics formand tilbage. I dag får Novo Nordisk ny bestyrelse. Korro Bio-aktien faldt drastisk efter afbrudt Novo-projekt. Zealand Pharma dropper vægttabshåb. Ny bonusmodel i Velliv. Kritisk råstof-fund i Grønland. Flere danskere betaler topskat. Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

Clara Alfsdotter är forensisk arkeolog vid Polisen och forskar om kroppars nedbrytning. Nu försöker hon hitta mönster i tidigare avlidna kroppar för att vi bättre ska kunna förstå var som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var när Clara Alfsdotter arbetade som arkeolog och osteolog vid Sandby borg på Öland, där det skedde en massaker på 400-talet, som hon blev intresserad av att förstå mer om vad man kan utläsa ur kvarlevor och döda kroppar. Hon började doktorera om kroppars nedbrytning, genom att göra studier på en så kallad ”body farm” som hör till Texas State University, ett forensiskt forskningscentrum, dit folk donerar sina kroppar efter döden. Det blev avhandlingen ”Dödens kroppslighet” och idag är hon anställd som forensisk arkeolog hos Polisen, vid Nationellt forensiskt centrum, NFC. Och så leder hon ett projekt om hur vi ska bli bättre på att utläsa saker om till exempel dödstidpunkt också vid hittade kroppar i Sverige. Här har vi inga ”body farms” men hon forskningen genom att gå igenom dokument och foton från Rättsmedicinalverket på alla döda kroppar som hittats utomhus mellan 2010-2023.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 9/6 – 2025.Det finns flera tusen olika fågelarter runt om i världen. Men vad som är en art eller inte råder det oenigheter om. Det finns idag fyra listor över världens fåglar. Men det ska det bli ändring på: Efter sju år arbete finns nu en ny lista, som ska ena vår syn. Men det är svårt att avgöra när en fågel är så pass utik att den får status som egen art.Vi träffar Per Alström, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik, Zooekologi, på Uppsala universitet, som arbetat med i framtagandet med den nya listan. Han ger en inblick i hur arbetet gick till och reder i artbegreppen och fågelforskningen. Hur kan det gå till när man så att säga upptäcker en ny art? Vi pratar även med Martin Stervander, försteintendent för fågelsamlingen på nationella museet i Skottland. Han är även ledamot i svenska taxonomikommitén, som hittills varit ansvarig för systematiseringen av fåglar för Sverige och ansvarat för att fåglar har svenska fågelnamn. Programledare: Filip VareniusProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se