Podcasts about flera

Vad händer om världens äldsta demokrati blir en auktoritär supermakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Land of the free, home of the brave”. Raderna i den amerikanska nationalsången reflekterar den status som demokratins förkämpe och totalitarismens motpol som länge förknippats USA. Men på senare tid har mycket förändrats. Sprickorna i den amerikanska demokratin har börjat blottläggas, den politiska polariseringen gräver sig allt djupare – och den sittande presidenten visar gång på gång prov på sin bristande respekt för lagar, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner. Flera experter menar nu att landet rör sig i en allt mer auktoritär riktning.Hur har USA hamnat här? Vad händer med Amerika, med resten av världen och med demokratin i stort om utvecklingen fortsätter åt det auktoritära hållet? Och kan den demokratiska krisen över huvud taget stoppas?

Labours migrationspolitik möter motstånd. Jakob Forssmed: Gissléns kritik “slängig”. Flera journalister bland de döda efter attack i Gaza. Och tiotusentals kvinnor i Sverige kan behöva ta om cancertest. Programledare: Magnus Thorén.

Under tidiga 90-talet härjar en rånarliga i Sverige. Flera år senare försvinner en man i Polen. Polisen ser ett samband. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Nyheterna Radio 08:00

Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet? Reportrar: Freddi Ramel och Lasse TruedsonStrax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs. Reporter: Lasse TruedsonI vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.Reporter: Robin Jonsson

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnitt producerades i juli 2021.Del 2. 1993 försvinner den 16-åringen Eliza Claps spårlöst i Södra Italien. Flera år senare hittas den ensamstående mamman Heather Barnett mördard i sitt hem i England. Polisen arbetar hårt för att finna gärningsmannen, och kan efter mycket om och men koppla samman fallen med varandra.

Nyheterna Radio 06:00

Nyheterna Radio 06:00

Detta avsnitt producerades i juli 2021.Del 1. 1993 försvinner den 16-åringen Eliza Claps spårlöst i Södra Italien. Flera år senare hittas den ensamstående mamman Heather Barnett mördard i sitt hem i England. Polisen arbetar hårt för att finna gärningsmannen, och kan efter mycket om och men koppla samman fallen.

Nyheterna Radio 07:00

Nyheterna Radio 07:00

Nyheterna radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Ayan Jamal och Love Lyssarides. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Minst 15 personer har enligt Thailands hälsomyndighet dödats efter sammandrabbningar mellan Kambodja och Thailand. Det var tidigt under torsdagen som länderna började anfalla varandra vid ett gränsområde. Spänningar går tillbaka århundraden, och båda beskyller varandra för att ha avfyrat första skotten. Flera länder uppmanar nu till deskalering, och FN ska under fredagen samlas för krismöte.Sen pratar vi om att det tecknade satir-programmet South Park dragit igång och tar till med hårdhandskarna i första avsnittet för säsongen. USA:s president Donald Trump visas helt naken och även liggandes i samma säng som Djävulen. Vita Huset är inte roade och menar att programmet är desperat för uppmärksamhet.

Från 2019. De uppträder som snöskottare, joggare, elektriker och i stulna polisuniformer. Rånarna får namnet Maskeradligan i media. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I maj 1986 genomförs ett rån mot en värdetransport i Enskede i Stockholm. Rånarna är utklädda till poliser och får med sig ett byte på 3,6 miljoner kronor, vilket gör rånet till dåtidens största i Sverige. Rånaren ”Axel” berättar här för första gången sin historia.Medverkande:”Axel” - en av de dåvarande medlemmarna i Maskeradligan.Ingvar Hofstedt - dåvarande kriminalinspektör.Lars Göran - ett av ligans rånoffer.Jeanette - ett av ligans rånoffer.Sven Granath - kriminolog.Flera namn i dokumentären är utbytta.Ett program av: Olivia Sandell.Producent: Roger Dackegård / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Publicerad: 2019.

Medicover och Eltel toppar vinnar- respektive förlorarlistan på Stockholmsbörsen under torsdagen. Flera utländska storbanker presenterar starka rapporter medan Teslas Elon Musk varnat för ett par skakiga kvartal framåt. En rad finska storbolag har rapporterat under morgonen, däribland Neste. Som för övrigt låter ganska mycket som Nestlé, en annan rapportör om än Schweizisk och inom en helt annan sektor. Under gårdagen lämnade även problemtyngda svenska Oatly siffror för andra kvartalet, också verksamma inom matvarusegmentet. Samtidigt summerar amerikanska Chipotle ett svagt kvartal präglat av oroliga konsumenter i USA. EFN:s Elin Wiker och Gabriel Mellqvist smälter intrycken tillsammans med Daniel McPhee och Peter Hedlund.Detta är Börslunch Rapportpodd. EFN:s sommarspecial under rapportsäsongen – för att du ska kunna vara ledig men ändå få reda på allt du vill och borde om rapporterna.

Ukraina attackerades av Ryssland i natt. Så fungerar det i Kievs skyddsrum. Hörselskadade ska kunna chatta med SOS Alarm. Flera varningar för vädret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med stora begränsningar. I antikens Aten fanns visserligen folkvalda församlingar, men långtifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var utestängda, liksom barn, slavar (vilka utgjorde en stor del av befolkningen) och utlänningar. För att undvika att räknas som utlänning krävdes bevis på att ens familj hade bott i Aten i flera generationer.Vi är många som – med all rätt – är stolta över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, följer politiska debatter och förfäras över de kvarlevande diktaturerna och totalitära regimer som fortfarande finns på jorden. Skolan lär oss att ”redan de gamla grekerna” införde demokrati (ordet kommer från grekiskan och betyder folkvälde). Men vilken typ av demokrati var detta egentligen?Även om vi begränsar oss till den lilla grupp som fick vara med och påverka, är skillnaderna mellan deras system och vårt enorma. Flera ämbeten tillsattes genom lottning, och så kallade “soffliggare” förlorade sina rättigheter – de kunde rentav bli stämplade som idioter. De som var för politiskt engagerade, och därför ansågs farliga, kunde bli uteslutna från systemet och landsförvisade i tio år.I denna sommarrepris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Aten.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz (Wikipedia, public domain).Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klockan är strax efter fem på morgonen, måndagen den 14:e oktober 1996. Inte en själ syns till vid det anrika Swartlings ridskola på Östermalm i Stockholm. Men ett mörkt bylte ligger på marken. Flera kvarter bort springer en man. Han har siktet inställt på en telefonkiosk. När han kommer fram, drar han upp den slitna dörren med ett ryck och börjar slå numret till SOS alarm. För det mörka byltet vid Swartlings ridskola är en kropp. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På tisdag väljs hon formellt, en timme senare håller hon tal på Almedalens politikerscen. Vem är Simona Mohamsson och vilka frågor kommer hon driva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera välkända Liberaler som det spekulerats kring till posten har uppenbart tackat nej till att bli partiledare. Med röstsiffror runt 3-4 procent, alltså under riksdagsspärren är det minst sagt en utsatt post.Mohamsson, partisekreterare sedan april i år, engagerade sig politiskt för att bekämpa SD men säger idag att hennes motstånd mot Tidösammarbetet avtagit och att L hör hemma i borgerligheten.Högt på hennes agenda står ett förstatligande av skolan, ...Hör dessutom om hur samtliga riksdagspartier lyckades samla sig kring en stor satsning på försvaret inför det stora Natotoppmötet.Medverkande:Fredrik Furtenbach Ekots, inrikespolitiska kommentatorer och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Lena Bejerot

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säkerhetsexperten: Trump vill pressa Teheran till en snabb och ”glamorös” deal. Kan shahens son ta över i Iran? Räntesänkningar stundar, enligt Konjunkturinstitutet. Flyganalytikern säker: Tekniskt fel bakom indiska flygkatastrofen. Flera döms i Think Pink-härvan. Och utredning mot spionmisstänkt diplomat läggs ner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av det här sändningen sa vi att en kurdisk aktivistgrupp har på sin hemsida tagit på sig aktionen mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Det här är fel. Rätt är att det är en aktivistgrupp. Den här rättelsen gjordes 13 juni 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny råkade stöta på mannen vars mejladress hon ”råkade” avslöja i förra avsnittet. Han påpekade att det är dyrt att spela in tv – kanske särskilt när det handlar om Queen V och J.Victoria har upptäckt en fästingsinvasion på Öland. Flera satte sig på poolsvetsarn, och inte på några trevliga ställen.Veckans lyssnarfrågor rör tips, skötsel och bekymmer kring trädgårdsväxter – som valet mellan olika sorters kornell, bekämpning av ohyra på persikoträd, samt plantering och beskärning av blåregn i kruka.Dessutom pratar vi snokpresenter, hälso-ringarnas funktioner och vikten av att ibland rikta blicken utåt i stället för inåt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera skadade efter att en bil kört in i en folkmassa i Liverpool. Fyra döms efter att ha lurat äldre. Fikaträffar gör äldre glada i Motala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av denna sändning sa vi felaktigt att Donald Tusk var Polens president. Rätt är att han är Polens premiärminister. Rättelsen är gjord den 21 maj.

Flera länder skärper tonen mot Netanyahu. Misstankar om att Vita huset ”mörkade” Bidens cancerdiagnos. Kommissarie håller inte med om kritiken mot polisantagningen. Och knivattack på finsk skola – elev ville “hugga flickor”. Programledare: Staffan Dopping.

Flera personer med intellektuell funktionsnedsättning har utsatts för väldigt allvarliga brott. Alexander bygger upp scenen av Sveriges bidrag till Eurovision i lego. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Flera häktade för morden i Uppsala. / Anna-Karin Hatt är ny ledare för Centerpartiet. / Många restauranger gick i konkurs i mars. / Ny mask sprider oro i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.