Podcasts about flera

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12.00

Fler vill rösta på Sverigedemokraterna. / Flera kommuner vill inte bidra till återvandring. / Nästan vart femte barn känner sig otryggt på internet. / Solweig, 83, vill inte sluta jobba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Roza Bicer och Ingrid Forsberg.

Flera skjutningar i helgen två dödades / Hackare attackerade det svenska elsystemet / Strejken på Tesla har pågått i två år / Elever ger tips för läslovet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

En stank av smutsiga terrarier och döda reptiler slår emot poliserna när de öppnar dörren till lagerlokalen. Där inne finns hundratals ödlor, ormar och krokodiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förmiddag i mars 2018 slår polisen till mot en lagerlokal i Skåne. Där inne hittar de mängder av djur. Det är olika ödlor och ormar, där en stor del hör till hotade eller till och med utrotningshotade arter. Flera av ormarna är giftiga, placerade i terrarier utan ordentliga lås. Där finns också två dvärgkrokodiler som har stängts in i så trånga terrarier att de knappt kan vända sig.”Inte för den svagmagade”Med vid tillslaget är Kalle Melkersson från Kolmården. Hans roll är att hjälpa polisen att hantera giftormar och göra en bedömning av hur djuren mår.– Man kände tydligt lukten av djur och kadaver. Det är inte för den svagmagade om man säger så, säger Kalle Melkersson.I det här avsnittet av Brottsutredarna tittar reporter Sigrid Edsenius och före detta kriminalkommissarien Bosse Åström närmare på en gigantisk polisutredning om smuggling, artskyddsbrott och djurplågeri. En utredning som både polis, tull och länsstyrelsen är involverad i och som rör sig både i Sverige och i flera afrikanska länder.

I veckans avsnitt berättar Lucas om Villisca Axe Murder House i Iowa, USA. I huset bodde familjen Moore som den 10 juni 1912 hittades mördade i sina sängar. Alla åtta offer, inklusive sex barn, hade allvarliga huvudskador orsakade av en yxa. Flera misstänkta har funnits, men än är ingen åtalad för morden. Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på patospodd@gmail.com eller på Instagram via Patospodd eller via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut och ge oss gärna betyg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När brev med dödligt pulver dyker upp hos mediebolag och politiker sprids paniken i USA. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Kort efter 11 september kommer en ny våg av terror. Flera människor dör, många skadas och tusentals medicineras när de inhalerar eller kommer i närheten av den livsfarliga bakterien mjältbrand.Rädslan blir stor och FBI startar upp en av landets längsta, dyraste och mest komplicerade utredningar genom tiderna.FBI är beroende av forskare för att kunna ta reda på allt om mjältbrand. Men samtidigt måste de vara misstänksamma mot alla som kan något om bakterien.Kan gärningsmannen finnas bland de som hjälper till?Värsta fallet av bioterrorism i USA:s historiaHändelsen är det värsta fallet av bioterrorism i landets historia. Det tvingade inte bara USA, utan alla länder, att tänkta till kring förberedelse på biologiska angrepp. Det ledde också till en helt ny disciplin inom brottsbekämpningen - mikrobiell forensik.Medverkande:Joan Jackson, syster till Joseph Curseen som dog i mjältbrand.Terrell Worrell, postarbetare som arbetade ihop med Joseph på Brentwoods postcentral.Scott Decker, FBI-agent.Paul Keim, mjältbrandsexpert.Henry ”Hank” Heine, mikrobiolog som arbetade ihop med Bruce Ivins.Anders Johansson, infektionsläkare som arbetade på Paul Keims labb.Cecilia Uddén, f.d. korrespondent i Washington.En dokumentär av: Viktor Papini.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera stora varsel har lagts inom skogssektorn efter tre svaga år.– Det är som vilket hushåll som helst, nu behöver de skära i fasta kostnader, säger Oskar Lindström, analytiker på Danske Bank.– Bolagen ska ju generera vinster och varsel kan ju också tolkas positivt på aktiemarknaden, säger Daniel McPhee, aktieskribent på EFN.Sedan ställs också frågan: kan branschen ens fortsätta ha samma förväntningar på tillväxt som tidigare?I studion; Oskar Lindström, analytiker Danske Bank, Daniel McPhee, analytiker EFN, Ulf Aronsson, reporter ATL, Cecilia Adolfsson reporter och programledare på EFN.

The most valuable commodity is information. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.Långt från den enda stora skandalenFingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.”Spelplanen blir ojämn”Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.”Statistiken är tydlig”År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information”Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlareMen delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotPhilip Ramqvist, reporter EkonomiekotSverre Linton, chefsjurist på AktiespararnaThomas Hertz, åklagare EBMJonas Myrdal, åklagare EBMFredrik Åkerblom, advokatLjud från Di, CNBC, Youtubeekonomiekotextra@sverigesradio.se

Från 2018. En maskerad man med svärd och lång svart rock går in på en grundskola i Trollhättan. Flera kommer att skadas och mördas i skolattacken. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober 2015 börjar som en vanlig höstdag inne på Kronans skola. 500 personer, de flesta mellan sex och femton år, sitter inne i sina klassrum när en man med Star Wars-inspirerad mask marscherar in i skolan. I handen håller han ett 96 centimeter långt svärd. Han är där för att mörda.När 15-åriga Wahed sitter vid sin plats längst bak i klassrummet knackar det på dörren. Utanför står en utklädd man.– Han hugger mig i magen, säger Wahed.Det kommer senare visa sig att attacken är ett rasistiskt hatbrott och att gärningsmannen samma morgon skickat ett meddelande till en kille han lärt känna online. Vi kallar honom Dirk. Meddelandet avslutas:”Those fucking cops better aim straight, I really don't want to survive the rampage. Anyway I love you, Anton”.Polisen förhör aldrig Dirk men för P3 Dokumentär berättar han nu om sin kontakt med gärningsmannen.Ett dokumentär av: Emelie Rosén.Producent: Rosa Fernandez.Research: Emelie Rosén, Åsa Erlandsson och Adrian Sadikovic.Programmet publicerades första gången 2018.

Under lång tid har Norge sett på våldsutvecklingen i Sverige med fasa men de senaste veckorna har landet själv drabbats av en våldsvåg och dom misstänkta utförarna är norska tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”De två sista åren har vi sett att unga svenskar kommer till Norge och begår brott men så plötsligt smällde en granat här i Oslo och polisen grep en 13 år gammal norsk gutt”, säger Sverre Holm Nilsen, krimreporter på norska public service-bolaget NRK. Precis som Danmark har Norge länge oroat sig över att ”det svenska tillståndet” – med utbredd gängkriminalitet och torpeder i tonåren – ska bli verklighet även där. Sensommaren 2024 konstaterade polisen att det fanns gängkriminella i alla norska polisdistrikt. ”Norsk media skriver gärna om Sverige och vad som händer i Sverige och kanske särskilt tabloidpressen pekar gärna ut Sverige som ett skräckexempel”, säger Sveriges Radios tidigare norgekorrespondent Carina Holmberg. De senaste veckorna har en ny bild trätt fram. Flera grova våldsdåd har inträffat ibland annat Oslo och de misstänkta utförarna är inte svenska ungdomar som korsat gränsen – utan norska, den yngsta bara 12 år. ”Vi har nästan inte sovit på två, tre veckor, vi som jobbar med det där. Och när den här granaten gick av i Oslo centrum så var det lite – alle man till pumparna”, säger krimreportern Sverre Holm Nilsen. I det här avsnittet tittar vi närmare på gängkriminalitetens utveckling i Norge, kopplingarna till Sverige och Foxtrotnätverket och också det brutala mordförsöket i Moss för två år sedan där fyra svenskar nu står inför rätta. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Petra Berggren, Fanny Hedenmo och David OhlssonProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se

Maja Francis växte upp i Ängelholm med musiken som ett naturligt inslag i hennes liv. Flera i hennes släkt var framgångsrika musiker och pappan drev en skivbutik i staden, så hon väljer nog aldrig musiken. Musiken väljer henne. Via plattformen Myspace hittar hon en amerikan som hon gifter sig med och turnerar lite i USA, men det tar tyvärr slut och Maja hamnar i Stockholm. Nu gör hon musik själv med sin sambo och turnerar i vårt avlånga land. Hur blev det country? Vad menar hon med psykiskt förkyld? Får man ha kort kjol när man är över 40 och har änglar öronvax? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - otroligt starkt kaffe!Bli gärna prenumerant och få tillgång till extrainnehåll. Läs mer på: https://creators.spotify.com/pod/profile/insikter-frn-utsikter0/subscribe

Flera politiska ungdomsorganisationer vill att vi gör som danskarna och höjer den allmänna pensionsåldern till 70. Meningen med pensionssystemet är inte att arbetsförmögna skall leva på andras bekostnad menar de, och kallar det nuvarande systemet för orättvist för de unga. Är det så? Riksdagsledamoten Martin Paasi (saml), SU-orföranden Dan Cederlöf och Håkan Ekström, ordförande för fackorganisationen JHL debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

PROGRAM 400 ÄR (nätt och jämnt) HÄR! Donationerna nådde SÅ PASS NÄRA det lägre målet som krävs för att överhuvudtaget driva vidare denna podcast, så vi gjorde det här programmet i förhoppningen att några hundralappar till trillar in och ger oss grönt ljus att podda hela oktober ut. Ska vi sätta punkt vid 400 eller blir det fortsättning följer på lördag? ENDAST detta swishnummer funkar för Verklighetschecken:  073 846 37 64 (Johan Widéns namn står på numret)Meddelande: Gåva        Om du har anställda som har vuxit upp i en kultur där punktlighet ses som viktigt så är det ju precis vad kunderna får, en god service. Men god service kostar, så istället anställs numera folk som bokstavligt talat inte ens kan stava till ordet ”punktlig.” Följden av det blir ju då så klart att ”snabbhandeln” blir ”snigelhandeln,” och när man väl får sin nu iskalla mat i handen och rapporterar det, så märker man att samma skrot och korn anställs i deras ”kundservice” då man uppmanas ”ta foto på att maten var kall…….!?” Missa inte det här programmet!Flera hundra lördagar har gått, men vi har banne mig fortfarande mycket att prata om – IDAG DETTA:*Fota värmebrist efter migrantens matleverans.*En stinkande värnpliktigs vägran.*En kvinna med konservativt krut i sig står upp mot vänsterfeministerna.*Har vi råd att tänka ”hållbart” gällande mat?*Hur kan ”ringa” stöld fortfarande vara ”ringa” efter tusende gången?*Jag bor granne med en mördare.  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KOSSA FICK KLENIS SPARKAD ÖVER EN LÖGNhttps://www.spreaker.com/episode/kossa-fick-klenis-sparkad-over-en-logn--68008618 Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 18 oktober 2025.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS        LELLECROWN MAGNETAR - Everything Bleedshttps://www.youtube.com/watch?v=4pkRR_s81gs&t=42s  JOHANBill Haley & The Comets "Shake, Rattle And Roll
https://open.spotify.com/track/5z2Gef9D3UgRquZXe7UUW4?si=997b8edda8b14582  ELISABETHMagnus Uggla - 4 sekunder https://www.youtube.com/watch?v=K4BVY6KAEQc

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet av Fotbollskanalen on tour pratar Olof Lundh, Martin von Knorring och Andreas Sundberg om gårdagens svenska presskonferens med JDT och Alexander Isak inför dagens ödesmatch mot Schweiz, det senaste från det svenska lägret med mera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Caroline Flindt – holistisk livscoach och intuitiv guide. Efter att ha förlorat sin pappa i ung ålder och levt som en “duktig flicka” och “people pleaser”, nådde Caroline en punkt där livet hon byggt inte längre bar. Flera utmattning och en inre kollaps blev starten på hennes resa mot självkärlek, autenticitet och frihet.Vi pratar om att våga möta sig själv, släppa gamla mönster och hitta värdet bortom prestation. Om hur trauma kan forma oss – men också visa vägen hem till vårt sanna jag.Caroline delar öppet och ärligt från hjärtat och talar även om hennes relation till kroppen, och det här samtalet blev ett av de där som bara flödar. Hon var en av poddens första lyssnare och mina allra första provklienter – därför känns det extra fint att nu få möta henne här.Ett samtal för dig som längtar efter att leva mer äkta, stilla din inre kritiker och komma hem till dig själv – på riktigt.Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 19-23 maj.Breathwork med mig på onsdag den 22 oktober Almlöfsgatan: carolinenorbelie.comFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt!Ha en härlig vecka,Caroline Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Börser, bitcoin, guld och silver handlas på rekordnivåer. Finns det för mycket pengar i systemet – och borde dessa användas på annat sätt?I dagens Börslunch analyserar vi de internationella megatrenderna. Vad säger experterna om AI-hajpen, försvarsbranschen och läkemedelssektorn? Programledare Elin Wiker gästas av Martin Nilsson, makroekonom på Handelsbanken och Fredrik Warg, global chef över rådgivande förvaltning på SEB.

Det vita snuset har blivit en svensk braksuccé. Men samtidigt som de färgglada dosorna bryter ny mark ute i världen, försöker utländska politiker kämpa emot. Flera länder i EU har satt ner foten och totalförbjudit nikotinpåsarna. Det har fått den svenska regeringen att protestera – och lägga sig i ett annat lands lagar. Hur långt är Sverige redo att gå för att försvara de vita prillorna? Det här avsnittet är en repris och sändes första mången i maj 2025. Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Pia Gripenberg, politikreporter och tidigare EU-korrespondent. Producent: Linnéa Hjortstam.

Jane Goodall, apornas bästa kusin, har trillat från lianen. Men Johan Rockström och Gunhild Stordalen finns fortfarande här för att läxa upp oss om vad vi ska äta och få politikerna att tvinga oss till det. Äcklig mat ska rädda jorden. Men tävlingen om Sveriges godaste kranvatten faller oss i smaken. Super-narcissist-aktivisten Greta slår nya rekord med ilskna utlägg om vad svenska staten "måste" göra när hon sätter sig själv i klistret med sina Hamaskompisar och böghatande polare. Gore Vidal skulle ha fyllt 100. En märklig amerikan, som aldrig riktigt fick fäste utanför sin egen kontinent. Hanne Kjöller får medalj för veckans tuffaste och bästa utskällning — mot Polisen. Sida vet inte hur många länder som tar emot bistånd eller hur många projekt Sverige finansierar. Vore inte det värt lite uppmärksamhet, snarare än de som gnäller när det försöker städas lite här? Thomas Steinfeld gör en bra poäng i Svenskan om "omogna läsare" och klassiker. Våra kompisar Maria och Lars har bra synpunkter på konsthantverk i kanon — eller snarare avsaknaden av konsthantverk. Superman i nya filmen liknar Henrik Landerholm. Lex Luthor liknar fotografen Richard von Hofsten. Filmen är ... sådär, men lång. Om Sentimental value med Stellan S är vi oense, men för all del, se den. Och sedan en lång, häpen utläggning om vad som händer med yttrandefriheten i England. Flera fall, bland annat komikern Graham Linehan. Rent bisarrt när wokeföreställningar får poliser att arrestera och — än värre — komma hem för att "föra samtal". Östergrens nya ... nja. Är fredsrörelsen verkligen så intressant? Behövs en konspiration för att förklara varför idealistiska aktivister inte når någonstans? Knappast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dådet inträffade under den judiska högtiden jom kippur. Växande kritik mot Somalia-avtalet. Putin pressas – Frankrike bordar fartyg. “Mer pengar löser inte socionomkrisen”. Internet-kaoset skakar Afghanistan. Och Elon Musk uppmanar till bojkott mot Netflix. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera länder har den senaste tiden fått sina luftrum kränkta av drönare. I Danmark stängdes flygplatsen Kastrup ner och flygen tvingades landa på andra närliggande flygplatser. Även Polen har drabbats och efter att några av drönarna skjutits ner kunde underrättelseuppgifter konstatera att drönarna var ryska. Vad är en drönare, vilka typer av drönare har setts i de drabbade länderna och hur rustade är Sverige för att bekämpa drönare? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hur är det att vara ryss i Sverige i dag? Gabriel Lindén synar sin kulturella identitet i sömmarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Jag förstår ingenting av det prästen säger. Det har jag aldrig gjort. Trots att jag stått här i drygt 30 år nu. Rökelser och obegripliga psalmer yr omkring mig. När min mormor kom till Stockholm var detta den plats som tog emot henne.Det var här, i en anonym källarlokal på Birgerjarlsgatan i Stockholm, som hon hittade tillbaka till sitt modersmål och samtidigt började navigera genom 1950-talets Sverige. Platsen är även känd som Kristi förklarings ortodoxa kyrka. Eller som vi alltid sagt i min familj: ryska kyrkan.Jag kommer tillbaka hit för att tända ett ljus för mormor ibland. Oftast står jag med huvudet nedböjt mot prästen för det är så alla gör. När jag var liten brukade mormor väsa ”böj” och trycka ned mitt huvud snett uppifrån.Jag sneglar på männen i rummet och ser flera i min egen ålder. Jag slås av hur lika vi är. Skillnaden mellan mig och dem är att jag kan välja när jag vill berätta om mitt ryska arv. Det är en frihet vi har, vi i fjärde generationens diaspora. För de som nyss kommit till Sverige, eller har familj kvar i Ryssland, måste det vara svårare. Jag undrar hur det är att vara ryss i Sverige idag. Tänk på deras middagsdiskussioner till exempel. Vissa är säkert för kriget. Vissa kanske har varit i kriget?Någon, som den unge mannen utan skäggväxt, är säkert underrättelseofficer. FSB, GRU och allt vad de heter måste rimligtvis ha god kunskap om platser som denna – en mötespunkt för Sverigeryssar, som med Natointrädet nu ligger i fiendeland. Andra, kanske hon där borta, har arbetat på en oberoende radiostation och nu tvingats lämna Ryssland efter sin rapportering om en korruptionsskandal djupt inne i den ryska statsapparaten. Min idé om ryssar i Sverige är en rad schablonbilder, och jag är i gott sällskap.Strax efter invasionen 2022 får en vän syn på en ryskregistrerad bil i Stockholm. Hon har lust att repa den med sin hemnyckel, erkänner hon lite stolt för mig. Det behöver hon aldrig. Nästa morgon har någon annan gjort det. Några månader senare äter jag glass med en kollega. En grupp ryska turister passerar oss med hörsnäckor, guide och allt. ”Jag förstår inte hur de kommer in och att vi släpper in dem överhuvudtaget”, säger han uppenbart irriterad.En annan gång sitter jag och äter en smörgås på Kulturhuset i Stockholm. Jag sitter på entréplan. Plötsligt får jag syn på en man i rulltrappan. Han kommer ovanifrån och vinkar mot mig. Det kan inte vara till mig, tänker jag, och ignorerar honom. Han insisterar, fortsätter att vinka och le mot mig. Inte hysteriskt, men tydligt. Jag ler och vinkar tillbaka lite osäkert. Mannen rullar ned på mitt våningsplan och går fram till mig. – Vladimir? – Nej, svarar jag. Mannen börjar tala ryska. – Jag pratar inte ryska, säger jag. Mannen avbryter sig själv och växlar till svenska: – Förlåt, men visst är det du som är Vladimir? – Nej, svarar jag. – Oj förlåt, du är så lik Vladimir som jag brukar spela schack med där uppe. Mannen pekar mot rulltrappan. – Det är inte jag, säger jag. – Okej, ursäkta, säger mannen.Mannen försvinner mot utgången och jag har redan listat ut vad som hänt. Det här handlade inte om en förväxling mellan mig och en rysk schackentusiast. Det var inte ett oskyldigt försök till småprat med en främling. Nej, det här var såklart ett rekryteringsförsök. Mannen – tillika underrättelseofficeren – testade min öppenhet, min vilja att möta honom, bjuda in honom att slå sig ned. Det är ingen slump att han valt just mig eftersom han gjort noggranna efterforskningar. Han vet att jag har ryskt påbrå. Han vet att jag har arbetat i den svenska myndighetsvärlden. Han vet säkert något mer som jag själv inte vet.Det här är inte okej. Jag skriver en incidentrapport till säkerhetsavdelningen hos min tidigare arbetsgivare. Det går några minuter och ganska snart känner jag mig som en tönt. Vem tror jag att jag är? Min flickvän verkar hålla med. Jag skickar ett SMS och berättar vad som hänt. Hon undrar om jag inte läser in lite för mycket.Min vän Oscar brukar skämta om att jag är rysk spion. Det började han med långt innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jag tycker det är lite roligt. Nästan värms av hans kärleksfulla retstickeri, eftersom han vet att detta ganska avlägsna ryska arv ändå betyder mycket för mig. Frågan är om allmänhetens rysskräck i Sverige kommer nå en punkt då jag inte tycker det är roligt längre.Flera här inne i kyrkan har säkert redan nått den punkten. Prästen till exempel. Jag föreställer mig vad han utsätts för när han kliver upp på morgonen, går ut från prästbostaden, ned för trapporna och ska öppna kyrkan i samma byggnad. Vad möter honom där? En kyrkport nedklottrad med ”Ryssland ut ur Ukraina”, insmetad i hundbajs? Kanske vill jag inte veta. Det enda jag vet är att prästen känner sig tvungen att sätta upp en skylt. Där står det:”DENNA KYRKA HAR INGENTING MED RYSSLANDS POLITIK ATT GÖRA. VÄNLIGEN KLOTTRA EJ. TACK!”Jag ser mig om i församlingslokalen. En kvinna ställer sig tätt bakom mig. Som vanligt är syret sedan länge på väg att ta slut. Det sticker i näsan av all rökelse. Någon går ut. Fler kommer in. Jag tänker att jag också ska passa på att gå eftersom ryska gudstjänster har en förmåga att aldrig ta slut.Det är då prästen med sitt släptåg av korsbärare och körsångare plötsligt går rakt in i rummet, mitt ibland oss. Alla backar. Det bildas en ring runt prästen som sveper med sina attiraljer i silver, psalmböcker och biblar. Bröd läggs upp på ett bord i höjd med mina knän. Mer rök, fler korstecken, psalmer och huvudböjningar. Någon släcker taklamporna. Stearinljusen börjar fladdra längs väggarna och jag inser att nu, nu kan jag inte gå härifrån.Gabriel Lindén, skribent och diplomat.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyska orden är en av de klassiska kristna riddarordnar som bildades under korstågen till Mellanöstern. Trots detta är det främst ordens korståg och erövringar i Baltikum – i områden som idag utgör Estland och Lettland – som gjort den mest känd.Tyska orden utgjorde i flera hundra år en mäktig kraft i regionen och bidrog till att ge Baltikum en västeuropeisk prägel. Riddarna förde långa och blodiga krig, bland annat vid Peipussjön år 1242 och i det berömda slaget vid Tannenberg år 1410.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Tyska ordens historia. Orden blev framför allt betydelsefull som ett skydd mot öster i dåtidens Baltikum. Dess framväxt och etablering var en del av de medeltida korstågen i norra Europa. Kopplingarna till det svenska rikets expansion österut, i det som idag är Finland, är tydliga.Tyska orden kom också länge att spela en central roll inom Hansan. Flera viktiga handelsstäder i de östra delarna av Östersjön – även på Gotland – kontrollerades och skyddades av orden.När ordensstaten till slut kollapsade under 1500-talet skapades ett maktvakuum. Detta utnyttjades bland annat av det svenska riket, som inledde sin östliga expansion i dåtidens Livland, motsvarande dagens Estland. Den svenska stormaktstiden inleddes på allvar med övertagandet av Reval.Bild: Slaget vid Tannenberg var en avgörande strid mellan Tyska orden och en allians av polska och litauiska styrkor. Det markerade början på slutet för Tyska ordens dominans i Östeuropa. Slaget vid Tannenberg den 15 juli 1410, ur Berner Chronik av Diebold Schilling den äldre, ca 1483. Källa: Diebold Schilling d. Ä., via tyska Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om rapporteringen kring demonstrationen utanför judiska skolan och Anders Holmbergs intervju med ljugande Rysslandsambassadör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skolaI måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.Reporter: Freddi Ramel Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger? Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda? Reporter: Erik PeterssonHar svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse? Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?Reporter: Joanna Korbutiak

När Julius Caesar mördades den 15 mars 44 f.Kr. förväntade sig många att den romerska republiken skulle återupprättas. I verkligheten bevarades och vidareutvecklades många av hans reformer av hans adoptivson Augustus. Kejsardömet var ett faktum.Caesar och Augustus lade de grunden till kejsardömet efter århundraden av republik. Octavianus, senare Augustus, inledde sin karriär med blod på sina händer. När regimen stabiliserats fick vi Pax Romana – cirka 200 år av fred där litteratur och konst blomstrade med poeter som Vergilius, Horatius och Ovidius.I det femte avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Flera av Caesars reformer var så framgångsrika att de överlevde hans död och sattes i system under kejsartiden. Ett tydligt exempel är den Julianska kalendern, infördes 45 f.Kr. och baserades på solåret med 365 dagar och skottdag vart fjärde år. Den ersatte den tidigare månbaserade kalendern och användes i över 1 600 år – kalendern vi använder idag har sin grund här, och juli är uppkallad efter honom.En annan viktig princip var en utvidgning av medborgarskapet till provinser som Gallien och Spanien, särskilt för dem som tjänat militären. Denna inkluderande strategi banade väg för en enhetlig identitet i riket, och nådde sin kulmen i Caracallas edikt år 212 e.Kr., som gav fullt medborgarskap till alla fria män i imperiet.Augustus, född Gaius Octavius och adopterad av Caesar, fullbordade övergången från republik till kejsardöme. Efter Actium‑segern 31 f.Kr. och att ha antagit titeln Augustus år 27 f.Kr., behöll han republiken som sken men styrde i praktiken enväldigt. Han erhöll imperium maius (överhög befälsrätt) och tribunicia potestas (rätt att sammankalla folkförsamlingen och lägga in veto), samt införde regelbundna folkräkningar.Augustus organiserade ett professionellt ämbetsmannasystem med kompetenta guvernörer, reformerade skattesystemet och stabiliserade myntet. Augustus byggde ett rikstäckande vägnät och postsystem, vilket förbättrade kommunikation och handel.Militärt omorganiserade han armén: legionerna minskades till 28, soldater fick fast tjänstgöringstid och pension. Han skapade pretoriangardet och använde klientstater som buffertzoner, vilket minskade behovet av militärt ständigt närvarande styrka.Augustus genomförde också sociala och religiösa reformer för att återuppliva romerska dygder: morallagar som gynnade äktenskap och barnafödande hos överklassen, återställde tempel, högtider och stärkte kejsarkulten – kejsaren hyllades som nästan gudomlig.Hans storslagna stadsförnyelse illustreras av uttrycket “Jag fann en stad av tegel – lämnade den i marmor.” Forum, tempel och monument byggdes rikstäckande. Dessutom inrättade han brandkår och polis (vigiles) i Rom.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Kleopatra VII – maktspelerskan.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har redan börjat surras om Eurovision song contest i Wien nästa år. För efter årets upplaga, som vanns av Österrike, har många röster höjts om Israels medverkan. Med anledning av det som händer i Gaza, så menar många att Israel bör stoppas från att delta. Men enligt de regler som finns så är det inget som rent regelmässigt stoppar Israel från att tävla i Eurovision. Flera länder i Europa, inklusive Spanien, har meddelat att de kommer bojkotta tävlingen om Israel får delta. Vad händer om flera länder hoppar av tävlingen? Hur ställer sig SVT till frågan och blir det ens ett Eurovision 2026? Gäst: Tobbe Ek, nöjesreporter på Aftonbladet. Porgramledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: WION, BBC News.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Det kan bli svårare för personer med olika funktionsnedsättningar att få hjälp att hitta ett jobb. Det händer att personer med intellektuell funktionsnedsättning hindras från att rösta. Flera medaljer till Sverige i friidrotts VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera barn döda i rysk attack mot Ukrainas huvudstad Kiev. Nu kämpar Gustav och hans familj för att få skadestånd. Måns i Kristinehamn har fått sitt drömjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera barn döda i rysk attack mot Ukrainas huvudstad Kiev. Nu kämpar Gustav och hans familj för att få skadestånd. Måns i Kristinehamn har fått sitt drömjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer om världens äldsta demokrati blir en auktoritär supermakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Land of the free, home of the brave”. Raderna i den amerikanska nationalsången reflekterar den status som demokratins förkämpe och totalitarismens motpol som länge förknippats USA. Men på senare tid har mycket förändrats. Sprickorna i den amerikanska demokratin har börjat blottläggas, den politiska polariseringen gräver sig allt djupare – och den sittande presidenten visar gång på gång prov på sin bristande respekt för lagar, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner. Flera experter menar nu att landet rör sig i en allt mer auktoritär riktning.Hur har USA hamnat här? Vad händer med Amerika, med resten av världen och med demokratin i stort om utvecklingen fortsätter åt det auktoritära hållet? Och kan den demokratiska krisen över huvud taget stoppas?

Hugo Hugemark är svensk rekordhållare i den relativt nya (anm. 2017) tävlingsformen Hyrox. Hyrox som har växt oerhört i popularitet sedan starten för åtta år sedan kombinerar flera olika moment inom konditionsidrott med ett antal styrkemoment. Stommen i upplägget är åtta kilometer löpning fördelat på en-kilometers segment. Hugo som kom in i sporten efter flera år som duktig handbollsspelare och därefter triatlet fattade snabbt tycke för upplägget som kräver både uthållighet och styrka. Hugo som tränar uppemot 30 timmar per vecka bor sedan ett drygt år på Playtias hotellanläggning i Fuerteventura där han utöver sin egna satsning också håller i uppskattade gruppträningar för besökare på anläggningen. I veckans avsnitt får vi lära oss allt man behöver veta om Hyrox, hur Hugo tränar för att klara de olika segmenten och hur kritisk löpningen är för att lyckas.  Manne är inne i en kroppslig funk och har inte alls fått till så mycket träning som han önskar. Höften lirar inte men han har i alla fall fått lite träningsglädje genom tortyrredskapet assaultbike. John däremot har betat av sin funk och njuter i fulla drag av att kunna springa igen. Han är obehagligt positiv.  Veckans Sponsorer: Storytel, Saucony och Löplabbet.  Häng med på vår löparresa till just Playitas 1-8 december och träna med oss och duktiga ledare. Det kommer också finnas möjlighet att köra pass med Hugo!  https://www.apollo.se/resor/traningsresor/traningskalender/loparresan-med-spring-snyggt-podden Den 14/9 går Spring Snyggt 5000m av stapeln på Lidingövallen. Flera heat med bra ryggar för alla som vill till ett fint lopp på slutet av säsongen. Anmälan genom Easyrecord - https://www.easyrecord.se/    

Labours migrationspolitik möter motstånd. Jakob Forssmed: Gissléns kritik “slängig”. Flera journalister bland de döda efter attack i Gaza. Och tiotusentals kvinnor i Sverige kan behöva ta om cancertest. Programledare: Magnus Thorén.

Under tidiga 90-talet härjar en rånarliga i Sverige. Flera år senare försvinner en man i Polen. Polisen ser ett samband. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet? Reportrar: Freddi Ramel och Lasse TruedsonStrax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs. Reporter: Lasse TruedsonI vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.Reporter: Robin Jonsson

Från 2019. De uppträder som snöskottare, joggare, elektriker och i stulna polisuniformer. Rånarna får namnet Maskeradligan i media. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I maj 1986 genomförs ett rån mot en värdetransport i Enskede i Stockholm. Rånarna är utklädda till poliser och får med sig ett byte på 3,6 miljoner kronor, vilket gör rånet till dåtidens största i Sverige. Rånaren ”Axel” berättar här för första gången sin historia.Medverkande:”Axel” - en av de dåvarande medlemmarna i Maskeradligan.Ingvar Hofstedt - dåvarande kriminalinspektör.Lars Göran - ett av ligans rånoffer.Jeanette - ett av ligans rånoffer.Sven Granath - kriminolog.Flera namn i dokumentären är utbytta.Ett program av: Olivia Sandell.Producent: Roger Dackegård / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Publicerad: 2019.