Podcasts about flera

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Dådet inträffade under den judiska högtiden jom kippur. Växande kritik mot Somalia-avtalet. Putin pressas – Frankrike bordar fartyg. “Mer pengar löser inte socionomkrisen”. Internet-kaoset skakar Afghanistan. Och Elon Musk uppmanar till bojkott mot Netflix. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 08:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 07.00

Igår kväll sällade sig Frankrike till skaran av länder som erkänner staten Palestina. Under veckoslutet gjorde Storbritannien, Kanada, Australien och Portugal samma sak. Vilken betydelse har detta erkännande för möjligheterna till fred? Blir en tvåstatslösning mera sannolik, eller är erkännandet bara en symbolisk gest? Den tidigare mångåriga utrikesministern Erkki Tuomioja och Maria Leppäkari, som är landschef för Finska missionssällskapet i Israel, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyska orden är en av de klassiska kristna riddarordnar som bildades under korstågen till Mellanöstern. Trots detta är det främst ordens korståg och erövringar i Baltikum – i områden som idag utgör Estland och Lettland – som gjort den mest känd.Tyska orden utgjorde i flera hundra år en mäktig kraft i regionen och bidrog till att ge Baltikum en västeuropeisk prägel. Riddarna förde långa och blodiga krig, bland annat vid Peipussjön år 1242 och i det berömda slaget vid Tannenberg år 1410.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Tyska ordens historia. Orden blev framför allt betydelsefull som ett skydd mot öster i dåtidens Baltikum. Dess framväxt och etablering var en del av de medeltida korstågen i norra Europa. Kopplingarna till det svenska rikets expansion österut, i det som idag är Finland, är tydliga.Tyska orden kom också länge att spela en central roll inom Hansan. Flera viktiga handelsstäder i de östra delarna av Östersjön – även på Gotland – kontrollerades och skyddades av orden.När ordensstaten till slut kollapsade under 1500-talet skapades ett maktvakuum. Detta utnyttjades bland annat av det svenska riket, som inledde sin östliga expansion i dåtidens Livland, motsvarande dagens Estland. Den svenska stormaktstiden inleddes på allvar med övertagandet av Reval.Bild: Slaget vid Tannenberg var en avgörande strid mellan Tyska orden och en allians av polska och litauiska styrkor. Det markerade början på slutet för Tyska ordens dominans i Östeuropa. Slaget vid Tannenberg den 15 juli 1410, ur Berner Chronik av Diebold Schilling den äldre, ca 1483. Källa: Diebold Schilling d. Ä., via tyska Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om rapporteringen kring demonstrationen utanför judiska skolan och Anders Holmbergs intervju med ljugande Rysslandsambassadör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skolaI måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.Reporter: Freddi Ramel Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger? Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda? Reporter: Erik PeterssonHar svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse? Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?Reporter: Joanna Korbutiak

När Julius Caesar mördades den 15 mars 44 f.Kr. förväntade sig många att den romerska republiken skulle återupprättas. I verkligheten bevarades och vidareutvecklades många av hans reformer av hans adoptivson Augustus. Kejsardömet var ett faktum.Caesar och Augustus lade de grunden till kejsardömet efter århundraden av republik. Octavianus, senare Augustus, inledde sin karriär med blod på sina händer. När regimen stabiliserats fick vi Pax Romana – cirka 200 år av fred där litteratur och konst blomstrade med poeter som Vergilius, Horatius och Ovidius.I det femte avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Flera av Caesars reformer var så framgångsrika att de överlevde hans död och sattes i system under kejsartiden. Ett tydligt exempel är den Julianska kalendern, infördes 45 f.Kr. och baserades på solåret med 365 dagar och skottdag vart fjärde år. Den ersatte den tidigare månbaserade kalendern och användes i över 1 600 år – kalendern vi använder idag har sin grund här, och juli är uppkallad efter honom.En annan viktig princip var en utvidgning av medborgarskapet till provinser som Gallien och Spanien, särskilt för dem som tjänat militären. Denna inkluderande strategi banade väg för en enhetlig identitet i riket, och nådde sin kulmen i Caracallas edikt år 212 e.Kr., som gav fullt medborgarskap till alla fria män i imperiet.Augustus, född Gaius Octavius och adopterad av Caesar, fullbordade övergången från republik till kejsardöme. Efter Actium‑segern 31 f.Kr. och att ha antagit titeln Augustus år 27 f.Kr., behöll han republiken som sken men styrde i praktiken enväldigt. Han erhöll imperium maius (överhög befälsrätt) och tribunicia potestas (rätt att sammankalla folkförsamlingen och lägga in veto), samt införde regelbundna folkräkningar.Augustus organiserade ett professionellt ämbetsmannasystem med kompetenta guvernörer, reformerade skattesystemet och stabiliserade myntet. Augustus byggde ett rikstäckande vägnät och postsystem, vilket förbättrade kommunikation och handel.Militärt omorganiserade han armén: legionerna minskades till 28, soldater fick fast tjänstgöringstid och pension. Han skapade pretoriangardet och använde klientstater som buffertzoner, vilket minskade behovet av militärt ständigt närvarande styrka.Augustus genomförde också sociala och religiösa reformer för att återuppliva romerska dygder: morallagar som gynnade äktenskap och barnafödande hos överklassen, återställde tempel, högtider och stärkte kejsarkulten – kejsaren hyllades som nästan gudomlig.Hans storslagna stadsförnyelse illustreras av uttrycket “Jag fann en stad av tegel – lämnade den i marmor.” Forum, tempel och monument byggdes rikstäckande. Dessutom inrättade han brandkår och polis (vigiles) i Rom.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Kleopatra VII – maktspelerskan.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har redan börjat surras om Eurovision song contest i Wien nästa år. För efter årets upplaga, som vanns av Österrike, har många röster höjts om Israels medverkan. Med anledning av det som händer i Gaza, så menar många att Israel bör stoppas från att delta. Men enligt de regler som finns så är det inget som rent regelmässigt stoppar Israel från att tävla i Eurovision. Flera länder i Europa, inklusive Spanien, har meddelat att de kommer bojkotta tävlingen om Israel får delta. Vad händer om flera länder hoppar av tävlingen? Hur ställer sig SVT till frågan och blir det ens ett Eurovision 2026? Gäst: Tobbe Ek, nöjesreporter på Aftonbladet. Porgramledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: WION, BBC News.

Nyheterna Radio 17:00

Hej hej hallå alla! Det har redan börjat surras om Eurovision song contest i Wien nästa år! Flera länder vill bojkotta om Israel tillåts tävla igen. Men enligt de regler som finns så är det inget som rent regelmässigt stoppar Israel från att tävla i Eurovision. Vad händer om flera länder hoppar av tävlingen? Hur ställer sig SVT till frågan och blir det ens ett Eurovision 2026? I det här avsnittet, som är ett avsnitt av nyhetspodden Aftonbladet Daily, så snackar Tobbe och Jenny om hur läget ser ut just nu. Håll i och håll ut tills vi kommer med nya avsnitt av Schlagerkoll! Med: Tobbe Ek och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.

Nyheterna Radio 09.00

Mattias och Josef babblar om barnnamn, YouTubes "Restricted Mode" och annat gott i veckans avsnitt!Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/m0L67qHgQxUBli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska bevismaterialet fraktas och vart? Flera år av rättegång inleds. Vad får 27-åringen från Närpes för straff och vad kommer hända med alla fågelägg? Redaktör: Elin von Wright. Ljuddesigner: Jyrki Häyrinen. Producent: Staffan von Martens 2018

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Det kan bli svårare för personer med olika funktionsnedsättningar att få hjälp att hitta ett jobb. Det händer att personer med intellektuell funktionsnedsättning hindras från att rösta. Flera medaljer till Sverige i friidrotts VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 14.00

Nyheterna Radio 17.00

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Spränghärva med flera företag – upptäcktes av DA:s journalistik

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Caisa Ederyd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare varnar kvinnor för att lägga pengar på onödiga tester och behandlingar som påstås hjälpa inför eller under klimakteriet. Flera tester saknar bevisad effekt och kan vara missvisande, enligt experter i en artikel från tidskriften BMJ. Även en läkare från Svensk förening för obstetrik och gynekologi menar att det är ett oseriöst att tjäna pengar på kvinnors oro. Men apoteken har svarat på kritiken och menar att testen funkar men att resultaten kan variera beroende på när man testar sig.

Nyheterna Radio 10:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera barn döda i rysk attack mot Ukrainas huvudstad Kiev. Nu kämpar Gustav och hans familj för att få skadestånd. Måns i Kristinehamn har fått sitt drömjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera barn döda i rysk attack mot Ukrainas huvudstad Kiev. Nu kämpar Gustav och hans familj för att få skadestånd. Måns i Kristinehamn har fått sitt drömjobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer om världens äldsta demokrati blir en auktoritär supermakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Land of the free, home of the brave”. Raderna i den amerikanska nationalsången reflekterar den status som demokratins förkämpe och totalitarismens motpol som länge förknippats USA. Men på senare tid har mycket förändrats. Sprickorna i den amerikanska demokratin har börjat blottläggas, den politiska polariseringen gräver sig allt djupare – och den sittande presidenten visar gång på gång prov på sin bristande respekt för lagar, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner. Flera experter menar nu att landet rör sig i en allt mer auktoritär riktning.Hur har USA hamnat här? Vad händer med Amerika, med resten av världen och med demokratin i stort om utvecklingen fortsätter åt det auktoritära hållet? Och kan den demokratiska krisen över huvud taget stoppas?

Hugo Hugemark är svensk rekordhållare i den relativt nya (anm. 2017) tävlingsformen Hyrox. Hyrox som har växt oerhört i popularitet sedan starten för åtta år sedan kombinerar flera olika moment inom konditionsidrott med ett antal styrkemoment. Stommen i upplägget är åtta kilometer löpning fördelat på en-kilometers segment. Hugo som kom in i sporten efter flera år som duktig handbollsspelare och därefter triatlet fattade snabbt tycke för upplägget som kräver både uthållighet och styrka. Hugo som tränar uppemot 30 timmar per vecka bor sedan ett drygt år på Playtias hotellanläggning i Fuerteventura där han utöver sin egna satsning också håller i uppskattade gruppträningar för besökare på anläggningen. I veckans avsnitt får vi lära oss allt man behöver veta om Hyrox, hur Hugo tränar för att klara de olika segmenten och hur kritisk löpningen är för att lyckas.  Manne är inne i en kroppslig funk och har inte alls fått till så mycket träning som han önskar. Höften lirar inte men han har i alla fall fått lite träningsglädje genom tortyrredskapet assaultbike. John däremot har betat av sin funk och njuter i fulla drag av att kunna springa igen. Han är obehagligt positiv.  Veckans Sponsorer: Storytel, Saucony och Löplabbet.  Häng med på vår löparresa till just Playitas 1-8 december och träna med oss och duktiga ledare. Det kommer också finnas möjlighet att köra pass med Hugo!  https://www.apollo.se/resor/traningsresor/traningskalender/loparresan-med-spring-snyggt-podden Den 14/9 går Spring Snyggt 5000m av stapeln på Lidingövallen. Flera heat med bra ryggar för alla som vill till ett fint lopp på slutet av säsongen. Anmälan genom Easyrecord - https://www.easyrecord.se/    

Labours migrationspolitik möter motstånd. Jakob Forssmed: Gissléns kritik “slängig”. Flera journalister bland de döda efter attack i Gaza. Och tiotusentals kvinnor i Sverige kan behöva ta om cancertest. Programledare: Magnus Thorén.

Under tidiga 90-talet härjar en rånarliga i Sverige. Flera år senare försvinner en man i Polen. Polisen ser ett samband. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HushållenI budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.KonjunkturlägetNyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Elisabeth Svantesson (M), finansministerAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetHelena Gissén, inrikespolitisk kommentator EkotSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefsekonom LOChristina Nyman, chefsekonom HandelsbankenTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker NordeaMikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talespersonProgrammet spelades in 15 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet? Reportrar: Freddi Ramel och Lasse TruedsonStrax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs. Reporter: Lasse TruedsonI vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.Reporter: Robin Jonsson

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnitt producerades i juli 2021.Del 2. 1993 försvinner den 16-åringen Eliza Claps spårlöst i Södra Italien. Flera år senare hittas den ensamstående mamman Heather Barnett mördard i sitt hem i England. Polisen arbetar hårt för att finna gärningsmannen, och kan efter mycket om och men koppla samman fallen med varandra.

Detta avsnitt producerades i juli 2021.Del 1. 1993 försvinner den 16-åringen Eliza Claps spårlöst i Södra Italien. Flera år senare hittas den ensamstående mamman Heather Barnett mördard i sitt hem i England. Polisen arbetar hårt för att finna gärningsmannen, och kan efter mycket om och men koppla samman fallen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2019. De uppträder som snöskottare, joggare, elektriker och i stulna polisuniformer. Rånarna får namnet Maskeradligan i media. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I maj 1986 genomförs ett rån mot en värdetransport i Enskede i Stockholm. Rånarna är utklädda till poliser och får med sig ett byte på 3,6 miljoner kronor, vilket gör rånet till dåtidens största i Sverige. Rånaren ”Axel” berättar här för första gången sin historia.Medverkande:”Axel” - en av de dåvarande medlemmarna i Maskeradligan.Ingvar Hofstedt - dåvarande kriminalinspektör.Lars Göran - ett av ligans rånoffer.Jeanette - ett av ligans rånoffer.Sven Granath - kriminolog.Flera namn i dokumentären är utbytta.Ett program av: Olivia Sandell.Producent: Roger Dackegård / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Publicerad: 2019.

Ukraina attackerades av Ryssland i natt. Så fungerar det i Kievs skyddsrum. Hörselskadade ska kunna chatta med SOS Alarm. Flera varningar för vädret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.