Podcasts about flera

Säkerhetsexperten: Trump vill pressa Teheran till en snabb och ”glamorös” deal. Kan shahens son ta över i Iran? Räntesänkningar stundar, enligt Konjunkturinstitutet. Flyganalytikern säker: Tekniskt fel bakom indiska flygkatastrofen. Flera döms i Think Pink-härvan. Och utredning mot spionmisstänkt diplomat läggs ner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Nyheterna Radio 08:00

AI kan hjälpa oss att skriva snabbare och smartare – men bara om vi styr den rätt. I den här kursen utforskade vi hur vi får AI att skriva på vårt sätt, med vår röst och tonalitet.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans första Börslunch går vi igenom obligationsmarknaden. Nordiska obligationsmarknaden är populär för såväl nordiska som internationella investerare, och på köpet får man låg risk men en hög ränta.Flera bolag börjar på obligationsmarknaden och flyttar sedan till aktiemarknaden. Vilka är det och vilka väntas flytta härnäst? Vi pratar om helgens geopolitiska oro, olja och räntesänkningar. Gäster är Mari Rhenman, förvaltare på Strand Kapitalförvaltning och Carl Johan Lagercrantz, kreditförvaltare på Atlant Fonder.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Johan, 42, förhandlade fram flera månadslöner till kollegorna efter nedläggningen – bästa tipsen

Nyheterna Radio 08:00

En av favoriterna bland kandidaterna till partiledarposten för Liberalerna är klimatministern Romina Pourmokhtari. Flera lyssnare har hört av sig till oss och frågat varför hon ses som en sådan favorit och ofta beskrivs som den största politiska talangen inom liberalerna. Maggie Strömberg, Torbjörn Nilsson och Henrik Toremhammar försöker reda ut Pourmokhtaris storhet och ger samtidigt lite bassning till det egna skrået.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av det här sändningen sa vi att en kurdisk aktivistgrupp har på sin hemsida tagit på sig aktionen mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Det här är fel. Rätt är att det är en aktivistgrupp. Den här rättelsen gjordes 13 juni 2025.

Flera dagars upprepade överlastningsattacker mot SVT har väckt frågor om public service-bolagets roll för Sveriges beredskap. Behövs det nu mer pengar till SVT? Och varför har SVT lagt sina servrar på amerikansk mark? Vi tittar även på tidningskoncernen NWT:s otroliga miljardvinst och har prtat med NWT:s vd som förklarar att rekordresultatet kommer från en enormt stor medieaffär. Dessutom pratar vi om vad som hände med Stampens miljarder efter att de betalades till Centerpartiet, om affärerna som gör ai-musiken i Udio mer laglig och om annonseringen som ökar i dagspress igen. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss på patreon.com/mediepodden 

Nyheterna Radio 12.00

Flera försvarsaktier pressas nedåt efter en besk analys av Deutsche Bank. Vi frågar Di:s Johan Wendel om rallyt är över.Samtliga storbanker tror nu på en räntesänkning nästa vecka. Nordeas chefsekonom Annika Winsth gästar studion. Programledare: Fredrik Lennander

I dagens Börslunch blir det fokus på investeringar inom säkerhet, försvar och hållbarhet. Flera bolag i USA och här i Sverige har sedan Trumps tillträde ändrat synen på ESG-frågor. Ett reglerande EU vill bli mer konkurrenskraftiga och på andra sidan klotet bråkar Trump och Musk. Gäster är Nina Ahlstrand hållbarhetschef på DNB Markets, och Joel Etzler förvaltare på Coeli. Programledare är Elin Wiker och Gabriel Mellqvist.

Albumaktuella Cherrie är bra på att jobba men mindre bra på dejting. I P4 Extra Gästen berättar hon om kärleken till Rinkeby, familjen och varför dejtingappar inte är hennes grej. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny råkade stöta på mannen vars mejladress hon ”råkade” avslöja i förra avsnittet. Han påpekade att det är dyrt att spela in tv – kanske särskilt när det handlar om Queen V och J.Victoria har upptäckt en fästingsinvasion på Öland. Flera satte sig på poolsvetsarn, och inte på några trevliga ställen.Veckans lyssnarfrågor rör tips, skötsel och bekymmer kring trädgårdsväxter – som valet mellan olika sorters kornell, bekämpning av ohyra på persikoträd, samt plantering och beskärning av blåregn i kruka.Dessutom pratar vi snokpresenter, hälso-ringarnas funktioner och vikten av att ibland rikta blicken utåt i stället för inåt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 13:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera skadade efter att en bil kört in i en folkmassa i Liverpool. Fyra döms efter att ha lurat äldre. Fikaträffar gör äldre glada i Motala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av denna sändning sa vi felaktigt att Donald Tusk var Polens president. Rätt är att han är Polens premiärminister. Rättelsen är gjord den 21 maj.

Flera länder skärper tonen mot Netanyahu. Misstankar om att Vita huset ”mörkade” Bidens cancerdiagnos. Kommissarie håller inte med om kritiken mot polisantagningen. Och knivattack på finsk skola – elev ville “hugga flickor”. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför tror vi inte på att vi kan lösa våra egna problem? Fredrik och Kristoffer börjar med att följa upp diskussionen om att skriva om för att förenkla saker och minska abstraktioner. Flera lyssnare har undrat: har man inte abstraktioner för att förenkla framtida förändringar och anpassningar? Riskerar man inte att fastna i ett lokalt minimum där ens lösning är alldeles för specifik för att kunna anpassas i framtiden? Fredrik undrar om vi låst in oss alldeles för mycket i ett tankesätt som landar i att vi aldrig kan veta något. Alla pratar om lösningar på problem man haft, ingen pratar om problem man haft? Vad är problemet man faktiskt löst? Och varför tror vi inte på att vi kan lösa vårt eget problem? (Och AI är motsatsen till att lära sig lösa problem.) Vi behöver mer Barry O'Reilly i branschen! Men det är en utmaning att förstå hans tankar. Sist men inte minst berättar Kristoffer hur han hittade Coolify och varför det tilltalar honom så mycket. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mastodon-mastodonten Barry O'Reilly Kodsnsck 632 - avsnittet om att skriva om saker - skriv om när man förstår problemet Jeff Atwood Artikeln om Netscapes omskrivning och second system syndrome - av Joel Spolsky, inte Jeff Atwood Second-system syndrome Babel Platos grotta Stöd oss på Ko-fi! Helm CDK - genererar Helm-grafer Patterns Bottom-up och top-down Richard Feynmans problemlösningsalgoritm Strapi Kamal Coolify Caprover Docker swarm Docker stack Hetzner Milisav Radmanić - utvecklingschef på Hetzner Grug brained developer Forgejo Traefik Coolify cloud Reverse proxy Fastmail Cloudnet Titlar Kristoffer är med på länk Förändringsbart och förvaltningsbart Nu ska vi lösa ett generellt problem En generell transpilator Fokuserade för mycket på Platos grotta Man ser bara den perfekta stolen Mindre kapabel att hantera verkligheten Fastna i ett lokalt minimum Helt enkelt inte sant Lösa problemet här och nu Min rulle tejp En boll med tejp och legobitar Jätteabstraherade pusselbitar Rullar med tejp och legobitar Vi utgår från en lösning Kunskapen för att kunna bygga en lösning Rosenkvist till AI Plockepinn och cementblandare Lösningsorienterat Problemorienterat Kan vi glömma teknik Z för stunden? Allt jag kan se är tejp och legobitar? Deras problem är inte mitt problem Hybristoppen Tomt på bagage Se problemet med klarhet

Flera personer med intellektuell funktionsnedsättning har utsatts för väldigt allvarliga brott. Alexander bygger upp scenen av Sveriges bidrag till Eurovision i lego. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.Hindras inteKuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne. Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida. – Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.

Det vita snuset har blivit en svensk braksuccé. Men samtidigt som de färgglada dosorna bryter ny mark ute i världen, försöker utländska politiker kämpa emot. Flera länder i EU har satt ner foten och totalförbjudit nikotinpåsarna. Det har fått den svenska regeringen att protestera – och lägga sig i ett annat lands lagar. Hur långt är Sverige redo att gå för att försvara de vita prillorna? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Pia Gripenberg, politikreporter och tidigare EU-korrespondent. Producent: Linnéa Hjortstam.

Fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren tar oss med tillbaka i tiden då våtmarksfågeln svart stork flög på Öland. Och här och nu leker fisken asp i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats.Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året.I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar.Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj.Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren.I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda.Programledare är Mats Ottosson.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera häktade för morden i Uppsala. / Anna-Karin Hatt är ny ledare för Centerpartiet. / Många restauranger gick i konkurs i mars. / Ny mask sprider oro i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dag ställs flera unga pojkar inför rätta i Malmö tingsrätt. De misstänks ha startat en egen liga på nätet för att utföra grova våldsbrott mot betalning och skjutit ihjäl en 56-årig flerbarnspappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sen kväll i augusti förra året bryts lugnet i ett villaområde i Skurup, en liten ort några mil öster om Malmö. Flera boende har hört smällar. Lisa, som vi kallar henne, är en av dem. Hon och hennes man tror först att det är fyrverkerier. ”Sen var det rätt så många smällar som hördes, så då blev vi lite misstänksamma”, säger Lisa. Samtidigt som Lisa är i telefon med 112 tittar hennes man på familjens övervakningskamera. Han scrollar tillbaka några minuter, innan smällarna och ser då hur en beväpnad person går in i grannens hus. Några minuter senare syns personen springa därifrån. Snart är både polis och ambulans på plats, villaområdet badar i blåljus. I grannhuset har en 56-årig flerbarnspappa skjutits ihjäl, 18 skott har avlossats från ett automatvapen. Den misstänkte skytten ska senare visa sig vara en 14-årig pojke. Han är från en mindre ort i Skåne och medlem i en liga på på nätet, Iskalla grabbar, som åtar sig kriminella uppdrag mot betalning. Han grips senare på ett tåg från Köpenhamn, i famnen har han det som misstänks vara betalningen för mordet – 100 000 kronor i kontanter. Nu ställs fyra unga pojkar, alla under 15 år, inför rätta i den bevistalan som åklagaren Tomas Olvmyr väckt mot dem. Mordet har, enligt åklagaren, beställts av Foxtrot som en hämnd. Samtliga nekar till inblandning i mordet. ”Han var en anhörig som straffades med döden, i en konflikt som han inte har ett dugg med att göra. Det är så overkligt, som ett deckarmanus”, säger Emma Lawesson, kriminalreporter på Ystads Allehanda som skrivit flera artiklar om fallet. Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2016. Under 00-talet dyker det upp droger som säljs på nätet lagliga och lättåtkomliga för framförallt ungdomar. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I norra Skåne är situationen allvarlig och polis, skola och sociala myndigheter går samman för att få bukt med problemet. Men det tar lång tid innan vuxenvärlden reagerar på det som tonåringarna hållit på med i flera år.Flera dödsfall kopplas till spiceSpice är en syntetiskt framställd drog som till en början används för forskning kring sjukdomen MS. Framåt 2013 sprider sig användandet av spice som en löpeld genom landet och ut på högstadieskolgårdarna, trots att drogen både är farlig och ytterst beroendeframkallande. Snart kommer rapporter från landets alla hörn om överdoser och dödsfall.En dokumentär av: Lasse Edfast.Exekutiv producent: Ida Lundqvist, Sveriges Radio.Programmet sändes första gången 2016.

Flera amerikanska universitet har fått krav på sig att bland annat ändra sin antagning. Ansedda Harvard nobbar kraven och fråntas 2 miljarder dollar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör USA-korrespondenten Ginna Lindberg om kraven och om Harvard-rektorns svar till Trump. Det handlar också om att en liten RNAi-molekyl provas mot de varroa-kvalster som är ett problem i bikupor, och om att läsa böcker respektive lyssna på dem.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I veckans podd berättar Tobias om hatbrottet han var med om i Århus.Har vi hittat en bollsport för människor som inte gillar bollsport?Ännu en gång lär vi oss av våra lyssnare.Gabriel gör sig klar för sin konsert på Casinot i Portugal.Till sist listar vi dom tre bästa sakerna med Asien.Nu kör vi!Kontakt: tobiasochgabriel@gmail.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera anhöriga till offren för massakern i Örebro berättar för journalisten Nuri Kino om hur de känner sig övergivna av myndigheterna. – Jag har inte ens tid att vara ledsen, säger Karl, vars fru Lisbeth begravdes på fredagen. Justitieminister Gunnar Strömmer bemöter kritiken. Inläsare: Staffan Dopping

I Forsmarksområdet i Uppland finns tre kärnkraftsreaktorer och där finns också Sveriges kanske tätaste population av havsörn. Flera faktorer tycks gynna örnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Området kring kärnkraftsreaktorerna och den anläggning som ska förvara avfallet från hela det svenska kärnkraftsprogrammet i Forsmark hanteras och regleras på särskilda sätt och det verkar finnas flera faktorer i den här storskaliga satsningen på kärnkraft som har gynnat havsörnarna.Innan kärnkraftverket byggdes i början på 1970-talet minskade antalet fritidsboende i området när Vattenfall köpte upp och rev många sommarstugor. Det rörliga friluftslivet har också begränsats eftersom folk inte får röra sig hursomhelst i området av säkerhetsskäl. Det har gynnat havsörnarna som är känsliga för mänsklig störning.Eftersom kärnkraftverket har släppt ut varmvatten i kustvattnet har fiskar kunnat växa sig större och det isfria vattnet har förbättrat övervintringsmöjligheterna för sjöfågel, vilket sammantaget har gynnat födotillgången för havsörnen.Men där är inte bara gott om havsörn. Det övriga fågellivet och djurlivet är också mycket rikt, enligt forskning som har följt naturens utveckling i Forsmarksområdet i flera decennier.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Börsen rasar efter USA:s tullar. / Kaffe blir ännu dyrare. / Konstverk hedrar offren på Drottninggatan. / Flera sälar har synts i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se