Podcasts about flera

Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i februari 2025.Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i SverigeVisenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige.Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenternaFölj med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I denna video går Marcus igenom sitt lag och lyfter några övergripande tankar inför den stundande omgången. Vilka Gais-spelare ska man gå på och vem av alla bra kaptensval ska man välja?

Nyheterna Radio 09:00

Det har varit sex tuffa månader för Sveriges statsminister. Den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm tvingades bort efter en rad incidenter, likaså den nytillträdde säkerhetsrådgivaren Tobias Thyberg. Flera ministrar har hoppat av och för en vecka sedan avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son har varit aktiv inom den våldsbejakande extremhögern. Samtidigt brottas Moderaterna med väljarnas stöd. Hur har Ulf Kristersson hanterat motgångarna? Hur mycket har allting som hänt påverkat partiet och hur ska man vända siffrorna? Gäst: Fredrik Björkman, politikreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Den grekiska ”demokratin” var ett folkvälde med stora begränsningar. I antikens Aten fanns visserligen folkvalda församlingar, men långtifrån alla hade rösträtt. Samtliga kvinnor var utestängda, liksom barn, slavar (vilka utgjorde en stor del av befolkningen) och utlänningar. För att undvika att räknas som utlänning krävdes bevis på att ens familj hade bott i Aten i flera generationer.Vi är många som – med all rätt – är stolta över att leva i ett demokratiskt samhälle. Vi utnyttjar vår rösträtt, följer politiska debatter och förfäras över de kvarlevande diktaturerna och totalitära regimer som fortfarande finns på jorden. Skolan lär oss att ”redan de gamla grekerna” införde demokrati (ordet kommer från grekiskan och betyder folkvälde). Men vilken typ av demokrati var detta egentligen?Även om vi begränsar oss till den lilla grupp som fick vara med och påverka, är skillnaderna mellan deras system och vårt enorma. Flera ämbeten tillsattes genom lottning, och så kallade “soffliggare” förlorade sina rättigheter – de kunde rentav bli stämplade som idioter. De som var för politiskt engagerade, och därför ansågs farliga, kunde bli uteslutna från systemet och landsförvisade i tio år.I denna sommarrepris av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om demokratin i antikens Aten.Bild: Perikles håller sitt begravningstal. Målning av Philipp Foltz (Wikipedia, public domain).Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årjäng bjuder upp till sprinterfest när banan har sin största tävlingsdag för året. Det lär gå undan från start i huvudloppet Årjängs Stora Sprinterlopp och vid stentufft tempo ökar chanserna för årets Elitloppstvåa Don Fanucci Zet. Flera av loppen är öppna och det kan bli hög utdelning.

Att få bilen värderad kan bli dyrt om du hamnar på fel sajt. Flera svenska bilvärderingssajter använder sig av skrämsel och hot om inkasso för att få sina kunder att betala höga räkningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om tjugoåriga Loke som krävs på tusentals kronor för en bilvärdering han uppfattade som gratis. Varför stoppas inte de oseriösa bilvärderingssajterna?Snus- och kaffebrist och spannmål istället för ris på tallriken. Så behöver vi ställa om våra matvanor om krisen kommer.Och kvinnor riskerar att betala för ekonomisk rådgivning i onödan, på grund av dåligt självförtroende.Medverkande: Daniel Bernspång, vägledare på Konsumentverket, Mats Johansson, enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket och Rebecca Jansson, fondekonom på Fondbolagens förening.Programledare: Anna BergProducent: Linda Aktén

Flera händelser under kalla kriget i Sveriges visar att kriget var närmre än vad många tror idag. Sovjetiska ubåtar kränkte svenska vatten under långa perioder. Flera väl placerade spioner avslöjades och Sovjetiskt stridsflyg drogs sig inte för att skjuta ner svenska flygplan.Sverige ska under det 40 åriga kalla kriget uppleva fler kriser och hotande konfrontationer med Sovjetunionen. Kriser som fick spridning utanför eliterna med hjälp av allt mer frispråkiga medier som gärna ifrågasatte eliternas bild av händelser.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den andra delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Sveriges roll i kalla kriget etablerades tidigt genom vårt lands geografiska läge mellan Sovjetunionen och Västmakterna. Redan under andra världskriget har Sverige i samarbete med Finland bedrivit en framgångsrik signalspaning på Sovjetunionen - en som så småningom kommer dra Sverige närmare kriget än vad vi tidigare trott.Fredagen den 13 juni 1952 försvinner ett av flygvapnens signalspaningsplan av typen DC3-a. Besättningen lämnar sitt sista livstecken klockan 11:23. Sovjetunionen förnekar all inblandning. De ansvariga inom flygvapnet förstår säkert vad som hänt DC3-an. Tidigare har sovjetiskt jaktflyg skjutit ner amerikanska signalspaningsflyg. Måndagen 16 juni 1952, tre dagar senare, befinner sig två svenska sjöräddningsplan av typen Tp 47 Catalina på Östersjön för att lokalisera det nedskjutna DC3-an. Uppdraget avbryts när ett av de två planen blir beskjutna av sovjetiskt jaktflyg och tvingas till en livsfarlig nödlandning.Sovjetunionen var lika intresserad av att spionera på Sverige som Sverige var intresserad av att spionera på Sovjetunionen. Ryska långtradare dök upp på ställen de rimligen inte borde vara på och polska tavelförsäljare misstänkliggjordes. Sverige byggde upp hemliga utrikesunderrättelseorganisationer utan riksdagens vetskap som 1973 avslöjades som IB-affären.Men den allvarligaste spionaffären under kalla kriget var flygöverste Stig Wennerström. Han är den farligaste spionen mot Sverige som avslöjas under kalla kriget.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mjältbrandsattackerna i USA 2001 ägde rum under flera veckor med start en vecka efter 11 september-attackerna. Flera brev med mjältbrandssporer sändes till nyhetsredaktioner och ledamöter av USA:s senat. Fem människor avled i mjältbrandsinfektioner. Vilka var det som låg bakom dessa terrorattacker? Var det som man initialt misstänkte eller hade man helt fel? Wikipedia säger sitt om mjältbrandsattackerna i USA 2001. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Roberto har cyklat runt i Danmark och kört loppet l'Etape Denmark by Tour de France och blev trött. Robin har fullt upp med lopp och lägerverksamhet men hur ska han lyckas få två vagnar till Sollefteå? Kan han få oväntad hjälp av någon polers? SM Veckan har avslutats och där dominerade Moa Hansson båda tävlingarna medan Johan Ekberg och Calle Halfvarsson delade på gulden men blev Calle mer än vinnare med sitt deltagande där?

Flera moderater har positionerat sig den senaste tiden. Benjamin Dousa verkar dyka upp i alla sammanhang. Elisabeth Svantesson höll Moderaternas tal i Almedalen och Gunnar Strömmer har stort förtroende bland väljarna. Lyssnaren Jens undrar vem som kommer ta över den dagen som Ulf Kristersson lämnar som partiledare för Moderaterna. Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson listar sina toppkandidater. Har du en fråga? Mejla till politiken@svd.se.

Nyheterna Radio 08:00

Nyheterna Radio 10:00

Klockan är strax efter fem på morgonen, måndagen den 14:e oktober 1996. Inte en själ syns till vid det anrika Swartlings ridskola på Östermalm i Stockholm. Men ett mörkt bylte ligger på marken. Flera kvarter bort springer en man. Han har siktet inställt på en telefonkiosk. När han kommer fram, drar han upp den slitna dörren med ett ryck och börjar slå numret till SOS alarm. För det mörka byltet vid Swartlings ridskola är en kropp. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

Flera stora mediepolitiska frågor är uppe för debatt och beslut i Sverige. Beslut som formar journalistikens villkor och svenska mediers framtid. Bland annat diskuteras framtiden för public service och mediestödet. Vilken mediepolitik vill politiken och mediebranschen prioritera? Detta seminarium spelades in under Almedalsveckan i Visby 2025.  Medverkar: Roland Utbult, Riksdagsledamot, kulturpolitisk talesperson, Kristdemokraterna, KD Lawen Redar, Riksdagsledamot, kulturpolitisk talesperson, Socialdemokraterna, S Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet   Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet 

Förra veckan rapporterade världens medier om en enorm lösenordsläcka. Cybernews hade övervakat internet och hittat 30 samlingar med läckta inloggningsuppgifter. När Cybernews summerade de 30 samlingarnas sammanlagda inloggningsuppgifter landade siffan på otroliga 16 miljarder. Siffan 16 miljarder visade sig dock vara lite för otrolig. Cybernews hade nämligen inte kontrollerat hur stort överlappet var mellan de 30 läckorna. Flera medier missuppfattade också vad som hade upptäckts och antydde att det skulle röra sig om lösenordsläckor från stora webbplatser såsom Apple, Google och Facebook. I själva verket uppgav Cybernews att inloggningsuppgifterna kom från spionprogram på infekterade datorer i kombination med gamla lösenordsläckor. I veckans poddavsnitt reder Peter och Nikka ut vad Cybernews-upptäckten egentligen innebär. Podduon busringer också till bedragare som utger sig för att vara både Kivra och Handelsbanken. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd306.

Flera aktuella lagförslag hotar journalisters möjligheter att granska makten. Allt från grundlagsändringar som kan stoppa rättsdatabaser, ökad sekretess i domstol, mer statlig övervakning med signalspaning och bakdörrar i krypterade appar. Hur påverkas pressfriheten? Varför är politikerna så tysta?   Lyssna på denna insplening av Journalistförbundets seminarium "Hur påverkar lagförslagen press- och yttrandefriheten i Sverige?"  Medverkar gör: Ulrika Hyllert, ordförande , Journalistförbundet Diamant Salihu, journalist, SVT   James Savage, ordförande, Utgivarna Malin Höök, director of finance & risk solutions, Dun & Bradstreet Tove Carlén , moderator , Journalistförbundet

Nyheterna Radio 08.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På tisdag väljs hon formellt, en timme senare håller hon tal på Almedalens politikerscen. Vem är Simona Mohamsson och vilka frågor kommer hon driva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera välkända Liberaler som det spekulerats kring till posten har uppenbart tackat nej till att bli partiledare. Med röstsiffror runt 3-4 procent, alltså under riksdagsspärren är det minst sagt en utsatt post.Mohamsson, partisekreterare sedan april i år, engagerade sig politiskt för att bekämpa SD men säger idag att hennes motstånd mot Tidösammarbetet avtagit och att L hör hemma i borgerligheten.Högt på hennes agenda står ett förstatligande av skolan, ...Hör dessutom om hur samtliga riksdagspartier lyckades samla sig kring en stor satsning på försvaret inför det stora Natotoppmötet.Medverkande:Fredrik Furtenbach Ekots, inrikespolitiska kommentatorer och Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Lena Bejerot

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Säkerhetsexperten: Trump vill pressa Teheran till en snabb och ”glamorös” deal. Kan shahens son ta över i Iran? Räntesänkningar stundar, enligt Konjunkturinstitutet. Flyganalytikern säker: Tekniskt fel bakom indiska flygkatastrofen. Flera döms i Think Pink-härvan. Och utredning mot spionmisstänkt diplomat läggs ner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svingerudsteinen hittades nästan slumpartat hösten 2021 i en gravplats vid Tyrifjorden nordväst om Oslo i Norge. Svingerudsteinens runor ristades så tidigt som år ett till år 250 e. Kr. Det gör den till världens äldsta runsten som vi känner till.De upp till 2 000 år gamla inskriptionerna är från den allra äldsta perioden i runskriftens gåtfulla historia. Runskriften uppstod bland germaner sannolikt utifrån det latinska alfabetet, alternativt det grekiska eller etruskiska.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristel Zilmer, professor i runologi vid Kulturhistoriska museet i Oslo.Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner. "Runraden" kallas futhark på grund av de sex första runornas ordningsföljd: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ (jämför alfabet). De äldsta runfynden härrör från det sena 100-talet e.Kr. Flera olika runrader användes för olika språk, och vissa runtecken införlivades även i varianter av det latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på 1000–1200-talet) ersatte runorna, även om spridda bruk av dessa länge levde kvar på sina håll – i Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in på 1800-talet.Den rödbruna Svingerudsteinen är inte större än 31x32. De som ristade talade fornnordiska som är moderspråket för de nordiska språk som idag talas i Skandinavien. På stenens framsida framträder åtta runor tydligt bland andra inskriptioner. Omskrivet i bokstäver står det: idiberug. Är stenen gjord "för Idibera"? Eller var det meningen att man skulle skriva namnet "Idibergu" eller släktnamnet "Idiberung"?Stenen har flera typer av gravyrer. Vissa linjer bildar ett rutmönster, det finns små sicksackfigurer och andra intressanta saker. Alla markeringar är inte språkliga, och man kan få intrycket av att någon har imiterat, utforskat eller lekt med att skriva. Kanske höll en eller flera personer på att lära sig att hugga runor.C14-datering av de övriga gravfynden visar att stenen härstammar från en tidpunkt mellan åren 0 och 250 efter Kristus. Epoken är känd som romersk järnålder. På stenen finns en blandning av olika inskrifter, för det mesta tunna streck som påminner om klotter. Den tydligaste inskriptionen är åtta runor som bildar ordet ”idiberug”.Skrivsätten i äldre inskrifter varierade mycket, och språket förändrades mycket från det att dessa runor ristades fram till vikingatiden och medeltiden. Det är därför krävande att tolka budskapet på stenen.Bild: Svingerudsteinen hittades i en flatmarksgrav i Svingerud nordost om Oslo vid utgrävningar som genomfördes av Kulturhistorisk museum i Oslo. Daterad genom andra gravfynd bedöms den vara från år 0- 250 evt. Fotograf: Urban Lindstedt Bild: Urban Lindstedt Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Storyblocks audio. Lyssna också på Ölands fornborgar – kultplatser och försvarsanläggningar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av det här sändningen sa vi att en kurdisk aktivistgrupp har på sin hemsida tagit på sig aktionen mot utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Det här är fel. Rätt är att det är en aktivistgrupp. Den här rättelsen gjordes 13 juni 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Jenny råkade stöta på mannen vars mejladress hon ”råkade” avslöja i förra avsnittet. Han påpekade att det är dyrt att spela in tv – kanske särskilt när det handlar om Queen V och J.Victoria har upptäckt en fästingsinvasion på Öland. Flera satte sig på poolsvetsarn, och inte på några trevliga ställen.Veckans lyssnarfrågor rör tips, skötsel och bekymmer kring trädgårdsväxter – som valet mellan olika sorters kornell, bekämpning av ohyra på persikoträd, samt plantering och beskärning av blåregn i kruka.Dessutom pratar vi snokpresenter, hälso-ringarnas funktioner och vikten av att ibland rikta blicken utåt i stället för inåt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera skadade efter att en bil kört in i en folkmassa i Liverpool. Fyra döms efter att ha lurat äldre. Fikaträffar gör äldre glada i Motala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av denna sändning sa vi felaktigt att Donald Tusk var Polens president. Rätt är att han är Polens premiärminister. Rättelsen är gjord den 21 maj.

Flera länder skärper tonen mot Netanyahu. Misstankar om att Vita huset ”mörkade” Bidens cancerdiagnos. Kommissarie håller inte med om kritiken mot polisantagningen. Och knivattack på finsk skola – elev ville “hugga flickor”. Programledare: Staffan Dopping.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera personer med intellektuell funktionsnedsättning har utsatts för väldigt allvarliga brott. Alexander bygger upp scenen av Sveriges bidrag till Eurovision i lego. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen såg risk för dödligt våld. Trots det gjorde man inte allt i sin makt för att förhindra det brutala dådet innan det var för sent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett väl underbyggt åtal och en välformulerad dom. Men frågan är ju: Hur kunde det gå så här långt, säger kriminalkommissarien Bosse Åström.Det är en ljummen vårkväll i början av maj. 22-åriga Shahida och hennes familj är vid sjön en bit utanför samhället. När de ska åka hem sätter hon och hennes bror sig i bilens baksäte, då brodern plötsligt tar hennes sjal och drar den hårt runt hennes hals.Enligt brodern fick han uppdraget av pappan som nu dömts till livstids fängelse. Själv fick han 16 år, men tingsrätten valde att frikänna mamman.Hindras inteKuratorn Sussie lärde känna Shahida några år tidigare.– Hon var min idol. Hon stod upp för tjejer och kvinnor, säger Sussie.Men hemma var Shahida kontrollerad. En dag ringer hon Sussie och berättar att pappan våldtagit henne. Sussie hjälper Shahida att fly. Men polisen gör inte det dom ska för att skydda henne. Våldtäkten utreds aldrig. I stället får pappan höra om anklagelserna på omvägar, vilket blir början på slutet för Shahida. – Man behöver inte vara kusin med Einstein för att förstå att det är highway to hell hela vägen va, säger den erfarna mordutredaren Bosse Åström.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius får du höra hur viktigt det är att polisen agerar innan situationer eskalerar. Bosse Åström, en av Sveriges främsta utredare av grova brott, konstaterar flera allvarliga brister i polisens tidiga arbete i fallet Shahida.Producent: Steffen RenklintSlutmix: Bo AndersinPolisen har avböjt att kommentera kritiken och tingsrättens dom är överklagad till hovrätten.

Fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren tar oss med tillbaka i tiden då våtmarksfågeln svart stork flög på Öland. Och här och nu leker fisken asp i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur såg det öländska landskapet och forntidens fågelliv ut jämfört med dagens? Det undersöker morgonens fältreporter Lena Näslund vid Skede mosse på Öland, tillsammans med fågelskådaren och arkeologen Jan-Henrik Fallgren. Hade de besökt platsen på 1600-talet hade de varit vid Ölands största sjö och kunnat skåda exempelvis svart stork. Idag är sjön borta, efter ett antal utdikningar, och nu är fågellivet ett annat här. Med riktig tur kan en nattskärra eller rosenfink dyka upp i morgonens mikrofoner. I de arkeologiska utgrävningarna här har Jan-Henrik Fallgren hittat spår efter 80 olika fågelarter, fåglar som levde i ett helt annat, mycket vattenrikare landskap. Här har man också hittat fiskeredskap från bronsåldern, en hästkapplöpningsbana och en viktig offerplats.Och så har vår reporter Filip Varenius följt med på märkning av aspar. Ja, inte trädet asp, utan fisken, Sveriges största karpfisk. I april simmar asparna upp i Fyrisån i Uppsala för att leka och då passade Johan Persson och Per Stolpe från Upplandsstiftelsen och vattenkonsulten Gustav Johansson på att märka några av asparna för att se i vilka åar de leker och var de simmar resten av året.I veckan kom en dom som tillåter kalkbrytning i Slite i 30 år framöver. Vad betyder domen för naturen i området och vad händer nu? Jonas Neuman, reporter på P4 Gotland, förklarar.Tro det eller ej, det är bara en vecka kvar till Fågelsångsnatten nu! Vi laddar upp med en rykande färsk fågelsånglektion med tips om hur man bäst använder fågelsångsappar i mobilen. Vi avslöjar också att vi kommer att ha med utrikes fågelsång under Fågelsångsnatten, och så berättar fågelprofessor Susanne Åkesson hur kärrsångaren klarar av att härma 200 fågelarter. Kärrsångaren är en av de arter vi hoppas höra i Fågelsångsnatten den 17 maj.Flera lyssnare har hört av sig och undrar över grågäss som häckar på konstiga ställen: på grannens tak och i ett gammalt skatbo i en tall. Hur vanligt är detta? Vi skickar frågorna vidare till fågelskådaren Ulrika Tollgren.I veckans kråkvinkel går Mikael Niemi ut i skogen med motorsågen och hjälper till där naturliga störningar numera är sällsynta. Det värker i musklerna men det blir till spår som kan finnas kvar när både han och hans böcker är glömda.Programledare är Mats Ottosson.

Flera häktade för morden i Uppsala. / Anna-Karin Hatt är ny ledare för Centerpartiet. / Många restauranger gick i konkurs i mars. / Ny mask sprider oro i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Från 2016. Under 00-talet dyker det upp droger som säljs på nätet lagliga och lättåtkomliga för framförallt ungdomar. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I norra Skåne är situationen allvarlig och polis, skola och sociala myndigheter går samman för att få bukt med problemet. Men det tar lång tid innan vuxenvärlden reagerar på det som tonåringarna hållit på med i flera år.Flera dödsfall kopplas till spiceSpice är en syntetiskt framställd drog som till en början används för forskning kring sjukdomen MS. Framåt 2013 sprider sig användandet av spice som en löpeld genom landet och ut på högstadieskolgårdarna, trots att drogen både är farlig och ytterst beroendeframkallande. Snart kommer rapporter från landets alla hörn om överdoser och dödsfall.En dokumentär av: Lasse Edfast.Exekutiv producent: Ida Lundqvist, Sveriges Radio.Programmet sändes första gången 2016.