Podcasts about flera

Från 2018. En dokumentär om knark, våld och machokultur i det som på 90-talet var Sveriges farligaste stad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 90-talet är Dalarna på löpsedlar över hela landet. Flera attentat riktade mot polisen visar sig vara utförda av en tungt beväpnad ungdomsliga. Här berättar flera av Familjen-medlemmarna för första gången om tiden när de satte skräck i Borlänge.Eddy och Lenny blir bästisar i Borlänges skejtpark när de går i mellanstadiet. Några år senare tar Eddy, med snaggat hår och bling i vänster öra, på sig en rånarluva. Med ett hagelgevär i handen går han in i matbutiken i sitt kvarter.Serien är ursprungligen gjord i fem delar, men publiceras här som ett superavsnitt, 130 min långt.En dokumentär av: Sigge Dabrowski.Producent: Rosa Fernandez.Dokumentären publicerades första gången 2018.

Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och Assaad Daoudi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Superstjärnan Nicki Minaj är i blåsväder efter att hon gått ut med att hon stöttar USA:s president Donald Trump. Tidigare har hon kritiserat honom för hans politik när det kommer till massdeportation och invandring, men nu gör hon en total högersväng. Många av hennes trogna ”barbs”, som fansen kallas, håller inte helt med henne i den nya politiska ställningen.Sedan pratar vi om bråk och dåliga stämningen som kan uppstå när tjocka släkten samlas för att fira högtider, som julafton dagen till ära. Flera psykologer håller med om att det bästa är att hålla sig undan de tuffa samtalsämnena. Det är heller inte helt fel att dra till med en vit lögn för att ta en paus, säger psykologen Benny Fröjd till Arbetarbladet.

De värsta pandemier som drabbat mänskligheten var när européerna på 1500-talet tog med sig en dödlig cocktail av sina vanligaste smittsamma sjukdomar till Amerika. Idag tror man att 90 procent av urbefolkningen strök med i sjukdomar de saknade immunitet mot. Hela kulturer gick under.Under 1700-talet började de växande nationalstaterna i Europa att utveckla metoder för att hantera pandemier – trots att den tidens läkevetenskap ofta missförstod hur smittor spreds. Samtidigt som böldpesten i stort sett försvann, uppstod nya pandemier till följd av industrialismens trånga, osanitära städer.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om pandemier, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, om hur farsoter har påverkat samhällen genom tiderna – från medeltidens pest till spanska sjukan.När européerna anlände till Amerika på 1500-talet förde de med sig sjukdomar som smittkoppor, mässling och influensa – sjukdomar som den amerikanska ursprungsbefolkningen saknade immunitet mot. Resultatet blev en demografisk kollaps: upp till 90 procent av urbefolkningen dog inom ett sekel.Denna ”mikrobiella erövring” möjliggjorde den europeiska kolonisationen av Nord- och Sydamerika. Avfolkningen ledde till omfattande återförskogning, vilket i sin tur påverkade koldioxidnivåerna i atmosfären – ett exempel på hur pandemier kan få långtgående konsekvenser bortom människans hälsa.Det är först på 1800-talet som vetenskapen gradvis börjar förstå smittspridningens mekanismer. Kolera blev århundradets mest fruktade pandemi – men också den som ledde till avgörande förändringar i folkhälsopolitik och stadsplanering.På 1800-talet svepte koleraepidemier fram över världen. Flera pandemier startade i Asien och nådde Europa via handelsvägar. Koleran var vattenburen och slog särskilt hårt mot tätbefolkade städer med bristfällig sanitet. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25 000 personer, av vilka drygt hälften dog.Den engelske läkaren John Snow revolutionerade smittspårningen 1854 när han identifierade en förorenad vattenpump som kolerans källa i London – en insats som lade grunden för modern epidemiologi. Hans upptäckt blev en katalysator för utvecklingen av moderna avloppssystem, säkrare dricksvatten och en ny syn på urban hygien. Koleran blev med andra ord en drivkraft bakom avgörande samhällsreformer.Mellan 1918 och 1920 dödade spanska sjukan mellan 25 och 100 miljoner människor världen över – fler än första världskriget. Pandemin slog särskilt hårt mot unga vuxna, vilket bröt det klassiska U-formade dödlighetsmönstret för influensa. Trots dess enorma påverkan föll sjukdomen snabbt i glömska – kanske för att samhället redan var traumatiserat av krigets fasor.Senare forskning har visat att pandemin lämnade djupa men ofta osynliga spår. Barn till mödrar som varit sjuka under graviditeten löpte högre risk för kroniska sjukdomar senare i livet – en påminnelse om att pandemiers effekter kan vara långvariga, subtila och påverka generationer framåt.Bild: Smittkoppor under den spanska erövringen, ur bok XII i Florentinska kodexen (1540–1585). Illustration av en okänd konstnär från 1500-talet, Originalet återfinns i Biblioteca Medicea Laurenziana, Florens. Reproduktion i: Fields, Sherry (2008). Pestilence and Headcolds: Encountering Illness in Colonial Mexico. New York: Columbia University Press. Wikipedia, Public Domain.Musik: Fauré – Requiem – I. Introït et Kyrie, framförd av Orchestre national de l'Opéra de Monte-Carlo under ledning av Louis Frémaux, med Chorale Philippe Caillard och solisten Bernard Kruysen. Utgiven av Erato Records den 10 augusti 1962. Fotograf: Denis Thilliez. Ingen upphovsrätt gäller för denna ljudinspelning inom EU enligt direktiv 2006/116/EG.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att första damen julpyntar Vita huset är en väl inarbetat tradition i USA. Det är ett uppdrag som Melania Trump verkar ha tagit sig an motvilligt genom åren. Flera gånger har hennes dekor mötts av stark kritik. I år pyntar hon för femte gången, med temat ”Home is where the heart is” - men har hon verkligen sitt hjärta i Vita huset? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Karin Eriksson, reporter och tidigare USA-korrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Finland statsminister Petteri Orpo ber invånare i Kina, Sydkorea och Japan om ursäkt, efter rasismskandalen som briserat i samband med att Miss Finland lagt ut en bild där hon drar ut ögonlocken åt sidorna. Flera ur regeringspartiet Sannfinländarna har nämligen lagt upp liknande bilder, vilket ska ha drabbat finländska affärer i Asien.Sen pratar vi om att huset från filmen Ensam Hemma nu återrenoveras till den klassiska 90-talsstilen, efter att bilder på hur huset ser ut idag fått millennials att rasa på internet. Intresset för att bevara eller återställa tidstypiska detaljer tycks samtidigt vara på uppgång.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 08:00

Lindsey Vonn pensionerade sig år 2019. Knät var sönder och karriären verkade definitivt över. Men fem år senare gjorde amerikanen comeback. Och nu är hon tillbaka på allvar, 41 år gammal, och vinner världscupen igen! Flera operationer, år av smärta och en av alpina skidåkningens mest allvarliga skadehistoriker. Hur är det möjligt? Hur svårt är det egentligen att komma tillbaka på den här nivån? Och kan Lindsey Vonn, mot alla odds, bli en OS-medaljör 2026? Med: Kristoffer Bergström Programledare: Jenny Ågren

Gais stod återigen för en stark säsong och avslutade 2025 med att säkra en tredjeplats i allsvenskan och Europa-spel nästa säsong.För att summera året och blicka framåt har Philip Trollér och Fredrik Janlind fått förstärkning inne i studion.På plats är både Fredrik Holmberg och Magnus Sköldmark.Där "Fidde" givetvis får svara på ett gäng frågor om sin framtid i klubben, vad han vill se för sportsliga förbättringar nästa säsong, sin flytt och lite annat.Direktör Sköldmark bjuder på ett och annat avslöjande.Både kring spelare in och ut, men även större förändringar som är på gång hos de grönsvarta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av november slår polisen till mot en spelklubb på Södermalm i Stockholm. Flera pokerspelare, som inte själva är misstänkta för brott, vittnar om en brutal och hård ton från polisen under razzian. De ska ha sagt till äldre män att de "får pissa på sig" och hotat dem med "50.000 volt genom kroppen". Nu har flera JO-anmälningar kommit in. Samtidigt menar polisen att de varit tvungna att gå in med full styrka för att frysa situationen – eftersom de misstänkte grov penningtvätt och gängkopplingar.Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s reporter Fredrik Thambert.Producent: Linnéa Hjortstam.

Gaston är 14 och märker att han plötsligt är så morgontrött att han inte kan ta in vad någon säger. Under tonåren förskjuts dygnsrytmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tonåren blir det ofta svårt att komma upp på morgonen. Flera högstadieskolor testar just nu att senarelägga skolstarten. Eleverna får börja och sluta skoldagen en timme senare. - Många jublade när vi införde det. Jag är positiv, jag tror på det här, jag upplever att det blivit lugnare i klassrummet, säger högstadieläraren Júlía Sigurdardóttir.Veckans avsnitt handlar om dygnsrytm, sovmorgnar, tupplurar och om hur du kan göra för att återhämta dig från sömnbrist. Medverkande: John Axelsson, professor och sömnforskare vid Karolinska Institutet och Stocholms universitetLi Åslund, psykolog och forskare aktuell med boken “Tonårssömn”Malin Jakobsson, forskare som just nu studerar hur en timmes senare skolstart påverkar ungdomarna vid Hälsohögskolan, Jönköping. Júlía Sigurdardóttir, högstadielärareElin Kimland, utredare på LäkemedelsverketProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellBilden är en genrebild. Foto: Ulrika Hjalmarson Neideman.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 15:00

En onsdag i januari 2025 skjuts Rawa Majids farbror ihjäl inne på sin resebyrå i Husby. Nu berättar polismannen, som jagade mördaren för första gången om de dramatiska minuterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mitt på eftermiddagen kliver en maskerad man in på en resebyrå i stockholmsförorten Husby och avlossar flera skott mot ägaren, en 64-årig man. Det är Rawa Majids ingifte farbror som skjutits till döds. Flera personer hör ljuden, en av dem är polisen ”Anton”. Han arbetar som ingripandespanare och är i Husby i ett helt annat ärende den här dagen. Nu tar han upp jakten på mördaren, som flyr mitt bland barn och vuxna genom centrum – hela förloppet fångas på övervakningsfilm. ”Det är personer med barnvagnar som springer, det är små barn som slänger sig åt sidorna, det är någon äldre farbror som står precis i skottlinjen bakom mig”. Flykten går över en gångbro där den misstänkte mannen avlossar skott mot ”Anton”, som besvarar elden – det är första gången han avlossar sitt tjänstevapen i skarpt läge. ”Min känsla där och då är att, om inte jag skjuter honom så kommer han skjuta mig”, säger ”Anton”. Nyligen dömdes mannen, mot sitt nekande, till livstids fängelse för mord. Motivet är fortfarande oklart. Domen har överklagats. I avsnittet medverkar även utredaren Anna Andersson och Torgny Söderberg, lokalpolisområdeschef i Järva samt rikspolischef Petra Lundh. Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Producent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Henning Eklund har varit på den finska Techkonferensen Slush och hängt med entreprenörer. Under helgen kom nyheten att den hajpade start-upen Loveable inte betalat moms. En nyhet som upprörde på olika sätt. I techvärlden undrade folk främst varför media valde att skriva om det och inte om annat mer positivt. Flera kom fram till Henning Eklund och undrade om svensk media hatar techbranschen? Sophia Sinclair påminner om att det inte alltid varit så här. Henning Eklund förklarar den journalistiska principen konsekvensneutralitet och Björn Jeffery minns när han själv blivit intervjuad – och det alltid blev fel.

Årets sista match för ett lag i Göteborg har spelats.Det var givetvis Öis och returen mot Norrköping i kvalet vi pratar om där de rödblå fick 0–0 och därmed vann dubbelmötet med 3–0 och är tillbaka i allsvenskan efter 16 långa år, bara en sådan sak.I studion i Göteborg, hemkomna från just Norrköping sitter Philip Trollér och Fredrik Janlind.Duon ger er ALLT ifrån matchen.Om Öis sportsliga fullträff i kvalet, om de minst sagt tråkiga scenerna på arenan när matchen avbröts gång på gång.Men fokus ligger såklart på lirarnas lag.Ett lag som alltså är tillbaka i finrummet.Då bjuder vi på rykande färska rapporter från festnatten, löften från flera av spelarna men även ett minst sagt tidigt tips.Hur går det egentligen för Öis nästa säsong? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi ägna oss åt ett litet, men laddat, plagg, förklädet. Som blivit lite av en vattendelare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har länge fungerat som ett okontroversiellt skydd för smuts och stänk på olika arbetsplatser, inte minst på restauranger. Men under senare tid har förkläden även dykt i sociala medier där de bärs av unga kvinnor som lajvar traditionella hemmafruar, ”så kallade ”tradwives”. Kvinnor som sköter för hushållet, medan mannen står för försörjningen.Förklädet har även börjat synas på catwalken. Flera olika modemärken, som The Row, Hermès, Phoebe Philo och Dior har alla lekt med förklädet och dess former, den senaste tidenMen nyligen tog det italienska märket Miu Miu ledningen genom att under sin visning av modet för våren och sommaren 2026 klä alla sina modeller i olika typer av just förkläden.Genom historien har förklädet förekommit i många olika modeller, färger och former, men de har också haft olika funktioner. Reportage med dräkthistorikern Toni Lewenhaupt som berättar om förklädet historia. När förklädet inte gör gästspel på modehusens runways, så hör det oftast hemma i – just det – restaurangköken. Bland skärbrädor, knivar, ugnar och eld driver kocken Niklas Ekstedt flera krogar i Stockholm och har sedan länge varit ögonvittne till förklädets utveckling som statusmarkör. Vi tar också en titt på just det som förklädet ska skydda oss från smutsen. En aktuell utställning i London på kulturcentret Barbican skärskådar den komplicerade relationen mellan just mode och smuts, vi ringer upp curatorn Karen Van Godtsenhoven.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fr.o.m. 1 december gäller nya bygglovsregler. Flera åtgärder är inte längre bygglov- eller anmälningspliktiga. Men inom områden med kulturhistoriskt värde utökas lovplikten. Anders Söderberg, bygglovschef samtalar med Catarina Johansson Nyman.

Nyheterna Radio 10.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Flera älskade röster lämnade oss 2025. Angie Stone och Gwen McCrae hade båda långa karriärer där de trotsade branschen som ville definiera deras musik som fylldes av lust, själ och integritet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P3 Soul har genom åren publicerat flera program med Angie Stone. Här kan du åter lyssna på ett avsnitt från början av 2008 som släpptes i samband med hennes fjärde soloalbum ”The art of love and war”. Sångerskans specialitet var att omforma gammal soul. Melodier, stämning och text. Hon drog sig inte för att referera till välkända stycken, och låta det hela slingra sig genom de nya kompositionerna. Här talar Angie Stone om sitt klassiska soulbygge, karriärvedermödorna, sjukdomen och relationen till D'Angelo.Gwen McCrae ger oss en av populärmusikens sällan berättade historier. Floridasångerskan hade själv glömt bort låtarna som väckte nytt liv i hennes karriär via sampling och rare groovedyrkan. Det är berättelsen om en funky feministisk predikant, Miamisoul och diverse märkliga låtöden (från 2014).

Flera döda då buss körde in i en busshållplats. Ryssland gjorde flera stora attacker mot Ukraina natten till idag. Tingvallagymnasiets anpassade skola i Karlstad samlar in pengar till Musikhjälpen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Polisen har kartlagt personerna i kriminella gängen / Flera anställda vid bygge måste lämna Sverige / Många politiker hotas och trakasseras / Vissa har redan börjat fira jul Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 14 maj 1931 marscherade ett fredligt demonstrationståg genom Ådalen i Västernorrlands län. Deltagarna protesterade mot strejkbrytare och arbetsgivarnas hårda åtgärder under en pågående arbetskonflikt.I det röda Ådalen – där den revolutionära vänstern underblåste konflikten mellan industriägare och arbetare – skapade strejkbrytarna en explosiv situation. En inkompetent hantering från civila och militära myndigheter förvandlade en redan laddad konflikt till en tragedi: fem människor sköts ihjäl av svensk militär.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten Jens Nordqvist, författare till boken Skotten i Ådalen (Historiska Media, 2021).Skotten i Ådalen förändrade synen på både militärens roll i samhället och fackföreningarnas rättigheter. Den kan också ses som en vändpunkt – från konfrontativ klasskamp till ett samhällsbygge med kompromiss och jämlikhet i centrum.Ådalen, beläget i Västernorrlands län, var under 1920- och 30-talen starkt industrialiserat. Sågverk, pappersmassefabriker och flottleder utgjorde kärnan i arbetslivet. Den globala lågkonjunkturen efter börskraschen i New York 1929 drabbade den exportberoende regionen särskilt hårt. Massarbetslöshet och lönesänkningar ökade spänningarna mellan arbetare och arbetsgivare.Den fackliga kampen trappades upp när industrimagnaten Gerhard Versteegh försökte sänka löner, höja hyror och använda strejkbrytare. Versteegh vägrade att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen och betraktade fackföreningarna som ett hot mot sin makt. Strejker utbröt vid flera av hans anläggningar, och våren 1931 förvandlades Ådalen till en tryckkokare.Kulmen nåddes när strejkbrytare, eskorterade av det privata vaktsällskapet Svenska Nationella Skyddskåren, anlände till fabrikerna i Lunde. Redan den 13 maj samlades hundratals demonstranter för att blockera transportvägar och attackerade strejkbrytarnas logi. Situationen eskalerade. Polisen fick förstärkning från Stockholm, och militären kallades in från Västernorrlands regemente i Sollefteå.På Kristi himmelsfärdsdag, den 14 maj, deltog över 3 000 personer i ett demonstrationståg som protesterade mot strejkbrytare och militärens närvaro. Demonstrationen var tänkt att vara fredlig, men stämningen var spänd. När tåget närmade sig förläggningen i Lunde öppnade militären eld. Fem personer dödades. Flera andra skadades svårt.Bild: Demonstrationståget i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931. Bilden visar arbetare på väg mot färjeläget i Lunde strax före klockan 15, bara minuter innan.Foto: Sten Sjöberg/IBL – via NE.se. Public Domain (fotografisk bild skapad före 1 januari 1969).Musik:Arbetets söner, svensk arbetarsång från 1885 med text av Henrik Menander. År 1916 gav svensk-amerikanen Joel Mossberg ut den. Internet Archive. Public Domain.Stöd Historia Nu. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nus framtid.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

I dessa dagar, i oredans tidevarv, kan det ibland kännas fullkomligt överväldigande att slå på teven eller öppna en tidning. Ibland vill man bara låta bli eller nöja sig med att scrolla runt lite och få sin egen världsbild bekräftad. Men hur påverkar det oss om vi går miste om möjligheten att ta in flera perspektiv och se flera sidor av saken? Vad förlorar man på det – inte bara samhället, utan även jag som individ? Det tar Lina och Björn reda på i dagens avsnitt som är ett samarbete med Flera Sidor, ett initiativ från Tidningsutgivarna. Vilka är egentligen fördelarna med att hålla sig informerad – för individen och för samhället? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fler blir lärare tack vare högre bidrag / Flera socialtjänster saknar planer mot hedersvåld / Ingen svensk minister åker till FN:s klimatmöte i Brasilien / Ovanliga härfågeln syntes i Umeå Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fler vill rösta på Sverigedemokraterna. / Flera kommuner vill inte bidra till återvandring. / Nästan vart femte barn känner sig otryggt på internet. / Solweig, 83, vill inte sluta jobba. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Roza Bicer och Ingrid Forsberg.

Flera skjutningar i helgen två dödades / Hackare attackerade det svenska elsystemet / Strejken på Tesla har pågått i två år / Elever ger tips för läslovet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

En stank av smutsiga terrarier och döda reptiler slår emot poliserna när de öppnar dörren till lagerlokalen. Där inne finns hundratals ödlor, ormar och krokodiler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En förmiddag i mars 2018 slår polisen till mot en lagerlokal i Skåne. Där inne hittar de mängder av djur. Det är olika ödlor och ormar, där en stor del hör till hotade eller till och med utrotningshotade arter. Flera av ormarna är giftiga, placerade i terrarier utan ordentliga lås. Där finns också två dvärgkrokodiler som har stängts in i så trånga terrarier att de knappt kan vända sig.”Inte för den svagmagade”Med vid tillslaget är Kalle Melkersson från Kolmården. Hans roll är att hjälpa polisen att hantera giftormar och göra en bedömning av hur djuren mår.– Man kände tydligt lukten av djur och kadaver. Det är inte för den svagmagade om man säger så, säger Kalle Melkersson.I det här avsnittet av Brottsutredarna tittar reporter Sigrid Edsenius och före detta kriminalkommissarien Bosse Åström närmare på en gigantisk polisutredning om smuggling, artskyddsbrott och djurplågeri. En utredning som både polis, tull och länsstyrelsen är involverad i och som rör sig både i Sverige och i flera afrikanska länder.

När brev med dödligt pulver dyker upp hos mediebolag och politiker sprids paniken i USA. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Kort efter 11 september kommer en ny våg av terror. Flera människor dör, många skadas och tusentals medicineras när de inhalerar eller kommer i närheten av den livsfarliga bakterien mjältbrand.Rädslan blir stor och FBI startar upp en av landets längsta, dyraste och mest komplicerade utredningar genom tiderna.FBI är beroende av forskare för att kunna ta reda på allt om mjältbrand. Men samtidigt måste de vara misstänksamma mot alla som kan något om bakterien.Kan gärningsmannen finnas bland de som hjälper till?Värsta fallet av bioterrorism i USA:s historiaHändelsen är det värsta fallet av bioterrorism i landets historia. Det tvingade inte bara USA, utan alla länder, att tänkta till kring förberedelse på biologiska angrepp. Det ledde också till en helt ny disciplin inom brottsbekämpningen - mikrobiell forensik.Medverkande:Joan Jackson, syster till Joseph Curseen som dog i mjältbrand.Terrell Worrell, postarbetare som arbetade ihop med Joseph på Brentwoods postcentral.Scott Decker, FBI-agent.Paul Keim, mjältbrandsexpert.Henry ”Hank” Heine, mikrobiolog som arbetade ihop med Bruce Ivins.Anders Johansson, infektionsläkare som arbetade på Paul Keims labb.Cecilia Uddén, f.d. korrespondent i Washington.En dokumentär av: Viktor Papini.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären producerades 2025.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

The most valuable commodity is information. Flera stora insiderskandaler har avslöjats på kort tid. I veckan har rättegången startat mot en tidigare anställd på Stockholmsbörsen. Även SEB:s hantering av miljardaffärer i EQT är under lupp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nasdaq-fallet i Stockholms tingsrätt“Vid flera tillfällen var stämningen irriterad”, säger Ekonomiekots Philip Ramqvist, som var på plats när rättegången startade i veckan. Fallet är extra känsligt eftersom den huvudåtalade själv har jobbat med att upptäcka och stoppa insiderbrott på börsen. “Det blir som när en polis begår ett brott”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”För Nasdaq innebär det enorm förtroendekris”, säger Sverre Linton, som varnar för att allmänheten får en bild av att börsen är “en girig marknad, som bara är ute efter att sko sig själv”.Långt från den enda stora skandalenFingerprint cards, Victoria Park, ICA, Tethys oil och Fortnox – det är bara några av de andra stora fall som uppmärksammats de senaste åren. I vissa av dem har höga chefer misstänkts vara inblandade. “Det senaste decenniet har det varit ett antal rättsprocesser mot kända företagsledare”, konstaterar Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot.”Spelplanen blir ojämn”Experterna är ense om att brotten skadar förtroendet för att handeln på börsen sköts på rätt sätt och att den är rättvis. Men inte nog med det. “Insiderbrott riskerar att skada förtroendet för hela samhällsekonomin”, säger åklagare Jonas Myrdal.”Statistiken är tydlig”År 2002 anmäldes 7 misstänkta insiderbrott, enligt Brottsförebyggande rådet. Nu är anmälningarna betydligt fler. År 2020 kom det in knappt 350 anmälningar till Finansinspektionen. Förra året kom det in 475 stycken. Fram till sista september i år hade det kommit in drygt 351. ”The most valuable commodity is information”Det var först på 90-talet som det blev olagligt att handla på hemlig information. Innan dess var reglerna betydligt mer tillåtande. “Många blev rika på det vi idag kallar insiderinformation”, säger Knut Kainz Rognerud.Kryptomarknaden – en fristad för insiderhandlareMen delar av finansmarknaden är fortfarande oreglerad. För en vecka sedan var det någon som gjorde ett osedvanligt vältajmat val att blanka bitcoin strax innan Trump meddelade att han överväger nya tullar. På kort tid tjänade en okänd handlare nästan 2 miljarder kronor. “Det är ett laglöst land”, säger Sverre Linton.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotPhilip Ramqvist, reporter EkonomiekotSverre Linton, chefsjurist på AktiespararnaThomas Hertz, åklagare EBMJonas Myrdal, åklagare EBMFredrik Åkerblom, advokatLjud från Di, CNBC, Youtubeekonomiekotextra@sverigesradio.se

Från 2018. En maskerad man med svärd och lång svart rock går in på en grundskola i Trollhättan. Flera kommer att skadas och mördas i skolattacken. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Den 22 oktober 2015 börjar som en vanlig höstdag inne på Kronans skola. 500 personer, de flesta mellan sex och femton år, sitter inne i sina klassrum när en man med Star Wars-inspirerad mask marscherar in i skolan. I handen håller han ett 96 centimeter långt svärd. Han är där för att mörda.När 15-åriga Wahed sitter vid sin plats längst bak i klassrummet knackar det på dörren. Utanför står en utklädd man.– Han hugger mig i magen, säger Wahed.Det kommer senare visa sig att attacken är ett rasistiskt hatbrott och att gärningsmannen samma morgon skickat ett meddelande till en kille han lärt känna online. Vi kallar honom Dirk. Meddelandet avslutas:”Those fucking cops better aim straight, I really don't want to survive the rampage. Anyway I love you, Anton”.Polisen förhör aldrig Dirk men för P3 Dokumentär berättar han nu om sin kontakt med gärningsmannen.Ett dokumentär av: Emelie Rosén.Producent: Rosa Fernandez.Research: Emelie Rosén, Åsa Erlandsson och Adrian Sadikovic.Programmet publicerades första gången 2018.

Under lång tid har Norge sett på våldsutvecklingen i Sverige med fasa men de senaste veckorna har landet själv drabbats av en våldsvåg och dom misstänkta utförarna är norska tonåringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”De två sista åren har vi sett att unga svenskar kommer till Norge och begår brott men så plötsligt smällde en granat här i Oslo och polisen grep en 13 år gammal norsk gutt”, säger Sverre Holm Nilsen, krimreporter på norska public service-bolaget NRK. Precis som Danmark har Norge länge oroat sig över att ”det svenska tillståndet” – med utbredd gängkriminalitet och torpeder i tonåren – ska bli verklighet även där. Sensommaren 2024 konstaterade polisen att det fanns gängkriminella i alla norska polisdistrikt. ”Norsk media skriver gärna om Sverige och vad som händer i Sverige och kanske särskilt tabloidpressen pekar gärna ut Sverige som ett skräckexempel”, säger Sveriges Radios tidigare norgekorrespondent Carina Holmberg. De senaste veckorna har en ny bild trätt fram. Flera grova våldsdåd har inträffat ibland annat Oslo och de misstänkta utförarna är inte svenska ungdomar som korsat gränsen – utan norska, den yngsta bara 12 år. ”Vi har nästan inte sovit på två, tre veckor, vi som jobbar med det där. Och när den här granaten gick av i Oslo centrum så var det lite – alle man till pumparna”, säger krimreportern Sverre Holm Nilsen. I det här avsnittet tittar vi närmare på gängkriminalitetens utveckling i Norge, kopplingarna till Sverige och Foxtrotnätverket och också det brutala mordförsöket i Moss för två år sedan där fyra svenskar nu står inför rätta. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlReportrar: Petra Berggren, Fanny Hedenmo och David OhlssonProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Dådet inträffade under den judiska högtiden jom kippur. Växande kritik mot Somalia-avtalet. Putin pressas – Frankrike bordar fartyg. “Mer pengar löser inte socionomkrisen”. Internet-kaoset skakar Afghanistan. Och Elon Musk uppmanar till bojkott mot Netflix. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Flera länder har den senaste tiden fått sina luftrum kränkta av drönare. I Danmark stängdes flygplatsen Kastrup ner och flygen tvingades landa på andra närliggande flygplatser. Även Polen har drabbats och efter att några av drönarna skjutits ner kunde underrättelseuppgifter konstatera att drönarna var ryska. Vad är en drönare, vilka typer av drönare har setts i de drabbade länderna och hur rustade är Sverige för att bekämpa drönare? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges radio och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Tyskland invaderade Polen den 1 september 1939 stod Sverige inte väl rustat – vare sig militärt eller vad gäller en fungerande underrättelsetjänst. Men behovet var akut, och utan några egentliga traditioner byggdes snabbt en militär underrättelsetjänst upp av egensinniga individer. Aktioner och samarbeten med utländska underrättelsetjänster genomfördes ofta utan politisk insyn.Under andra världskriget utvecklades en svensk underrättelsetjänst som lyckades knäcka tyskarnas krypterade telegraftrafik, känd som G‑trafiken, som gick över svenska telegrafledningar. Knäckandet av G‑trafiken är en bedrift i nivå med britternas arbete med Enigma‑krypteringen.Samtidigt samarbetade tyskvänliga underrättelsemän med Gestapo och läckte information om norska motståndsmän och flyktingar.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Wilhelm Agrell, historiker specialiserad på freds‑ och konfliktvetenskap samt professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Agrell är författare till boken Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992.Historien om den svenska underrättelsetjänstens framväxt är berättelsen om hur ett litet land i ett geopolitiskt utsatt läge byggde upp en underrättelsetjänst som rymde både stora framgångar och dramatiska misslyckanden. Det fanns i praktiken ingen underrättelsetjänst värd namnet när andra världskriget bröt ut. Flera egensinniga chefer byggde upp verksamheten utan manualer – ibland blev den snarast en belastning för politiker, som hade mycket begränsad insyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om rapporteringen kring demonstrationen utanför judiska skolan och Anders Holmbergs intervju med ljugande Rysslandsambassadör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kontextlös första-rapportering om demonstration utanför judisk skolaI måndags samlades ett fåtal propalestinska demonstranter utanför judiska skolans lokaler på Östermalm i Stockholm - någonting som fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Flera toppolitiker gick ut och rasade. Moderaternas gruppledare Mattias Karlsson kallade demonstranterna för odjur och kulturminister Parisa Liljestrand sa att det var “vedervärdigt”. Att ställa svenska judiska barn till svars för israels krigföring i Gaza är antisemitism i sin renaste form. Under kvällen gjorde Expressen sociala medier-reaktions-journalistik av det här - och när TT sen plockade upp det fick det nationell spridning. Men en viktig pusselbit saknades där i början.Reporter: Freddi Ramel Varför ska SVT intervjua ambassadörer som ljuger? Förra veckan intervjuade Anders Holmberg Rysslands Sverigeambassadör Sergej Beljajev. Det var en intervju som fick kritik redan innan den sändes - varför släppa fram Rysslands propaganda på bästa sändningstid i SVT? Och sedan intervjun sändes förra veckan har kritiken fortsatt. Även de som hade en lite mer förlåtande inställning tyckte att ambassadörens många lögner slank igenom alldeles för enkelt. Hur ska man som journalist göra när man intervjuar en aktör som man vet kommer ta alla chanser att ljuga och förleda? Reporter: Erik PeterssonHar svenska medier underskattat Charlie Kirks betydelse? Mordet på den amerikanska högeraktivisten Charlie Kirk har dominerat nyhetscykeln i över en vecka, både i USA och här hemma i Sverige. Journalister har turats om att slå fast att hans betydelse för den amerikanska högern inte går att överskatta - men hur kommer det sig då att svenska medier knappt nämnde honom innan mordet?Reporter: Joanna Korbutiak

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det kan bli svårare för personer med olika funktionsnedsättningar att få hjälp att hitta ett jobb. Det händer att personer med intellektuell funktionsnedsättning hindras från att rösta. Flera medaljer till Sverige i friidrotts VM. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vad händer om världens äldsta demokrati blir en auktoritär supermakt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Land of the free, home of the brave”. Raderna i den amerikanska nationalsången reflekterar den status som demokratins förkämpe och totalitarismens motpol som länge förknippats USA. Men på senare tid har mycket förändrats. Sprickorna i den amerikanska demokratin har börjat blottläggas, den politiska polariseringen gräver sig allt djupare – och den sittande presidenten visar gång på gång prov på sin bristande respekt för lagar, mänskliga rättigheter och demokratiska institutioner. Flera experter menar nu att landet rör sig i en allt mer auktoritär riktning.Hur har USA hamnat här? Vad händer med Amerika, med resten av världen och med demokratin i stort om utvecklingen fortsätter åt det auktoritära hållet? Och kan den demokratiska krisen över huvud taget stoppas?