Podcasts about antiken

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Die Althistorikerin Anna Dolganov über einen antiken Kriminalfall und eine drakonische Bestrafung. Ein Podcast vom Pragmaticus. Das Thema:Anna Dolganov ist eine Sensation gelungen: Sie hat gemeinsam mit weiteren Forschern das „Papyrus Cotton“ übersetzt und interpretiert  und damit zum ersten Mal die konkrete Gerichtspraxis des römischen Staates in Iudaea und Arabia, entlegenen Provinzen des Reiches, nachvollziehbar gemacht. Der Papyrus legt Zeugnis ab von der angespannten Lage kurz vor dem Ausbruch des dritten jüdischen Aufstandes gegen die römische Herrschaft. Die beiden Angeklagten wurden nicht nur des Steuerbetrugs bezichtigt, sondern auch der Verschwörung. Dolganov berichtet im Podcast über das zur Last gelegte Verbrechen, die Strafen, die darauf (vermutlich) folgten und wie fast unleserliche Schriftstücke der Antike übersetzt und interpretiert werden können. Unser Gast in dieser Folge: Anna Dolganov ist Althistorikerin und Papyrologin am Österreichischen Archäologischen Institut (ÖAI) der Österreichischen Akademie der Wissenschaften (ÖAW) in Wien, wo sie ein Projekt über das römische Archivwesen leitet. Die Sozial-, Rechts- und Institutionsgeschichte des römischen Reiches ist einer ihrer Schwerpunkte ebenso wie die Interpretation dokumentarischer Quellen wie etwa Papyri.Dies ist ein Podcast von Der Pragmaticus. Sie finden uns auch auf Instagram, Facebook, LinkedIn und X (Twitter).

Propellern är en självklar del av modern sjöfart, men dess historia är förvånansvärt ung. Trots att principen var känd redan hos Arkimedes tog det till 1800-talet innan propellern revolutionerade fartygsvärlden. Hur kunde den här slående enkla tekniken dröja i två tusen år – och hur kan den utvecklas vidare i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vor rund 3000 Jahren entsteht an den Hängen des Parnass die größte Weisssagungsstätte der griechischen Welt. In seiner Mitte steht das mysteriöse Heiligtum des Gottes Apollon. Hier haust auch das Orkael selbst - eine Frau aus Delphi, die im Rausch die Stimme des Gottes verkündet. Der Einfluss dieses Orakels wird bald so groß werden, dass internationale Gesandte, Könige, Vertreter vieler Dynastien aber auch einfache Bürger vor den wichtigsten Entscheidungen um eine Weissagung bitten. So bestimmt das Orakel von Delphi bald die Schicksale der griechischen Welt, von einfachen Bürgern bis zu ganzen Königreichen…….…Das Folgenbild zeigt das Orakel bzw. die Pythia und Priester im Apollon-Heiligtum bei einer Weissagung........WERBUNGExpressVPN - Ein schnelles und sicheres VPN! Spare jetzt exklusiv 61% auf den 2-Jahres Plan und bekomme 4 Monate gratis! https://ExpressVPN.com/His2GoDu willst dir die Rabatte unserer weiteren Werbepartner sichern? Hier geht's zu den Angeboten!.......Jetzt His2Go unterstützen für tolle Vorteile - über Steady!Klick hier und werde His2Go Hero oder His2Go Legend.......LITERATURScott, Michael: Delphi: a history of the center of the Ancient world, Princeton; Oxford 2014.Nesselrath, Heinz-Günther; Bäbler, Balbina: Delphi : Apollons Orakel in der Welt der Antike, Tübingen 2021.......COPYRIGHTMusic from https://filmmusic.io: “Sneaky Snitch” by Kevin MacLeod and "Plain Loafer" by Kevin MacLeod (https://incompetech.com) License: CC BY....... !Neu! Jetzt hier His2Go unterstützen, Themen mitbestimmen und Quiz2Go mit Moderatorin Chiara erleben! https://plus.acast.com/s/his2go-geschichte-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David, Wolfgang www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, idéhistoriker och författare, reder ut psykoanalysens förhållande till antiken. Hur förband sig Sigmund Freud till antiken och den kunskapstradition som bars upp av den grekiska dramatiken och filosofin? Freud använde sig av Sofokles text om Kung Oidipus när han formulerade teorin om Oidipuskomplexet. Han tolkade myten utifrån den psykoanalytiska teorin och praktiken. Hur skall man förstå denna transformation? Och hur är det rimligt att tolka Freuds läsning idag? Inspelat onsdagen den 4 december kl. 18Arrangerat av Göteborgs Förening för Filosofi och Psykoanalys Plats: Göteborgs stadsbibliotek

Att brevväxla under antiken var något helt annat än dagens snabbmessande. Vincent Flink Amble-Naess inspireras av tidens omsorgsfullhet, men befarar att helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-05-09.I skiftet mellan tre- och fyrahundratalet e.Kr ägde en brevväxling rum mellan två av senantikens mest framstående män. Det var kyrkofäderna Augustinus och Hieronymus som skrev till varandra.Augustinus föddes i Nordafrika, och förutom ett par studieår i ungdomen var det där han tillbringade hela sitt långa liv. Hieronymus levde vid tiden för brevväxlingen i det Heliga landet. När man betraktar en karta över romarriket kan det verka överskådligt, men avståndet mellan Augustinus hemstad i dagens Algeriet och Hieronymus Betlehem är närmast oöverskådligt. Färdvägen bjuder inte heller på några bekvämligheter. Det är med få undantag ett kargt och öde land som sträcker sig mellan städerna. För den som fick i uppdrag att leverera ett brev från den ena platsen till den andra, i en tid då varken asfalterade vägar eller motorfordon fanns att tillgå, var landvägen därför inte ett alternativ. Kvar stod Medelhavet, men också till havs lurade faror: väldiga vågor och rövarband med slipade vapen. De vältaliga formuleringarna fraktades med livet som insats. Och det tog tid. En brevväxling kunde ta decennier i anspråk. ”Jag minns att jag skrev till dig medan jag ännu var ung” skriver Augustinus, ”men nu är jag redan gammal”.Och även själva produktionen tog tid. Det var nämligen inte männen själva som skrev. Breven dikterades för en person med yrkestiteln takygraf, snabbskrivare. I oerhörd hastighet ristade dessa specialister in en förkortad form av texten på en tavla av trä eller vax. Sedan lästes alltsammans upp för professionella skrivare, som omsorgsfullt förde över innehållet till papyrus.Kyrkofäderna diskuterar vilken tolkning av Paulus ord i Galaterbrevet som är den rätta, men kanske är det inte själva innehållet som är det viktiga, utan hur männen förhåller sig till varandra. Det rådde en ömsesidig respekt mellan dem, av ett slag som har blivit dagens debattklimat främmande. Augustinus och Hieronymus var meningsmotståndare, men ansträngde sig för att debattera som vänner. Vid de få tillfällen då bitska kommentarer faktiskt yttras, följs de av en ursäkt i nästkommande brev. Kanske är det inte ägnat att förvåna; det är inte svårt att föreställa sig vilken ångest ett förhastat ord måste ha inneburit. Om en människa idag råkar såra någon kan hon omedelbart be om ursäkt, och därmed är saken ur världen. För de två kyrkofäderna fick förlåtelsen emellertid vänta.Kanske var det just avståndet – det tidsliga och det rumsliga – som gjorde att de förblev vänner. Förhållandet säger något om samtiden. Tack vare den teknologiska utvecklingen har det blivit möjligt att ögonblickligen komma i kontakt med människor över hela världen. Utvecklingen har inneburit en vinst, men samtidigt har något gått förlorat. Trots framstegen är själva grundvillkoren för de mänskliga relationerna oförändrade. Behovet av avstånd förblir en viktig del av vänskapen. Till vardags uttrycks saken som att man inte ska ta någon för givet. Formuleringens banalitet döljer ett existentiellt bråddjup – alla våra relationer är villkorade, eftersom de har sitt slut i graven. Saknaden efter någon kan därför ses som en förberedelse för döden, både vännens död och den egna.Under sin livstid hade Augustinus och Hieronymus ett begränsat antal skrivtillfällen att förfoga över. Postgångens långsamhet och brevskrivandets umbäranden påminde dem ständigt om detta. Därför ansträngde de sig för att göra det bästa av varje meddelande.Också idag begränsas vår kommunikation naturligtvis av döden, men teknologin har skapat en illusion av oändlighet. Det ger upphov till ett nytt slags problem. Den som tror att allt går att ställa till rätta i efterhand riskerar att hela tiden skjuta saker på framtiden. Det finns ingen anledning att ta itu med något idag om det lika gärna kan göras imorgon. Synsättet har kommit att prägla den moderna mentaliteten. Det kan kallas prokrastinering, hållningslöshet eller lättja. Men kanske bottnar det i en och samma sak: dödsförnekelse.Under kyrkofädernas tid var döden alltid närvarande. Den som någon gång har deltagit i en gudstjänst har lätt att förstå varför: Församlingen tillber en avrättad man, dricker hans blod och äter hans kropp. Det hade varit svårt att inbilla en människa vars hela tillvaro regisserades av kyrkan att hennes jordeliv saknade slut.Förhållandet är paradoxalt. Under en tid då alla trodde på evigt liv var döden närvarande i kulturen, men den sekulära människan vill inte låtsas om den. Kanske är anledningen att förnekelsen fyller en viktig funktion. Insikten om livets korthet manar nämligen till eftertanke. Denna eftertanke tycks under antiken ha betraktats som en form av plikt.Ibland får jag en känsla av att motsvarigheten för den moderna människan är att hela tiden vara lycklig. En lycklig människa besväras inte av dödsångest, och vid första anblick framstår därför målsättningen som välfunnen. En svårighet kvarstår emellertid: Den som enbart söker lyckan går fel, och måste nöja sig med något annat. I det moderna samhället har förströelsen blivit en form av surrogat, som kommer oss till del genom en strid ström av hemleveranser och videoklipp. Förströelsen är förvisso mindre njutbar än lyckan, men i gengäld kan den upprätthållas under längre tid. Det förefaller kanske motsägelsefullt, men för att undvika tanken på döden måste själva livet gestaltas i dess avbild. Ingenting får ta slut, ingenting får ställas på sin spets, ingenting får bjuda motstånd. Ingenting får hända, kort sagt.I längden blir människor olyckliga, och känner ångest över all tid de lägger ned på sådant som de i sitt hjärta finner meningslöst. Kanske hör de talas om personer som ägnat sina liv åt något större och mera upphöjt, och fylls av beundran. De tänker att det är så livet egentligen borde levas, och inte på det splittrade vis som utmärker deras egen tillvaro.För egen del riktas min beundran ofta mot personer som föddes långt innan det moderna samhället, som till exempel just Augustinus och Hieronymus. Men kanske är det jag uppfattar som dygd bara en följd av deras materiella förutsättningar. Kanske är helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Och kanske måste vi som har haft oturen att födas för sent helt enkelt nöja oss med våra tidsfördriv och distraktioner. Det är trots allt en tanke som utmanar löjet att jag – som har svårt att skriva en radioessä på min laptop – skulle kunna dra lärdom av den ton som råder i brevväxlingen från tre- och fyrahundratalen, och skriva till mina vänner som om orden inte omedelbart gick att ångra. Men idéens absurditet gör den också mera lockande. Jag drar mig till minnes den argentinske författaren Borges ord om att det som utmärker en gentleman är att han bara intresserar sig för förlorade företag. Och genast framstår ett nytt liv som möjligt. Ett där kyrkofäderna ler i sin himmel.Vincent Flink Amble-Naessläkare och kulturskribent

 "Pantheon" Geschichte der antiken Religionen - Uwe Kullnick spricht mit Jörg Rüpke - HistothekRedaktion und Realisation Uwe Kullnick Einführung von und Gespräch zwischen Jörg Rüpke und Uwe Kullnick (Hördauer ca. 66 min) Moderation Uwe Kullnick Dieses umfassende, reich bebilderte Werk zur Geschichte der antiken Religionen eröffnet einen neuen Zugang zur Alten Welt. Im Zentrum der faszinierenden Darstellung steht der Zeitraum vom Beginn des ersten Jahrtausends v. Chr. bis zur Ausbreitung des Christentums in der Spätantike. Der international renommierte Religionswissenschaftler Jörg Rüpke erzählt hier unter anderem von der Errichtung der ersten monumentalen Grabanlagen in Etrurien, von Tempelbauprojekten, von Priestern, Gläubigen und Ritualen, vom Kaiserkult und von den Versuchen Intellektueller, Religion in Wissen zu verwandeln. Er schaut, wo immer möglich, Frauen und Männern über die Schultern, die religiöse Erfahrungen in dunklen Heiligtümern oder vor Hausaltären machten, durch Gebet und Inschriften über den eigenen Tod hinaus in Erinnerung bleiben wollten oder beispielsweise nicht verstanden, warum ein neuer Gott von ihnen Verhaltensänderungen im Alltag erwartete. So eröffnet er seinen Leserinnen und Lesern das ungewöhnliche Panorama eines ebenso bedeutenden wie fremden Lebensbereichs der Antike. Jörg Rüpke ist Professor für Religionswissenschaft und stellvertretender Leiter des Max Weber-Kollegs an der Universität Erfurt. Wenn Ihnen dieser Beitrag gefallen hat, hören Sie doch auch einmal hier hinein oder vielleicht in diese Sendung Kommen Sie doch auch einfach mal zu unseren Live-Aufzeichnungen ins Pixel (Gasteig) oder nach Schwabing

Ohrem, Christoph www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Troja - kaum ein anderer Ausgrabungsort löst so viele Phantasien aus. Es ist aber auch der reale Ort, den Heinrich Schliemann ausgrub. Hat der Mythos eine reale Grundlage? Von Thomas Morawetz (BR 2022)

Varför återvänder vi ständigt till de gamla grekerna och romarna? Antiken är en evig referenspunkt i den västerländska kulturen. Vi romantiserar och omtolkar, missbrukar och missförstår den. Men vilket är egentligen det viktigaste arvet efter antiken? Vad ska vi göra med det idag? Och vilka verk från antiken bör varje människa känna till? Bildningspodden försöker sammanfatta antiken och dess arv på en timme. Gäster i studion är antikhistorikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2022.

Die Lyrikerin Lara Rüter hat sich während ihrer Schulzeit an einem altsprachlichen Gymnasium erstmals mit antiken Sagen beschäftigt. In ihrem Lyrikdebüt „Amoretten in Netzen“ verbindet sie moderne Sprache mit den antiken Geschichten. Rüter, Lara www.deutschlandfunkkultur.de, Lesart

Die Lyrikerin Lara Rüter hat sich während ihrer Schulzeit an einem altsprachlichen Gymnasium erstmals mit antiken Sagen beschäftigt. In ihrem Lyrikdebüt „Amoretten in Netzen“ verbindet sie moderne Sprache mit den antiken Geschichten. Rüter, Lara www.deutschlandfunkkultur.de, Lesart

Die Lyrikerin Lara Rüter hat sich während ihrer Schulzeit an einem altsprachlichen Gymnasium erstmals mit antiken Sagen beschäftigt. In ihrem Lyrikdebüt „Amoretten in Netzen“ verbindet sie moderne Sprache mit den antiken Geschichten. Rüter, Lara www.deutschlandfunkkultur.de, Lesart

264 v. Chr. beginnt der erste von drei punischen Kriegen und somit das dramatischste Duell der Antike: der Zweikampf zwischen Karthago und Rom. Im Zentrum dieser Rivalität der Systeme steht Hannibal, der sein ganzes Leben der Bezwingung Roms widmen wird. Warum werden Großmächte so häufig zu Rivalen? Und was passiert, wenn diese Konflikte eskalieren? Um Rom so nah an den Abgrund zu treiben, setzt Hannibal etwas in Bewegung, das es vor oder nach ihm nie wieder gegeben hat. Er führt seine Truppen samt Kriegselefanten über die Alpen.+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern findet ihr hier: https://linktr.ee/was_bisher_geschah +++Du hast Feedback oder einen Themenvorschlag für Joachim und Nils? Dann melde dich gerne per Mail an: wasbishergeschah@wondery.comQuellen:Der Feldzug Hannibals in Oberitalien bis zur Schlacht an der Trebia von Livius und PolybiusUnsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

In der heutigen Folge des 4 Kaiser Podcast, besprechen wir das Chapter 1116 von One Piece auf deutsch. Es geht weiter mit unglaublich vielen News. Vegapunk lässt eine Bombe nach der anderen platzen und wir freuen uns auf Anime und Manga Action vom feinsten. Viel Spaß mit der Folge! Um nichts zu Verpassen Folgt uns auch auf anderen Kanälen: Linktree: https://linktr.ee/die4kaiser Twitter: https://twitter.com/vierkaiser YouTube : https://www.youtube.com/@die4-kaiser752/featured https://www.instagram.com/dievierkaiser/?utm_source=ig_web_button_share_sheet&igshid=YzAwZjE1ZTI0Zg== Falls ihr eine genauere Chapter Analyse benötigt, schaut gerne hier vorbei! https://open.spotify.com/show/7mkbCFVDBLjryYYZ4AvFXi?si=642a138fa2524666

Klünker, Annegret www.deutschlandfunkkultur.de, Interview

Reber, Simone www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Probst, Carsten www.deutschlandfunk.de, Kultur heute

In dieser Woche in unserem News-Update: es gibt neuen Ärger um "Puerto Rico", mit "Iliad" schickt uns Rainer Knizia ins antike Griechenland, eine Neuauflage des richtig schlechten "Labyrinth"-Brettspiels und 20 Jahre "Zug um Zug". Außerdem haben wir noch einige spannende Neuankündigungen und einen Zufallsfund aus der Rollenspielecke.

Spreng, Eberhard www.deutschlandfunk.de, Kultur heute

Detta avsnitt av Rum för översättning-podden handlar om hexameterns plåga och njutning – och om Ingvar Björkesons gärning. Få svenska översättare har påverkat och förändrat hur vi läser den klassiska litteraturen som Ingvar Björkeson (1927-2022). Utifrån hans översättning av antika mästerverk som "Iliaden", "Odysséen", "Aeneiden" och många fler diskuterar grecisten och förläggaren Niklas Haga och Anna Blennow, docent i latin, vilken betydelse Björkeson har haft som förmedlare och tillgängliggörare av antiken i Sverige, men djupdyker också i valda verser. Samtalsledare är Eric Cullhed, universitetslektor i grekiska. Samtalet spelades in på Bokmässan i Göteborg hösten 2023 och arrangerades av Svenska Rominstitutets vänner. Podden produceras av Översättarcentrum. Foto: Anna Lindberg.

Finns det onödigt vetande? Nej, troligtvis inte. Däremot finns det roligt och mindre roligt vetande. Det här extraavsnittet är ett exempel på det tidigare. Följ med oss när vi redogör för sex stycken roliga fakta från antiken som du troligtvis aldrig hört talas om förut. En bättre start på årets första vårmånad blir svår att finna. Vi lovar att du inte blir besviken! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sein Körper wird gefoltert, Jesus am Kreuz hingerichtet. Diesen Körper am Kreuz sehen wir in vielen Kirchen. Was ist das für eine Männlichkeit? Zeitgenössische Theologinnen und Theologen entwickeln mithilfe Antiken- und Genderforschung eine neue Sicht auf die Männlichkeit Jesu. Kim Sölter schrieb mit Mitte Zwanzig ihre Masterarbeit über die Männlichkeit Jesu. Dafür erhielt sie den Förderpreis der Schweizer Marga-Bührig-Stiftung. Die Theologin Sölter untersuchte das Markusevangelium: Zuerst tritt Jesus hier wie ein Feldherr auf, als antiker Redner mit Ausstrahlung und männlicher Autorität. Doch dann, in der Erzählung von der Passion und Kreuzigung wandelt sich das Bild vom Mann Jesus komplett: Nun wird er verletzt und schmählich gekreuzigt.  Was bedeutet das für unser Verständnis von Männlichkeit? 

Det finns de som hävdar att Odysséen är ursprungsberättelsen. Den enda, som ständigt återuppfinns. Är vi mitt i en Homerisk renässans? Vad är det med de gamla grekerna som ständigt lockar unga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ODYSSÉEN PÅ BACKA TEATER I GÖTEBORGDans, elrullstolar och en rackarns fart. Vår scenkritiker Jenny Teleman har sett en föreställning för unga och är förtjust.EN ”HOMERISK RENÄSSANS”Lina Kalmteg har träffat Ida Östenberg, professor i Antikens kultur och samhällsliv. Hon ser unga använda Odysséen för att hävda sig.Vi har också sett serien Percy Jackson och Olympierna och läst Sången om Akilles, två sätt för de yngre att närma sig denna ”ursprungsberättelse”.GREKERNA OCH ÅRETS BOKREA Dessutom har vi tittat djupt i boklådorna inför året bokrea - finns där något om Antiken for kids? REPORTAGE: DEN SVENSKA KONCEPTKONSTEN FÖDDES I SKÅNEI Ystad besöker Mårten Arndtzén en retrospektiv utställning med undergroundkonstnären Leif Eriksson – först i Sverige med konceptkonsten – som han utvecklade tillsammans med parhästen Lars Vilks.ESSÄ: HUR FICK VI VÅR MORAL?OBS Essä inleder en serie om moralens grunder – kan vi tacka evolutionen för vår moral? Det säger författaren och mikrobiologen Farshid Jalalvand. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Lisa Wall

Antike Statuen, die uns heute in schwarz, grau oder weiß entgegentreten, waren früher knallbunt bemalt. Moderne Untersuchungsverfahren und digitale Rekonstruktionen machen es heute möglich, dem Museumspublikum die ursprüngliche Farbigkeit der Objekte zu zeigen. Anhand der Statue eines falkenköpfigen Gottes, der zudem auch noch eine spannende Erwerbungsgeschichte hat, zeigen Roxane Bicker und Arnulf Schlüter: die Antike war bunt! Shownotes: Schlüter, Arnulf, Die „Hauptgrundlage, auf welcher die griechische Plastik ruht“. Die Ägyptischen Antiken des Wittelsbacher Ausgleichsfonds im Staatlichen Museum Ägyptischer Kunst, in: Müller, Marcus C. / Weiß, Dieter J. (Hg.), Der Wittelsbacher Ausgleichsfonds: 1923 bis 2023 – von der Gründung bis in die Gegenwart (Bayerische Geschichte), München 2023, 242–263 Grimm, Alfred, Münchens Barberinischer "Osiris". Metamorphosen einer Götterfigur, Recherchen zu Aegyptiaca in München. Studien zur Erwerbungsgeschichte der Sammlung (R.A.M.S.E.S.) 3, München 2001 Sourouzian, Hourig, Behold the falcon gods: new finds from Kom el-Hettan, in: Egyptian Archeology (EA) 57, 2020, 46–51. https://issuu.com/theees/docs/ea_57 Sourouzian, Hourig, Statue of a Falcon headed God discovered in the Temple of Millions of Years of Amenhotep III, in: Luxor Times 4, 2021, 36–63. Bryan, Betsy M., The statue program for the mortuary temple of Amenhotep III, in: Quirke, Stephen (Hg.), The temple in ancient Egypt: new discoveries and recent research, London 1997, 57–81. https://www.academia.edu/35014520/A_Statue_Program_for_the_Mortuary_Temple_of_Amenhotep_III Elkins, Carl, Forschung im SMÄK. Die Rekonstruktion der Stand-Schreit-Figur ÄS 7100. Studien zum Bildkonzept eines Altägyptischen Bildhauers, in: MAAT. Nachrichten aus dem Staatlichen Museum Ägyptischer Kunst München 28, 2023, 8–21. https://smaek.de/wp-content/uploads/2024/01/maat28_elkins.pdf Erkennbare Farbreste an Objekten des Museums: Familienstatue, Ramses II., Scheintür der Chnumit https://smaek.de/das-museum/hauptwerke-der-sammlung/ Statue von Rahotep und Nofret mit Bemalung: https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Rahotep_and_Nofret_statues_(Egyptian_Museum_in_Cairo)?uselang=de#/media/File:Rahotep_and_Nofret_Statue,_Egyptian_Museum,_al-Q%C4%81hirah,_CG,_EGY_(47856923342).jpg Förderprogramm "kultur.digital.strategie" https://www.stmwk.bayern.de/kunst-und-kultur/digitale-kulturvermittlung.html #frühgeschichte #antike #ägypten #afrika #nordafrika #museum #kunst #münchen #forschung #geschichte #objekte #digitalisierung #rekonstruktion

I veckans avsnitt tar vi oss tillbaka till de gamla grekerna när vi pratar om klassicism och klassisk arkitektur. Under en resa i arkitekturhistorien tar vi oss genom årtusenden. Från Antiken, till Renässansen, via Nyklassicismen ända fram till vår tid, allt för att besvara frågorna: Vad är egentligen klassicism? Vad kännetecknar klassisk arkitektur? Och vem var Vitruvius? Kolla gärna in vår instagram för den visuella upplevelsen av arkitekturen som diskuteras i avsnittet @bakomfasadenpodcastElsa rekommenderade podcastserien “The witch trials of J.K. Rowling” av The Free Press. Henrietta tipsade om podcasten “Shameless” av Shameless Media.✨Vi hoppas att du uppskattade veckans avsnitt! Vi är tillbaka på samma plats och vid samma tid om 2 veckor. Tills dess får du gärna följa oss i din podcastspelare och lämna en review så att vi kan utvecklas och spridas.✨ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nicht so bekannt wie Pompeji: Auch das benachbarte Herculaneum wird vom Vesuv verschüttet. Am 11. Dezember 1738 wird die Stadt entdeckt - der Beginn der modernen Archäologie.

Forschende aus Halle und Mainz haben eine künstliche Intelligenz entwickelt, die anhand von 3D-Modellen Keilschrift erkennen und entschlüsseln kann. Mit Hilfe der sogenannten „OCR“-Methode ( Optical Character Recognition) erkennt die Künstliche Intelligenz Buchstaben und Zeichen. „Mit diesem so generierten Trainingsdatensatz konnte das KI-Modell trainiert werden und war in der Lage, auf verschiedenen Medien die gleichen Zeichen zu erkennen“, erklärt der Archäologe Professor Kai-Christian Bruhn von der Hochschule Mainz. Bislang erkennt die KI Schriftzeichen von zwei der insgesamt 12 bekannten Keilschriftsprachen.

Glück und Unglück liegen in der eigenen Seele. Wie immer die äußeren Umstände sind, wir können das Beste daraus machen. Je mehr uns das gelingt, umso zufriedener sind wir mit unserem Leben. Häufig sind unsere Lebensfreude und unser Glücksempfinden getrübt von Sorgen, inneren Konflikten, Ängsten, Ratlosigkeit, Enttäuschungen, Sinnzweifeln und unerfüllten Sehnsüchten. Dabei sind die zeitlosen Erkenntnisse der praktischen Philosophie eine wertvolle Ressource, um solche Belastungen im Umgang mit sich selbst, mit anderen und der Welt abzubauen. Doch was ist Glück und was muss ich tun, wenn ich glücklich leben möchte? Wie kann ich angesichts der großen Probleme der Welt ein gelingendes Leben führen? Wie hängt die Suche nach Glück und Zufriedenheit mit den zentralen Themen der antiken Philosophie zusammen, und welche Empfehlungen oder gar Lösungen bieten uns vermeintlich glückliche Vordenker wie Seneca, Buddha oder Viktor Frankl? Diese Fragen besprechen Albert und Jan in der neuen Folge von „Der Pudel und der Kern“, natürlich ohne den Anspruch auf ein Patentrezept oder sicheres Glücksversprechen.

Im zweiten Teil der Antikenserie übernimmt Beckmann alle Rollen allein auf der Bühne und erntet ohrenbetäubenden Beifall.

Gladiatoren waren einstmals die Stars der Arena - vergleichbar mit heutigen Fußballstars wie Messi oder Ronaldo. Ihre Kampfkunst begeisterte die Römer vor 1800 Jahren - auch im antiken Augusta Treverorum, dem heutigen Trier. Doch wer riskierte damals sein Leben in diesen Kämpfen? Und was wissen wir heute über die antiken Brot und Spiele? Das wissen zwei Experten der Gladiatorenschule Trier, die im Trierer Amphitheater noch heute die antike Kampfkunst pflegen - wenn auch deutlich weniger blutrünstig als zu Zeiten der Römer.

I det här avsnittet från sommaren 2021 så pratar vi om renlighet och sanitet under antiken.Så länge man bott många tätt tillsammans så har man behövt lösa problemen med hur man ska hantera avfallet. Under antiken var man uppfinningsrik och man hade både rinnande vatten och avlopp. Men hur såg man på renlighet? Och hur rent var det egentligen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt säsongspremiäravsnitt från 2021 pratar vi om prostitution under antiken. Man brukar ju säga att prostitution är ett av världens äldsta yrken, och under antiken var det lika vanligt som att äta och dricka. Men det var inte bara kvinnor som sålde sex. En stor del av de som sålde sex var män, något som forskningen under lång tid ignorerat. I det här avsnittet berättar arkeologen Astri Karine Lundgren om den manliga prostitutionen under antiken och hur vår moderna syn på dåtiden format forskningen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här minisnittet från 2022 pratar vi om bin och deras betydelse under antiken. Biet fanns i många former under antiken, inom allt från mytologin till deras faktiska närvaro i människors liv. Vi hittar spår av dem i konst, skrift och arkeologiskt material och allt detta hjälper till att skapa en bild av människan och biets sammanfogade historia där människan gick från att ta honung från vilda bin till att hålla bina själva i egentillverkade kupor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Worthaus 10 – Tübingen: 4. Juni 2022 von Prof. Dr. Siegfried Zimmer.

Hur långt tillbaka kan man egentligen hitta adliga släktingar? Ända tillbaka till de romerska högättade patricierfamiljerna månne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Del 2 i Ronie Berggrens serie om idén om en världsregering. Här en idéhistorisk överblick av hur idén om en världsregering utvecklades under tiden mellan Antiken och Upplysningen. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Der Wissenschaftshistoriker Mathieu Ossendrijver beschäftigt sich mit Horoskopen. Aber nicht etwa, weil er daran glauben würde: Seine Forschung beschäftigt sich mit der Frage, warum die Pseudowissenschaft der Horoskopie sich aus dem antiken Babylonien über fast weltweit verbreiten konnte – und warum nach wie vor in so vielen Kulturen daran festgehalten und geglaubt wird.

Vem tänker inte på stora ståtliga marmorbyggnader och statyer när man tänker på antiken? Vi matas med det hela tiden, förutom genom lämningarna och monumenten själva, också genom film och tv. Men faktum är att antiken var allt annat än vit. Det var en färgsprakande tidsperiod där både hus, tempel och statyer var målade i bländande färger. Så varför lever vi i villfarelsen om den vita antiken? I det här avsnittet går vi igenom varför antiken fortfarande uppfattas som vit, trots att vi vet bättre, och hur det kom sig att den uppfattades som vit från början. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antiken, ett ämne många har hört talas om, men som kanske inte alla kan definiera? I en serie referensavsnitt ska vi försöka bena ut begreppet antiken och i vilken tid och vilka geografiska områden vi rör oss. Del 4 handlar om senantiken, från 248–476 e.v.t. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fyller hundra! Sedan starten våren 2015 har det faktiskt blivit så många program. Det firar vi med en nysatsning! Vi kommer i ett antal avsnitt framöver beröra den antika världen med alla dess filosofer och tankeströmningar. Det blir en bildningsresa på jakt efter en kunskap som mycket väl skulle kunna peka ut en ny riktning i vår egen tid. För tänk om den stora sanningen om människan faktiskt ligger gömd i dåtidens mylla?Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Inmitten eines Wohngebietes unter kleinen Erdhügeln befindet sich eine außergewöhnliche Weinkellerei. Die drei Grundwerte der Bodega Ovidio Garcia im Herz des spanischen Weingebiets Cigales sind Tradition, Hingabe, Innovation In dem antiken, unterirdischen Keller sticht ein 14 Meter langer traditioneller römischer Traubenmühlenbalken hervor, der in perfektem Zustand erhalten ist. Heute wird mit den neuesten Techniken Wein produziert und abgefüllt. Wir haben mit Alberto García, der schon als Jugendlicher seinem Vater Ovidio beim Aufbau der Bodega half, ein Interview geführt. Erfahre die Philosophie und höre eine Verkostung von Verdejo und Tempranillo aus bis zu 100 Jahre alten Weingärten! Wir haben das Interview auf spanisch und englisch geführt. Wie immer übersetzen wir Fragen und Antworten ins Deutsche. Hier findest du das Weingut: http://www.ovidiogarcia.com ************************************************ Abonniere jetzt den Podcast bei Google und verpasse keine Folge mehr! Mehr findest du auch auf den Social-Media-Kanälen https://www.facebook.com/feinschmeckertouren/ https://www.youtube.com/channel/UCa_CkAeidqAQ98nKFa0HZcg/featured?view_as=public https://www.instagram.com/feinschmeckertouren/ Feinschmeckertouren ************************************************

Fascismen, nazismen och rasismen har alltid haft en speciell relation till det förflutna. En idé om en svunnen tid där något fanns att sträva efter. Under första halvan av 1900-talet frodades dessa tankar runt om i Europa och Italiens diktator Benito Mussolini skulle komma att utnyttja den antika romerska historien till fullo. I det här avsnittet diskuterar vi fascismen och hur Mussolini utnyttjade det antika Rom i sin fascistiska propaganda, både ur ett historiskt och retoriskt perspektiv, men också ur ett arkeologiskt och arkitektoniskt sådant. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dieses Mal machen wir eine kleine Zeitreise und lauschen den Erzählungen der Ewigen Stadt. Das antike Rom zeigt sich uns von seiner schönsten Seite und führt uns durch die beeindruckende Baukunst der alten Römer. Begleite uns in die Hauptstadt Italiens und lass uns gemeinsam nachsehen, welche Relikte der einstigen Großmacht noch zu finden sind. Wir, das sind Nale und Balto, möchten dich auf eine Reise schicken, damit du so die Sorgen des Tages hinter dir lassen kannst. Unsere Geschichten sollen dir dabei helfen, zur Ruhe zu kommen und langsam in einen verdienten und erholsamen Schlaf zu gleiten. Wir wünschen dir eine gute Nacht, schlaf schön! Konnten wir dir beim Einschlafen helfen? Hast du eine Idee, wo die nächste Reise hingehen soll? Dann schreib uns gerne an geschichtenzumeinschlafen@julep.de. Wir freuen uns sehr, von dir zu hören! ***Werbung*** Informationen zu unseren Werbepartner:innen findet ihr unter: https://linktr.ee/einschlafen Vielen Dank an unsere Partner:innen, die es uns ermöglichen, euch weiterhin beim Einschlafen zu helfen. ***Werbung Ende*** Hosts: Nale & Balto Text: Madeleine Walther Musik: Milan Lukas Fey Produktion & Schnitt: Martin Petermann Eine Produktion der Julep Studios

Deutsche Museen und Universitäten könnten nach Recherchen des Deutschlandfunks und der Wochenzeitung „Die Zeit“ möglicherweise über Jahre in den fragwürdigen Handel mit antiken Kulturgütern aus Ägypten verstrickt gewesen sein. Die Ermittlungen laufen.Von Stefan Koldehoff www.deutschlandfunk.de, Kultur heuteDirekter Link zur Audiodatei

Koldehoff, Stefanwww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9Direkter Link zur Audiodatei

Människors tro på spöken och gengångare har följt oss i världshistorien från stenålderns gravskick till tröstande spiritister efter första världskrigets massdöd i skyttegravarna. Antikens vålnader är förvånansvärt lika nutidens berättelser om spöken och gengångare.Tron på spöken är ett uttryck för hur människan försöker acceptera sin egen dödlighet. Samtidigt har det ända sedan antiken funnits människor som tvivlat på spökenas existens. Den kristna kyrkan har både förnekat och anammat spökena under årtusenden.I reprisen av det nymixade avsnitt 74 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Vålnadernas historia.Det finns tvåtusen år gamla berättelser om spöken som fortfarande är mall för spökhistorier i modern tid. När den stoiske filosofen Athenodorus i början av vår tidräkning trotsade alla varningar och flyttade in i ett hemsökt hus i Aten, bemötte han spöket med ett lugn. Då visade vålnaden platsen där dennes kvarlevor låg begravda med kedjor och allt. Efter en ordentlig begravning fick den avlidne frid. En våldsam död, mord eller bristfälliga begravningsriter är några orsaker som folk trodde kunde leda till att döda gick igen.Samtidigt har tron på spöken har alltid haft sina belackare. Redan kyrkofadern Augustinus på 400-talet tvivlade på spökenas existens. År 421 e Kr skrev Augustinus, ”Spöken var däremot en vidskepelse som människor måste lära sig att sluta tro på.”Senare kom den katolska kyrkan att inkorporera tron på spöken i den kristna tron. Men när de döda återvände var det för att vittna om guds sanning. Reformatorn Martin Luther kom senare att angripa den katolska kyrkan för att lura folket att tro på spöken.Upplysningen bekämpade tron på vidskepelser, spöken och vålnader. Trots detta återvände spöktron med förnyad styrka under det senare 1800-talet och början på 1900-talet. Medium som talade med de döda var i allra högsta grad à la mode.Dagens disneyinfluerade hantering av spöken på halloween importerades så sent på 1990-talet till Sverige från USA, men det ursprungliga halloween firades på Irland på 1500-talet eller ännu tidigare med pumpor och allt.Musik: Scary Horror TV Theme, Soundblock AudioBild: Théodore Chassériau (1819–1856), The Ghost of Banquo 1855 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hätte die griechische Antike ohne Sklaverei funktioniert? Fest steht, dass Sklaverei ein fester Bestandteil der griechischen Antike war. Manche Sklavinnen und Sklaven arbeiteten im privaten Familienbereich, andere in der Landwirtschaft, in Fabriken, öffentlich für die Stadt oder in Heiligtümern. Obwohl wir Sklaven also in nahezu allen Bereichen des antiken Lebens finden, gibt es von ihnen kaum verwertbare Selbstzeugnisse. Wir kennen nur die Fremdperspektive durch die herrschende Schicht, also die Bürger der Poleis. Mit Julian Schneider gehen wir dem Lebensalltag von Sklavinnen und Sklaven und ihrem Stellenwert in der griechischen Gesellschaft auf den Grund. Folge 44 von Ausgesprochen Alt.

Jan Meister ist Althistoriker und lehrt an der Universität Bern. Zu seinen Forschungsschwerpunkten gehören kulturelle Anthropologie und Körpergeschichte. In seinem Vortrag erzählt er, wie sich die Auffassung von männlicher Sexualität im Laufe des römischen Reiches gewandelt hat. Dabei geht es nicht in erster Linie um Homosexualität. Denn das ist eine Kategorie, die für die Römer zunächst gar nicht so wichtig war. Beim Sex spielten andere Unterscheidungen eine viel größere Rolle: Wer ist der aktive, penetrierende Partner? - Dieser Part wurde mit Stärke, Macht und Männlichkeit assoziiert. Ob der passive Sexualpartner eine Frau oder ein Mann war, spielte dabei kaum eine Rolle. Der, der sich penetrieren lässt, galt hingegen als weich und weiblich. Und wer sich gar darum bemühte, seinen Körper attraktiv für andere zu machen, der wurde verspottet.an meister Hier findet ihr noch weitere Infos zu dieser Hörsaal-Folge. ********************** Weitere Hörsaal-Folgen: - Religion und Gendernormen - Nur wenige Religionsgemeinschaften öffnen sich der LGBTQI-Community- Genderfragen bei der Bibelauslegung - Theologen zweifeln: Adam und Eva waren nicht zwingend Mann und Frau- Paarbeziehungen in Ost und West - Von "gesunder Ehe" und freier Partnerwahl ********************** Deutschlandfunk Nova bei Instagram www.deutschlandfunknova.de