Podcasts about i sverige

Karoline Noer har sovet i samme seng som Sveriges værste voldtægtsmand. I Sverige er han kendt som 'Nytorgsmanden', men da Karoline Noer boede i Stockholm, kendte hun ham som Andreas Holm. Han var hendes ven og udlejer af en lejlighed på Nytorget, hvor Karoline Noer boede. Først senere går det op for hende, at hendes seng har været et gerningssted for utallige voldtægter og overgreb. Nu er 'Nytorgsmanden' igen tiltalt for en grov voldtægt og flere seksuelle overgreb. Denne gang kan sagen potentielt få konsekvenser for det svenske retssystem. For hvad stiller man op med en serievoldtægtsforbryder? Det spørgsmål stiller vi Karoline Noer, vært og journalist på Ekstra Bladets podcast 'Afhørt'. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 30. maj 2025.

Han klev in på polisen, som civilanställd, för att sitta iden så kallade 114-växeln, dit man ringer för enklare tips.Bara något år senare började han utreda ungdomsbrott, utan egentlig utbildning, och kort efter det hamnande han på grova brott och gängrelaterat våld.Han har sett utvecklingen i Sverige inifrån.Efter ett tag startade han en Youtube-kanal där han dramatiserade, och verkliggjorde, förundersökningar och då fick media fatt i honom.Jag förstår dem.För få kan så målande, sakligt, modigt och lysande formulera sig runt fakta om gängkriminaliteten, och inte minst romantiseringen i gangsterkulturen, musiken, som dagens gäst Luay Mohageb.I dagarna är han aktuell med sin första bok, som givetvis tar sitt avstamp och ger oss alla en skrämmande bakgrund till det som händer I Sverige just nu.Ett av våra bästa avsnitt.Missa inte.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du hört talas om difteri? Sjukdomen kan leda till att du kvävs till döds. I Sverige får skolbarn vaccin mot difteri som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet, men med tiden behöver dosen fyllas på. När är det dags att fylla på vaccinet? Och vilka fler vaccin, som vi tog när vi var barn, behöver vi en ny dos av? Gäst: Tina Crafoord, överläkare och chef för vaccinationsprogrammet på Folkhälsomyndigheten. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Makrorådet med skuld- och räntetema: Inget av de stora ratinginstituten ser längre USA som en toppkredit och underskotten växer. När börjar det brännas på allvar? I Sverige verkar det senaste kvartsseklets trend av sjunkande skuldsättning vara över, med ökade försvarsanslag som viktig orsak. Är det rimligt, och hur ska ett svenskt försvar finansieras långsiktigt? Dessutom varnar Annika Winsth för att se dagens boräntenivåer som höga och Johan Javeus kommer med valutabaserade semestertips.

Börserna faller på flera håll i Asien. Även USA-börserna backade efter stigande marknadsräntor och ökad oro för statsskulden. Open AI har gjort sitt största förvärv hittills. I Sverige har bland annat spelutvecklaren Embracer rapporterat. Stockholmsbörsen väntas öppna nedåt.

I veckans avsnitt möter jag inspirerande Ellen Nielsen som blev headhuntad av Kanye West vid 20 års ålder och sedan dess har arbetat med några av världens största artister som fotograf och creative director. Hon beskriver själv sitt arbete som att hon ”jobbar med att se saker” och att det kan ta sig uttryck både i det visuella men också att se människors inre. I Sverige har hon jobbat med artister som bland annat Fricky, Cleo och Yung Lean för att nämna några. För mig är Ellen en riktig förebild när det kommer till att både ha integritet och mod att våga agera på det som är linjerat och att ha tillit till att livet vill oss väl. I det här samtalet pratar vi om hennes resa och dyker in i perspektiv som bland annat: - Vikten av att våga säga nej till erbjudanden som inte linjerar och att ha tillit till att det som är menat dig kommer att komma din väg- Att släppa taget om behovet av att kontrollera saker i livet och att våga kapitulera inför det som är- Vad det innebär att välja ”the path of least resistance” dvs följa det som känns flowigt och samtidigt inte vara rädd för sitt mörker och sin smärta Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/__e____n/Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

I aftes brød Sissal Danmarks forbandelse, da hun sang sig til en plads i finalen ved det internationale melodigrandprix. Danmark har ikke været i Eurovision-finalen siden 2019, og det har fået TV-seerne til at slukke for sangfesten. I Sverige taler de om at undgå at lave "en Danmark". Men hvad er en vindersang gjort af? Hvorfor er det så svært at finde melodien? Skal Danmark kapitulere og sige farvel og tak til Eurovision? Er sangkonkurrencen vigtig for Danmark og for Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Keld Heick, sangskriver, musiker, Maja Sophie Simonsen, podcastvært på Eurovision Unlocked, Jakob Steen Olsen, Berlingske kulturjournalist, Gustav Lützhøft, redaktionschef DR kultur, debat og musik, Julie Aagaard, sangskriver og producer og Benjamin Rosenbohm, vinder af dansk melodi grand prix 2020. Tilrettelægger: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

I aftes brød Sissal Danmarks forbandelse, da hun sang sig til en plads i finalen ved det internationale melodigrandprix. Danmark har ikke været i Eurovision-finalen siden 2019, og det har fået TV-seerne til at slukke for sangfesten. I Sverige taler de om at undgå at lave "en Danmark". Men hvad er en vindersang gjort af? Hvorfor er det så svært at finde melodien? Skal Danmark kapitulere og sige farvel og tak til Eurovision? Er sangkonkurrencen vigtig for Danmark og for Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Keld Heick, sangskriver, musiker, Maja Sophie Simonsen, podcastvært på Eurovision Unlocked, Jakob Steen Olsen, Berlingske kulturjournalist, Gustav Lützhøft, redaktionschef DR kultur, debat og musik, Julie Aagaard, sangskriver og producer og Benjamin Rosenbohm, vinder af dansk melodi grand prix 2020. Tilrettelægger: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

I aftes brød Sissal Danmarks forbandelse, da hun sang sig til en plads i finalen ved det internationale melodigrandprix. Danmark har ikke været i Eurovision-finalen siden 2019, og det har fået TV-seerne til at slukke for sangfesten. I Sverige taler de om at undgå at lave "en Danmark". Men hvad er en vindersang gjort af? Hvorfor er det så svært at finde melodien? Skal Danmark kapitulere og sige farvel og tak til Eurovision? Er sangkonkurrencen vigtig for Danmark og for Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Keld Heick, sangskriver, musiker, Maja Sophie Simonsen, podcastvært på Eurovision Unlocked, Jakob Steen Olsen, Berlingske kulturjournalist, Gustav Lützhøft, redaktionschef DR kultur, debat og musik, Julie Aagaard, sangskriver og producer og Benjamin Rosenbohm, vinder af dansk melodi grand prix 2020. Tilrettelægger: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen

Federal Reserve valde att lämna styrräntan oförändrad i USAI Asien stiger börserna I Sverige kommer Riksbanken med räntebesked. Stockholmsbörsen ser ut att öppna uppåt.

Kon har vandrat från dyrkat gudaväsen till hornlös mjölkmaskin och metanrapande klimatbov. Ann-Helen Meyer von Bremen följer hennes väg in i fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I begynnelsen var kon. Audhumbla gav di åt jätten Ymer och slickade rimfrosten från stenarna och skapade på det viset Bure, han som blev gudarnas förfader i den nordiska gudasagan.I begynnelsen var kon, inte bara i den nordiska mytologin utan även i många andra skapelseberättelser och religioner. Den egyptiska Hathor, återfödelsens gudinna, födde varje morgon fram solen och bar den mellan sina horn. Israeliterna lät döda 3 000 av sitt eget folk för att de dansade runt guldkalven, en symbol för guden Baal och stark konkurrent till Jahve. Hinduismen har flera gudomliga nötkreatur. Tjurguden Nandi har stark koppling till Shiva och Nandi bär också de döda hinduernas själar i Vietnam, till Indien. Kogudinnan Surabhi, mor till alla kor, skapas när gudar och demoner kärnar det kosmiska mjölkhavet. Hela Vintergatan är för övrigt skapat av komjölk, när Krishna och mjölkerskornas gudinna Radha, råkade spilla ut drycken över hela himlen. I den grekiska mytologin är det istället gudinnan Heras mjölk som ger upphov till Vintergatan, eller Milchstrasse, Milky Way, Voie lactée eller Melkeveien som det heter på andra språk.Hur kommer det sig då att detta djur som inte bara i religioner utan också i människors vardagsliv så starkt har förknippats med skapelse, liv och fruktsamhet, i dag ses som ett hot mot vår existens? Eller rättare sagt, hennes rapar?Den ko som är den vanliga i Sverige, Bos taurus, härstammar från uroxen som var en imponerande bjässe. De största tjurarna hade en mankhöjd på två meter, kunde väga över ett ton, hade väldiga horn och ansågs vildsinta. Julius Caesar menade att de inte gick att tämja ens som kalvar. Så varför ge sig i kast med dessa farliga djur? Människan hade redan tämjt geten och fåret och det fanns gott om vilda djur där boskapsskötarna etablerade sig.En teori är att det inte var mjölken eller köttet utan rituella skäl bakom domesticeringen. De stora hornen sågs som symboler för himlakroppar som månen, med koppling till fertilitet. Kon blev också snabbt en statusmarkör och symbol för kapital. Ordet fä för boskap betydde ursprungligen egendom och latinets, pecunia, pengar, kommer från pecus, boskap. Fortfarande är rollen som flyttbart kapital, bytesmedel och status, den viktigaste rollen för kor i många boskapskulturer.Under lång tid sågs kon som något mycket värdefullt - religiöst, ekonomiskt men också som sällskap. Det finns många skildringar i litteraturen och filmen över den nära relationen mellan kon och människan. I novellen ”Skiljas från sin vän” skildrar lappmarksläkaren och författaren Einar Wallquist detta när han skriver om Mor Katrin som blivit gammal, sjuk och övertalats att skicka kon på slakt. Men det är inget lätt beslut. ”Kossan var hennes enda sällskap, hennes riktiga vän, som hon kunde få prata med så mycket hon ville i sin ensamhet och som hon mötte tillgivenhet av.”Efter nattens sömn ändrar hon sig dock och bestämmer sig för att säga nej till slaktaren: ”Ty det skulle han veta, att ömhet och sällskap och en ko, det säljer man inte!”I Sverige brukar det heta att malmen och skogen har spelat en stor roll för framväxten av det moderna Sverige, men man skulle också kunna nämna kon. Det var runt henne och hennes mjölk, kött, kalvar, gödsel, hud och dragkraft som det mesta kretsade inom lantbruket. Det var försäljningen av hennes smör och ost som gjorde det möjligt för lanthushållen att skaffa de saker som man behövde. Kon står också i centrum när Sverige anammar de nya jordbruksmetoderna från Europa under 1800-talet. Då börjar man bland annat att odla vall (en blandning av gräs och kvävefixerande grödor som klöver) på åkrarna. Det här gav inte bara mer mat till fler kor utan även till fler människor och fler händer kunde sättas i arbete, vilket var en förutsättning för industrialiseringen.Samtidigt som jordbruket börjar kommersialiseras under 1800-talet, växer statarsamhället fram. Herrgårdarna specialiserar sig på mjölkproduktionen som kräver mer arbetskraft och billig sådan. Statarna jobbar hårt och länge, bor i eländiga bostäder och får sin lön främst i form av stat, det vill säga i form av mat från gården. För statarfruarna innebär makens anställning ett extra gissel.”I stället för att hälsas med tillfredsställelse som en extra inkomstkälla har statarhustruns mjölkningsplikt nästan kommit att bli statsystemets värsta plågoris, dess vita piska”.Ivar Lo-Johansson beskriver träffande vad som har hänt. Mjölkningen som tidigare var något positivt, har blivit en plåga. Det vi ser, är början på den industrialiserade lagården.Om kvinnan var slaven i herrgårdarnas mjölkgårdar har kon alltmer axlat den rollen. Descartes syn på djuren som maskiner, har nu blivit verklighet i många av världens mjölkfabriker. De bönder som fortfarande spjärnar emot denna utveckling, ses som bakåtsträvande idealister. Dagens industrialiserade mjölkko är omgärdad av maskiner. Hon matas och mjölkas av maskiner, maskiner tar hand om hennes gödsel, mäter när hon är brunstig och reglerar hur mycket hon ska äta och mjölka. Bonden blir allt mer frånvarande. Hen sitter i sitt kontor och studerar all info från maskinerna. Att gå utomhus och beta, som är det mest essentiella för en ko, anses hon heller inte längre behöva eller klara av. Dyra maskiner vill man helst inte ta ut ur garaget.Problemet med maskiner är att de ger ifrån sig utsläpp. I kornas fall handlar det främst om växthusgasen metan. De har alltid rapat metan, precis som älgarna, rådjuren, hjortarna och de andra vilda idisslarna, men till skillnad från viltet räknas numera metanet från de tama idisslarna som antropogena utsläpp, påverkade av människan. Men även viltet regleras av människan, i form av jakt, skogsbruk, lantbruk, trafik, naturvård och byggande av infrastruktur och bostäder. Mänsklig påverkan har fått viltet att kraftigt öka, jämfört med mitten av 1800-talet då många djur var mer eller mindre utrotade. Ändå gäller inte samma måttstock för dem som för tamdjuren, trots att antalet kor, får och getter har minskat radikalt under samma period.Anledningen är kanske att vi ser viltet om en del av naturen, medan kon är mer en kugge i mjölk- och köttmaskineriet? Därmed viktas hennes metan lika tungt som metanet från utvinningen av fossila bränslen. Lösningen på problemet är lika industriell den, en kemikalieblandning som ska minska kons metanavgång genom att förändra hennes matsmältning.Människan tämjde uroxen för dess gudomliga horn. I dag har människan gjort de flesta kor hornlösa, genom avel eller genom att bränna bort hornanlagen hos kalven, allt för att passa in i matfabriken. Vi verkar inte behöva några gudar längre, kanske inte ens några kor. Men däremot en aldrig sinande ström av maskiner.Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist, författare och deltidsbonde. Tillsammans med Gunnar Rundgren författare till boken ”Kornas planet” (2020).Essän producerades av Ann Lingebrandt

I Sverige har gängen skaffat sig barnsoldater. Tonårspojkar – och flickor – som är redo att mörda och skada. Antingen mot betalning eller för att kvitta sina egna skulder. Krimrummet gästas av författaren Evin Cetin som intervjuat några av de unga personer som döljer sig i statistiken och de som rekryterar barnen till att utföra gängens våldsammaste uppdrag. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Evin Cetin Producenter: Arvid Hallberg och Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström

Det är avvaktande rörelser på börserna i Asien. Även Wall Street avslutade måndagen runt nollan. I Sverige väntar en tung rapportdag där Di TV intervjuar sammanlagt 28 av vd:arna för de rapporterande bolagen.

I Sverige finns flera tusentals föräldratränare som möjliggör att väldigt många barn och ungdomar kan spela fotboll runt om i hela landet varje dag. Två av dem, Sara och Martin, gästar podden och delar med sig av tjusningarna och utmaningarna med föräldratränarrollen. De delar också med sig av egna erfarenheter om vad som funkar bra och vad som borde utvecklas. 

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

Inläst: I Sverige går de under radarn – här är gängmännen som i Norge pekas de ut som nyckelspelare bakom våldet och droghandeln. Del 4 i artikelserien Invasjonen – de svenska gängen i Norge. Ett samarbete mellan SvD och Aftenposten.

Jacob och Wille gästas av journalisten Christian Dahlström för att diskutera hans senaste bok, Den enda rättan läran - Så förblindande psykoanalysen det svenska rättsväsendet. Du får höra lite om vad psykoanalysen innebär och hur Freud agerade för att få till den stora rörelse som psykoanalysen har blivit trots att det i princip alltid bara varit baserad på Freuds egna tankar. Vi får också höra om hur den fick fäste inom psykiatrin i Sverige och kort om de negativa konsekvenser som det fick på både vård och rättsväsenden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Willes nya hund (00:04:01) Veckans gäst, Christian Dahlström om psykoanalysen i Sverige (00:04:35) Om Christians bakgrund om journalist med fokus på psykiatrin (00:12:20) Christians senaste bok, Den enda rätta läran (00:14:00) De "galna" historierna som fick Chrstian att börja skriva på boken (00:17:53) Förstod människor att många åsikter från folk med titlar bottnade i Freuds tankar? (00:21:19) Charles Darwin vs Sigmund Freud  - vetenskapligt vs pseudovetenskapligt tankesätt (00:26:09) Freuds bakgrund och vägen till att bli en guru inom psykiatrin på 1800-talet (00:34:54) Påhitt kring bortglömda minnen som fick fäste i Sverige och västvärlden på 90-talet (00:39:40) Varför trodde Freud att det var på de saker som han påstod? (00:42:50) Många av Freuds patienthistorier har visat sig vara påhittade eller snedvridna (00:48:13) Freud drar otroliga slutsatser från enskilda, ofta mindre, saker i barns liv (00:50:50) Margit Norells historia och hur hon spritt psykoanalysen i Sverige (00:59:31) Media och politiken som gav psykoanalysen plats i rättsalar mm (01:09:39) Hur kom man undan med att inte publicera några studier på sina metoder? (01:16:11) I Sverige blev psykoanalysen en viktig sak inom psykiatrin som alla skulle kunna (01:18:59) Hur har det varit att gräva i en så här känslig fråga är människor farit illa?

Blandad utveckling för flera börser i Asien. Trump hotar att svara på EU:s svarstullar. I Sverige har Rusta rapporterat. Både omsättningen och det justerade rörelseresultatet förbättrades – samtidigt som marginalen var något svagare än väntat

Med det försämrade säkerhetspolitiska landskapet och en allt tydligare koppling mellan ekonomiska relationer och säkerhet har frågan om utländska direktinvesteringar kommit att hamna i ljuset av den säkerhetspolitiska debatten. Varför behandlas frågan idag som just en fråga om säkerhet?I det här avsnittet vill vi skapa en förståelse för vad utländska direktinvesteringar är och varför det är en fråga om säkerhet som idag är en reglerad verksamhet som genomgår hård granskning. Vad är en utländsk direktinvestering (UDI)? Är all form av UDI ansedd som en säkerhetsrisk? Vilka sektorer är extra utsatta och känsliga?Medverkande:Lars-Göran Larsson, Inspektionen för strategiska produkter (ISP)Gunnar Karlson, tidigare chef militära underrättelse och säkerhetstjänsten och som idag bistår ISP i utvärderingen av granskningssystemetProgramledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och FörsvarInspektionen för strategiska produkter (ISP) är myndigheten med granskningsuppdrag när det kommer till utländska direktinvesteringar. ISP har sedan mitten av 90-talet jobbat med exportkontroll av krigsmaterial och andra produkter som kan användas militärt , så kallad PDA. I Sverige måste man ha tillstånd för att tillverka krigsmaterial, detta söker man hos ISP. Syftet med exportkontrollen är att svenska produkter inte ska hamna i orätta händer som kan hota vår eller EU:s säkerhet. ISP jobbar också med att stötta svenskt näringsliv att följa de internationella sanktioner som Sverige skrivit under, t ex de sanktioner mot Ryssland som skärpts avsevärt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Slutligen har ISP uppdrag att samverka i kemvapenkonventionen, för att med andra länder göra världen fri från kemiska vapen.

God morgen! I Mannheim har det vært nok et terrorangrep. I Sverige feires det ramadan for den store gullmedalje, mens «god jul» ble erstattet med «god helg». Støre kan notere seg en fenomenal fremgang på siste meningsmåling, men det er fortsatt borgerlig flertall på målingene.Det er duket for fortsatt dramatikk på verdensscenen, og det kan se ut som Zelenskyj nok en gang har tabbet seg ut med et utspill som kan føre til krøll på tråden med USA, samtidig som europeiske ledere desperat forsøker å rydde opp.Vi tar for oss det som skjer, og gir deg dagens viktigste nyhetssaker.Vi oppfordrer deg til å ta del i chatten underveis i sendingen!Følg med kl. 09.00 på X, YouTube eller Rumble.Document er avhengig av din støtte for å lage sendinger, skrive saker og gjøre gode intervjuer og reportasjer.Send ditt bidrag på Vipps 638941. Eller bli abonnent.Hvis du liker sendingene, håper vi du trykker abonner, liker og kommenterer.

Terroren vender tilbake til Tyskland. To drept og 25 skadet etter et nytt angrep i Mannheim – samme by som ble rammet for under et år siden. Likevel er mediene mest opptatt av at «en bil» kjørte inn i folkemengden. Hvor mange slike angrep må til før noen tør å si hva dette faktisk handler om?Zelenskyj var på plass i Det hvite hus igjen, i sitt vante antrekk og med støtte fra sentrale politikere både i Europa og fra senatet i USA. Møtet med Trump og Vance ble likevel noe annet enn tidligere. Det vakte reaksjoner, særlig på måten samtalen utspilte seg. Blant dem som kastet seg på, var Polens tidligere president Lech Walesa, som mente det hele minnet om et avhør fra kommunisttiden. Er det der nivået ligger nå – et møte i Det hvite hus sammenlignes med et totalitært overgrep?I Sverige fortsetter feminiseringen av politiet og sikkerhetsetatene, samtidig som volden eskalerer. Stillingsbeskrivelser endres, krav tones ned, og dialog prioriteres over inngripen. Tryggheten forvitrer mens ledelsen smiler til kamera og snakker om tillit.Alt ser ut til å gå riktig vei. Bare ikke for dem som rammes.Velkommen til kveldens Dagsorden med Lise Sørensen og Christian Skaug. 

I Sverige har debatten om hur kulturen ska finansieras blivit allt mer högljudd. Men hur funkar det i Indien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturens egenvärde och kulturens ekonomiska värde; två ingångar i en diskussion som ofta krockar. I Indien fick kulturdepartementet höjda anslag i budgeten som lades fram för några veckor sedan. En stor del av anslagen går till landets arkeologiska myndighet som har hand om närmare 3700 skyddade monument och kulturarv.I Indien har kultur och kulturutövande nära band till andlighet och religion och dess rikedom och mångfald lyfts ofta fram i offentliga sammanhang. Den privata finansieringen är också i allra högsta grad närvarande, inte minst i festivalsammanhang.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har besökt ett sådant, Indiens och världens största litteraturfestival i Jaipur, Rajasthan.

Trollflöjten blev Mozarts sista opera och en av tidernas mest älskade. Nu är den åter på repertoaren. Men hur hanterar man librettots rasism och sexism? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår kritiker Thomas Nordegren har varit på premiären på Folkoperan i Stockholm och kommer till programmet för att berätta om hur regissören Stéphane Braunschweigs uppsättning av Trollflöjten låter. TROLLFLÖJTEN I BACKSPEGELNTrollflöjtens originallibretto anses vara både misogynt och rasistiskt, något som man i olika produktioner har förhållit sig till på olika sätt. Vår reporter Natacha López har tittat på hur några regissörer, bland annat Ingmar Bergman i sin filmatisering, har hanterat det här.VARNING FÖR KÄNSLIGT ÄMNEI Storbritannien är det numera standard att införa åldersgränser och varna för känsliga ämnen i opera- och teaterföreställningar. Publiken ska själv kunna välja om de vill utsättas för till exempel våld, mord, rasism eller sexuellt våld. Samtidigt har detta väckt starka känslor inom den brittiska kulturscenen och många menar att publiken blivit alldeles för känsliga. Kulturnytts Mina Benaissa har rapporterat om detta under veckan i Kulturnytt och kommer till P1 Kultur för att berätta om hur de fyra stora operahusen i Sverige förhåller sig till den här sortens varningar.LITTERATUR – MÖTE MED JULIA ILJUCHAKriget i Ukraina är just nu i centrum för världspolitiken. Samtidigt kommer det flera böcker som handlar om Ukraina på svenska just nu. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har intervjuat Julia Iljucha som samlat 40 korta noveller i boken ”Mina Kvinnor”.HUR FINANSIERAS KULTUREN I INDIEN?I Sverige har debatten om vem som ska betala för kulturen blivit allt mer högljudd. I Indien fick kulturdepartementet höjda anslag i budgeten som lades fram för några veckor sedan. Där har kultur och kulturutövande nära band till andlighet och religion. Den privata finansieringen är också i allra högsta grad närvarande, inte minst i festivalsammanhang. Radions Sydasienkorrespondent Naila Saleem har besökt Indiens och världens största litteraturfestival i Jaipur, Rajasthan.ESSÄ: FINNS DET EN POÄNG MED VÅRT EVIGA GRUBBLANDE?Till synes ovidkommande detaljer kan ha avgörande betydelse för historiens utveckling, kanske är det rent av vanligare än vad vi tror. Men finns det verkligen en poäng med vårt eviga grubblande kring vad som hade hänt om saker vore annorlunda? Ja, åtminstone det kan det vara värt att grubbla över. Och det gör idéhistorikern Michael Azar i denna radioessä från Obs-redaktionen.Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Vår tidigare gäst, vetenskapsjournalisten Johan Wicklen, är tillbaka i podden. Denna gång är ämnet Johans bok ”Vi ger oss aldrig” som Wille läst och den gjorde honom så fascinerad så han ville ha tillbaka Johan i podden för att diskutera ämnet narkotikapolitik och svårigheterna att hantera negativa beteende i befolkningen som man inte verkar kunna stoppa hur mycket man än vill det. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om sjukdom och träning (00:02:50) Veckans gäst, journalisten Johan Wicklen (00:05:03) Det är svårare och svårare att vara vetenskapsjournalist (00:07:52) Borde inte SVT kunna producera mer eget material kring vetenskap? (00:14:27) Det finns ett intresse för mer djupgående format (00:19:54) Johans bok "Vi ger oss aldrig" om svensk narkotikapolitik (00:25:47) Det är mycket som påverkar bruket av droger som inte berör politik och regler (00:28:59) Det behövs ofta naturliga experiment för att studera drogpolitik (00:34:45) Sveriges narkotikapolitik genom åren (00:44:33) Hollands politik i kontrast till svensk politik (00:45:46) Idag kan du inte sälja narkotika utan våldskapital bakom dig (00:54:35) Marknadsföring kan skapa situationer för vårt beroende som vi ökar bruket (00:58:21) I Sverige ses allt nyttjande av illegala droger som missbruk (01:01:09) Ju mer THC det finns i Cannabis desto sämre är det för hälsan (01:08:53) Det är svårt att verkligen mäta effekterna av legalisering då det sällan sker över en natt (01:12:05) Det finns en stark konnotation mellan cannabis och medicin (01:17:42) Inom idrotten i USA är man mer liberal kring cannabis än i andra länder (01:30:09) Att tolerera utan att promota som vägval (01:35:08) CBD hypen är stark i USA men har börjat minska i Europa (01:37:43) Det mesta av marknaden fokuserar på lågt pris men motsatsen finns med (01:42:29) De reaktioner som Wicklen fått på boken och hur han ser på framtiden i Sverige

Tullutspel pressar japanska biltillverkare. Samtidigt stiger både halvledarbolaget SK Hynix och elektronikjätten Samsung i Sydkorea – uppgångar som märks av även på indexnivå. I Sverige väntas ännu en dag med rapporter.

I Sverige importerar vi en stor andel av det vi äter. Vad händer i ett krisläge när vår vanliga livsmedelsförsörjning kanske inte längre fungerar? Hur kan innovation stärka beredskapen och göra matsystemet mer hållbart?   Lyssna på ett samtal mellan Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, Micael Simonsson, startupen Dapibuset och Alexander Alvsilver, Vinnova.   Vi hör också Fredrik Indebetou, vice vd på företaget WA3M. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

En politisk aftale kan betyde, at man i fremtiden vil møde amerikanske soldater i Brugsen i flere jyske byer - men løber man for stor en risiko, når nu Donald Trump er ved roret? Ikke ifølge Peter Viggo Jakobsen. I Sverige fortæller politiet nu mere om det kaos, der mødte dem, da de blev kaldt ud til det værste skoleskyderi i landets historie. Ulve på villaveje har i denne uge udløst et borgermøde i Oksbøl. Nu vil minister for Grøn trepart, Jeppe Bruus, have EUs tilladelse til at regulere det ellers fredede dyr. Men hvorfor frygter vi ulven - og bliver vi tryggere, hvis den kan skydes? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor, Forsvarsakademiet. Hans Peter Hansen, seniorforsker, Aarhus Universitet.

I Sverige er den kendte koranafbrænder Salwan Momika er blevet dræbt. Vi taler om, hvem han var, og hvad det kan betyde for Sverige. Indtil videre er der ingen forklaring på, hvordan et fly og en helikopter kunne støde sammen i luften i Washington. Og så skal vi tale om det danske minkerhverv, der måske stille og roligt begynder at åbne op igen? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Peter Suppli Benson, nordisk korrespondent på Berlingske. Theis Molin, undersøgende journalist på Zetland.

Islamkritikeren og koranafbrænderen Salwan Momika er død, og fem personer er anholdt for mordet på ham. I Sverige gjorde man ikke som Danmark og indførte en koranlov, da koranafbrændinger var på sit højeste i sommeren 2023. I stedet stod man fast på, at ytringsfriheden var helt central i et demokrati. Og det var en helt rigtig beslutning, mener Mads Lundgaard, der er cand.scient.pol og har en fortid i svensk lokalpolitik for Sverigedemokraterna. Værter: Mathias Wissing og Kasper Harboe.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Från att ha betraktats som gudarnas straff växte det fram en ny syn på psykisk sjukdom i slutet på 1700-talet. Vansinne började med hjälp av vetenskapen att betraktas som en sjukdom. Det uppstod en vilja att förstå och bota psykiska sjukdomar genom samtal, empati och en djupare relation mellan patient och behandlare.Med en vetenskaplig syn på sjukdomar tog läkarna över behandlingen av psykiska sjukdomar från prästerna. Även vårdinstitutioner utvecklades och inreddes för att främja läkande, med fokus på ordning, avskildhet och struktur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Cecilia Riving, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Hela Människor – Patientmötet i behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-tal till 1924.När vetenskap och förnuft började ersätta religiösa förklaringar sågs galenskap som en sjukdom kopplad till rubbningar i hjärnan och nervsystemet. Hospitalen blev alltmer centrala i hanteringen av psykiska sjukdomar.Läkare och andra vårdprofessioner utvecklade en mer individualiserad syn på patienten, där en helhetsförståelse av människan – både kropp och själ – blev en nyckelfråga. Detta innebar att läkarnas roll inte bara var att ordinera mediciner eller behandlingar, utan också att möta patienten som en hel person med unika behov och erfarenheter.Behandlingarna kombinerade vetenskapliga ambitioner och moraliserande inslag. Psykisk ohälsa betraktades ofta som ett uttryck för svag moral eller bristande disciplin. Behandlingar inkluderade allt från sängläge och isolering till hårt arbete.Under 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården en modernisering och professionalisering, starkt influerad av kontinentens medicinska ideal. Hospitalen omvandlades till sinnessjukhus – behandlingsanstalter där patienter skulle mötas med värdighet och respekt istället för att fjättras som tidigare. Men i praktiken förblev många sinnessjukhus slutstationer för personer som inte kunde vårdas på annat håll. Lokala samhällen såg ofta till att besvärliga eller våldsamma individer skickades till hospitalen för att avlasta fattigvården.En viktig behandlingstradition var animal magnetism som, enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer, påstods vara en kraft som genomsyrade kosmos och påverkade människans organism. Metoden introducerades som en spektakulär terapeutisk teknik strax före den franska revolutionen och upplevde en andra storhetstid i Tyskland under romantiken, omkring 1810–1840. I Sverige praktiserades denna lära under gustaviansk tid, särskilt av swedenborgare och frimurare. Åren 1815–1821 publicerade läkaren Pehr Gustaf Cederschiöld flera skrifter om ämnet.Senare under 1800-talet användes hypnos, en metod som ofta kombinerade medicinsk praktik med underhållning. Den franske läkaren Jean-Martin Charcots offentliga hypnosföreställningar blev exempel på hur medicinsk behandling också kunde ta formen av en teatralisk uppvisning.Bild: Mesmerimsterapi. En behandlare hypnotiserar patiententen till trans. Gravyr av Dodd från boken A Key to Physic av Ebenezer Sibly från 1794. Wikipedia, Public Domain.Musik: Malevolent Maze Of Madness av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Lyssna också på När isoleringscell skulle reformera brottslingar.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.Ett spindelnät av kablar i Östersjön1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.Medverkande:Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolanMattias Fridström, chief evangelist på ArelionPaula Wallenburg, chef över första UbåtsflottiljenJohannes Axelsson, Baltic OffshoreProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters

Språkens historia är berättelsen om mångfald, emigration och förändring. Under mänsklighetens har det existerat uppskattningsvis 1,5 miljoner språk som har minskat till dagens runt 7000 språk.I Sverige kan vi med en viss ansträngning förstå texter från Birger Jarls tid, men tidigare texter är svårbegripliga utanför språkvetares skrå. Svenskan har utvecklats från proto-indo-europeiskan under tusentals år. Genom att analysera fram resterna av proto-indoeuropiska ord i dagens indo-europeiska språkfamilj kan vi få en fragmentarisk bild av indoeuropernas samhälle för tusentals år sedan.I det senaste avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledarens Urban Lindstedt med Sverker Johansson, lingvist som är aktuell med boken På vandring i språkens fotspår.De flesta språk har avknoppats från tidigare språk. Studerar vi språkfamiljen indo-europeiska språk kan vi se att språkträdet förgrenas var tusende år. De är kanske så länge ett språk lever. Genom att jämföra exempelvis räkneord mellan olika språk går det att se släktskap.Sumererna skapade det första kända skrivna språket med sin kilskrift för femtusen år sedan, men de flesta språk saknar skriftspråk. Skriftspråk har en konserverande effekt på det talande språket.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Tillit hos homo erectus var grunden till språkets uppkomstBild: Babels torn av Pieter Brueghel den äldre, Wikipedia, Public Domain.Musik: Egyptian Exotic Music Cue av Bobby Cole, Storyblock Audio,  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps kriminella kabinett, låtsasboxning på LaggFlix och vi minns Allan Svensson. “I Sverige måste vi dricka sprit för att ha roligt.”Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Nya generaldirektören för Folkhälsomyndigheten, Olivia Wigzell om sänkt skatt på snus, att avkriminalisera narkotika, barns skärmtid och behovet av existentiell hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivia Wigzell är ny generaldirektör på Folkhälsomyndigheten. Hon har en bakgrund bland annat som socialdemokratiskt oppositionsborgarråd i Stockholm och som generaldirektör på Socialstyrelsen.Sänkt skatt på snusDen första november sänkte regeringen skatten på snus med 20 procent, vilket sannolikt innebär att priset per dosa sänks med några kronor.– Vi kommer behöva följa utvecklingen av den här skattesänkningen: Innebär det att fler börjar snusa? Kan den innebära att fler barn och unga börjar snusa, men det är en produkt som inte är ofarlig ur ett hälsoperspektiv, säger Olivia Wigzell.För mycket fokus på skärmtidFolkhälsomyndighetens rekommendationer om skärmtid för barn och – till exempel att 13-18-åringar inte ska sitta mer än 3 timmar framför skärmen per dag – har fått kritik.Det har anförts att för att för stort fokus har lagts på antalet timmar, istället för på vad unga faktiskt gör på sina datorer och mobiler.– Jag håller med om att vi behöver betona mer framöver vad du tar del av och hur vi kan styra innehållet, hur man kan förhålla sig till olämpligt och skadligt innehåll, säger säger Olivia Wigzell..– Det kom inte fram tillräckligt i början av diskussionen, utan det blev en stor tonvikt på tiden.Utreda avkriminalisering av narkotika är inte prioriterat I Folkhälsomyndighetens uppdrag ingår att utarbeta förslag på politik inom området ANDTS. Det vill säga: alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Ett nytt förslag på det området väntas från myndigheten snart.I Sverige finns idag en nollvision inom narkotikapolitiken. En konsekvens av det är bland annat att det är straffbart att använda narkotika eller inneha det för eget brukFolkhälsomyndigheten har tidigare velat utreda en avkriminalisering av bruk av narkotika. Men det är inte en prioriterad fråga för Olivia Wigzell:– Det är inte högst upp på prioriteringen att göra en utredning, utan vi har effektiva verktyg här och nu, säger hon. – Vi har ett ansvar för hur vi använder våra resurser och vad som är prioriterat. Vi kopplar mer och mer hälsoekonomi till våra insatser.Gäst: Olivia Wigzell, ny generaldirektör på FolkhälsomyndighetenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Sara Heyman, utrikesreporter med inriktning på hälsaProducent: Pontus HåkanssonTekniker: Fabian BegnertIntervjun spelades in 1 november 2024.

Hästen fick en allt viktigare roll inom krigföring under medeltiden. Riddarna med tunga rustningar skulle inte varit riddare utan sina hästar. Deras hästar tränades omsorgsfullt för att kunna användas i strid, där deras främsta syfte var att genomföra kraftfulla chockanfall mot fienden.Med tiden utvecklades även lättare kavalleri, till exempel beridet infanteri och bågskyttar som bidrog till en mer mångsidig användning av hästen på slagfältet​.Detta är det andra av två avsnitt om människans relation till hästen av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan – En fyratusenårig historia.Under 1300-talet började kavalleriets roll minska när nya vapen som långbågen, armborstet och stångvapen visade sig effektiva mot de bepansrade riddarna och deras hästar. Slag som Bannockburn och Crécy demonstrerade att infanteri kunde segra över elitsoldater till häst. Detta ledde så småningom till att eldvapen började dominera krigföringen. Vid slutet av medeltiden och början av den tidigmoderna perioden hade hästen förlorat mycket av sin militära betydelse.Under slutet av 1700-talet förändrades hästens roll inom jordbruket dramatiskt. Den agrara revolutionen förde med sig nya jordbruksmetoder och redskap som effektiviserade arbetet på åkrarna. Hästen, som tidigare mestadels använts för lättare uppgifter som transporter och enklare jordbruksarbete, blev nu oumbärlig som dragdjur i en storskalig produktion.Under 1800-talets industrialisering blev hästen även en nyckelspelare i den växande ekonomin, särskilt inom transportsektorn. Hästar användes för att dra kollektivtrafik, såsom hästspårvagnar, som blev vanliga i storstäder som London, Paris och New York under 1800-talet. Hästens betydelse inom transport och logistik gjorde den till en oersättlig del av industrialiseringen tills ångkraften och senare förbränningsmotorn började ersätta den.Trots motorfordonens intåg fortsatte hästen att spela en viktig roll långt in på 1900-talet. I Sverige nådde hästpopulationen sin topp efter första världskriget, med 728 000 hästar i landet år 1920. Först under mellankrigstiden började bilarna på allvar konkurrera ut hästarna i städerna.När hästarna inte längre behövdes i samma utsträckning för arbete och transport förändrades deras roll i samhället. Istället för att dra plogar och vagnar blev hästen alltmer förknippad med sport och fritid. Trav- och galoppsporten växte fram som populära nöjen och ridning blev en uppskattad fritidssysselsättning för allt fler.Bild: Hästspårvagn från 1904 vid Mälartorget i Stockholm vid vårfloden 1904. En öppen spårvagn förspänd med två hästar som forcerar det översvämmade spåret. Spårvagnsmuseet. Digitalmuseum. Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC)​Musik: Rising Knight av Humans Win, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sopgrisarnas oblida öde i stadens tjänstKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av de verkligt stora europeiska omvälvningarna på 1500-talet hade sin grund i religionen: katolska kyrkan utmanades av reformatorer som grundade nya kyrkor, vilka sammanfattande brukar kallas protestantiska. I Sverige kom Martin Luthers idéer att bli banbrytande för hur kristendomen predikades och färgade samhällslivet under hundratals år. Lutherdomen blev en svensk statsideologi, och eftersom skolväsendet kontrollerades av kyrkan fick detta konsekvenser för alla svenskar.Men varför? Påven och hans kyrka hade kritiserats i århundraden, men före 1500-talet hade kritikerna, som kallades kättare, alltid utsatts för förföljelser och tvingats fly för att undkomma döden på bålet. Nu ändrades detta, mycket på grund av två nya element: boktryckarkonsten och den starka statsmakten. Tack vare tryckpressarna kunde idéer spridas mycket snabbare, och till många fler människor, än någonsin tidigare. Samtidigt ville kungarna och furstarna ta makten över kyrkan och tillskansa sig dess rikedomar – genom att konfiskera kyrkomark kunde de snabbt stärka sina positioner. Men historien var oförutsägbar. Det var långt ifrån självklart att försiktiga monarker som Gustav Vasa skulle våga sätta sig upp mot påven och genomföra reformationen. Vägen till lutherdomens seger i Sverige var lång och krokig.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om reformationen, med särskilt fokus på hur protestantismen infördes i Sverige.Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alt fra cypriotiske kærlighedssange til slovenske fredssange er sirligt oversat til engelsk i en EU-sangbog. Vi dykker ned i, hvad vi kan lære om vores naboer ved at synge deres sange. Stjerner, hjerter og ratings - anmeldernes domme fører os rundt i kulturlandskabet. I Sverige kører en diskussion om, hvad man vinder og taber ved at give kunst og kultur karakterer, fordi den store avis Aftonbladet giver efter for stjerneræset. Hvorvidt man mister noget, når kunst får karakterer, undersøger vi nærmere. Værter: Karen Secher og Chris Pedersen.

I knappt ett dygn höll hela Tyskland andan när man trodde att det dödliga Marburgviruset tagit sin in i landet. Mannen, som misstänktes vara sjuk, var nyligen hemkommen med flyg från Rwanda där han varit i kontakt med en person med konstaterad smitta. Men trots att provsvaren var negativa har västvärlden nu ett nytt virus att frukta. Marburgviiruset är extremt farligt, med en dödlighet som kan nå upp till 88 procent. Viruset påminner om Ebola, och kan orsaka blödarfeber. I Sverige klassas nu Marburgviruset som en samhällsfarlig sjukdom, och svenska myndigheter höjer även beredskapen med anledning av det pågående utbrottet i Rwanda. Men vad vet vi mer? Och hur oroliga behöver vi vara? Gäst: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och generalsekreterare för Virus- och pandemifonden. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sveriges Radio, Tiktok-användaren Doctor Azimain. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det är bröllop i luften när Gift vid första ögonkastet börjar på SVT och Sverigedemokraternas partiledare precis gift sig. Vi vill höra din bröllopshistoria i Karlavagnen torsdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är din bröllopshistoria? Har du gift dig flera gånger, gift dig en gång och det var det bästa som hänt eller drömmer du om att gifta dig en vacker dag eller är du kanske helt nygift? Gifte du dig borgerligt eller i kyrkan, var det ett stort bröllop eller bara de allra närmaste i familjen? Kanske du varit på ett bröllop utomlands eller på ett ställe som verkligen stuckit ut? I Sverige gifte sig 44 190 par under 2023, var du på något av de bröllopen? Har du ett minne från ett bröllop som helt spårade ur eller som var bland det vackraste du sett? Ring in och berätta din bröllopshistoria till Karlavagnen torsdag. Min bröllopshistoria med Sanna LundellRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra ca kl 23.07.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) om förslaget att begränsa kornas rätt till grönbete, om skogens roll i klimatomställningen och om hur strömmingen ska räddas i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har mjölkkor rätt att gå ute på bete om sommaren, enligt beteskravet, eller betesrätten, som funnits sedan 1988. Nyligen föreslog regeringens utredare att den rätten ska begränsas för att förbättra svenska bönders konkurrenskraft. Bönder som har ladugårdar där korna går fritt inomhus ska själva kunna bestämma om korna ska släppas ut på bete eller inte, enligt förslaget.Regeringen har inte tagit ställning än, men landsbygdsminister Peter Kullgren har varit tydlig med att han vill begränsa beteskravet. I Ekots lördagsintervju säger han att han bara vill gå vidare med förslaget om det säkert skulle innebära att svenska mjölkbönder kan få ersättning för att ha korna ute, som bönder får i andra länder där det inte finns något beteskrav. ”Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen”, säger Peter Kullgren.Skogen och kolsänkanEnligt EU:s klimatpaket Fit for 55 ska behöver kolsänkan i svensk skog och mark öka med tio procent till 2030, men just nu minskar den istället. Flera myndighetsrapporter har föreslagit att man inför olika typer av incitament för skogsägare att begränsa avverkningen för att snabbt kunna öka kolsänkan. Men landsbygdsministern är inte öppen för några sådana förslag:”Det aktiva skogsbruket är det absolut bästa långsiktigt för klimatet, den växande skogen där vi använder träet.”, säger Peter Kullgren.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProgramledare: Katarina von ArndtProducent: Maja LagercrantzTekniker: Heinz WenninIntervjun spelades in fredag den 27 september 2025.

Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen. En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? Reporter: Erik PeterssonGång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? Reporter: Alexandra SannemalmHormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? Reporter: Martina Pierrou

Hedern var en förutsättning att en bonde eller adelsman skulle vara en del av samhället i gamla tider. Om en adelsmans heder hade kränkts av illvilligt förtal, en förolämpning eller kanske en knuff var duellen det kraftfullaste sättet att upprätta hedern.Trots att dueller med dödlig utgång var relativt sällsynta i Sverige under 1600-talet och tidigt 1700-tal utfärdade kungamakten strikta förbud mot dueller med drakoniska straff. Dödsstraff och begravning utan kyrkliga ceremonier gällde för dueller med dödlig utgång, även om dödsstraffen inte verkställdes. Utmaningar och ärekränkningar bestraffades med höga böter, flerårigt fängelsestraff och med förlust av tjänst.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör, om dueller under tidigmodern tid.I det medeltida och tidigmoderna samhället var begreppen heder och ära av yttersta vikt, särskilt inom de högre samhällsskikten. För en man innebar hedern mod och ära, medan det för en kvinna handlade om trohet och kyskhet. Denna hederskodex var särskilt sträng inom officerskåren och bland adelsmän. I de högre samhällsskikten försvarades familjens och kvinnans heder med vapen, men det var männen som duellerade och riskerade sina liv.Den enväldige Karl XI:s duellplakat från 1682 visar kungamaktens ambition att tämja adeln till att leva kristligt, att sätta statsnyttan före egennyttan och att tvingas till att använda domstolen för upprättelse av äran i stället för att söka privat hämnd. I Sverige frodades duellerna under stormaktstiden, främst bland officerare i armén. Även under den gustavianska tiden förekom dueller.Gustav II Adolf engagerade sig personligen i att förhindra dueller. Ett känt fall är när han ingrep för att stoppa en duell mellan två av sina höga officerare. Han förklarade för dem att den överlevande omedelbart skulle avrättas enligt lag, vilket effektivt avskräckte dem från att genomföra duellen.Kyrkan var kritisk till dueller och betraktade den som en synd. År 1562 tog den katolska kyrkan ett avgörande steg genom att officiellt förbjuda duellerandet. Kyrkan föreskrev att både duellanter och deras sekundanter skulle bannlysas, och att den som dog i en duell inte skulle erhålla någon kyrklig begravning.Duellernas natur, där de inblandade ofta var från samhällets övre skikt, gjorde det komplicerat att verkställa straffen. Dessutom fanns det en social acceptans för dueller inom vissa kretsar, vilket ytterligare försvårade genomdrivandet av lagarna.Den senaste duellen i Sverige skedde den 29 maj 1816 i Lockerudsskogen ett par kilometer väster om Vänersborg mellan kaptenen Zacharias Sabelfeldt och kaptenen Gustaf von Köhler. Vapnet var slaglåspistoler. Efter att båda missade vid en första skjutning träffades den utmanade von Köhler i bröstet vid andra duelleringen. Han avled drygt åtta timmar senare. Samtidigt var kapten Sabelfeldt på väg ut ur landet. Sekundanterna skulle senare dömas till fängelse, senare benådas och få ersättning för sina umbäranden.Källor:Collstedt, Christopher (2007). Duellanten och rättvisan: duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007Bild: Den fiktiva pistolduellen mellan Eugene Onegin och Vladimir Lensky. Akvarell av Ilya Repin (1899) Wikipedia, Public Domain.Musik: Liveinspelning av Tjastakovij - Eugene Onegin, 2008-08-20 19:40:26 Inspelad av Ron Keefe, Internet Archive, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar. Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ölands fornborgar är några av Sveriges mäktigaste fornborgar. Allt från den välbevarade Ismantorp till den rekonstruerade Eketorp samt Sandby borg som gömmer hemligheten om en forntida massaker.Fornborgarna var lika mycket kultplatser som försvarsanläggningar. De flesta fornborgarna i Norden byggdes under järnåldern. Det var en tid präglad av social oro och fornborgarna var ett skydd för befolkningen i omgivningarna, men den hade också sociala och religiösa syften.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ludvig Papmehl-Dufay, arkeolog vid Linnéuniversitetet i Kalmar och Jan-Henrik Fallgren, arkeolog vid Uppsala universitet.Fornborgar har funnits över hela Europa. Tidigare har de främst betraktas som försvarsanläggningar, men numer inser man att de är lika mycket en kultplats och marknadsplats.I Sverige finns drygt 1200 registrerade fornborgar i fornminnesregistret från Stenshuvud i Skåne till Frösön i Jämtland, med stark koncentration till östra Mellansverige och norra västkustområdet. På Öland finns 21 kända fornborgar och Ölands fornborgar skiljer sig från fornborgarna på fastlandet då de öländska ligger på platt mark och är runda. Murarna kunde vara upp till sju meter höga.Höjdpunkten i byggandet av fornborgar är från mitten av romersk järnålder fram till slutet på folkvandringstiden (200-550 e. Kr.).Lyssna också på Sandby borg – en massaker frusen i tiden.Bild: Eketorps borg på södra Öland. Fotograf: Kevin Cho, Wikimedia Commons, Creative Commons.Musik: Electra to the Baltic Sea av Giuseppe Rizzo, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sven Hallström är en respekterad advokat i Umeå i mitten av 1900-talet. Han försvarar samer och småbönder. Och han är nazist. Vinner Tyskland kriget är han redo att ingå i en ny svensk regering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek Ur arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibilotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Ny bryter det andra världskriget ut. Sven Hallströms engagemang för det Tyska riket eskalerar. Men hemma i Umeå drabbas hans familj, med judiska band, av det ena dödsfallet efter det andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotekUr arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

De kinesiska shoppingapparna Shein och Temu har med sina låga priser snabbt blivit två av världens största ultra fast fashion-företag. I Sverige har de blivit så populära att Svensk Handel varnat för att sajterna hotar svenska företag och jobb. Men bakom framgångarna döljer sig anklagelser om tvångsarbete, plagiat och återkommande larm om giftiga produkter. Företagen har dessutom fått massiv kritik för sina usla arbetsförhållanden och masskonsumtion med enorm klimatpåverkan. Nyligen granskades företagens produkter återigen, och flera av dem visade sig innehålla kemikalier som är farliga – och ibland till och med olagliga inom EU. Bland annat hittade man skor med över 200 gånger så höga halter av hormonstörande ämnen än vad som är tillåtet. Så vilka farliga ämnen är det som har hittats? Vilka hälsorisker medför de? Och hur ska du tänka om du redan har handlat från apparna? Gäst: Daniel Ahlström, inspektör på Kemikalieinspektionen. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp: This morning, EWN News, Global News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den 1 april 2024 legaliserade Tyskland cannabis. I Sverige är opinionsläget kring drogen ett helt annat, men vad betyder Tysklands vägval för oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ingen perfekt drogpolicy. Såväl kriminalisering som legalisering ger både för- och nackdelar, menar Amir Englund vid King's College i London, som forskar om hur man skulle kunna göra världens mest populära illegala drog mindre farlig. Forskarna Anna-Karin Danielsson och Peter Allebeck på Karolinska institutet konstaterar att starka krafter runtom i världen arbetar för legalisering, men i Sverige är frågan ännu inte politiskt het. Men Tysklands val kommer definitivt att spela roll också för Sverige, menar Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Lunds universitet.Medverkande: Peter Allebeck, professor socialmedicin Karolinska institutet; Anna-Karin Danielsson, docent folkhälsovetenskap Karolinska institutet; Björn Johnson, professor socialt arbete Lunds universitet, Amir Englund, doktor i cannabinoiders psykofarmakologi.Programmet är en repris från 29 april 2024. Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se