POPULARITY
Categories
En bonusepisode fra E24-redaksjonen. I Sverige er det kult å være gründer, i Finland er det kult å være lærer, men hva er det kult å være i Norge? Vi fikk med oss Cilia Holmes Indahl, leder for EQT Foundation, Randi Marjamaa, sjef for Nordea i Norge og Leif Arne Jensen, sjef for PwC i Norge i E24s livestudio på Oslo Business Forum. Her snakker vi om hva som trengs for vekst i norsk næringsliv fremover, som viser seg å være en blanding av kapital, innovasjon og gründerskap.
Danskerne er stjerneglade, når det kommer til anmeldelser - bøger, film og musik får i de fleste aviser en karakter med på vejen, når de anmeldes. I Sverige derimod er det ofte blevet betragtet som en uskik. Men noget tyder på, at svenskerne er ved at overgive sig. Vi taler om bevæggrundene og kaster et blik på litteraturformidlingen, som er i forandring over sundet. I denne uges Anmelderne ser Gustav Hagild, Maria Månsson og Amalie Langballe nærmere på den grænseløse kærlighed, som bliver udfordret og undersøgt i Jeppe Røndes spillefilm 'Kærlighedens gerninger'. Medvirkende: Kristina Olsson, Sverige-korrespondent for Politiken. Vært: Morten Runge. Producer: Anna Correll. Redaktør: Lasse Lauridsen.
Wall Street föll efter fed-chefens tal I Asien är det mestadels uppåt I Sverige är Riksbankens Anna Breman klar som Nya Zeelands nya riksbankschef
Det råder växtblindhet i landet och vi har svårt att ens nämna mer än sex sorter. Trots det fortsätter växterna spela en stor roll i våra liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser växterna i din omgivning ut, hur närvarande är dom för dig? Växter som passion, hobby eller kanske levebröd? Namnger du och pratar med dina krukväxter eller kan du inte skilja en tusensköna från en prästkrage?Undersökningen som har gjorts av Pollinera Sverige presenterades nu i september. I Sverige finns det 2140 inhemska vilda växtarter, undersökningen visade att vi svenskar i genomsnitt bara kan namnet på 6,5 av dem. Hur många kan du?Christian Olsson om växternas betydelseRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, kl. 21:40
For første gang er Kasper Støvring fra Danmark og Helena Edlund fra Sverige samlet rundt samme bord i Documents studio i Oslo. Det ligner begynnelsen på noe lovende: Våres problemer er de samme. Vi kjemper bokstavelig talt for våres fremtid som land og folk.I løpet av kort tid har utviklingen skutt fart: I Sverige likvideres mennesker på åpen gate og det detoneres bomber i sivilbebyggelsen. Mediene synes å ha mistet evnen til å bli sjokkert. Det samme har politikerne. Men ikke de som kommer i direkte kontakt med ofre, det være seg tilskuere eller direkte berørte. De glemmer aldri, men de blir hverken hørt eller sett. Det vi står igjen med er scenen der volden utspant seg og de døde kroppene, og gjerningsmennene selvfølgelig.De er nå spredt seg over grensen. Nordmenn går i forbund for svenske forbrytersyndikater. De dreper for noen titalls tusen.Likevel er det ingen alarm i Riksdagen, Stortinget eller Christiansborg.Kasper Støvring følger med på utviklingen i Storbritannia og siterer professor David Betz som sier Europa har fem år på seg til å snu skuta, hvis ikke bryter det ut borgerkrig. Med snu skuta mener han en helt annen politikk. Det ser vi ingen tegn til blant dagens politikere.Vi må på den andre siden av Atlanteren for å finne en politiker som har klart det: Ham hater både elite, politikere og medier som pesten. Hvorfor? Svaret ligger opp i dagen. Han gjør det som europeiske kolleger burde gjøre, men er ute av stand til. De er låst i gamle tankemønstre, en progressivisme som bare krever mer av det samme. Den har ennå ikke ødelagt nok. Spørsmålet er om de overhodet er i stand til å reagere eller må bæres ut.Vi håper dette er starten på en serie der disse eminente hodene kan føre en nordisk samtale.
I USA sparkar president Donald Trump Fed-ledamoten Cook. I Asien ser vi blandade rörelser efter hot om nya tullar och exportrestriktioner I Sverige ser Stockholmsbörsen ut att öppna nedåt
Trumps tullar biter och tillväxten i USA och världen saktar in. Men inte lika mycket som tidigare befarat. SEB:s chefsekonom Jens Magnusson diskuterar innehållet i bankens senaste makrorapport med prognoschef Daniel Bergvall. I Sverige låter den efterlängtade återhämtningen vänta på sig. Men nästa år är det dags.
Teknologiaktier vänder uppåt i Asien. I USA fortsatte nedgångarna på Wall Street. Dessutom visar det senaste Fed-protokollet flera oenigheter. I Sverige väntas fler rapporter, bland annat från Karnov och Hufvudstaden. Stockholmsbörsen väntas öppna kring nollan.
I Sverige har vi lagt in en högre växel när det kommer till att rusta upp vårt försvar. Men det räcker inte med att vi bara lägga pengar på försvaret, det behöver också finnas en bred förankrad folkvilja kring de uppoffringar som krävs. Hur starkt är försvarsviljan i Sverige och inom Natoländerna i Europa? Vilka länder skulle troligtvis förena sig med oss vid en militär konflikt med vår granne i öst? Och varför kommunicerar det svenska försvaret så mycket ideologi i sina reklamkampanjer? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Max Villman, tidigare stridspilot inom Flygvapnet, egenföretagare och Youtuber.Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
I Sverige växer 700 000 barn upp i närheten av missbruk, psykisk sjukdom och/ eller våld. Det är för dem organisationen Maskrosbarn finns- med torsdagsmys och lovläger, men också kuratorer, hjälp vid kontakter med sociala myndigheter och mentorer som kan lära en hur man betalar räkningar, rensar avloppet och andra "vuxensaker". Helen Klaesson berättar hur det påverkar ett barn att växa upp bland stökiga, opålitliga vuxna- och hur man kan vara en motvikt.
Blandade rörelser i Asien, där börserna i stort går mot sin bästa vecka sedan juni. USA-börserna surnade till igår kväll, samtidigt har Donald Trump har ställt nya krav på Vladimir Putin. I Sverige har vi fått rapport från Lundin Gold och en vinstvarning från Surgical Science.
Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protester i SydeuropaDenna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.Välkomna – men vem betalar notan?Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?TuristavgiftTanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande NaturturismföretagenLovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, MittuniversitetetAnna Wallén, näringspolitisk chef VisitaAnders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKRJan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker SotenäsDani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca
P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenUSA:s president Donald Trump har föreslagit att förvandla Gaza till en ”riviera” med en ”handelshubb”. Nu vill israeliska politiker bygga en ”humanitär stad” dit palestinierna ska flyttas. Vad skulle det innebära om planerna blev verklighet – och hur har stadsplanering använts på liknande sätt genom historien? Hör Ekots utsända Lina Malmers, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och Klas-Göran Karlsson, professor i historia.Konservativa Trumpanhängare i USA vill befolka landet med ”rätt sorts” barn. Ekots Robin Olin möter en fyrabarnsfamilj i Pennsylvania – som kallar sig för ”pronatalister” – och siktar på 12 barn.Det har nu gått fyra månader sedan en person i Västsverige vann hisnande 1,25 miljarder kronor på Eurojackpot. Men vad betyder det att vinna en så stor summa – och vad skulle man göra med pengarna? Det här är någonting som vår reporter Lotta Myhrén tänker mycket på.Krönika Ulrika Knutsson.Panelen med Aftonbladets Zina Al-Dewany, Dagens Arenas Jesper Bengtsson och Riks Richard Sörman.I andra timmenVärme, brist på vatten och risk för bränder på många håll i landet denna helg. I Sverige är vi vana vid god tillgång till vatten – men kring somrarna går det inte längre att ta för givet. Vad har vi för relation till vattnet egentligen? Godmorgon Världens Erika Norberg har hälsat på hos tre olika personer i samma mycket torra kommun.Till hösten slutar Maria Persson Löfgren som Rysslandskorrespondent och det blir Fredrik Wadström som tillträder och bevakar central- och Östeuropa. I Godmorgon världen berättar hon om de år hon upplevt, beskrivit och analyserat – om hennes besök i Moskva innan Sovjetunionen föll, om det ryska 90-talet och om landets förändring under president Putin.Försäljningen av husbilar i Sverige har ökat med 64 procent jämfört med förra året. Vad är det som får svenskarna att välja mobilt boende och ge sig ut på vägarna? Godmorgon världens reporter Sara Olsson begav sig till en camping.När det uppdagades att migrationsminister Johan Forsells son varit aktiv inom våldsbejakande extremism väcktes frågan om föräldraansvar. Men vad vet forskningen om hur det är kring ett svenskt köksbord där det högerextrema perspektivet väcks hos unga? Vilka är dem? Vilka är föräldrarna? Och hur hjälper man? Christer Mattsson på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet har studerat ”exitprocesser” och återintegrering i samhället.Satir Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke
Fjärde juli slår turkisk polis till i gryningen och griper en av Sveriges mest jagade gängtoppar, Ismail Abdo, och flera av hans allierade. En av dem Fjällräven har gäckat norsk polis i flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det ska inte finnas en plats i världen som är trygg för grovt kriminella”, säger Jessica Nilsson på NOA, polisens nationella operativa avdelning.När den internationellt efterlyste Ismail Abdo – “Jordgubben” – grips drar svenskt rättsväsende en lättnadens suck. I Sverige misstänks han ligga bakom mordplaner och det genom tiderna största svenska knarkbeslaget; 1,3 ton kokain som tullen upptäckte i Nynäshamn. Gripandet i Turkiet är frukten av ett samarbete mellan svenska och turkiska myndigheter med hemliga möten och utbyte av underrättelseinformation. Även norska myndigheter har varit delaktiga. Tre norska medborgare grips vid tillslaget. En av dem är en norsk gängledare som kallas för “Fjällräven”.Teorin är att Fjällrävens nätverk samarbetar med Ismail Abdos Rumbanätverk och den norska gängledaren ska ha “importerat” den svenska modellen med unga svenska utförare som rekryteras för att utför morduppdrag i Norge, berättar kriminalreportern Sverre Holm-Nilsen på norska TV-bolaget NRK“Vi hade inte sett något av det här i Norge tidigare så det här blev en stor sak som skapade debatt i Norge”, säger han.Totalt grips över tjugo personer i den turkiska gryningsräden och hundratals kilo knark, värdepapper, kontanter och fordon tas i beslag. Abdo och flera av hans allierade är nu häktade misstänkta för brott begångna i Turkiet. Han kan inte utlämnas till Sverige eftersom han har turkiskt medborgarskap, och nu återstår att se om han ställs inför turkisk domstol och på så sätt förlorar sin makt att styra över sitt svenska brottsnätverk. ”Jag tror att det här kommer att gå hela vägen. Turkiet har varit ganska offensiva i sin kommunikation och visat bilder och filmer på gripandet. Kommunicerat ganska stolt över det här”, säger Christoffer Bohman, tidigare polischef och expert på brottsförebyggande frågor. Han märker redan att gripandena i Turkiet skakat om i den undre kriminella världen:”Det finns de som efter det här gripandet har börjat ta sig till Sverige. Nu är man inte onåbar längre”.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoReporter: David OhlssonProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
I USA har Nvidia blivit första bolag i historien med ett börsvärde över 4 000 miljarder dollar I Asien går Tokyobörsen mot strömmen I Sverige ser Stockholmsbörsen ut att öppna i sidled
Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I Sverige är deckare (kriminalromaner) den mest populära av alla genrer. Samtidigt är skandinaviska deckare väldigt populärt utomlands, och det har fått namnet 'nordic noir'. Varför är det så populärt? Om du vill börja läsa böcker på svenska rekommenderar jag att börja med en lättläst bok, varför inte av Camilla Läckberg? T ex här. Transkript Ja, hallå, hallå, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och dagens avsnitt ska handla om varför det är så populärt med deckare. Och deckare, ja, det är ju kriminalromaner. Det kan också vara tv-serier. Och just skandinaviska deckare brukar kallas nordic noir utomlands. ch det är ingenting som vi säger men det har blivit väldigt, väldigt populärt. Så varför älskar svenskar att läsa om mord och brott och död och poliser? Och varför älskar världen svenska deckare? Och ja, Nordic Noir helt enkelt. Ja, inte bara svenska utan skandinaviska. Och innan vi börjar ska jag tacka en ny patron som heter Harry. Så tack Harry för att du stödjer podden. Och för alla som vill stödja podden och bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Då får du tillgång till transkript till alla avsnitt. Perfekt för dig som fortfarande tycker det är lite svårt att följa med i de här avsnitten och du vill kanske lära dig nya ord. Så det är perfekt med transkriptet. Och speciellt att läsa och lyssna samtidigt. Det är ett väldigt, väldigt bra sätt att lära sig hur talspråk fungerar, alltså den talade versionen av språket. Det kostar bara 5 euro per månad. Om du betalar 10 euro per månad så får du också uttalsövningar varje vecka. Där du får repetera och skugga ord och meningar i specifika övningar som kommer på mejl. Så gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och bli patron. Så tack, tack till alla som är patrons, för det är ni som gör podden möjlig. ...för hela transkriptet, klicka här
Ifølgje vanleg oppfatning er fallossteinar ein funntype frå eldre jarnalder, som symboliserer potens, fordi dei er forma som erigerte ….. øh, … ja. I Sverige blir den same gjenstandstypen rekna som kuleforma og tolka som symbolske … brødkorger. Tolkingstradisjonen legg tydelegvis sterke føringar for kva ein ser i materialet. Går det an å koma lenger i forståinga av desse steinane, kanskje i lys av norsk folketradisjon og samisk tradisjon nedskriven i tidleg moderne tid? Kan problemet minne oss om korleis etnisk religion fungerer? Andre stikkord: Heilage kvite steinar, stenklot / gravklot, falloskult, fruktbarheitskult, dei underjordiske, Hans Jacob Wille, husgudar, Tussesteinane, Brødsteinen, høgsete, Gleinsteinen, Rosslandsguden, Skjeng, faksar i Setesdal, samiske sieidi-steinar, Guðrúnarkviða in þriðja / Den tredje Gudrunkvida / Det tredje Gudrunkvadet, Rikard Berge, Theodor Petersen, Bjørn Myhre, Bergljot Solberg.
I USA närmar sig S&P 500 ny rekordnivå I Asien handlas börsen med mixade rörelser I Sverige ser Stockholmsbörsen ut att öppna uppåt
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Nya robotattacker i Teheran trots att president Trump hävdar vapenvila I USA handlades börserna uppåt trots attack mot amerikansk bas i Qatar I Asien är det breda uppgångar I Sverige ser Stockholmsbörsen ut att öppna uppåt.
Ugen har budt på rentemøder i mange centralbanker. I Sverige, Norge og Schweiz blev renten sat ned, mens den blev holdt uændret i Storbritannien og USA. Hvad skal der egentlig til, for at Fed også sænker renten i USA? Lyt med når cheføkonom Helge J. Pedersen og Philip Maldia Madsen tager pulsen på amerikansk økonomi og de finansielle markeder. Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor's particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one's financial advisor.
Boken heter "Förnybar energi" och gäst är Göran Sidén.Förnybar och hållbar energi är ett snabbt växande fält inom EU, där målet är att nå klimatneutralitet senast år 2050. I Sverige har utvecklingen av förnybara energikällor gått fort framåt och dessa står idag för en betydande andel av landets energiproduktion. Trots att Sverige är ett av de EU-länder som släpper ut minst växthusgaser per person, krävs fortsatt utveckling för att nå de långsiktiga klimatmålen. Boken ger en bred introduktion till tekniker och lösningar som kan bidra till att uppfylla samhällets energipolitiska mål. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur ser fördelningen ut i Sverige mellan de olika typerna (solkraft, vindkraft, vattenkraft, bioenergi m.fl.) förnybar energi? Vilka för- respektive nackdelar har de olika typerna av förnybar energi? Hur ser utvecklingen ut idag, vad händer härnäst och vad krävs för att nå våra energipolitiska mål?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I Sverige, USA och på många andra håll i världen dras det ner på bistånd till låginkomstländer och redan nu har det fått förödande konsekvenser för den globala hälsan. Men vad menas egentligen med global hälsa och varför har vi så svårt att förstå att fler sjukdomsutbrott och försämrat välstånd i slutändan drabbar oss själva? På det svarar Anna-Mia Ekström som är professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet samt infektionsläkare på Södersjukhuset. Dessutom pratar Emma och Clara om George W Bushs bortglömda superhjältebragd, behovet av en Hans Rosling i mörka tider och såklart även om freden, vaccinet och potäterna.Klipp och musik:BBC, USAID- HIV Drugs become scarce in Nigeria as Trump shuts USAIDUppsala universitet, Antibiotikaresistens – En tyst pandemiSVT, Kraftig ökning av mässling i Europa – högsta antalet fall på 25 årSvenska läkaresällskapet, Hans Rosling at Global Health - beyond 2015Vanity Fair, Reagan Administration's Chilling Response to the AIDS CrisisVår tenta i global hälsa hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I april 2024 noterar polisens spanare ett par i en bil, de verkar mycket intresserade av containrarna på hamnområdet i Norviks hamn. Det blir upptakten till det största beslaget av kokain i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I Sverige har vi 7,5 miljoner röstberättigade, den här mängden kokain skulle räcka till en festdos till alla röstberättigade svenskar. Det är klart att det här inte bara var avsett för Sverige”, säger Jon Linälv, utredningsledare vid polisen. Snart avslutas en omfattande rättegång, efterspelet till det stora beslag av kokain som gjordes i Norviks hamn utanför Nynäshamn i april förra året. Tre kvinnor och 14 män står åtalade, på olika sätt misstänkta för inblandning i synnerligen grovt narkotikabrott. Samtliga nekar till brott. Enligt åklagaren har flera av de åtalade koppling till gängledaren Ismail Abdo och hans nätverk Rumba – åklagaren menar Abdo är en av huvudmännen som sett till att kokainet kommit till Sverige. Han är häktad i sin utevaro. Hela härvan rullades upp förra året när polisen spanade på en kvinna och en man som satt i en bil på en grusväg i närheten av hamnen. Paret verkade mycket intresserade av vad som pågick innanför stängslet och ska ha haft i uppdrag att hålla koll på en specifik container. Den hade färdats från USA via Panama och Belgien till Nynäshamn. I lasten fanns drygt 1,3 ton kokain till ett gatuvärde av 1,2 miljarder kronor. ”Vi stack in kofoten för att punktera det som var innanför, det skulle kommit ut ris men det blev bara vitt pulver på kofoten”, säger Thomas Winqvist, tullinspektör. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmReporter: John Pira Producent: Jenny HellströmLjudtekniker: David Ohlsson och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)
I USA bråkar Trump och Musk. I Sverige hittas digitala pappersspår av försök till fusk. I Sverige krävs grävande journalister. I USA är politikerna öppna med sina tvister.
I Sverige blir barn till illegala invandrare inte medborgare. Men det blir de i USA, och detta vill nu Donald Trump ändra på. Läkaren och USA-kännaren Erik W. Larsson berättar om det amerikanska medborgarskapets invecklade historia. Inläsare: Jörgen Huitfeldt
Karoline Noer har sovet i samme seng som Sveriges værste voldtægtsmand. I Sverige er han kendt som 'Nytorgsmanden', men da Karoline Noer boede i Stockholm, kendte hun ham som Andreas Holm. Han var hendes ven og udlejer af en lejlighed på Nytorget, hvor Karoline Noer boede. Først senere går det op for hende, at hendes seng har været et gerningssted for utallige voldtægter og overgreb. Nu er 'Nytorgsmanden' igen tiltalt for en grov voldtægt og flere seksuelle overgreb. Denne gang kan sagen potentielt få konsekvenser for det svenske retssystem. For hvad stiller man op med en serievoldtægtsforbryder? Det spørgsmål stiller vi Karoline Noer, vært og journalist på Ekstra Bladets podcast 'Afhørt'. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 30. maj 2025.
Han klev in på polisen, som civilanställd, för att sitta iden så kallade 114-växeln, dit man ringer för enklare tips.Bara något år senare började han utreda ungdomsbrott, utan egentlig utbildning, och kort efter det hamnande han på grova brott och gängrelaterat våld.Han har sett utvecklingen i Sverige inifrån.Efter ett tag startade han en Youtube-kanal där han dramatiserade, och verkliggjorde, förundersökningar och då fick media fatt i honom.Jag förstår dem.För få kan så målande, sakligt, modigt och lysande formulera sig runt fakta om gängkriminaliteten, och inte minst romantiseringen i gangsterkulturen, musiken, som dagens gäst Luay Mohageb.I dagarna är han aktuell med sin första bok, som givetvis tar sitt avstamp och ger oss alla en skrämmande bakgrund till det som händer I Sverige just nu.Ett av våra bästa avsnitt.Missa inte.Programledare: Henrik Eriksson & Marcus BirroProducent: Philip De GiorgioFölj oss på Tiktok: https://www.tiktok.com/@24fragorpodcastFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/24fragorpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Har du hört talas om difteri? Sjukdomen kan leda till att du kvävs till döds. I Sverige får skolbarn vaccin mot difteri som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet, men med tiden behöver dosen fyllas på. När är det dags att fylla på vaccinet? Och vilka fler vaccin, som vi tog när vi var barn, behöver vi en ny dos av? Gäst: Tina Crafoord, överläkare och chef för vaccinationsprogrammet på Folkhälsomyndigheten. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
Makrorådet med skuld- och räntetema: Inget av de stora ratinginstituten ser längre USA som en toppkredit och underskotten växer. När börjar det brännas på allvar? I Sverige verkar det senaste kvartsseklets trend av sjunkande skuldsättning vara över, med ökade försvarsanslag som viktig orsak. Är det rimligt, och hur ska ett svenskt försvar finansieras långsiktigt? Dessutom varnar Annika Winsth för att se dagens boräntenivåer som höga och Johan Javeus kommer med valutabaserade semestertips.
I veckans avsnitt möter jag inspirerande Ellen Nielsen som blev headhuntad av Kanye West vid 20 års ålder och sedan dess har arbetat med några av världens största artister som fotograf och creative director. Hon beskriver själv sitt arbete som att hon ”jobbar med att se saker” och att det kan ta sig uttryck både i det visuella men också att se människors inre. I Sverige har hon jobbat med artister som bland annat Fricky, Cleo och Yung Lean för att nämna några. För mig är Ellen en riktig förebild när det kommer till att både ha integritet och mod att våga agera på det som är linjerat och att ha tillit till att livet vill oss väl. I det här samtalet pratar vi om hennes resa och dyker in i perspektiv som bland annat: - Vikten av att våga säga nej till erbjudanden som inte linjerar och att ha tillit till att det som är menat dig kommer att komma din väg- Att släppa taget om behovet av att kontrollera saker i livet och att våga kapitulera inför det som är- Vad det innebär att välja ”the path of least resistance” dvs följa det som känns flowigt och samtidigt inte vara rädd för sitt mörker och sin smärta Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com Om veckans gäst: https://www.instagram.com/__e____n/Följ podden på Instagram: https://www.instagram.com/mofjrdLyssna på Youtube: www.youtube.com/@mofjrdGratis inspirationsbrev: https://mofjrd.com/inspirationsbrevGå med i FB-community: https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity
I aftes brød Sissal Danmarks forbandelse, da hun sang sig til en plads i finalen ved det internationale melodigrandprix. Danmark har ikke været i Eurovision-finalen siden 2019, og det har fået TV-seerne til at slukke for sangfesten. I Sverige taler de om at undgå at lave "en Danmark". Men hvad er en vindersang gjort af? Hvorfor er det så svært at finde melodien? Skal Danmark kapitulere og sige farvel og tak til Eurovision? Er sangkonkurrencen vigtig for Danmark og for Europa? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Keld Heick, sangskriver, musiker, Maja Sophie Simonsen, podcastvært på Eurovision Unlocked, Jakob Steen Olsen, Berlingske kulturjournalist, Gustav Lützhøft, redaktionschef DR kultur, debat og musik, Julie Aagaard, sangskriver og producer og Benjamin Rosenbohm, vinder af dansk melodi grand prix 2020. Tilrettelægger: Mathias Pedersen Vært: Gitte Hansen
Svensk politi kalder dem for »multikriminelle«. I Sverige etablerer bander og andre kriminelle gruppe »lovlige« virksomheder ved siden af deres narko- og voldsregime. Og nu tjener de mere på forretninger end ved salg af narko, advarer myndighederne.Artiklen er skrevet og læst højt af nordisk korrespondent på Berlingske, Peter Suppli Benson.Oplæser: Peter Suppli BensonProducer: Caroline Toft Baunkjær og Frederik Riis-JacobsenRedaktør: Ida Hasgaard RøntorpFind alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.
I Sverige har gängen skaffat sig barnsoldater. Tonårspojkar – och flickor – som är redo att mörda och skada. Antingen mot betalning eller för att kvitta sina egna skulder. Krimrummet gästas av författaren Evin Cetin som intervjuat några av de unga personer som döljer sig i statistiken och de som rekryterar barnen till att utföra gängens våldsammaste uppdrag. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Evin Cetin Producenter: Arvid Hallberg och Anna Westman Swantesson Ansvarig utgivare: Klas Granström
Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten
Inläst: I Sverige går de under radarn – här är gängmännen som i Norge pekas de ut som nyckelspelare bakom våldet och droghandeln. Del 4 i artikelserien Invasjonen – de svenska gängen i Norge. Ett samarbete mellan SvD och Aftenposten.
Jacob och Wille gästas av journalisten Christian Dahlström för att diskutera hans senaste bok, Den enda rättan läran - Så förblindande psykoanalysen det svenska rättsväsendet. Du får höra lite om vad psykoanalysen innebär och hur Freud agerade för att få till den stora rörelse som psykoanalysen har blivit trots att det i princip alltid bara varit baserad på Freuds egna tankar. Vi får också höra om hur den fick fäste inom psykiatrin i Sverige och kort om de negativa konsekvenser som det fick på både vård och rättsväsenden. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om Willes nya hund (00:04:01) Veckans gäst, Christian Dahlström om psykoanalysen i Sverige (00:04:35) Om Christians bakgrund om journalist med fokus på psykiatrin (00:12:20) Christians senaste bok, Den enda rätta läran (00:14:00) De "galna" historierna som fick Chrstian att börja skriva på boken (00:17:53) Förstod människor att många åsikter från folk med titlar bottnade i Freuds tankar? (00:21:19) Charles Darwin vs Sigmund Freud - vetenskapligt vs pseudovetenskapligt tankesätt (00:26:09) Freuds bakgrund och vägen till att bli en guru inom psykiatrin på 1800-talet (00:34:54) Påhitt kring bortglömda minnen som fick fäste i Sverige och västvärlden på 90-talet (00:39:40) Varför trodde Freud att det var på de saker som han påstod? (00:42:50) Många av Freuds patienthistorier har visat sig vara påhittade eller snedvridna (00:48:13) Freud drar otroliga slutsatser från enskilda, ofta mindre, saker i barns liv (00:50:50) Margit Norells historia och hur hon spritt psykoanalysen i Sverige (00:59:31) Media och politiken som gav psykoanalysen plats i rättsalar mm (01:09:39) Hur kom man undan med att inte publicera några studier på sina metoder? (01:16:11) I Sverige blev psykoanalysen en viktig sak inom psykiatrin som alla skulle kunna (01:18:59) Hur har det varit att gräva i en så här känslig fråga är människor farit illa?
I Sverige har debatten om hur kulturen ska finansieras blivit allt mer högljudd. Men hur funkar det i Indien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturens egenvärde och kulturens ekonomiska värde; två ingångar i en diskussion som ofta krockar. I Indien fick kulturdepartementet höjda anslag i budgeten som lades fram för några veckor sedan. En stor del av anslagen går till landets arkeologiska myndighet som har hand om närmare 3700 skyddade monument och kulturarv.I Indien har kultur och kulturutövande nära band till andlighet och religion och dess rikedom och mångfald lyfts ofta fram i offentliga sammanhang. Den privata finansieringen är också i allra högsta grad närvarande, inte minst i festivalsammanhang.Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem har besökt ett sådant, Indiens och världens största litteraturfestival i Jaipur, Rajasthan.
Vår tidigare gäst, vetenskapsjournalisten Johan Wicklen, är tillbaka i podden. Denna gång är ämnet Johans bok ”Vi ger oss aldrig” som Wille läst och den gjorde honom så fascinerad så han ville ha tillbaka Johan i podden för att diskutera ämnet narkotikapolitik och svårigheterna att hantera negativa beteende i befolkningen som man inte verkar kunna stoppa hur mycket man än vill det. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om sjukdom och träning (00:02:50) Veckans gäst, journalisten Johan Wicklen (00:05:03) Det är svårare och svårare att vara vetenskapsjournalist (00:07:52) Borde inte SVT kunna producera mer eget material kring vetenskap? (00:14:27) Det finns ett intresse för mer djupgående format (00:19:54) Johans bok "Vi ger oss aldrig" om svensk narkotikapolitik (00:25:47) Det är mycket som påverkar bruket av droger som inte berör politik och regler (00:28:59) Det behövs ofta naturliga experiment för att studera drogpolitik (00:34:45) Sveriges narkotikapolitik genom åren (00:44:33) Hollands politik i kontrast till svensk politik (00:45:46) Idag kan du inte sälja narkotika utan våldskapital bakom dig (00:54:35) Marknadsföring kan skapa situationer för vårt beroende som vi ökar bruket (00:58:21) I Sverige ses allt nyttjande av illegala droger som missbruk (01:01:09) Ju mer THC det finns i Cannabis desto sämre är det för hälsan (01:08:53) Det är svårt att verkligen mäta effekterna av legalisering då det sällan sker över en natt (01:12:05) Det finns en stark konnotation mellan cannabis och medicin (01:17:42) Inom idrotten i USA är man mer liberal kring cannabis än i andra länder (01:30:09) Att tolerera utan att promota som vägval (01:35:08) CBD hypen är stark i USA men har börjat minska i Europa (01:37:43) Det mesta av marknaden fokuserar på lågt pris men motsatsen finns med (01:42:29) De reaktioner som Wicklen fått på boken och hur han ser på framtiden i Sverige
En politisk aftale kan betyde, at man i fremtiden vil møde amerikanske soldater i Brugsen i flere jyske byer - men løber man for stor en risiko, når nu Donald Trump er ved roret? Ikke ifølge Peter Viggo Jakobsen. I Sverige fortæller politiet nu mere om det kaos, der mødte dem, da de blev kaldt ud til det værste skoleskyderi i landets historie. Ulve på villaveje har i denne uge udløst et borgermøde i Oksbøl. Nu vil minister for Grøn trepart, Jeppe Bruus, have EUs tilladelse til at regulere det ellers fredede dyr. Men hvorfor frygter vi ulven - og bliver vi tryggere, hvis den kan skydes? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor, Forsvarsakademiet. Hans Peter Hansen, seniorforsker, Aarhus Universitet.
I Sverige er den kendte koranafbrænder Salwan Momika er blevet dræbt. Vi taler om, hvem han var, og hvad det kan betyde for Sverige. Indtil videre er der ingen forklaring på, hvordan et fly og en helikopter kunne støde sammen i luften i Washington. Og så skal vi tale om det danske minkerhverv, der måske stille og roligt begynder at åbne op igen? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Peter Suppli Benson, nordisk korrespondent på Berlingske. Theis Molin, undersøgende journalist på Zetland.
Från att ha betraktats som gudarnas straff växte det fram en ny syn på psykisk sjukdom i slutet på 1700-talet. Vansinne började med hjälp av vetenskapen att betraktas som en sjukdom. Det uppstod en vilja att förstå och bota psykiska sjukdomar genom samtal, empati och en djupare relation mellan patient och behandlare.Med en vetenskaplig syn på sjukdomar tog läkarna över behandlingen av psykiska sjukdomar från prästerna. Även vårdinstitutioner utvecklades och inreddes för att främja läkande, med fokus på ordning, avskildhet och struktur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Cecilia Riving, docent i historia vid Lunds universitet och aktuell med boken Hela Människor – Patientmötet i behandling av psykisk ohälsa från sent 1700-tal till 1924.När vetenskap och förnuft började ersätta religiösa förklaringar sågs galenskap som en sjukdom kopplad till rubbningar i hjärnan och nervsystemet. Hospitalen blev alltmer centrala i hanteringen av psykiska sjukdomar.Läkare och andra vårdprofessioner utvecklade en mer individualiserad syn på patienten, där en helhetsförståelse av människan – både kropp och själ – blev en nyckelfråga. Detta innebar att läkarnas roll inte bara var att ordinera mediciner eller behandlingar, utan också att möta patienten som en hel person med unika behov och erfarenheter.Behandlingarna kombinerade vetenskapliga ambitioner och moraliserande inslag. Psykisk ohälsa betraktades ofta som ett uttryck för svag moral eller bristande disciplin. Behandlingar inkluderade allt från sängläge och isolering till hårt arbete.Under 1800-talet genomgick den svenska sinnessjukvården en modernisering och professionalisering, starkt influerad av kontinentens medicinska ideal. Hospitalen omvandlades till sinnessjukhus – behandlingsanstalter där patienter skulle mötas med värdighet och respekt istället för att fjättras som tidigare. Men i praktiken förblev många sinnessjukhus slutstationer för personer som inte kunde vårdas på annat håll. Lokala samhällen såg ofta till att besvärliga eller våldsamma individer skickades till hospitalen för att avlasta fattigvården.En viktig behandlingstradition var animal magnetism som, enligt den tyske läkaren Franz Anton Mesmer, påstods vara en kraft som genomsyrade kosmos och påverkade människans organism. Metoden introducerades som en spektakulär terapeutisk teknik strax före den franska revolutionen och upplevde en andra storhetstid i Tyskland under romantiken, omkring 1810–1840. I Sverige praktiserades denna lära under gustaviansk tid, särskilt av swedenborgare och frimurare. Åren 1815–1821 publicerade läkaren Pehr Gustaf Cederschiöld flera skrifter om ämnet.Senare under 1800-talet användes hypnos, en metod som ofta kombinerade medicinsk praktik med underhållning. Den franske läkaren Jean-Martin Charcots offentliga hypnosföreställningar blev exempel på hur medicinsk behandling också kunde ta formen av en teatralisk uppvisning.Bild: Mesmerimsterapi. En behandlare hypnotiserar patiententen till trans. Gravyr av Dodd från boken A Key to Physic av Ebenezer Sibly från 1794. Wikipedia, Public Domain.Musik: Malevolent Maze Of Madness av Saowakhon Media, Storyblock Audio.Lyssna också på När isoleringscell skulle reformera brottslingar.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
När larmet går att två kablar är av utanför Gotland och Öland är en del snabbt ute och pratar om sabotage och hybridkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En söndagsmorgon i november börjar skärmarna larma i rött på en övervakningscentral. Det är en fiberkabel mellan Gotland och Litauen som är av. Det dröjer inte länge innan en kabel till går sönder, den här gången utanför Öland.– Då tänkte jag, åh nej, inte igen. Jag kände att nu startar det igen, och det gjorde det verkligen, säger Mattias Fridström på kabelföretaget Aurelion som äger en av de trasiga kablarna. Han har varit i samma situation förra hösten. Då var det flera fiberkablar och gasledningen Balticconnector som alla gick sönder på kort tid. Den gången misstänkte man ett kinesiskt fartyg med kopplingar till Ryssland, Newnew Polarbear. Den här gången misstänker man lastfartyget Yi Peng 3, även det kinesiskt med ryska kopplingar.Men Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolan tycker att man ska vara försiktig med att dra för snabba slutsatser.– Man pratar om två stater, Ryssland och Kina som naturliga att ligga bakom det här. Men vi vet inte alls om det är så. Och det skulle ju faktiskt kunna skapa större oro, oreda och osäkerhet i hur vi ska försöka förstå omvärlden än vad det hjälper oss, att vi tidigt slår fast det där.Ett spindelnät av kablar i Östersjön1858 lade Storbritannien och USA världens första telegrafkabel över Atlanten. Nuförtiden uppskattar man att det finns 1,3 miljoner kilometer internetkabel på världshavens bottnar.– Det är mycket ekonomiska värden som ligger på Östersjöns botten, det är många nationer som har intresse i det. Det är ett spindelnät av kablar i Östersjön därför blir det enkelt och attraktivt att åstadkomma stor skada, säger Paula Wallenburg, chef på första ubåtsflottiljen.Två dagar efter kabelbrotten i Östersjön i november går Tysklands försvarsminister ut och säger att det är sabotage och hybridkrig. I Sverige pågår undersökningen, brottsrubriceringen är sabotage och statsminister Ulf Kristersson har sagt att det kan vara fråga om sabotage.– Vi riskerar att missa viktig information om man direkt på en sabotageförklaring och fokuserar på vem som har gjort det. Det kanske vore rimligt att man istället tänkte att nu ska vi förstå hur det här gick till, säger Hans Liwång.Medverkande:Hans Liwång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga tekniska högskolanMattias Fridström, chief evangelist på ArelionPaula Wallenburg, chef över första UbåtsflottiljenJohannes Axelsson, Baltic OffshoreProgramledare: Claes Aronsson och Karin HållstenProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, National Geographic, Regeringskansliets youtube-kanal, Reuters
Språkens historia är berättelsen om mångfald, emigration och förändring. Under mänsklighetens har det existerat uppskattningsvis 1,5 miljoner språk som har minskat till dagens runt 7000 språk.I Sverige kan vi med en viss ansträngning förstå texter från Birger Jarls tid, men tidigare texter är svårbegripliga utanför språkvetares skrå. Svenskan har utvecklats från proto-indo-europeiskan under tusentals år. Genom att analysera fram resterna av proto-indoeuropiska ord i dagens indo-europeiska språkfamilj kan vi få en fragmentarisk bild av indoeuropernas samhälle för tusentals år sedan.I det senaste avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledarens Urban Lindstedt med Sverker Johansson, lingvist som är aktuell med boken På vandring i språkens fotspår.De flesta språk har avknoppats från tidigare språk. Studerar vi språkfamiljen indo-europeiska språk kan vi se att språkträdet förgrenas var tusende år. De är kanske så länge ett språk lever. Genom att jämföra exempelvis räkneord mellan olika språk går det att se släktskap.Sumererna skapade det första kända skrivna språket med sin kilskrift för femtusen år sedan, men de flesta språk saknar skriftspråk. Skriftspråk har en konserverande effekt på det talande språket.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Tillit hos homo erectus var grunden till språkets uppkomstBild: Babels torn av Pieter Brueghel den äldre, Wikipedia, Public Domain.Musik: Egyptian Exotic Music Cue av Bobby Cole, Storyblock Audio, Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Trumps kriminella kabinett, låtsasboxning på LaggFlix och vi minns Allan Svensson. “I Sverige måste vi dricka sprit för att ha roligt.”Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.
Hästen fick en allt viktigare roll inom krigföring under medeltiden. Riddarna med tunga rustningar skulle inte varit riddare utan sina hästar. Deras hästar tränades omsorgsfullt för att kunna användas i strid, där deras främsta syfte var att genomföra kraftfulla chockanfall mot fienden.Med tiden utvecklades även lättare kavalleri, till exempel beridet infanteri och bågskyttar som bidrog till en mer mångsidig användning av hästen på slagfältet.Detta är det andra av två avsnitt om människans relation till hästen av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan – En fyratusenårig historia.Under 1300-talet började kavalleriets roll minska när nya vapen som långbågen, armborstet och stångvapen visade sig effektiva mot de bepansrade riddarna och deras hästar. Slag som Bannockburn och Crécy demonstrerade att infanteri kunde segra över elitsoldater till häst. Detta ledde så småningom till att eldvapen började dominera krigföringen. Vid slutet av medeltiden och början av den tidigmoderna perioden hade hästen förlorat mycket av sin militära betydelse.Under slutet av 1700-talet förändrades hästens roll inom jordbruket dramatiskt. Den agrara revolutionen förde med sig nya jordbruksmetoder och redskap som effektiviserade arbetet på åkrarna. Hästen, som tidigare mestadels använts för lättare uppgifter som transporter och enklare jordbruksarbete, blev nu oumbärlig som dragdjur i en storskalig produktion.Under 1800-talets industrialisering blev hästen även en nyckelspelare i den växande ekonomin, särskilt inom transportsektorn. Hästar användes för att dra kollektivtrafik, såsom hästspårvagnar, som blev vanliga i storstäder som London, Paris och New York under 1800-talet. Hästens betydelse inom transport och logistik gjorde den till en oersättlig del av industrialiseringen tills ångkraften och senare förbränningsmotorn började ersätta den.Trots motorfordonens intåg fortsatte hästen att spela en viktig roll långt in på 1900-talet. I Sverige nådde hästpopulationen sin topp efter första världskriget, med 728 000 hästar i landet år 1920. Först under mellankrigstiden började bilarna på allvar konkurrera ut hästarna i städerna.När hästarna inte längre behövdes i samma utsträckning för arbete och transport förändrades deras roll i samhället. Istället för att dra plogar och vagnar blev hästen alltmer förknippad med sport och fritid. Trav- och galoppsporten växte fram som populära nöjen och ridning blev en uppskattad fritidssysselsättning för allt fler.Bild: Hästspårvagn från 1904 vid Mälartorget i Stockholm vid vårfloden 1904. En öppen spårvagn förspänd med två hästar som forcerar det översvämmade spåret. Spårvagnsmuseet. Digitalmuseum. Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC)Musik: Rising Knight av Humans Win, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sopgrisarnas oblida öde i stadens tjänstKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen. En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? Reporter: Erik PeterssonGång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? Reporter: Alexandra SannemalmHormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? Reporter: Martina Pierrou
Semaglutid är en av de största läkemedelssensationerna på många år. Läkemedlet mot diabetes som också kan ge viktminskning säljer slut på apoteken, men hur fungerar det? (Repris från juni 2024) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid upptäcktes på 80-talet när det visade sig att det effektivt kunde reglera blodsockret hos diabetiker. När man ökade dosen gick patienterna dessutom ner i vikt. Läkemedelsindustrin tycktes därmed äntligen, efter många års försök ha hittat ett läkemedel som kunde bota övervikt. Semaglutid och andra så kallade GLP-1-analoger, har blivit ett av de senaste decenniernas mest omtalade läkemedel. Efterfrågan har snabbt skjutit i höjden, och de ledande tillverkarna har blivit miljardindustrier. Idag är de här läkemedlen viktiga för både diabetiker och personer med kraftig övervikt. Samtidigt används de för rent kosmetisk bantning. I Sverige och många andra länder har de här medlen med jämna mellanrum tagit slut på apoteken och bristen ser ut att hålla i sig.Men en rad nya besläktade preparat är på gång i kliniska tester och flera forskare tror att vi inom några år har många nya GLP-1-preparat mot ännu fler sjukdomar. Medverkande: Per Ljungström, diabetiker Grisslehamn; Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna; Mikael Rydén, professor, diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm. Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se