Podcasts about i sverige

I Sverige är det fler män än kvinnor som tar sitt liv. Ungefär 1 500 personer begår självmord varje år. Sju av tio är män. Så är det, trots att depression drabbar fler kvinnor än män, och att suicidförsök är vanligare bland kvinnor än män. Varför är det så?Reportern Clara Lee Lundberg har träffat 59-årige Per Danstad som var nära att ta sitt liv. Men han fick tillbaka lusten att leva när han bjöds med ut i skogen. Nyckeln var att han försökte göra något han inte kunde: Sätta ord på vad han känner.Medverkande:Laura Ingemarsson, programledareClara Lee Lundberg, reporterPer DanstadUllakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare---Det här avsnittet tar upp frågan om suicid.Det finns hjälp att få. Hit kan du vända dig om du mår dåligt och behöver prata med någon:Hjälplinjen – en nationell stödlinje för psykisk hälsa. Hit kan du ringa och vara anonym på telefonnummer: 90 390Självmordslinjen: 90 101Mind.se Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Om det är akut, ring 112.

I Sverige pratas det ofta om att Loveable gör en ofattbar tillväxtresa. I podden denna vecka vill vi lansera ett annat företag som det snabbast växande bolaget någonsin. Det handlar om AI-bolaget Legora, som erbjuder sin tjänster till advokatbyråer. I oktober värderades bolaget till 17 miljarder kronor. Nu i juni ligger den på 52 miljarder. Planen är att de ska växa från 40 anställda till 1400 bara i år. men Henning Eklund ser en del mörka moln tona upp sig i fjärran och de stavas Anthropic och Open AI. I veckan börsnoterades det svenska bolaget Einride. Björn Jeffery frågar sig vad det bolaget egentligen gör och tror att motivet till börsnoteringen handlar om dåligt kassaflöde. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Göta älv var ett politiskt laddat område under medeltiden. Älvdalen var en smal korridor där kungar kunde vinna tullinkomster, städer kunde bli rika och borgar kunde stänga ett helt rike ute från havet. Mellan Hisingen, Lödöse och Kungahälla, möttes tre kungamakter som konkurrerade om kontroll över människor, varor och våldskapital.Den som kunde beskatta och befästa älven kunde också vrida om nyckeln till Vänerns inland – och i förlängningen till Nordens politiska framtid.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med arkeologen och historikern Tomas Andersson om Bohuslän som gränsland – och om hur västsvenska knutpunkter som Kungahälla och älvmynningen blev strategiska i kampen mellan riken.I sagovärlden kan Göta älv helt enkelt kallas Älven. Det säger något om självklarheten. Där vattenleden möter havet blir varje strand en politisk möjlighet – och ett hot. I perioder drogs området in i dansk intressesfär, i andra perioder stärkte norska kungar sin närvaro, samtidigt som svenska makthavare sökte en väg mot väster.Kristnandet under 900- och 1000-talen förstärkte spelet. Kungar behövde inte bara svärdsmakt utan också legitimitet – och kyrkans infrastruktur följde ofta samma huvudleder som handeln. Älven blev därför både transportled för varor och en motorväg för inflytande: biskopssäten, kungsgårdar och handelsplatser växte fram där flödet kunde kontrolleras.Kungahälla markerade norsk kungamakt. En kungligt grundad – eller kungligt gynnad – stad fungerade som en flagga i sten och trä: här finns ordning, här finns rätt, här finns en hamn som kan skyddas. Stadens prestige växte också av religiösa skäl. Berättelsen om reliken – en träbit ur Kristi kors – knyter samman politik, tro och status på ett sätt som i medeltiden var lika praktiskt som symboliskt.Lödöse blev i sin tur Sveriges västliga port. Det var ingen storstad, men en nyckel: tullar, hantverk och internationella kontakter samlades där älven var som mest användbar för inlandet. Och staden var inte bara en marknadsplats. Dominikanerna etablerade sig i Lödöse 1243, och deras tegelbyggande och nätverk visar hur en handelsplats också kunde bli ett centrum för idéer, utbildning och kyrklig organisering.Att Sverige behövde en väg till Västerhavet är lätt att förstå militärt. Men det blev också ett kyrkopolitiskt och ekonomiskt projekt. Lödöse kunde fungera som en ventil: om Danmark eller Norge ensamt dominerade mynningen riskerade handeln att strypas och kyrkliga kommunikationer att försvåras.Mot slutet av 1200-talet och in i 1300-talet skiftar dramat. Hotet kommer inte bara från grannriken, utan från dynastiernas egna sprickor. I Sverige exploderar konflikten mellan kung Birger och hans bröder, hertigarna Erik och Valdemar. Nyköpings gästabud 1317 – där bröderna fängslas och senare dör – blir en chock som raserar kungens legitimitet och öppnar för en ny maktordning.Ur krisen stiger Magnus Eriksson fram som kung i både Sverige och Norge (1319). Men i kulisserna finns en av periodens mest intressanta aktörer: hertiginnan Ingeborg, som under sonens minderårighet försöker driva storpolitik där slott, län och personliga nätverk blir maktens verkliga valuta.När konflikterna hårdnar blir det tydligt hur man faktiskt kontrollerar ett gränsland: genom borgar. Bohus fästning, grundlagd 1308 av den norske kungen Håkon V Magnusson, placerades vid en knutpunkt där militär kontroll, administration och symbolik smälte samman.Bild: En detaljbild av Carta Marina som visar Göta älv. Olaus Magnus Carta Marina (1539), ett träsnitt i storformat över Skandinavien och “Nordens underverk”, utgiven i Venedig med stöd av Hieronymo Quirino. Kartan färglades senare och speglar 1500-talets syn på Norden och tidigmodern kartografi. Olaus Magnus, Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blodfläckar och jordrester undersöks för att få reda på mer om de historiska slagfälten i Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns en av världens största samlingar av militära fanor. Flera tusen stora målade sidendukar, med högt symboliskt värde, som togs som troféer på de olika slagfälten i Europa – framför allt under 16- och 1700-talet. Troféer som skulle visas upp för folket hemma i Sverige. Länge hänge de färggranna fanorna i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men sen drygt 100 år är fanorna nerpackade i olika magasin, tills nu när smutsen på fanorna ska undersökas.Följ med till ett labb där de sköra fanorna med smuts- och blodfläckar undersöks och till Riddarholmskyrkan, mitt i det historiska Stockholm, där fanorna förr hängde till allmän beskådan.Medverkande: Karin Tetteris, forskningssamordnare vid Armémuseum och Johanna Nilsson, Göteborgs universitet. Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vad behövs för att lönerna ska stiga? Två saker, menar den amerikanska ekonomen Arin Dube: 1) facklig organisering och lönegolv, och 2) en expansiv makroekonomisk politik som skapar en högtrycksekonomi där arbetstagare kan spela ut arbetsgivare mot varandra. I Sverige är vi bra på den första nivån (meso-nivån), men misslyckas med makro-nivån, där det finanspolitiska ramverk hindrar arbetsmarknaden från att hettas upp. Medverkande: Arin Dube & Max Jerneck

AI-bolagen hungrar efter datorkraft. Sverige tycks vara det ideala landet för deras datacenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige finns fossilfri el och ett svalare klimat, eftertraktat för el-slukande servrar som behöver kylas ner. Nu omvandlas svenska bruksorter till AI-kluster. Och ansökningarna att bygga datacenter läggs på hög. Samtidigt växer ett motstånd mot AI-datacentren, inte minst på grund av en oro för anläggningarnas resursanvändning och påverkan på miljö och klimat. I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Frida Berry Eklund, medgrundare Klimatkollen.Programledare och producent: Peter Normark

1994 var året hvor metalrocken atter stod mangfoldigt frem rundt omkring; eksempelvis var der Machine Head, Korn, Marilyn Manson, og Megadeth i USA, Cradle of Filth, Carcass, Saxon og Black Sabbath i England og Mercyful Fate, Mayhem, Satyricon, Emperor, Tiamat og Amorphis i Skandinavien. Herhjemme albumdebuterede teenagetrioen Dizzy Mizz Lizzy med suveræn sangskrivning og kyndig musikalitet, mens Kurt Cobain tog sit eget liv en måned senere. Tag med tilbage til det alsidige hårde rock år 1994, på godt og ondt, sammen med studievært Jens "Jam" Rasmussen og studiegæster Steffen Jungersen, Michael Stützer Hansen og Michael Denner. Vi beklager den halvdårlige 'øverums'-lyd på POVcasten. Der var en fejl med mikseren under optagelserne, men har valgt at bringe den under alle omstændigheder. Nedslagspunkter: - Machine Head debuterer med en ny og frisk version af thrash metal på “Burn My Eyes”. Et album, der “stråler af intention," ifølge Steffen Jungersen . - Engelske Carcass definerer melodisk dødsmetal på albummet “Heartwork”, der udkommer herhjemme i oktober ‘93 og i USA i januar 1994. Jungersen og Stützer er positive. - Efter Artillerys opløsning finder Michael Stützer og hans bror Morten trøst i bandet Missing Link, der byder på sjov og forskellige stilretninger. - Den danske metal og hard rock-scene 1994 er en alsidig størrelse med både death metal-grupperne Illdisposed og Detest, melodiske Royal Hunt og de debuterende hitmagere Dizzy Mizz Lizzy. - Mercyful Fate optræder på Roskilde Festival, hvor de ser morgensolens første stråler oppe fra Orange Scene. Tre måneder efter udsender de albummet “Time”, der ifølge Michael Denner og Steffen Jungersen ikke rammer det hårdeste eller højeste niveau. -1994 er et markant år for norsk black metal med debutalbum fra både Burzum og Dimmu Borgir og markante værker fra frontløberne Satyricon, Mayhem og Emperor. De to sidstnævnte får særlig opmærksomhed fra Steffen Jungersen. - I Sverige er der bl.a. albumdebut fra In Flames og progressivt goth metal-udspil fra Tiamat, mens finske Amorphis rammer både lys og skygge på deres interessante to'er "Tales From A Thousand Lakes”. - Pantera, Sepultura og Prong giver studieværten en 50 grader varm rusketur i Arizonas ørken, hvor førstnævntes aktuelle album “Far Beyond Driven” holder bandet tilpas på toppen. - 1994 byder på metalrock i alle dets afskygninger, herunder Slayer med ny trommeslager, Testament med en mere growlet vokallyd og Megadeth med et massivt MTV-hit. - Biohazard holder den godt kørende på albummet “State of the World Address”, mens bysbørnene Dog Eat Dog står for årets heavyhop-hit med “No Fronts”. - Californiske Korn lægger fundamentet for en ny lyd til den næste metal-generation. - Marilyn Manson albumdebuterer i retning af det dunkle og bizarre, mens Nine Inch Nails afliver skaberværket med hård metal-elektronik. - Kurt Cobain begår selvmord i sit hjem og tager Nirvana med i graven. - Nordirske Therapy? bryder igennem med “Troublegum” og indspiller med Ozzy, mens Soundgarden udsender det stærke album "Superunknown" og årets hitsingle “Black Hole Sun”. - Året indeholder også tunge og gode album fra C.O.C., Kyuss og Monster Magnet. - Sidst, men ingenlunde mindst, så udgiver Black Sabbath deres 17. studiealbum “Cross Purposes”, hvor loyale Tony Martin er tilbage ved mikrofonen efter det korte comeback til Dio. Jungersen og Stützer uddeler atter roser til den - af nogen, ikke os - undervurderede Tony Martin. Stor tak til vores studiegæster, Steffen Jungersen, Michael Stützer og Michael Denner, supervisor Jan Eriksen, og til dig, der lyttede med! Vi er tilbage med 1995-afsnittet om små 14 dage. Idé, tilrettelæggelse, research og produktion: Jens "Jam" Rasmussen Ass. produktion og supervision: Jan Eriksen Foto: Jens “Jam” Rasmussen

De senaste åren har vi fått se en serie skandaler kopplade till sexuella övergrepp på barn. Inte minst skandalen kopplad till Jeffrey Epstein avslöjade hur en del av världseliten utnyttjade minderåriga. I Sverige jobbar organisationen Dumpen ständigt med att avslöja vuxna som söker sexuella kontakter med barn. Men något som har seglat upp den senaste tiden är de förtalsmål som riktar sig mot dem som vill exponera pedofilers möjlighet att söka upp nya offer. Detta samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäster i programmet är Stella Rosenqvist‚ samtalsterapeut inom Dumpen, och Angeliqa, småbarnsmamma som har åtalats för förtal efter att ha delat information om en person som blivit omskriven på Dumpens hemsida.Läs mer om det aktuella rättsfallet här: https://www.facebook.com/profile.php?id=61590150075544Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Pollenmoln sveper över Japan i vårtid. Nästan hälften av befolkningen får hösnuva. Orsaken finns i trädplanteringarna. Och i stigande temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många japaner tar sig inte till jobbet, konsumtionen går ner. Det kallas för en allvarlig nationell hälsoutmaning. I Sverige ökar också antalet pollenallergiker. Klimatförändringarnas högre temperaturer leder till längre växtsäsong och mer pollen i omlopp. Risken ökar också för nya växtarter som sprider pollen. Nu finns svenska nationella riktlinjer på plats för att erbjuda allergen immunterapi både till barn och vuxna med svår pollenallergi. I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, klimatreporter, Harald Andersson, vetenskapsjournalist, Christer Janson, professor i lung- och allergisjukdomar vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.Programledare och producent: Peter Normark

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

Torka handlar om mer än bara frånvaro av regn, och beskrivs hydrologiskt som en period med underskott av vatten i mark, vattendrag eller grundvatten. I Sverige har sådana perioder följts genom olika typer av mätningar, som vattennivåer, markfukt och flöden.Hydrologen Katarina Stensen berättar i det här avsnittet hur torka uppstår, vad som avgör hur allvarlig den blir och hur den skiljer sig från tillfälligt låga vattennivåer. Hon beskriver också hur torra perioder påverkar samhället – från jordbruk och vattenförsörjning till ökad risk för skogsbränder.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galan och Chingo mötte både trean och ettan på världsrankingen och släppte sex games. Totalt. En sanslös prestation som får podden att slå fast att de nu verkligen är världens bästa herrlag.På damsidan radar Bea och Paula upp titlar och vi börjar ifrågasätta Delfi Brea.I Sverige dök Axelsson upp på en SPT och visade att han liksom hör hemma i en annan padelvärld. Stötta gärna podden. Swish: 0702955734 

I sesongens tiende episode av Spøkelser etter avdøde størrelser har Niclas Larson en semistrukturert samtale med Peter Frejd, som er både en god venn og en tidligere kollega fra forskerstudiene. Peter er docent i matematikkdidaktikk på Linköpings universitet. I Sverige er docent noe som en førsteamanuensis kan kvalifisere seg til. Litt forenklet er kravet å ha produsert forskning tilsvarende omtrent en doktorgrad til etter sin disputas. Peter forteller om et forskningsprosjekt han driver sammen med en kollega. De ser på matematikkfaget på yrkesprogrammer i videregående skole, der det er høy strykprosent. I studien har de testet tre forskjellige modeller for undervisning. En av modellene innebærer at hver uke flyttes én av matematikktimene fra det vanlige klasserommet til «yrkeslokalene», der matematikklæreren og læreren i yrkesfag jobber sammen. Mye av analysen av datamaterialet gjenstår, men Peter kan i hvert fall si noe om de første resultatene. I episoden forteller han også litt om sitt samarbeid med en kollega, som tidligere arbeidet på UiA.

Vad händer när vattnet inte längre håller sig inom sina ramar? Höga vattenflöden uppstår när stora mängder vatten rör sig genom landskapet, till exempel vid kraftig nederbörd eller snösmältning.I Sverige har flöden mätts i över hundra år, och data används idag för att förstå hur vatten rör sig och för att kunna varna vid översvämningar. Hydrologerna Maud Goltsis Nilsson och Åsa Johnsen berättar i det här avsnittet bland annat om hur höga flöden mäts, hur informationen används och om de höga flödena har blivit vanligare eller kraftigare idag.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av april drabbades lärplattformen Canvas av ett intrång. Den ökända utpressargruppen Shinyhunters stal studenternas kontaktuppgifter och direktmeddelanden. I Sverige används Canvas vid drygt 30 högskolor och universitet. Inledningsvis försökte Shinyhunters få Instructure, företaget bakom Canvas, att betala en lösensumma för att slippa få den stulna datan publicerad på darknet. Den sjunde maj bytte Shinyhunters taktik och erbjöd i stället de berörda lärosätena att köpa sig fria. Cybersäkerhetsföretag brukar råda offren att inte betala lösensummorna. Så länge några offer betalar lösensummorna kommer problemet med utpressningsattacker att kvarstå. Instructure valde ändå att göra en överenskommelse med utpressarna. Som en del av överenskommelsen lovade Shinyhunters att radera den stulna datan. Shinyhunters visade till och med loggar som styrkte att datan hade raderats, något Instructure poängterade i sin incidentnotis. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om Instructures naiva inställning till Shinyhunters ”trust me bro-garantier”. Garantin om att datan har raderats är bara värd något om garantin kommer från en pålitlig källa. I det här fallet kommer garantin från samma aktör som stal datan från första början. Peter och Nikka fortsätter också att diskutera den senaste utvecklingen kring åldersverifieringshysterin. De pratar också om en sårbarhet (eller möjligtvis bakdörr) som har upptäckts i Windows Bitlocker och om en uppdatering som gör det möjligt att skicka totalsträckskrypterade RCS-meddelanden mellan Iphone- och Android-mobiler. Tyvärr har de svenska operatörerna låtit bli att aktivera stödet. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd351.

I Sverige har vi följt tidpunkten för isläggning och islossning på sjöar under en väldigt lång tid.Hydrologen Anna Eklund förklarar i det här avsnittet om varför detta är viktigt att följa, hur ett varmare klimat förändrat tidpunkten för både isläggning och islossning, och hur denna förändring märks mer och mer i vår vardag.Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter flera år präglade av hög inflation, snabba räntehöjningar och geopolitisk oro står världsekonomin inför ett nytt läge. Inflationen har fallit tillbaka i många länder, men tillväxtutsikterna är fortsatt osäkra och den globala handeln påverkas av ökade spänningar och förändrade spelregler. I Europa är återhämtningen ojämn och flera ekonomier brottas med svag industrikonjunktur och ansträngda offentliga finanser.  I Sverige har inflationen kommit ned, men arbetslösheten är hög och utvecklingen på arbetsmarknaden väcker frågor om hur stark ekonomin egentligen är. Regeringen har presenterat stimulanser för att stötta tillväxten – men hur stora effekter kan de väntas få? Hur känslig är svensk ekonomi för nya störningar i världshandeln? Och vilka risker dominerar under 2026?  Välkommen till ett seminarium på SNS där vi diskuterar konjunkturläget i ett internationellt perspektiv och vad det innebär för Sverige – med fokus på inflation, arbetsmarknad och den ekonomiska politikens vägval.  Medverkande  Anna Hammer, kapitalförvaltningschef, Andra AP-fonden (AP2)  Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, Konjunkturinstitutet (KI)  Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken  Lars Sandström, Senior Vice President och finanschef, Ericsson  Susanne Spector, chefekonom, Danske Bank Sverige Samtalet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

År 1975 lade invandrarministern Anna-Greta Leijon (S) fram regeringens linje för en ny invandrar- och minoritetspolitik. I stället för en politik där invandrarna skulle bli svenskar formulerades en vision där de nya svenskarna skulle få möjlighet utveckla sin egen kultur vid sidan om den svenska, som fick brett stöd i riksdagen.Femtio år senare är islam Sveriges näst största religion, och Sverigedemokraterna ett av landets största partier. Samtidigt har politiken rört sig mot en betydligt mer restriktiv migrations- och asyllinje, inte minst efter flyktingvågen 2015.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Simon Sorgenfrei – religionsvetare och föreståndare för IMS, Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola Han är aktuell med boken Öppna era hjärtan.Under flyktingkrisen 2015 tog Sverige emot många fler asylsökande än jämförbara europeiska länder; kommuner och myndigheter pressades hårt, och ord som ”systemkollaps” blev frekvanta. Året därpå infördes den tillfälliga lagen (2016:752) som begränsade möjligheten att få uppehållstillstånd och påverkade bland annat permanenta tillstånd och familjeåterförening; lagen förlängdes senare.I riksdagsvalet 2022 blev Sverigedemokraterna Sveriges näst största parti. Kort därefter tecknades Tidöavtalet mellan M, KD, L och SD, där migrations- och integrationspolitiken lyfts som centrala samarbetsområden och där man talar om ett ”paradigmskifte” – bland annat att Sverige ska lägga sig på EU-rättens miniminivå i asylpolitiken och minska det som kallas ”tilldragningsfaktorer”.Redan i mitten av 1960-talet fattades beslut om att frikyrkor och minoritetssamfund skulle kunna få statligt stöd för sin verksamhet. Under 1970-talet breddades stödtänkandet också till invandrarföreningar – exempelvis satsningar på hemspråk och hemlandskultur. Grundidén var jämlikhet i rättigheter: invandrade skulle ha samma möjligheter som etniska svenskar och själva kunna välja graden av kulturell anpassning.När arbetskraftsinvandringens epok klingade av fortsatte migrationen i nya former: anhöriginvandring och flyktingmottagande från bland annat Chile, Uganda, Iran/Irak och Libanon. Det förändrade både demografin och konfliktlinjerna i debatten.I slutet av 1970-talet växte också den organiserade invandringskritiken. Bevara Sverige Svenskt (BSS) spred flygblad om ”invasion” och nationell undergång. Det viktiga är att islam länge inte var huvudmålet: ”invandrare” klumpades ofta ihop i grova kategorier, och tidiga utpekanden gällde ofta andra grupper än muslimer. Men år 1989 blev en vändpunkt. Dels bidrog Rushdie-affären, där den brittiska författaren Salman Rushdie dömdes till döden av mullorna i Iran, till att polarisera synen på yttrandefrihet och religion i Europa. Dels fattade Sverige det restriktiva Luciabeslutet den 13 december 1989, där regeringen slog fast att mottagningssystemet nått ”gränsen för vad vi klarar av” och begränsade asylmöjligheterna till flyktingkonventionen och särskilt starka skyddsbehov.Efter kalla krigets slut bytte hotbilder ofta färg i västliga debatter: från ”den röda faran” till en föreställd ”grön fara”, där islam kopplades till geopolitik, migration och identitet. I Sverige tog Ny Demokrati plats i riksdagen 1991 med en hårdare, mer mediedriven invandringsretorik.Samtidigt kom tiotusentals bosnier – många muslimer – som flyktingar undan Balkankrigen. Här syns också en annan svensk reaktion: lokal solidaritet, föreningsliv och institutionsbygge. Sverige blev ett land där islam inte bara ”finns”, utan organiserar moskéer, studieförbund, begravningsplatser och vardagsreligion.Bild: Första morgonen efter ramadan samlas män i Botkyrkas turkiska islamiska kulturförenings moské i Fittja (Botkyrka) för storbön, fotograferat tidigt på morgonen den 14 november 2004. Foto: Anna Ulfstrand, CC BY, via Stockholms läns museum.Musik: Islamisk kallelse till bön, Pixabay, Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige görs den största upprustningen sedan kalla kriget. Försvarets budget ska upp till 3,5 procent av BNP. Få ifrågasätter den prioriteringen. Men hur stärker vi beredskapen på bästa sätt? Leder krigsekonomin till den starka statens återkomst, med storskaliga beredskapslager och höjda skatter? Eller kan vi lita på omvärldens marknader och den globala handeln?   I detta samtal medverkar Camilla Eriksson, forskare FOI,  Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, Elisabeth Lindberg, ekonom och utredare Katalys, Daniel Suhonen, chef Katalys och PM Nilsson, vd Timbro.    Samtalet ägde rum under Bokmässan 2025 och var ett samarrangemang mellan Katalys och Timbro förlag.

Det har kallats för 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse, det koncilium som romersk-katolska kyrkan höll mellan åren 1962–1965 och där omkring 2 500 katolska biskopar, sakkunniga teologer och externa observatörer deltog. Det har ofta beskrivits som kyrkans öppning mot det moderna samhället och en anpassning till nutiden. Och dess dokument och konsekvenser diskuteras inom, och splittrar till viss del, kyrkan än idag. I Sverige är konciliet på nytt aktuellt då dess dokument snart ges ut i svensk översättning på Veritas förlag. Jesuitpater Fredrik Heiding har också nyligen kommit ut med boken ”En kort introduktion till Andra Vatikankonciliet”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Fredrik Heiding om några av de centrala tankegångarna i konciliets konstitutioner, dess anda och vad kontroverserna egentligen handlar om.

För drygt 100 år sedan så reste järnvägstjänstemannen Karl Tirén runt i norra Sverige och spelade in samisk jojk - går det att återställa ljudet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur har inspelningstekniken påverkat musiken och musiker från förra sekelskiftet? Och går det att återskapa ljud som spelades in för drygt hundra år sedan? Det är något som de bägge ljud- och musikforskarna Thomas von Wachenfeldt och Berk Sirman, på Högskolan i Dalarna, funderar på.I Sverige finns det unika fonograf-inspelningar som är gjorda av järnvägstjänstemannen Karl Tirén som mellan åren 1909 och 1915 spelade in cirka 300 jojkar från norra Sverige - något som numera är ett svenskt världsminne. Dessutom så finns det inspelningar från Sveriges första riksspelstämma som var på Skansen år 1910.Genom att göra nyinspelningar av folkmusik och samisk jojk, både med fonograf och modern teknik, och sedan jämföra ljuden med de drygt 100 år gamla inspelningar så hoppas de bägge forskarna på att kunna återställa de gamla ljuden med hjälp av AI. Hör de unika inspelningarna och träffa de hängivna forskarna, varav en faktiskt är riksspelman.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under kalla kriget bedrev Sovjetunionen ett systematiskt kulturellt påverkansarbete i Sverige via så kallade vänskapssällskap. Det kalla kriget handlade i grunden om en konflikt mellan två samhällssystem – kapitalism och kommunism. Men striden stod inte bara på den militära arenan.Förbundet Sverige–Sovjetunionen och dess lokala sällskap arbetade med en klassisk repertoar av folkbildning, idrott och kulturarrangemang: i konserthus och föreningslokaler, genom tidskrifter, utställningar och delegationsresor. Samtidigt var det en ojämn kamp: Sovjetunionen hade svårt att matcha västs populärkulturella dragningskraft.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olov Wenell, forskningsrådgivare vid Försvarshögskolan, som disputerade på avhandlingen Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945–1958: Sällskapen Sverige–Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi (Umeå universitet, 2015).Sovjetunionen spelade gärna sina starka kulturkort: klassisk musik, litteratur, konst och idrott. Konserter, filmvisningar och idrottsutbyten gav möjligheter att presentera en attraktiv motbild till den Sovjetbild som dominerade i svensk press. För att lyssna på hela avsnittet behöver du en prenumeration på https://historianu.supercast.com/Ett särskilt format blev “vänskapsveckor” – intensiva perioder med många evenemang, ofta med sovjetiska artister och kulturpersoner. Den första kulturveckan som senare kom att kallas ”Vänskapsvecka med Sovjetunionen” genomfördes i slutet av september 1951: omkring 120 evenemang i 30 svenska städer.Sällskapen arrangerade också resor till Sovjetunionen. Programmen var ofta noggrant koreograferade: delegater skulle se framsteg, ordning och framtidstro. Men allt gick inte alltid enligt plan – och just den typen av friktion (fel besök, fel samtal, fel intryck) blev i sig en risk för ett propagandaprojekt som levde på kontroll.En viktig strategi var att hålla verksamheten på armlängds avstånd från Sveriges kommunister som kunde skrämma bort den politiska och kulturella elit man ville locka. Därför syntes ofta mer “respektabla” namn i styrelser och på ordförandeposter, medan det praktiska arbetet kunde drivas av andra.Tanken på svensk-sovjetiska vänskapsorganisationer fanns redan under mellankrigstiden. Själva Förbundet Sverige–Sovjetunionen har rötter i 1930-talet, men efter andra världskriget och in i 1950-talet intensifierades arbetet och organiserades om i nära samspel med sovjetiska aktörer.Sovjetunionen satsade mer målmedvetet på att bygga upp liknande nätverk runt om i världen. En central aktör var VOKS (Allunionella sällskapet för kulturella förbindelser med utlandet), grundat 1925 för att samordna kulturella kontakter med omvärlden.I Sverige samlades de lokala sällskapen i en riksorganisation. Vid en kongress i november 1950 bildades (i praktiken) Förbundet Sverige–Sovjetunionen med 19 anslutna sällskap. Stockholmssällskapet blev ofta navet och uppges ha varit drivande i att organisera mottaganden av sovjetiska kulturdelegationer och att formera svenska delegationer till Sovjetunionen. Material till föreläsningar och diskussioner kom i hög grad från sovjetiskt håll.Bild: Affisch för frågeaftonen ”Vad såg Docent Silverskiöld i Sovjetunionen?” i Konserthuset Örebro den 22 februari 1952, arrangerad av Sällskapet Sverige–Sovjetunionen. Medverkar: docent Nils Silverskiöld, redaktör Sven Storck och fru Agnes Karlsson. Konserthuset Örebro, CC BY.Kremls befästa murar och torn i Moskva, fotograferade 1967 under sovjettiden – en symboltyngd makt- och regeringsmiljö som ofta står i centrum när 1900-talets ryska och sovjetiska historia diskuteras. Foto: K W Gullers, CC BY-SA, via Nordiska museet (NMAx.0031302).Musik: Vladimir Troshin framför ”Podmoskovnye vechera” (”Moscow Nights”), en sovjetisk sång inspelad 1956 Källa: Internet Archive Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans video innehåller kritik mot public service som jag uttryckt under snart tio års tid – och som äntligen börjar tas upp av fler medier.   Detta är bra och viktigt, i synnerhet under ett valår – eftersom public servicebolagens dominans på mediemarknaden ger dem unika möjligheter att påverka opinionen i hela landet.   I Sverige finns drygt två miljoner röstberättigade som är över 60 år. Enligt Mediemyndighetens senaste rapport om medievanor lyssnar denna grupp på Sveriges Radio två timmar per dag, och tittar på linjär TV – som domineras av SVT – tre och en halv timme per dag.   Sammanlagt konsumerar alltså dessa 2 miljoner svenskar 5,5 timmar public service-journalistik – varje dag.   Denna koncentration av medial makt och påverkan är inte normal.   I både Danmark och Finland är public service-företagen betydligt mindre – och har framgångsrikt bantats ned till förmån för friare och mer demokratiska mediemarknader.   De svenska public servicebolagen bekämpar dock en sådan utveckling i Sverige.   Istället använder de uppblåsta siffror som de själva betalar för, för att framstå mer uppskattade än vad de är – och utmålar samtidigt all kritik mot dem själva som marginell, okunnig eller som direkta hot mot demokratin.   Hur starkt är egentligen förtroendet för public service? Är det verkligen ett hot mot demokratin att ifrågasätta public servicebolagens skattefinansierade dominans på mediemarknaden?   Och vad händer med ett samhälle där offentligt finansierade medier opinionsbildar för att kunna fortsätta dominera medieutbudet?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om SVT:s FUSKSIFFROR. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Sensorer och AI skiljer ogräs från gröda så bara ogräset besprutas och kemikalieåtgången minskar kraftigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Robotarna tar allt större plats i lantbruket när det blir svårare att hitta folk till tunga och dåligt betalda jobb. I Sverige mjölkas redan majoriteten av korna av mjölkningsrobotar, och nu rullar autonoma fältrobotar ut på åkrarna och börjar konkurrera med traktorn.Brist på säsongsarbetare, inte minst under covid-19 med reserestriktioner, har satt fart på teknikutvecklingen. Ett exempel är ogräsbekämpning där kameror, sensorer och AI ska skilja gröda från ogräs. I så kallade see and spray-system besprutas bara ogräset, vilket kan minska kemikalieåtgången med 70–80 procent. Samtidigt finns svagheter: starkt solsken kan blända kameror och stoppa en ogräsrobot. Nya lösningar bygger i stället på taktila sensorer eller extra noggrann GPS-teknik, så kallad RTK-GPS, med två centimeters precision, tillsammans med precisionssåmaskiner som vet var varje frö ligger.Utvecklingen drivs också av samarbeten mellan lantbruk, forskning och teknikbolag. På Linköpings universitet kopplas jordbruket till teknik från försvarsindustrin, och i ett projekt testas även en prototyp till spannmålstork som använder supertorr luft och kan spara upp till 50 procent energi.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ensomheden spreder sig. Særligt blandt unge. Og ekstra særligt blandt unge mænd. De seneste undersøgelser viser, at 500.000 danskere er ensomme og hver fjerde mand taler aldrig eller sjældent fortroligt med nogen. I Sverige er der udgivet 20 datingråd til mænd, for at sætte en stopper for udviklingen. Men hvad skal vi gøre i Danmark? Og hvem har ansvaret for, at så mange mænd kæmper med ensomhed? Det er dagens P1 Debat. Dette program er forproduceret. Medvirkende: Nicholas Woollhead, konsulent og tidl. en del af manosfæren Valdemar Andersen, selvstændig datingcoach Mads Axelsen, kulturformidler og radiovært Mette Skammeritz, specialist i internetkultur Torben Haugaard, formand for Manderådet Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Frederikke Ernst

Ensomheden spreder sig. Særligt blandt unge. Og ekstra særligt blandt unge mænd. De seneste undersøgelser viser, at 500.000 danskere er ensomme og hver fjerde mand taler aldrig eller sjældent fortroligt med nogen. I Sverige er der udgivet 20 datingråd til mænd, for at sætte en stopper for udviklingen. Men hvad skal vi gøre i Danmark? Og hvem har ansvaret for, at så mange mænd kæmper med ensomhed? Det er dagens P1 Debat. Dette program er forproduceret. Medvirkende: Nicholas Woollhead, konsulent og tidl. en del af manosfæren Valdemar Andersen, selvstændig datingcoach Mads Axelsen, kulturformidler og radiovært Mette Skammeritz, specialist i internetkultur Torben Haugaard, formand for Manderådet Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Frederikke Ernst

Ensomheden spreder sig. Særligt blandt unge. Og ekstra særligt blandt unge mænd. De seneste undersøgelser viser, at 500.000 danskere er ensomme og hver fjerde mand taler aldrig eller sjældent fortroligt med nogen. I Sverige er der udgivet 20 datingråd til mænd, for at sætte en stopper for udviklingen. Men hvad skal vi gøre i Danmark? Og hvem har ansvaret for, at så mange mænd kæmper med ensomhed? Det er dagens P1 Debat. Dette program er forproduceret. Medvirkende: Nicholas Woollhead, konsulent og tidl. en del af manosfæren Valdemar Andersen, selvstændig datingcoach Mads Axelsen, kulturformidler og radiovært Mette Skammeritz, specialist i internetkultur Torben Haugaard, formand for Manderådet Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Frederikke Ernst

Færre og færre besøger hjemmesiden sundhed.dk, og flere og flere bruger kunstig intelligens til at få svar på deres sundhedsspørgsmål. Men danskerne risikerer måske deres helbred, hvis de bruger AI som deres foretrukne sundhedsplatform. I Sverige halverer de nu momsen på fødevarer for at afhjælpe de stigende fødevarepriser. Så kan Danmark lære noget af dem? Ministerbilerne skal fordeles, hvis altså der snart bliver formet en ny regering. Og det er ikke nogle helt almindelige køretøjer, de danske ministre kører rundt i. Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Mette Mogensen, hudlæge på Bispebjerg Hospital og klinisk forskningslektor ved Københavns Universitet. Per Bang Thomsen, Østersø- og Nordenkorrespondent på DR. Joachim Stender, marketingansvarlig ved GranTurismo Cars og bilekspert.

Riksbankschef Erik Thedéen diskuterar kraven på bankernas kapitalbuffert och utvecklingen inom bankreglering med Danske Banks Sverigechef Linda Fagerlund och professor Kasper Roszbach. Sedan finanskrisen har kapitalkraven ökat både i Sverige och internationellt. Internationellt pågår nu en diskussion om behovet av att förenkla och modernisera bankregleringen. I bland annat USA finns förslag om att lätta på delar av regelverket. Vilka hänsyn bör tas i denna process, och hur viktigt är det med gemensamma internationella standarder? I Sverige har Riksdagen nyligen beslutat att Riksbanken ska ta över ansvaret för att fastställa den kontracykliska kapitalbufferten. Hur bör detta och andra kapitalbuffertkrav utformas och tillämpas framöver? Välkommen till ett seminarium där riksbankschef Erik Thedéen, tillika ordförande i Baselkommittén för banktillsyn, ger sin syn på utvecklingen inom bankregleringsområdet. Därefter följer en paneldiskussion med expertinsikter om den framtida utvecklingen av bankernas kapitalkrav. Seminariet är ett samarbete mellan SNS, Riksbanken och Swedish House of Finance. Medverkande  Linda Fagerlund, vd Danske Bank Sverige  Kasper Roszbach, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet Erik Thedéen, riksbankschef  Samtalet leds av Pehr Wissén, PhD, Professor Emeritus of Practice, Swedish House of Finance.  

Nordiskt samarbete och nya checklistor ska ge nog patienter till fas 3-studier av målsökande läkemedel mot särskilda gener vid bukspottkörtelcancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bukspottkörtelcancer, pankreascancer, hör till diagnoserna med sämst prognos. Många får diffusa symtom och när sjukdomen upptäcks har den ofta hunnit sprida sig med metastaser. I Sverige insjuknar omkring 1 600 personer per år. Bara runt 400 kan opereras, och endast omkring 100 lever mer än fem år. För att vända utvecklingen riktas nu ovanligt intensiv forskning mot tumörens biologi och mot nya behandlingar.Ett viktigt spår är målsökande läkemedel mot mutationer i en särskild gen, KRAS, som finns hos en stor andel av patienterna. Flera stora fas 3-studier pågår internationellt, ofta i kombination med cytostatika. Samtidigt har svenska patienter länge haft svårt att komma med i prövningarna, bland annat på grund av få patienter och krävande samordning.Nu byggs nya processer med checklistor, mallar och nordiskt samarbete för att få ihop tillräckligt många deltagare. Konsekvensen kan bli att alla som får diagnosen får sin tumör sekvenserad för att identifiera KRAS-variant och snabbare kunna matchas till rätt studie. Forskare varnar ändå för att resistens kan utvecklas. Parallellt nämns andra vägar, som cancervaccin baserade på mRNA.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I veckans podd berättar Edda Manga, forskningsledare på Mångkulturellt Centrum i Fittja, om den förestående konferensen The Anti-gender and Anti-migration Connection som äger rum i mitten av april. Hur ser kopplingen mellan migrations- och genusmotstånd ut – i forskningen och politiken? I Sverige och världen?

Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråk i EUElen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.Effekttariffer stoppasRegeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.Programledare: Victor JensenMedverkande och andra röster i programmet:Olof Wijnbladh, reporter på EkonomiekotBosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknadenPeter Wigert, Svenska KraftnätErik Böhlmark, Svenska KraftnätPia Nurmi, EnergimarknadsinspektionenDaniel Waluszewski, EnergimarknadsinspektionenEbba Busch, energiminister (KD)Ulf Kristersson, statsminister (M)

Hur trappar man egentligen ner sin antidepressiva medicin? Den frågan försöker vi besvara idag tillsammans med Behroz Dehdari som är specialistläkare i psykiatri.I Sverige äter runt 1,2 miljoner svenskar antidepressiv medicin. Och för den som vill sluta med medicinen är det inte alltid lätt då många beskriver svåra utsättningssymtom.Vi pratar om hur antidepressiva egentligen fungerar - vad gör dom i hjärnan? Vad händer med serotoninet? Hur vet man om man ska börja med antidepressiva och hur vet man när eller om man ska sluta? Många beskriver att uttrappningen av medicinen går bra men när man slutat helt börjar dom jobbiga utsättningssymtomen, varför är det så? Blir man emotionellt avtrubbad och får man som patient för lite information om vad medicinen är och gör? OBS! Antidepressiva har hjälpt så många människor och räddat liv. Rådgör alltid med en läkare innan du gör ändringar eller slutar med din medicin. Läs mer om Behroz här: https://www.behrozdehdari.com/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett te som inte är ett te. Vi provsmakar. Hur är det att jobba som privatkock, i Sverige och i USA? Och en japansk roman med väldigt mycket mat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Leo Rehnfeldt åker till Argentina för att utforska den beska nationaldrycken yerba mate. Drycken är populär i flera Latinamerikanska länder, och i delar av östra Medelhavet. Leo berättar om yerba mates historia och om dess sociala roll. Tess Medina blev Sveriges mästerkock 2024. Nu jobbar hon som privatkock, både i Sverige och i USA. I Sverige lagar hon mat på ett företag och för en familj. I USA jobbade hon nyligen för en familj i Florida, några hus bort från Trumps Mar-A-Lago.Dessutom berättar vi om en japansk roman med mycket mat. På engelska heter den Butter. När den snart kommer ut på svenska kallas den Smör. Författare är Asako Yuzuki.

Tusentals svenskar är strandade i Mellanöstern, oppositionen tycker regeringen är för passiv och svensk ekonomi hotas. Kan Ulf Kristersson hantera allt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit dramatiska dagar sedan USA och Israel anföll Iran. I Sverige märks kriget på flera sätt, inte minst därför att många som bor här antingen själva födda i Iran eller har föräldrar som är det. Flera politiker med ursprung i Iran har också medverkat i nyhetsprogram. Bland dem som klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraten Ardalan Shekarabi och tidigare vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ali Esbati. De har oftast varit samstämmiga i sin kritik mot den iranska regimen, men just Ali Esbati riktade också omfattande kritik mot Israel och USA. Något som vänsterledaren Nooshi Dadgostar inte har gjort, finns det en splittring inom Vänsterpartiet?Samtidigt är tusentals svenskar strandande på olika håll i Mellanöstern och oppositionen har kritiserat regeringen för att de inte gör tillräckligt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson anser att regeringen ”lutar sig tillbaka”. Regeringen svarar att de gör det som är möjligt, frågan är nu vem som har rätt? Är regeringen för passiv?Kriget innebär även risker för ekonomin. Hormuzsundet, världens viktigaste rutt för transporter av olja och flytande gas, ligger i krigsområdet och oljepriset kan skjuta i höjden. Är svensk ekonomi redo för det? Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att ekonomin är ”Trumpsäkrad”, stämmer det? Kan ekonomisk oro leta sig in i den kommande valrörelsen?Turné och tävlingDet Politiska Spelet ska åka på turné under våren. Vi ska besöka Luleå, Karlskrona, Falun och Visby. Läs mer om datum och biljetter här: En kväll med Sveriges Radio | Sveriges RadioVi uppträder också på Poddfest i Stockholm den 28 mars, läs mer om det här: https://www.sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-poddfest-2026-munchenbryggeriet-i-stockholm-lordag-28-marsTävling! Nu har den som svarar rätt möjligheten att vinna två biljetter till Poddfest.Fråga: Vilken var den första statsminister som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, intervjuade? OBS. Det är inte samma statsminister.Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Det sägs att vi svenskar är bäst i världen på att älska tulpaner, men varför gillar vi den här lökväxten så mycket? Och hur funkar den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den vilda tulpanen har sitt ursprung i Centralasien men har sedan spridit sig till andra platser i Europa. Den har älskats för sin skönhet under mycket lång tid och på 1600-talet orsakade den till och med världens första finanskris i Holland.I Sverige odlades de första tulpanerna av Olof Rudbeck den äldre redan på 1600-talet i Uppsala men blev inte tillgängliga för allmogen förrän någon gång på 1800-talet, de var alltför kostsamma.På ett fält i Alnarp så samlar den Nationella genbanken på äldre svenska tulpanlökar som odlats i våra trädgårdar, men de samlar inte bara på lökarna utan också historierna om de älskade tulpanerna...Medverkande: Frida Mörnerud, trädgårdsmästare Wij Trädgårdar, och Karin Persson, genbankskurator SLU.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kylan håller ett stadigt grepp om vårt avlånga land och det verkar inte bli bättre. I Sverige har vi precis gått igenom den kallaste januarimånaden på tio år. Utomhus stelnar snoret i näsan, det är halt på vägarna, och i norr är det så pass kallt att kollektivtrafiken står still. Varför är det så fruktansvärt kallt? När kommer värmen tillbaka? Och är våren helt utom sikte? Gäst: Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: DN, TV4, SMHI. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt: som spelman med bockfot, som hornförsett monster, som elegant förförare.Men varifrån kommer egentligen tron på Djävulen? Och hur har föreställningen om honom förändrats genom tiderna?Att han går under så många namn säger något väsentligt: Djävulen är en sammansmältning av flera olika gestalter och personifierade idéer, som med tiden fogats samman till den figur vi idag associerar med ondska och frestelse.I Jobs bok i Gamla testamentet framträder Satan som en slags gnällig åklagare i Guds tjänst, tydligt underställd Skaparen. I europeiska folksagor är han en ondskefull men ofta komisk trickster som man kan lura – om man bara är tillräckligt smart, vilket sagohjältarna i regel är. Under medeltiden växte han i betydelse inom den kristna teologin och utvecklades till en mäktig motståndare till himlen, omgiven av ett hov av demoner.Under 1800- och 1900-talen har Djävulen i hög grad relativiserats och förringats. Han har blivit en kulturfigur som dyker upp i litteratur, populärkultur och skräckfilmer – en symbol snarare än ett väsen. I Sverige lever han kvar i våra svordomar och vardagliga uttryck.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Djävulen – hans ursprung, hans många gestalter och hur vi ser på honom idag.Bild: Djävulen och helvetet, målning från Södra Råda gamla kyrka (1494). Motivet skildrar helvetet och djävulen enligt senmedeltida föreställningar, med starka moraliska och pedagogiska drag. Sådana scener användes ofta för att varna för syndens följder och förstärka kyrkans undervisning.Detalj ur kyrkomålning från 1494 i Södra Råda gamla kyrka, Sverige, avbildad före branden som förstörde kyrkan. Foto: Sven Rosborn – Eget arbete, licens: CC BY 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intresset för fyradagarsvecka växer i stora delar av världen, bland annat genom rörelsen 4 Day Week. I Sverige och Norge är det Anna-Carin Alderin som med sitt bolag The Rework tillsammans med Karlstads universitet har initierat en forskningsstudie som låtit 11 organisationer prova konceptet under sex månader. Anna-Carin gästade podden i avsnitt 511 för två år sedan och kan nu äntligen presentera de första resultaten från studien. Hela rapporten kan laddas ner här. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Högaktuella sporthändelser just nu. I Sverige och världen. Inspelat direkt efter Sveriges storförlust mot Island i Handbolls-EM i Malmö. Jens Fjellström "Det isländska idrottsundret är byggt som Frölundas hockeysatsning."Tommy Åström om pågående Australien Open: "Carlos Alcaraz kan bli lika viktig för tennisen som Roger Federer."Vi följer också upp guldlaget Mjällbys omdebatterade succé på Idrottsgalan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige äger de 46 rikaste personerna lika mycket som 8 miljoner svenskar gör tillsammans. På global nivå samlar 12 superrika personer tillsammans en större förmögenhet än de 4 miljarder fattigaste. Hur stort problem är det egentligen att allt mer kapital koncentreras i händerna på en liten elit och vad gör det med samhället och demokratin? Sandro och Josefin räknar och resonerar i detta rafflande avsnitt om de ruskigt rika.

Donald Trump vil indføre straftold på en række europæiske lande, hvis ikke Grønland bliver hans. Men hvor rustede er vi til en handelskrig? Mens Trump truer Europa med mere told, er USAs højesteret ved at finde ud af, om han kan blive ved med at føre politik med straftold som våben. I Sverige er det kunstig intelligens, der synger det allermest lyttede musiknummer lige nu. Hvad betyder det for vores forhold til musik? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Jakob Ussing, erhvervskorrespondent, DR. Anders Reuter, lektor, Afdeling for Musikvidenskab og Intermedia studier, Lund Universitet.

Högaktuella sporthändelser just nu. I Sverige och världen. Jens Fjellströms fotbollsrapport från Marbella. Om nya spanska Malmö FF och Hammarbyhyllning till Nahir Besara, men frågetecken för nye Bajentränaren Kalle Karlssons backlinje: "Utmanar han ödet?"Lasse Granqvist om Fotbolls-VM i USA: "Om det var protester mot mänskliga rättigheter i Qatar 2022, hur ska vi då se på Trumps VM 2026 om vi ska plöja raka fåror?"Dessutom svenskt VM-guld i bandy och EM-premiär i handboll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolan har dragit igång igen, men får många innebär det väldigt jobbiga känslor. I Sverige fortsätter antalet hemmasittare att öka. I Karlavagnen fredag lyfter vi det här viktiga ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolan är igång för i år, men i Sverige är det många som inte tar sig till skolan. Antalet hemmasittare fortsätter att öka, enligt SVT kan det handla om en 50-procentig ökning de senaste fem åren. Lyssnarna pratar med Gerhard om just detta. Att vara en så kallad ”hemmasittare”, att vara anhörig och att ha tagit sig ut på andra sidan.Gerhard Stenlund om hemmasittare och skolan i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Den gröna omställningen är ett projekt av historiska proportioner. Ett av resultaten är tusentals vindkraftverk. Trots avsaknad av ekonomiska och miljömässiga kalkyler omfamnas den gröna omställningen entusiastiskt av politiker. I Sverige har drygt 300 miljarder kronor satsats på vindkraft. Var det värt det? Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid, skriver Christian Steinbeck. Inläsare: Staffan Dopping

I en ny undersökning ligger Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna under spärren. Är det kört för alla tre och vems väljare vill stödrösta på C? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valåret hann knappt börja innan en ny undersökning från indikator visade att sammanlagt tre partier ligger under riksdagsspärren. Är läget lika illa för Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet? Kommer Centern behöva stödröster, hur går det för de andra riksdagspartierna i opinionen och vad händer med dynamiken mellan blocken om de tre skulle åka ur riksdagen?Den senaste tiden har två kvinnomord skakat om landet. De två händelserna fick politiker att samlas och visa sin avsky mot mäns våld mot kvinnor och statsminister Ulf Kristersson skrev en debattartikel i Aftonbladet. Nu pratar regeringen om en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och vill skapa ett nytt ministerråd som ska hantera frågan. Kommer det att lyckas och kan partierna mötas över partigränserna i frågan?I helgen gick amerikansk militär in i Venezuela och tillfångatog landets president Nicolas Maduro. I Sverige har oppositionen kritiserat regeringen för de inte markerade tillräckligt tydligt mot USA gällande ”uppenbart brott mot folkrätten”. Kan frågan leda till politisk konflikt i Sverige?Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I Kina är vuxna enligt lag skyldiga att respektera och bry sig om sina gamla föräldrar. I Sverige belönas kändisar som förtalar sina föräldrar med status och sympati – det är tydligt vilken kultur som är mest sjuk, skriver Ola Wong. Inläsare: Staffan Dopping

Stora delar av världen med Donald Trump i spetsen ser ut att ge Marocko rätt till det ockuperade Västsahara. Håller folkrätten på att kollapsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: John Bolton, amerikansk diplomat och tidigare säkerhetsrådgivare åt Donald Trump, Sara Yerkes, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Carnegie, Manuel Devers, fransk jurist som drivit målen om EU:s handelsavtal med Marocko i EU-domstolen, Erik Hagen, från Western Sahara Resource Watch, Jytte Guteland, socialdemokratisk riksdagsledamot som sitter med i EU-nämnden, Senia Bachir, Polisarios representant I Sverige, Mouaad Joumani, pro-marockansk aktivist som lobbar för Marockos autonomiplan för Västsahara, Daha Rahmouni, västsaharisk aktivistSveriges regering och handelsminister Benjamin Dousa får skarp kritik i avsnittet, Konflikt har under två veckors tid gjort upprepade försök att få en intervju för att ministern ska få svara på kritiken och klargöra regeringens resonemang, men ministern har avböjt intervju.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seTekniker: Fabian BegnertProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Arbeiderpartiet og Tuva Moflag hadde en tøff morgen på Politisk Kvarter hos NRK og Trygve Slagsvold Vedum er fortsatt Vredum. I Sverige har en partileder trukket seg på grunn av «hat og trusler» mens hundretusenvis av kroner blir lagt på bordet for å dra på «date» med Gyda Oddekalv fra Generasjonspartiet. Med Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim, Torbjørn Røe Isaksen fra E24 og Sanne Hansson Lier fra Poprådet. Hør alle Aftenpodden-episoder som abonnent hos Podme eller Aftenposten.