Podcasts about i sverige

Det sägs att vi svenskar är bäst i världen på att älska tulpaner, men varför gillar vi den här lökväxten så mycket? Och hur funkar den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den vilda tulpanen har sitt ursprung i Centralasien men har sedan spridit sig till andra platser i Europa. Den har älskats för sin skönhet under mycket lång tid och på 1600-talet orsakade den till och med världens första finanskris i Holland.I Sverige odlades de första tulpanerna av Olof Rudbeck den äldre redan på 1600-talet i Uppsala men blev inte tillgängliga för allmogen förrän någon gång på 1800-talet, de var alltför kostsamma.På ett fält i Alnarp så samlar den Nationella genbanken på äldre svenska tulpanlökar som odlats i våra trädgårdar, men de samlar inte bara på lökarna utan också historierna om de älskade tulpanerna...Medverkande: Frida Mörnerud, trädgårdsmästare Wij Trädgårdar, och Karin Persson, genbankskurator SLU.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Rättshaveristen kan driva sin omgivning till vansinne, men är både svår att förstå och hjälpa. Anna Ringberg reflekterar över en far som gick vilse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I mitt vardagsrum står en låda, dammig och tung, till brädden fylld med pärmar, kvitton, kartor och brev. Pappas papper. Ett arkiv över en trettio år lång konflikt.Troligtvis började allt med olika åsikter om en enskild räkning gällande grusning av gemensamma vägar, men tjafset övergick så småningom till att handla om vägarnas sträckning, förfalskningar av kartor och stölder av allmänningar. Så småningom blev frågorna allt mer abstrakta, och konflikten omöjlig att få grepp om. I grund och botten verkade det handla om att, som pappa sa, ”krossa allt motstånd” och ”få rätt på samtliga punkter”. Det var idioter han hade att göra med, och han var på vippen att sätta stopp för det största rofferiet i modern svensk rättshistoria, sa han.Nu bläddrar jag igenom hans fuktbuckliga dokument. Här finns spår av ett liv som utkämpades i ständig och outtröttlig strid, mot fienden liksom ledan. Advokater anlitades, överklaganden skickades, handlingar begärdes ut. Dikten Funderingar på plunderingar spikades upp på telefonstolparna och lades i grannarnas brevlådor. Mina flickor små, hotas då och då, att från hus och hem få gå, skaldade pappa.I längre. Snart har ett decennium passerat sedan han dog, men ännu har jag och min syster kvar hans papper. Så småningom ska allt slängas, har vi sagt. Vi pratar halvt på skämt om att rituellt elda upp lådan.Ordet rättshaverist kommer från tyskan och har funnits i svenska språket sedan mitten av 1800-talet. Begreppet är så etablerat att det först nyligen slog mig att det består av orden hava rätt. Rättshaveristen är ju ur det egna perspektivet den som har rätt. Men ordet syftar förstås på en person som är fixerad vid just sin egen sanning och driver sin process in absurdum. I de flesta fall är det en man och han tror sig vara utsatt för någon slags komplott. (Inte sällan överger han vänner och familj för den stora processens skull, och myndighetspersoner driver han till vanvett.)I början av nittonhundratalet fick personlighetstypen en psykiatrisk benämning: paranoia querulans, kverulansparanoia. Men diagnosen blev snart ifrågasatt. I Sverige fick den så kallade Sellingaffären på 50-talet stor betydelse. När professorn Olof Selling hamnade i konflikt med sin arbetsgivare Naturhistoriska riksmuseet, påstod ledningen att han led av just kverulansparanoia. Men anklagelsen var grundlös, visade det sig. Och därför blev konflikten ett exempel på hur diagnosen kan användas som maktmedel.Kanske var det då kverulansparanoian fick sin dödsstöt? Ordet används sällan numera. I stället betraktas rättshaverism som ett slags beteendemönster – kopplat till andra störningar, syndrom eller långvariga livskriser. Rättshaveristernas beteende är en strategi för att hantera ett lidande de inte är i kontakt med, menar psykologen Andreas Wedeen. Tillsammans med psykoterapeuten Jakob Carlander har han skrivit en handbok i hur man bäst hanterar rättshaverister i yrkeslivet. Bemöt dem med tydlighet, respekt och fasta gränser, och dras inte med i deras argumentation om rätt och fel, råder författarna.Trots att rättshaverister ofta möter stora svårigheter söker de sällan hjälp – de upplever ju sig inte i behov av vård. Och ingen vet riktigt hur de ska behandlas. Någon forskningsbaserad metod finns inte och diagnoserna varierar.Det fick vi uppleva med pappa. En vårkväll blev han inlagd på psykiatrins slutna avdelning, bedömd som psykotisk, men några dagar senare när en ny läkare tog över, skrevs han ut. Han var inte sjuk, sa man, utan ”bara rättshaverist”.Så snart pappa kom in på den allt överskuggande konflikten blev blicken fullständigt avstängd. Att nå fram till honom var omöjligt. Han pratade ofta om sanningen, men vad som var sant verkade alltmer handla om en princip bortom rätt och fel i juridisk mening. Sanningen skall göra er fria, predikar Jesus i Johannesevangeliet. Men pappas sanning förslavade honom.Känslan av att ha rätt hade växt sig större än sakfrågorna, till en absolut och icke förhandlingsbar övertygelse. Att skilja självet från ärendet var inte längre möjligt, för processen var en del av hans kropp, som ett sakrament han svalt. Sanningen – han värdighet. Att få rätt – att erkännas som människa. Inte underligt att han kämpade så intensivt, så desperat, som en drunknande. För honom gällde det ju livet.Idag verkar en typ av rättshaveristiskt beteende breda ut sig, också på en kollektiv nivå, med konspirationsteorier som vinner mark, antidemokratiska rörelser och politiker som dränker offentligheten i utsagor. Samtidigt blir sanningen något alltmer subjektivt, något individen själv upplever. Hade vår tid passat min pappa bättre, frågar jag mig. I vilket fall hade han nog funnit nya förebilder inom världspolitiken, och AI-chatten kunde bli den trogna vän han sökte, någon som alltid lyssnar och håller med. Och tänk vilka inlagor de kunde producera tillsammans! Omöjlig till sjöss och livsfarlig i hamn, så brukade min far beskriva sig själv. Var det ja´? Då var det bra var älsklingsfrasen som också sammanfattade hans filosofi. Lika intensivt som han hatade det alldagliga och tråkiga älskade han allt spexigt och galet. En tvångsmässigt skämtande bråkstake var han, en barnslig despot, en gåta.Sittande på vardagsrumsgolvet rotar jag runt bland de mögelluktande pärmarna, och särar på fotografier som klistrat ihop. Här finns handritade kartor, vägföreningsprotokoll och buntar med brev till myndigheter, ibland fullklottrade med aggressiva versaler och andra gånger artigt bedjande: Skulle du möjligen kunna hjälpa mig med en fotostatkopia av Karta 1:67? Muslortar faller ut från de nedersta kuverten och i botten av lådan återstår bara pappersspån.Ur ett skinnetui ramlar ett buckligt foto på det fina men konflikthärjade barndomshemmet. Nu är det sålt sedan många år. Pappas aska har spritts över havet där inga tomtgränser finns. Och grannarna hör inte av sig. Ingen kommer att fråga efter hans papper. Ändå tvekar jag.Hur är det egentligen, vill vi ens slänga det här? Lådan är ju ett slags perverst museum. Och kanske hoppas jag fortfarande på att hitta något där bland muslortarna, kartorna och skrivelserna. Någon sorts nyckel till en människa som aldrig fick förståelse och som nog aldrig riktigt förstod sig själv.Anna Ringbergförfattare

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seMän läser mindre. Det vet vi. Men samtidigt sker en annan, mindre omtalad förskjutning: kvinnor läser – och marknaden svarar. I USA ökade försäljningen av romance från 18 miljoner sålda böcker 2020 till 39 miljoner 2023. Det är mer än en fördubbling på tre år.I Sverige rapporterar Adlibris en 20-procentig ökning av romantasy jämfört med 2022, och Scienc…

Kylan håller ett stadigt grepp om vårt avlånga land och det verkar inte bli bättre. I Sverige har vi precis gått igenom den kallaste januarimånaden på tio år. Utomhus stelnar snoret i näsan, det är halt på vägarna, och i norr är det så pass kallt att kollektivtrafiken står still. Varför är det så fruktansvärt kallt? När kommer värmen tillbaka? Och är våren helt utom sikte? Gäst: Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: DN, TV4, SMHI. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Få gestalter i västerländsk kultur är lika mytomspunna och suggestiva som Djävulen. Han är känd under många namn – Satan, Lucifer, Fan, Hin håle, Den Onde – och har avbildats på de mest skiftande sätt: som spelman med bockfot, som hornförsett monster, som elegant förförare.Men varifrån kommer egentligen tron på Djävulen? Och hur har föreställningen om honom förändrats genom tiderna?Att han går under så många namn säger något väsentligt: Djävulen är en sammansmältning av flera olika gestalter och personifierade idéer, som med tiden fogats samman till den figur vi idag associerar med ondska och frestelse.I Jobs bok i Gamla testamentet framträder Satan som en slags gnällig åklagare i Guds tjänst, tydligt underställd Skaparen. I europeiska folksagor är han en ondskefull men ofta komisk trickster som man kan lura – om man bara är tillräckligt smart, vilket sagohjältarna i regel är. Under medeltiden växte han i betydelse inom den kristna teologin och utvecklades till en mäktig motståndare till himlen, omgiven av ett hov av demoner.Under 1800- och 1900-talen har Djävulen i hög grad relativiserats och förringats. Han har blivit en kulturfigur som dyker upp i litteratur, populärkultur och skräckfilmer – en symbol snarare än ett väsen. I Sverige lever han kvar i våra svordomar och vardagliga uttryck.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Djävulen – hans ursprung, hans många gestalter och hur vi ser på honom idag.Bild: Djävulen och helvetet, målning från Södra Råda gamla kyrka (1494). Motivet skildrar helvetet och djävulen enligt senmedeltida föreställningar, med starka moraliska och pedagogiska drag. Sådana scener användes ofta för att varna för syndens följder och förstärka kyrkans undervisning.Detalj ur kyrkomålning från 1494 i Södra Råda gamla kyrka, Sverige, avbildad före branden som förstörde kyrkan. Foto: Sven Rosborn – Eget arbete, licens: CC BY 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför klarar inte det finländska mobil- och myndighetsnätet längre el-avbrott? I Finland fungerar mobilmasterna endast i några timmar efter att strömmen gått. I Sverige är läget ett helt annat, där ska mobilnätet klara 7 dygn utan el. Hur klarar vi oss vid ett undantagstillstånd, och vad borde göras för att förbättra situationen? I Slaget deltar Christer Friis, lokalpolitiker från Svenska folkpartiet i Houtskär, Leif Storgård som är ledande planerare vid Suomen Erillisverkot samt direktör Axel Hagelstam vid Försörjningsberedskapscentralen. Ordet leds av Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi

Intresset för fyradagarsvecka växer i stora delar av världen, bland annat genom rörelsen 4 Day Week. I Sverige och Norge är det Anna-Carin Alderin som med sitt bolag The Rework tillsammans med Karlstads universitet har initierat en forskningsstudie som låtit 11 organisationer prova konceptet under sex månader. Anna-Carin gästade podden i avsnitt 511 för två år sedan och kan nu äntligen presentera de första resultaten från studien. Hela rapporten kan laddas ner här. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Nytt poddavsnitt ute! Vi har spanat in utställningar vi drömmer om att se under 2026 – i Norden, Europa och också en i USA. Det blir allt från renässansens perfektion till performance, konst i industrimiljöer och verk som nästan aldrig lämnar sina museer.I Norden tar vi upp Basquiat – Headstrong på Louisiana i Danmark, en utställning som fokuserar på Jean-Michel Basquiats teckningar på papper från början av 1980-talet. I Oslo visas Edvard Munch & The Chocolate Factory på MUNCH, där de målningar som Munch gjorde för Freias chokladfabrik 1923 presenteras tillsammans med skisser och arkivmaterial. I Sverige finns den fasta installationen Tidens rum – Vadstena klosterkyrka 1470 på Sancta Birgitta Klostermuseum, där kyrkorummet visualiseras med hjälp av ljud, bild och digital teknik.I Europa pratar vi om Van Eyck: The Portraits på National Gallery i London, där alla Jan van Eycks bevarade porträtt visas samlade. I Florens visas Rothko in Florence på Palazzo Strozzi med två satellitutställningar, där Mark Rothkos måleri sätts i relation till den italienska konsttraditionen. På Musée d'Orsay i Paris arrangeras Mary Cassatt: The Choice of Independence, en utställning som samlar målningar, pasteller och grafik från hela hennes karriär. I Rom visas Cartier and Myths på Kapitolinska museerna, där Cartiers smycken presenteras i dialog med antikens bildvärld.I USA tar vi upp Raphael: Sublime Poetry på The Metropolitan Museum of Art i New York, den första heltäckande presentationen av Raphael som har visats i USA, med verk inlånade från samlingar i Europa och Nordamerika.Lyssna om du vill få reslust, konstlust och en lista att spara inför 2026. Finns där poddar finns eller via link i bio!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är nytt år, och det var kanske länge sedan världsläget kändes så osäkert och volatilt. I Sverige är det valår och i USA är det mellanårsval, krig i Europa och Mellanöstern och samtidigt rusar AI fram som en biblisk storm. I vårt första Fontänbubbel för året gör vi ett försök att sia lite om vad som kommer att hända nådens år 2026. Och vi börjar i…Uppenbarelseboken? Vi kastar oss mellan kulturella och historiska profetior, politik och populärkultur och spekulerar vilt. Såklart. Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Isaac West gillar lyxiga konserver. Gärna fisk och skaldjur. Som en bra restaurang på burk. Vi provsmakar. Möt också engelske tinfluencern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isaac West är 23 år och läser sociologi vid Lunds universitet. Han gillar lyxiga konservburkar.– Sånt man kan servera direkt ur burken och som står för sig själv, säger Isaac som definition på vad en lyxkonserv är.Intresset började när han hälsade på sina föräldrar i Spanien. De bor i en liten by uppe i bergen.I den pyttelilla affären finns ett stort utbud av konserver av hög kvalitet. Och i Malaga hittade han en specialbutik med fiskkonserver för flera hundra kronor styck. Konserverade för hand.I Sverige kan lyxkonserver hittas i välsorterade livsmedelsbutiker och delikatessbutiker. Men utbudet i Spanien är betydligt större.– I Spanien, Portugal, Frankrike och Italien har exklusiva konserver samma status som ost och chark, säger Isaac.I programmet öppnas och testas musslor i escabechesås, ventresca-tonfisk, små bläckfiskar, vit sparris och getpaté.Isaac West kommer också med några enkla serveringstipsi tapas-stil.Vi pratar också med engelsmannen Marcus Ansell som på två år blivit en makthavare i fiskkonservsvärlden. Han testar fisk- och skaldjurskonserver under namnet Tinned Fish Reviews och har 1,3 miljoner följare på sociala medier. Provsmakandet är numera hans jobb.– De bästa är som att äta på en riktigt fin restaurang, säger Marcus. Men man kan också göra fynd i vanliga livsmedelsbutiker.

Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den Nya judiska begravningsplatsen i Prag står min släktgrav. När stenen restes och vem som beställde den, det vet ingen längre. Men ett namn på stenen är iögonfallande – eftersom hon aldrig har funnits.Min farmor Josefas familj levde under 1900-talets första decennier vid Gamla stans torg i Prag. Till grannarna hörde Franz Kafka. Det var ett för tiden typiskt judiskt hushåll. De sex syskonen drog åt olika håll. Någon var småreligiös, någon annan höll liv i jiddischen trots att språket betraktades som dammig gettokultur. Mest blev de, som så många av Prags judar, alltmer assimilerade.Farmor Josefa cyklade till Paris. Tog jobb på Philips. Lärde sig franska, cyklade hem.Syskonskaran skingrades.De skulle förenas igen av en katastrof.I många decennier talade ingen om det som hade hänt. Själv växte jag upp med en tystnad som aldrig fick form. Jag tänkte att det var exilen. Att det var så det var att växa upp som invandrare. Det finns ju en mur till landet man lämnar och inte får återvända till.Men något stämde inte. Mammas släkt fanns ju där i fotografier och i berättelser. Från pappa var det tyst. En tystnad som fortsatte när vi på 1990-talet kunde återvända till det som hade varit Tjeckoslovakien.Långsamt fick tystnaden konturer. Som under en resa till gettot Theresienstadt med min gymnasieklass 1995. Jag mådde fysiskt dåligt, men visste inte varför.I Sverige blev Förintelseminnet alltmer centralt och den 27 januari 2001 blev det nationell minnesdag. Men fraserna kändes så allmänna och svepande och tycktes inte gälla det jag såg i Tjeckien.”Om detta må ni berätta”, sades det.Men i Tjeckien hade ingen berättat. Och det fortsatte att vara så tyst.Några år senare dök en amerikansk släkting upp i Prag. Paula Brunner var redan en äldre dam, men också min pappas kusin. Min farmors systerdotter. En kväll i ett översvämningsdrabbat Prag öppnade hon för några timmar historien, och stack hål på tystnaden.Det skulle dröja ytterligare ett decennium innan den krossades. Av en slump fann jag tre arkivlådor som Paula före sin död hade deponerat på Washingtons Förintelsemuseum. Brevväxlingar och dagböcker från när hennes familj flydde nazisterna 1938.I breven till släkten i Prag fick farmors syskon äntligen namn och konturer.Zofie. Alois. Lotte. Eugenia. Hedwig.Breven gick till 1941. Då fick judar inte skriva mer.Sen blev det tyst.Paula återupptog brevväxlingen med min farmor efter kriget.Försiktiga brev.I det ”antisionistiska” samhällsklimat med antisemitiska undertoner som fostrades i kommunistregimerna efter 1948 fick minnet av folkmordet som riktat mot just judar vårdas tyst. Det märks på Josefas brev. Den som inte vet vad som drabbat hennes familj kan inte utläsa det.Med namnen kunde jag bege mig till arkiven och se hur historien om Förintelsen skrevs om framför mina ögon. Fördjupades. Hur mina släktingar, precis som Prags övriga judar under noggrann planering fråntogs sin status som människor. Bestals på allt. Till och med husdjur och strykjärn. Juden skulle ses som mindre värd av sina grannar. Föraktas.När farmor, hennes syskon, deras familjer och Böhmens övriga judar till sist internerades i gettot Theresienstadt sex mil från Prag var berövandet av deras sista rättigheter en formalitet.Gettot innebar svält, sjukdom och dödlighet av samma slag som i koncentrationslägren.Det räckte inte för nazisterna. Lillasyster Lotte och hennes make Robert mördades i dödslägret Malý Trostinec i Belarus. Antingen i de gasbilar som befolkningen viskande kallade för själadräpare, eller med nackskott.Liksom hennes bror Aloiš som troligtvis mördades i Lettland, kastades de i massgravar redan innan det fanns gaskammare installerade i Auschwitz. Innan det fanns något ”industriellt massmord”. Den ”Förintelse med kulor” som drabbade Alois och Lotte och en miljon andra judar i Belarus, Ukraina och Baltikum hör till Förintelsens hemskaste inslag.I dag är den mindre känd. Ändå finns här ett rått mördande av människor ansikte mot ansikte som gör att vi inte enbart kan betrakta Förintelsen som industriell. Som någon ”modernitetens baksida”.På Östfronten kunde nazisterna och deras hantlangare avrätta tiotusentals judar på några dygn. Det fåtal vittnen som överlevde berättade hur judar tvingades gräva upp och bränna kropparna.Inte ett spår skulle finnas kvar av den utrotade rasen. Ett gigantiskt brott mitt i det pågående folkmordet.Som ingen dömdes för i efterkrigstidens rättegångar.Efter kriget ville de få judar som återvände till Prag minnas de mördade.Inte 27 januari, utan den 8 mars.Hösten 1943 fördes 17 517 tjeckiska judar från Theresienstadt till Auschwitz. I stället för att genomgå urval placerades de i ett familjeläger.Levnadsförhållandena var vidriga, men det fanns barnbaracker där de vuxnaundervisade. Barnen dekorerade väggarna och satte upp ”Snövit och de sju dvärgarna”som musikal. Disneyfilmen hade haft premiär 1938 och förtrollat en generation ungar.Kvällen den 8 mars 1944 leddes barnen i sjungande kolumner till gaskammaren. Under natten följde det största enskilda mordet på tjecker i historien.Min tioåriga faster Anna låg samtidigt gömd på ett sjukhus i Prag.Hon hade sett ”Snövit” fem gånger innan nazisterna förbjöd judar att gå på bio.Familjelägret skapades med samma baktanke som när nazisterna putsade uppTheresienstadt inför besök från Röda korset: En Potemkinkuliss för att vilseledaomvärlden.Det behövdes inte. Omvärlden var ointresserad.De tjeckiska judarna fick inte hållas länge med sin minnesdag. Kommunistländernas antisionistiska hållning gick så långt att Förintelsen skylldes på judarna själva. Transportlistorna hemligstämplades eftersom forskning påstods vara ursäkt för ”sionister som ville dölja sitt samarbete med nazisterna”. I Theresienstadt skulle det öppnas ett ”museum över Israels koncentrationsläger”.Min farfar dog i sviterna av lägren. Farmor blev blind. Deras barn växte upp på barnhem.Det blev tyst.Det är viktigt att minnas att Förintelseminnet inte är spikrakt och fredat. Att antisemitismen redan har rubbat och påverkat minnet av folkmordet.I det stora och i det lilla. När jag till sist hittade stenen på Prags Nya judiska begravningsplats stod den bland välta och överväxta stenar. Vittrande monument över kapade släktträd. De mördade saknade dödsdatum. Alla utom min farmors mamma. Hon tog livet av sig 1941 när hon insåg vad som var på väg att hända.Jag tittade närmare. Där var de allesammans. Lotte, Alois… Sen hajade jag till.Zofie, mellansystern som slets ur sin makes famn på perrongen i Auschwitz 1944, saknades. Zofie dödförklarades först 1958. Sen dog hennes man. Sen glömdes hon bort.På hennes plats hade man skrivit namnet på en person som aldrig har existerat i min släkt. Kanske trodde man att det var så hon hade hetat.Så snabbt kan hågkomsten av de mördade förvridas och förtvina.När Förintelsens sista vittnen är borta, vem värnar om deras minne?Hynek Pallasförfattare och kulturskribent

Högaktuella sporthändelser just nu. I Sverige och världen. Inspelat direkt efter Sveriges storförlust mot Island i Handbolls-EM i Malmö. Jens Fjellström "Det isländska idrottsundret är byggt som Frölundas hockeysatsning."Tommy Åström om pågående Australien Open: "Carlos Alcaraz kan bli lika viktig för tennisen som Roger Federer."Vi följer också upp guldlaget Mjällbys omdebatterade succé på Idrottsgalan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige äger de 46 rikaste personerna lika mycket som 8 miljoner svenskar gör tillsammans. På global nivå samlar 12 superrika personer tillsammans en större förmögenhet än de 4 miljarder fattigaste. Hur stort problem är det egentligen att allt mer kapital koncentreras i händerna på en liten elit och vad gör det med samhället och demokratin? Sandro och Josefin räknar och resonerar i detta rafflande avsnitt om de ruskigt rika.

Nils Bohlin och Alex Baker framtidsspanar. 2026 blir ett nytt turbulent år i omvärlden som ställer allt högre krav på handelns resiliens. I Sverige hotar en ideologisk debatt företagandets grundvalar. Och är det dags för Mathem att hitta nya ägare – eller ge upp?

Donald Trump vil indføre straftold på en række europæiske lande, hvis ikke Grønland bliver hans. Men hvor rustede er vi til en handelskrig? Mens Trump truer Europa med mere told, er USAs højesteret ved at finde ud af, om han kan blive ved med at føre politik med straftold som våben. I Sverige er det kunstig intelligens, der synger det allermest lyttede musiknummer lige nu. Hvad betyder det for vores forhold til musik? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Jakob Ussing, erhvervskorrespondent, DR. Anders Reuter, lektor, Afdeling for Musikvidenskab og Intermedia studier, Lund Universitet.

Högaktuella sporthändelser just nu. I Sverige och världen. Jens Fjellströms fotbollsrapport från Marbella. Om nya spanska Malmö FF och Hammarbyhyllning till Nahir Besara, men frågetecken för nye Bajentränaren Kalle Karlssons backlinje: "Utmanar han ödet?"Lasse Granqvist om Fotbolls-VM i USA: "Om det var protester mot mänskliga rättigheter i Qatar 2022, hur ska vi då se på Trumps VM 2026 om vi ska plöja raka fåror?"Dessutom svenskt VM-guld i bandy och EM-premiär i handboll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolan har dragit igång igen, men får många innebär det väldigt jobbiga känslor. I Sverige fortsätter antalet hemmasittare att öka. I Karlavagnen fredag lyfter vi det här viktiga ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolan är igång för i år, men i Sverige är det många som inte tar sig till skolan. Antalet hemmasittare fortsätter att öka, enligt SVT kan det handla om en 50-procentig ökning de senaste fem åren. Lyssnarna pratar med Gerhard om just detta. Att vara en så kallad ”hemmasittare”, att vara anhörig och att ha tagit sig ut på andra sidan.Gerhard Stenlund om hemmasittare och skolan i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Den gröna omställningen är ett projekt av historiska proportioner. Ett av resultaten är tusentals vindkraftverk. Trots avsaknad av ekonomiska och miljömässiga kalkyler omfamnas den gröna omställningen entusiastiskt av politiker. I Sverige har drygt 300 miljarder kronor satsats på vindkraft. Var det värt det? Granskar man resultatet ser det snarare ut som den största kapitalförstöringen i modern tid, skriver Christian Steinbeck. Inläsare: Staffan Dopping

I en ny undersökning ligger Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna under spärren. Är det kört för alla tre och vems väljare vill stödrösta på C? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valåret hann knappt börja innan en ny undersökning från indikator visade att sammanlagt tre partier ligger under riksdagsspärren. Är läget lika illa för Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet? Kommer Centern behöva stödröster, hur går det för de andra riksdagspartierna i opinionen och vad händer med dynamiken mellan blocken om de tre skulle åka ur riksdagen?Den senaste tiden har två kvinnomord skakat om landet. De två händelserna fick politiker att samlas och visa sin avsky mot mäns våld mot kvinnor och statsminister Ulf Kristersson skrev en debattartikel i Aftonbladet. Nu pratar regeringen om en nollvision mot mäns våld mot kvinnor och vill skapa ett nytt ministerråd som ska hantera frågan. Kommer det att lyckas och kan partierna mötas över partigränserna i frågan?I helgen gick amerikansk militär in i Venezuela och tillfångatog landets president Nicolas Maduro. I Sverige har oppositionen kritiserat regeringen för de inte markerade tillräckligt tydligt mot USA gällande ”uppenbart brott mot folkrätten”. Kan frågan leda till politisk konflikt i Sverige?Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I Kina är vuxna enligt lag skyldiga att respektera och bry sig om sina gamla föräldrar. I Sverige belönas kändisar som förtalar sina föräldrar med status och sympati – det är tydligt vilken kultur som är mest sjuk, skriver Ola Wong. Inläsare: Staffan Dopping

Åsa och Stina gillar tall. Både raka och krokiga. Stammarna med sina barkplåtar, kottarna med sina kottefjäll och så doften. Tallen är Sveriges näst vanligaste träd och förekommer i många varianter. Den står stabilt med sin pålrot och kan bli väldigt gammal. I Sverige finns en tall som är 750 år. Tallen har en viktigt plats i vår historia, som kulturväxt och virke – furu. Gäst är Botaniskas trädgårdsmästare Emil Wallin som gärna vill se fler tallar, både i trädgården och staden. Tänk dig en tallallé med kala, rödflammande stammar i rad och ett grönt talltak! Stina funderar över hur Alice Tegnér egentligen tänkte. Hur kunde ekorren först sitta i granen och sen hoppa från tallegren?

Hukandes i novembervinden är det fint att fokusera på det vackra - här berättar lyssnare om vad de är mest tacksamma över just nu! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Sverige firar vi inte högtiden Thanksgiving så mycket alls men i andra delar av världen så är det otroligt viktiga dagar. Generellt så samlar man familjen ( de som har någon!), äter kalkon och uppmärksammar det där som man är extra tacksam för.Grannen som hjälpte dig att skotta snö förra veckan? Ungarna som plötsligt hade lagat middag? Eller kanske den där nya, underbara vänskapen som nästan känns som en förälskelse? Här bjuder lyssnare på vad de känner tacksamhet inför just nu. Tacksamhet med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 23:07.

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos både barn och vuxna. I Sverige lever 1 av 10 förskolebarn med astma. Amanda Skog Andreasson har därför i egenskap av mamma till ett barn med astma, dessutom som doktor i medicinsk vetenskap, skrivit den pedagogiska boken "Pirat-Elsa och astman". Barnboken om astma som är viktig eftersom den ökar förståelsen hos både barn och vuxna, minskar oro och missförstånd kring sjukdomen samt ger barn med astma möjlighet att känna igen sig i någon annans vardag. "Pirat-Elsa och astman" är en kombinerad bilder- och faktabok skapad för just det syftet. Den riktar sig till barn i åldern 3–8 år, både de med och utan astma. Genom berättelsen får barnen hjälp att förstå sjukdomen och se att de inte är ensamma. Samtidigt ökar boken förståelsen för astma bland syskon, kompisar, föräldrar, pedagoger och andra i barnens närhet. I avsnittet hör du en intressant intervju med Amanda Skog Andreasson, så TUNE IN!”Pirat-Elsa och astman” finns att köpa via nätbokhandlar som Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln eller via:https://www.vistoforlag.se/bok/pirat-elsa-och-astman/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Stora delar av världen med Donald Trump i spetsen ser ut att ge Marocko rätt till det ockuperade Västsahara. Håller folkrätten på att kollapsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: John Bolton, amerikansk diplomat och tidigare säkerhetsrådgivare åt Donald Trump, Sara Yerkes, analytiker vid den amerikanska tankesmedjan Carnegie, Manuel Devers, fransk jurist som drivit målen om EU:s handelsavtal med Marocko i EU-domstolen, Erik Hagen, från Western Sahara Resource Watch, Jytte Guteland, socialdemokratisk riksdagsledamot som sitter med i EU-nämnden, Senia Bachir, Polisarios representant I Sverige, Mouaad Joumani, pro-marockansk aktivist som lobbar för Marockos autonomiplan för Västsahara, Daha Rahmouni, västsaharisk aktivistSveriges regering och handelsminister Benjamin Dousa får skarp kritik i avsnittet, Konflikt har under två veckors tid gjort upprepade försök att få en intervju för att ministern ska få svara på kritiken och klargöra regeringens resonemang, men ministern har avböjt intervju.Programledare: Viktor Löfgrenviktor.m.lofgren@sr.seTekniker: Fabian BegnertProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

I Stockholms nattliv blir kraftatleten Miss Arona och den svarte boxaren George Sylvan ett udda par. Men en kväll 1932 slår nazisterna till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ester Sylvan, eller Miss Arona som hon också kallar sig när hon visar upp sin råstyrka på marknader, blir 1932 även anlitad i föreställningen ”Guds gröna ängar” på Dramaten. Pjäsen är baserad på berättelser från Gamla Testamentet och under urpremiären i New York två år innan, består hela ensemblen av svarta personer. I Sverige är alla skådespelare vita men har målats svarta i ansiktet.Afrosvensken Georg Sylvan söker anställning som statist men får inte jobbet. Istället får han jobb som någon slags publikvärd i Dramatens foajé.Men så en kväll väntar nazisterna i mörkret utanför Dramaten.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjudläggning: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

Kanske har du själv varit där: kontot ekar tomt före lön, en faktura ger magknip eller en vän oroar sig för hyran. Du är inte ensam. I Sverige lever hundratusentals med skulder hos Kronofogden och vart elfte barn påverkas när ekonomin hemma inte går ihop. Men det går att förebygga, och det finns hjälp. Häng med oss i ett otroligt intressant samtal där Moa Tyborn möter Reza Baars, chef för den förebyggande enheten på Kronofogden. Vi pratar om hur läget faktiskt ser ut just nu, varför unga, och särskilt unga kvinnor, är extra utsatta. Men vi pratar också om hur barnen i de skuldsatta familjerna påverkas och hur man genom enkla medel och aktiviteter kan minska påfresningen och till och med stoppa vräkningar genom tidiga insatser. Reza slår också hål på seglivade myter. Nej, Kronofogden ger dig inte en prick, och skuldsanering är varken enkelt eller för alla. Dessutom delar hon med sig av vad du kan göra om du sitter där hemma med en ekonomisk klump i magen. Det här är ett varmt samtal om ansvar, medmänsklighet och verktygen som gör skillnad på riktigt. Lyssna på avsnittet och få svar på: Vad gör Kronofogdens förebyggande enhet? Vad gör du när ekonomin kraschar – vilket stöd finns? Varför ökar unga kvinnors skulder? Vilka nya grupper hamnar i skuld trots jobb?   Övriga höjdpunkter med tidskoder: 00:40 - 400 000 skuldsatta, vart elfte barn lever med ekonomisk oro 10:45 - Fordringsägare, budget och kommunal rådgivning 12:30 - 30 000 unga hos Kronofogden: följder av betalningsanmärkning 13:27 - Kronofogden hjälper till och arbetar förebyggande 16:14 - Unga kvinnor +100 % på tio år: konsumtionsskulder dominerar 19:31- Ny målgrupp: heltidsarbetande föräldrar, särskilt ensamstående 23:40 - Nå unga där de är: kort, relevant kunskap i rätt kanal 26:23 - Bygg kritiskt tänkande: öva medvetna val tidigt 33:52 - 711 barn berörda av vräkning förra året: insatser i tid 40:37 - Skuldsanering: kriterier, process, existensminimum 3–5 år

I Sverige har vi systematiskt mätt snödjup sedan början av 1900-talet. Tillsammans med meteorologen Charlotta Eriksson tittar vi på hur parametern snö har förändrats med tiden. Charlotta svarar bland annat på varför detta är en viktig parameter att ha koll på och om vi har en längre eller kortare snösäsong idag än tidigare. Hon svarar även på något som många säkert funderar på – hur kommer skidsäsongen förändras i ett framtida varmare klimat?Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Först förstör man grundlagen. Sen permanentar man det. Grundlagens syfte är att skydda individen från staten. I Sverige har det blivit upp och ner. Nu håller etablissemanget på att ändra grundlagen så att den blir svårare att rätta till.0:01:15 Inledning0:07:45 Ledsen sjöjungfruorganism har ingen hårtork0:15:05 Ungdomsvård för oavsiktlig filmning av FRA-byggnad0:18:00 FRA:s anslag har ökat med 500% på mindre än 20 år 0:23:00 Stegra saknar pengar, slutet nära0:25:30 Batterinationen Sverige söker revanch0:33:20 Övervakning av matavfall och vattenförbrukning0:41:30 Kulturmarodörer i Uppsala river historiska byggnader0:47:00 Allmännyttan förfaller1:10:30 Etablissemangets förslag på grundlagsändringLänk: https://folkungen.se/snart-rivs-den-sa-kallade-allmannyttan/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2025 förbjud Norge "dolda bud" på bostäder. I Sverige lever traditionen vidare, starkare än någonsin. Varför? Och hur kan ett bud på Tradera vara bindande, men inte ett bud på ett helt hus? Nyhetsbrev och prenumerationer på https://www.monopol.se

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Arbeiderpartiet og Tuva Moflag hadde en tøff morgen på Politisk Kvarter hos NRK og Trygve Slagsvold Vedum er fortsatt Vredum. I Sverige har en partileder trukket seg på grunn av «hat og trusler» mens hundretusenvis av kroner blir lagt på bordet for å dra på «date» med Gyda Oddekalv fra Generasjonspartiet. Med Lars Glomnes, Kjetil Alstadheim, Torbjørn Røe Isaksen fra E24 og Sanne Hansson Lier fra Poprådet. Hør alle Aftenpodden-episoder som abonnent hos Podme eller Aftenposten.

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Pride - regi av Matthew WarchusBok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

Menys Nina Frogneborn gav sig i uppdrag att under en månad äta 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Kostrådet som kan hålla folksjukdomarna borta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Hur svårt kan det vara? tänkte Nina Frogneborn.Svårare än man tror. 500 gr är en hel del.Det kan vara frukt, grönsaker, rotsaker, bär. Färskt, fryst eller fermenterat. Däremot får inte potatis eller baljväxter räknas in. De har egna kategorier.Livsmedelsverket har sedan 1999 rekommenderat att vi ska äta minst 500 gr grönsaker och frukt om dagen. Ändå är det bara 11 procent av oss som kommer upp i den mängden.Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, förklarar tankarna bakom kostråden. I Sverige är ohälsosamma matvanor, efter tobak, den största riskfaktorn för ohälsa. De stora folksjukdomarna cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt beror till stor del på vad vi äter. Mer än 100 000 fall av cancer och hjärt- och kärlsjukdom kan förebyggas varje år om alla vuxna äter i linje med Livsmedelsverkets kostråd.Ninas uppdrag skulle vara i en månad. Nu har hon snart hållit på i två månader.– Det är svårt att sluta, säger hon.Hon berättar hur hon tog sin an uppgiften i ett samtal med matentusiasten Jesper Lindkvist och Menys Tomas Tengby.Nästa vecka redovisar Jesper och Tomas sina uppdrag. Jesper har maxat användningen av hel- och halvfabrikat i hemmet, och Tomas har testat 20 olika sorters penne och 42 förpackningar konserverade tomater (passerade, krossade och hela) för att se vad det är för skillnad på dem.

I detta avsnitt kliver vi in i “coachbubblan” och fördjupar oss i ICF-kärnkompetensen att utveckla förtroende och trygghet. Vi pratar om hur vi som coacher skapar ett öppet, värderingsfritt och modigt utrymme där klienten kan landa, tänka klart och hitta sina egna svar—och hur samma principer stärker ledarskap, team och möten i vardagen. Du får med dig:  Praktiska sätt att möta klienten där hen är Vad “värderingsfritt” faktiskt innebär i samtal—och varför allting klienten säger är sant för den personen. Hur vi sätter tydliga ramar och realistiska mål för stunden, så att samtalet ger konkreta steg och små segrar. Tips för chefer: starta möten så att gruppen hinner landa—då blir kvaliteten på besluten helt annorlunda. Ett citat från avsnittet: "Som ledare, äg ramen, men låt medarbetaren hitta vägen - där uppstår både ansvar och idéer." Koppling till ICF:s kärnkompetenser Avsnittet kretsar kring Cultivates Trust and Safety och hur partnerskap, respekt för klientens språk och val, samt konsekvent närvaro bygger den tillitsfulla relation som gör utveckling möjlig. Nyfiken på att prova professionell coaching? Besök coachingfederation.se och använd “Sök en coach”. I Sverige finns hundratals ICF-anslutna coacher att välja på. I avsnittet hör vi Kristina Stutterheim & Anna Sanderoth Vilkas 

En bonusepisode fra E24-redaksjonen. I Sverige er det kult å være gründer, i Finland er det kult å være lærer, men hva er det kult å være i Norge? Vi fikk med oss Cilia Holmes Indahl, leder for EQT Foundation, Randi Marjamaa, sjef for Nordea i Norge og Leif Arne Jensen, sjef for PwC i Norge i E24s livestudio på Oslo Business Forum. Her snakker vi om hva som trengs for vekst i norsk næringsliv fremover, som viser seg å være en blanding av kapital, innovasjon og gründerskap.

Danskerne er stjerneglade, når det kommer til anmeldelser - bøger, film og musik får i de fleste aviser en karakter med på vejen, når de anmeldes. I Sverige derimod er det ofte blevet betragtet som en uskik. Men noget tyder på, at svenskerne er ved at overgive sig. Vi taler om bevæggrundene og kaster et blik på litteraturformidlingen, som er i forandring over sundet. I denne uges Anmelderne ser Gustav Hagild, Maria Månsson og Amalie Langballe nærmere på den grænseløse kærlighed, som bliver udfordret og undersøgt i Jeppe Røndes spillefilm 'Kærlighedens gerninger'. Medvirkende: Kristina Olsson, Sverige-korrespondent for Politiken. Vært: Morten Runge. Producer: Anna Correll. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Det råder växtblindhet i landet och vi har svårt att ens nämna mer än sex sorter. Trots det fortsätter växterna spela en stor roll i våra liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser växterna i din omgivning ut, hur närvarande är dom för dig? Växter som passion, hobby eller kanske levebröd? Namnger du och pratar med dina krukväxter eller kan du inte skilja en tusensköna från en prästkrage?Undersökningen som har gjorts av Pollinera Sverige presenterades nu i september. I Sverige finns det 2140 inhemska vilda växtarter, undersökningen visade att vi svenskar i genomsnitt bara kan namnet på 6,5 av dem. Hur många kan du?Christian Olsson om växternas betydelseRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, kl. 21:40

I Sverige har vi lagt in en högre växel när det kommer till att rusta upp vårt försvar. Men det räcker inte med att vi bara lägga pengar på försvaret, det behöver också finnas en bred förankrad folkvilja kring de uppoffringar som krävs. Hur starkt är försvarsviljan i Sverige och inom Natoländerna i Europa? Vilka länder skulle troligtvis förena sig med oss vid en militär konflikt med vår granne i öst? Och varför kommunicerar det svenska försvaret så mycket ideologi i sina reklamkampanjer? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot. Gäst i programmet är Max Villman, tidigare stridspilot inom Flygvapnet, egenföretagare och Youtuber.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Det protesteras mot överturism i Sydeuropa och även här i Sverige har debatten om turismens påverkan blossat upp. Frågan om en turistskatt eller turistavgift ligger på bordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Protester i SydeuropaDenna sommar tågar åter igen tusentals demonstranter längs gatorna i populära turistorter för att visa sitt missnöje med turismen. Bostadspriser drivs upp, naturen utsätts för slitage och politikerna tar inte ansvar menar de som protesterar.Välkomna – men vem betalar notan?Även i Sverige finns en diskussion om turism kostar mer än den smakar och vad det i så fall går att göra åt det. I Sverige finns ett antal, ofta ganska små, kommuner som präglas starkt av besöksnäringen. Men är det rättvist att skattebetalarna står för notan när räddningstjänst, renhållning och avlopp måste dimensioneras för att klara besökstrycket?TuristavgiftTanken på en turistavgift eller turistskatt har åter igen kommit på tal. Men besöksnäringens branschorganisation tror att det skulle få turister att konsumera mindre eller resa någon annanstans. Men Linda Vismer, som jobbar med hållbarhet inom turism, säger i Ekonomiekot Extra att det kan bli precis tvärt om. Producent och programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Linda Vismer, jobbar med hållbarhet inom turism, ordförande NaturturismföretagenLovisa Högberg, nationalekonom knuten till turismforskningscentret ETOUR, MittuniversitetetAnna Wallén, näringspolitisk chef VisitaAnders Gunnarsson, sakkunnig inom näringslivsfrågor SKRJan-Olof Larsson (s), kommunpolitiker SotenäsDani Comas, talesperson proteströrelsen på Mallorca

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmenUSA:s president Donald Trump har föreslagit att förvandla Gaza till en ”riviera” med en ”handelshubb”. Nu vill israeliska politiker bygga en ”humanitär stad” dit palestinierna ska flyttas. Vad skulle det innebära om planerna blev verklighet – och hur har stadsplanering använts på liknande sätt genom historien? Hör Ekots utsända Lina Malmers, Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och Klas-Göran Karlsson, professor i historia.Konservativa Trumpanhängare i USA vill befolka landet med ”rätt sorts” barn. Ekots Robin Olin möter en fyrabarnsfamilj i Pennsylvania – som kallar sig för ”pronatalister” – och siktar på 12 barn.Det har nu gått fyra månader sedan en person i Västsverige vann hisnande 1,25 miljarder kronor på Eurojackpot. Men vad betyder det att vinna en så stor summa – och vad skulle man göra med pengarna? Det här är någonting som vår reporter Lotta Myhrén tänker mycket på.Krönika Ulrika Knutsson.Panelen med Aftonbladets Zina Al-Dewany, Dagens Arenas Jesper Bengtsson och Riks Richard Sörman.I andra timmenVärme, brist på vatten och risk för bränder på många håll i landet denna helg. I Sverige är vi vana vid god tillgång till vatten – men kring somrarna går det inte längre att ta för givet. Vad har vi för relation till vattnet egentligen? Godmorgon Världens Erika Norberg har hälsat på hos tre olika personer i samma mycket torra kommun.Till hösten slutar Maria Persson Löfgren som Rysslandskorrespondent och det blir Fredrik Wadström som tillträder och bevakar central- och Östeuropa. I Godmorgon världen berättar hon om de år hon upplevt, beskrivit och analyserat – om hennes besök i Moskva innan Sovjetunionen föll, om det ryska 90-talet och om landets förändring under president Putin.Försäljningen av husbilar i Sverige har ökat med 64 procent jämfört med förra året. Vad är det som får svenskarna att välja mobilt boende och ge sig ut på vägarna? Godmorgon världens reporter Sara Olsson begav sig till en camping.När det uppdagades att migrationsminister Johan Forsells son varit aktiv inom våldsbejakande extremism väcktes frågan om föräldraansvar. Men vad vet forskningen om hur det är kring ett svenskt köksbord där det högerextrema perspektivet väcks hos unga? Vilka är dem? Vilka är föräldrarna? Och hur hjälper man? Christer Mattsson på Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet har studerat ”exitprocesser” och återintegrering i samhället.Satir Radioskugga.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Nicola Pryke

Fjärde juli slår turkisk polis till i gryningen och griper en av Sveriges mest jagade gängtoppar, Ismail Abdo, och flera av hans allierade. En av dem Fjällräven har gäckat norsk polis i flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det ska inte finnas en plats i världen som är trygg för grovt kriminella”, säger Jessica Nilsson på NOA, polisens nationella operativa avdelning.När den internationellt efterlyste Ismail Abdo – “Jordgubben” – grips drar svenskt rättsväsende en lättnadens suck. I Sverige misstänks han ligga bakom mordplaner och det genom tiderna största svenska knarkbeslaget; 1,3 ton kokain som tullen upptäckte i Nynäshamn. Gripandet i Turkiet är frukten av ett samarbete mellan svenska och turkiska myndigheter med hemliga möten och utbyte av underrättelseinformation. Även norska myndigheter har varit delaktiga. Tre norska medborgare grips vid tillslaget. En av dem är en norsk gängledare som kallas för “Fjällräven”.Teorin är att Fjällrävens nätverk samarbetar med Ismail Abdos Rumbanätverk och den norska gängledaren ska ha “importerat” den svenska modellen med unga svenska utförare som rekryteras för att utför morduppdrag i Norge, berättar kriminalreportern Sverre Holm-Nilsen på norska TV-bolaget NRK“Vi hade inte sett något av det här i Norge tidigare så det här blev en stor sak som skapade debatt i Norge”, säger han.Totalt grips över tjugo personer i den turkiska gryningsräden och hundratals kilo knark, värdepapper, kontanter och fordon tas i beslag. Abdo och flera av hans allierade är nu häktade misstänkta för brott begångna i Turkiet. Han kan inte utlämnas till Sverige eftersom han har turkiskt medborgarskap, och nu återstår att se om han ställs inför turkisk domstol och på så sätt förlorar sin makt att styra över sitt svenska brottsnätverk. ”Jag tror att det här kommer att gå hela vägen. Turkiet har varit ganska offensiva i sin kommunikation och visat bilder och filmer på gripandet. Kommunicerat ganska stolt över det här”, säger Christoffer Bohman, tidigare polischef och expert på brottsförebyggande frågor. Han märker redan att gripandena i Turkiet skakat om i den undre kriminella världen:”Det finns de som efter det här gripandet har börjat ta sig till Sverige. Nu är man inte onåbar längre”.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoReporter: David OhlssonProducent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige är deckare (kriminalromaner) den mest populära av alla genrer. Samtidigt är skandinaviska deckare väldigt populärt utomlands, och det har fått namnet 'nordic noir'. Varför är det så populärt? Om du vill börja läsa böcker på svenska rekommenderar jag att börja med en lättläst bok, varför inte av Camilla Läckberg? T ex här.   Transkript   Ja, hallå, hallå, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och dagens avsnitt ska handla om varför det är så populärt med deckare. Och deckare, ja, det är ju kriminalromaner. Det kan också vara tv-serier. Och just skandinaviska deckare brukar kallas nordic noir utomlands. ch det är ingenting som vi säger men det har blivit väldigt, väldigt populärt.   Så varför älskar svenskar att läsa om mord och brott och död och poliser? Och varför älskar världen svenska deckare? Och ja, Nordic Noir helt enkelt. Ja, inte bara svenska utan skandinaviska. Och innan vi börjar ska jag tacka en ny patron som heter Harry. Så tack Harry för att du stödjer podden. Och för alla som vill stödja podden och bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Då får du tillgång till transkript till alla avsnitt. Perfekt för dig som fortfarande tycker det är lite svårt att följa med i de här avsnitten och du vill kanske lära dig nya ord. Så det är perfekt med transkriptet. Och speciellt att läsa och lyssna samtidigt. Det är ett väldigt, väldigt bra sätt att lära sig hur talspråk fungerar, alltså den talade versionen av språket. Det kostar bara 5 euro per månad. Om du betalar 10 euro per månad så får du också uttalsövningar varje vecka. Där du får repetera och skugga ord och meningar i specifika övningar som kommer på mejl. Så gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och bli patron. Så tack, tack till alla som är patrons, för det är ni som gör podden möjlig.   ...för hela transkriptet, klicka här

Att levandegöra fakta med personliga berättelser har vuxit från nischad boktrend till att bli en helt egen genre i Storbritannien. Vi träffar några av de tongivande författarna bakom utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången den 18 december 2024. Under de senaste två decennierna har en ny litterär våg sköljt över Storbritannien – ”Nature Writing”. Det är en genre som förenar faktabok med personliga berättelser och har biografiska inslag. Från att ha varit en nisch för hängivna naturälskare har ”Nature Writing” vuxit till en helt egen genre inom brittisk litteratur.I Sverige finns exempel som Nina Burtons Livets tunna väggar, Kerstin Ekmans Gubbas hage och Patrik Svenssons Ålevangeliet som tog Sverige med storm. Vi möter Kathleen Jamie (Findings) samt The Guardian-journalisten Patrick Barkham som dels skrivit egna naturskildringar, dels gett ut en biografi om den alltför tidigt bortgångne kultförfattaren Roger Deakin (Waterlog). Alla tre har dom har fängslat läsare med sina tankeväckande skildringar av människans förhållande till naturen, och är några av namnen bakom trenden.Vad är det som ligger bakom genrens framgång? Följ med när vi utforskar den fascinerande historien bakom ”Nature Writing”– trenden som satte ”faktaboken” i ett nytt ljus.Reporter:Mats Ottossonmats.ottosson@sr.seProgramledare:Jenny Berntsson-Djurvalljenny.berntsson-djurvall@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I Sverige blir barn till illegala invandrare inte medborgare. Men det blir de i USA, och detta vill nu Donald Trump ändra på. Läkaren och USA-kännaren Erik W. Larsson berättar om det amerikanska medborgarskapets invecklade historia. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Karoline Noer har sovet i samme seng som Sveriges værste voldtægtsmand. I Sverige er han kendt som 'Nytorgsmanden', men da Karoline Noer boede i Stockholm, kendte hun ham som Andreas Holm. Han var hendes ven og udlejer af en lejlighed på Nytorget, hvor Karoline Noer boede. Først senere går det op for hende, at hendes seng har været et gerningssted for utallige voldtægter og overgreb. Nu er 'Nytorgsmanden' igen tiltalt for en grov voldtægt og flere seksuelle overgreb. Denne gang kan sagen potentielt få konsekvenser for det svenske retssystem. For hvad stiller man op med en serievoldtægtsforbryder? Det spørgsmål stiller vi Karoline Noer, vært og journalist på Ekstra Bladets podcast 'Afhørt'. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 30. maj 2025.

Har du hört talas om difteri? Sjukdomen kan leda till att du kvävs till döds. I Sverige får skolbarn vaccin mot difteri som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet, men med tiden behöver dosen fyllas på. När är det dags att fylla på vaccinet? Och vilka fler vaccin, som vi tog när vi var barn, behöver vi en ny dos av? Gäst: Tina Crafoord, överläkare och chef för vaccinationsprogrammet på Folkhälsomyndigheten. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

I veckans avsnitt möter jag inspirerande Ellen Nielsen som blev headhuntad av Kanye West vid 20 års ålder och sedan dess har arbetat med några av världens största artister som fotograf och creative director. Hon beskriver själv sitt arbete som att hon ”jobbar med att se saker” och att det kan ta sig uttryck både i det visuella men också att se människors inre. I Sverige har hon jobbat med artister som bland annat Fricky, Cleo och Yung Lean för att nämna några. För mig är Ellen en riktig förebild när det kommer till att både ha integritet och mod att våga agera på det som är linjerat och att ha tillit till att livet vill oss väl. I det här samtalet pratar vi om hennes resa och dyker in i perspektiv som bland annat: - Vikten av att våga säga nej till erbjudanden som inte linjerar och att ha tillit till att det som är menat dig kommer att komma din väg- Att släppa taget om behovet av att kontrollera saker i livet och att våga kapitulera inför det som är- Vad det innebär att välja ”the path of least resistance” dvs följa det som känns flowigt och samtidigt inte vara rädd för sitt mörker och sin smärta Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://www.instagram.com/__e____n/Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten