Podcast appearances and mentions of frida ramstr

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Finns det leksaker som innehåller farliga kemiska ämnen och hur ska vi i så fall kunna undvika dessa? I det här avsnittet av podden diskuterar vi vad som kan vara bra att känna till för dig som ska handla leksaker. Vi pratar bland annat om leksaker på internet, batteridrivna leksaker, parfymerade leksaker, begagnade leksaker och plastleksaker. I avsnittet medverkar Karin Alkell som arbetar med rådgivning och Frida Ramström som är inspektör. Programledare är Kristina Falk Törnquist, webbredaktör och kommunikatör.

Kemiska ämnen används till mängder av bra saker som vi har användning för i vår vardag. Men ämnena kan orsaka skador på både människor och miljö. Kjell Eriksson besöker bloggaren Anna Rydne som har bestämt sig för att leva så kemikaliefritt som möjligt. Han träffar även inspektören Frida Ramström på Kemikalieinspektionen. Och så får Clara Lidström, känd som Underbara Clara, i uppdrag att rädda jorden på 60 sekunder.

Kemiska ämnen används till mängder av bra saker som vi har användning för i vår vardag. Men ämnena kan orsaka skador på både människor och miljö. Kjell Eriksson besöker bloggaren Anna Rydne som har bestämt sig för att leva så kemikaliefritt som möjligt. Han träffar även inspektören Frida Ramström på Kemikalieinspektionen. Och så får Clara Lidström, känd som Underbara Clara, i uppdrag att rädda jorden på 60 sekunder.

Ett axplock ur vinterns program. Bland annat handlar det om kosttillskott som vi köper i mängder i form av vitaminer, mineraler, bantnings- och prestationshöjande piller, men utan att riktigt veta vad de innehåller. Kontrollen av kosttillskotten är dessutom bristfällig och tillsynen måste skärpas menar kritiker. Matilda Ernkrans, (s) ordförande i riksdagens miljö och jordbruksutskott och Lars Lilja, vice ordförande i Dopingkommissionen debatterar. En liknande problematik finns när det kommer till mensskydd så som tamponger och bindor. Något kvinnor har nära huden och inne i kroppen under stora delar av sina liv. Ändå är det svårt att veta vad dessa produkter faktiskt innehåller. Frida Ramström från Kemikalieinspektionen besöker studion. Dessutom tittar vi närmare på hur världens största sociala nätverk, Facebook, gör oss användare till potentiella reklampelare för företag. Och var man ska åka om man vill resa med ett etiskt gott samvete med hjälp av Vagabonds reseredaktör Per J Anderss

11 000 tamponger. Det är så många som en kvinna i genomsnitt använder under en livstid. Till det kommer bindor och andra mensskydd, produkter som kvinnor har nära huden och även inne i kroppen. Trots det är det svårt att få reda på vad dessa produkter faktiskt innehåller. Frida Ramström från Kemikalieinspektionen reder ut varför. Prästen Pontus Gunnarsson har valt att leva på 61 kronor per dag, samma dagersättning som en asylsökande får. Varför har han valt att genomföra detta sociala experiment, som han kallar det? Och hur har det påverkat honom? Snart måste vi konsumenter börja använda färre plastkassar, enligt ett direktiv från EU. Frågan är bara hur det ska gå till. Vad ska vi bära hem maten med istället? Finns det något som är lika enkelt och behändigt?