Podcasts about medverkar

Den svenske frilansjournalisten Joakim Medin sitter fängslad i Turkiet anklagad för brott som ofta används för att tysta lokala journalister och oppositionella. Men att utländska journalister fängslas i Turkiet är relativt ovanligt. Är det en upptrappning vi ser? Medverkar gör Reportrar utan gränsers Martin Roux som bevakade rättegång ett av två i Ankara.

I SvD:s nya poddserie Hacka livet får du handfasta råd för en enklare och roligare vardag. I första avsnittet bjuder vi på sex experttips för bättre minnesförmåga – och framtida hjärnhälsa. Att leta efter bilnycklarna, mobilen eller glasögonen kan vara frustrerande. Men att faktiskt hitta dem är även en vetenskap. Moa Larsson, reporter på SvD, har samlat experternas bästa strategier i konsten att hitta borttappade saker. Medverkar gör också: Eric Steijer, insatsledare vid Missing People Stockholm. Lyssna på hela avsnittet? Bli prenumerant på svd.se/hackalivet Programledare: Yael Seligsohn Producent: Elin Roumeliotou Ljudlägging: Blenda Setterwall Klingert Redaktör: Moa Larsson Mix: Timmie Strandberg Klipp från: Youtube och The Ring Finders Kontakta oss på: hackalivet@svd.se

I SvD:s nya poddserie Hacka livet får du handfasta råd för en enklare och roligare vardag. I första avsnittet bjuder vi på sex experttips för bättre minnesförmåga – och framtida hjärnhälsa. Att leta efter bilnycklarna, mobilen eller glasögonen kan vara frustrerande. Men att faktiskt hitta dem är även en vetenskap. Moa Larsson, reporter på SvD, har samlat experternas bästa strategier i konsten att hitta borttappade saker. Medverkar gör också: Eric Steijer, insatsledare vid Missing People Stockholm. Lyssna på hela avsnittet? Bli prenumerant på svd.se/hackalivet Programledare: Yael Seligsohn Producent: Elin Roumeliotou Ljudlägging: Blenda Setterwall Klingert Redaktör: Moa Larsson Mix: Timmie Strandberg Klipp från: Youtube och The Ring Finders Kontakta oss på: hackalivet@svd.se

Han är golfens guldgosse och världens bästa spelare i början av 2000-talet. Men allting förändras när Tiger Woods otrohet avslöjas. Det är starten på en berg- och dalbana kantad av skador, operationer och en sällan skådad comeback. Repris från 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar gör:Henrik Stenson, golfproffs och Sveriges hittills enda majorvinnare på herrsidan.Wille Schauman, golfexpert och f.d. golfproffs.Fanny Sunesson, caddielegendar som bl.a. hjälpt Nick Faldo till fyra majortitlar.Dokumentär av Cecilia Marqvard, 2020. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I avsnitt 446 gästade fotbollshistoriker Mikael Häggström Sporthuset och minns Allsvenska premiärer. I ett samtal med Tommy Åström ger han oss lite perspektiv på den Allsvenska historien och dess premiäromgångar. Medverkar i podden gör även Jens Fjellström och Lasse Granqvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett avsnitt om flera forskningsprojekt som bedrivs för att säkra vår tillgång till rent vatten. Det är allt ifrån cybersäkerhet inom dricksvattensystemet, arbetet inom Nationellt Beredskapslaboratorium för vatten (NBV), ett projekt som syftar till att förhindra sabotage och spridning av farliga ämnen, samt hur spektroskopiska metoder kan användas för att identifiera biologiska ämnen i vattnet. Medverkar gör FOI-forskarna Emelie Samuelsson, David Sundell, Per Jonsson, Jörgen Gladh och David Lindahl, samt Maria Hellmér, från Livsmedelsverket. 

Vi pratar om de goda resultat som vi sett med urea, om vigödslar för lite svavel eller inte och huruvida inhibitorer är något att ha i svensk växtodling. Vi tar också tag i fråga kring tidiga angrepp av gulrost i höstvetet. Vad visar egentligen våra försök – spelar tidiga angrepp egentligen någon roll? Och så får du tips kring hur du ska lägga upp din svampstrategi.Medverkar i det här avsnittet gör: Mikael Thörner(produktchef växtskydd), Madeleine Mortin (produktchef utsäde), Emil Månsson (Växtråd) och Lydia Norin (Växtråd).Programledare: Joakim Hugoson, marknadskommunikatör.

Denna vecka presenterar vi bandy i kärleksbombningen. En av Sveriges mest anrika sporter som till helgen dessutopm har sin traditionsenliga SM-final på herr- och damsidan. Medverkar i podden gör Jonas Claesson, Tommy Åström, Lasse Granqvist, Jens Fjellström och Björn Alverfeldt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det mesta i den politiska debatten handlar om förändring: partier lovar nya reformer och väljare efterfrågar nya lösningar. Samtidigt pressas politiken av hastig teknikutveckling och en ström av kriser. Ett fungerande samhälle utmärks emellertid inte bara av ständiga förändringar utan också av en hög grad av kontinuitet. Långsiktiga institutioner, förutsägbara spelregler och hållbar infrastruktur är en förutsättning för både ekonomisk utveckling och politisk stabilitet. Men hur når vi dit? Veckans poddavsnitt är en inspelning av ett boksamtal på Timbro. Medverkar gör Anna Persson, Olof Hallonsten, Joakim Wernberg och Pär Isaksson. Samtalet leds av Andreas Johansson Heinö.   ** Samtalet utgår från antologin Kontinuitet och förändring: Essäer om spårbundenhet i samhället. Läs mer om och beställ den här: https://timbro.se/forlag/kontinuitet-och-forandring-essaer-om-sparbundenhet-i-samhallet/ 

Det ser mörkt ut för pressfriheten i Östeuropa. I Ukraina rapporterar journalister med livet som insats, länder inför “agentlagar” för att kväva oberoende medier och journalisten Rasmus Canbäck hängdes ut i regimtrogna medier i Azerbadjan som ett sätt att tysta hans rapportering. Hur har det kunnat gå så långt, och hur kan vi vända utvecklingen? Medverkar gör Katarina Carlsson, verksamhetschef för RSF Sverige. Vi hör också frilansjournalisten Rasmus Canbäck som bevakar Östeuropa.

Det är Vasaloppsvecka och vi har plockat fram allt vi har på temat Vasaloppet från arkivet. Medverkar i podden gör Tommy Åström, Lasse Granqvist och gästen Håkan Ottosson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Nu när snön just slutat yra efter svenska rallyt uppe i Umeå har vi letat fram gamla kärleksbombningar av rally och ikoner runt rallysporten. Häng med när Sporthuset bjuder på en dubbelhyllning från arkivet. Detta är en kärleksbombningen av rally i stort och Stig Blomqvist, en av rallysportens stora stjärnor från förr. Medverkar i podden gör Tommy Åström, Lasse Granqvist, Miro Zalar och SVT sports expert Jonas Kruse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den urbana normen vill få oss att tro att staden befolkas av innovativa och pålästa människor medan boende i landsbygder och mindre orter är bakåtsträvande och faktaresistenta. Och fördomar runt attityden kring klimatfrågan är inget undantag. Går det att förändra den förlegade bilden? Och vad får vi veta efter 200 intervjuer med personer i mindre orter och på landsbygderna om hur de ser på sina möjligheter att ställa om klimatsmart? Intervjuer som genomfördes av Lisa Pelling och Marika Palmér vilket resulterade i boken 'Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen'. Medverkar gör: Lisa Pelling Chef för tankesmedjan Arena Idé och ledarskribent på Dagens Arena. Har tillsammans med Marika Palmér Rivera skrivit boken Livet som pågår här - samtal om klimatet och omställningen. Marika Palmér Rivera Utredare inom rättvis klimatomställning på LO:s enhet för samhällspolitik. Terese Bengard Verksamhetschef för riksorganisationen Hela Sverige ska leva (och landsbygdsinfluencer). Har skrivit boken Världens mittpunkt, till landsbygdernas försvar. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Tisdagen den 4 februari 2025 är för alltid inskriven i historieböckerna. Det som börjar som en helt vanlig skoldag i Örebro slutar i ofattbar tragik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tio personer gick till skola och jobb men kom aldrig hem igen. Flera av de döda gick i samma klass och studerade till undersköterska, och flera var anställda av Örebro kommun. Den yngsta blev 28 år, den äldsta 68. När vi spelade in det här avsnittet på onsdagen så vårdades fortfarande fem personer på universitetssjukhuset i Örebro, två av dom på intensiven. ”Polisen säger åt oss att blunda men ja, vi ska ju ställa oss upp på led och hålla varandra, en hand på den andra axeln men när jag kommer till dörren där så... Även fast jag inte ville titta så öppnades ögonen. Och jag såg, det var så mycket blod”, berättar läraren Lasse Nilsson, som befann sig i omedelbar närhet till skytten – som sedan tog sitt eget liv inne på skolan. I det här avsnittet möter vi också Hanan, syster till 28-årige Salim som föll offer för mördarens kulor. Mitt i infernot på Risbergska skolan så rings ett videosamtal till Salims fästmö. Salim ligger på golvet och säger att någon skjuter på skolan, och att han är skjuten.Dagarna efter dådet, den första skolskjutningen i Sverige och den värsta masskjutningen i vårt lands moderna historia, lamslår sorgen Salims familj. Det vet att något har hänt honom men det dröjer innan de får en bekräftelse från polisen. Nu på fredag ska han begravas. ”Vi tänkte att det är en speciell dag till speciell person, det är alla hjärtans dag”, säger systern Hanan. I det här avsnittet hör du också polisen Lars Bröms, som lett arbetet med identifieringen av offren, och Kristoffer Zickbauer, polisens utredningsledare, om hur man kartlägger den misstänkte gärningsmannen – 35-årige Rickard Andersson – och vad hans motiv kan ha varit. ”Det är oerhört viktigt att alla avlidnas familjer, skadade, skadades familjer och samhället i stort får reda på vad som hände”, säger Kristoffer Zickbauer.Medverkar gör även Katie Cohen, från Totalförsvarets forskningsinstitut, som är medförfattare till en rapport om ensamagerande våldsverkare och digitala spår.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReportrar: Pernilla Wadebäck och Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den här veckan har vi letat upp allt som har med Canada Cup och World Cup att göra. För till veckan så väntas 4 Nations borta i Nordamerika där världens bästa hockeyspelare gör upp. Vi hämtar veckans kärleksbombning från två olika avsnitt av Sporthuset och förkovrar oss i världens bästa ishockeyturneringar. Medverkar gör Lasse Granqvist, Tommy Åström och Jens Fjellström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en grusig strand i England skapade regissören och författaren Derek Jarman en ovanlig trädgård där han fick livet att spira i en ogästvänlig miljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Sedan 1991 så har Leadermetoden varit en hörnsten i EU:s arbete för landsbygdsutveckling. Den stolta parollen är att metoden bygger på lokalt engagemang, underifrånperspektiv och samverkan. Men vad betyder det i praktiken? Och vad händer när EU:s strategier och de som jobbar med lokal utveckling av landsbygden möts i verkligheten? I det här avsnittet får vi bland annat höra om Leaders så kallade mervärden och om vad två nya rapporter kommit fram till i frågan. En på nationell nivå och en på regional nivå. Medverkar gör Marion Eckardt, Kerstin Hallenborg och Göran Hallin. Programledare: Helene Almqvist Producent: Ingrid Whitelock

Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice LööfReportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.Programledare:Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog. Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf.

I veckans kärleksbombning från arkivet dammar vi av mera tennis. Det var i dagarna 40 år sedan Sverige vann Davis Cup i Scandinavium och det för våra minnen tillbaka till december 1984 och det tennisfenomen Sverige då upplevde med åtta(!) svenska namn med på topp-100-rankingen. En mäktig tid för svenska tennis som vi valt att kalla "Det svenska tennisundret". Kärleksbombningen är hämtat från avsnitt 105 av Sporthuset som kom ut hösten 2017. Medverkar gör Tommy Åström, Lasse Granqvist och Miro Zalar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkustenI två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner. Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar. Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar. I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.Dokumentären i två delar är gjord 2024.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

Flimmer, infarkt och dubbelslag. Kan man göra något för att inte drabbas? Och hur går man vidare när det redan hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?Svaren går att finna i kost, motion och stress. Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice Lööf

Marie Lundström bjuder in artisterna Ellen Sundberg och Johan Johansson för ett samtal om Kjell Höglunds egensinniga låtpoesi. Båda två sjunger och spelar en Kjell Höglund-låt i studion! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio dyker vi ner i Kjell Höglunds musikverk som levt vidare genom decennier, med låtar som ”Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför”, ”Genesarets sjö” och ”När tåget lämnar perrongen”. I höst har det kommit en bok, Kjell Höglund och hans värld, där författaren Anders Sundelin tecknar sin bild av låtmakaren.I programmet hör vi sångerskan och musikern Ellen Sundberg, som tolkat Kjell Höglund på albumet ”Du sålde din biljett” och turnerat med hans låtar. Medverkar gör även Johan Johansson, punkveteran och producent, som ligger bakom albumet Det tredje årtusendet med Ellinor Brolin, med nya texter och tolkningar av Höglund. Han har även spelat länge ihop med Kjell Höglund och producerade hans sista album, Pandoras ask, från 2006.Sångaren och låtskrivaren Kjell Höglund, som fyller 80 nästa år, föddes och växte upp i Östersund. Han bor idag på ett äldreboende och har slutat uppträda på scenen. Han debuterade med albumet Undran 1971 och har sammanlagt givit ut 14 studioalbum. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Märta Myrstener

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

En höstmorgon från Världsarvet Falun med november-naturtips från biologen Karin Runesson och Naturmorgons lyssnare. Vi besöker också en riktigt stor oxel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Att skämta med sin omgivning kan vara både förlösande och riskabelt. Ett skämt kan både inkludera och exkludera och den som skojar besitter en särskild sorts makt. Men det är mottagaren av skämtet som avgör om det blir succé eller platt fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Humorn har också en viktig plats inom vården. En svårt sjuk patient som kan få läkaren att skratta åt dens skämt kan återerövra makten för en stund, känna sig mer som sig själv. Och även i terapirummet kan ett skämt om något som uppstår i rummet leda till ett förlösande skratt som jämnar ut maktbalansen mellan patient och terapeut.Sjukhusclownen Susanne jobbar på en avdelning för svårt sjuka barn på Huddinge sjukhus.- Det här är en känslig scen - ingen har kommit hit för att se clowner. Ibland är vi med som avledning, vid till exempel provtagning. Ofta placerar vi oss längst ned i hierarkin för att ge barnet en känsla av kontroll, berättar Susanne.Och självklart tar Kropp & Själ sig även till en lika älskad som hatad scen - ståuppkomikerns. Ett ställe där samspelet mellan komiker och publik är helt avgörande. Medverkar i programmet gör Per Naroskin, psykolog, författare, ståuppkomiker och föreläsare. Hanna Söderlund, universitetslektor vid Umeå universitet som forskar om makt. Peter K Andersson, historiker och författare.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanClara Lowden är producent

Veckans kärleksbombning från arkivet går i basketens tecken. Jordan, Magic Johnson och Dream Team avhandlas i tre delar från tre olika poddar.Medverkar gör: Jens Fjellström, Lasse Granqvist samt Tommy Åström. Till sin hjälp har de Viktor Petrovski, Miro Zalar och Thomas Johansson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att sträcka ut handen till en ännu okänd kärlekspartner är en balansgång. Att visa vem man är och vad man söker är centralt. Hur presenterar vi oss själva när vi vill locka till oss en livskamrat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje ord måste vägas på guldvåg, oavsett om det handlar om en text på en dejtingapp eller en klassisk kontaktannons i tidningen. Det blir tydligt hemma i soffan hos Johnny.- Alla tjejer som heter Therese är bra människor. Johnny är singel och har varit ute i dejtingdjungeln i fem år. Han sitter med telefonen i handen och har precis svajpat fram en tjej han gillar. Therese.Men så kommer meningen. De där orden i presentationstexten som får Johnny att än en gång tappa hoppet och lägga ifrån sig telefonen.- Hon skriver ”Jag vill att vi ska vara det där paret som vännerna kallar självklara”. Nu blir det så där igen. Jag tycker att det är synd liksom. Varför måste det vara så svart på vitt hur det ska vara? Där blev det tyvärr stopp för mig, suckar Johnny.Medverkar i programmet gör bland andra Minna Höggren, journalist och författare till boken Kärleksgapet, samt Josefin Englund, historiker som skrivit en avhandling om kontaktannonser.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanClara Lowden är producent

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Ångestklump i magen varje måndag eller lätta steg till morgonbussen? Jobbet är en central del i många människors liv, men hur ska man göra för att trivas? Och är det viktigt att det är meningsfullt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa människor tycker att arbetet är så pass meningsfullt att de inte kan sluta jobba. Sadelmakarmästaren Rolf Stenberg har jobbat i 75 år. Han fyllde 90 år förra veckan och har inga planer på att pensionera sig. – Ingen av mina jämnåriga kamrater finns längre. De gladde sig när de fick pension, tog det lugnt och nu är de borta, säger han till vår reporter vid ett besök i läderbutiken där han jobbar tillsammans med sin dotter. Det är förstås inte alla förunnat att känna samma arbetsglädje som Rolf, men en sund inställning till sitt jobb bidrar till en ökad livskvalitet. – Någonstans tycker jag i grunden att det är viktigt att man ska göra bra ifrån sig på jobbet. Men jag tycker men tycker det är viktigt med gränssättning, jobbet ska inte flyta ut över fritiden, men man är skyldig att göra sitt bästa under de timmar man är på jobbet, säger Nicolas Jacquemot, som skrivit boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare.Medverkar gör Nicolas Jacquemot, aktuell med boken Meningen med arbetslivet – handbok för dig som vill vidare, Mats Ekdahl, författare som skrivit boken Jobbet och Roland Paulsen, sociolog vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet är en återutsändning från november 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Hur är det att leva olika liv beroende på om det är udda eller jämn vecka? När ett hem ska bli två kan det vara mycket logistik och planering för att få allt att rulla smidigt men också känslor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har funnits mycket diskussioner om hur barnen mår av att flytta mellan två hem. Men på senare tid har forskare kommit fram till att växelvis boende kan skydda barnen i en separation. Men det finns såklart andra saker som är viktiga att tänka på som förälder.– Det absolut överordnade när det kommer till att ge barn bra förutsättningar är att man begraver parrelationen och eventuella stridsyxor i den. Istället ska man satsa på att bygga ett stabilt föräldraskap tillsammans, säger barnpsykologen Malin Bergström.Det är svårt att komma ifrån att en separation innebär mycket känslor för alla parter – skuld, sorg och längtan. Hur kan man som vuxen förälder hantera sina känslor så att de inte går ut över barnet?– Just apropå längtan måste man fråga sig själv, när man ringer till barnet hos den andra föräldern för att säga godnatt, om det är hjälpsamt för mitt barn att jag ringer eller om det är hjälpsamt för mig, säger psykologen Maria Farm, aktuell med boken Vardag med varannan vecka.Medverkar gör Maria Farm, psykolog, aktuell med boken Vardag med varannan vecka och Malin Bergström, barnpsykolog.Med i programmet är också Orvar Löfgren och Jonas Frykman professorer emeriti i etnologi vid Lunds universitet som skrivit boken Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet och Caroline Uggla, doktor i evolutionär antropologi och docent i demografi vid Södertörns högskola och Stockholms universitet och aktuell med boken Familjeformeln.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Simon SarneckiProducent Alice Lööf

Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen! Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta. Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

1980 släpps det första numret av Okej, fylld av bilder och artiklar om de hetaste artisterna. Hans Hatwig får 3 nummer på sig att bevisa att den går att sälja. Men snart rasar debatten bland de vuxna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Hatwig skapar tidningen OkejHans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister. Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig. De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger.Medverkar gör:Hans Hatwig, grundare av tidningen OkejJörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktörDokumentären är gjord 2024.Reporter: Malin MarckoProducent: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Ola Hemström

Vill man få en förändring i sitt liv så kan man inte fortsätta i gamla hjulspår. Det låter logiskt - men hur gör man? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Man ska inte alltid göra tvärtom. När man mår bra är det ofta bra att följa sin magkänsla, säger psykologen Stefan Pagréus, aktuell med boken Tvärtom. – Men när vi mår sämre brukar vi få impulser som får oss att må ännu sämre, till exempel brukar vi jobba ännu hårdare när vi är stressade, fast det vi egentligen skulle behöva är återhämtning, säger han. Någon som utmanar den rådande samhällsidén, och tänker tvärtemot gemene man om hur länge vi ska leva, är filosofen Patrick Linden, som vägrar acceptera döden. – Jag vill inte se ett slut, säger han. Medverkar gör Stefan Pagréus, psykolog som är aktuell med boken Tvärtom, Patrick Linden, filosof som skrivit boken Mot döden och Marika Smith, sexinspiratör aktuell med boken Buffésex. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Ge barnet en sömnrutin, glöm inte bort dig själv när man blir pappa översköljs man med råd från olika håll, men det kan vara svårt att navigera i hur man ska värdera dem. Vad rör sig i huvudet på en nybliven pappa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kropp & Själs reporter Jonatan Loxdal fick barn för ett halvår sedan. Trots alla välmenande råd har han flera obesvarade frågor, och söker upp en person han själv anser är en vettig och bra pappa, för att få svar på dem – sin gymnasielärare Stefan. Hur ska jag tänka att mitt och min frus förhållande kommer ändras? frågar Jonatan. Om man suddar ut sina behov har man ju tillsist inget förhållande, resonerar han. – Nej, men ni har ett barn ihop och det barnets behov är mycket större och starkare än vad dina är. Men måste man sätta sina egna behov helt på paus?– Nej, det är därför man är två, förhoppningsvis. Är man två kan man balansera det här så man kan få både och, men man kan inte få allt. Medverkar gör: Stefan & Michael Einhorn, aktuella med boken Handbok i (miss)lyckat föräldraskap, Henning Årman, postdoktor på Stockholms universitet som forskar i projektet Pappa med barn, Elia Psouni, professor i utvecklingspsykologi vid Lunds universitet och Maria Wängqvist, leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Små partiklar far runt i luften utan att man märker det kemikalierna och gifterna som omger oss. De finns i hemmet, i dammet, i luften och effekterna av dem kan ärvas över generationsgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har man fokuserat mycket på hur gravida kvinnors exponering för giftiga ämnen påverkat fostret. Men i toxikologen Oskar Karlssons forskning har han visat att pappornas livsstil och livsmiljö är viktigare än man förut trott. Han menar att riskerna när det gäller pappans exponering varit väldigt nonchalerande.Att skydda sig mot farliga miljögifter är inte helt lätt eftersom man kan stöta på dem lite varstans. Men störst risk att exponeras för dem löper vi med de gifter vi kan få i oss, enligt toxikologen Mattias Öberg. – Framförallt via våra livsmedel och dricksvattnet. Men lyssnar man på kostråd och lokala råd från kommuner i områden som är förorenade, kan man skydda sig ganska bra, säger han. Medverkar gör: Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet, Frida Ramström, inspektör vid Kemikalieinspektionen, Oskar Karlsson, docent i toxikologi vid Stockholms universitet och Leonard Stockfelt, specialistläkare i arbets- och miljömedicin och forskare inriktad på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Den kan göra ont, förstöra hela dagen och hålla dig sittandes på toaletten timme ut och timme in. När magen inte fungerar som den ska påverkar det välbefinnandet både fysiskt och psykiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – IBS innebär att det sker en ökad signalering från mag-tarmkanalen till hjärnan från händelser i tarmen som i normalfallet inte ska skicka signaler, säger Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi och överläkare på Akademiska sjukhuset. Allt fler som arbetar med IBS-patienter har börjat intressera sig för psykologiska behandlingar, snarare än att bara fokusera på t.ex. kost och livsstil. Psykiskt välmående verkar spela en stor roll. Brjánn Ljótsson är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och har riktat in sin forskning på att undersöka hur exponeringsbaserad KBT kan hjälpa IBS-patienter. – Patienter som till exempel är väldigt bundna till toaletten kan få börja med ett toaschema som innebär att de bara får gå på toaletten under vissa tidpunkter under dagen, säger han. Medverkar gör: Perjohan Lindfors, specialist i gastroenterologi och hepatologi, överläkare på Akademiska sjukhuset samt forskare och docent vid Karolinska Institutet, Brjánn Ljótsson, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, Rana Eizad, ST-läkare som driver Instagramkontot magdoktorn, aktuell med boken Dumma mage och Gabriel Baldanzi, doktorand som forskar om tarmfloran vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

När man ligger i sängen och inte kan somna känns natten evighetslång. Det kan vara restless legs som stör, måsar som skränar utanför fönstret eller orostankarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En sak som kan vara viktig att lyfta fram är att frontalloben blir mindre aktiv när vi är trötta och då är det lättare att känna sig orolig och ledsen och vi får svårare att värdera tankarna och tänka kritiskt, säger Li Åslund, psykolog och sömnexpert. På natten finns inget att distrahera sig med, det är lugnt och tyst och man vet att alla sover. Negativa tankar ger kroppen ett stresspåslag som gör att vi börjar leta efter fler faror och det skapar en tankekedja. – När man inte har några distraktioner så spinner det på, säger Li Åslund. Vad ska man då göra? En sak som kan hjälpa är att tänka att man klarar en dålig natts sömn, menar Li Åslund. – På så sätt avdramatiserar man insomnandet. Vissa kan även bli hjälpta av att skriva ner de tankarna som snurrar i huvudet och sedan lägga undan blocket. Medverkar gör: Li Åslund, psykolog och sömnforskare, Jan Ulfberg, docent och specialistläkare. Medverkar gör också Ulf Ellervik, aktuell med boken Nattens gudar, Kristoffer Bothelius och Christian Benedict, båda sömnforskare vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Chocken av att ha blivit lurad eller bedragen kan ge bestående men. Hur gör man för att ta sig vidare? Hur återfår man tilliten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var inte pengarna som var det värsta, det värsta var insikten att människor kan behandla en så vänligt och samtidigt skära halsen av en mentalt, säger Gitte Pålsson. Hon blev av med alla sina besparingar i ett mycket sofistikerat och avancerat telefonbedrägeri. – Det viktigaste att komma ihåg är att bedragarna är mycket skickligare än offren, säger Marcus Nohlberg, bedrägeriexpert. Vi föreställer oss att det är lätt att undvika att bli bedragen för att vi tänker på enkla bedrägeriförsök utan känlomässig inblandning, menar han. Men om man pratar med de som blivit bedragna, målas situationer upp som skulle vara svåra för vem som helst. – Det är ett brott där det är socialt accepterat att skuldbelägga offret, säger han.Medverkar gör: Marcus Nohlberg, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, Maria Farm, psykolog och parterapeut och Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Balansen är något vi tar för givet ända tills den sviker oss. Utan balans är det svårt att överhuvudtaget röra sig. Hur övar man upp och bibehåller balansen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Balansen avgörs av tre huvudfaktorer; synen, balansorganet i örat och ledkänslighet – att vi inte behöver titta på vår arm för att veta om den är böjd eller sträckt. – Framförallt handlar det om integreringen mellan dessa tre faktorer, säger Wim Grooter, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet. Ett sätt att öva på att integrera de olika balansdelarna är att gå runt i skogen och testa att förlita sig mer på fötterna än på synen, menar Wim Grooten. Lindansaren Klara Mossberg lär ut lindans till gymnasieelever på Cirkusgymnasiet. – En övning går ut på att medvetet isolera vilken del vi balanserar med, t.ex. att stå på ett ben men utan att använda armarna för att hålla balansen och att ha knät rakt, säger hon. Medverkar gör: Tobias Wibble, läkare och postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Wim Grooten, docent, forskare och lektor på fysioterapiutbildningen på Karolinska Institutet och Klara Mossberg, lindansare och cirkusartist som lär ut balans på Cirkusgymnasiet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Är du den som knäpper med fingrarna för att påkalla servitörens uppmärksamhet eller den som säger ifrån när någon spottar på trottoaren? Hur vet man vad som är okej och inte i det sociala samspelet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Den bästa utgångspunkten är att komma ihåg att vi delar på det offentliga rummet, säger vett- och etikettexperten Mats Danielsson. Med det menar han att en bra regel att ha för sig själv är att inte ägna sig åt sådant som vi inte själva kan tolerera att andra gör på publika platser, så som på bussen eller tåget, i en park eller i trafiken. Hur vi är mot våra medmänniskor visar sig dessutom ha stor betydelse. I alla fall vad det gäller återkommande möten i vardagen. Cecilia Henning har forskat på detta och har myntat begreppet “tunna band”. – Det är de relationer som inte räknas till vänskapskategorin, utan de möten man har med exempelvis grannar och som innebär att man känner sig mindre ensam, säger hon. Medverkar gör: Mats Danielsson, vett-och etikettexpert, Jenny Rickardsson, leg. psykolog vid Karolinska institutet och Cecilia Henning, docent i socialt arbete. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent