Podcasts about medverkar

Gör marknadsekonomin människor lyckligare eller olyckligare? Mår vi bra av valfrihet eller gör det oss stressade?  Detta avsnitt är en liveinspelning av ett rapportsläpp där Rutger Brattström presenterar sitt briefing paper på temat. Medverkar gör Johan Norberg, liberal författare, Niclas Berggren från Institutet för näringslivsforskning och Karin Pettersson, förbundssekreterare för LUF och liberal skribent. Samtalet leds av Catarina Kärkkäinen, Ideologiansvarig på Timbro

I det här avsnittet fördjupar vi oss i glaukom, den ögondiagnos som förr kallades grön starr. Visste du att nästan var fjärde patientbesök på svenska ögonkliniker är relaterade till den här sjukdomen? I reportaget får vi träffa Christer Jungstedt som lever med glaukom och är ordförande i Glaukomföreningen Stockholm. Medverkar gör också Christers fru Yvonne, tillsammans berättar de om hur Christer började upptäcka att han såg sämre och hur han fick sin diagnos. De beskriver glaukom som en anhörigsjukdom. Vi får också möta ögonläkare och forskare Gauti Jóhannesson som berättar mer om sjukdomen. Programledare: Isabelle Ulfsdotter Reportage: Anna Bergholtz Redigering: Jan Dahlqvist & Johan Häglerud Ljudtekniker: Jan Dahlqvist & Johan Häglerud

Expeditionen till Bohuslän var bara början. Nu inleder SS-organisationen Ahnenerbe nya vidriga forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den tredje delen av fyra där vi undersöker SS-organisationen Ahnenerbes galna och vidriga forskningsprojekt i skuggan av Bohusläns hällristningar.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.

Det är dags för del 2 av detta specialavsnitt av Martinson Möter, en podd från fadderbarnsorganisationen Compassion. Avsnittet släpps i samband med Mattias Martinsons nya skiva “Mer än ord” som precis har haft release. Du hittar skivan på alla streaming-plattformar där ute. Skivan “Mer än ord” är skapad i samarbete med Compassion och David Media. En EP med 6 sånger skrivna av Mattias tillsammans med både gamla och nya vänner med en gemensam längtan om att skapa något större. Skriva sånger som rör dom stora frågorna och förenar diakoni och tillbedjan. Skivan är producerad av den Norske producenten, trumslagaren och multi-instrumentalisten Konrad Lunde. Medverkar gör också gitarristen Johannes Groth och pianisten och keyboardisten Torjus Vierli. På sång hör du även Therese Martinson, Ina Backendal, Dorothea Granath, Alfred Nygren, David André Østby och Mathias Ekelyck. Och när sången känns sådär extra stor, bred och majestätisk så är det tack vare kören Vivid Gospel. Skivan är mixad av Kristian Sæland.I dagens podd så går Johannes och Mattias igenom alla låtar på skivan. Dom reflekterar kring texterna och Mattias berättar om hur låtarna kom till och om vilka han skrivit tillsammans med. Mattias tar avstamp i hur sånger som snuddar vid missionskallelsen om att nå “The lost, the least and the lonely” slår an något i honom som är väldigt grundläggande för hans värderingar. Något som gått som en röd tråd genom hans liv ända sedan han som barn följde med sin mamma till RIA och fick finnas nära “människor på glid i livet” och hur t.ex. berättelsen om Karl Bertil Jonssons Julafton närt hans Kristna diakoni och plikt. Han berättar om hur sorgen och förlusten efter en nära vän 2014 gjorde det omöjligt att skriva sånger under lång tid och hur resan med sångerna till “Mer än ord” och vägen till att vilja och våga skriva igen var att göra det tillsammans med andra. Han berättar med värme om första mötet med producenten och trummisen Konrad Lunde som direkt kändes som en “lillebrorsa” och hur Mattias blev helt golvad av Konrads passion och entusiasm vid trummorna. Så pass att han drar likheten till “Animal” i “The Muppet Show”. Mattias berättar också om hur han tillsammans med musikerna i studion i Norge, med hjälp av stora cymbaler, vintage-instrument och analoga syntar skapade unika sound och hur Mattias kärlek till den Amerikanska västkustmusiken fått ett avtryck på skivan. Mer än ord är ett resultat av Mattias längtan att skapa en platta med sånger som säger nått sant om Gud, om världen, om den fattiges behov och barmhärtighet. Han vill sätta en lovsångstrend som rör dom här stora frågorna och Mattias vill ta ansvar för att sjunga om det.Varmt välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SS-forskaren Herman Wirth reser till Sverige för att undersöka hällristningar. Kanske kan de ge svar på frågan om tyskarnas urhem i Atlantis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den andra delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

De finns inne i kroppen. Vi ser dem inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, fascian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan under Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackerman, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

För att få en frisk och hälsosam arbetsplats kan chefer göra mycket, men de får sällan tillräckligt stöd, enligt flera experter under Almedalsveckan i Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förutom stress är depression och ångest det som numera i högre utsträckning drabbar anställda, till skillnad från tidigare när det mer handlade om skador på rörelseorganen. Forskning av bland anant Monica Bertilsson visar att chefer behöver få veta om de anställda mår dåligt för att också kunna gå in och stödja. När det sker kan ofta hela arbetsplatsen få glädje av förbättrade strukturer på jobbet. Men psykiska sjukdomar på mindre arbetsplatser är sällanhändelser, vilket gör att det kan vara svårt att utbilda cheferna. Forskning har visat att de ofta vill ha stöd av andra chefer som varit med om liknande situationer.I Borås stad håller forskaren Jens Wahlström med kollegor på och kartlägger vad som kännetecknar en hälsosam organisation i samband med att anställda har fått svara på särskilda frågor i medarbetarundersökningar. Preliminära resultat i studien MORFAR visar att det också ledde till färre sjukskrivningar. Än så länge har forskarna inte hunnit analysera vad som skapar den så kallade organisationshälsan.Efter pandemin har forskning av Mattias Elg visat att arbetsplatser kunde ställa om och bli väldigt effektiva på kort sikt. Det innebar att man inte prioriterade fortbildning och administration men i långa loppet ledde det till problem.Chefers ansvar på arbetsplatsen för att uppmuntra till pauser är viktigt, och kan göra att medarbetarna i längden blir mer effektiva, visar forskning av Lina Ejlertsson. Hör mer i Vetenskapsradions fördjupningsprogram.Experterna deltog i AFA försäkrings seminarium om en friskare arbetsmiljö under Almedalsveckan i Visby 2025.Medverkar gör Monica Bertilsson, docent och lektor i Folkhälsovetenskap och leg arbetsterapeut, Göteborgs universitet, Mattias Elg, professor i kvalitetsteknik, Linköpings universitet, Jens Wahlström, lektor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet och Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se

USA har med Donald Trump som återvald president utvecklats i en auktoritär riktning. Det påverkar bland annat forskare, journalister och kulturskapare. Vad är det som hänt i USA och hur gör vi för att motverka en liknande utveckling i Sverige? Lyssna på denna inspelning av seminariet "Ett halvår med Trump som president – hur har demokratin påverkats?" arrangerat av Demokratins röstbärare i Almedalen 2025.  Medverkar gör: Tora Holmberg, rektor, Umeå universitet Lars Strannegård , rektor, Handelshögskolan Leo Gerdén, Harvardstudent Hanna Nordell, Verksamhetschef, Svenska PEN Erik Larsson, talesperson, RSF Sverige Gabriele Messori, ordförande, Sveriges unga akademi Peppe Öhman, frilansjournalist Los Angeles Helene Larsson Pousette, fd kulturråd vid Sveriges ambassad i Washington DC Jesper Ahlin Marceta, moderator

Flera aktuella lagförslag hotar journalisters möjligheter att granska makten. Allt från grundlagsändringar som kan stoppa rättsdatabaser, ökad sekretess i domstol, mer statlig övervakning med signalspaning och bakdörrar i krypterade appar. Hur påverkas pressfriheten? Varför är politikerna så tysta?   Lyssna på denna insplening av Journalistförbundets seminarium "Hur påverkar lagförslagen press- och yttrandefriheten i Sverige?"  Medverkar gör: Ulrika Hyllert, ordförande , Journalistförbundet Diamant Salihu, journalist, SVT   James Savage, ordförande, Utgivarna Malin Höök, director of finance & risk solutions, Dun & Bradstreet Tove Carlén , moderator , Journalistförbundet

I mitten av 1930-talet reste nazistiska arkeologer till Bohuslän för att undersöka hällristningar och bevisa att tyskarna härstammade från Atlantis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. Detta är den första delen av fyra.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet.

Jan Stenbeck är en av Sveriges mest inflytelserika affärsmän genom tiderna. När Janerik Larsson först lärde känna honom var det i rollen som journalist, men på 1990-talet blev han som vice vd på Kinnevik en av Stenbecks närmaste medarbetare.    Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Janerik Larssons essäbok Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck. Medverkar i samtalet gör, utöver Larsson, Per Andersson, redaktör och kritiker på SVT:s Kulturnyheterna samt författare till "Stenbeck: ett reportage om det virtuella bruket" och "Stenbeck: en biografi över en framgångsrik affärsman" och Peter Benson, journalist och mediaföretagare, ansvarig utgivare Affärsvärlden. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö.   Läs mer om essän och köp den här: https://timbro.se/forlag/allt-var-mojligt-mina-ar-med-jan-stenbeck/   

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet återutsänds ett samtal från Vetenskapsradion den 22 maj i år. Hur du som kör fritidsbåt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet.Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

1984 lever skönhetstävlingen Fröken Sverige en tynande tillvaro. Men när Yvonne Ryding vinner och ställer upp som Miss Universe i USA förändras allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Yvonne Ryding vinner tävlingen Miss Universe så blir Fröken Sverige åter en tävling att räkna med i Sverige. Men bland TV-tittarna finns en ung Emma Hemberg som ännu inte vet att det är hon som kommer att hålla tävlingens öde i sin hand, som chefredaktör på tidningen Veckorevyn. Malin Marcko berättar historien om Fröken Sveriges uppgång och fall.Medverkar gör:Yvonne RydingEmma HambergJoanna Rytel Fia-Stina SandlundProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Ola HemströmDokumentären är gjord 2025.

I skollagen finns nu begreppen lärverktyg, läromedel och läroböcker. Alla tre handlar om något man använder i undervisningen. I det här avsnittet reder vi ut begreppen och berättar om SPSMs uppdrag att producera läromedel till målgrupper med olika typer av funktionsnedsättningar. Medverkar gör Olof Almqvist, projektledare och Rikard Sjöstedt, läromedelsrådgivare på SPSM. Samtalsledare är Sara Hamrén Håkansson, kommunikatör på SPSM.

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Barn och elever med blindhet är en liten grupp vilket gör att kunskapen om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningen vanligtvis inte finns i verksamheten. Hur gör man då? Var börjar man? Och vem eller vilka är ansvariga för att få verksamheten att fungera för barnet eller eleven? I samtalet medverkar Laholms kommun som har involverat hela styrkedjan, från förvaltning till rektorer, och så klart även pedagoger för att kunna möta en elev med blindhet. Ledstjärnan i arbetet har varit barnets bästa och SPSM har varit med och gett stöd längs vägen. Medverkar gör Hillevi Ålund, specialpedagog i Laholms kommun och Liselott Ljunggren, rådgivare på Resurscenter Syn på SPSM. Samtalet leds av Sara Hamrén Håkansson, kommunikatör på SPSM.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Det rör sig om ett ämne som det inte så ofta talas om i kyrkliga kretsar i Sverige, men som är en självklar del av katolska kyrkans lära och den bibliska föreställningsvärlden. Det handlar om änglar och demoner. Hur ser kyrkan på andevärlden? Hur bekämpar man en demon? Och är skräckklassikern ”Exorcisten” rent av en sann historia? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Medverkar gör konstnären Fredrik Söderberg och jesuitpater Dominik Terstriep. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

I dag delas längtan efter industrier och storskaliga och centraliserade lösningar av såväl Trump som Macron och Sveriges regering. Men inte av Fredrik Segerfeldt.   Detta avsnitt är en inspelning av lanseringen av Segerfeldts bok Efter industrin: Friare, rikare, grönare. Medverkar gör utöver författaren även Elisabeth Lindberg, fil dr i ekonomisk historia och utredare hos Katalys, Patrik Kronqvist, politisk redaktör för Expressen, och Fredrik Sjöholm, professor och vd IFN. Samtalet hålls av Johanna Grönbäck, Timbro förlag. Läs mer om Fredriks bok här: https://timbro.se/forlag/tjanstesamhallet-friare-rikare-gronare/  

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ta rygg på proffsen i ett samtal om teamutveckling – och vad chefer behöver för att lyckas växa sitt team. Först av allt behöver du faktiskt ställa dig frågan: Leder jag ett äkta team? Många chefer tror att de gör det, men istället leder de det som i forskning kallas pseudoteam. Lugn, vi hjälper till med en äkthetsbedömning av ditt eget gäng. Chefakademins Calle Fleur möter psykologen, författaren och ledarskapsexperten Stefan Söderfjäll och Jenny Rud Sel, vice vd Väsbyhem som har utsetts till Sveriges bästa arbetsplats 2025. Medverkar gör också Chefakademins ledarskapsutvecklare Lisa Amatiello. De reder ut vad du som ledare behöver lära dig, träna på och få stöd med från din organisation för att skapa rätt förutsättningar för teamutveckling som imponerar. Du får både med dig de senaste insikterna från teamforskning och beprövad och handfast praktik. Ta med egna frågor! Gör ditt ledarskap till den näring ni behöver för att teamets utveckling, samarbete, arbetssätt, tillit och resultat ska skjuta fart – och växa hela vägen genom taket. Gäster: Stefan Söderfjäll är doktor i psykologi, ledarskapsutvecklare och författare till en lång rad ledarskapsböcker, bland annat To Team Or Not To Team och Kära ledarskap.  Jenny Rud Sel är vice vd på Väsbyhem, som nyligen utsetts till Sveriges bästa arbetsplats 2025 av Great Place to Work. Lisa Amatiello, organisations- och ledarskapskonsult hos Chefakademin som utvecklar chefer och ledningsgrupper.   Samtalet leds av Calle Fleur, chefredaktör på Chef och tf vd för Chefakademin.  

Mitt i livet får Tarja Samuelson inte längre ihop bokföringen för familjeföretaget. Sakta började hon förstå att något inte stämmer. Trots att hon bara är 54 år får hon träffa en geriatriker som efter minnestest, hjärnröntgen och biomarkörer i ryggmärgsvätskan konstaterade kognitiv svikt som tyder på alzheimer. Chocken efter diagnosen var total då men nu, sex månader senare, ser Tarja annorlunda på saken. Live har tagit en annan vändning. Medverkar gör också forskare och docent Sofia Schedin Weiss, Karolinska Institutet, vars studier handlar om just framtidens diagnostik. Vad innebär det att få en diagnos idag och hur kommer det se ut framåt? Varför får så många en felaktig kognitiv diagnos idag och vad finns det för risker att ta hänsyn till i och med utvecklad diagnostik? Och varför det är viktigt med en tidig diagnos. Intervjuar gör Johanna Hinteregger, själv anhörig. Det här poddavsnittet görs med finansiella medel från biopharmabolagen Bioarctic och Eisai.

Hur ska den som kör båt i skärgården undvika att samtidigt skada miljön i havet? Med en gnutta kunskap är det lättare än man kan tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur du som kör båt väljer vik att ankra i, hur du hanterar din motor när du kommer in där, och förstås vad du målar på din båtbotten har betydelse för livet i havet. Vi hör Joakim Hansen vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Erik Ytreberg vid Chalmers, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. Medverkar gör också Frida Ström som om somrarna gärna kör sin motorbåt från 1970-talet i Östersjöns skärgårdar.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I det här avsnittet pratar vi om huruvida högre utsädesmängdger större höstveteskörd eller inte, och vilken effekt det ger att vara utetidigt med sin sådd. Vad visar Lantmännens strategiförsök från 2024?Medverkar i det här avsnittet gör: Lantmännens Madeleine Mortin (produktchef utsäde) och Lydia Norin (Växtråd).Programledare: Joakim Hugoson, marknadskommunikatör på Lantmännen Lantbruk.

Den svenske frilansjournalisten Joakim Medin sitter fängslad i Turkiet anklagad för brott som ofta används för att tysta lokala journalister och oppositionella. Men att utländska journalister fängslas i Turkiet är relativt ovanligt. Är det en upptrappning vi ser? Medverkar gör Reportrar utan gränsers Martin Roux som bevakade rättegång ett av två i Ankara.

I SvD:s nya poddserie Hacka livet får du handfasta råd för en enklare och roligare vardag. I första avsnittet bjuder vi på sex experttips för bättre minnesförmåga – och framtida hjärnhälsa. Att leta efter bilnycklarna, mobilen eller glasögonen kan vara frustrerande. Men att faktiskt hitta dem är även en vetenskap. Moa Larsson, reporter på SvD, har samlat experternas bästa strategier i konsten att hitta borttappade saker. Medverkar gör också: Eric Steijer, insatsledare vid Missing People Stockholm. Lyssna på hela avsnittet? Bli prenumerant på svd.se/hackalivet Programledare: Yael Seligsohn Producent: Elin Roumeliotou Ljudlägging: Blenda Setterwall Klingert Redaktör: Moa Larsson Mix: Timmie Strandberg Klipp från: Youtube och The Ring Finders Kontakta oss på: hackalivet@svd.se

I SvD:s nya poddserie Hacka livet får du handfasta råd för en enklare och roligare vardag. I första avsnittet bjuder vi på sex experttips för bättre minnesförmåga – och framtida hjärnhälsa. Att leta efter bilnycklarna, mobilen eller glasögonen kan vara frustrerande. Men att faktiskt hitta dem är även en vetenskap. Moa Larsson, reporter på SvD, har samlat experternas bästa strategier i konsten att hitta borttappade saker. Medverkar gör också: Eric Steijer, insatsledare vid Missing People Stockholm. Lyssna på hela avsnittet? Bli prenumerant på svd.se/hackalivet Programledare: Yael Seligsohn Producent: Elin Roumeliotou Ljudlägging: Blenda Setterwall Klingert Redaktör: Moa Larsson Mix: Timmie Strandberg Klipp från: Youtube och The Ring Finders Kontakta oss på: hackalivet@svd.se

Han är golfens guldgosse och världens bästa spelare i början av 2000-talet. Men allting förändras när Tiger Woods otrohet avslöjas. Det är starten på en berg- och dalbana kantad av skador, operationer och en sällan skådad comeback. Repris från 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar gör:Henrik Stenson, golfproffs och Sveriges hittills enda majorvinnare på herrsidan.Wille Schauman, golfexpert och f.d. golfproffs.Fanny Sunesson, caddielegendar som bl.a. hjälpt Nick Faldo till fyra majortitlar.Dokumentär av Cecilia Marqvard, 2020. Slutmix: Lotta Linde-Rahr.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Nu kommer den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

I avsnitt 446 gästade fotbollshistoriker Mikael Häggström Sporthuset och minns Allsvenska premiärer. I ett samtal med Tommy Åström ger han oss lite perspektiv på den Allsvenska historien och dess premiäromgångar. Medverkar i podden gör även Jens Fjellström och Lasse Granqvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka presenterar vi bandy i kärleksbombningen. En av Sveriges mest anrika sporter som till helgen dessutopm har sin traditionsenliga SM-final på herr- och damsidan. Medverkar i podden gör Jonas Claesson, Tommy Åström, Lasse Granqvist, Jens Fjellström och Björn Alverfeldt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Vasaloppsvecka och vi har plockat fram allt vi har på temat Vasaloppet från arkivet. Medverkar i podden gör Tommy Åström, Lasse Granqvist och gästen Håkan Ottosson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

Nu när snön just slutat yra efter svenska rallyt uppe i Umeå har vi letat fram gamla kärleksbombningar av rally och ikoner runt rallysporten. Häng med när Sporthuset bjuder på en dubbelhyllning från arkivet. Detta är en kärleksbombningen av rally i stort och Stig Blomqvist, en av rallysportens stora stjärnor från förr. Medverkar i podden gör Tommy Åström, Lasse Granqvist, Miro Zalar och SVT sports expert Jonas Kruse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tisdagen den 4 februari 2025 är för alltid inskriven i historieböckerna. Det som börjar som en helt vanlig skoldag i Örebro slutar i ofattbar tragik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tio personer gick till skola och jobb men kom aldrig hem igen. Flera av de döda gick i samma klass och studerade till undersköterska, och flera var anställda av Örebro kommun. Den yngsta blev 28 år, den äldsta 68. När vi spelade in det här avsnittet på onsdagen så vårdades fortfarande fem personer på universitetssjukhuset i Örebro, två av dom på intensiven. ”Polisen säger åt oss att blunda men ja, vi ska ju ställa oss upp på led och hålla varandra, en hand på den andra axeln men när jag kommer till dörren där så... Även fast jag inte ville titta så öppnades ögonen. Och jag såg, det var så mycket blod”, berättar läraren Lasse Nilsson, som befann sig i omedelbar närhet till skytten – som sedan tog sitt eget liv inne på skolan. I det här avsnittet möter vi också Hanan, syster till 28-årige Salim som föll offer för mördarens kulor. Mitt i infernot på Risbergska skolan så rings ett videosamtal till Salims fästmö. Salim ligger på golvet och säger att någon skjuter på skolan, och att han är skjuten.Dagarna efter dådet, den första skolskjutningen i Sverige och den värsta masskjutningen i vårt lands moderna historia, lamslår sorgen Salims familj. Det vet att något har hänt honom men det dröjer innan de får en bekräftelse från polisen. Nu på fredag ska han begravas. ”Vi tänkte att det är en speciell dag till speciell person, det är alla hjärtans dag”, säger systern Hanan. I det här avsnittet hör du också polisen Lars Bröms, som lett arbetet med identifieringen av offren, och Kristoffer Zickbauer, polisens utredningsledare, om hur man kartlägger den misstänkte gärningsmannen – 35-årige Rickard Andersson – och vad hans motiv kan ha varit. ”Det är oerhört viktigt att alla avlidnas familjer, skadade, skadades familjer och samhället i stort får reda på vad som hände”, säger Kristoffer Zickbauer.Medverkar gör även Katie Cohen, från Totalförsvarets forskningsinstitut, som är medförfattare till en rapport om ensamagerande våldsverkare och digitala spår.Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmReportrar: Pernilla Wadebäck och Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den här veckan har vi letat upp allt som har med Canada Cup och World Cup att göra. För till veckan så väntas 4 Nations borta i Nordamerika där världens bästa hockeyspelare gör upp. Vi hämtar veckans kärleksbombning från två olika avsnitt av Sporthuset och förkovrar oss i världens bästa ishockeyturneringar. Medverkar gör Lasse Granqvist, Tommy Åström och Jens Fjellström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en grusig strand i England skapade regissören och författaren Derek Jarman en ovanlig trädgård där han fick livet att spira i en ogästvänlig miljö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kusten i sydöstra hörnet av England finns en av världens största grusformationer – Dungeness, en udde där marken är täckt av finslipade lena små stenar som skiftar i mjuka toner av gult, brunt, rosa och beige. Landskapet är kargt och kallas ibland för ”Englands öken”.Här valde regissören, författaren och konstnären Derek Jarman att på 1980-talet slå sig ner och skapa en trädgård som bredde ut sig i gruset kring den lilla fiskarstugan Prospect Cottage. Det var en trädgård mot alla odds skulle man kunna säga, med spirande liv i en hopplös miljö.I veckans program berättar vi historien om Derek Jarmans stilbildande trädgård, som blivit en symbol för skönhet och motståndskraft. Medverkar i programmet gör Emma House, intendent på Garden Museum i London, och Karin Berglund, författare till en lång rad trädgårdsböcker.Programmet är gjort av Erik Sjölin.

USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet.Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot).Programledare:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Mål, utveckling och tävling. Sättet vi ser på träning är till stor del hämtat från elitidrottens värld men hur ska man träna för att må bra och vända sig bort från resultaten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det nya året kommer med nya, ambitiösa träningsmål. Hela januari är det proppfullt på gymmen, för att någon månad senare vara nästan lika tomt som innan jul. Viljan hos den som siktar högt är det inget fel på, men hur gör man för att de nya vanorna ska hålla i längden?– Jag tror man ska tänka att vi inte ska bli motiverade av slutprodukten. Vi får bli motiverade av vi faktiskt skapar den här nya vanan, inte bara ser resultatet av oss i någon bikini vi hade när vi var 25 år, säger Charlotte Bäccman, lektor i psykologi vid Karlstads universitet.Medverkar gör Petra Månström, journalist och löpcoach, Elin Bjärkstedt, personlig tränare och fysioterapeut.Hör även Magnus Lindwall, professor i psykologi inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice LööfReportrar Ninos Chamoun och Simon Sarnecki.

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.Programledare:Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Vinterns stora helg är proppfull av förväntningar som kan vara lite svåra att leva upp till. Hur får man till familjemyset? Kropp & Själ önskar God jul med en timmes feelgood. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om hur man försätter sig själv i helg-läge, tips om hur man småsnackar på mellandags-minglet, om hur man stressar ner genom att ta ton och hur man gör för att sprida glädje till sina medmänniskor. Dessutom en traditionsenlig framtidsspaning på hälsoåret 2025. God jul, kära lyssnare! Medverkar gör Maria Farm, psykolog och Ida Hult, framtidsetnolog. Författaren Moa Herngren och psykologen Jenny Richardsson hörs också i programmet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman och producent är Alice Lööf.

I veckans kärleksbombning från arkivet dammar vi av mera tennis. Det var i dagarna 40 år sedan Sverige vann Davis Cup i Scandinavium och det för våra minnen tillbaka till december 1984 och det tennisfenomen Sverige då upplevde med åtta(!) svenska namn med på topp-100-rankingen. En mäktig tid för svenska tennis som vi valt att kalla "Det svenska tennisundret". Kärleksbombningen är hämtat från avsnitt 105 av Sporthuset som kom ut hösten 2017. Medverkar gör Tommy Åström, Lasse Granqvist och Miro Zalar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkustenI två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner. Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar. Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar. I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.Dokumentären i två delar är gjord 2024.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren

Flimmer, infarkt och dubbelslag. Kan man göra något för att inte drabbas? Och hur går man vidare när det redan hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar har minskat stadigt de senaste decennierna. Dödligheten i hjärtinfarkt har rasat på en generation, från 30 % till 5 %.– Det är en av de största revolutionerna under min livstid, säger hjärtläkaren Peter Giesecke. Trots det är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige – så hur ska man göra för att ta hand om sitt hjärta?Svaren går att finna i kost, motion och stress. Hör hockeytränaren Magnus som drabbades av förmaksflimmer och fladder och som startat om sitt hjärta med elkonvertering 19 gånger, om hjärttransplantationens historia och om man kan ha sex som vanligt när man drabbats av en hjärtsjukdom. Medverkar gör Peter Giesecke, hjärtläkare och tillträdande chef för hjärtmedicin och fysiologi på Danderyds sjukhus, Tiny Jaarsma, forskar inom hjärtsjukdom och egenvård vid Linköpings universitet, Karin Schenck-Gustafsson, professor och överläkare i hjärtsjukdomar, Karolinska institutet och Ylva Trolle Lagerros, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent är Alice Lööf

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Empatisk medmänniska eller sorgtjuv? Var gränsen går, när man ska visa sitt deltagande i sorgliga sammanhang, är inte alltid kristallklar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sjuksköterskan Anneli blev de gula skyddskläderna en rustning när hon jobbade med Ebola-utbrotten i Liberia 2014. Hur hanterar man både att se många människor dö och möta deras anhöriga i sorg utan att själv gå under?Fanny och Alva sörjde i grupp när deras idol dog. I de lägena kan sorgen vara skön att dela.Men det finns också dem som tar sitt sorgdeltagande alldeles för långt. En fransk sorgbedragare nästlade sig in i en organisation för överlevande efter terrorattentaten i Paris 2015.Medverkar gör Allan Linnér, psykolog, David Waskuri, psykolog och Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi vid Uppsala universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

En höstmorgon från Världsarvet Falun med november-naturtips från biologen Karin Runesson och Naturmorgons lyssnare. Vi besöker också en riktigt stor oxel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se