Podcasts about medverkar

EU godkände antikroppsbehandlingar, men svenska NT-rådet rekommenderar det inte. En mindre klinisk effekt ställs mot risk och kostnad i svensk offentlig vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse i webbpubliceringen. I den tidigaste versionen beskrevs att TLV sagt nej till det nya läkemedlet. Rätt är att TLV har gjort en hälsoekonomisk bedömning. Antikroppsläkemedlen lecanemab och donanemab är godkända av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och riktar in sig på beta-amyloid, de plack som kan ansamlas i hjärnan vid Alzheimer. I studier på personer med mild sjukdom gick försämringen av minne och vardagsfunktion cirka 30 procent långsammare än med placebo. I genomsnitt motsvarade det knappt ett halvår, omkring fem månader, och skillnaden mättes som några få poäng på skalan CDR-SB, som används för att mäta svårigheten av demenssjukdomar.Samtidigt finns risk för allvarliga biverkningar. Ödem och små hjärnblödningar har setts, och i en studie fick 13 procent av deltagarna små blödningar, medan 4 av 757 drabbades av en större blödning över en centimeter. Behandlingen kräver upprepade undersökningar med magnetkamera för att upptäcka förändringar i tid.TLV, tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, har analyserat det hälsoekonomiskt. Rådet för nya terapier, NT-rådet, rekommenderar det inte med hänvisning till nytta, risk och hälsoekonomi. Priset är hemligt men bedöms ligga långt över betalningsviljan, och även Danmark har avrått.Dessutom kan bara en liten andel av de alzheimersjuka vara aktuella för behandling med de nya läkemedlen, eftersom riskgenvarianten ApoE4, blodförtunnande läkemedel och annan svår sjuklighet kan utesluta patienter. Diskussionen pekar också mot att amyloida plack inte förklarar allt, och att tau och inflammation kan behöva angripas i framtida kombinationsbehandlingar.Medverkar gör Maria Eriksdotter, professor i geriatrisk medicin på Karolinska institutet och överläkare, Ezio Giacobini, professor emeritus i psykiatri och farmakologi med inriktning på hjärnsjukdomar vid University of Geneva Hospitals i Schweiz, Jannick Brennum, vice ordförande i danska medicinrådet och biträdande direktör på Rikshospitalet i Köpenhamn samt Tobias Granberg, adjungerad professor i neurologi vid Karolinska institutet.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: David Hellgrendavid.hellgren@sr.se

/UTDRAG UR AVSNITT FÖR TIDNINGEN FLAMMANS PRENUMERANTER/ Hur kan klimataktivister återigen få upp klimatfrågan på dagordningen under valrörelsen? Behöver klimatfrågan föras på ett annat sätt idag, när högerpopulistiska krafter gjort frågan till sin huvudfiende? Och hur förändras möjligheterna föra frågan när FN:s globala klimatåtaganden försvagas med konkurrensen mellan nya geopolitiska block? Det här avsnittet av Apans anatomi samlar två liveinspelade panelsamtal om klimatkampens framtid med flera radikala klimatorganisationer. Båda samtalen bygger vidare på avsnitt av Apans anatomi. Första samtalet är med Mathias Wåg, Kristina Boreus från Transplace, Pär Pluschke från Preppa tillsammans, Esther Hauer från Extinction Rebellion and Noah Björelius från Ta tillbaka framtiden och modereras av Joel Göransson Scalzotto. Samtalet organiserades av forskarskolan TRANSPLACE och hölls på Hägerstensåsens medborgarhus. Det andra samtalet spelades in på Septemberupprorets Motståndsforum på Folkets husby och modereras av Petter Kallioinen från Extinction Rebellion. Medverkar gör Mathias Wåg från Apans anatomi, Irma Kjellström och Veronika Österberg från Ta tillbaka framtiden, Carmen Blanco Valer från Rebellmammorna, Ben Kenward från Scientist Rebellion och författaren Arne Müller.

Lev Rubinstein, en av Rysslands mest hyllade och omtyckta författare, omkom i en trafikolycka 2024. Fredrik Wadström minns honom genom sina intervjuer med Lev Rubinstein från olika tidpunkter och platser, möten insamlade under mer än tjugo års tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans Lundströms Bokradio minns vi en originell och inflytelserik röst i den europeiska samtidslitteraturen. Lev Rubinstein var en del av de så kallade Moskvakonceptualisterna och ett av hans viktigaste särdrag var hans enradiga dikter som han skrev på kartotekskort. Under uppläsningar bläddrade han sig fram och läste kort för kort. Med tiden fick Rubinsteins projekt ett samlingsnamn: Det stora kartoteket. När han gavs ut första gången i bokform på svenska 2001 hade samlingen titeln Tiden går - ur Det stora kartoteket.I programmet hör vi Lev Rubinstein i Fredrik Wadströms intervjuer som sträcker sig från 2001 fram till den sista intervjun gjord i maj 2022. Medverkar gör även översättaren Lars Kleberg, som kände författaren och översatte hans dikter till svenska, samt Daria Serenko, aktivist, feminist och en starkt lysande stjärna i en ny ung generation ryska författare.Förutom av Lars Kleberg har Lev Rubinsteins texter översatts till svenska av Johan Öberg, Kajsa Öberg Lindsten och Dmitri Plax.Programmet sändes första gången våren 2024.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seEtt reportage av Fredrik WadströmProgramledare: Marie Lundström

Påve Leo XIV, senast uppmärksammad stort för sin encyklika om AI, har nu suttit som påve i ett år. Vad har präglat hans pontifikat så här långt? Och åt vilket håll kan han tänkas leda kyrkan framöver?  Det här samtalet, inspelat vid Katolskt forum i Stockholm, handlar om just detta. Medverkar gör Helena D'Arcy, chefredaktör för Katolskt Magasin, Jan Henrik Amberg, ministerråd på Utrikesdepartementet med ansvar för Sveriges bilaterala relationer med Heliga stolen, samt Jacob Zetterman reporter på tidningen Dagen. Samtalet leds av Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Om den nya ersättningsfonden för personer som utsatts för rättsligt maktmissbruk, och om maktkampen i Los Angeles som tar fart med hjälp av AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I måndags kom det uppseendeväckande beskedet från justitiedepartementet att man skapar en 1,8 miljarder dollar stor kompensationsfond för att ersätta offer för rättsligt maktmissbruk och politiskt motiverad myndighetutövning. Nu väcks farhågor om att det blir en fond för våldsamma Trump-anhängare att söka pengar ur. Bara timmar senare kom nästa överraskning: presidenten drog tillbaka sin stämning på tio miljarder dollar mot skattemyndigheten och finansdepartementet, efter en lång tvist om utlämnade skattedokument.Realityprofilen Spencer Pratt har tar tagit valkampanjandet till en ny nivå. Nu utmanar han det demokratiska styret i Los Angeles och vill bli näste borgmästare där. Och han gör det med hjälp av AI-genererade superhjältevideos, där han figurerar som allt från Batman till Luke Skywalker som ska bekämpa de korrupta, onda - demokraterna - i stadenI helgen bevakade Ginna ett stort bönemöte arrangerat av administrationen, där man talade om att ”återinviga Amerika till Gud” inför landets 250-årsjubileum. Det sätter strålkastarljuset på det starka bandet mellan evangelikala kristna och det republikanska partiet – en relation som blivit allt mer central under MAGA-eran.Medverkar gör Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent och Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Iversen

Xi Jinping tar emot Donald Trump och Elon Musk i toppmöte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Jag respekterar honom mycket – och förhoppningsvis respekterar han mig”, säger president Trump inför det laddade mötet med Kinas president Xi Jinping. Men hur ser maktbalansen ut mellan de två världsledarna och deras länder? Nu möts de för samtal. Vad kommer toppmötet att innebära för Taiwans framtid, situationen i Hormuzsundet och världsekonomin?Samtidigt kan vi avslöja nya detaljer om förhandlingarna kring fyra av männen bakom 11‑septemberattackerna, som fortfarande hålls fängslade utan dom på Guantánamo. Ginna har följt rättsprocessen från Fort Meade, den gigantiska militärbasen utanför Baltimore.Och USA:s transportminister är i blåsväder. Hans nya tv‑serie, där han och hans fru tar med sina nio barn på en bilresa genom USA:s delstater, väcker stark kritik — inte minst eftersom bensinpriserna fortsätter att rusa.Medverkar gör Ginna Lindberg Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter, och Björn Djurberg, programledare för Radiokorrespondenterna Kina och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Peking.Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Iversen

I en ny svensk studie har forskare följt barn som i genomsnitt föddes i vecka 27 på 90-talet i Sverige, och undersökt livskvaliteten i vuxen ålder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Forskarna har följt 201 av de minsta barnen som föddes och överlevde i början på 90-talet. Alla hade en födelsevikt på 1 kilo eller mindre, och var i genomsnitt födda i vecka 27. I vuxen ålder har deltagarna fått svara på frågor om livskvalitet. Forskarna hämtade också uppgifter om registrerade diagnoser och sjuklighet med möjlig koppling till för tidig födsel från nationella register. Medverkar gör bland annat Maria Heyman, doktorand vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien och Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet. Reporter: Jonna Westinjonna.westin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Flash hade förfinat sin revolutionerande konst i mitten av 70-talet. Allt som han en gång drömde om att bli som graffitimålare eller breakdansare hade han nu blivit som DJ. En större-än-livet-självt figur som drev danspubliken till extas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Full av självförtroende lämnade Flash discoscenen, och koncentrerade sig istället på att hålla ställningarna i södra Bronx. Men ett element saknades.Grandmaster Flash behövde någon som kunde hålla igång publiken medan han dekonstruerade populärmusiken vid stålhjulen. På både det artistiska och personliga planet stod han nu inför sina största utmaningar. Medverkar gör också Kool Herc, nyligen bortgångne Afrika Bambaataa, Grand Wizzard Theodore, Melle Mel, Raheim, Sugarhill Gang, Bill Curtis i Fatback Band, DJ Qbert med flera.

I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern. Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under kalla kriget bedrev Sovjetunionen ett systematiskt kulturellt påverkansarbete i Sverige via så kallade vänskapssällskap. Det kalla kriget handlade i grunden om en konflikt mellan två samhällssystem – kapitalism och kommunism. Men striden stod inte bara på den militära arenan.Förbundet Sverige–Sovjetunionen och dess lokala sällskap arbetade med en klassisk repertoar av folkbildning, idrott och kulturarrangemang: i konserthus och föreningslokaler, genom tidskrifter, utställningar och delegationsresor. Samtidigt var det en ojämn kamp: Sovjetunionen hade svårt att matcha västs populärkulturella dragningskraft.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olov Wenell, forskningsrådgivare vid Försvarshögskolan, som disputerade på avhandlingen Sovjetunionen och svenska vänsällskap 1945–1958: Sällskapen Sverige–Sovjetunionen som medel i sovjetisk strategi (Umeå universitet, 2015).Sovjetunionen spelade gärna sina starka kulturkort: klassisk musik, litteratur, konst och idrott. Konserter, filmvisningar och idrottsutbyten gav möjligheter att presentera en attraktiv motbild till den Sovjetbild som dominerade i svensk press. För att lyssna på hela avsnittet behöver du en prenumeration på https://historianu.supercast.com/Ett särskilt format blev “vänskapsveckor” – intensiva perioder med många evenemang, ofta med sovjetiska artister och kulturpersoner. Den första kulturveckan som senare kom att kallas ”Vänskapsvecka med Sovjetunionen” genomfördes i slutet av september 1951: omkring 120 evenemang i 30 svenska städer.Sällskapen arrangerade också resor till Sovjetunionen. Programmen var ofta noggrant koreograferade: delegater skulle se framsteg, ordning och framtidstro. Men allt gick inte alltid enligt plan – och just den typen av friktion (fel besök, fel samtal, fel intryck) blev i sig en risk för ett propagandaprojekt som levde på kontroll.En viktig strategi var att hålla verksamheten på armlängds avstånd från Sveriges kommunister som kunde skrämma bort den politiska och kulturella elit man ville locka. Därför syntes ofta mer “respektabla” namn i styrelser och på ordförandeposter, medan det praktiska arbetet kunde drivas av andra.Tanken på svensk-sovjetiska vänskapsorganisationer fanns redan under mellankrigstiden. Själva Förbundet Sverige–Sovjetunionen har rötter i 1930-talet, men efter andra världskriget och in i 1950-talet intensifierades arbetet och organiserades om i nära samspel med sovjetiska aktörer.Sovjetunionen satsade mer målmedvetet på att bygga upp liknande nätverk runt om i världen. En central aktör var VOKS (Allunionella sällskapet för kulturella förbindelser med utlandet), grundat 1925 för att samordna kulturella kontakter med omvärlden.I Sverige samlades de lokala sällskapen i en riksorganisation. Vid en kongress i november 1950 bildades (i praktiken) Förbundet Sverige–Sovjetunionen med 19 anslutna sällskap. Stockholmssällskapet blev ofta navet och uppges ha varit drivande i att organisera mottaganden av sovjetiska kulturdelegationer och att formera svenska delegationer till Sovjetunionen. Material till föreläsningar och diskussioner kom i hög grad från sovjetiskt håll.Bild: Affisch för frågeaftonen ”Vad såg Docent Silverskiöld i Sovjetunionen?” i Konserthuset Örebro den 22 februari 1952, arrangerad av Sällskapet Sverige–Sovjetunionen. Medverkar: docent Nils Silverskiöld, redaktör Sven Storck och fru Agnes Karlsson. Konserthuset Örebro, CC BY.Kremls befästa murar och torn i Moskva, fotograferade 1967 under sovjettiden – en symboltyngd makt- och regeringsmiljö som ofta står i centrum när 1900-talets ryska och sovjetiska historia diskuteras. Foto: K W Gullers, CC BY-SA, via Nordiska museet (NMAx.0031302).Musik: Vladimir Troshin framför ”Podmoskovnye vechera” (”Moscow Nights”), en sovjetisk sång inspelad 1956 Källa: Internet Archive Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt under 1970-talets vänstervåg bildade ett tjugotal liberala ungdomar en enhetsfront för mänskliga rättigheter i Europas kommuniststyrda diktaturer: Östeuropeiska Solidaritetskommittén. I Stoppa Sovjetimperialismen berättar Magnus Utvik deras historia.  Det här avsnittet är en inspelning från samtalet kring boken på Timbro 4 mars 2026. Medverkar i samtalet gör Christer Åkerlundh, tidigare aktivist i ÖESK och redaktör för tidningen Östeuropa-Solidaritet, Inga Näslund, rysslandsexpert, Erik Helmerson, ledarskribent på tidningen Dagen, Cecilia Brinck, förste vice ordförande i kommunfullmäktige i Stockholms stad (M). Förlagets Andreas Johansson Heinö modererar.

BOPOLPODDEN | I årets andra Bopolspanarna fokuserar vi på hur demografin ritar om kartan för bostadsmarknaden när färre barn föds, fler lever längre och behoven i beståndet förändras. Samtalet handlar också om vem som ska ta ansvar för bostäder för äldre när stöden försvinner – och Sveriges bostadsmarknad som blir allt mer tudelad. Dessutom ämnet som får vissa att se rött: "Säger man ordet social housing, då är det kört". Medverkar gör Johanna Frelin, Adam Cocozza och Patrik Emanuelsson. Programledare är Anna Bellman.

Unge Joseph Saddler vill skapa en symfoni av allt som får hans blod att rusa. Runtomkring honom i södra Bronx ser han ett vilt vidgande av stil. Ett vackert krig mellan graffitimålare och b-boys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den rastlöse tonåringen med kritfärgade fingertoppar tar energin från fester och dansgolv i besittning. Han reser genom tid och rum med hjälp av ett par stålhjul, och uppfinner quickmixtekniken ur en otålig väntan på favoritpartiet – trumbreaket. Gör något som tidigare var förbjudet för en DJ. Trycker fingrarna mot vinylen, och förvandlar skivspelaren till ett instrument, viktigare än något annat enskilt instrument. Världen blir inte sig lik. Medverkar gör också Kool Herc, nyligen bortgångne Afrika Bambaataa, Grandwizzard Theodore, Melle Mel, Rahiem, Kidd Creole, Barry White, Bill Curtis i Fatback Band, Sugarhill Gang, U-Roy med flera.

Kontroll har blivit vår tids stora politiska löfte. Politik handlar inte längre främst om frihet, rättvisa eller jämlikhet, utan om att utöva kontroll. Från Brexitkampanjen i Storbritannien till välfärdsdebatten i Sverige heter det att politiken ska ta tillbaka kontrollen.   I "Mer ordning, mindre kontroll: Svensk liberalisering under tre decennier" går Fredrik Johansson tillbaka till källorna för att försöka svara på vad det var som gjorde att man om- och avreglerade, privatiserade och konkurrensutsatte. Vilka problem upplevde man, och hur tänkte man lösa dem? Hade man kontroll på 1970- och 1980-talen? Blev det som man tänkte sig? Detta avsnitt är en inspelning av bokens lansering. Medverkar gör utöver författaren Klas Eklund, Henrik Malm Lindberg och Daniel Suhonen. Samtalet modereras av förlagets Andreas Johansson Heinö.  

Om en förälder eller nära släkting får en minnessjukdom är det lätt att undra om det är jag som står näst på tur. Är det jag själv som är sjuk kan det innebära en stor oro för att mina egna barn i framtiden också kommer drabbas. Men hur stor betydelse har egentligen arvet och hur mycket kan jag själv påverka? I detta avsnitt borrar vi oss ner i ärftligheten för den vanligaste minnessjukdomen – Alzheimers sjukdom. Medverkar i samtalet gör Charlotte Magnusson, tidigare byggnadsingenjör som fick en alzheimerdiagnos när hon var 56 år. Nu bygger hon ett sommarhus på Gotland, har skaffat hund och vill leva livet, så länge hon bara kan. Charlotte är orolig för sina vuxna barn. Kommer även de att få sjukdomen? Maria Cavalli, anhörig och grundare av kunskapsportalerna En bra plats, Demenslotsen Alzheimerguiden och Lewyguiden. Marias pappa blev sjuk i alzheimer när hon bara var femton år och hon har flera i sin släkt som är drabbade. Själv har Maria valt att inte ta reda på mer om sitt arv. Varför då? Karin Hållsten, journalist som gjort radiodokumentären ”Du som brukade vara min mamma”, där vi får följa Karin och hennes mamma när hon insjuknar i alzheimer. Karin vill veta allt om sitt arv. Men vad händer om hon, som står mitt i livet, får veta att hon också kommer bli sjuk? Sara García-Ptacek, docent i neurovetenskap och specialistläkare på Karolinska Institutet. I sitt arbete möter hon många patienter med alzheimer och hjälper oss reda ut snårigheterna kring ärftligheten. Samtalsledare är Johanna Hinteregger, själv anhörig. Podden görs i samarbete med Demensförbundet.

På barnens favoritappar Tiktok, Instagram och Snapchat utspelas gängkonflikter inför öppen ridå och annonser om mord- och sprängningsuppdrag läggs ut. Vems är ansvaret när gangsterkultur glorifieras och barn rekryteras till brottslighet via sociala medier och vad kan samhället göra för att stoppa det från att hända? Det diskuterar juristen och författaren Evin Cetin tillsammans med författaren och före detta brottsutredaren Luay Mohageb. Medverkar gör även Erik Hannerz, docent i sociologi som forskat i gängrekrytering, samt den nätpatrullerande polisen Patrik Widell.

Det här avsnittet handlar som så kallad tröstmedia, alltså fulkulturens comfort food (eller kanske fast food?), alltså snuttefiltar som man kan se om och om igen, eller som man minns från förr eller bara något bekant genremässigt som kan avlasta hjärnan och fungera som en emotionell återställare. Och så den parasociala relationen förstås! Medverkar gör Lövet, Jakob, Gurkan och Amanda (känd från Gift vid första ögonkastet).Du hittar länkar och alla avsnitt på fulkulturpodden.se. Skriv gärna in till oss och berätta: Vilka är dina snuttefiltar?

Enligt förespråkare för den så kallade "döda internet-teorin" har det som en gång var ett levande nät av människor gradvis ersatts av algoritmer, botar och automatiserat innehåll. Finns det risk att AI-genererat innehåll gör så att vanliga människor trängs undan på nätet? Och om det är så att internet håller på att dö, vad kommer i sådant fall uppstå i dess ställe? Det diskuterar Emma Frans, författare och forskare, tillsammans med techreporter Evelina Galli. Medverkar gör även statsvetare Carl Öhman vid Uppsala universitet.

Chase Infiniti har gjort kometkarriär i Hollywood. Hon slog igenom i Oscarsvinnaren One Battle After Another där hon spelade Leonardo DiCaprios tonårsdotter. Nu gör hon huvudrollen i The Testaments. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tv-serien ”The Testaments” på Disney Plus är baserad på Margaret Atwoods roman ”Gileads döttrar”. Ett coming-of-age-drama som utspelar sig i den totalitära och kvinnoförtryckande staten som vi först mötte i ”The Handmaid´s Tale”. I serien så kommer en ny tjej, Daisy, till skolan. En vänskap med Agnes, som Chase Infiniti spelar, växer fram och en rebellisk gnista tänds i Gilead.P1 Kulturs Björn Jansson har intervjuat Chase Infiniti och Lucy Halliday, som spelar Daisy. Medverkar gör också seriens showrunner Bruce Miller.

Från podden Marknaden: Jacob träffar Hampus Brodén, som under tio år drivit bolåneföretaget Stabelo. Han kan det mesta om bostadslån och bostadsräntor, och i avsnittet pratar vi om hur marknaden har förändrats under de senaste åren, och vad vi kan vänta oss av tiden som kommer. Medverkar gör även Petter Hjerstedt och Lars Jörnow. Hampus, Petter och Lars är alla en del av podden Marknaden, tillsammans med Jacob.

Nu är det 100 år sedan poeten Sonja Åkesson föddes. Katarina Wikars frågar sig själv och andra varför vi behöver Sonjas dikter idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sonja Åkesson är poeten som ständigt nya generationer upptäcker. I dagarna kommer hennes samlade dikter ut på nytt, nu med förord av musikern Frida Hyvönen. Det är en tjock röd bok på över femhundra sidor. Hennes diktsamlingar kunde heta sånt som Leva livet, Ute skiner solen, Ljuva sextiotal och Dödens ungar. Hon var folkkär och experimentell samtidigt, var ute på skolor och fängelser och läste, jobbade med dramatik och ljudkonst. Den 19 april är det 100 år sen hon föddes. Varför behöver vi Sonjas poesi idag?Katarina Wikars står bakom veckans program. Medverkar gör musikern Frida Hyvönen, poeten Lina Ekdahl och Sonja Åkessons dotter Gertie Hammarberg som är gymnasielärare. Ur arkivet hör vi bland andra författarna Heidi von Born, Birgitta Stenberg, Jenny Tunedal, Kristina Lugn och Bengt Emil Johnson. Annika Norlin sjunger Åkej, Frida Hyvönen framför Neeijjj, Karin Renberg sjunger ur Natt kallare, dag kallare och Ulla Sjöblom tar sig an Den ensamma mamman i traversen. Sonja Åkesson läser dessutom själv flera av sina dikter.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström

Det brinner i Mellanöstern efter USA:s och Israels attacker mot Iran. Flera länder har dragits in i kriget och mitt i detta kaos riskerar viktiga röster att tystas. Detta avsnitt av Pressfrihetspodden handlar om det journalistiska uppdraget i en svårbevakad region och om journalistik kan bidra till dialog och fred. Medverkar gör Hind Al-Eryani, journalist som bevakar regionen och ledamot i Reportrar utan gränsers styrelse. 

I veckans avsnitt av Råvarukvarten diskuteras energikrisens inverkan på mjölkpriserna och varför de inte stiger när kostnaderna ökar. Medverkar gör LRF:s näringslivspolitiske rådgivare Lars-Erik Lundkvist och ATL:s reporter Jesper Stärn.

The Dual Control Model, handlar om att vår sexuella respons styrs av två parallella system i kroppen - en slags gas och en broms.  Alla människor har både gas och broms, men de är olika känsliga. Vissa har en lättryckt gas och behöver inte så mycket för att bli upphetsade. Andra har en starkare broms, vilket gör att lusten lätt påverkas av yttre faktorer som stress eller relationella problem. I det här avsnittet går vi igenom hur de här systemen fungerar i praktiken, varför de skiljer sig åt mellan individer och hur vi som behandlare kan använda modellen för att hjälpa våra patienter att förstå sina reaktioner, minska skuld och hitta sätt att skapa bättre förutsättningar för lust, både hos sig själva och i sina relationer. Medverkar gör Eva Elmerstig, barnmorska och professor i sexologi  vid Malmö universitet. Senare i programmet medverkar även Emma Hinnersson, socionom och sexolog.            Eva Elmerstig                                                           Emma Hinnersson  

Sedan i lördags har fyra unga människor skjutits ihjäl på olika platser i landet, är det en ny våldsvåg vi ser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Örebro, Vårby, Solna, Tyresö och Rosengård – på mindre än en vecka har fem skjutningar inträffat, fyra unga människor har skjutits ihjäl. Idag gästade P3 Krims Jenny Hellström Mikael Sjödell i Studio Ett för att berätta det vi vet om de här dåden just nu. Medverkar gör även Alexander Wallenius vid utredningsledare vid polisens nationella driftcenter. Uppdatering: Fredagen den 27 mars häktades en 15-årig flicka på sannolika skäl misstänkt för mordet i Rosengård i Malmö och mordet på en 17-årig pojke i Vårby i måndags. Hon förnekar brott. Även en 17-årig pojke häktades misstänkt för mordet i Rosengård, han har erkänt, det uppger hans försvarare via TT. En man i 35-årsåldern häktades misstänkt för medhjälp till mordet i Rosengård, han nekar till brott. Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Livesamtal, arrangerat av nätverket Kommittén för demokratins röstbärare, den 6 mars 2026 på konstakademien i Stockholm. Journalister, forskare och kulturskapare är bland de första som hotas när auktoritära krafter vinner mark runt om i världen. Så även i Sverige. Men hur ser lösningarna ut? Medverkar gör Carl Heath, forskare vid RISE och Göteborgs universitet, Lisa Nilsson, sångerska och författaren och journalisten Erika Bjerström. Moderator är journalisten Anna Herdenstam. Inledning av Tora Holmberg, ordförande Kommittén för demokratins röstbärare.

I mars 2026 är det 250 år sedan Adam Smiths verk Nationernas välstånd kom ut och etablerade en ny syn på samhällsutveckling och ekonomiska drivkrafter. Hur står sig idéerna i Smiths livsverk i dag? Hur ser kopplingen mellan ekonomi och kultur ut i hans teorier? Och vad hade Smith tyckt om den moderna demokratin och marknadsekonomin? Detta avsnitt är en inspelning av Ideologiafton från mars 2026. Medverkar gör Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia och riksdagsledamot för Liberalerna, Charlotta Stern, vd för Ratio och professor i sociologi och Douglas Thor, ordförande Moderata Ungdomsförbundet. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Extra svavel på hösten har inte gett merskördar i höstraps i Lantmännens fleråriga försök. Och tillväxtreglering i höstraps ger ett positivt netto för lantbrukaren. Det är några av slutsatserna som vi går närmare in på i det här avsnittet.Medverkar i programmet gör Mikael Thörner, produktchef växtskydd och Andreas Öhrman, rådgivare på VäxtRåd. Programledare Joakim Hugoson.

Återigen är höga merskördar resultatet i Lantmännens strategiförsök med svampbehandlingar i vårkorn. Biostimulanten Stimplex visar sig vara särskilt lyckosam.Medverkar i programmet gör Ida Petersson (rådgivare VäxtRåd) och Johan Roth (produktchef biostimulanter Lantmännen). Programledare, Joakim Hugoson.

Välkommen tillbaka till Expressen Fotboll – nu kör vi igång vår nysatsning av podden! Varje vardag kommer Isak Dahlin med varm hand att leda det här programmet tillsammans med gäster – med fokus på svensk och internationell fotboll.Medverkar i dagens avsnitt (utöver Isak) gör Noa Bachner, Mattias Tengblad, Johan Dolck Wall och Wilhelm Edlund. Vi utlovar flockimmunitet, MFF:s dundertabbe och givetvis Nahir Besara.Ansvarig utgivare: Klas Granström

Välkommen tillbaka till Expressen Fotboll – nu kör vi igång vår nysatsning av podden! Varje vardag kommer Isak Dahlin med varm hand att leda det här programmet tillsammans med gäster – med fokus på svensk och internationell fotboll.Medverkar i dagens avsnitt (utöver Isak) gör Noa Bachner, Mattias Tengblad, Johan Dolck Wall och Wilhelm Edlund. Vi utlovar flockimmunitet, MFF:s dundertabbe och givetvis Nahir Besara.Ansvarig utgivare: Klas Granström

Alice är bara 11 år när hon får kontakt med en äldre kille på nätet. De börjar chatta och hon blir kär men plötsligt vänder det när han vill att hon klär av sig framför webbkameran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag blev rädd och som förstelnad men till slut så tog jag av mig min t-shirt, och satt där framför han och tyckte det var fruktansvärt jobbigt, berättar Alice som egentligen heter något annat. Kontakten med killen är svår att bryta. Han är mycket äldre, vuxen, själv går hon på mellanstadiet. De har pratat med varandra, om allt möjligt, över nätet i flera månader. Alice har fått känslor för honom, det är lite spännande att han är äldre och hon tycker att han är fin. Men så vill han att hon ska klä av sig ännu mer. När hon säger nej kommer det plötsligt en bild i chatten, det är på henne utan tröja som han har tagit från webbkameran. – Då var jag fast där, han hade de här bilderna på mig så jag klädde av mig mer och mer och mer och mer. Bilderna på Alice delas på nätet och leder till en lång period av utsatthet, övergrepp och också ett eget sexmissbruk. I det här avsnittet berättar Alice om den skuld och skam hon har känt för att hon hamnade i det här, hon har känt att det var hennes eget fel. – Jag hade en så vriden bild av vad sex faktiskt är. Det var många gånger jag gled tillbaka men han hjälpte mig på rätt spår igen, säger Alice om mannen som hon lever med idag som vuxen. Det här är den andra delen i P3 Krims serie om sexuella övergrepp mot barn över nätet. Medverkar gör även Helene Pantzar, vid ISÖB, polisens avdelning för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Producent: Jenny HellströmLjud: Fanny Hedenmo och Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Veckans avsnitt av Röda tråden handlar om Finanspolitiska rådets lustmord på regeringens budget, bråket om tonårsutvisningarna och den populistiska utvärderingen av könstillhörighetslagen. Medverkar gör Jonna Sima, Susanna Kierkegaard samt Henrik Jalalian från Dagens ETC:s ledarredaktion.

Fullmatad Kärleksbombning från vårt arkiv med några av Sveriges mest folkära idrottare. Tomas Gustafson, Ingemar Stenmark, Wassberg och Svan samt Anja Pärsson. Alla hyllas de för sina insatser på såväl världstoppen som i de olympiska spelen genom åren. Medverkar i podden gör Tommy Åström, Lasse Granqvist, Jens Fjellström, Thomas Johansson och Lena Sundqvist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump vill äga Grönland. Hur svarar svenska politiker och försvarstoppar på hotet? Politikrummet spelar in från Folk och försvars rikskonferens i Sälen. Medverkar gör Max V Karlsson, Viktor Barth-Kron och Oscar Jonsson.Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB

Torr, stram eller kliande hud är vanligt – särskilt hos barn med atopiskt eksem.Atopiskt eksem beror på en försvagad hudbarriär, vilket gör att huden lättare tappar fukt och blir mer känslig för yttre faktorer som kyla, tvätt, svett och vissa material. Det kan leda till klåda, rodnad och återkommande eksemutbrott – något som påverkar både barnets välmående och sömn, och ofta hela familjens vardag.Vad kan hjälpa?Smörj regelbundet, även när huden ser bra utAnvänd milda, parfymfria produkter anpassade för känslig barnhudDuscha kort och ljummet, undvik uttorkande tvålarFölj behandlingsråd vid eksemutbrott och håll rutinerna enkla och konsekventaI veckans avsnitt fördjupar vi oss i hur huden fungerar, varför vissa barn drabbas av atopiskt eksem och hur man kan stärka hudbarriären i vardagen. Medverkar gör barnläkaren Susenn, som delar med sig av sin gedigna kliniska kunskap, tillsammans med en produktspecialist från ACO som bidrar med produktnära och evidensbaserade perspektiv. I avsnittet pratar vi kring mjukgörande produkter, kom ihåg att alltid läsa innehållsförteckningen innan användning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka frågor kommer ta plats i valrörelsen 2026? Hör ett specialavsnitt med Arvid Hallén, Tove Lifvendahl, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer valrörelsen fokusera på de frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket utrymme får sjukvården? Väljarna tycker inte att det politiska samtalet är respektfullt, och att det är för mycket partikäbbel. Hur kommer det att låta under året? Och hur viktig är regeringsfrågan? Medverkar gör: Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, obunden moderat.Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och numera konsult på Millton group.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Johanna PalmströmTeknik: Maria StillbergProgrammet spelades in 2 januari 2026.

Denna vecka buntar vi ihop två världsstjärnor och ger er Kärleksbombningar från arkivet av Johan Cruyff & Franz Beckenbauer. Medverkar gör: Jens Fjestäming LAsse Granqvist Tommy Åstrm Noa Bachner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För de flesta som får diagnosen Alzheimers sjukdom kommer det som en chock. Det gäller både patient och närmaste anhöriga. Kanske har man anat att allt inte stod rätt till. Men ändå, alzheimer!  Alldeles för många patienter vittnar om att de får åka hem med sin diagnos utan hjälp. Kanske börjar de googla, vilket gör sjukdomen ännu hemskare. Men visst måste det finnas sätt för sjukvården att hjälpa patienten att mjuklanda i sin diagnos? Medverkar i Alzheimer Lifes frukost #no 16 gör Kim Kärnfalk, artist och Anders Löwstedt, musiker. Kim fick diagnosen Alzheimers sjukdom mitt i livet. Tillsammans med sin man Anders Löwstedt söker Kim nu tröst genom musiken. Karin Johansson, som sommaren 2025 gick via oss på Alzheimer Life och berättade att hennes man, travikonen Stig H Johansson, drabbats av alzheimer. Det blev en stor nyhet som spred sig snabbt, inte minst i trav-Sverige. Hon berättar om hur det var att bli medberoende i Stigs sätt att upprätthålla fasaden inför hela trav-Sverige. Camilla Nilsberth, överläkare geriatriska sektionen i Linköping, berättar om hur hon som läkare förbereder sig för det livsavgörande samtalet med sin patient och hur viktigt det är för henne att alltid kunna förmedla något slags hopp. 
 Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog som i två decennier mött både anhöriga och patienter som fått en alzheimerdiagnos. Hon har skrivit om de olika faser man går igenom vid en demenssjukdom och menar att det kan fungera som ett stöd, att veta att det faktiskt finns en utveckling, också vid en sådan här process. Samtalsledare: Henrik Frenkel, Alzheimer Life. Medarrangör och sponsor: Demensförbundet

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 17/6–2025.Mindre än tio procent av inköpen i Sverige görs med kontanter. I ett av de länder som använder kontanter minst finns relativt sett få uttagsautomater per capita, och en del affärer och restauranger väljer att vara helt kontantfria. Men trots den nedåtgående trenden finns stor samsyn kring att kontanterna ska finnas kvar, menar Elin Ritola från Riksbanken. Och ekonomiprofessor Niklas Arvidsson som trodde att kontanterna skulle vara borta från handeln år 2023 tror inte längre att de är på väg bort. Medverkar gör också Karin Stålhandske, VD för värdetransportföretaget Loomis.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I boxningsringen står den välklädda, korta Miss Arona och den långe, mörkhyade Georg Sylvan. Två udda figurer i 30-talets Sverige. Matchen kan börja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1935 är det fullsatt på Haga nöjesfält i Stockholm. Alla vill se den ovanliga boxningsmatchen mellan Europas starkaste dam, Miss Arona, och ”sluggern från Paris”, George Sylvan. Han har boxningsshorts med hög midja. Hon är flera huvuden kortare, i avslöjande paljettdräkt.Hon har gjort en karriär som Europas starkaste kvinna där hon sliter av boxerkablar, vrider sjutumsskruvar till korkskruvar och som bravurnummer balanserar tre stora män på sin mage när hon går ner i brygga. Han har mött några av världens största namn i boxningsringen och synts på bioduken. Deras riktiga namn är Ester och Georg Sylvan och de är ett gift par. Två udda figurer i sin tids Sverige som båda vet var det är att stå utanför. Det här är berättelsen om en annorlunda kärlekssaga, mellan Europas starkaste dam och sluggern från Paris och om det våldsamma dåd som kom att ändra deras liv. Medverkar gör parets dotter Ramona Sylvan och barnbarnet Matias Sylvan.Dokumentären är en produktion från Ljudbang AB och gjordes 2025.Reporter: Laura WihlborgProducent: Emma JankeExekutiva producenter på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia KottorpLjuddesign: Miriam BerhaneSlutmix: David Hellgren

“Mamma, jag vill ha en platt mage.” När ens 6-åring säger något sådant – då gör det ont i hjärtat.

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Esmeralda växer upp i ett familjehem. Men en dag tas ett beslut och flickan flyttas till sina biologiska föräldrar. 10 månader senare hittas hon död. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. 2016 kommer flickan som kallas Lilla hjärtat till världen. Hon får en stormig start i livet. Hennes pappa uppträder hotfullt på BB och socialtjänsten i Norrköping bedömer att han är farlig för henne och hennes mamma. En utredning slår fast att det finns missbruk och psykisk ohälsa i familjen. Därför blir Esmeralda tvångsomhändertagen enligt LVU och placerad i ett familjehem när hon är sju veckor gammal.LVU:t upphör, trots avrådanNär Esmeralda är drygt två år begär hennes biologiska föräldrar att tvångsomhändertagandet ska upphöra och att Esmeralda ska flytta hem till sin biologiska mamma. Socialtjänsten avråder, men en enig kammarrätt slår fast att de biologiska föräldrarnas situation förbättrats så pass mycket att de bedöms kunna ta hand om sin dotter. Beslutet innebär att Esmeralda ska lämna den familj hon levt med och börja bo med sin biologiska familj.I slutet av januari 2020 hittas hon död.Medverkande:Melinda Jacobs, Esmeraldas familjehemsmamma.Sofia Bergenbrant, socialsekreterare och medhandläggare i Esmeraldas ärende. Medverkar med citat från Norrköpings tingsrätt som hon godkänt att vi publicerar.Eva Andersson, kriminalinspektör som leder polisens förundersökning.Anna Nedwik, kriminalinspektör som leder polisens förundersökning.Polisens yttre befäl, först på plats efter larm om en fallolycka.Anonym polis som kommer fram strax efter yttre befälet.Anonym polis som kör den gripna biologiska pappan till polisstationen.Lena Hallengren, dåvarande socialminister.Yvonne Thilander, dåvarande chef för socialtjänsten i Norrköping.En dokumentär av Lisa Bergström.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2025.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8/4 – 2025.Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi känner dem som förrädare: Judas, Brutus och Cronstedt. Nu avslutar vi serien med att ta reda på vad det blev av Sveriges värste förrädare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial avslutar vi nu serien om Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin Svante Arrhenius : nobelpristagare, kosmopolit och klimatpionjär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/4 2025.Svante Arrhenius (1859-1927) var Sveriges ledande forskare kring förra sekelskiftet och 1903 blev han också Sveriges förste nobelpristagare. Han förknippas idag främst med att ha påvisat växthuseffekten men han forskade framförallt kring elektricitet.Våren 2025 kom den första stora boken om Arrhenius som är en historia om en stridbar och folklig forskare som efter en kämpig start på karriären blev en av Sveriges mäktigaste och mest kända personer. Och en globalt känd forskare, som inte minst i nobelsammanhang hade en mycket stark ställning i flera decennier.Medverkar gör bokens författare Jan Malmborg samt Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och dotterdotter till Svante Arrhenius. Programledare:Mats Carlsson-Lenart mats.carlsson-lenart@sverigesradio.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Cronstedt kapitulerar på Sveaborg 1808 men minnet av förräderiet lever kvar länge. Vi letar efter spåren i Runebergs dikter och Helsingfors stadsplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Världens klimatsystem hänger ihop, så geoengineering för bättre klimat i en region kan påverka andra regioner negativt. Men vem styr och tar beslut om vad som får göras framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 8 april 2025. Det saknas internationell styrning och lagstiftning kring geoengineering, att försöka manipulera klimatet. Det är ett problem, samtidigt som det också är svårt att se hur världen skulle kunna enas kring de här frågorna, menar den norska klimatforskaren Helene Muri. Men med all avancerad teknologi vi har, borde vi istället för forskning kring möjlig symptomlindring satsa allt på att hålla oss inom och respektera planetens gränser, menar Åsa Larsson Blind från Samerådet. Medverkar gör också klimatforskaren John Moore och professorn i filosofi Orri Stefánsson.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi försöker oss på en psykologisk analys av Carl Olof Cronstedt och följer honom från barndomens Botby till förräderiet på Sveaborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.