Podcasts about varf

LifeTalk Podden #130 – Att göra det vi faktiskt kan

I veckans avsnitt blir det sillikonbröst för hela slanten. Vad hände med dem? Försvann de? Eller slutade folk bara göra roliga pattar som kunde skrämma och döda och började göra vanliga, tråkiga människopattar. Vi har alla svaren! Dessutom - varför är 80-åringarna lyckligast? Varför specificerar vissa killar att de träffar en TJEJkompis? Och mycket mer!Stort tack till våra ljuvliga patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTrådar:https://www.flashback.org/t2374790https://www.flashback.org/t1261578https://www.flashback.org/t3289561https://www.flashback.org/t569757https://www.flashback.org/t1541770https://www.flashback.org/t2074653https://www.flashback.org/t1167717 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför använde inte fler länder elefanter i sina arméer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Irankriget fortsätter och än så länge håller den hårdföra regimen taget om makten i landet. De över 90 miljoner invånarna har de i ett järngrepp. Landets högste ledare, både politiskt och religiöst, Ali Khamenei, har dödats i israeliska och amerikanska flyganfall. Nu pekas hans son ut som en möjlig efterträdare. Hur hamnade vi där vi är i dag? Varför har Iran USA och Israel emot sig? Varför har de inga vänner bland sina grannar runt om i Mellanöstern? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: France24, AP Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Vissa menar att religionen lever inom poesin. Paul Tenngart finner snarare en jordisk livsmening. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Är det möjligt i vår tid att känna djup samhörighet med universum? Är törsten efter existentiell trygghet hopplöst naiv och daterad, eller finns det en djupare mening som vi utan att ljuga för oss själva kan förankra våra liv vid? Var kan vi i så fall hitta den? Den som ställer sig de här frågorna hamnar förr eller senare hos den kanadensiske filosofen Charles Taylor. Han har ju skrivit så mycket om den moderna världens andlighet – i polemik mot de många tänkare som hävdar att modernitet går hand i hand med religionslöshet. Nej, menar Taylor, religionen har inte försvunnit under 1800- och 1900-talen, utan bara tagit sig nya uttryck. Ett av dessa är poesi. I den maffiga undersökningen Cosmic Connections: Poetry in the Age of Disenchantment undersöker Taylor vilken livsmening den västerländska poesin har erbjudit efter det att 1700-talets rationalistiska upplysningsfilosofi gjorde vår värld avförtrollad. Grundtesen är att alltsedan romantiken har det varit poesins huvuduppdrag att återförtrolla världen. Med symboler, metaforer, rytm och halsbrytande tankesprång visar den lyriska texten vägen bort från logiken och empirin, bort från deduktionen och mätningarna, mot något annat. Något djupare, mer meningsfullt, andligt. Lyckas den då, poesin, där den traditionella västerländska religionen successivt har tappat i trovärdighet och kraft? Nja, menar Taylor, inte riktigt. Allt som oftast tvivlar poeterna, både på sina egna språkliga verktyg och på hur verklighetsförankrad deras aning om något större egentligen är. Men de försöker åtminstone. De vägrar lägga sig platt för rationalismen. Det är svårt att säga något verkligt nytt om de senaste 200 årens västerländska poesi, men den filosofiska örnblicken är välkommen. En litteraturhistoriker fastnar lätt i detaljer och det krävs nog ett utifrånperspektiv för att uppfatta kopplingen mellan poesins återförtrollning och det som sociologen Hartmut Rosa kallar resonans – den levande förbindelse mellan individ och värld som sägs skapa vår känsla av mening. Poesin blir en fråga om samhörighet, upplevelsen av en andlig dimension i tillvaron blir en social erfarenhet. Vi människor vill känna gemenskap – inte bara med våra familjer och vänner utan med människosläktet och alla andra invånare i världen. Men tyvärr stannar Taylors undersökning vid 1980 års Nobelpristagare i litteratur, Czeslaw Milosz. Han hinner inte fråga sig vad vår egen tids litteratur säger om relationen mellan oss och världen? Den frågan är inte minst relevant med tanke på alla de diktverk om människa och natur som frodats i den västerländska litteraturen alltsedan 1990-talet, den så kallade ekopoesin. Nog finns det både tydliga paralleller och distinkta skillnader mellan denna sentida strömning och det författarskap som utgör Charles Taylors paradigmatiska exempel på romantisk återförtrollning – naturpoeten William Wordsworth. En av mina ekopoetiska favoriter är den amerikanske poeten C. K. Williams och hans Pulitzerprisbelönade samling Repair från 1999. Flera av Williams texter gestaltar en intensiv mänsklig längtan efter samhörighet med icke-mänskliga varelser. I en dikt sitter en man fast på ett tåg som har stannat mitt ute i ingenstans. Han tvingas höra på grannens konstanta mobiltelefonpladder och blickar trängtande ut genom tågfönstret. Då får han ögonkontakt med en hare och upplever en kort stund av djupt samförstånd med djurlivet därute på fältet. Men han tvivlar på om haren bryr sig det minsta om hans existens. I en annan dikt hittar en pojke en del av ett djurskelett på trottoaren framför ett museum. Han fascineras av dess märkliga form och funderar över hur den lilla benbiten har hamnat här och vart den ska ta vägen när han släpper den. Kommer den att ta sig ner genom gatustenen förbi tunnelbanenätet och avloppssystemet för att till slut brytas ner och förenas med jorden? Hans mamma blir arg och ryter åt honom att slänga ifrån sig den smutsiga saken. De ska ju in på museet nu och titta på en annan sorts natur – rengjord, sorterad och propert uppställd i glasmontrar. Mannen på tåget och pojken på trottoaren är med om precis det som diktjaget i Wordsworths dikt ”Tintern Abbey” känner: en ögonblicklig upplevelse av återanknytning till världen. Det de söker efter och delvis uppnår är resonans. Sedan C. K. Williams Repair kom ut har något hänt som gjort ekopoesin mer central, ja kanske rentav akut. Kunskapen om den globala uppvärmningens orsaker och konsekvenser ställer människans relation till naturen i en helt ny belysning. I Sverige etablerades det ekopoetiska klimatmotivet med Jonas Grens samling Antropocen från 2016, som bland annat innehåller en fantastisk dikt om en pappa och en son som plockar tranbär i en backe där någon på sjuttiotalet hällde ut en dunk med växtbekämpningsmedlet hormoslyr. Bärplockarna skördar det som mannen sådde en vår för länge sedan. För honom var dumpningen ett ögonblicks verk, men för framtida generationer av människor lever kemikalierna kvar. Och detsamma gäller för hela planeten. Våra liv varar på sin höjd en människoålder, men det vi gör under denna begränsade tidsperiod sätter djupa spår i framtidens naturer. Det är förstås skrämmande. Men det visar också att våra liv är betydelsefulla. Ekopoesin gestaltar den intensiva direktförbindelsen mellan våra kroppar och allting annat på jorden. Och denna sorts resonans behöver inte vara förankrad i den andliga överbyggnad som Charles Taylor är ute efter. Den amerikanske litteraturkritikern George Steiner frågade en gång om stor konst verkligen kan skapas i ett sekulariserat samhälle. Ekopoesin visar hur absurd den frågan egentligen är. Varför skulle gudstron ha monopol på djupare livsmening? Ett bra exempel på sekulär livsmening finns i svenska Eva Ribichs vackra diktsamling Mängd, regn från 2024. Innan Ribich beskriver en drastisk översvämning som går över i en förödande torka har hon ringat in den enskilda människans position på jorden: Platsen min kropp tar. Vattnet som trycks undan och germig rum. Kan inte hålla mig ute. Människokroppen har obönhörligen en plats bland världens fenomen, och det är mycket betydelsefullt vad vi gör med den medan vi befinner oss här. Återförtrollning är kanske fel ord. Den planetära resonans som ekopoesin gestaltar är inte utomvärldslig. Den ekologiska livsmeningen har inte heller behov av något kosmiskt perspektiv. Dess existentiella samhörighet är biologisk och helt och hållet jordisk. Och det räcker ganska långt.

 Avsnitt 310. Försäljningsstatistiken för 2025 visar en bransch förtjust i sina egna framgångar. Det mesta pekar åt rätt håll. Griniga som vi är försöker vi rättfärdiga vår plats som slavar på vagnen. Våra vana trogen hittar vi ett par saker att vända på. Som att två av tre lästa böcker är i huvudsak lyssnade på, att pocketen har exploderat i prishöjningar som kan påverka formatets framtid och att den engelskspråkiga försäljningen börjar bli besvärande stor. Mycket större än statistiken visar. Bonniers i Norge är för en del norska författare en styggelse. Och när förlaget gör ett omslag på en Unni Lundell-bok med hjälp av AI kommer kritiken som ett brev på posten. Varför? Många har svårt att fördra Håkan Rudels kritik av hur den norska branschen fungerar när man lämnade ägandet i Cappelen Damm. Och för många blir det en attack mot den egna identiteten. Adlibris satsar på en litteratur-podd. Vi funderar inte över innehållet, vi är garanterat inte målgruppen. Men vi undrar lite över hur de tänker. Vem vill dom nå? Och varför? Samtidigt så fortsätter Författarförbundet med sin inför valet-podd. Avsnitt två handlar om AI och samtalar med Sara Öhrwall och är lysande. Ett måste för alla i bokbranschen. Vi gör en liten ihopsamling av korta utländska nyheter som vi tycker berör våra lyssnare och synar begreppet ”fair use” som ”the Tech Brothers” gömmer sig bakom när de stjäl copyright-skyddat material och så lyfter vi ett par nyheter från Audible innan de på allvar ger sig in på den svenska marknaden igen. Till sist har journalisten ett samtal med Mads Nygaard förlagschef och en del av ägarfamiljen till ett av Norges största och det äldsta familjeägda förlaget som nu är till salu. Vi är nyfikna på vem som vill köpa och vem som får köpa. Utgångspunkten är att Mads Nygaard inte kan, eller vill, säga något konkret och journalisten vill veta just det. Trots det blir det ett intressant samtal.   01 10         Statistik till förbannelse 08 48         Bonniers status i Norge 15 02         Adlibris satsar på en litteratur-podd 21 27         Forskare drar ner byxorna på the Tech Brothers 26 03         Vem får köpa Aschehougs Förlagsgrupp?

Har du sett roboten Neo vika tvätt och tänkt "äntligen"? Du är inte ensam. Intresset för humanoida robotar har exploderat, och visionen om en helt automatiserad vardag känns närmare än någonsin. Men hur mycket av det vi ser är egentligen autonom intelligens, och hur mycket är skicklig marknadsföring?Jag om den en ärlig titt på tekniken bakom robotar som Neo. Varför dagens fjärrstyrning inte är ett misslyckande, utan tvärtom en nödvändig del av utvecklingen. Genom att jämföra med chatbotarnas resa från enkla program till dagens superintelligenta AI, förklarar vi varför vi faktiskt är närmare en sci-fi-framtid än vad kritikerna tror.Lyssna för att förstå varför morgondagens teknik byggs just nu – och varför vi borde vara optimistiska.

Specialavsnitt: Gäller totalkonsumtionsmodellen även för cannabis? Den frågan ställer vi oss tillsammans med forskaren Håkan Leifman. Tillsammans med Thor Norström har han nyligen publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Addiction som visar att det faktiskt verkar vara så. Varför gjordes studien, vad visar den, och kanske framför allt: Vilken framtida cannabispolitik bör Sverige och andra länder sikta på om det nu är så att en högre användning på befolkningsnivå också ger mer skador? Ställer frågor gör som vanligt Peter Moilanen, chef på Narkotikapolitiskt Center, och Pierre Andersson, policyrådgivare.

Crime! Varför älskar alla crime? Mord, mysterier och moraliska gråzoner. I veckans avsnitt av Geekpodden öppnar vi dörren till en av populärkulturens mest fascinerande och mångfacetterade genrer! Vad är det egentligen som gör kriminalberättelser så oemotståndliga? Är det jakten på sanningen, den mörka psykologin eller kanske den där känslan av att vi själva sitter med... Read more »

Saknas det verkligen kompetens i techbranschen?Eller handlar det om något helt annat – som rädsla och makt?I det här avsnittet möter jag Binette Seck, entreprenör och investerare, och Elin Eriksson från Women in Tech Sweden i ett samtal om varför kvinnor fortfarande är underrepresenterade i tech – trots att branschen skriker efter kompetens.Vi pratar om:• Varför jämställdhet är en maktfråga, inte en snällhetsfråga• Hur rädsla påverkar rekrytering och ledarskap• Myten om att “det inte finns kvinnor”• Vad företag faktiskt kan göra – konkret – för att öppna dörrar på riktigt• Varför det inte räcker att släppa in någon en gångTech är inte längre en bransch. Det är infrastrukturen för hela vårt samhälle.Frågan är vilka som får vara med och bygga den.Ett avsnitt om ansvar, mod och representation – och om varför framtidens innovation kräver fler perspektiv än de vi är vana vid.Kom i kontakt med Binette: https://www.linkedin.com/in/binette-seck-2046939/Kom i kontakt med Elin: https://www.linkedin.com/in/erikssonelin/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA och Israel har attackerat terrorregimen i Iran – och på gator och torg världen över firas nu hoppet om frihet från mullornas förtryck.   Alla är dock inte lika glada. Somliga påpekar svårigheten med att bygga upp en demokrati genom krig – medan andra försvarar ayatollorna och beskriver attacken som ett kriminellt övergrepp.   Vad sker egentligen i Iran? Varför är reaktionerna på befrielseförsöket så olika?    Och vad händer med ett samhälle som sätter politisk agenda framför människoliv?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “IRAN OCH VÄNSTERN”. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Och varför går så många omkring med hörlurar vad är det de är rädda för? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klass 9D på Kvarnskolan i Järfälla har en fråga: Varför vill man veta sanningen, även när sanningen svider? Margareta i Umeå undrar varför så många går omkring med hörlurar. Hon utgår ifrån att de vill vara i fred, inte möta andra och inte ens höra fåglarna på sin promenad. Hon frågar: Vad är de rädda för? Sig själva?Signaturen ”En bedragen man” är gift med en alkoholist som har varit nykter sedan de träffades. Nu har hans man fått ett återfall och dessutom varit otrogen, vilket skapar både känslor av sorg och skam eftersom han har litat på sin man. Hur ska jag kunna förlåta och återgå till livet med den som jag älskade? Hur ska jag komma över detta, frågar han.Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Vid det här laget borde jag inte förvånas över hycklerier av detta slag, men jag blir fortfarande förbluffad när jag ser folk som spenderat de senaste fyra åren på att fördöma en stormakts attack mot en suverän nation nu stötta en stormakts attack mot en suverän nation.Rationalisera det hur du vill, det är fortfarande samma brott. Eller var ärlig och erkänn att du inte har principer, utan snarare ett lag.Krig dödar civila, oavsett vem som skickar bomberna och vilken regim de är tänkta att störta. Om du stöttar kriget som verktyg för att uppnå regimskifte betyder det att du accepterar ett stort antal döda civila som inte har något att göra med regimen du vill ha bort. Man måste knäcka några barns skallar för att göra en omelett, antar jag.Jag vet att många har lidit i decennier under regimen i Iran. Flera av mina närmaste vänner är i Sverige just på grund av det lidande som regimen orsakat. Men om man tror att ett anfallskrig kommer att minska lidandet och leda till frihet och demokrati så undrar jag vilken sten man har bott under de senaste decennierna. Precis som folk häromdagen dansade över Ayatolla Khameinis död så dansade irakier, libyer och syrier när Saddam Hussein, Muammar Gaddafi och Bashar al-Assad föll. Hur fria och demokratiska är dessa länder idag?Med ovan vill jag inte ta ifrån någon deras glädje över att en förtryckare har fallit, men jag vill i allra högsta grad påpeka hur naivt det är att se avrättningen av en 86-årig spirituell ledare av externa makter som något positivt, om fred och frihet är vad man är ute efter. Man behöver inte vara ett strategiskt geni för att inse att det troligtvis kommer att leda till mer kaos att bomba någon som i princip var påven för hundratals miljoner människor — under ramadan dessutom.Att just kaos är målet för de beslutsfattare som startade kriget råder inga tvivel om. Ta det inte från mig utan från Financial Times reportage med Danny Citrinowicz, Iranexpert och senior forskare på Tel Aviv's Institute for National Security Studies:Summarising the Israeli government's position, Citrinowicz said: “If we can have a coup, great. If we can have people on the streets, great. If we can have a civil war, great. Israel couldn't care less about the future… [or] the stability of Iran.Lika naiv som tron att ett anfallskrig ska leda till fred och frihet i Iran, är tron om att samma krig ska leda till en säkrare framtid för Israel. Vi är bara en vecka in i kriget och har redan sett hela regionen brinna, med explosioner i Iran, Israel, Irak, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Libanon, Cypern och Azerbajdzjan. Hur israeliska makthavare inbillar sig att deras land inte kommer att slukas av den löpeld som sprider sig över regionen är bortom mig.Sist men inte minst har vi USA, vars imperium redan har vippat på randen till kollaps under en längre period och numera drar sina sista spasmiska suckar. Den krympande stormakten är för svag, polariserad och krigstrött för att kunna uppbåda en markinvasion av den skala som hade krävts i ett land som är nästan fyra gånger större än Irak, med en dubbelt så stor population, så istället parkerar man sina hangarskepp på ett tryggt avstånd och bränner slut på sina distansrobotar och bomber innan man lämnar ännu ett fiasko bakom sig och återvänder hem svagare och med ett ännu sämre anseende än tidigare.Inget land i världen, glöm Mellanöstern, kommer någonsin att ta amerikanska löften om beskydd seriöst efter att de med svansen mellan benen lämnat sina militärbaser i Gulfstaterna och låtit missilerna regna över sina så kallade “vänner”.Varför gör världens stormakt något så uppenbart destruktivt?Svaret blir tydligt om man följer pengarna och de senaste decenniernas mönster. Kongressledamot Thomas Massie uttryckte det bäst i augusti 2024:Den vinstdrivande militärindustrin skapar incitament för krig som i Julian Assanges ord inte är menade att vinnas, utan snarare att pågå för evigt. Där du och jag ser död och förödelse, ser vapentillverkarna och det komplexa nätverk som de är en del av enbart dollartecken. Varenda explosion i Mellanöstern, Ukraina och andra länder långt borta från deras trygga hem, representerar nya klirr i kassan för aktieägarna.Om det pågående kriget i Iran skrev journalisten Nancy Youssef:Om jag framstår som mer irriterad och pessimistisk än vanligt så har du uppfattat mitt tonläge helt korrekt. Beslutet att inleda detta katastrofala krig verkar ha tagits helt och hållet baserat på propaganda snarare än fakta. Tusentals människor är redan döda, bland dem många civila, och följderna kommer att vara dramatiska för regionen och hela världen.Och då har vi inte ens berört den rimliga risken för att kärnvapen används om Irans regim inte faller och rusar mot berikning, om en oberäknelig Trump vaknar på dåligt humör eller om israeliska makthavare känner sig inträngda i ett hörn.Våra öden ligger i händerna på en grupp blodtörstiga fanatiker fast i en kukmätartävling, samtidigt som nyttiga idioter i hela världen hejar på när tävlingen uttrycks i krig och förödelse.Jag önskar att jag kunde avsluta denna utläggning på ett mer positivt sätt, men tills vi slutar svälja den propaganda som driver världen mot konflikt så ser jag tyvärr inget ljus i tunneln annat än från ett skenande tåg, lastat med vapen kraftiga nog att sätta stopp för hela det vackra experiment som vi kallar för civilisation. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Fredagen börjar med snödroppar och hopp - våren är här, allt kickar igång igen. FA Cup, Champions League, Europa League, NBA, F1, Tennis. Men sedan dök elefanten upp i rummet.Tottenhamn håller på att drunka.Europas sjunde dyraste trupp. Elva raka matcher utan vinst - nytt Premier League-rekord. En ny arena värd 11 miljarder. Och ändå ligger de på nedflyttningssträcket.Sladjan sätter 11 av 20 rekar denna vecka (Newcastle-Manchester City: båda lagen gör mål, Patsa-Milan: under 2,5). Men det är inte huvudnyheten.Vi bryter ner varför Tottenhamn åker ur. Varför psykologin är bruten. Varför spelarna inte tror på tränaren. Och varför oddsen på 7,6% nedflyttning kanske är för låga.Plus: West Ham vs Nottingham - vem åker ur egentligen?

Välkommen till ett samtal som berör oss alla! I detta poddavsnitt möts Mats Andersson och Lars Engström för att tillsammans utforska ett av vår tids mest aktuella ämnen: stress. Med värme och igenkänning bjuder de in lyssnaren till reflektion, insikt och konkreta verktyg för att bättre förstå och hantera stress i vardagen. Vad handlar podden om? Fyra typer av stress: Genom en tydlig modell får du lära dig att skilja på akut, kronisk, framtids- och dåtidsstress. Med exempel från både arbetsliv och privatliv blir det lätt att känna igen sig och förstå hur olika stressfaktorer påverkar oss. Sortera och ta kontroll: Du får tips på hur du kan göra en “bruttolista” över allt som stressar dig, och sedan sortera det som är bråttom och viktigt. Genom att lägga in det i din kalender tar du kontroll över din tid – istället för att låta stressen styra dig. Kommunikation och förväntningar: Lär dig vikten av att våga säga nej, prioritera rätt och skapa samsyn med chef och kollegor. Tydliga förväntningar minskar stressen och ger arbetsro. Konkreta övningar och insikter: Få med dig praktiska övningar, som att släppa gamla oförrätter och fokusera på det du faktiskt kan påverka. Varför ska du lyssna? Detta avsnitt är för dig som vill: Få nya perspektiv på stress och hur den påverkar oss. Lära dig enkla och effektiva metoder för att sortera och hantera stress. Inspireras till att ta kontroll över din tid och energi. Få konkreta tips som du kan börja använda direkt – både på jobbet och hemma. Lyssna och låt dig inspireras till ett mer hållbart och balanserat liv!

I veckans avsnitt djupdyker vi i Medieakademins Förtroendebarometer 2026 och går igenom nivåerna för förtroende för Sveriges Radio, SVT och andra medier. Vi pratar om hur svenskar placerar nyhetsmedier på en vänster och höger-skala, och om skillnader i förtroende för public service kopplat till partisympatier, särskilt för Sverigedemokrater och Kristdemokrater.  Varför har public service fortsatt högt förtroende – men samtidigt ett stort problem hos vissa väljargrupper? Och varför uppfattar så många svenskar att medier är politiskt lutande?Vi pratar också om vem svenskarna tror påverkar valresultatet mest, om Paramounts politiskt laddade köp av Warner Bros Discovery, följer upp försäljningen av Råd & Rön – och om SVT:s satsning på korta videoformat istället för vissa rapportsändningar.Med Olle Lidbom och Emanuel Karlsten. Betala och få mer tillgång på https://patreon.com/mediepodden

Varför tar det tid för rätt person att hamna på rätt jobb? Hur påverkar konkurrens mellan arbetsgivare löner och villkor? Och vad avgör hur väl arbetsmarknaden lyckas matcha kompetens med efterfrågan? Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, ledande arbetsmarknadsforskare och del av årets Konjunkturråd 2026.  Välkommen till ett samtal om arbetsmarknadens funktionssätt och dess betydelse för individer och samhälle. SNS-prisets jury lyfter fram Lena Hensvik som en förebild som lyckas kombinera banbrytande policyrelevant forskning med ett starkt engagemang för kunskapsspridning. Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare och medlemschef, SNS. Om SNS-priset Priset som delas ut vartannat år finansieras genom en insamling som gjordes i samband med SNS 75-årsjubileum 2023. Pristagaren belönas såväl för att ha nått ut brett med sin forskning i samhällsdebatten som för att ha nått fram till beslutsfattare i olika delar av samhället Läs mer om priset.

Är obesitas verkligen en sjukdom eller är det en berättelse vi har lärt oss att tro på?I det här avsnittet pratar jag om hur debatten kring obesitas har blivit två läger:Antingen är du sjuk och kan inte hjälpa det.Eller så är du lat och borde ta mer ansvar.Men tänk om båda de perspektiven bygger på samma grundantagande: att tjock är fel?Jag utforskar:Hur föreställningen om tjockhet som problem växte fram historisktVarför sjukdom hos tjocka personer nästan alltid förklaras med vikten (oavsett vad det gäller)Varför det inte finns några sjukdomar som bara drabbar tjocka människorHur rädsla för kroppar har blivit en miljardindustriOch varför vi verkar mer villiga att ta stora medicinska risker när det gäller tjocka kropparDet här är ett avsnitt om makt, pengar, medicin, rädsla och om att erbjuda ett tredje alternativ:Tänk om tjock inte är ett fel som behöver förklaras, botas eller försvaras?Gratis resurser att kickstarta Matfriheten: https://www.matfri.se/gratis-resurserKöp min bok här: https://peopleandstories.se/products/matfrihet-bli-fri-fran-halsoatning-och-matangest-med-intuitivt-atande Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unga riskerar livet för att få dansa på gatorna i Teheran vi har sett bilderna både före och efter att kriget bröt ut. Varför har dansen blivit en så viktig symbol? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P1 kultur gästas av författarna Balsam Karam och Elnaz Baghlanian i ett samtal om hur trotset och protesterna – men också sorgen – tar sig uttryck genom dans.ALI ABBASI: REGISSÖREN SOM DJUPDYKT BÅDE I MULLORNA OCH TRUMPSvensk-dansk-iranske regissören Ali Abbasi har skildrat både mullornas Iran och Donald Trump i sina filmer. Hur ser han på händelseutvecklingen i Iran, och hur censuren har format vilken typ av historier som kan – och inte kan – berättas på film?DET VEKA OCH MÄNSKLIGA HOS SERGELSkulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel var en av de viktigaste gestalterna i det sena 1700-talets konstvärld, med nyklassicismens ideal om det storslagna och ädla. Men i hans skulpturer och skisser anas också något mänskligt och grubblande. Nu visar Nationalmuseum i Stockholm en stor utställning om Sergel. Mårten Arndtzén berättar om den med hjälp av Sergelkännaren Magnus Olausson.MJUKT, MÖRKT OCH DRÖMMANDE NÄR WATERBABY ALBUMDEBUTERARHon slog igenom med ”Stockholmsvy” tillsammans med Hannes för fyra år sedan, men först nu släpper Waterbaby, eller Kendra Egerbladh, sitt debutalbum ”Memory be a blade”. Hon gästar P1 kulturs studio och berättar om soundet på nya skivan.MED NIETZSCHE SOM FÖLJESLAGARE”Jag håller inte med Nietzsche i allt, men han är min mest uppmuntrande följeslagare när jag känner vanmakt inför civilisationen, inför maktmänniskor, inför livslögnerna”. Det skriver poeten Ingela Strandberg i dagens OBS-essä, om hur Nietzsche följt henne genom livet.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

In med bettskenorna kamrater för nu åker vi! I februari 2026 släppte Podme dokumentärserien "Exorcisterna" i fem delar, där två journalister "granskar demonutdrivningar av barn och ungdomar inom svenska frikyrkoförsamlingar". Som väntat väckte den starka reaktioner (för en översikt kring detta får jag lov att hänvisa till tidningen Hemmets vän som rapporterat flitigt om serien). Inte helt oväntat samlade jag trupperna i form av Josefin Lennartsson och Hanna Larsdotter Lindgren för att diskutera saken vidare.Varför är den här dokumentärserien så problematisk? Vilka frågor har ställts och vilka borde ställas?Det här blev ett långt samtal och delas därför upp i två delar.Varmt välkomna till vansinnet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åbo stad har återkommande fått kritik för att glömma bort svenska språket i skyltar, webbplatser och andra offentliga sammanhang. För en del är det en principfråga om minoritetens rättigheter och synlighet i en officiellt tvåspråkig stad. För andra kan det uppfattas som onödigt gnäll om detaljer. Varför behöver svenskan ens synas i en stad där svenska befolkningen är en minoritet? E-post: slaget@yle.fi

”All gråt handlar om det vi innerst inne värnar och tar på allvar. Möjligheten att inte bara tala om utan med hela vår varelse genomleva vad som är väsentligast för oss gör gråten till en gåva och oersättlig källa till insikt.” Så skriver Eric Cullhed i sin aktuella bok ”Gråt. Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. Varför gråter vi egentligen? Hur ska man förklara detta till synes unika mänskliga fenomen? I sin bok går Cullhed, som är professor i grekiska vid Uppsala universitet, igenom en rad olika teorier kring gråtande. Handlar det om att synliggöra lidande? Är det ett uttryck för vanmakt? Är gråten bara ett slags medlidande med oss själva? Är det rent av ett sätt att manipulera vår omgivning? I det här avsnittet går vi på jakt efter tårarnas betydelse, de tårar som i kristen tradition kallats för naturligt sakrament och kroppens eget vigvatten.

MAGA-influencers och demokrater i ohelig allians mot Iran-kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA fortsätter sina anfall mot Iran tillsammans med Israel. Kriget fördöms av FN:s generalsekreterare och på hemmaplan kritiseras Donald Trump av både demokrater och MAGA-influencers.Vita huset ger en rad förklaring till varför anfallet var nödvändigt, men motiven och målen uppfattas som spretiga och motsägelsefulla. Varför gick USA i krig? Fanns det ett nära förestående hot? Vill man se ett regimskifte i Iran?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Jerusalem.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

USA och Israel har gått till gemensam attack mot Iran. Under helgens bombningar har Irans ledare Khameini dödats, tillsammans med en rad andra toppnamn i regimen och hundratals civila. Donald Trump säger att attackerna kommer att fortsätta i flera veckor. Samtidigt pyr ett missnöje i Maga-kretsar – det var ju exakt den här typen av agerande som Trump lovade att USA skulle sluta med, när han gick till val under parollen “America first”. Varför gör han såhär nu? Programledare: Sebastian Nowacki. Med Björn Af Kleen, USA-korrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn.

USA och Israel attackerade Iran under natten till lördag. Attackerna ska ha planerats i flera månader enligt Times of Israel och i en av attackerna så dödades Irans högste ledare, ayatolla Khamenei. Tidigare i år skakades landet av flertalet demonstrationer och tusentals ska ha dödats i protesterna. Iran har svarat på attackerna genom angrepp på Israel men också på andra gulfstater i området. Varför händer det just nu? Vad innebär det för den iranska befolkningen och hur många fler länder kan bli inblandade? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikeskommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC, AP. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Varför har den brittiska polisen arresterat tusentals personer som har lagt ut kritiska inlägg i sociala medier? Varför har generativ AI blivit en stridsfråga? Och varför har Labourpartiet tappat väljarstöd? Det samtalar vi om i veckans Hotspot.Gäst i programmet är Dan Korn, skribent, författare och rabbin i Manchester.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Christoffer Rutgersson, VD Qliro, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur man skalar bolag operativt, vikten av att "nörda ner sig" i kundresans alla detaljer och varför data är fundamentet för all framgångsrik AI-implementering. Christoffer ger även sin syn på makroläget och varför de nordiska e-handlarna nu står starkare än någonsin i konkurrensen mot internationella marknadsplatser. Ett måste för alla som vill förstå de finansiella och strategiska krafterna bakom morgondagens retail.03:10 - Privatliv, Skidåkning Och Köpet Av Yogastudio06:10 - Bamboraresan – Från Konsult Till Strategichef08:50 - 14 Förvärv På 18 Månader – Bästa Och Sämsta Affären14:03 - Varför Qliro? Potentialen Ingen Tog16:21 - Att Stänga Ned Blancolån Och Fokusera21:22 - Vad Framgångsrika E-handlare Gör Annorlunda25:27 - Case: Nelly Och Digital Nördighet I Detaljer27:18 - Äga Kunden Istället För Att Skicka Till Marknadsplats30:32 - 2026 – Organisk Tillväxt Är Tillbaka32:10 - AI I Retail – Gapet Mellan Snack Och Verklighet35:18 - Datagrunden Som Krävs För Riktig AI-Nytta39:03 - Hobbyinvesteringen I Urban Om45:43 - Pengar Som Möjliggörare – Inte MålHär hittar du Christoffer & Qliro:https://www.linkedin.com/in/christoffer-rutgersson-7ab7a611/ https://qliro.com/sv/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns egentligen bara en stor fråga. Varför? Varför har en norsk toppdiplomat kontakt med Jeffrey Epstein? Av Kristian Åström Inläsare: Kristian Åström

Varför röstar så många på SD? Vem är riksdagens sista arbetare? Och vad händer med Ebba Busch om KD inte klarar riksdagsspärren? Politikrummet svarar på lyssnarnas frågor. I studion: Max V Karlsson, Anette Holmqvist, Anna Gullberg och Viktor Barth-Kron. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Varför blev Kjell Bergqvist sur på Jonas Nilsson? Varför blev tourettes på BAFTA en fråga om rasism och diagnoser undrar Svea Sigmond? Och Hasse Brontén har snackat med Tomas som stoppade ett ungdomsgängs framfart men själv blev dömd.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond.

Antropologen Maria Borda-Jaklin om harmoniskt föräldraskap och normer – med Nina Campioni och Paulina GunnardoI det här avsnittet träffar du antropologen och VildaBarn-profilen Maria Borda-Jaklin när hon delar sina tankar om vilka delar av världen där föräldraskap upplevs som mest harmoniskt, samt hur man navigerar utmaningar när ens barn avviker från normen. Programledare Nina Campioni leder samtalet och svarar tillsammans med Paulina Gunnardo på frågor från lyssnare.Tillsammans går de igenom:

Vi fortsätter med berättelserna om djurvänner som dyker upp där man minst anar det! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Göran har sett en älgko ta sig hela vägen simmande mot Danmark. Sofie hann bli rejält förvirrad när hon först trodde att en varg var en hund. Och Stefan fick oväntat besök av ett rådjur – mitt i skivbutiken! Dessutom ringer vi upp härliga Tim som precis fyllt 30 och firat med en storslagen Star Wars-fest.I extramaterialet blir det fullt ös med frågor: Har Erika blivit kär? Varför har Hugo ätit medeltids-tapas? Och är Christer egentligen grannskapets stora hjälte?

Fredrik river av en länklista, och snackar om fascination för språkmodeller, ansvar som utvecklare, jobb på 8k pixlar, vad man lär sig med tiden, och ganska mycket mer. Som inledning diskuterar han två blogginlägg med lärdomar av tio år som engineering manager respektive utvecklare. Minns du några tydliga åsiktsändringar du gjort under din tid som utvecklare? Berätta! Därefter funderar han över hur Apple tappat sin magi på sistone, och till och med för honom som långvarig användare mest känns som det företag som tillverkar trevlig hårdvara och sakta tappar greppet om allt annat. Sedan pratar han om det oväntat trevliga i att jobba på två 4k-skärmar - med skarven mitt i synfältet dessutom! Andra halvan av avsnittet kretsar kring språkmodeller, utvecklaransvar, och arkitektur. Och den intressanta boken Resisting AI som går igenom många av de problem och problematiska synsätt som finns inbyggda i modellerna vi använder som om de var någon sorts neutrala verktyg. (Varning: köp den inte som e-bok i Glassboxx!) Varför blir folk så uppslukade, kan man tänka på modellerna som automatisering av implementation, och vad har Steve Yegge lyft för en bra poäng på sistone? Som avslutning och uppmuntran: En trevlig video med Dylan Beattie om CSS. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Jampa/Joao Uchoa Things I've learned in my 10 years as an engineering manager jampa.dev Wardriving Wardriving for a place to live Software development topics I've changed my mind on after 10 years in the industry Chris Kiehl Lärdomarna efter sex år Komplext och komplicerat Monad Query planner How to influence query planning in Postgresql - "the query planner is a harsh mistress" John Siracusa ATP Mysql ORM SQL Liquid glass Macos Tahoe Podcast chapters SRT Descript Voxicon - ett märke vars skärmar Fredrik inte haft tur med på jobbet Barry O'Reilly Kodsnack med Barry, och det om hans artikel med starar där bilden till bokens omslag var med Barrys inlägg om boken på Linkedin Leanpub Procreate Repobar Openclaw Peter Steinberger Peter pratar PSPDFKit i Swift by Sundell från 2018 Steinberger nu en del av Openai Chris Lattner Chris Lattner om språkmodeller och framtiden Clojure Clojureteamet och språkmodeller Steve Yegge Artikeln där Steve uppmanar till återhämtning En av Steves gamla bloggtexter Gas town 4D Resisting AI av Dan McQuillan En artikel om hur oväntat stor spridning Resisting AI fått Glassboxx - rekommenderas ej Calibre Dylan Beattie Rockstar Avsnittet med Dylan Beattie Dylan Beattie om CSS Titlar Målet med en engineering manager (Vem vet) Hur en amerikan sätter upp sitt datumformat Saker jag inte har bytt åsikt om Sedan är det absolut inte enkelt längre (Långt) Innan en enda rad kod skrivs Blind hängivenhet till vad som helst Skriv bara koden du behöver Mikrotjänster kräver motivering En offermaskin I vägen och suddigt Vänta ut Tahoe Till höger om utvecklarverktygen När skarven är i mitten Min flock med starar En annan flik När jag kom tillbaka till den fliken Oansvarighetsgrejen Nu kan vi släppa koden Fokusera på arkitektur Automatiserande av implementation En väg till pålitlig automatisering Tankesteget i sidled Från noll till rörelse I en loop med en robot Ett slutet kretslopp Den perfekta processen Ta oss utrymmet att andas Algoritmerna låser fast det förflutna

Dragspelsgraven, hår-brinnar-Marie i studion och bring back brödlådan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Davids fläskläpp och Linnea kastar konfetti på kassan i matbutiken. Rasmus Persson har jagat efter Dragspelsgraven i Dalarna där det sägs ligga över tio tusen dragspel begravda under en parkeringsplats. Babs Drougge rapporterar om bråket mellan Tidö-politikerna och Leif GW Persson efter ministerhoten och att BBC kan bekräfta att det finns endast ett sätt att fylla diskmaskinen. I privata hålet idag: Varför har ingen brödlåda längre? Marie Söderberg blev viral genom klippet där hennes hår fattar eld och vi pratar om vad som egentligen hände. Hur är det att vara på mingel? Farao och Linnea svarar. Direkt från OS i Italien kommer puckelpiståkaren Walter Wallberg som är den mest skadade i OS-truppen. Vi pratar allt om puckelpist och att snubbla precis på prispallen.Tidpunkter i avsnittet:11.40 Nyhetsfördjupning: Bråket mellan Tidö-politikerna och Leif GW Persson.16.35 Dragspelsgraven i Dalarna.36.57 Nyhetsfördjupning: Det är bekräftat att det finns ett rätt sätt att fylla diskmaskinen.43.00 Hela Sverige blundar.48.00 Marie Söderberg är kvinnan vars hår fattade eld.55.26 Babs privata hål.01.08.21 Walter Wallberg.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Radiokorrespondenterna Kina svarar på lyssnarnas frågor i denna frågespecial! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad erbjuds Taiwan i utbyte mot att införlivas i Folkrepubliken Kina? Varför stöttar inte Peking Ukraina i kriget mot Ryssland och hur står det till med jämställdheten och ungdomsarbetslösheten i Kina?Vi får in många bra frågor från lyssnarna till Radiokorrespondenterna Kina och svarar i det här avsnittet på så många av dem som vi hinner.Expertpanel: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.

Sverige ska bygga ny kärnkraft. När finnarna, fransmännen och engelskmännen försökte, blev det SINNESSJUKT dyrt. Varför blir det så, och hur kan vi undvika det? Programmet är en repris från 2025.

Spädbarn och tonåringar utvisas hänsynslöst ur Sverige – i alla fall om man ska tro svenska migrationsaktivister.   Men STÄMMER det verkligen att allt från bebisar till oskyldiga tonåringar nu tvingas ut ur Sverige?   Varför är just BARN ett ständigt återkommande tema i vänsterns retorik? Och vad händer med ett samhälle som sätter starka känslor före rationell analys?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “BARNUTVISNINGAR & POPULISM”. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Varför skulle Ebba Busch nöja sig med att bli hovtjänarinna i en stor värld när hon kan bli högerdrottning i sitt eget land? Av Linnea Bali Inläsare: Cassandra Alm

Och hur vet man om det är en bra idé att skaffa hund? Författaren Andrev Walden svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ted älskar att hitta nya musiker, författare, konstnärer och ta del av det de gjort, men så fort de blivit kända tröttnar han direkt. Han försöker till och med dölja för andra att han en gång i tiden tyckt om dem. Teds aktiva intresse blir ett aktivt ointresse. Han frågar: Varför slutar jag älska artister när dom blir populära och varför gäller det alla förutom Bruce Springsteen?Carl har insett att han nästan alltid rör sig motsols när han ska ta sig från en plats till en annan. När han funderar vidare så inser han att det är likadant i alla sporter; man springer motsols runt arenan, hästarna travar motsols och skridskoåkarna skrinnar motsols och i affärerna går man motsols mot kassan. Hur kommer det sig, frågar han. Trivs människan bäst med att röra sig i den riktningen?Karins barn tycker att de ska skaffa en hund. Själv vet hon inte vad hon tycker. Hur ska man veta om det är en bra idé, frågar hon. Hör Andrev Walden svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin ArbsjöHar ni frågor angående programmet, kontakta Karin Arbsjö: karin.arbsjo@sr.se

Lyko är familjeföretaget som blev ett av Sveriges största e-handelsbolag. Men 2025 slutade inte som planerat och när vd:n Rickard Lyko i januari meddelade att ett stort antal medarbetare tvingas lämna skönhetsbolaget gjorde han det med tårfyllda ögon.Vad var det egentligen som gick snett? Varför lämnade han beskedet på Linkedin? Var tårarna planerade? Och vad väntar egentligen för Lyko, och svensk e-handel, när AI-agenterna anländer? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus undrar: ”Varför baktalar ni kvinnor era män?” & Lyssnare: ”Ni pratar om barnens bästa men…”  & Stagnationen som dödar relationen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓

Freja tycker väldigt mycket om sin napp. Hennes familj tycker att hon är för stor för att suga på napp. En dag när de är ute och går ser Frejas pappa ett kråkbo uppe i en tall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boet sitter en liten kråkunge och skriker. Kanske är det så att den lilla lilla ungen behöver något som tröstar den? Frejas napp kanske?Den här sagan är med i Barnradions tema om känslor. Freja och kråkungen är en varm berättelse om att växa och om att hantera de känslor som följer med att bli äldre.FRÅGOR som passar till sagan:Varför tror du att Freja tyckte så mycket om sin napp?Varför vill Frejas pappa ge nappen till kråkungen?Hur tror du att det kändes för Freja?Vad kan man göra för att trösta någon?Hur kan man göra om man tycker olika?MedverkandeFörfattare: Fredrik SonckFörlag: Förlaget (boken gavs ut 2020)Uppläsare: Hasse AlataloSkådespelare: Maja Runeberg, Erik Kaa Hedberg, June UtsiMusik: Ludvig JanssonProducent: Dinah Ahl, Barnradion

❓

Varför ryggar vi tillbaka från det som liknar oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckans avsnitt rör vi oss i gränslandet där verkligheten får en minimal men avgörande förskjutning. Ett Zoom-möte som ingen har startat blir plötsligt väldigt märkligt. En jägare möter en man i skogen vars kropp beter sig som om den inte vore mänsklig. Och till sist: en barndomsdröm om att skapa liv blir sann på det mest förvridna sättet. Tre berättelser om det som är nästan som vi, och därför är så svårt att stå ut med.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Är det dags för migrationspolitiken att börja svänga igen, när den får konsekvenser som skaver även inom stora delar av högern? Varför är elen så eländigt dyr? Och vad är problemet med Palestinademonstrationernas sträckning i Stockholm? Tove Lifvendahl, Peter Wennblad och Mattias Svensson har svaren, och Andreas Ericson ställer frågorna.

I veckans avsnitt snackar vi förlossningsbrev. Asabea läser sitt första och sitt sista (troligtvis) förlossningsbrev och Opokua går igenom vad hon hade haft med om hon fött idag. Varför är förlossningsbrev viktiga? Vad ska en absolut ha med? Hur ska de formuleras? Det och mycket mer för ni om i veckans avsnitt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela Sverige måndagsblundar, Magges hårda verklighet och kn-hotell i Polen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Stålsatt David inför rapporterna från de stora kändisdagarna. Choklad, glidmedel och 1kg köttbullar till alla hjärtansdag. Vår musikreporter Tina Mehrafzoon går genom alla kvällens stora snackisar från Super Bowl. Kärleksspaningen mellan Kim Kardashian och Lewis Hamilton verkar kunna bekräftas. Babs Drougge från P3 Nyheter rapporterar om att vi kanske rört oss förbi Trump-peaken och hotellchefen med stor mustasch som försöker öka barnfödslar i Polen. Enorma fördelar med ölmage i rodel och grekiska gudar i curling. Jon Hamm är den enda terapin det vi behöver. I Babs hål idag: Brickvagnen som inte kan sluta hoppa. Matilda Söderlund friklättrar och vi frågar henne allt om denna extremsport.Tidpunkter i avsnittet:10.52 Nyhetsfördjupning: Är vi förbi Trump-peaken?14.38 Alla snackisar från Super Bowls half time show.37.54 Nyhetsfördjupning: Liten man i enorm mustasch försöker öka barnafödslar i Polen.47.54 Hela Sverige måndagsblundar53.22 Babs privata hål.01.14.40 Varför håller man på med friklättring?Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.