Podcasts about varf

Er önskan är vår lag - Ny frågepodd är här! Lyssnarfavoriten Karin Adelsköld är tillbaka och den här veckan sätter Nemo och Karin tänderna i frågor som:•⁠ ⁠Varför är alkoholen så extremt viktig – nästan helig – för så många svenskar? Och varför blundar vi så ofta för allt det negativa som faktiskt följer med den?•⁠ ⁠På tolvstegsmöten pratas det ibland om skillnaden mellan vilja och villighet. Vad betyder det egentligen?•⁠ ⁠Beroendesjukdomen beskrivs ofta som kronisk, progressiv, obotlig och dödlig. Vad innebär de orden i praktiken?•⁠ ⁠Är vi rädda för att våra barn ska ärva våra gener? Hur förhåller man sig till den oron, och hur pratar man med sina barn om den?•⁠ ⁠Kan man vara medberoende utan att själv förstå det?•⁠ ⁠Vad tänker vi om människor som blir provocerade av nyktra personer? Och VARFÖR blir dom egentligen det?…och många fler kloka frågor! Stort tack till alla grymma lyssnare som fortsätter att skicka in sina fantastiska frågor! Och ett extra stort tack till den inspirerande Karin Adelsköld, som gång på gång gästar podden och så generöst delar med sig av sin kunskap och erfarenhet!Avsnittet görs i samarbete med Sveriges bästa beroendevård - https://namndemansgarden.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter tolv år utan att få tävla under den ryska flaggan är Ryssland tillbaka i OS 2028, ett beslut som väcker starka reaktioner. Varför har Internationella olympiska kommittén valt att ändra kurs just nu? Vad ligger bakom beslutet och vilka konsekvenser kan det få för internationell idrott? Expert: Mats Wennerholm Programledare och producent: Albin Andersson Klipp från ABC News Australia Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Varför spelar relationer så stor roll inom revision? I det här avsnittet berättar Linnea om hur hon från småländska skogar hamnade på årsstämmor hos Sveriges största företag – och varför det är relationer som egentligen spelar roll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frågan tycks inte längre vara om utan när vi kommer till Mars. Maria Küchen funderar över vad som får oss att bryta upp och söka nya världar. På jorden såväl som i rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-02-06.År 2031 ger sig den första besättningen astronauter av från jorden. Ett år senare slår de sig ner på Mars. Åtminstone enligt planerna som presenteras av Mars-ONE, ett holländskt företag som redan har plockat ut kandidater till besättningen.Det hela avfärdas av vissa som ett PR-jippo. Andra tar projektet Mars-ONE på fullt allvar. Frågan tycks inte längre vara OM människan en dag landar på Mars, utan vilka som gör det först.NASA vill sända astronauter till Mars innan 2030-talet är över, i samarbete med bland rymdstationen ISS, privata företag och Kinas rymdfart. Andra människan på månen, astronauten Buzz Aldrin, stödjer projektet helhjärtat. I dag är han över åttio år men pigg och alert, och ses ofta bära en T-shirt med texten GET YOUR ASS TO MARS.Och det privata rymdföretaget SpaceX meddelar att man vill sända iväg sin första bemannade rymdfarkost mot Mars redan 2024. SpaceX grundare, den excentriske och visionäre miljardären Elon Musk, vill se en koloni på Mars med en miljon invånare inom hundra år. Själva ändamålet med att grunda SpaceX, säger han, var att göra människan till en multiplanet species, en art som lever på många planeter.Det låter rätt galet. Kan det verkligen genomföras, och i så fall, vad ska det vara bra för? Varför kolonisera rymden? Varför stannar vi inte bara där vi är och vårdar den enda planet vi faktiskt har?Vi ger oss av för att vi kan och för att vi vill – och för att vi måste.Tvånget att färdas genom rymderna betonas gärna i fiktioner: diktsviten Aniara; teveserien Månbas Alpha; David Bowies sång Space Oddity som finns på en LP från 1969, året för den första månlandningen. Rymdskeppets besättning har förlorat kontakten med jorden och är hänvisad till en färd mot det okända, utan hopp om återvändo eller räddning. Det blir metaforen för en mänsklighet som tappat kontakten med sitt ursprung, och måste underkasta sig en högteknologisk civilisation som människan har skapat men inte längre är herre över.SF-fiktioner som Star Trek betonar i stället kunskapen och viljan. Där speglas en mänsklighet på väg framåt, inte bara tekniskt och geografiskt utan också etiskt ­– en mänsklighet som försöker förstå och respektera sig själv genom att se andra, antingen de nu är vulkaner eller klingoner eller besättningsmedlemmar med olika ursprung.Jag får rysningar av Star Trek-seriens valspråk, inte bara för rymdens skull utan för det urmänskliga i uppdraget: to explore strange new worlds; to seek out new life and new civilizations; to boldly go where no one has gone before. Jag får rysningar av både lust och avsmak: av skönheten i det och av ekot från historien, ett eko från kolonialismen.Att ge sig av med full insikt om att man aldrig kommer tillbaka, det har människor gjort sen urminnes tider. Från början var vi nomader. Vi vaknade varje morgon och lämnade platsen där vi hade sovit för att aldrig återvända. På jägar- och samlartiden, då ingick knappast individualismen och individens rätt till fria val i människans berättelse om sig själv. Individualismen är ny, och kanske är den fortfarande rätt så provinsiell. Den har uppstått och odlats i västerlandet under några hundra år, och individualismens utveckling har gått hand i hand med kolonialismen. Kolonisering av mars innebär att unga, välutbildade, äventyrliga och fertila människor frivilligt fattar individuella beslut att lämna jorden för att inte återvända. På nåt vis blir ju detta juvelen i den västerländska individualismens krona – en individualism som bejakar handlingskraft och styrka, men inte har lika mycket plats för det ömtåliga och stillsamma.Frivilliga mars-pionjärer finns det förvånansvärt gott om. Mars-ONE har idag ett startfält på hundra kandidater. Där finns Ritika från Indien, Sandra från Brasilien, Sadegh från Iran och så vidare, men de flesta är européer och amerikaner.De vill inte stanna kvar där de befinner sig. Inte heller jägar- och samlartidens nomader stannade kvar där de befann sig. Vi hade ännu inte börjat odla något, så jorden band oss inte. Vi bröt upp, ständigt, men på jägar- och samlartiden var vi inga djärva marsresenärer eller romantiska poor lonesome cowboys i silhuett mot solnedgången. Vårt kontinuerliga uppbrott var inte som till exempel i On The Road av Jack Kerouac. On the road är en rätt så tidstypisk västerländsk nittonhundratalsgestaltning av individens, oftast mannens, flykt från ansvar och sammanhang. På jägar- och samlartiden däremot, då bröt vi upp för att vi behövde samla mat för dagen.Vi fortsatte för att vi måste, då som nu. Att stanna kvar var inte ett alternativ, säger en del människor som på vinst och förlust har flytt från outhärdliga förhållanden i sina hemländer. Människan har fötter, inte rötter, säger andra.Vi strävar kanske mot Mars för att vi inte riktigt längre får plats på en alltmer överbefolkad och förödd jord, och vi strävar som sagt mot Mars för att vi kan och vill, ja ”vi” och ”vi”. De högteknologiska västerländska planerna på att kolonisera Mars är förstås ett projekt för ett fåtal, och det hela kanske förblir en Startrek-aktig dröm bara, men, drömmen om något annat där ute, något okänt som vi ännu bara kan fantisera om, den är en allmänmänsklig drivkraft. Åtminstone i vissa lägen.En stor del av Sveriges befolkning bröt upp från jorden de kände, utan återvändo, för mindre än tvåhundra år sen. Och vikingarna, de norska vikingarna! Som koloniserade Färöarna, Orkneyöarna, Shetlandsöarna, Island, Grönland och fortsatte ända till Nordamerika!Jag har en storslagen inre bild av hur dessa modiga vikingar gav sig ut från norska kusten, ut över ett okänt hav, utan att ens veta om det fanns något där ute. Men fullt så filmiskt var det nog inte på riktigt att fara från Norge till Island, inte ens för de första pionjärerna. Island lär ha upptäckts av misstag. En norrman vid namn Nadodd sägs ha seglat vilse när han skulle ta sig från Norge till Färöarna på åttahundratalet och hamnade i stället mycket längre åt nordväst.Nadodd följdes av andra, av familjer och hushåll som hade tröttnat på att lyda under det framväxande norska kungaväldet, eller behövde mark att bruka, eller ville ha mer mark fast de kanske inte behövde det. Färden mellan Norge och Island tog som snabbast tre dygn, så några marsfärder var det knappast frågan om. Snart uppstod två tämligen väl trafikerade trader: eyalei∂, ”övägen” och ”úthafslei∂”, havsvägen. Övägen gick från Norge via Shetland eller Orkney, vidare till Färöarna och så till Island. Havsvägen gick som namnet antyder rakt ut över havet.I dag finns liknande leder i luftrummet. De transatlantiska luftlederna mellan Europa och USA är rena motorvägarna med tät flygtrafik. Och SpaceX grundare Elon Musk målar upp bilder av en liknande tät skytteltrafik så småningom mellan jorden och Mars.I hans planer ingår ett enormt rymdskepp som kan ta hundra personer åt gången, ett slags rymdens Amerikabåt om man så vill. Och redan 2024 är det alltså tänkt att en första mindre besättning rymdvikingar ger sig av till Mars – inte av misstag som när Nadodd råkade hitta Island, de har en färdplan. Och de kommer inte att upptäcka en plats som vi inte redan har sett i teleskop och via satelliter. Men att stanna kvar här på jorden är kanske då inte längre ett alternativ.Maria Küchen, författare och kulturskribent

Det är dags för stor finaldag i fotbolls-VM, men först måste panelen raseri-snacka om bronsmatchen mellan England och Frankrike. Ett "fullständigt haveri" utspelade sig där förbundskaptenerna Thomas Tuchel och Didier Deschamps sågas jäms med fotknölarna för sina absurda laguttagningar och inställning till bronsmatchen. Varför bänkades Saka i VM-semin mot Argentina för att sedan göra 90 minuter och ett hattrick i bronsmatchen och varför fick inte en slutkörd Rice vila? Vi blickar sedan mot drömfinalen mellan Spanien och Argentina, där den spanska maskinen ställs mot argentinas brinnande hjärta. Kan underbarnet Lamine Yamal rubba Lionel Messi på den största scenen? Vi diskuterar Spaniens överlägsna bollkontroll och Argentinas närmast ”psykotiska” driv. Avslutningsvis laddar vi för den allsvenska fotbollshelgen där bland annat AIK:s totala förvandling och lagbygge under tränaren José Riveiro tokhyllas. Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström & Andreas Brännström Ansvarig utgivare: Karin Olsson

Det är dags för stor finaldag i fotbolls-VM, men först måste panelen raseri-snacka om bronsmatchen mellan England och Frankrike. Ett "fullständigt haveri" utspelade sig där förbundskaptenerna Thomas Tuchel och Didier Deschamps sågas jäms med fotknölarna för sina absurda laguttagningar och inställning till bronsmatchen. Varför bänkades Saka i VM-semin mot Argentina för att sedan göra 90 minuter och ett hattrick i bronsmatchen och varför fick inte en slutkörd Rice vila? Vi blickar sedan mot drömfinalen mellan Spanien och Argentina, där den spanska maskinen ställs mot argentinas brinnande hjärta. Kan underbarnet Lamine Yamal rubba Lionel Messi på den största scenen? Vi diskuterar Spaniens överlägsna bollkontroll och Argentinas närmast ”psykotiska” driv. Avslutningsvis laddar vi för den allsvenska fotbollshelgen där bland annat AIK:s totala förvandling och lagbygge under tränaren José Riveiro tokhyllas. Medverkande: Isak Dahlin, Pär Lagerström & Andreas Brännström Ansvarig utgivare: Karin Olsson

Varför syns IShowSpeed exakt överallt under fotbolls-VM? Youtubern Hampus Hedström hjälper oss att förstå. Dessutom: komikern Anton Estby svänger förbi för att berätta om sina succésketcher. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Malin har hittat en knöl där man inte vill ha en knöl vilket leder till att vi får rage över Sveriges sämsta appar och trötta sommarvikarier. Detta leder till att vi kastar skit över en av Sveriges största poddar, även om dom är små. Malin har en semesteridé som hon vill involvera Charlie i, en bra plan som kanske kan lära honom något om ekonomi? Jessica som tidigare var orolig över att barnen snabbare skulle börja dricka sprit efter dom fått smak för mocktails är nu orolig av en helt annan anledning. Varför leker Malin bergsget med sin mamma och hur var det med stjärtlappen? Sen var det det där om vad vi älskar med fotbolls-VM – som absolut inte har med fotboll att göra. Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommarföljetången rullar vidare! I år bjuder Värvet på ett potpurri av kortare prat med tidigare gäster. Temat? Ja, du gissade rätt: Sommar! Och i det tredje avsnittet blir det idel sommarälskande solstollar. Varför i hela friden är Pascal Engman så tokig i just Trelleborg? Exakt hur glad blir Marie Serneholt vid tanken på ett glas rosé? Vilken är den perfekta sommarlåten (förutom Markoolios Ingen sommar utan reggae) enligt Aliette Opheim? Och framförallt: Vem hör det här och besvarar Elaf Alis brådskande efterlysning?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfGÄSTER: Pascal Engman, Aliette Opheim, Marie Serneholt, Elaf AliPRODUCENT: Mattias ÅsénVINJETT: Palle WettermarkOMSLAGSBILD: Gustaf AngelinKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.P.s Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förlossningsbrev – vad är det, varför ska du skriva ett och måste du? | Nina Campioni | VG-ploggDu närmar dig förlossningen och har hört talas om något som kallas förlossningsbrev – men vad är det egentligen och varför rekommenderas det så ofta? Och viktigast av allt – måste man verkligen skriva ett? I veckans VG-plogg reder programledare Nina Campioni ut alla frågor kring det populära förlossningsbrevet på ett lättillgängligt och tydligt sätt.Repris från 2020 – med råd som är lika värdefulla och relevanta idag.I avsnittet går vi igenom:

Vad är egentligen poängen med en captcha-ruta? Varför måste webbplatsen veta att besökaren är en människa? De är två frågor som internetjätten Cloudflare började fundera över tillsammans med tre av de stora webbläsartillverkarna. Captcha-rutor ska framför allt skydda mot automatiserade attacker. Vem eller vad som gör besöken är i själva verket ganska ointressant. Det avgörande är huruvida besöken kommer från webbläsare som beter sig bra. Den kommande tekniken Pact (Private Access Control Tokens) ska minska behovet av captcha-rutor. Webbläsare ska i stället kunna använda anonyma tokens för att uppvisa en historik av gott uppförande. Tekniken bygger på att så kallade ankarwebbplatser utfärdar anonyma ”endorsement tokens” till betrodda användare, till exempel användare som har registrerat ett telefonnummer eller haft ett konto i många år. Tjänsterna som skyddar världens webbplatser kallas moderatorer och väljer vilka ankarwebbplatsers tokens som de litar på. En besökare som har tokens från någon av de betrodda ankarwebbplatserna kan anonymt växla en sådan token mot moderatorns egen pålitlighetsvaluta, vilken i sin tur gör att besökaren slipper klicka på captcha-rutor på webbplatserna som skyddas av den aktuella moderatorn. I veckans poddavsnitt går Peter och Nikka igenom hur Pact fungerar. Med Cloudflare, Google, Microsoft och Mozilla i ryggen bedömer Nikka att tekniken har goda chanser att slå igenom. Podduon pratar också om webbhistorik som läcker till Microsoft, Bitwardens kommande uppfräschning samt en ai-slaskfunktion som Meta hann både lansera och avveckla på mindre än en vecka. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd360.

Hur var egentligen livet i Birka? Vilka var det som bodde där? Varför försvann Birka? Vad har man egentligen hittat där efter utgrävningarna? Och var Birka verkligen Sveriges första stad?Wikipedia säger sitt om Birka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är dags för ännu en uppdatering kring de olika modellerna för vad som händer med människors energiförbrukning om det börjar röra på sig mer. I ena hörnan finns den klassiska modellen där man räknar med att mer fysisk aktivitet höjer den totala energiförbrukningen med i princip samma mängd energi som förbrukas vid den extra aktiviteten. I det andra hörnet finns den begränsade modellen (constrained model) som först presenterades av Pontzer 2016. Denna gång diskuterar vi artikeln Energy requirements: the case for the factorial model och en ledartext som publicerades samtidigt med titeln Energy requirements revisited: why the factorial model still matters. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:04:26) Ett extra tillägg inför dagens avsnitt (00:07:08) Nyttan med ideér som är lite tokiga och troligen fel (00:10:17) Argumenten lät starka när de först presenterades, en bra historia säljer (00:11:58) Hypotesen från Pontzer från start och den reviderade versionen (00:17:45) Statistiska problem bakom ett av de starkare huvudargumenten från Pontzer (00:27:07) Varför ska man bry sig om det här? (00:31:09) Pontzers modell är sämre än den tidigare på att förutsäga energibehov (00:32:06) Varför har Pontzers modell blivit så populär så fort? (00:38:20) Den faktoriella modellen behöver förfinas men fungerar bättre än de nya förslagen

Välkommen ombord på Speljuntans sommarkryssning! Ett djupdyksäventyr i fyra delar. I första hamn pratar vi buggar. Varför finns dom, vad gör utvecklarna åt dom och var går egentligen vår smärttröskel. Vi pratar om spelen som fått oss att ringa supporten eller gett oss ett gott skratt. Det blir en kavalkad av buggar vi gillar, buggar som förändrat ett spel och buggar som fått oss att lägga ner handkontrollen och stänga av.  På med flytvästen – för nu kastar vi loss!

Sommarlovsspecial! Under sommaren passar vi på att lyfta fram fyra av våra absoluta favoritavsnitt – som fortfarande är minst lika relevanta idag. I den här reprisen gästar idrottsfysiologen och forskaren Mikael Flockhart Prestera Mera för ett av våra mest uppskattade nördavsnitt. Vi pratar om vad som faktiskt händer när träningsbelastningen blir för hög, varför överträning inte alltid syns i prestationen och hur du kan upptäcka tidiga varningssignaler innan kroppen säger ifrån. Vi går också igenom den modell Mikael och hans forskarkollegor utvecklat för att identifiera maladaption till träning med hjälp av enkla parametrar som puls, laktat, upplevd ansträngning och trötthet. Ett avsnitt för dig som vill förstå återhämtning, träningsstyrning och varför mer träning inte alltid leder till bättre resultat. Länk till avsnittet: https://www.presteramera.com/372-mikael-flockhart-trana-smartare/   Tidsschema 00:00 Sommarlovsspecial – ett av våra favoritavsnitt 00:25 Simon väljer ett av sina favoritavsnitt 01:05 Därför är avsnittet fortfarande aktuellt 01:45 Intervjun med Mikael Flockhart börjar 06:40 Vad händer egentligen vid överträning? 15:10 Mitokondrier – kroppens energifabriker 24:20 Studierna: när träning blir för mycket 29:10 Modellen som kan upptäcka överträning i tid 40:10 Så fungerar testet – puls, laktat, glukos och RPE 51:10 Varför blodsocker och glukostolerans förändras 58:00 Gäller modellen även elitidrottare och hög träningsvolym? 01:02:20 Är superkompensation verkligen rätt väg? 01:06:30 Praktiska cut-off-värden och hur modellen används 01:09:10 Avslutning       Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Zlatan Ibrahimović har gjort succé som expert i FOX Sports VM-sändningar och blivit en av turneringens stora tv-profiler. Men hur stor är han egentligen i USA? Varför fungerar han så bra framför kameran? Och har han kanske hittat sin verkliga karriär efter spelarlivet, snarare än i sin ledarroll i AC Milan? Makoto Asahara gästar podden och reder ut Zlatans oväntade andra akt. Producent och programledare: Albin Andersson Expert: Makoto Asahara Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Jessica har panik över att hennes tillskott är slut i hela Sverige och hon är rädd att det kommer bli hemskt för alla i hennes närhet. Varför är vi upprörda på Sveriges politiker och vilket parti tycker Malin vi kvinnor ska rösta på och varför? Vi får en kurs i förklimakteriet, allt du behöver veta får du här. Sen var det det där med viagran, lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magge sprutade vatten på Linda Bengtzing, ekorrar som vapear och rage mot telefonförsäljare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Magges gua sha är äntligen återfunnen. Nya twisten på "ro". Karlskrona skärgårdsfest är vidare i Stadsfestkampen. Idag: Åmåls Bluesfest VS Grillnatta i Bollnäs. P3 Nyheters Agnes Cohn om att artisten Lizzos nya album floppar helt och hur man klär sig proffsigt på jobbet. Att bli spammad av telefonförsäljare. The Locals chefredaktör James Savage om röran i Storbritannien och Nigel Farages enda motståndare - soptunnan. Branne har shorts på sig idag. Varför kan killar kan inte vara i direkt solljus? Självskanningen ska bort. Magge sprutade vatten i ansiktet på Linda Bengtzing. Agnes ikon-hål: att vilja ha en rival. Världens mest högljudda man. Djur som följer våra lagar och regler. Ekorrar som vapear. Rihannas comeback på scen. Vi har sommarens stora vits-off i studion med Jonatan Unge och han berättar om sitt dykäventyr och om när han var lemuransvarig på Skansen.Tidpunkter i avsnittet:11:07 Nyhetsfördjupning: Sångerskan Lizzos nya album floppar15:43 Nigel Farages enda motståndare - soptunnan39:37 Nyhetsfördjupning: Proffsig klädsel på jobbet56:54 Agnes ikon-hål01:09:22 Jonatan Unge - Sommarens stora vits-offKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic.

Det finns en puls i universum, där Gud tar in allt som händer och samtidigt andas ut all den information vi behöver i varje situation i livet, för att Jesus skall bygga sitt rike genom oss. Att leva det livet är verkligen att leva. Många får ingen ordning på sitt liv, trots att dom har allt. Varför är det så? Del 3 ger svar på många frågor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hur är det? Med mig är det bra. Eller vad vet jag om hur saker är? Så fort man stannar upp och verkligen ställer sig den frågan blir allting svävande och konstigt. Det märkligaste är att det överhuvudtaget pågår någonting. Det hade kunnat vara ingenting alls, och ändå är det något på insidan av dig. Varför finns det någonting istället för ingenting? Vad är det att vara? Tyngden i mina armar påminner mig om att det är det. Sanningen är att jag är kött, värme och elektricitet. Det finns ingen insida utan den här utsidan. Var tar du slut och var börjar världen? Du är en grej som ligger i en påse och känner saker. Det är kanske bättre att överge jakten på att leta efter en plats och bara acceptera att detta pågår. Jag är en köttmaskin i en skinnpåse som har olika upplevelser.Har du tänkt på att kroppen vet hur man lever, helt utan din inblandning? Det är det enklaste som finns att existera, om de basala villkoren är uppfyllda. Du behöver inte kontrollera det som sker. Det som sker, det sker, och det löser sig utan dig. Du är en passagerare inuti dig själv. Det enda du behöver göra är att vara snäll och rar mot dem omkring dig. Om jag inte är mina tankar, vad är jag då? Är jag det som tankarna händer inuti? Är jag ett rum?Det svåraste är att inte bli sin känsla. Det går att vara ledsen och samtidigt vara den som märker att man är ledsen. I den skillnaden finns det ett andrum. Det är inte att vara passiv att se en känsla samtidigt som man är den. Det skapar en utsiktsplats där man kan betrakta sitt inre väder. Uppmärksamheten är som en ficklampa som man lyser på en liten bit av världen i taget. Jag har märkt att jag minns saker som inte har hänt, eller i alla fall minns dem fel. En del saker man berättar om sig själv är hittade på, i alla fall till en viss mån. Hela mitt mentala livs enda uppgift är att dra ihop tusen lösa stunder till en sammanhängande figur som heter Henrik. Kanske är det konsten att släppa saker som är meningen med livet.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och hur kan man vinna en diskussion genom att säga men ändå? Hör författaren Kjell Westö svara på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Patrik undrar varför han känner en sådan ångest för sitt källarförråd och alla saker han har där. Han tycker att han borde vara tacksam för att han har råd att förvara saker han samlat på sig, men i stället får han ångest och känner krav att han borde städa upp bland sakerna. Varför är det så, frågar han. Hur är man snällast mot grannarna, undrar Lisa. Är det att alltid trycka på entréknappen när hon har använt hissen? Men å andra sidan blir det orättvist mot grannarna som bor på de övre våningsplanen eftersom de alltid får vänta lite längre på hissen. Ska jag trycka ner hissen eller låta den vara, frågar Lisa. Karin har tänkt på frasen ”men ändå”, och hur dessa till synes obetydliga små ord kan omkullkasta vettiga och faktabaserade resonemang och få alla andra att kapitulera. Någon säger: ”Tågen går aldrig i tid”. Den andre svarar: ”Jag har läst en rapport om att 98 procent av tågen går i tid”. Och så kontrar den första personen med: ”Ja, men ändå” - och vinner diskussionen trots att den har fel. Hur kan det komma sig? Hör författaren Kjell Westö svara på lyssnarnas frågor. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.se Producent: Karin Arbsjö

Veckans En grej till ägnar vi helt åt att besvara era lyssnarfrågor. Vad tycker vi om Candace Owens konspirationsteorier? Vad tyckte Amat om Jons ”bordellberättelse”? Hatar vita kvinnor ”poc baddies”? Varför ”förväntas” kvinnor rösta vänster? Är det mer ”okej” för svarta kvinnor att dejta vita män än svarta män att dejta vita kcvinnor? Vad tycker vi om kontroversen kring filmen ”Citizen Vigilante”? Varför har Amat bytt namn på sitt @svarthistoria-konto? Plus mycket mer. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under andra hälften av 1700-talet förändrade människan grundbetingelserna för sin existens och sitt samhälle. Förändringen skedde på ett sätt, och med konsekvenser, som endast kan jämföras med introduktionen av jordbruk under yngre stenålder. Med början i England och Skottland tog våra förfäder ett stort och avgörande kliv in i industrialismens era. Vi vände den gamla världen ryggen och inträdde i nutiden.Industriella revolutionen i Storbritannien är en av de mest genomanalyserade och omdiskuterade händelserna i världshistorien, och det med rätta. Det var på en och samma gång en halsbrytande hastig förändring av produktionsmetoder och brutalast möjliga omvandling av mänskliga levnadsvillkor. Men varför skedde allt detta just på 1760-talet och 1770-talet, och varför just i Storbritannien? Varför inte i Kina på 1200-talet eller i Italien på 1600-talet? (Tekniskt sett hade det varit fullt möjligt.) Varför inleddes utvecklingen just inom textilbranschen, med arbetsbesparande maskiner för bomullsspinnare? Vilka entreprenörer och uppfinnare gick i spetsen? Frågorna är många, och för att få svar måste vi lära känna män som James Hargreaves, Richard Arkwright, Samuel Crompton och James Watt – uppfinnare som förvisso inte är på allas läppar idag, men som tog initiativ som bröt upp dörren till nutiden.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om industriella revolutionens begynnelseskede.Bildtext: Mekaniska vävstolar i arbete i Storbritannien 1835 – en central teknik i bomullsindustrins genombrott under industrialiseringen, som förändrade produktionstakt, arbetsvillkor och stadsliv. Illustration av T. Allom, gravyr av J. Tingle. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnitt 556 av Tyngre Träningssnack diskuterar vi en studie där man har undersökt om samma personer får samma typ av resultat om de utför samma träningsprogram två gånger med en längre paus emellan? Som utgångspunkt har vi studien "Limited reproducibility of individual physiological adaptations to repeated endurance exercise training". I studien har man jämfört hur samma personer svarar på samma träningsprogram vid två olika tillfällen. Resultatet visade att det förmågan att förutsäga hur en viss person svarar på programmet utifrån hur de svaret tidigare var högst begränsad. Med andra ord så kunde samma personer svara riktigt bra under en period och sen under en annan så svarade de betydligt sämre. Graferna och resultaten som vi pratar om i avsnittet kan du se i ett inlägg på Instagram som du hittar här, instagram.com/p/DagXmmKEU_s/. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:51) Avsnittets bilder finns på Instagram (00:07:13) De som svarar dåligt på ett träningsprogram kan svara bra på samma program senare (00:08:12) Får du samma effekt från samma träningsprogram om du utför det igen? (00:13:33) En period konditionsträning, 8 veckors paus, en upprepning av samma träningsperiod (00:16:59) Även efter placebo så presterar vissa bättre och andra sämre (00:19:42) Variationen i träningsresultat mellan utövare i studier (00:28:38) Ytterst svag korrelation mellan träningssvar första gången och träningssvar andra gången (00:32:47) Varför är sambandet så svagt mellan olika träningsperioder? (00:39:31) Regression towards the mean var tydlig i datan (00:43:04) Är vi mer lika varandra än vad vi tror när det gäller hur vi svarar på träning?

Ett kulturreportage av Roger Wilson om samlandets mystik och skuggsidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför har skådespelaren Robert Fux garderoberna fulla med julpynt, plastlister och spetsdukar?Och vad får formgivaren Jörgen Jörälv att tillbringa timmar i en källarlokal med att sortera science fiction-fanzines?Och när blir samlingar ett problem? Jon Jefferson Klingberg från samlargruppen i Stockholm försöker hjälpa de som lider av samlarsyndrom.Ett specialprogram om kultursamlande och samlarna av Roger Wilson.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader.Denna tisdag har vi äran att välkomna IK Sirius chefscout John Swärd!Avsnittet blir som ni kanske anar väldigt Sirius-tungt, vilket såklart är extra kul med tanke på klubbens tabellposition.Varför går det bra för Sirius? Och hur går det till när man värvar spelare?Swärd berättar allt om hur det är att jobba som scout, och specificerar hur Sirius arbetar när de ska ta in ett nyförvärv.Hur ska Sirius agera när det kommer till intresset som finns på spelare som Ure och Bjerkebo.Det blir ett lättsamt och insiktsfullt samtal.Missa inte!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!••TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slöjförbud har blivit en kontroversiell fråga i Sverige. Ren fascism säger vissa – ett slöjtvång som måste bekämpas säger andra.   Är slöjan en frihetsyttring, ett förtryckarinstrument eller någonting mitt i mellan? Varför väljer vänsterfeminister konsekvent att skydda en auktoritär, patriarkal religion istället för att försvara kvinnors rätt till sina egna kroppar?   Och vad händer med ett samhälle som relativiserar och bagatelliserar religiöst förtryck? Dessa frågor tar jag upp i veckans video om SLÖJTVÅNG. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Konflikten i Mellanöstern har nästan fått samma status i Sverige som om det vore en inrikespolitisk fråga. Vi hör om den i princip dagligen i våra medier och det har varit ett prioriterat intresseområde i vår utrikespolitik. Varför har just denna fråga blivit så viktig för Sverige? Och vilka svängningar har den tagit under de olika regeringarna de senaste hundra åren? Det samtalar vi om i veckans Hotspot, som är det sista för säsongen.Gäst i programmet är Daniel Schatz, doktor i statsvetenskap, författare och föreläsare, som har ägnat 15 år åt att forska om relationen mellan Sverige, Israel och palestinierna.Lästips: ”Från Stockholm till Jerusalem – den okända historien om Sveriges Mellanösternpolitik”, Daniel Schatz (Fri Tanke)Hotspot gör nu ett sommaruppehåll några veckor, men är tillbaka igen i början av augusti. Glad sommar!Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se

Den fjärde juli fyller USA 250 år. Inför jubileet bestämde president Donald Trump att många delar i Washington DC skulle renoveras och snyggas upp. Bland annat den stora reflekterande poolen som binder samman Lincolnmonumentet och Washingtonmonumentet. Mycket har gått fel kring renoveringen och poolens botten har lossnat och mängder med alger har bildats. Flera personer har också gripits misstänkta för att ha vandaliserat poolen. Hur blev det här en så stor grej i USA? Varför väcker poolen så mycket känslor och hur kommer firandet bli? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CBS News, Sky News Australia, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Christopher Oksman från Orange Juice gästar podden Framtidens E-Handel. Vi klarar upp de vanligaste missuppfattningarna kring lönsamhet i e-handel, går igenom hela resultatkedjan - från Topline och Net Sales till GP1, GP2 och GP3 - och förklarar varför ett starkt ROAS ändå kan dölja usel lönsamhet. Vi pratar om hur man bygger rätt dashboard, hur man viktar budget mellan nya och befintliga kunder, vilka hävstänger som faktiskt flyttar GP3 och varför prishöjningar ofta är den mest underskattade vägen till bättre marginal.06:09 - Bra ROAS kan ändå dölja usel lönsamhet10:14 - GM och GP - skillnaden mellan procent och kronor12:06 - P&L-vattenfallet bryts ner i GP1, GP2 och GP317:22 - Vanligaste misstaget - att jaga Topline istället för GP322:37 - AMER mäter hur effektivt nya kunder skaffas23:37 - Dashboardens viktigaste KPI:er - GP3, Net Sales och target25:07 - Så viktas budget mellan nya och befintliga kunder33:35 - Varför Year-over-Year lurar dig - forecast istället44:51 - Skicka GP2 som event till Meta och Google51:27 - Prissättning är den mäktigaste hävstången för lönsamhet63:07 - Så hittar du din optimala GP3-kurva77:55 - Mest underskattat av allt - att våga höja prisernaHär hittar du Christopher & Orange Juice:https://www.linkedin.com/in/christopher-oksman-66873389/ https://www.ohjay.co/ Sponsor Airmee:https://www.airmee.com/en/ Framtidens Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför rasar Hemnet på börsen? En gång kallade sig var och varannan svensk för Hemnetknarkare, och det gick knappt att sälja en bostad utan att använda sig av deras annonseringstjänster. Men på kort tid har deras ledande ställning utmanats – kommer företaget att överleva? Gäst: Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska dagbladet. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: DI Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Varför vill inte fler vara singel? & Lyssnare: ”Är olyckligt kär i upptagen kvinna, bör jag försöka få henne?” & Den perfekta tjejen… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille diskuterar serien Jakten på den nya Lamine Yamal som finns att titta på SVTplay. I tre delar så tittar man på olika delar av talangutveckling och akademiverksamhet. Det första avsnittet jämför Sverige mot Danmark när det gäller ungdomsverksamheterna och satsningen på talangfulla spelare. I avsnitt två diskuteras det psykiska måendet hos spelare i akademier och framför allt vad som händer med spelare som inte får fortsätta i en akademi när allt de har gjort under sina liv är att spela fotboll och drömt om att bli fotbollsproffs. I sista delen besöker man Benficas ungdomsverksamhet som är en av de akademierna som producerar flest elitspelare i världen. Där intervjuas både svenskar som tillhör verksamheten och ledare och ansvariga i klubben. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om barnkonserter (00:06:40) Serien Jakten på den nya Lamine Yamal (00:07:26) Varför får danskarna fram bättre fotbollsspelare idag? (00:13:16) Fokus på psykist mående hos spelare som får lämna akademierna (00:15:29) En inblick i Benficas akademi (00:29:41) Fördelarna att hitta spelare med potential tidigt enligt Benficaanställd (00:31:49) Nackdelarna med att tidigt ta in de med störst potential enligt Benficaanställd (00:35:19) Problemet när medelmåttiga ungdomar ges bilden av att de har stor chans att lyckas

Varför känns det så romantiskt att bli hämtad på flygplatsen och när slutade vi egentligen göra de där små sakerna för varandra? Vi pratar om vardagskärlek, stora och små kärleksgester, varför komplimanger är underskattade och hur lätt det är att bli lite för bekväm i en relation. Dessutom funderar vi på varför så många gör en glow up efter en separation istället för under relationen – och om ett enkelt "du är snygg" faktiskt kan förändra mer än man tror. Sen var det det där med fjäderputs och hetprincipen också, lyssna - det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst handlar fotbolls-VM om så mycket mer än bara själva fotbollen? Det går liksom inte att undvika när skottarna invaderar Boston med sina säckpipor eller när norrmännen tar över Times Square i New York med den mycket omdiskuterade rodden. Men nåt som det också snackas mycket om är musiken. Alla länder har fått välja en låt som ska spelas när laget gör mål. Bland annat så har Frankrike valt Daft Punk” Österrike Scooter och Australien AC/DC. Svenska Fotbollförbundet valde den officiella VM-låten av Thomas Stenström. Samtidigt ramas hela VM in av ett fåtal låtar som spelas inför varje match; Shakiras officiella VM-låt och Zias ”Titanium” bland annat. Hur viktig är musiken i ett fotbolls-VM? Varför är Shakira så hyllad och gjorde Fotbollförbundet rätt som valde just Stenströms låt? Gäst: Markus Larsson, rockjournalist på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: NBC News, The Sun Scotland, America This Morning. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I veckans Livsrådet svarar vi på en fråga från en lyssnare som i flera relationer upplevt att männen hon träffat – trots "oförändrad attraktion, intimitet och närhet" – efter ett tag bara vill vara vänner. Varför? Med begränsad info gör vi vårt bästa för att ge ett svar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

It's a Star Wars summer! … eller? Well, det är kanske det som är problemet. Hur mår våra Star Wars-jag egentligen? Varför infinner sig inte den där riktiga Star Wars-stämningen? Svar och lösningar får ni här, i ett härligt spretigt avsnitt. Vi sätter oss sansat ned med The Mandalorian and Grogu, snackar serier och radiodramer innan vi får besök av Rusty jävla Miller. Häng med och lyssna när vi samlar Star Wars-kraft tillsammans med er – våra älskade lyssnare. Länge leve RebellRadion! PS. Sorry för ljudstrul, Ben Burtt.

Emily Kind om livet med två barn med Downs syndrom – funkisfamiljen, förlossningarna och kärleken | Nina CampioniAtt få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – men att få två är ännu mer sällsynt. I det här varma och hjärtliga avsnittet möter vi Emily Kind, mamma till fyra söner varav två har Downs syndrom. Hon delar öppet och ärligt om hur det var att få barn med ett syndrom som många är rädda för, hur livet i en funkisfamilj ser ut i vardagen – och förstås om sina förlossningar! Programledare är Nina Campioni.I avsnittet går vi igenom:

Och så tittar vi närmare på hur det står till med oberoendet inom fackförbundspressen, efter att Fastighetsfolkets chefredaktör petats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utköp på TV4På tre år har han infiltrerat SD:s kommunikationsavdelning, vunnit Stora journalistpriset, skrivit en bok om alltihop, och nu har han erbjudits och tackat ja till ett avgångsvederlag.Varför vill TV4 helt plötsligt göra sig av med den unga och lovande grävaren Daniel Andersson?Freddi Ramel ställer den frågan både till Daniel Andersson själv och Viveka Hansson, programdirektör på TV4.Svajigt oberoende för fackförbundspressenDet är i princip alltid mycket snack om public service oberoende och om huruvida ledarsidorna färgar av sig på dags- och kvällspressens nyhetsbevakning, men i veckan har det surrat kring oberoendet i en annars ganska bortglömd del av mediesverige: fackförbundspressen.Anledningen är att fackföreningen Fastighets, på grund av missnöje med bevakningen, avsatt sin medlemstidnings chefredaktör, vilket fått mediebranschen att sparka bakut.Joanna Korbutiak ringde upp den petade chefredaktören Helena Forsberg och Fastighets kommunikatör Henrik Johansson.

Varför Johan Adamsson plötsligt löpte amok och uppvisade en sällan skådad blodtörst, är det många som genom åren undrat. Men ingen vet varför han under några höstveckor år 1849 mördade tolv personer…Källor:Finlandsvenska krimpodden säsong 11”Han har begått alla dessa mord med kallt blod, utan ånger, utan hjerta” – ny krimpodd om Finlands genom tiderna värsta seriemördare Johan Adamsson | Kultur | Svenska YleJuhani Aataminpoika - WikipediaInfoFinland - Om Finlands historiaSvenska talas också i Finland - Svenska institutetHjärnskadecentrum - PersonlighetNeurosyfilis: en fallrapport - PMC Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matchdag! Sverige möter ett fruktat Japan. Inside Blågult spekulerar om startelvan. Hur många ändringar blir det – och får vi en bomb? Mer från avsnittet: *Japans förbundskapten läxade upp journalisterna * Skyddas de största stjärnorna? *Varför ser det ut som en krigszon där Blågult tränar? Medverkande: Per Bohman, Malin Wahlberg och Linn Nordström Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Hej Somna. Jag var ute och gick precis och då såg jag korpar. Två korpar som flög över mig. Jag gick förbi en järnåldersplats och tänkte på att korpar har funnits sedan dess. Har ni tänkt på hur mycket smartare korpar är än duvor? Kanske duvor har högre EQ, men det tror jag inte heller. Här om dagen satt jag utanför en butik och väntade på Harriet. Då kom det en duva. Vi tittade på varandra och det var som att duvan också kände att det var en själlös plats. Det var som att duvan sträckte ut en hand mot mig, en klo. Jag sträckte ut min hand mot duvans lilla klo och sveptes med. Innan jag visste ordet av så flög jag över Stockholm.Det är lätt att tänka att duvor är lite äckliga. De bajsar överallt och ser inte smarta ut. Men duvan och jag hade telepatisk kontakt under turen. Jag förklarade för duvan varför himlen är blå. Det är för att den är det. Gruskornen ligger där de ligger, för att de gör det. Jag tror inte att det var det duvan ville prata om när hon bjöd in till den här flygutflykten.Duvan blev ännu större, ett duvlandskap. Den landade på en stor blank sjö. Månen hängde som en oäten ost på himlen. Jag låg där på rygg och tittade upp. Duvan frågade: "Varför ligger du här Henrik?" Jag förstod inte riktigt frågan, det var duvan som bjöd med mig. Vi var tysta en stund. På vilket sätt beskriver språket verkligheten? Inte alls. Eller gör det det? Vi styr ju inte våra tankar. Vi tänker det vi tänker. Är inte hela livet såhär egentligen? Att ligga på rygg på en duva, på en stor blank sjö, titta upp på månen och lägga tanke på tanke. Godnatt, Somna.Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders springer in i en riktig VM-räv och ser Messis historiska match. Johan har mardrömmar hemma i Sverige medan Norge ror hem det här.Cojones! Engelsk fotbollsgäspning! Potters hörn! Laul som chaufför!Dagens fråga: Varför pratade Radiosporten om Offsides podcast?Volkswagen sponsrar Offside och mycket annat inom fotboll. För det säger vi tack.Volkswagen stödjer fotbollen på alla nivåer, från elitlag till satsningar på barn och ungdomar i sporten. Dessutom har de många modeller i sin breda laguppställning, där alla kan hitta en modell som passar för just det livet de lever, med eller utan fotboll. Hitta din Volkswagen på volkswagen.se.

Potatis är mycket mer än fredagschips och flottiga pommes frites. Det som faktiskt döljer sig i potatislandet är en historisk livräddare, fullpackad med C-vitamin, B-vitamin och kalium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför har denna fantastiska knöl fått ett så dåligt rykte och beskylls för att göra oss feta?”Om man odlar den gamla sortens potatis är det som att skörda ädelstenar ur den bruna jorden”, säger Åsa Sonjasdotter. Potatisälskaren som gör konst genom gamla, färgglada potatissorter från Peru.I den här reprisen tar vi reda på hur man tillagar potatis för att få bästa möjliga näring och smak. Hur potatisen blir en supermat.Medverkande:Stefan Ekengren, kock och författare, Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare åt Sveriges olympiska kommitté, Pär Lodin, författare till boken “Svart potatis”, Göran Persson, VD för Sveriges äldsta potatisbränneri, Åsa Sonjasdotter, konstnär och potatisälskare.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellDet här är en repris, här hittar du originalavsnittet.

Det har varit midsommar. Ida har gjort bort sig och Sofie har hanterat stress kl. 04.00! I övrigt: Hur länge vill man egentligen leva? Varför pratas det så mycket om att förlänga livet, sänka den biologiska åldern osv? Hur länge orkar man egentligen harva på? Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför blir vi så lätt arga i trafiken? Hur skiljer sig ratt-ilska från aggressiv körbeteende? Hur bra koll har vi egentligen på hur vi själva funkar bakom ratten? Och vilka är allra bästa knepen för att lugna ner sig när topplocket är på väg att gå? Dessa frågor och massa andra besvaras i detta avsnitt, lagom till att många ger sig ut i semestertrafiken. Avsnittet är ett samarbete med Folksam.Redigering: Peter Malmqvist.Kontakta oss på dummamanniskor@gmail.com.För en reklamfri upplevelse klicka här: https://dummamanniskor.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hade du skvallrat på en snattare? Varför kändes första flyttdagen för Mathilda och Oskar inte som önskat? VEM ligger i magen, en flicka eller pojke? Glad midsommar älsklingar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi får höra ALLT om den galnaste Sex and the city festen i Köpenhamn. Malin har vunnit tävlingar på löpande band, varav den ena täckt hennes kropp med blåmärken och det finns en film som aldrig får se världens ljus. Vi är ilskna över vad grejen är att stänga av stadsdelar när vi har viktiga saker på schemat. Vad är vi för festivalmänniskor och vad är anledningen att ens gå på festival? Varför och med vem låg Malin i charkdisken och sen var det det där med Jessicas nya affärsidé? Lyssna det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa saker glömmer man bara inte, framförallt inte vissa saker som skedde under ens barndom. Varför ville Mathilda äta råttsvansar? Och VAD sa Andrea's kompis till henne som ger henne magont än idag? Välkomna till avsnitt 638! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Asylsökande ska inte få permanenta uppehållstillstånd / Ingen döms efter hissolyckan i Sundbyberg där fem dog / Serie inför valet: Varför har Vänsterpartiet aldrig suttit i regeringen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.