Podcasts about tidigare

Har Kung Charles och tiara-diplomati blivit ett europeiskt trumfkort för att tygla Trump? Och hur mycket makt har egentligen den brittiska kungen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året har kung Charles III hunnit med att bearbeta Donald Trump, dra upp linjer för samarbeten med Frankrikes president Emmanuel Macron och visat upp överväldigande stöd för Volodomyr Zelenskyj. Kungen har haft hela tre möten med Ukrainas president, och bjudit in den amerikanske presidenten till en ovanligt påkostad statsbankett på Windsor Castle. Tidigare under året, efter Donald Trumps utspel om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat, åkte kungen även till Kanada och höll tal i det kanadensiska parlamentet. Kung Charles, som är Kanadas statsöverhuvud, pratade om ömsesidig respekt och konstruktivt utbyte.Är den brittiska kungen mer politiskt aktiv än hans mamma var under hennes långa regenttid, eller handlar det mest om att den brittiska regeringen vill använda sin monark mer för tillfället? Var 2025 ett ovanligt bra år för det som brukar kallas “tiara-diplomati” eller ser vi början på en era där kungahusens geopolitiska makt ökar?Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Ebba Kleberg von Sydow, hovexpert i podden Monarkerna. James Savage, journalist och vd för The Local.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och Assaad Daoudi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Superstjärnan Nicki Minaj är i blåsväder efter att hon gått ut med att hon stöttar USA:s president Donald Trump. Tidigare har hon kritiserat honom för hans politik när det kommer till massdeportation och invandring, men nu gör hon en total högersväng. Många av hennes trogna ”barbs”, som fansen kallas, håller inte helt med henne i den nya politiska ställningen.Sedan pratar vi om bråk och dåliga stämningen som kan uppstå när tjocka släkten samlas för att fira högtider, som julafton dagen till ära. Flera psykologer håller med om att det bästa är att hålla sig undan de tuffa samtalsämnena. Det är heller inte helt fel att dra till med en vit lögn för att ta en paus, säger psykologen Benny Fröjd till Arbetarbladet.

Säsongen är slut för denna gång! Men i detta avsnitt går vi igenom uppdateringar och ny information kring fall vi tagit upp tidigare i podden. Del 2 släpps måndag 29 december. Hoppas ni vill lyssna!

En formidabel bomb slog ner i Skogssverige under veckan. Detta då Naturvårdsverket presenterade sin Klimatrapport för 2024. Tidigare "katastrofår" i skogen är i princip borta och vi kan nog titulera oss världsbäst i att återfå skoglig tillväxt på rekordtid. Problemet är bara att det kanske inte stämmer...

- Mips-vd:n om förvärvet som får aktien att lyfta - Di:s analytiker Julia Forsberg tar tempen på julhandeln- Di:s Martin Rex har läst domen där tidigare Nasdaq-anställd döms till fängelse för grovt insiderbrott Programledare: Andreas Johansson

I veckan blev Kalle Karlsson klar som ny tränare för Hammarby. Tidigare har han gjort sig ett namn som manager för Västerås SK som han två gånger tagit upp i Allsvenskan. När jag poddintervjuade Karlsson i november 2023 talade han om vad som låg bakom lyftet i VSK, om att fynda spelare i lägre divisioner i Stockholm, om spelmässig flexibilitet, om att fotbollen bara är tredjesport i Västerås, om den katastrofala hemmaarenan som är ett hinder för klubben och om chocken att VSK bränt miljonerna man fick för Victor Nilsson Lindelöf.Dessutom berättade Karlsson om vägen fram till att bli allsvensk manager, om att fysiken satte stopp för den egna spelarkarriären, om satsningen på sportjournalistik, om att vara hobbytränare på lägre nivå, om att vara nära att lägga av som tränare när möjligheten kom i Västerås SK, om drömmen att ta upp hemstadens klubb och om att inte göra några långsiktiga karriärplaner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Daniel Johansson om Andra Petrusbrevet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

I serien med Bibelns böcker kommer här avsnittet om Johannesbreven. Jakob Appell samtalar med Torbjörn Johansson om 1-3 Johannesbrevet, med tyngdpunkt på det första brevet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

En ny studie visar att utrikes föddas inkomster under 2000-talet närmat sig inrikes föddas. Men skillnaden i inkomster och sysselsättning finns fortfarande kvar. Vad beror det på och vad kan politiken göra åt det? Andreas Ericson intervjuar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi.

Johan Mjällby är en svensk före detta fotbollsspelare och senare tränare.Som ungdom var han mer lovande i tennis än i fotboll och satsade också främst på tennis in i tonåren. Därefter blev det fotboll och en karriär i framförallt AIK och Celtic. Som tränare var han sedan assisterande i Celtic och Bolton.Vi pratar i avsnittet om hans tennisintresse, ledarskap, drivkrafter, vilka egenskaper som behövs för att nå världsnivå och skadeproblematik som elitidrottare. Vi drar många paralleller tennis och fotboll emellan och jämför de båda idrotterna.Johan Mjällby gav nyligen ut en egen bok, ”Jag gav allt”, som går att hitta bland annat här: https://www.adlibris.com/sv/bok/johan-mjallby-jag-gav-allt-jag-hade-9789180324557Tack till vår huvudpartner! * ⁠⁠⁠⁠Zenniz – The Smart Tennis Solution:⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠Wilson Tennis Camp⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠Aim-X Pure Sports⁠⁠⁠⁠* ⁠⁠⁠⁠Ölstugan Tullen⁠⁠⁠⁠Stort tack också till alla föreningspartners, regionpartners och prenumeranter på Baslinjen.com!Besök ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för allt möjligt material om svensk och nordisk tennis! Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 12.00

Vem har egentligen tillträde till konsten? I Malmö konsthalls nya utställning uppmärksammas sex konstnärer med normbrytande funktionalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linjerna tycks rinna direkt ur handen när konstnären Mattias Johansson arbetar - stora, abstrakta teckningar. Tidigare har hans verk visats i Japan och New York. På Malmö konsthall möter vi också David Cheung, aktuell med ett verk på 20 meter. För David Cheung är konsten ett sätt att sträcka ut en hand till andra som har haft det tufft, precis som han själv. P1 Kulturs Eskil Krogh Larsson upplever konsten på plats och frågar: vad betyder det egentligen att ställa ut för konstnärerna, för publiken och för livet bortom konsthallen?

Vilka händelser i influencervärlden glömmer vi aldrig? Tidigare när vi har gjort det här konceptet i podden har vi hållit oss inom Sveriges gränser, men den här gången tar vi steget ut i den stora världen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar med Andreas Ekeroot (mannen från avsnitt 603!) om abstraktioner, Ash, och annat. Vi börjar med att diskutera abstraktioner lite mer allmänt, från filsystem via abstraktioner i språket Go till Fredriks favoritabstraktion (eller i alla fall den första han kom att tänka på). Sedan berättar Andreas om ramverket Ash och dess abstraktioner, och hur han med glädje använt det för att generera en hel massa back-office och annat utifrån sin domänmodell. Fredrik undrar om inlärningskurvor, tankesätt, och om det inte känns som att man ska riskera att bli inlåst i ett ramverk av den typen. Som avslutning snackar vi lite om att ta bort abstraktioner, och känner oss peppade kring Gleam. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Andreas Avsnitt 603 Tidigare avsnitt med Andreas Monader Filsystem Postgres fsync Go "Gammal" React - med klassbaserade komponenter istället för funktionsbaserade Codemod Goroutines Tuplar Struct tags Brutalism Elixir Marvin i Liftarens guide till galaxen Hellboy DSL - domänspecifika språk Ash Graphql Hibernate ORM ETS - Erlang term storage Stöd oss på Ko-fi Phoenix Liveview CRUD Thundering herd Ash-boken av Rebecka Le och Zach Daniel Genserver REPL - Read-eval-print-loop Fly.io Heroku Coreos Flatcar - en pytteliten Linux Podman Asdf - verktygsversionshanterare Asdf - podden Openstreetmap Zach Daniel - skapare av Ash Django NIF:ar - native implemented functions Erlang: the movie Elm Zig Gleam Titlar Mannen från avsnitt 603 Monader är en abstraktion Det är en upplevelse Vi har inga garantier, men fort går det Databaser som sparar Fsync är en skurk Code reviews baklänges Go känns väldigt brutalistiskt Öststatskraft Folkets öststatsklump Inga dekorationer, bara HUS Alla abstraktioner hela tiden Nu sitter vi här med Hibernate Tryck på stora generera-knappen Jag har byggt en thundering herd Thundering herd of admins På giganters axlar Stora kod-knappen Kunskap på Y-axeln Mikrodosera kunskap Abstraktioner som andra har byggt Fast i en hyperskalär Varför är det här en stor grej? Det bästa lekplatserna i världen Abstraktionsvision Typiskt förr Gleam-positiv

Hockeymorgon tisdag är tillbaka med fördjupade analyser baserade på underliggande statistik. Den här gången använder Tobias Dahlberg och Christopher Heino-Lindberg xG-siffror för att gå igenom tabellen efter 20 spelade omgångar. Tidigare varnade de för ett lags ”alarmerande siffror”, men i dag kan de slå fast att det laget har gjort en tydlig förbättring. I stället är det ett nytt lag som nu pekas ut som ”krislaget” av panelen.

Lisa Bergström fångar upp filmstjärnan Isabella Rossellini på Stockholms filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 35 år sedan invigde David Lynch den allra första filmfestivalen i Stockholm - med sin film ”Wild at heart”. Tidigare i år gick han bort. Årets festival är därför tillägnad minnet av David Lynch. Och hedersgäst är skådespelaren och regissören Isabella Rossellini, från just ”Wild at heart” - och ”Blue Velvet”. Möt henne live i P1 Kultur, på plats i Stockholm. Programledare: Roger WilsonReporter: Lisa Bergström

P1 Kultur fångar upp filmstjärnan Isabella Rossellini på Stockholms filmfestival och tar ett snack med regissören Tarik Saleh vars svenska Oscarsbidrag Eagles of the Republic nu går upp på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MÖT ISABELLA ROSSELLINI PÅ PLATS PÅ STOCKHOLMS FILMFESTIVALFör 35 år sedan invigde David Lynch den allra första filmfestivalen i Stockholm - med sin film ”Wild at heart”. Tidigare i år gick han bort. Årets festival är därför tillägnad minnet av David Lynch. Och hedersgäst är skådespelaren och regissören Isabella Rossellini, från just ”Wild at heart” - och ”Blue Velvet”. Möt henne live i P1 Kultur, på plats i Stockholm. Reporter: Lisa Bergström. TARIK SALEH OM ATT HANS OSCARSBIDRAG – TILL SLUT – NÅR SVENSKA BIOPUBLIKEN ”Eagles of the Republic”, med Fares Fares i huvudrollen, är den tredje och avslutande delen i Tarik Salehs hyllade Kairo-trilogi - efter framgångarna med "The Nile Hilton Incident" och "Boy from Heaven". Den politiska thrillern tävlade på filmfestivalen i Cannes, utsågs till Sveriges Oscarsbidrag och invigde förra veckan Stockholms filmfestival. Nu går den upp på svenska biografer. Och Tarik Saleh är gäst i P1 Kultur.ALEXANDER SKARSGÅRD SOM GAY-BIKER I FESTIVALAKTUELLA ”PILLION”Alexander Skarsgård får Stockholm Achievment Award på Stockholms Filmfestival där hans nya film ”Pillion” visas. En film som väckte stor uppmärksamhet vid världspremiären på Cannes Filmfestival.Alexander Skarsgård berättar om inspelningen av sexscenerna för Björn Jansson. ”SMALL THINGS LIKE THESE” INLEDER JULSÄSONGEN PÅ BIO – MED SKITIGA NAGLAR Claire Keegans roman har blivit film med Cillian Murphy (”Oppenheimer”) som pappan Bill Furlong som arbetar som kolhandlare för att försörja sin familj i en liten irländsk stad. En dag upptäcker han oroväckande hemligheter som bevaras av det lokala klostret. Lisa Bergström har sett vad hon beskriver som ”årets första julfilm”. Men myset lyser med sin frånvaro. KLASSIKERN: ”PARIS, TEXAS” MED HARRY DEAN STANTON I sin långa karriär gjorde karaktärsskådespelaren Harry Dean Stanton bara ett fåtal huvudroller. Bäst ihågkommen kommer han kanske vara för sitt porträtt av Travis Hendersson i filmen Paris, Texas från 1984.En film som Rasmus Grosin undvikit att se i 25 år – eftersom han vet hur den slutar. Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Serien ”Bibelns böcker” är tillbaka! I detta avsnitt samtalar Jakob Appell med Daniel Johansson om Uppenbarelseboken. Daniel är lektor i Nya Testamentet på FFG och undervisar om Uppenbarelseboken på STM-programmet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 […]

Det har återt blivit dags att ta oss an några historier hämtade ur fanjunkare och sagesman Fredrik Winblad von Walters bok ”Helsingminnen” vilket släpptes år 1910 och innehåller drösvis med berättelser om tappra hälsingar, listiga krigarkungar och fagra jungfrur. Målet är att ta oss från pärm till pärm för att delge er samtliga sägner från boken.  Dagens berättelser ur Helsingminnen är ”Svalmågen”, ”Konung Erik XIV och historieskrifvarne” samt ”En kanonkula”.  Tidigare avsnitt i denna programserie hittar ni längre tillbaka i vårt poddarkiv.  Kommande berättarkvällar  28 nov kl. 18 ”Julen i folktron” – berättarkväll Gustafs bröd, Säter i Dalarna. Pris: 150 kr per person (barn upp till 5 år gratis).  Tid: ca 1 tim 45 min inkl. paus. Fikaförsäljning före och i pausen.  6 dec kl. 17 ”Julen i folktron” – berättarkväll Mo bygdegård, Mo (utanför Söderhamn).  Pris: 150 kr per person (barn upp till 5 år gratis).  Tid: ca 1 tim 45 min inkl. paus. Fikaförsäljning  i pausen.  Förköp gärna biljett via SWISH 1235672431 Skriv namn på den/de som kommer samt datum. Exempel "Bertil Sara 24 aug".  Mer information www.historierfranhalsingland.se  Vill du din förening eller företag boka in oss för en berättarkväll. Vi skräddarsyr kvällen efter era behov. Ring 0739937451 alt 0702344117 eller mejla oss på kontakta@historierfranhalsingland.se   Mer information hittar du också på vår hemsida www.historierfranhalsingland.se Efterlysning! Under vintern 2025–26 planerar vi att bege oss ut i Hälsingland med omnejd för att besöka äldreboenden (särskilt boende) och anordna berättarstunder fyllda med lokala historier samt bjuda på fika efteråt. Vi tror att detta skulle uppskattas mycket av de inneboende, dels att få höra alla berättelser från närområdet men också en möjlighet att efter föreställningen själv få deltaga i berättandet. För att detta inte ska bli någon kostnadsfråga för boendena söker vi nu företag som kan tänkas sponsra detta försöksprojekt från oss. Skulle du eller ditt företag kunna tänka er att sponsra med en mindre eller större valfri summa pengar, hör av er till oss på kontakta@historierfranhalsingland.se eller ring 0739937451 Naturligtvis kommer vi att tacka er via sociala medier, vår hemsida samt i poddarna. Naturligtvis kan man som privatperson också bidraga. SWISH: 1235672431 Bank-giro: 5111-9261 Märk din inbetalning med "gåva äldre". Mvh Robert och Fredrik Historier från Hälsingland   Följ oss gärna på Facebook, Instagram samt TikTok.  

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Veckans avsnitt är lite sent publicerat men det är bara för att det är en dagsfärsk intervju med helgens vinnare av Kullamannen, Christian Malmström! Han berättar om segern, strategin och de mentala utmaningarna under det mytomspunna ultraloppet – från mörker, lera och sömnbrist till jublet i Båstad. Ett inspirerande samtal om uthållighet, fokus och att aldrig ge upp. Tidsschema: 00:00 Introduktion och presentation av veckans gäst 06:00 Genomgång av årets Kullamannen-bana och loppets upplägg 08:00 Tidigare år, banprofil och historik kring Kullamannen 13:00 Kristian berättar om starten, första milen och taktiken 17:00 Diskussion om regler, support, energi och utrustning 23:00 Kristian tar ledningen – mentala utmaningar och strategi 26:30 Loppets slutskede: epilogen, kampen om segern och målspurten 37:00 Efter loppet: reflektion, tid, puls, snittfart och utrustning     Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera Har du frågor till podden? ställ din fråga på vårt instagramkonto: @presteramerabyumara   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Centerpartiets valberedning vill att Elisabeth Thand Ringqvist ska bli ny partiledare. Vad innebär det för partiet och för den knepiga regeringsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avgick partiledaren Anna-Karin Hatt, nu föreslår valberedningen att Elisabeth Thand Ringqvist ska leda Centerpartiet. Tidigare under den nuvarande mandatperioden har Thand Ringqvist blivit omkörd när valberedningen först valde Muharrem Demirok och därefter Anna-Karin Hatt. Nu satsar alltså valberedningen på Thand Ringqvist. Partiledarvalet sker under partistämman nästa vecka.Vad innebär det här för partiets chanser i det kommande valet, förblir hållningen gentemot Sverigedemokraterna den samma och vem vill Thand Ringqvist se som statsminister efter valet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

520 miljoner barn växer upp i krig. Under de 20 år som brott mot barn i krig har mätts av FN har det aldrig sett så illa ut som nu. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen som släpps nu i veckan. Gäst: Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen Programledare: Jon Andersson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna vecka så gör Jacob och Wille en uppföljning kring två tidigare ämnen i podden. Först är en ny studie som har tittat på sambandet mellan ökningar i muskelmassa och ökad styrka. Tidigare studier har inte funnit något direkt samband mellan hur mycket någon ökar i muskelmassa och hur styrkan förändras men den här nya studien finner istället ett starkt samband mellan mer muskler och ökad styrka. Nästa fråga blir en ny studie på ketoner som tillskott där man undersökt om det kan förbättra återhämtningen på något vis. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Solointro med William Valkeaoja (00:01:01) Hur är sambandet mellan muskelmassa och styrka? (00:27:05) Kan ketoner som tillskott påverka återhämtningen?

Tyngda av motvind i opinionen samlas Moderaterna för stämma. Hur ska de hantera SD:s framgångar och sitter verkligen Ulf Kristersson säkert i båten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Moderaterna för stämma i Västerås. Partiet ska besluta om sin politik inför nästa mandatperiod och diskutera allt från skattefrågor till integration, och om ungdomsförbundet får bestämma även skrota barnbidraget. Finns det interna konflikter, hur ska de hantera Sverigedemokraternas medvind i opinionen, sitter Ulf Kristersson säkert om nedgången fortsätter och hittar Moderaterna sitt hjärta i Västerås?Tidigare i veckan träffade en förkyld Ulf Kristersson Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Linköping. Ukraina vill köpa Gripenplan av Sverige och länderna har ingått en avsiktsförklaring. Vad innebär det här och kommer det verkligen bli någon affär? Och, varför tonsätter Ulf Kristersson en bild från mötet med hårdrocksbandet AC/DC?Förra veckan hade Miljöpartiet kongress, även de i Västerås. Helena Gissén var där och berättar om de viktigaste besluten som fattades. Och språkröret Daniel Helldén rör ihop veckor och dagar på ett oväntat trassligt sätt.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorerProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

En 29-årig man, med nära kopplingar till Rawa Majid, har lämnats ut till Sverige. Mannen har varit internationellt efterlyst och suttit fängslad i Irak men greps av svensk polis på Arlanda igår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare idag gästade P3 Krims Linus Lindahl P4 Extra för att berätta om 29-åringens bakgrund, brotten han misstänks för och kopplingarna till Rawa Majid och Foxtrotnätverket.

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

En av Sveriges mest eftersökta brottslingar Dalennätverkets ledare har gripits i Mexiko, det uppger landets säkerhetsdepartement idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under lördagen skriver Mexikos säkerhetsdepartement att Dalennätverkets ledare ”Greken” har gripits i Mexiko, där han befunnit sig under några år. Svensk polis säger till P3 Krim att de ”känner till uppgifterna och att de jobbar intensivt med ärendet just nu”. Enligt mexikanska myndigheter ska ett sökarbete, efter 27-åringen, ha inletts på begäran av svensk polis – mannen är häktad i sin utevaro av flera svenska tingsrätter misstänkt för en lång rad brott. Enligt mexikanska myndigheter misstänks ”Greken” för penningtvättsbrott i Mexiko. Tidigare idag gästade P3 Krims programledare Petra Berggren Ekots livesändning och berättade det vi vet om gripandet just nu.

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Mimmi Kotka har varit en superstjärna på Mont Blanc, vunnit några av världens tuffaste bergslopp och inspirerat löpare över hela världen. Men hennes resa har inte varit spikrak. Skador och press har stopp då och då, och inte minst en cykelolycka som gjorde att hon var tvungen att omvärdera livet för att hitta glädjen igen.  I det här samtalet pratar vi om att bygga upp kroppen på nytt, och om gamla och nya kosttrender. Mimmi är idrottsnutritionist och vi kommer in på härligt nördiga ämnen om kosttillskottens vara och icke vara. Och hur vettigt är det att springa på lågkolhydratskost och är ultralöpningens frälsning istället den högkolhydratshype som råder just nu? Johnny och Mimmi pratar också om hur livet som elitlöpare kan se annorlunda ut när man blivit äldre. Det här är ett avsnitt om prestation, men också om hälsa, identitet och den mänskliga sidan av ultralöpningen. Länkar Följ Mimmi på Instagram som @mimmikotka Tidigare poddavsnitt: #086 - Mimmi Kotkas Diagonale des Fous 2018 #017 - Mimmi Kotka, superstjärna på Mont Blanc Anmäl dig till vårt live-webinar “Därför borde alla springa Ultravasan”! Vi kör onsdag 8 oktober kl 20:00 och alla som är med tävlar om 4 st startplatser till Ultravasan! Webinaret är gratis.

Hela topp 10 består den här veckan av artister som tidigare varit etta på Svensktoppen. Kvar i topp ligger den senaste ettan Tusen Spänn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tjuvjakt & Fanny Avonne fortsätter i topp med ”Tusen Spänn”, Ida-Lova behåller andraplatsen med ”Svagare Än Jag” och Darin är fortsatt trea med ”Mimosa”. Bland bubblarna märks också starka namn från Svensktoppens historia som Agnes med nya ”EGO”, Peter Jöback med ”The Spectrum Of Love” liksom Jay Smith som får en omtest med ”Liquid Courage”.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare sändning sa vi att Diosdado Cabello är Venezuelas vicepresident. Det är fel. Rätt är att han är Venezuelas justitie, inrikes och fredsminister. Denna rättelsen gjordes den 16 september.

Förslag: Svårare för invandrare att ta hit anhöriga / Tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm frias av domstol / Älg sprang in på fotbollsplan och jagade barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med Jenny Pejler.

Modemagasinet Vogue har fått en ny chefredaktör i 39-åriga Chloe Malle. Tidigare i år kastade Anna Wintour in handduken efter att ha styrt tidningen – och i viss mån modebranschen – med järnhand. Hur blir Vogue under Chloe Malle? Vad betyder maktbytet för modeindustrin? Och vad betyder det för hur du kommer att klä dig? Gäst: Emily Dahl, modejournalist som driver instagram- och tiktokkontot Modemassakern. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sionismen – idén att judar i diasporan skulle återvända till Sion, det bibliska namnet för Jerusalem – härstammar så tidigt som från den babyloniska fångenskapen omkring 500 f.Kr. Men det var först i modern tid, under antisemitismens tryckning, som sionismen utvecklades till en nationalistisk rörelse och omvandlade religiös längtan till politisk handling.Rörelsen kombinerade europeiska idéer om folkstyre med en djup kulturell och historisk identitet och lockade både sekulära judar, som sökte trygghet, och religiösa, som såg det som profetisk uppfyllelse. Sionismen bortsåg dock från att kristna och muslimska araber sedan länge bodde i det historiska Israel.I ett avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Göran Rosenberg om sionismens idéhistoriska rötter, legitimitetskamp och vägen till staten Israel 1948. Rosenberg är författare till Det förlorade landet – Israel, en personlig historia.År 1896 publicerade den wienbaserade journalisten Theodor Herzl pamfletten Der Judenstaat ("Den judiska staten") där han föreslog ett judiskt hemland som en politisk nödvändighet, född ur Europas antisemitism. Detta ledde till Baselprogrammet och bildandet av Sionistiska organisationen vid första sionistkongressen 1897.Tidigare hade aliyah-idén vuxit fram genom tänkare som Zvi Hirsch Kalischer och Moses Hess, vilka betonade judars egeninsats för nationell upprättelse snarare än gudomlig frälsning. Rörelser som Ḥovevei Ẓiyyon stödde framväxten av judiska bosättningar i Palestina mellan 1870 och 1897, ofta med hjälp av filantroper såsom Rothschilds.Utvandring skedde i vågor, i takt med antisemitismens svängningar. Stora pogromer i Ryssland väckte den första emigrationsvågen. Under första aliyah (1882–1903) anlände cirka 65 000 judar, främst från Östeuropa, och grundade jordbrukssamhällen som Rishon LeZion och Zikhron Ya'akov. Andra aliyah (1904–1914) präglades av socialistiska pionjärer som betonade hebreiskt arbete och kibbutzrörelsen.År 1917 utfärdade Storbritannien Balfourdeklarationen, som stödde upprättandet av ett judiskt nationellt hem i Palestina. Under det brittiska mandatet (1920–1948) ökade invandringen, men arabiskt motstånd växte, vilket ledde till Peelkommissionens delningsförslag 1937 om arabisk och judisk stat.Efter Förintelsen intensifierades kravet på en judisk stat. FN:s delningsplan 1947 (resolution 181) banade väg för utropandet av staten Israel den 14 maj 1948 av David Ben‑Gurion. Detta följdes av arab‑israeliska kriget och den massflykt eller fördrivning av palestinier som kallas Nakba.Efter statsbildningen omvandlades sionismens roll — från nationellt skapande till konsolidering och statens säkerhet. Det blev allt svårare att förena demokratiska ideal med ambitionen att vara en judisk stat. Efter sexdagarskriget 1967 blev Israel ockupationsmakt; sionismen radikaliserades genom offensiv bosättarpolitik, palestinier tvingades leva under rättslöshet och arabisk mark konfiskerades.Bild: Judiska flyktingar anländer till Haifa, Wikipedia, Public domainMusik: Klezmer Inspired Dance av The Turquoise Moon, Storyblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gästas av Therése Saksö medicinsk ansvarig läkare på Knodd. Therése som även är ledamot i Svenska enuresakademien – Sveriges expertgrupp för urinvägs- och tarmproblematik hos barn – samt vice ordförande i Svenska OMEP, som driver kampanjen ”Blöjfria barn tidigare”.Therése brinner för det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvård, och för att bygga broar mellan vård, förskola och skola, för att skapa bästa möjliga hälsa för barn.I avsnittet pratar vi om:•Potträning – från födseln till blöjfrihet: Visste du att potträning kan börja redan från födseln? Babypotting eller "elimination communication", bygger på att föräldrar uppmärksammar barnets signaler för kiss och bajs redan från start.•Varför blöjfrihet är en träningssak, inte en fråga om att ”vänta in mognad”. Genom daglig träning, positiva rutiner och trygghet kan barnet lära sig steg för steg – precis som när man lär sig att äta själv eller cykla.•Praktiska tips för potträning:•Tidigt samspel: Lär dig barnets signaler redan som spädbarn.•Skapa dagliga rutiner: Potträning blir en naturlig del av vardagen.•Gör det lekfullt: Sånger, böcker eller en rolig potta gör träningen rolig.•Beröm och trygghet: Fokusera på framsteg, undvik press och jämförelser.•Ha tålamod: Olyckor är en del av lärandet.Forskning visar att tidig och regelbunden träning ger bättre blås- och tarmkontroll, och att positiv förstärkning med trygghet är nyckeln till en smidig övergång från blöja till potta.Så ett toppenavsnitt är för dig som vill veta mer om hur du kan hjälpa ditt barn till blöjfrihet med enkla, forskningsbaserade metoder!Mer information finner du på https://www.knodd.se/artiklar-kategori/pottraning/Avsnittet är i samarbete med FRIDA Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt intervjuar jag Fredrik Zimmerman, lektor i pedagogik vid Högskolan i Borås, om hans senaste bok Pojkars värld – hur föreställningar om maskulinitetsnormer påverkar viktiga jämställdhetsfrågor och pojkar i skolan (Liber 2025). Boken handlar om varför pojkar som grupp ofta halkar efter i skolan och vilka konsekvenser det får – både för individen och för samhället. År 2023 saknade 15 procent av pojkarna som gick ut nian gymnasiebehörighet, vilket motsvarar nästan var sjätte elev. Zimmerman beskriver hur sådana skolmisslyckanden kan leda till arbetslöshet, psykisk ohälsa och i värsta fall kriminalitet – och varför frågan därför är större än en ”pojkkris”: det är ett samhällsproblem.Boken diskuterar också hur jämställdhetsarbetet i skolan har formats av teorier om patriarkat och hegemonisk maskulinitet, och hur det leder till ett empatiunderskott för pojkar. Målet, skriver han, är att skapa en skola där fler pojkar lyckas – utan att flickor behöver lyckas sämre.Tidigare avsnitt med Fredrik ZimmermanPrenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

12 augusti. Tidigare i sommar presenterades efter många om och men Sverigedemokraternas vitbok, skriven av idéhistorikern Tony Gustafsson. Ger den en ny bild av partiets historia? Andreas Ericson diskuterar med Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet och Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.

Vi sänder direkt från Nikkaluokta om vilka växter som hittats kring Kebnekaise nu i veckan. Och så möter vi biätaren - en ny häckfågel i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka blommor växer kring Kebnekaise, Sveriges högsta berg? Det undersöks just nu av ett gäng botanister från Svenska botaniska föreningen. Vår reporter Lisa Henkow har följt med dem ut i väglöst och ledlöst land i veckan som gått, och rapporterar direkt från Nikkaluokta lördag morgon.Fjällägret som botanisterna är på är en del i växtatlasprojektet, där målet är att göra en svensk atlas över alla vilda kärlväxter. Nästan alla hörn av Sverige har kartlagts, men alltså inte vissa delar av Kebnekaises omgivningar. Att det är ganska otillgängligt gör ju sitt till. Helikopter krävs för att komma till de här vita fläckarna på växtkartan.Med oss är bland annat projektledare Lars Fröberg, Jenny Hjelm Cordoba, Liam Sebestyen och Ingvar Sundh från Svenska Botaniska föreningen.I en helt annan del av Sverige, Maglarp i Skåne, har en ny häckfågel noterats de senaste åren - den färgstarka, exotiska biätaren. Tidigare var den sydeuropeiska fågeln på tillfälliga besök här, men dålig tillgång på mat i Sydeuropa gör att den tvingas allt längre norrut. Vår reporter Mats Ottosson spanar på den nästan osannolikt färggranna fågeln tillsammans med Gabriella Håkansson. Hon arbetar numera med att skydda fåglar och har lämnat sin tidigare bana som författare bakom sig.I en porlande å i Edsåsdalen utanför Åre hittade Fredrik Mattsson några konstiga påsar. Som små trattar som låg där och guppade på botten. Vi ber Tobias Malm på Naturhistoriska riksmuseet förklara vad det är.Algblomning har brett ut sig över stora delar av Östersjön nu i sommar. Men vad är det där gulgröna på vattenytan egentligen? Jo, flera olika arter av cyanobakterier, bland annat en som heter katthårsblom! Det berättar Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Stockholms universitet.Och varför är det fullt av smågrodor i skogen just nu, särskilt efter att det regnat? Det undrar Claes-Mårten Ingberg. Grodexpert Claes Andrén svarar.I veckans kråkvinkel ger Joacim Lindwall oss tips på det allra bästa utflyktsfikat.Programledare är Karin Gyllenklev.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s president Donald Trump har lagt in extra växel för att komma åt landets illegala migranter. Tidigare i somras röstades presidentens nya budget igenom där 170 miljarder dollar satsas på massdeportationer. Frågan om USA:s papperslösa är omdebatterad och en av dem som gett sig in i debatten är den tidigare Proud Boys-ledaren Enrique Tarrio, som är dömd för att ha orkestrerat stormningen av Kapitolium 2021. Han har lanserat appen ”Ice raid” som marknadsförs som ett verktyg för att sätta dit papperslösa. Vem är Enrique Tarrio? Hur vanliga är verktyg som ”Ice raid”? Och hur är situationen för papperslösa i USA idag? Gäst: Emelie Svensson, utrikesreporter på Aftonbladet som träffat Enrique Tarrio. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

❓

I tredje och sista delen av ”Kurage och konsekvenser” intervjuas läraren Paul Carlbark och den tidigare säkerhetschefen i Strängnäs kommun, Patrik Jarenius av Jörgen Huitfeldt. Tidigare i serien har vi hört personer som har stått för sina åsikter och som därför förlorat sina jobb. Gästerna i detta avsnitt valde båda att agera resolut i en snabbt uppkommen situation. De gjorde det på ett sätt som stora delar av allmänheten ansåg var rätt och riktigt men som i arbetsgivarens ögon var så klandervärt att de båda förlorade sina jobb: Paul Carlbark fick inte längre vara kvar som lärare på Ringsjöskolan i Höör och Patrik Jarenius skildes från sin anställning som säkerhetschef i Strängnäs.

Vi får besök av Emily Dahl också känd som Modemassakern för att snacka modekritik, spetsar och hur man navigerar på second hand-marknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år hamnade Emily Dahl på tidningen Resumés lista över ”superkommunikatörer”. Hon har på kort tid blivit en röst inom modet, tack vare sin närvaro på sociala medier där hon under namnet Modemassakern postar modespaningar, röda mattan-recensioner och konsumentupplysning. Det är en mix av modejournalistik och konsumentjournalistik säger hon själv. I veckans Samtal med Stil träffar Samanda Ekman Emily Dahl för att prata om allt från modekritik till second hand-marknadens fallgropar.

En av mina – Robins det vill säga – favoritavsnitt är när vi väljer ett land och följer den krokiga vägen fram till dagens situation. Tidigare har det handlar om Albanien eller Zimbabwe, men den här veckan tar vi oss an en av tigerekonomierna: Singapore.Min gissning är att de flesta har ganska dålig koll på Singapores historia. Kanske också på Singapores samtida situation. Men staden – och staten – men den stora hamnen har gått från att vara en av de viktigaste posterna i det brittiska imperiet via en av de stora inspirationerna för det nya Kina till dagens situation som rik, högutbildad och teknokratisk halvdemokrati. Samtliga epoker av Singapores historia är intressant eftersom de alla präglas av en ovanligt levande kulturblandning. I Singapores möts olika kinesiska kulturer med indiska, malajiska och västerländska motsvarigheter.På med haklappen så knäcker vi en chili crab tillsammans!—Läslista:Carlson, Bo Kage, Sydöstasien: elva länder i en turbulent region : [Brunei, Burma, Filippinerna, Indonesien, Kambodja ...], [B. K. Carlson], Stockholm, 2000”Singapore” Världens historia 2019Jörnmark, Jan ”Så föddes det moderna Kina i Singapore” Timbro april 2023Heckscher, Gunnar, Asiatiskt maktspel, [2. uppl.], Akademilitteratur, Stockholm, 1986Nationalencyklopedin, Encyklopedia Britannica m fl… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.