Podcasts about tidigare

Det här är en sann berättelse om hur Carina i tidiga 20-årsåldern utsätts för hemska sexuella övergrepp och tortyr när ex-pojkvännen sålde henne till över 50 män.Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

Och så om läckornas tid i politiken och Aftonbladets nya gammelradio-tillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stort fokus på enskilda utvisningsbeslutÄr migrationsjournalistiken på väg tillbaka till 2013? En tid när vissa ansåg att rapporteringen var för ängslig, kontextlös och överfokuserad på enskilda, ömmande fall, som anspelade på känslor.Artiklar och reportage om barn- och tonårsutvisningar har stått som spön i backen den senaste tiden och det nådde möjligen sin kulmen när Ekot i förra veckan avslöjade att en 8-månaders bebis hade fått ett eget utvisningsbeslut till Iran.De två gamla Medierna-inslag som nämns i reportaget hittar du här och här. Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal och Andreas Johansson Heinö, förläggare på marknadsliberala tankesmedjan Timbro. Högsäsong för läckor med egenintresse Det är valår och just nu håller partierna på för fullt att fastslå sina kandidatlistor. För politiker är det här en avgörande tid, för platsen du får på listan påverkar i högsta grad din framtid. Samtidigt som vi är inne i den här “färdigställa-listan-tiden”, är vi också inne i en “läckornas tid”. Ny forskning visar nämligen att svenska journalister just nu får mer tips om skandaler och smuts inifrån partierna än någon annan gång under mandatperioden. Johan Cedersjö intervjuar statsvetaren Andreas Bågenholm.Grönt ljus för Aftonbladets nationella radiosatsning Det har varit en nervös vecka i reklamradiobranschen. Ett oräkneligt antal naglar har förmodligen gnagts av i väntan på Mediemyndighetens besked om vilka tre kommersiella aktörer som under de kommande åtta åren ska få sända nationell FM-radio.Systemet har precis gjorts om. Tidigare delades tillstånden ut till de radiostationer som var beredda att betala mest, men nu är det istället upp till Mediemyndigheten att avgöra vilka kanaler som ska få höras i hela landet.Joanna Korbutiak har i veckan hälsat på hos vinnaren Aftonbladet och pratat med publisher Lotta Folcker och den inrikespolitiske kommentatorn Oisín Cantwell, besökt Rix FM och snackat med Christer Modig, verksamhetschef för Viaplays radioverksamhet i Sverige och ringt upp NRJ:s vd Richard Mazeret.

Jessica och Malin har finbesök i studion av ingen mindre än Ebba Bjelkholm a.k.a TarotGäri som berättar allt om astrologi, horoskop, tarot och tidigare liv. Vad har Malin råkat ut för hemskheter och vad behöver hon lära sig i detta liv? Jessica tar äntligen revansch i ett tidigare liv och jublar. Och så var det det där med karmiska band också, lyssna det blir kul. TarotGäri hittar du på Instagram eller här: https://tarotgari.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hur får man hälsa att hända på riktigt – inte som en tillfällig aktivitet, utan som en del av vardagen? I det här avsnittet av Health & Wealth möter vi Marcus Lager, vice vd på Twitch Health, som delar med sig av sin resa från gymgolv och naprapati till att idag möta HR, ledare och beslutsfattare för att hjälpa företag skapa hållbara beteenden över tid. Samtalet rör sig mellan personliga lärdomar, konkreta modeller och en tydlig kritik mot “smörgåsbords-hälsa” som blir välmenande – men ineffektiv.Från 16-årig gyminstruktör till vice vd: “Tidiga insatser hade kunnat ändra allt”Marcus beskriver hur hälsa i princip varit hans professionella hemmaplan hela vuxenlivet. Redan som 16-åring utbildade han sig till gyminstruktör. Där började en bana som tog honom via gymbranschen och rollen som personlig tränare vidare till naprapatutbildningen.Det som kom att påverka honom starkast var dock tiden inom företagshälsovård, där hans uppdrag var att hjälpa personer tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivningar. I multimodala team – med läkare, naprapater, beteendevetare, psykologer och andra kompetenser – såg han en återkommande smärtsam insikt:Om fler hade fått stöd tidigare hade många aldrig behövt hamna där.Frustrationen över att insatser ofta kommer sent blev en drivkraft. Han lämnade det kliniska arbetet, startade som konsult och ville “komma in tidigt” med föreläsningar, hälsotester och förebyggande stöd. På den vägen träffade han Twitch Healths grundare Fredrik Karlsson – och sedan 2011 är Marcus en del av bolaget.Idag beskriver han det som att han faktiskt får göra “precis det jag ville från början”: hjälpa arbetsplatser skapa förutsättningar för att hälsa ska bli av – innan det går för långt.Från “varför?” till “hur?”: hälsodialogen har mognatEn av Marcus tydligaste spaningar är att samtalet om hälsa på arbetsplatser har förändrats drastiskt. Tidigare handlade mycket om att övertyga beslutsfattare om att hälsa var viktigt – att ens få upp det på agendan. Idag möter han nästan aldrig frågan varför.Nu kommer frågan istället:“Vi vill – men hur gör vi, med de resurser vi har?”Det är en positiv förflyttning, men också en ny sorts utmaning: vilja finns, men många fastnar i otydlighet, lösryckta initiativ och brist på uppföljning. Marcus återkommer till en kärnpoäng: det är inte vad vi gör som oftast saknas – utan huret.Aktiveringstrappan: från förmåner till aktiverande ledarskapEn av avsnittets mest konkreta delar är Twitch Healths modell aktiveringstrappan, som hjälper organisationer se var de befinner sig – och vad nästa steg kan vara.Inget hälsarbete (få ligger här idag)Aktiviteter och förmåner (vanligast): bidrag, lopp, stegtävling, massageStrategiskt hälsoarbete: nyckeltal, KPI:er, systematik, resurser, uppföljningAktiverande ledarskap: chefer som sätter norm genom att ta hand om sin egen hälsaHälsosamt ledarskap: börja med dig självEn chef som själv är slutkörd kan inte hållbart bära andras hälsa.Twitch jobbar därför med reflekterande verktyg som “energiglaset”: vad fyller på energi i vardagen – och vad tömmer? Som en intern balansräkning. När chefer får syn på sina mönster och faktiskt gör förändringar händer något: de vill ofta ge vidare till sitt team, och normen skiftar. Här kan du höra avsnittet där jag och Fredrik Karlsson pratar om detta25 år sammanfattat i en bok: “Hälsa som blir av”Twitch Health firade 25 år och valde att samla lärdomarna i boken Hälsa som blir av – 25 års perspektiv på arbete, hälsa och aktivering. Blir du nyfiken på boken - kontakta Marcuseller Fredrik Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nya romanen Karlaplanspraktikan förändrade hans syn på skrivandet men blir kanske hans sista bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har författaren Måns Wadensjö skrivit böcker om områdena Vällingby och Solna. Nu tar han sig an den laddade platsen Karlaplan, på Östermalm i Stockholm – trots att han för några år sedan ansåg att det var meningslöst att skriva.På 400 sidor skildrar ”Karlaplanspraktikan” lägenheter, kullerstensgator, övergångsställen – och ett myller av människor. Med ren medkänsla får läsa om mannen som oroar sig för hur han ska hinna dricka upp sin stora samling champagneflaskor, och kunderna i matbutiken som har ett ostrum med trägolv.Reporter Sara Ek träffade Måns Wadensjö på en bänk vid Karlaplan, för att prata om platsen som författaren romantiserar och känner sorg över.

Programledare: Dawid FjällPanel: Fabian Ahlstrand & Robin BerglundGäster: Alan Barker, Mikael Ishak & Linn Nordström

Hanna berättar om ett äktenskap som visade sig bestå av otrohet och bedrägerier. Relationen avslutades i samband med att mannen visar sig ha levt dubbelliv med en av Hannas bästa väninnor.- Sedan fortsatte helvetet med förföljelse, misshandel, barn som togs från mig och lögner. Han betalade barnen för att inte träffa mig, berättar Hanna.Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

Under medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstadgade skyldigheter. Förutom bondeuppbåd hade både biskopar och städer egna trupper. Men biskoparnas lojalitet låg inte alltid hos kungamakten – och deras militära makt blev till slut ett hot. Med ett beslut på riksdagen år 1525 krossade Gustav Vasa denna självständiga våldsresurs.Ett närmast konstant krigstillstånd under tidigt 1500-tal tvingade fram en ny militär organisation. Inspirerad av samtida tyska modeller började Gustav Vasa redan under befrielsekriget 1521–1523 att värva soldater i kunglig tjänst. Bondeuppbåden ersattes gradvis av inhemska värvade trupper mot lön.I reprisen av avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan, om hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste reformer var övergången från en förhandlingsbaserad militär modell – där kungen var beroende av samhällets olika grupper – till ett centraliserat militärväsen med värvade soldater. Detta lade grunden till en stående armé som senare blev ett av stormaktstidens viktigaste instrument.Tidigare hade staten varit beroende av att bönder och andra samhällsklasser ställde upp med folk och resurser. Med den nya ordningen kunde kungen själv värva soldater utan att behöva förhandla med exempelvis bondeklassen. Bönderna accepterade förändringen – de hade upplevt krigets förödelse och valde hellre ordning och säkerhet än den tidigare friheten.Bild: Strider utanför Älvsborgs slott år 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd (till höger) och tyska landsknektar (till vänster).Teckning av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein. Licens: Public domain via Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny rymdkapplöpning”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.Rymden – en åttonde kontinentFörutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt flerFörra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.Solcelllsdrivna datacenterNästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.Säkerhetsläget driver påMen även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.Försvarsbolag växer i rymdenSaab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.RaketartatÄven civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”. Ny besättning till Internationella rymdstationen ISSI veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISEKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotFredrik Schäder, medgrundare Arctic Space TechnologiesMarcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space HoldingsElon Musk, vd SpaceXekonomiekotextra@sverigesradio.se

Linnéa arbetar som mäklare. En dag dyker en man upp på hennes kontor som vill att hon ska värdera hans hus. Mannen visar sig att vara en stalker och under visningen råkar Linnéa ut för en skräckupplevelse som hon är säker på att hon inte kommer att överleva.Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

Och behöver man inte bjuda tillbaka längre? Låtskrivaren och författaren Annika Norlin svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Eva har fått diagnosen obotlig hjärntumör och undrar hur hon ändå ska kunna finnas kvar i familjens liv. Hon har en man, tre döttrar och tre små barnbarn. Hon frågar: Vad ska jag som mormor lämna efter mig, förutom min kärlek, som är svår att förklara för en 2-åring som mest är arg? Mattias har sett en förändring i sin bekantskapskrets. Tidigare förväntades man bjuda hem samma personer som varit på middag hos en förr eller senare. Men nu verkar det inte lika noga och vissa bjuder aldrig igen, men dyker alltid upp själva när vankas middag eller fest. Behöver vi inte bjuda igen längre, frågar han.Rebecka har dejtat en kille, men de har slutat ses eftersom han kommit fram till att han inte är redo. Han följer henne fortfarande på Instagram, och kollar på alla hennes stories. Rebecka får inte ihop det. Han vill inte ses, men han vill fortfarande se vad jag lägger upp. Hur ska jag förstå det här, frågar hon.Hör Annika Norlin svara på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar. Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Katja Nyberg har lämnat SD. Det blottar att partiet har få kvinnliga riksdagsledamöter, vad beror det på? Och därför är sossarnas vänstersida arg på S-ledningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen lämnade riksdagsledamoten Katja Nyberg Sverigedemokraterna på grund av ett misstänkt narkotikabrott. Nyberg är numera politisk vilde samtidigt som SD blivit ännu mera mansdominerat, nästan 80 procent av partiets riksdagsledamöter är män. Tidigare har partiet också upplevt skandaler kring andra högt uppsatta kvinnor som Jessica Stegrud och Elsa Widding. Hur ligger Sverigedemokraterna egentligen till hos kvinnliga väljare, kan de värva nya kvinnliga politiker och har partiet förmåga att fylla stolarna i en eventuell framtida regering?Det har blåst upp till en mindre storm inom Socialdemokraterna. För en tid sedan deklarerade partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho att hon inte kommer vara ”soft on crime”. Men nu höjs röster för en annan linje. Tidigare i veckan skickade Täby arbetarkommun ett brev till S-ledningen där partiets riktning inom migrations- och kriminalpolitiken kritiserades. Täby-sossarna tycker att partiledningen är för hårda i frågorna. Nu är frågan om de har stöd av fler inom partiet och om partiledare Magdalena Andersson lyssnar på kritiken?Statsminister Ulf Kristersson ska starta en egen podd. Vi på Det Politiska Spelet har några tips till statsministern och passar också på att se om Kristersson kan ta lärdom av Hugo Chavez gamla show Alo Presidente. Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Pontus Mattsson, politikreporter på Ekot.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

I veckans avsnitt möter vi Klara Leger som är beteendevetare med en kandidatexamen i psykologi. Hon berättar om vad som styr vårt val av partner. Hur påverkas vi av våra anknytningsmönster? Hur kommer det sig att människor hamnar i destruktiva relationer?Klara Leger ger även tips på hur man lämnar. Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

En ny studie visar att genetiskt arv står för drygt 50% av påverkan på hur gamla vi blir. Sara Hägg som forskar på svenska tvillingar är en av författarna. Hon berättar om livsstilsvalen som också kan bidra till ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare har forskare trott att ärftlighetsfaktorn avgör vår livslängd till 10 - 30 %, men med nya beräkningsmodeller blir siffrorna i den nya studien i tidskriften Science betydligt högre. Det säger Sara Hägg, som forskar på biologiskt åldrande och leder studier på det svenska tvillingregistret. Hon menar att resultaten kan leda vidare till att vi kan förstå genetiken bakom ett långt liv ännu bättre, och kanske dra nytta av dem. Men det vi själva kan göra genom att leva lagom hälsosamt är också viktigt säger hon - däremot är hon skeptisk till trenden med s.k. biohackers. Medverkande: Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska institutet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Torbjörn Johansson om Paulus andra brev till Timoteus. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

I dokumentären Vittnena som fällde bödlarna berättas historien om det unika projektet där förintelseöverlevare djupintervjuades efter ankomsten till Sverige 1945. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vittnesmålen i det så kallade Ravensbrückarkivet i Lund kom sedan att användas i rättegångarna mot nazistiska krigsförbrytare. Just nu visas ”Vittnena som fällde bödlarna” på SVT-Play. Regissör Magnus Gertten är gäst i P1 Kultur.MUSIK: LONEY DEAR AKTUELL MED NY SKIVAUnder de 25 år Emil Svanängen har gjort musik under namnet Loney Dear har han gått från att spela in CD-R-skivor hemma i sovrummet till internationell karriär och kallats ”Europas Brian Wilson” av Peter Gabriel. På fredag släpper han nytt album: ”Making friends is easy”. Emil Svanängen är gäst i P1 Kultur.FILOSOFEN BYUNG-CHUL HAN STÄLLER DIAGNOS PÅ SAMTIDENDen uppmärksammade tysk-koreanska filosofen Byung-Chul Han har under det senaste decenniet i ett stadigt flöde spottat ur sig tunna böcker med hög densitet för att ställa en diagnos på vår tid. Tidigare har han bland annat skrivit om vår tids relation till smärta och om ”trötthetssamhället” – nu är han aktuell på svenska med en boken ”Narrationens kris”, om hur våra stora berättelser ersatts av ”story telling”. Samtal med litteraturkritikerna Kristofer Ahlström, DN, och Karin Arbsjö.NY ROMAN: MAGNUS DAHLSTRÖM TILLBAKA MED GÅTFULL ”VINTER”En ovanligt kall – till och med snöig – julimånad? Detta gåtfulla väderomslag leder in till en suggestiv framtidsvision i Magnus Dahlströms nya roman ”Vinter”. Samtal med kritiker Maria Edström. ESSÄ: FÖRINTELSENS MINNE – HENNES NAMN STÅR INGENSTANS PÅ GRAVSTENEN Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas.Progamledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Torbjörn Johansson om Paulus första brev till Timoteus. Det blir en liten omvänd ordning i FFG-poddens bibelserie med anledning av att det första av de tre pastoralbreven behöver publiceras först. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om […]

Erik Hoekstra, VD och grundare Florea, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om likviditet, säsongsberoende, låga snittordrar, kapitalbehov, internationell skalning och varför tålamod ofta är den mest underskattade tillgången i entreprenörskap. Erik delar konkreta lärdomar från att navigera i en marknad där tillväxt inte längre räcker - och där affären måste fungera på riktigt.06:25 – Att starta e-handel utan tidigare e-handelserfarenhet09:55 – Första kapitalet och vikten av att kunna ta lön tidigt13:40 – Tidigare bolag, konkurs och lärdomar16:40 – När 5 miljoner i omsättning kändes “helt sjukt”19:55 – Målet: lönsamhet och långsiktigt ägande21:45 – Säsongsaffärens utmaningar och lagerbindning24:50 – Digitalt först vs fysiskt först – varför båda är svåra27:40 – Det som var svårare än väntat: likviditet30:30 – Att inte rea ut sig ur problem32:20 – Banker, kredit och alternativa finansieringslösningar35:55 – Låga snittordrar och trafikanskaffning38:20 – Print, influencers och kanalval för äldre målgrupper41:30 – Ambassadörer istället för klassisk influencer marketing48:15 – Shopify, integrationer och teknikmognad52:25 – AI-content, autenticitet och varumärkesförtroende72:25 – Rådet till nya entreprenörer: tålamod och grindHär hittar du Erik & Florea:https://www.linkedin.com/in/erik-hoekstra-a1a35038/ https://floreagarden.com/ Sponsor:https://www.soscalemedia.se/ Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Timo Laato om Paulus brev till Filemon. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

Utrikesministern om det säkerhetspolitiska läget och USA:s anspråk på Grönland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) menar att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter USA:s attack mot Venezuela, USA:s anspråk på Grönland och kriget i Ukraina. USA:s agerande i Venezuela är enligt utrikesministern inte förenligt med folkrätten. Hon menar att händelsen utgör ett farligt prejudikat, när den regelbaserade världsordningen utmanas.”Nu skulle jag säga att vi befinner oss vid ett vägskäl där vi måste bestämma om vi ska fortsätta stå upp för folkrätten, vilket jag tycker att vi ska göra. Eller om vi ska öppna upp för någonting annat som jag bedömer är mycket farligare, där det just blir de stora starka makterna som kan ta sig rätt på mindre länders bekostnad”, säger Maria Malmer Stenergard.USA:s anspråk på GrönlandUtrikesministern säger att de amerikanska hoten mot Grönland är mycket allvarliga. Tidigare har hon sagt att det gäller att ha is i magen när USA uttryckt att de vill ta kontroll över Grönland. Men nu säger hon att läget förändrats.“Nu är det inte längre bara ord från den amerikanska administrationen som är annorlunda jämfört med vad vi är vana vid. Vi ser också att de är beredda att snabbt agera. Det såg vi i Venezuela. Det innebär ju att man ska ta det de säger på allvar och agera för att utfallet ska bli i enlighet med vad som är våra intressen”.Men gör det att du ser på hoten på ett annat sätt idag än för ett år sedan med tanke på det som Trump har gjort i Venezuela? ”Jag ser det något annorlunda. Det är baserat på hur man hittills har agerat från den amerikanska administrationen. Jag sprang inte händelserna i förväg då. Jag gör inte det nu, men jag anpassar naturligtvis min politik och mitt agerande utifrån vad vi faktiskt ser”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Utrikesministern medger att USA:s krav om Grönland gör Nato-samarbetet mer ansträngt. ”Det är så klart inte så här det ska låta i en försvarsallians”, säger hon. I en intervju med Donald Trump i veckan fick han frågan vilket som är hans högsta prioritet, Grönland eller att bevara Nato? Donald Trump svarar att ”Det kan bli ett val”, och att Nato i princip är värdelöst utan USA. Maria Malmer Stenergard (M) tycker att uttalandet är mycket olyckligt.”Vi vill ju bevara alliansen. Vi vill ha en stark försvarsallians i Nato”, säger hon, och fortsätter:”Det var därför som beslutet vid Haag-toppmötet i somras var så viktigt. Det innebär att europeiska länder och Kanada gör det som USA har bett oss om i otaliga administrationer. Vi ska ta större ansvar för vår egen säkerhet. Det är tråkigt att det har krävts en så tuff retorik från Trump för att vi verkligen ska ta tag i det här”, säger Maria Malmer Stenergard (M).Men om vi hamnar i ett läge där USA menar att det här blir ett val: Vi vill ha Grönland, annars lämnar vi Nato. Vad tänker du om det? ”Återigen är det här ett hypotetiskt scenario, tack och lov, fortfarande. Vi kommer att göra allt i vår makt för att vi inte ska hamna där”, säger utrikesministern.Maria Malmer Stenergard återkommer till vikten att bevara den regelbaserade världsordningen, och de principer som finns där. Men vilket väger tyngst när det samtidigt är viktigt att hålla sig väl med USA? ”Principerna ligger i grunden och vi ska stå upp för dem. Det är också ett svenskt säkerhetspolitiskt intresse. Man brukar säga att folkrätten är den första försvarslinjen. Folkrätten har, även om den inte alltid följs, tjänat oss väl. Jag bedömer att den kan fortsätta göra det, och då måste vi stå upp för den. (...) Men jag måste också säkerställa att Sverige inte sticker ut på ett sätt som skadar oss”, säger hon.Nygammal världsbildUSA:s agerande i Venezuela och Grönland är exempel på att Monroe-doktrinen från början av 1800-talet, nu har fått nytt liv. En återgång till en världsordning där USA skaffar sig inflytande i Nord- och Latinamerika. Det påminner om den multipolära värld som Rysslands president Putin ofta talar om, att stormakterna Ryssland, USA, Kina ska dominera varsin del av världen. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) tycker att en sådan utveckling skulle vara dåligt för Sverige, och hon menar att USA:s intresse för den västra hemisfären påverkar landets sätt att agera. ”Svaret måste vara att fortsätta stå upp för folkrätten, vilket innebär att länder oavsett var man är belägen i världen och oavsett storlek har territoriell integritet och suveränitet”, säger hon.Vad kan små länder göra?”Samarbeta. I Europa måste vi bli starkare. Hotet från öst och signalerna från väst är helt olika, men svaret måste vara detsamma. Vi måste stärka oss själva militärt och det kräver en stärkt konkurrenskraft och ekonomi. Vi måste samarbeta ännu närmare, kanske reformera beslutsfattandet i Europa för att vi ska kunna vara ännu mer på tårna och en maktfaktor att räkna med”, säger Maria Malmer Stenergard (M). Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Andreas LiljehedenProducent: Johanna PalmströmTekniker: Leonardo Wehlander Intervjun spelades in den 9 januari.

2015 inträffade den så kallade dieselgate-skandalen som fick ringar på vattnet i hela bilindustrin. Bilkoncernen Volkswagen hade manipulerat mjukvaran i sina dieselbilar så att mjukvaran skulle känna igen testmiljöer och anpassa avgasutsläppen därefter. Det gjorde att bilarna klarade miljökraven vid testtillfällena trots att de inte gjorde det i praktiken. Under den senaste månaden har två techjättar ertappats med att agera på samma vis. Deras tjänster beter sig på ett sätt när de granskas och ett annat sätt för vanliga användare. I slutet av december släppte Youtube-journalisten Megalag sitt efterlängtade uppföljningsavsnitt om Paypals webbläsartillägg Honey. Webbläsartillägget marknadsförs som en automatisk lösning för att hitta de bästa rabattkoderna till butiker på nätet. 2024 avslöjade Megalag att tillägget gjorde mer än så. Honey stal också ersättningen som skulle ha gått till butikernas samarbetspartners. I decembers uppföljningsavsnitt visade Megalag hur Paypal dessutom hade programmerat tillägget för att minimera risken att bli ertappade. Dagen före årsskiftet släppte nyhetsbyrån Reuters ytterligare ett avslöjande baserat på dokumenten som läckte från inifrån Meta. Enligt dessa dokument manipulerar Meta sitt eget annonsbibliotek, det vill säga transparensverktyget som tillsynsmyndigheter, utredare och journalister drar nytta av för att granska Metas annonsmoderering. I veckan poddavsnitt pratar Peter och Nikka om hur Paypal och Meta gjorde som Volkswagen och nu har ertappats i sina egna dieselgate-skandaler. Nikka berättar också om sin ändrade syn på Metas annonsbibliotek. Tidigare trodde han att annonser försvann spårlöst på grund av buggar i annonsbiblioteket, men dokumenten som Reuters har tagit del av indikerar annorlunda. Meta har medvetet gjort sitt transparensverktyg otillförlitligt. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd334.

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Daniel Johansson om Hebréerbrevet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Timo Laato om Jakobsbrevet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

Har Kung Charles och tiara-diplomati blivit ett europeiskt trumfkort för att tygla Trump? Och hur mycket makt har egentligen den brittiska kungen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under året har kung Charles III hunnit med att bearbeta Donald Trump, dra upp linjer för samarbeten med Frankrikes president Emmanuel Macron och visat upp överväldigande stöd för Volodomyr Zelenskyj. Kungen har haft hela tre möten med Ukrainas president, och bjudit in den amerikanske presidenten till en ovanligt påkostad statsbankett på Windsor Castle. Tidigare under året, efter Donald Trumps utspel om att göra Kanada till USA:s 51:a delstat, åkte kungen även till Kanada och höll tal i det kanadensiska parlamentet. Kung Charles, som är Kanadas statsöverhuvud, pratade om ömsesidig respekt och konstruktivt utbyte.Är den brittiska kungen mer politiskt aktiv än hans mamma var under hennes långa regenttid, eller handlar det mest om att den brittiska regeringen vill använda sin monark mer för tillfället? Var 2025 ett ovanligt bra år för det som brukar kallas “tiara-diplomati” eller ser vi början på en era där kungahusens geopolitiska makt ökar?Medverkande: Nina Benner, Londonkorrespondent. Ebba Kleberg von Sydow, hovexpert i podden Monarkerna. James Savage, journalist och vd för The Local.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Mattias Dellert

Nyheterna Radio 10:00

Vi fortsätter att gå igenom uppdateringar och ny information kring fall vi tagit upp tidigare i podden. Hoppas ni vill lyssna!

I serien med Bibelns böcker samtalar Jakob Appell med Daniel Johansson om Första Petrusbrevet. Tidigare avsnitt i serien finns här. Vill du bidra till FFG-podden och satsningen på serien om Bibelns böcker, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk ”FFG podcast”).

I veckan blev Kalle Karlsson klar som ny tränare för Hammarby. Tidigare har han gjort sig ett namn som manager för Västerås SK som han två gånger tagit upp i Allsvenskan. När jag poddintervjuade Karlsson i november 2023 talade han om vad som låg bakom lyftet i VSK, om att fynda spelare i lägre divisioner i Stockholm, om spelmässig flexibilitet, om att fotbollen bara är tredjesport i Västerås, om den katastrofala hemmaarenan som är ett hinder för klubben och om chocken att VSK bränt miljonerna man fick för Victor Nilsson Lindelöf.Dessutom berättade Karlsson om vägen fram till att bli allsvensk manager, om att fysiken satte stopp för den egna spelarkarriären, om satsningen på sportjournalistik, om att vara hobbytränare på lägre nivå, om att vara nära att lägga av som tränare när möjligheten kom i Västerås SK, om drömmen att ta upp hemstadens klubb och om att inte göra några långsiktiga karriärplaner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny studie visar att utrikes föddas inkomster under 2000-talet närmat sig inrikes föddas. Men skillnaden i inkomster och sysselsättning finns fortfarande kvar. Vad beror det på och vad kan politiken göra åt det? Andreas Ericson intervjuar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vem har egentligen tillträde till konsten? I Malmö konsthalls nya utställning uppmärksammas sex konstnärer med normbrytande funktionalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linjerna tycks rinna direkt ur handen när konstnären Mattias Johansson arbetar - stora, abstrakta teckningar. Tidigare har hans verk visats i Japan och New York. På Malmö konsthall möter vi också David Cheung, aktuell med ett verk på 20 meter. För David Cheung är konsten ett sätt att sträcka ut en hand till andra som har haft det tufft, precis som han själv. P1 Kulturs Eskil Krogh Larsson upplever konsten på plats och frågar: vad betyder det egentligen att ställa ut för konstnärerna, för publiken och för livet bortom konsthallen?

Vilka händelser i influencervärlden glömmer vi aldrig? Tidigare när vi har gjort det här konceptet i podden har vi hållit oss inom Sveriges gränser, men den här gången tar vi steget ut i den stora världen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar med Andreas Ekeroot (mannen från avsnitt 603!) om abstraktioner, Ash, och annat. Vi börjar med att diskutera abstraktioner lite mer allmänt, från filsystem via abstraktioner i språket Go till Fredriks favoritabstraktion (eller i alla fall den första han kom att tänka på). Sedan berättar Andreas om ramverket Ash och dess abstraktioner, och hur han med glädje använt det för att generera en hel massa back-office och annat utifrån sin domänmodell. Fredrik undrar om inlärningskurvor, tankesätt, och om det inte känns som att man ska riskera att bli inlåst i ett ramverk av den typen. Som avslutning snackar vi lite om att ta bort abstraktioner, och känner oss peppade kring Gleam. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Andreas Avsnitt 603 Tidigare avsnitt med Andreas Monader Filsystem Postgres fsync Go "Gammal" React - med klassbaserade komponenter istället för funktionsbaserade Codemod Goroutines Tuplar Struct tags Brutalism Elixir Marvin i Liftarens guide till galaxen Hellboy DSL - domänspecifika språk Ash Graphql Hibernate ORM ETS - Erlang term storage Stöd oss på Ko-fi Phoenix Liveview CRUD Thundering herd Ash-boken av Rebecka Le och Zach Daniel Genserver REPL - Read-eval-print-loop Fly.io Heroku Coreos Flatcar - en pytteliten Linux Podman Asdf - verktygsversionshanterare Asdf - podden Openstreetmap Zach Daniel - skapare av Ash Django NIF:ar - native implemented functions Erlang: the movie Elm Zig Gleam Titlar Mannen från avsnitt 603 Monader är en abstraktion Det är en upplevelse Vi har inga garantier, men fort går det Databaser som sparar Fsync är en skurk Code reviews baklänges Go känns väldigt brutalistiskt Öststatskraft Folkets öststatsklump Inga dekorationer, bara HUS Alla abstraktioner hela tiden Nu sitter vi här med Hibernate Tryck på stora generera-knappen Jag har byggt en thundering herd Thundering herd of admins På giganters axlar Stora kod-knappen Kunskap på Y-axeln Mikrodosera kunskap Abstraktioner som andra har byggt Fast i en hyperskalär Varför är det här en stor grej? Det bästa lekplatserna i världen Abstraktionsvision Typiskt förr Gleam-positiv

Lisa Bergström fångar upp filmstjärnan Isabella Rossellini på Stockholms filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 35 år sedan invigde David Lynch den allra första filmfestivalen i Stockholm - med sin film ”Wild at heart”. Tidigare i år gick han bort. Årets festival är därför tillägnad minnet av David Lynch. Och hedersgäst är skådespelaren och regissören Isabella Rossellini, från just ”Wild at heart” - och ”Blue Velvet”. Möt henne live i P1 Kultur, på plats i Stockholm. Programledare: Roger WilsonReporter: Lisa Bergström

Varför tycker så många kommuner illa om regeringens återvandringsbidrag? Den blivande C-ledarens dilemma, och därför feltolkar politiker sina motståndare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De senaste veckorna har frivillig återvandring debatterats efter att många kommuner satt sig på tvären och vägrar att samarbeta med regeringen i frågan. Det hela började när regeringens särskilda samordnare bad alla kommuner om ett möte om att stärka arbetet kring frivillig återvandring. Ett möte hela 75 kommuner tackade nej till enligt P4. Vad handlar egentligen frågan om återvandringsbidraget om? Varför skapar frågan så upprörda känslor och vad tycker SD om förslaget?Tidigare i veckan presenterade Centerpartiets valberedning att de vill se Elisabeth Thand Ringqvist som ny partiledare. Redan nu har Thand Ringqvist hamnat i en ny konflikt med Vänsterpartiet om karensavdraget. Hur ska Thand Ringqvist hantera regeringsfrågan och kommer partiet att lära sig något av analysen från förra valet?VI pratar också om politikernas vilja att fel- och ful-tolka varandra. Varför missförstår makthavarna varandra med flit?Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Viktor Barth-Kron, politisk kommentator hos Expressen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Centerpartiets valberedning vill att Elisabeth Thand Ringqvist ska bli ny partiledare. Vad innebär det för partiet och för den knepiga regeringsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avgick partiledaren Anna-Karin Hatt, nu föreslår valberedningen att Elisabeth Thand Ringqvist ska leda Centerpartiet. Tidigare under den nuvarande mandatperioden har Thand Ringqvist blivit omkörd när valberedningen först valde Muharrem Demirok och därefter Anna-Karin Hatt. Nu satsar alltså valberedningen på Thand Ringqvist. Partiledarvalet sker under partistämman nästa vecka.Vad innebär det här för partiets chanser i det kommande valet, förblir hållningen gentemot Sverigedemokraterna den samma och vem vill Thand Ringqvist se som statsminister efter valet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna vecka så gör Jacob och Wille en uppföljning kring två tidigare ämnen i podden. Först är en ny studie som har tittat på sambandet mellan ökningar i muskelmassa och ökad styrka. Tidigare studier har inte funnit något direkt samband mellan hur mycket någon ökar i muskelmassa och hur styrkan förändras men den här nya studien finner istället ett starkt samband mellan mer muskler och ökad styrka. Nästa fråga blir en ny studie på ketoner som tillskott där man undersökt om det kan förbättra återhämtningen på något vis. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Solointro med William Valkeaoja (00:01:01) Hur är sambandet mellan muskelmassa och styrka? (00:27:05) Kan ketoner som tillskott påverka återhämtningen?

Tyngda av motvind i opinionen samlas Moderaterna för stämma. Hur ska de hantera SD:s framgångar och sitter verkligen Ulf Kristersson säkert i båten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Moderaterna för stämma i Västerås. Partiet ska besluta om sin politik inför nästa mandatperiod och diskutera allt från skattefrågor till integration, och om ungdomsförbundet får bestämma även skrota barnbidraget. Finns det interna konflikter, hur ska de hantera Sverigedemokraternas medvind i opinionen, sitter Ulf Kristersson säkert om nedgången fortsätter och hittar Moderaterna sitt hjärta i Västerås?Tidigare i veckan träffade en förkyld Ulf Kristersson Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Linköping. Ukraina vill köpa Gripenplan av Sverige och länderna har ingått en avsiktsförklaring. Vad innebär det här och kommer det verkligen bli någon affär? Och, varför tonsätter Ulf Kristersson en bild från mötet med hårdrocksbandet AC/DC?Förra veckan hade Miljöpartiet kongress, även de i Västerås. Helena Gissén var där och berättar om de viktigaste besluten som fattades. Och språkröret Daniel Helldén rör ihop veckor och dagar på ett oväntat trassligt sätt.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorerProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

En 29-årig man, med nära kopplingar till Rawa Majid, har lämnats ut till Sverige. Mannen har varit internationellt efterlyst och suttit fängslad i Irak men greps av svensk polis på Arlanda igår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare idag gästade P3 Krims Linus Lindahl P4 Extra för att berätta om 29-åringens bakgrund, brotten han misstänks för och kopplingarna till Rawa Majid och Foxtrotnätverket.

Justitieministern om jakten på gängtopparna utomlands, och regeringens kritiserade förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ledaren för det så kallade Dalennätverket Mikael ”Greken” Tenezos anlände i fredags till Sverige, deporterad från Mexiko där han frihetsberövades några dagar tidigare. I Sverige är han bland annat misstänkt för flera försök till mord och grova vapenbrott. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tycker det är viktigt att Mikael ”Greken” Tenezos lämnats ut och nu kan komma att lagföras här. ”Det är klart att det är viktigt att man får stå till svars för den allvarliga brottslighet som man ansvarar för. Dessutom är det en viktig signal till alla som gömmer sig i utlandet. Man kommer inte undan den svenska rättvisan. Vi ser till att ta reda på var ni befinner er. Ni blir gripna, ni blir utlämnade till Sverige. Ni kommer att bli lagförda och få ta ansvar för den allvarliga brottslighet och allt elände ni ställer till med”, säger Gunnar Strömmer. Tidigare i veckan intervjuades biträdande rikspolischef Stefan Hector i P1 Morgon om hur samarbetet ser ut mellan svensk polis och polis i de länder där misstänka gängkriminella tros befinna sig. Han tog upp att de länder svensk polis samarbetar med vill få något i utbyte.Vad har Mexiko fått i utbyte?”Jag vill inte gå in på varje enskilt land. Vad jag däremot kan säga är att ofta finns det ett starkt ömsesidigt intresse av att gripa en sån person. Det är också en person som i det land vederbörande befinner sig utgör en stor risk, har stort våldskapital, är del av organiserad brottslighet och befinner sig illegalt i ett land. Det krävs inte särskilt mycket gentjänster för att åstadkomma det här”, säger Gunnar Strömmer. Sverige har avtal om samarbeten med bland annat Förenade Arabemiraten, Irak och Turkiet. Gunnar Strömmer medger att det kan finnas risker i samarbeten med länder som inte är demokratier. ”Det är klart att vi ser pragmatiskt på de här frågorna därför att vi har ett sånt oerhört starkt intresse av att skapa lugn, trygghet och säkerhet i Sverige. (...) När vi ser att de här organiserande aktörerna flyttar utanför landets gränser, också till länder som inte i alla avseenden fungerar som vår demokratiska rättsstat, då ser vi till att det samarbete vi har lever upp till våra högt ställda krav på en rättsstat. Jag ser i praktiken inte att det är särskilt komplicerat att få till”, säger han.Att få till ett avtal med Iran skulle däremot vara mer komplicerat, anser Gunnar Strömmer. ”Det betyder inte att vi ger upp enskilda ärenden som har kopplingar till Iran. Man måste hitta andra sätt att nå resultat. När det är ett land som så påtagligt manifesterar ett motstående intresse i de här frågorna till exempel genom att själva rekrytera utförare i våra gängkriminella miljöer så vägen är framåt mer komplicerad.”Sänkt straffbarhetsålder till 13 årEnligt siffror från polisen, som Ekot tagit del av, syns en kraftig ökning av våldsdåd där barn är inblandade. I år till och med augusti greps 66 barn mellan 13–14 år, jämfört med 27 barn under samma period förra året. Tidigare i år föreslog en utredning en tillfällig sänkning av straffbarhetsåldern för vissa grova brott, men regeringen vill sänka straffbarhetsåldern ytterligare till 13 år. Det beror enligt Gunnar Strömmer på en bedömning av problembilden.”Det återspeglar ett allvarligt läge där vi kan se att brottsligheten i stort har gått ner. Men kopplingen till den allvarligaste brottsligheten har dessvärre gått upp, inte minst till följd av att rekryteringen har förflyttat sig till den digitala miljön. Det måste vi svara upp emot när det gäller straffen, för att skydda samhället mot farliga personer, för att ge upprättelse till brottsoffer, men också skydda de här barnen mot sig själva, och mot kriminella nätverk", säger Gunnar Strömmer. Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern har fått kritik från många håll. Bland annat motsatte sig sju av nio av utredningens experter en sänkning, och en majoritet av de remissinstanser som kommit med synpunkter avstyrker förslaget. En del av kritiken handlar om att det inte finns något vetenskapligt stöd för att en sänkning av straffbarhetsåldern skulle minska brottsligheten. ”Syftet är inte primärt det, syftet är primärt att skydda samhället mot farliga individer, och att ge en upprättelse åt de brottsoffer som har drabbats av en viss brottslighet. Och också få bättre möjligheter att skydda de här barnen från gängen och skapa andra förutsättningar att se till att de kommer ut som bättre människor på andra sidan.” säger Gunnar Strömmer. Det finns också oro för att brottsligheten kommer att tryckas ner ytterligare i åldrarna. Gunnar Strömmer menar att regeringen ska följa utvecklingen noggrant, och att det är en anledning till att lagen ska vara tillfällig. ”Den ska gälla tillfälligt under fem år. Den ska genomföras tillsammans med en lång rad andra reformer som ska träffa den här problembilden. Då är huvudspåret att man efter två och ett halvt, tre år tillsätter en ny utredning som får gå igenom, mycket noggrant, både fall för fall och som helhet, vad det här får för effekter. Och sen föreslå om systemet ska permanentas, förändras eller tas bort”, säger Gunnar Strömmer. Polis och åklagare varnar för orimliga konsekvenserPolis och åklagare tror att en sänkning av straffbarhetsåldern vid vissa grova brott kommer att bli svårt att genomföra i praktiken. Polisen menar att förslaget skulle orsaka ”betydande praktiska svårigheter för myndighetens verksamhet”, och Åklagarkammaren anser att en sänkning för vissa grova brott ”medför avsevärda tillämpningsproblem samt får orimliga konsekvenser”.”Den här modellen är inte perfekt, men den grundar sig i en tankegång att vi behöver sänka under en begränsad tid, men vi ska inte göra det generellt, utan gå mot de allvarliga brotten. Det är viktigt av förutsägbarhetsskäl att det är tydligt i lagstiftningen vad vi avser, att vi inte överlåter sorteringen av straffbarheten till skickliga åklagare. Så de får tugga i sig det här? ”Ja, så kan du naturligtvis beskriva det. Det är många i vårt samhälle som får tugga i sig att vi har en rätt problematisk situation när det gäller barn i allvarlig brottslighet.”Programledare: Mattias RensmoKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Sussie Martinsson Intervjun spelades in fredagen den 17 oktober 2025.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare sändning sa vi att Diosdado Cabello är Venezuelas vicepresident. Det är fel. Rätt är att han är Venezuelas justitie, inrikes och fredsminister. Denna rättelsen gjordes den 16 september.

Förslag: Svårare för invandrare att ta hit anhöriga / Tidigare säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm frias av domstol / Älg sprang in på fotbollsplan och jagade barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med Jenny Pejler.

Före detta statsepidemiolog Magnus Gisslén drog den här veckan igång en intensiv diskussion om vilken medicinsk kompetens som krävs för ledning av Folkhälsomyndigheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapsradion tar vi resonemanget vidare. Tidigare generaldirektör Johan Carlson och Jan Albert, professor i smittskyddsarbete tillika utredare av framtida pandemiberedskap, diskuterar vilken typ av kompetens som behövs. Du hör också Magnus Gisslén själv, och nuvarande generaldirektör på Folhälsomyndigheten Olivia Wigzell. Även Danmarks motsvarighet till statsepidemiolog Tyra Grove Krause berättar om att man i Danmark har tre läkare i en ledning med fem personer på Statens serum institut, SSI.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

12 augusti. Tidigare i sommar presenterades efter många om och men Sverigedemokraternas vitbok, skriven av idéhistorikern Tony Gustafsson. Ger den en ny bild av partiets historia? Andreas Ericson diskuterar med Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet och Anna-Lena Lodenius, journalist och författare.